SKOGSPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
|
|
- Jonas Axelsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SKOGSPRODUKTION Ämnet skogsproduktion behandlar produktion av olika typer av virkesråvaror med hänsyn till skogens produktionsförmåga och en hållbar utveckling för skogen. Det behandlar också anläggning av ny skog, skötsel av ungskogar och avverkning av äldre skogar. I ämnet behandlas även virkets tekniska egenskaper och olika användningsområden. Dessutom behandlas produktion av skogsbränsle, specialiserad skogsskötsel och virkesmätning. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet skogsproduktion ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i skogsskötsel och virkeslära. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmåga att planera och genomföra arbetsuppgifter inom skogsproduktion samt bedöma skogstillstånd och behov av åtgärder inom skogsproduktion. Genom undervisningen ska eleverna också ges möjlighet att utveckla förmåga att utföra arbetsuppgifter med hänsyn till natur- och kulturvärden samt till det rörliga friluftslivet. Eleverna ska vidare ges möjlighet att utveckla förmåga att aptera och virkessortera. Genom praktiska övningar ska eleverna ges möjlighet att arbeta med skogsskötsel. Fältstudier ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om trädslag och ståndorter samt om skador och skadegörare på växande träd och virke. Genom exkursioner ska eleverna ges möjlighet att utveckla förståelse av natur- och kulturvärden. Undervisningen i ämnet skogsproduktion ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1. Kunskaper om svenska trädslag, om deras egenskaper och användningsområden samt om ståndorter. 2. Förmåga att identifiera skador och skadegörare på växande träd och virke samt att föreslå motåtgärder. 3. Förmåga att tolka och upprätta skogsbruksplaner med hänsyn tagen till natur- och kulturvärden. 4. Förmåga att planera och genomföra arbetsuppgifter inom skogsproduktion. 5. Förmåga att utföra klassning och aptering av virke. 6. Förmåga att göra ekonomiska beräkningar för åtgärder inom skogsproduktion. 7. Förmåga att arbeta säkert och ergonomiskt. 8. Kunskaper om lagar och andra bestämmelser som rör skogsbruket samt om skogens certifieringssystem. Kurser i ämnet Skogsskötsel 1, 100 poäng, som bygger på kursen motor- och röjmotorsåg 1 eller produktionsutrustning 1. Skogsskötsel 2, 100 poäng, som bygger på kursen skogsskötsel 1. 1
2 Skogsskötsel specialisering, 100 poäng, som bygger på kursen skogsskötsel 2. Kursen kan läsas läsas flera gånger med olika innehåll. Virkeslära, 100 poäng, som bygger på kursen skogsskötsel 1. Virkesmätning, 100 poäng, som bygger på kursen virkeslära. 2
3 Skogsskötsel 1, 100 poäng Kurskod: SKGSKO01 Kursen skogsskötsel 1 omfattar punkterna 1 4 och 6 8 under rubriken Ämnets syfte, med särskild betoning på förmåga att genomföra arbetsuppgifter inom skogsproduktion. Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Svenska trädslag samt deras egenskaper, ståndortskrav och användningsområden. Begreppet ståndortsindex. Vanliga skadegörare på växande träd. Förebyggande åtgärder mot vanliga skadegörare på växande träd. Grundläggande metoder för tolkning av skogsbruksplaner. Röjning och uppföljning av röjningsarbete i olika typer av bestånd. Markberedning och olika föryngringsmetoder. Gallring och grundläggande metoder för uppföljning av gallring. Grundläggande metoder för skogsuppskattning samt användning av skogsuppskattningsinstrument och gallringsmallar. Bonitering med höjdutvecklingskurvor. Ekonomiska beräkningar av kostnader och intäkter för olika skogsskötselåtgärder. Ergonomi, arbetsmiljö och säkerhet i samband med skogsskötsel. Brandförebyggande åtgärder. Certifieringssystem inom skogsbruk. Lagar och andra bestämmelser inom området, till exempel skogsvårdslagen. Kunskapskrav Betyget E Eleven identifierar med viss säkerhet och namnger, i samband med fältstudier, de vanligaste svenska trädslagen samt beskriver översiktligt deras egenskaper och