Partnerskap för levande skogar. Fem samarbetsprojekt mellan Sveaskog och Världsnaturfonden WWF

Transkript

1 Partnerskap för levande skogar Fem samarbetsprojekt mellan Sveaskog och Världsnaturfonden WWF

2 Sveaskog och Världsnaturfonden WWF har en gemensam vision om ett hållbart skogsbruk i såväl Sverige som globalt. Sveaskog är Sveriges största skogsägare med visionen att vara främst på att utveckla skogens värden. Sveaskog har höga ambitioner för produk - tion, miljö och naturvård för att förvalta såväl ekonomiska som ekologiska värden för framtida generationer. Företaget ska vara föregångare för ett långsiktigt hållbart skogsbruk. WWF har en gedigen kunskap, erfarenhet och ambition om ett hållbart skogsbruk i Sverige och globalt. WWF har ett starkt förtroendekapital och ett värdefullt globalt nätverk som gör organisationen till en av de mest betydelsefulla miljöorganisationerna i lobbying och opinionsbildande sammanhang. Tillsammans blir Sveaskog och WWF en stark röst för skogens betydelse för allt levande, idag och imorgon. Vi arbetar i partnerskap med ett antal långsiktiga projekt, som vi presenterar översiktligt i denna folder. 2 Foto: Leif Nilbrink (även framsida)

3 En stark röst för skogens betydelse. Värdsnaturfonden WWF och Sveaskog. 3

4 1Projekt Effekt 20 4 Foto: Stefan Bleckert

5 BALANS MELLAN MILJÖ OCH PRODUKTION Sveriges riksdag har bestämt att miljömålet* och produktionsmålet* i svensk skogspolitik ska vara likställda, det vill säga prioriteras lika högt. Men hur klarar man den balansgången? Hur tar man hänsyn till naturen och bevarar en bio logisk mångfald* i skogen och samtidigt bedriver ett effektivt och långsiktigt lönsamt skogsbruk? I Sverige avsätter vi nationalparker, naturreservat och frivilligt skyddade skogar för naturvård. Vid avverkning tar skogsbruket dessutom naturhänsyn i varje skogs område enligt den svenska modellen. MILJÖAMBITION UTTRYCKT I 20 PROCENT Forskning visar att 20% avsättning av skogsmarken behövs för att bevara den biologiska mångfalden i skogen. Sveaskogs miljöpolicy innebär bland annat att företaget avsätter 20% av den produktiva skogsmarken inom varje skogsregion för naturskydd och naturhänsyn. Naturvårdsåtgärderna varierar från att spara enskilda träd eller ytor vid skogsavverkning, till att avsätta större landskap för naturvård, till exempel i Sveaskogs ekoparker*. Ekoparkerna är större sammanhängande landskap, där naturvården sätts i första rummet och skogsbrukets avkastningskrav anpassas till landskapets särskilda natur- och kulturvärden. VILKEN EFFEKT FÅR NATURVÅRDEN? Vad är då effekten av Sveaskogs naturvårdsarbete? Det är den centrala frågeställningen i det gemensamma projektet Effekt 20. Projektet är banbrytande med sitt fokus på naturvärdena i ett landskapsperspektiv. Huvudarbetet i detta långsiktiga projekt är en uppföljning av skogslandskapens fåglar och insektsfauna, med en metodik utvecklad i ett tidigare WWF-projekt. Sveaskog fi nansierar projektet och driver det tillsammans med WWF. 20 procent naturvårdsareal behövs för att bevara den biologiska mångfalden i skogen. * Se ordlista sidan 14. 5

