HAR DU ETT VATTENDRAG SOM RINNER GENOM DINA MARKER?

Transkript

1 Kantzoner

2 HAR DU ETT VATTENDRAG SOM RINNER GENOM DINA MARKER? Har du ett vattendrag som rinner genom dina marker? Eller kanske ett vattenförande dike som legat orört i många år? Då kanske du också har sett att det kan vara ett tillhåll för många fåglar, fi skar och småkryp, liksom ett stort antal växter. Det är något att vara stolt över och värna om. Just ditt vattendrag kan få ännu större betydelse i framtiden. För att minska övergödningen av Östersjön är det viktigt med bra vattenkvalitet i varje vattendrag. Med tanke på osäkerheten kring framtidens klimat på Gotland så är det extra viktigt att vi är rädda om våra bäckar och vattendrag. Somrarna är redan nu mycket torra, därför behöver vi göra allt vi kan för att hålla kvar det livgivande vattnet på ön under torrperioder. I den här broschyren berättar vi en del om vilka värden du kan fi nna i och nära ditt vattendrag, och vad du själv kan göra för att säkerställa framtiden för dessa naturens blodådror. Vi hoppas att du ska fi nna inspiration att ta med dig tanken om det levande vattendraget till arbetet i dina marker. Denna broschyr har möjliggjorts med hjälp av medel från Skogsstyrelsen i form av ett Movib-projekt (Mark och vatten i balans). Text: Pia Lindberg (projektledare) och Britta Johansson, Länsstyrelsen i Gotlands län. Foto: Länsstyrelssen i Gotlands län. Omslagets framsida och baksida, Pia Lindberg, s. 2-3 Britta Johansson, s. 4-5 Pia Lindberg, s. 6 Stellan Hedgren, s. 7 Pia Lindberg och Nils Ljunggren, s. 9 Britta Johansson, s Nils Ljunggren. Upplaga ex. Tryckeri: Gotlands Grafi ska, Visby, 2009.

3 KANTZONEN VID DITT SKOGSVATTEN ÄR VÄRDEFULL Andra namn för kantzon är skyddszon eller skyddsridå och den fyller flera viktiga funktioner när det gäller att minska skogs- och jordbrukets påverkan på vattenkvaliteten. Man kan minska påverkan genom att längs vattendrag spara en kantzon bestående av buskar och träd av varierande slag och ålder. Kantzonens funktion Skogs- och jordbruk orsakar ibland näringsläckage till våra diken och vattendrag, med övergödning och igenväxning som följd. Övergödning påverkar vattenkvaliteten negativt i närliggande vattenmiljöer och i förlängningen även i Östersjön. Kantzonen hindrar partiklar, näringsämnen och även tungmetaller att hamna i vattendraget i samband med avverkning i närområdet. Sedimentläckage i stora mängder är negativt eftersom sediment kan slamma igen och skada lekplatser för fisk. Kantzonen jämnar ut flödestoppar och minskar erosionen i strandkanten genom att rötterna binder ihop marken. Kantzonen är en viktig livsmiljö för djur och växter och underlättar för dem att sprida sig i landskapet. Var stolt över ditt vattendrag Ett vattendrag är en källa till glädje och stolthet, något som kan vara lika viktigt som de biologiska värden som är knutna till vattendraget. Här kan du gå om våren längs porlande vatten och se blommande vit- och blåsippor, fåglar som badar i bäcken och lövträd som slår ut med sina nya och lysande gröna blad. Du kan lyssna på fåglars intensiva sång och kanske dricka en handfull kallt och rent vatten direkt ur bäcken. Ett vattendrag är en skatt som inte kan värderas i pengar.

4 ETT MYLLER AV LIV I de gotländska skogsbäckarna simmar fiskar och på botten kryper mängder av snäckor, kräftdjur och andra smådjur i ett finurligt utvecklat samspel. Många smådjur lever som vattenlevande larver en tid innan det blir vuxna och beger sig upp på land, t.ex sländor och groddjur. Andra arter lever hela sina liv i vattnet. På varje kvadratmeter kan det finnas upp till ca 5000 småkryp. Flodkräfta Gotland är Sveriges enda skyddsområde för den starkt hotade flodkräftan. Även flodkräftan gynnas av naturliga vattendrag med gott om gömställen som stenar, död ved och rötter. Intressanta växter Det finns ett stort antal växter som gynnas av den fuktiga miljö som ett vattendrag och kantzonen intill erbjuder. Några exempel är kabbleka, svärdslilja och vattenmynta. I kanterna kring skuggade skogsbäckar kan man också hitta den ovanliga dunmossan, vilket visar på att platsen varit trädbevuxen under en lång tid. Även diken och kanaler kan hysa en hel del ovanliga växter vilket är något att ta hänsyn till vid dikesrensningar. ÖRING OCH NEJONÖGA BEROENDE AV NATURLIGA VATTENDRAG MED KANTZONER Skyddande kantzoner längs våra vattendrag gynnar i hög grad havsöring och flodnejonöga. Detta är två arter som vi har ett särskilt ansvar för eftersom de är beroende av våra vattendrag under sin uppväxt och när de ska fortplanta sig. En kantzon med lövträd ger mat till smådjur som fisken äter. Kantzonen skapar också död ved i vattnet som ger gömslen där fisken kan stå. Den beskuggning som en kantzon ger innebär att en låg vattentemperatur kan behållas under varma perioder. Detta gynnar öring som stressas när temperaturen når över 20ºC. Finns det vatten i bäcken under hela året, stannar öringynglen kvar i den ett par år innan de går ut i havet. Även de bäckar som torkar ut helt under sommaren hyser oftast öring, tack vare att många öringar tar sig ut i havet redan som yngel och sedan återvänder när det är dags för lek. Bilden: Havsöring, yngel. Bilden: Flodnejonöga suger på sten Det hotade flodnejonögat, som påminner om en ål, är ingen fisk utan tillhör djurgruppen rundmunnar. De vuxna individerna lever i havet som parasiter på fiskar. Leken sker över vattendragens grusbottnar och ynglen lever därefter nedgrävda i sandbotten i 3-5 år innan de beger sig ut i havet för att äta. Hittar man flodnejonöga i sin bäck så vet man att det funnits vatten där året runt flera år i rad och att vattenmiljön är naturlig och varierad.