användningsområden. Eleven redogör också översiktligt för innebörden i begreppet ståndortsindex. Dessutom redogör eleven översiktligt för de vanligaste skadegörarna på växande träd samt för åtgärder för att förebygga skador. Eleven tolkar med viss säkerhet skogsbruksplaner. Eleven följer arbetsinstruktioner och genomför i samråd med handledare arbetsuppgifter inom skogsvård och avverkning. Dessutom genomför eleven i samråd med handledare gallringsarbete och uppföljning av gallring. I arbetet löser eleven i samråd med handledare de problem som uppstår. Resultatet av arbetet är tillfredsställande. Eleven använder i samråd med handledare teknisk utrustning. Eleven använder också med viss säkerhet skogsuppskattningsinstrument och gallringsmallar. Dessutom gör eleven enkla ekonomiska beräkningar av kostnader och intäkter för olika skogsskötselåtgärder samt värderar sitt resultat med enkla omdömen. 3
4 gällande skyddsföreskrifter. Dessutom redogör eleven översiktligt för och arbetar i enlighet med certifieringssystem, lagar och andra bestämmelser som gäller inom området. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven identifierar med viss säkerhet och namnger, i samband med fältstudier, de vanligaste svenska trädslagen samt beskriver utförligt deras egenskaper och användningsområden. Eleven redogör också utförligt för innebörden i begreppet ståndortsindex. Dessutom redogör eleven utförligt för de vanligaste skadegörarna på växande träd samt för åtgärder för att förebygga skador. Eleven tolkar med viss säkerhet skogsbruksplaner. Eleven följer arbetsinstruktioner och genomför efter samråd med handledare arbetsuppgifter inom skogsvård och avverkning. Dessutom genomför eleven efter samråd med handledare gallringsarbete och uppföljning av gallring. I arbetet löser eleven efter samråd med handledare de problem som uppstår. Resultatet av arbetet är tillfredsställande. Eleven använder efter samråd med handledare teknisk utrustning. Eleven använder också med viss säkerhet skogsuppskattningsinstrument och gallringsmallar. Dessutom gör eleven ekonomiska beräkningar av kostnader och intäkter för olika skogsskötselåtgärder samt värderar sitt resultat med enkla omdömen. certifieringssystem, lagar och andra bestämmelser som gäller inom området. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven identifierar med säkerhet och namnger, i samband med fältstudier, de vanligaste svenska trädslagen samt beskriver utförligt och nyanserat deras egenskaper och användningsområden. Eleven redogör också utförligt och nyanserat för innebörden i begreppet ståndortsindex. Dessutom redogör eleven utförligt och nyanserat för de vanligaste skadegörarna på växande träd samt för åtgärder för att förebygga skador. Eleven tolkar med säkerhet skogsbruksplaner. Eleven följer arbetsinstruktioner och genomför efter samråd med handledare arbetsuppgifter inom skogsvård och avverkning. Dessutom genomför eleven efter samråd med handledare gallringsarbete och uppföljning av gallring. 4
5 I arbetet löser eleven efter samråd med handledare de problem som uppstår. Resultatet av arbetet är gott. Eleven använder efter samråd med handledare teknisk utrustning. Eleven använder också med säkerhet skogsuppskattningsinstrument och gallringsmallar. Dessutom gör eleven avancerade ekonomiska beräkningar av kostnader och intäkter för olika skogsskötselåtgärder samt värderar sitt resultat med nyanserade omdömen. certifieringssystem, lagar och andra bestämmelser som gäller inom området. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav. 5