6 6 Foto: Leif Öster 2Projekt Strategier för klimatanpassad naturvård

7 ETT SKOGSBRUK I FÖRÄNDRING Vi kan redan ana klimatförändringens effekter i den svenska skogen, med stormar och varmare klimat. Flora, fauna och möjligheterna till en effektiv virkesproduktion påverkas. Att den skog som planteras idag också kommer att utsättas för klimatförändringar håller vi för sannolikt. Skogen som planteras i ett klimat kan komma att växa upp i ett annat, och möjligen avverkas i ett tredje. Men traditionen att planera långsiktigt är en styrka i skogsbruket. Det tar Sveaskog och WWF fasta på i ett gemensamt projekt kring strategier för klimatanpassad naturvård i det svenska skogslandskapet. ÖKADE KRAV PÅ NATURVÅRDSÅTGÄRDER Skogen förväntas växa mer i ett varmare klimat. Den svenska Klimat- och sårbarhetsutredningen* pekar på en ökad tillväxt med 20 40% jämfört med dagens nivå. Risken för skador på skogen ökar och slår ut en del av tillväxteffekten. Fler stormar och skogsbränder förväntas liksom fl er insekts- och svampskador. Arters och ekosystemens förmåga att överleva och sprida sig kommer att påverkas negativt i många fall. En viktig fråga för det framtida skogsbruket blir därför de ändrade krav på naturvårdsåtgärder som dessa förändringar kommer att medföra. ÖKAD KUNSKAP OM KLIMAT- ANPASSAD NATURVÅRD I projektet Strategier för klimatanpassad natur vård i skogslandskapet kommer vi att involvera forskare som tillsammans med Sveaskog och WWF ökar kunskapen om hur vi kan anpassa skoglig naturvård i Sverige till klimatförändringen. Målet är att ta fram rekommendationer för hur strategier för skoglig naturvård kan genomföras i praktiken. Sveaskog kommer därefter att se över möjligheten till att klimatanpassa sina rutiner och policys för naturvårdsplaneringen i skogsbruket. Sveaskog fi nansierar projektet och driver det tillsammans med WWF. Klimatet en viktig fråga för det framtida skogsbruket. * Se ordlista sidan 14. 7

8 3Projekt Ansvarsfull virkeshandel med Baltikum STEG FÖR STEG MOT ANSVARSFULLT SKOGSBRUK Skogen skapar viktiga exportinkomster för de baltiska länderna. Fyra av tio träd som avverkas i Lettland kommer handelsvägen till massafabrikerna i Sverige och blir till förpackningar, papper och andra produkter. De privata mindre baltiska skogsägarna, som spelar en viktig roll i regionens virkeshandel, har ofta mycket begränsade kunskaper om ett hållbart skogsbruk. Det får till följd att skogar med höga naturvärden inte alltid får det skydd som skulle behövas. Den baltiska skogssektorn drivs också av ett stort antal små och mellanstora aktörer med begränsade ambitioner för miljön och skogens sociala roll. Ekonomisk brottslighet kopplad till skogsbruk förekommer, med bland annat penningtvätt och illegala avverkningar. Utvecklingen av lagstiftning, övervakning och kunskap om ansvarsfullt skogsbruk har ännu en bit kvar, även om steg i rätt riktning har tagits de senaste åren. SPÅRA VIRKESKÄLLORNA Svensk skogsindustri kan medverka till utvecklingen av ett ansvarsfullt skogsbruk i Baltikum, bland annat genom att säkerställa att virket inte kommer från kontroversiella källor. Det kan exempelvis göras genom att öka an delen FSC*-certifi erad råvara och öka användningen av spårbarhetssystem. 8 * Se ordlista sidan 14.

9 Foto: Måns Ahnlund Sveaskogs import från Lettland sker i huvudsak från det egna dotterbolaget SIA Sveaskog Baltfor Ltd, som är spårbarhetscertifi erat (certifi eringsnummer: SGS-COC-0900) enligt FSC*. Även i de fall Sveaskog köper virke från andra länder arbetar Sveaskog för att säkra och kontrollera spårbarheten. att motarbeta illegal virkeshandel. I rundabordssamtal i Estland och Lettland kommer representanter från myndigheter, skogs - nä ringen, miljöorganisationer, banker och andra aktörer att delta. Sveaskog deltar aktivt i projektet dels som fi nansiär, dels som aktör i rundabordssamtalen och kontaktskapandet. OPINIONSBILDNING OCH DIALOG FÖR FÖRÄNDRING I projektet Ansvarsfull virkeshandel med Baltikum kommer WWF och dess samarbetsorganisationer i Baltikum fortsätta att agera opinionsbildare, verka för ansvarsfullt skogsbruk samt vara granskare och pådrivare för Avverkningarna i Baltikum har ökat kraftigt och ekonomisk brottslighet kopplad till skogsbruk förekommer. * Se ordlista sidan 14. 9

