Strategin ska konkretisera och strukturera kommunens arbete och vare ett verktyg för att uppfylla fastställda mål inom miljö och klimatområdet.

Transkript

1 (fastställd ) Sustainable Energy Action Plan Bilaga till Övertorneå kommuns Energiplan som antogs av kommunfullmäktige Inledning Övertorneå kommun undertecknade 2013 Borgmästaravtalet och antog därmed målsättningen att minska koldioxidutsläppen med minst 20 % till år 2020 jämfört med Det har konstaterats att gällande energiplan för Övertorneå kommun, från 2010 innehåller de mål som kommunen antagit genom undertecknandet av Borgmästaravtalet. Energiplanen saknar dock en strategi för att minska energianvändning och koldioxidutsläpp inom Övertorneå kommun. Därför har en strategi, som beskriver hur målen ska uppnås tagits fram. Den utgör en bilaga till Övertorneå kommuns energiplan som antogs och beskriver hur energiplanens mål ska uppfyllas. Strategin ska konkretisera och strukturera kommunens arbete och vare ett verktyg för att uppfylla fastställda mål inom miljö och klimatområdet. Kommunens roll Kommunen har en viktig roll inom energiområdet, då den som myndighetsutövare kan styra utvecklingen i olika tillståndsärenden genom fysisk planering, miljö och hälsoskyddskrav samt genom en aktiv dialog med medborgare och näringsliv kan påverka energisituationen i kommunen. Genom ägande eller engagemang i energiföretag får kommunen inflytande över tillförsel och distribution av energi inom kommunens gränser och kan påverka utvecklingen i denna del av energisystemet. Som en stor fastighetsägare kan kommunen genom ett aktivt arbete med energianvändningen, fungera som förebild för andra fastighetsägare. I vissa verksamheter och områden har den kommunala energiplaneringen endast ett begränsat inflytande över energianvändningen. I dessa fall kan energiplanen ses som kommunens viljebeskrivning inom energiområdet. Genom att goda exempel lyfts fram så ökar kunskapen och intresset för energifrågor från allmänhet och företag. De projekt som ingår i energiplanens strategi kan i vissa fall innebära utvecklingsmöjligheter för lokala företag. Prioritetsordning för det strategiska arbetet 1. I första hand, minska energianvändningen (t.ex. optimera värmesystemen). 2. I andra hand, använda energin mer effektivt (t.ex. byta till energieffektivare varor). 3. I tredje hand, satsa fullt ut på förnybar energi (t.ex. konvertera från el till bioenergi).

2 Handlingsplan 1. Energieffektivisering av befintliga system i fastigheter. Kommunen ska ta fram en grundläggande energiinventering som underlag för energieffektiviseringsarbetet. Med inventeringen som grund ska åtgärdsplaner tas fram för de fastigheter i kommunens fastighetsbestånd där störst potential för energieffektiviseringar finns. För de utplockade fastigheterna ska en noggrann genomgång göras där först värme och ventilationssystemen justeras in. Efter det ska en åtgärdsplan tas fram där de största energianvändarna i fastigheterna kartläggs och potentiella energibesparingar beräknas. När befintliga system byts ut ska energisnåla alternativ väljas. Systemen ska också anslutas till en enhet som gör det möjligt att fjärrövervaka systemen. Energistatistik ska samlas in så att energianvändningen kan följas upp. Konsekvenser: Genom att välja de fastigheter i beståndet som har störst potential för energieffektiviseringar kan större kostnadsbesparingar snabbt nås vilket medför att pengar frigörs till ytterligare åtgärder. Genom att föra statistik över energianvändningen upptäcks det snabbt när energianvändningen ökar och åtgärder kan sättas in som sänker energianvändningen till den normala nivån. Tidsplan: 2014 och sedan löpande övervakning av energiförbrukningen Drift och underhållsbudget Energieffektiviseringsstödet från Energimyndigheten kronor/år 2. Minska energianvändningen med Total-projekt Total-projekt är en arbetsmetod där flera energibesparande åtgärder genomförs samtidigt. Genom att genomföra flera åtgärder samtidigt kan mindre lönsamma åtgärder finansieras av mer lönsamma åtgärder. Det gör att fler åtgärder kan genomföras jämfört med om varje åtgärd skulle bedömas var för sig, vilket resulterar i en större sänkning av energianvändningen. För de fastigheter som har störst potential för energibesparingar ska energikartläggningar genomföras för att ta fram de åtgärder som ska ingå i Totalprojektet. Konsekvenser: Metodiken som används i Total-projekt gör att fler åtgärder genomförs vilket leder till en större minskning av energianvändningen.