6 Skogsskötsel 2, 100 poäng Kurskod: SKGSKO02 Kursen skogsskötsel 2 omfattar punkterna 1 4 och 6 8 under rubriken Ämnets syfte, med särskild betoning på punkt 4. Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Skador på växande skog på grund av vind, snöbrott, frost och torka samt vilt, insekter och svampar. Karttyper, planeringsunderlag och traktdirektiv för åtgärder i skogen. Upprättande och uppdatering av skogsbruksplaner. Naturhänsyn och kulturmiljövård. Planering och genomförande av beståndsanläggning, beståndsvård, beståndsavveckling, skogsgödsling och uttag av energiråvara. Behov och effekter av olika typer av dikningsåtgärder. Ståndortsegenskaper och bonitering. Ekonomiska beräkningar och kalkyler för olika skogsskötselåtgärder på kort och lång sikt. Ergonomi, arbetsmiljö och säkerhet i samband med skogsskötsel. Certifieringssystem inom skogsbruk. Lagar och andra bestämmelser inom området, till exempel skogsvårdslagen. Krav på standard för och underhåll av skogsbilvägar. Kunskapskrav Betyget E Eleven identifierar, i samband med arbete i skogen, med viss säkerhet vanliga skador och skadegörare på växande skog. Dessutom redogör eleven översiktligt för vad som orsakat skadorna och ger enkla förslag på motåtgärder. Eleven upprättar i samråd med handledare en enkel plan för skogsskötsel i vilken eleven tar hänsyn till natur- och kulturvärden. Eleven planerar och genomför i samråd med handledare arbetsuppgifter inom skogsskötsel. I planeringen gör eleven enkla bedömningar av när och hur olika arbetsuppgifter ska genomföras. I arbetet löser eleven i samråd med handledare de problem som uppstår. Resultatet av arbetet är tillfredsställande. Dessutom gör eleven enkla ekonomiska beräkningar av kostnader och intäkter för olika skogsskötselåtgärder samt värderar sitt resultat med enkla omdömen. gällande skyddsföreskrifter. Dessutom redogör eleven översiktligt för och arbetar i enlighet med certifieringssystem, lagar och andra bestämmelser som gäller inom området. När arbetet är utfört gör eleven en enkel bedömning av arbetsresultatet och rapporterar det. 6
7 Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven identifierar, i samband med arbete i skogen, med viss säkerhet vanliga skador och skadegörare på växande skog. Dessutom redogör eleven utförligt för vad som orsakat skadorna och ger välgrundade förslag på motåtgärder. Eleven upprättar efter samråd med handledare en enkel plan för skogsskötsel i vilken eleven tar hänsyn till natur- och kulturvärden. Eleven planerar och genomför efter samråd med handledare arbetsuppgifter inom skogsskötsel. I planeringen gör eleven välgrundade bedömningar av när och hur olika arbetsuppgifter ska genomföras. I arbetet löser eleven efter samråd med handledare de problem som uppstår. Resultatet av arbetet är tillfredsställande. Dessutom gör eleven ekonomiska beräkningar av kostnader och intäkter för olika skogsskötselåtgärder samt värderar sitt resultat med enkla omdömen. certifieringssystem, lagar och andra bestämmelser som gäller inom området. När arbetet är utfört gör eleven en välgrundad bedömning av arbetsresultatet och rapporterar det. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven identifierar, i samband med arbete i skogen, med säkerhet vanliga skador och skadegörare på växande skog. Dessutom redogör eleven utförligt och nyanserat för vad som orsakat skadorna och ger välgrundade och nyanserade förslag på motåtgärder. Eleven upprättar efter samråd med handledare en enkel plan för skogsskötsel i vilken eleven tar hänsyn till natur- och kulturvärden. Eleven planerar och genomför efter samråd med handledare arbetsuppgifter inom skogsskötsel. I planeringen gör eleven välgrundade och nyanserade bedömningar av när och hur olika arbetsuppgifter ska genomföras. I arbetet löser eleven efter samråd med handledare de problem som uppstår. Resultatet av arbetet är gott. Dessutom gör eleven avancerade ekonomiska beräkningar av kostnader och intäkter för olika skogsskötselåtgärder samt värderar sitt resultat med nyanserade omdömen. certifieringssystem, lagar och andra bestämmelser som gäller inom området. När arbetet är utfört gör eleven en välgrundad och nyanserad bedömning av arbetsresultatet och rapporterar det. 7
8 När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav. 8