10 4Projekt Levande skogsvatten Vår vision är att skapa bättre förut sätt ningar för biologisk mångfald i skogliga vattenmiljöer. 10 Foto: Carl Johan Eriksson

11 VATTEN GER LIV Skogen är inte bara grön. Den är också blå. Det blå landskapet är skogsvattnet; kärr, mossar, bäckar, älvar och sjöar. Tusentals vattenberoende växt- och djurarter berikar den biologiska mångfalden i skogen. De gör också stor nytta eftersom de utför ekologiska tjänster i naturen. Mikroorganismer som lever i vatten och våtmarker bryter ned organiskt material, tar hand om överfl ödigt kväve och utgör sedan själva föda för många vattenorganismer. På så sätt fungerar våtmarker i skogen som naturens egna reningsverk, som renar vattnet innan det rinner ut i havet via bäckar, älvar och sjöar. Att vårda och värna om skogsvattnen är därför en självklar del i naturhänsynen. SMÅ MEDEL KAN GÖRA STOR SKILLNAD I projektet utvecklar vi verktyg för hur vattenfrågorna kan vävas in i Sveaskogs skogliga planering och naturvårdsplanering. Skogen ses i ett större landskapsperspektiv, där levande skogsvatten blir en självklar del i planen. Exempel på verktyg är praktiskt användbara indikatorer för klassifi cering av skogliga vattenmiljöer. Vi visar hur man praktiskt kan genomföra planerna i skogen, exempelvis hur man kan återskapa mer naturliga vattenmiljöer genom att täppa igen gamla diken. Den kunskap som vi gemensamt utvecklar på detta sätt, genom planer och praktik, förmedlas vidare till övriga aktörer i svenskt skogsbruk genom rapporter, seminarier, handböcker och visningar. VÅR VISION Med projektet Levande skogsvatten vill vi höja vattenfrågornas betydelse för ett uthålligt skogsbruk. Vår vision är att skapa bättre förutsättningar för biologisk mångfald* i skogliga vattenmiljöer och bättre vattenkvalitet i ett effektivt skogsbruk. Det är samtidigt ett bidrag till att nå de nationella miljökvalitetsmålen och målen i EU:s vattendirektiv*. NÄTVERK OCH MODULER I projektet är WWF koordinator. Sveaskog bidrar med fi nansiella resurser samt deltar aktivt i utvecklingsarbetet med kunnig personal i uthålligt skogsbruk, natur- och vattenvård. På Sveaskogs marker kan vi förverkliga, testa och demonstrera projektidéerna. I övrigt drivs projektet i ett nätverk. Samarbetspartners är skogsbruket, myndigheter, forskare, intresseorganisationer och konsulter. * Se ordlista sidan

12 5Projekt Skogen som energikälla Minst 70% av den globala energiförbrukningen år 2050 måste komma från förnybara energikällor. 12 Foto: Niklas Almesjö