5 HUR SKÖTER MAN EN KANTZON? Många upplever att en sparad kantzon ofta blåser ned. Här följer därför några råd som kan leda till att den i stället står kvar, trots påfrestningar från väder och vind. Kantzonen kan med fördel delas upp i en orörd del närmast vattnet och en skötseldel i den yttre delen mot planteringen. Skötseldelen kan man avverka genom plockhuggning för att få en stormfast kant mot den orörda delen och vattnet. Planera och återskapa För att gynna kantzonen och vattenmiljön gäller det att tänka efter före. Det bästa är om man redan vid plantering eller första gallringen kan planera för en fungerande kantzon som ska stå kvar efter avverkning. Undvik att plantera barrträd ända fram till vattnet, lämna istället utrymme för lövträd. Om kantzonen redan är avverkad så kan man försöka återskapa den vid såväl föryngring och röjning som vid gallring. Lämna gärna döda eller döende träd i eller nära vattnet Död ved i vattnet skapar variation och ger gömställen och ståndplatser för smådjur och fisk. Det finns ett underskott av död ved i våra skogar och man får lov att lämna upp till 5 m³ nydöd ved per hektar och år. Dikesrensning Dikesrensning är negativt för livet i vattendraget om det utförs på ett oförsiktigt sätt. Om man ändå måste rensa så kan man fråga sig om hela sträckan verkligen behöver rensas. Det kanske räcker med punktinsatser mot de dämmande föremålen för att avrinningen ska fungera igen. Spara så mycket av vegetationen i kantzonen som möjligt och undvik alltför branta kanter i diket. Lämna en ordentlig kantzon när du avverkar Det går inte att ge ett generellt råd gällande hur breda kantzoner bör vara, men med de förhållanden som råder på Gotland rekommenderar vi en kantzon på minst meter på var sida om vattendraget. Det är bra om kantzonen är varierad i fråga om trädslag, trädens ålder och höjd. Variation ger ökade möjligheter för kantzonen att klara påfrestningar som exempelvis sjukdomar, hårda vindar eller torka och dessutom ökar den biologiska mångfalden. Plantera gärna lövträd i kantzonen Al, viden, rönn, hagtorn och björk är lämpliga arter. Välj gärna samma sorter som redan växer i omgivningen. Lövträd tappar sina näringsrika löv i vattnet och ger mat åt smådjur som i sin tur blir mat åt fisk. De släpper också igenom värmande solljus på våren och ger skugga under de varma sommarmånaderna. Spara grova, låga träd Om bara en viss mängd träd kan sparas på vindutsatta lägen, ska man lämna grova och kortvuxna träd eftersom dessa är mindre vindkänsliga. Tall är betydligt mer stabil än gran. Unga växande träd är också bra för den näringsupptagande förmågan. UNDVIK KÖRSKADOR Kör aldrig med tunga maskiner i direkt närhet till vattendrag, utan lämna ett ordentligt säkerhetsavstånd. Körskador kan leda till att sediment hamnar i vattnet och slammar igen bottnarna. Dessutom kan skadorna orsaka ökat läckage av näringsämnen och metaller, vilket missgynnar livet i bäcken. Om det vill sig illa kan vattnet leta sig andra vägar.

6 Sök Nokås-stöd för anläggning och restaurering av kantzon Nokås står för Natur- och kulturmiljöåtgärder i skogen och stödet kan ersätta upp till 70 % av kostnaderna i samband med skötsel av kantzoner. Exempel på åtgärder som man kan söka stöd för är gallring av barrträd i kantzonen eller plantering av lövträd. Stödet kan sökas när som helst under året och ansökningsblankett fi nns att beställa från Länsstyrelsens skogsbruksavdelning eller att skriva ut från hemsidan: se/gotland. Kontakt Vill du veta mer om kantzoner vid vattendrag i skogen så kontakta oss på Länsstyrelsen. Vi hjälper gärna till med tips och råd och kan komma ut och titta på platsen du har frågor om. Vi kan även hjälpa dig att fylla i ansökan om Nokås-stöd. Länsstyrelsen, tfn:

7 Kantzonen reglerar ljusinsläpp, vattentemperatur och vattenfl öde. stabiliserar strandkanten och motverkar erosion. binder lösta ämnen och partiklar. ger föda till fi sk och smådjur i form av löv och småkryp. ger död ved som skapar livsmiljöer för fi sk och smådjur. En droppe droppad i livets älv, har ingen kraft att fl yta själv, det ställs ett krav på varje droppe, hjälp till att hålla de andra uppe. Dikt: Tage Danielsson.