9 Skogsskötsel specialisering, 100 poäng Kurskod: SKGSKG00S Kursen skogsskötsel specialisering omfattar punkterna 1 4 och 6 8. I kursen behandlas fördjupade kunskaper inom valt specialområde. Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Särskilda krav inom skogsbruket, till exempel hänsyn till naturvärden, kulturvärden och sociala värden. Planering och genomförande av arbetsuppgifter inom valt specialområde inom skogsbruk, till exempel ädellövskog, produktion av skogsbränsle, urskogsliknande skogar, fjällskogar, skärgårdsskogar eller tätortsnära skogar. Ekonomiska beräkningar och kalkyler för verksamheten. Ergonomi, arbetsmiljö och säkerhet i samband med det valda specialområdet. Certifieringssystem inom valt specialområde. Lagar och andra bestämmelser, till exempel skogsvårdslagen. Kunskapskrav Betyget E Eleven identifierar, i samband med arbete i skogen, med viss säkerhet vanliga skador och skadegörare på växande skog. Dessutom redogör eleven översiktligt för vad som orsakat skadorna och ger enkla förslag på motåtgärder. Eleven upprättar i samråd med handledare en enkel plan för skogsskötsel inom valt specialområde samt tar i planen hänsyn till natur- och kulturvärden och sociala värden. Eleven planerar och genomför i samråd med handledare arbetsuppgifter inom valt specialområde inom skogsbruk. I planeringen gör eleven enkla bedömningar av när och hur olika arbetsuppgifter ska genomföras. I arbetet löser eleven i samråd med handledare de problem som uppstår. Resultatet av arbetet är tillfredsställande. Dessutom gör eleven enkla ekonomiska beräkningar av kostnader och intäkter för olika skogsskötselåtgärder samt värderar sitt resultat med enkla omdömen. gällande skyddsföreskrifter. Dessutom redogör eleven översiktligt för och arbetar i enlighet med certifieringssystem, lagar och andra bestämmelser som gäller inom det valda specialområdet. När arbetet är utfört gör eleven en enkel bedömning av arbetsresultatet och rapporterar det. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. 9
10 Betyget C Eleven identifierar, i samband med arbete i skogen, med viss säkerhet vanliga skador och skadegörare på växande skog. Dessutom redogör eleven utförligt för vad som orsakat skadorna och ger välgrundade förslag på motåtgärder. Eleven upprättar efter samråd med handledare en genomarbetad plan för skogsskötsel inom valt specialområde samt tar i planen hänsyn till natur- och kulturvärden och sociala värden. Eleven planerar och genomför efter samråd med handledare arbetsuppgifter inom valt specialområde inom skogsbruk. I planeringen gör eleven välgrundade bedömningar av när och hur olika arbetsuppgifter ska genomföras. I arbetet löser eleven efter samråd med handledare de problem som uppstår. Resultatet av arbetet är tillfredsställande. Dessutom gör eleven ekonomiska beräkningar av kostnader och intäkter för olika skogsskötselåtgärder samt värderar sitt resultat med enkla omdömen. certifieringssystem, lagar och andra bestämmelser som gäller inom det valda specialområdet. När arbetet är utfört gör eleven en välgrundad bedömning av arbetsresultatet och rapporterar det. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven identifierar, i samband med arbete i skogen, med säkerhet vanliga skador och skadegörare på växande skog. Dessutom redogör eleven utförligt och nyanserat för vad som orsakat skadorna och ger välgrundade och nyanserade förslag på motåtgärder. Eleven upprättar efter samråd med handledare en genomarbetad plan för skogsskötsel inom valt specialområde samt tar i planen hänsyn till natur- och kulturvärden och sociala värden. Eleven planerar och genomför efter samråd med handledare arbetsuppgifter inom valt specialområde inom skogsbruk. I planeringen gör eleven välgrundade och nyanserade bedömningar av när och hur olika arbetsuppgifter ska genomföras. I arbetet löser eleven efter samråd med handledare de problem som uppstår. Resultatet av arbetet är gott. Dessutom gör eleven ekonomiska avancerade beräkningar av kostnader och intäkter för olika skogsskötselåtgärder samt värderar sitt resultat med nyanserade omdömen. certifieringssystem, lagar och andra bestämmelser som gäller inom det valda specialområdet. När arbetet är utfört gör eleven en välgrundad och nyanserad bedömning av arbetsresultatet och rapporterar det. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav. 10