13 EN VISION OM HÅLLBAR ENERGI Den globala uppvärmningen tvingar fram en ökad takt i omställningen av samhällens anpassning mot en hållbar produktion och konsumtion av energi. WWF har i sin internationella visionsrapport Climate Solutions: WWF s Vision for 2050 presenterat en modell för hur en långsiktigt hållbar energiomställning kan nås. En prioriterad lösning enligt denna är att minska energiförbrukningen per capita genom energieffektivisering. Av den globala energi förbrukningen år 2050 måste också minst 70% komma från förnybara energikällor. BIOENERGI ÄR EN VIKTIG ENERGIKÄLLA En av de viktigaste energikällorna som identifi - eras i visionsrapporten är bioenergi. Skogen är en viktig förnybar källa till biomassa*. Redan idag används skogen som råvara för att producera värme och el, och tekniken för att producera biodrivmedel av skog utvecklas. EU:s mål att 20% av energianvändningen år 2020 ska vara förnybar förväntas skapa behov som ytterligare driver på utvecklingen av skogens roll som energikälla. Samtidigt måste hänsyn tas till skogens andra ekonomiska, sociala och miljömässiga värden. Därför behövs objektiva underlag och bedömningar om potentialer och konsekvenser till grund för avvägningar som har brett stöd bland samhällets aktörer. PLATTFORM FÖR DIALOG Möjligheterna att utnyttja skog som energikälla varierar kraftigt mellan olika länder. Här har Sverige som ett ledande skogsland i EU en hög kunskapsnivå. I Sveaskogs och WWF:s gemensamma projekt Skogen som energikälla kommer vi att verka för att sprida relevanta erfarenheter inom EU:s beslutsorgan och även göra riktade satsningar i Östersjöområdet. Vi kommer att identifi era behov av ny kunskap och forskning som rör skogen som energikälla. Vi ska också ta fram rapporter som kartlägger allt ifrån attityder till skogsbiomassa, till miljöhänsyn och eventuella behov av revideringar i riktlinjer och standards. På EU-nivå kommer vi att verka för en harmoniserad syn på skogens biologiska, sociala och ekonomiska roll i framtidens energilösningar. I fl era processer ser vi skogscertifi eringssystemet FSC* som ett verktyg och plattform för dialog. * Se ordlista sidan

14 Liten ordlista BIOLOGISK MÅNGFALD Med biologisk mångfald menas variationsrikedomen bland levande arter av alla ursprung och de ekologiska system i vilka dessa organismer ingår. Detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem. BIOMASSA Material med biologiskt ursprung som inte eller i ringa grad har omvandlats kemiskt. EU:S VATTENDIREKTIV Vattendirektivet är ett populärnamn på EGdirektivet Ramdirektivet för vatten (2000/60/ EG) som antogs i december 2000 och ska vara genomfört senast Direktivet är ett ramverk för all vattenplanering och vattenvård inom EU. Det omfattar allt vatten utom öppet hav och avser att bevara eller förbättra såväl vattenkvaliteten som vattenmiljön. EKOPARK Stort sammanhängande skogslandskap med höga naturvärden som sköts så att det kan 14 Foto: Kim Lill

15 fungera som spridningskälla för biologisk mångfald*. I ekoparken styr ekologin före ekonomin. FSC FSC, Forest Stewardship Council, är en internationell organisation som tagit fram riktlinjer för ett miljöanpassat, samhällsnyttigt och ekonomiskt livskraftigt skogsbruk. FSC-märket används på produkter från certifi erat skogsbruk. I Sverige fi nns märket på bland annat grillkol och trädgårdsmöbler Forest Stewardship Council, org, certifi eringsnummer FSC-SWE KLIMAT- OCH SÅRBARHETSUTREDNINGEN En svensk offentlig utredning som i sitt betänkande 2007, Sverige inför klimatförändringarna hot och möjligheter (SOU M2007:60), rekommenderade en ökad satsning på forskning om klimatförändringarna. Utredningen pekade på att skogsbruket måste anpassas till klimatförändringarna. MILJÖMÅLET OCH MILJÖKVALITETSMÅLEN Riksdagen har antagit ett antal miljökvalitetsmål som beskriver ett önskvärt tillstånd för den svenska miljön inom olika områden. Arbetet att nå målen ska leda till att det övergripande målet för svensk miljöpolitik, miljömålet, ska nås: att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. SKOGSPOLITIKENS PRODUKTIONSMÅL OCH MILJÖMÅL Den svenska skogspolitiken har två likställda mål: produktionsmålet och miljömålet. De innebär att skogen och skogsmarken ska utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att skogen ger en värdefull och hög avkastning samtidigt som naturvärden bevaras. 15

16 SVEASKOG Kontaktperson: Linda Andersson. Informationschef. E-post: VÄRLDSNATURFONDEN WWF Kontaktperson: Siv Persson. Corporate Partnership. E-post: WWF INTERNATIONAL Produktion: Sveaskog och WWF i samarbete med Modern PR och Ahnlund Ateljé. Tryckt i december 2008 av Jernström Offset.