3 Tidsplan: Energieffektiviseringsstödet från Energimyndigheten kronor/år Investeringsbudget 3. Energi och klimatrådgivning Övertorneå kommun erbjuder invånare och företag verksamma i Övertorneå kommun energi och klimatrådgivning. Rådgivningens mål är att hjälpa människor och företag kan minska sin energianvändning och klimatpåverkan. Genom rådgivningsverksamheten ska privatpersoner och företag involveras i Övertorneå kommuns arbete med att uppnå de mål som Övertorneå kommun antagit genom undertecknandet av avtalet. Konsekvenser: Energi och klimatrådgivningen är kommunens verktyg för att nå ut till andra aktörer i samhället. Den spelar en mycket viktig roll med att sprida kunskaper om vad de olika aktörerna kan göra för att minska sin energianvändning och minska sin klimatpåverkan. Ett energieffektivt näringsliv är dessutom mer konkurrenskraftigt. Tidsplan: Budget för energi och klimatrådgivning. 4. Byta ut befintliga armaturer inom gatubelysningen till mer energisnåla armaturer. Vägbelysningen inom Övertorneå kommun använder cirka MWh (2013) el varje år. I Övertorneå kommun består gatubelysningen till största delen av så kallade kvicksilverlampor med effekten 125 W. Idag finns det lampor som sänker energiförbrukningen med % jämfört med befintliga lampor. De befintliga kvicksilverlamporna ska bytas ut och ersättas med lampor som är energieffektivare. Konsekvenser: Utfasningen av kvicksilverlamporna inom gatubelysningen kommer att leda till en kraftig sänkning av elförbrukningen inom gatubelysningen. Tidsplan: Investeringsbudget

4 5. Utforma riktlinjer för nybyggnation inom Övertorneå kommun. Etablera riktlinjer för nya byggnader gällande energi och miljömål. Kriterierna ska ha högre ambitioner än Boverkets byggregler. Riktlinjerna ska innehålla rekommendationer om vilka krav som ska ställas på byggnadens klimatskal (väggar, tak m.m.), tekniska installationer och förslag på material som kan användas för att säkerställa en god innemiljö. Som utgångspunkt för kriterier för en god innemiljö ska Sunda Hus användas. För nya kommunala byggnader ska målsättningen vara att de har en energianvändning som är 80 % av de krav som Boverket ställer. Konsekvenser: Genom att Övertorneå kommun tillhandahåller riktlinjer för vilka krav som bör ställas vid nybyggnation blir det enklare för kommuninvånare som bygger nytt att bygga hus som har en låg energiförbrukning och har en bra innemiljö. Genom att sätta upp krav på energieffektivitet som är strängare än byggnormerna kommer Övertorneå kommun bli ett gott föredöme. Tidsplan: /Energirådgivaren Budget för Energi och klimatrådgivning 6. Anordna utbildning och temadag inom miljö, klimat och energiområdet. En gång per år ska en utbildningsdag anordnas som riktar sig till anställda hos Övertorneå kommun. Utbildningen ska ta upp aktuella frågor inom klimat, energi och miljöområdet och låta deltagarna diskutera de frågeställningar som finns inom området. I anslutningen till utbildningen ska en temadag anordnas där allmänheten bjuds in för att frågorna. Konsekvenser: Ökad medvetenhet kring klimat, energi och miljöfrågor skapar ansvarsfulla medborgare som sparar på kommunens och samhällets resurser. En återkommande utbildningsdag och temadag gör att frågorna hålls aktuella och bidrar till att intresset hålls uppe för frågorna Tidsplan: /Tillväxtenheten Budget för Energi och klimatrådgivning

5 7. Främja förnybar miljövänlig energiproduktion När möjligheterna att starta nya utvecklingsprojekt undersöks, ska möjligheten att starta ett projekt som främjar lokal energiproduktion undersökas. Det kan handla om att producera biobränsle med skogsprodukter som råvara eller biogas med avfall från jordbruket som råvara. Lokalt ägd vindkraft är ett ytterligare alternativ. Konsekvenser: En ökning av lokal energiproduktion är gynnsam för den lokala ekonomin eftersom det generar inkomster som stannar i området. Tidsplan: Tillväxtenheten Externa projektmedel/egna medel 8. Miljövänliga kommunala transporter När nya bilar köps in eller leasas ska bränslesnåla modeller väljas. De kommunanställda som kör mycket bil i tjänsten ska erbjudas en kurs i eco-driving. Ett system som underlättar samåkning ska skapas som gör det enkelt att se om det finns flera personer som ska åka samma sträcka samtidigt. Systemet ska vara öppet för alla. Konsekvenser: Bränslesnålare bilmodeller tillsammans med ökad medvetenhet om hur man kör bränslesnålt kommer att leda till minskade koldioxidutsläpp från de kommunala transporterna. Tidsplan: Energieffektiviseringsstöd kronor/år

6 9. Förbättra transportmiljöer Vid snöplogning och halkbekämpning ska gång och cykelvägar prioriteras för att underlätta för fotgängare och cyklister att ta sig fram. Resor med länstrafikens bussar inom Övertorneå kommun bör subventioneras för kommuninvånarna. I alla byar där en busslinje passerar ska det finnas minst en skyltad busshållplats. Konsekvenser: Bra framkomlighet på gång och cykelvägar gör det mer attraktivt att ta sig fram till fots eller med cykel. Subventionerade bussresor gör att prisskillnaden mellan att åka buss och köra bil ökar vilket ökar bussresandet. Tidsplan: Driftbudget 10. Grön upphandling För att underlätta att genomföra gröna upphandlingar ska ett dokument med gröna kriterier tas fram, som ska användas vid upphandlingar. Vid inköp ska miljöstyrningsrådets kriterier användas om de uppfyller ställda krav och inte är väsentligt dyrare än det billigaste alternativet. Konsekvenser: Genom att ställa miljökrav på det som köps in minskar den miljöbelastning som kommunens konsumtion orsakar. Ett dokument som innehåller gröna kriterier, det vill säga krav på ekologisk hållbarhet med mera, bidrar till att miljökriterier får en starkare roll vid upphandlingar. Tidsplan: /Upphandlingsrådet Budget för energi och klimatrådgivning.

7 11. Energifrågor i skolan Hållbarhetsarbete med fokus på energi- och klimatfrågan ska tas upp i skolan och kan inkluderas i flera ämnesområden. Eleverna ska ges möjlighet att vara delaktiga i hållbarhetsfrågor inom skolan och kommunen. Konsekvenser: Ökad medvetenhet och delaktighet hos eleverna skapar ansvarsfulla medborgare som sparar på skolans och samhällets resurser. Tidsplan: /Tillväxtenheten Budget för Energi och klimatrådgivning 12. Öka skogens klimatnytta Övertorneå kommun driver projektet Koldioxidkrediter från skogen som vidareutvecklar erfarenheter krig tillväxthöjande skogsskötsel och skapande av verifierbar ökad koldioxidinbindning (klimatnytta) som kan säljas. Projektet ska skapa ett ekonomiskt incitament för markägare att öka tillväxten i skog och därmed öka upptaget av koldioxid från atmosfären och motverka klimatförändringarna. Konsekvenser: Tillväxthöjande skogsskötselåtgärder, inom skogsvårdslagens ramar, ökar inbindningen av koldioxid från atmosfären samtidigt som tillgången på trädbiomassa ökar. Mer förnybar råvara och ökad inbindning av koldioxid är en förutsättning för att minska klimatförändringarna och ställa om till ett hållbart samhälle. Tidsplan: Tillväxtenheten Externa projektmedel/egna medel