11 Virkeslära, 100 poäng Kurskod: SKGVIR0 Kursen virkeslära omfattar punkterna 1 2 och 5 8 under rubriken Ämnets syfte. Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Olika trädslags egenskaper och användningsområden. Träets egenskaper, virkets förädling och användning samt sortiment. Skadesvampar och insektsangrepp på virke samt förebyggande åtgärder för virkesskydd. Aptering enligt instruktioner. Hantering, kvalitetsbedömning, volymberäkning och prissättning. Skogliga mått och omräkningstal. Ekonomisk aptering och prislistans uppbyggnad. Virkesförsäljning, kontraktering och organisation av virkesmätning. Uppföljning och virkesredovisning. Virkesmätningslagen och andra bestämmelser inom området. Kunskapskrav Betyget E Eleven redogör översiktligt för egenskaper hos och användningsområden för olika trädslag. Dessutom identifierar eleven med viss säkerhet vanliga skadegörare på virke samt ger enkla förslag på motåtgärder för att skydda virket. Eleven utför i samråd med handledare klassning och aptering av virke enligt apteringsinstruktioner. I arbetet löser eleven i samråd med handledare de problem som uppstår. Resultatet av arbetet är tillfredsställande. Eleven gör enkla beräkningar med skogliga mått och omräkningstal samt värderar sitt resultat med enkla omdömen. Dessutom föreslår eleven i samråd med handledare uttag av lämpliga virkessortiment vid avverkning samt redogör översiktligt för virkesförsäljning och kontraktering. gällande skyddsföreskrifter. Dessutom redogör eleven översiktligt för och arbetar i enlighet med lagar och andra bestämmelser som rör virkeshantering. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. 11
12 Betyget C Eleven redogör utförligt för egenskaper hos och användningsområden för olika trädslag. Dessutom identifierar eleven med viss säkerhet vanliga skadegörare på virke samt ger välgrundade förslag på motåtgärder för att skydda virket. Eleven utför efter samråd med handledare klassning och aptering av virke enligt apteringsinstruktioner. I arbetet löser eleven efter samråd med handledare de problem som uppstår. Resultatet av arbetet är tillfredsställande. Eleven gör beräkningar med skogliga mått och omräkningstal samt värderar sitt resultat med enkla omdömen. Dessutom föreslår eleven efter samråd med handledare uttag av lämpliga virkessortiment vid avverkning samt redogör utförligt för virkesförsäljning och kontraktering. lagar och andra bestämmelser som rör virkeshantering. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven redogör utförligt och nyanserat för egenskaper hos och användningsområden för olika trädslag. Dessutom identifierar eleven med säkerhet vanliga skadegörare på virke samt ger välgrundade och nyanserade förslag på motåtgärder för att skydda virket. Eleven utför efter samråd med handledare klassning och aptering av virke enligt apteringsinstruktioner. I arbetet löser eleven efter samråd med handledare de problem som uppstår. Resultatet av arbetet är gott. Eleven gör avancerade beräkningar med skogliga mått och omräkningstal samt värderar sitt resultat med nyanserade omdömen. Dessutom föreslår eleven efter samråd med handledare uttag av lämpliga virkessortiment vid avverkning samt redogör utförligt och nyanserat för virkesförsäljning och kontraktering. lagar och andra bestämmelser som rör virkeshantering. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav. 12
13 Virkesmätning, 100 poäng Kurskod: SKGVIK0 Kursen virkesmätning omfattar punkterna 1 2 och 5 8 under rubriken Ämnets syfte. Centralt innehåll Undervisning i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Virkets byggnad. Identifiering av virkesskador. Skadornas orsaker samt bedömning av skadornas inverkan på slutprodukten. Timmerklassning. Virkesmätning vid terminal och skogsarbetsplats. Arbetsorganisation vid en mätstation. Användning och skötsel av teknisk utrustning och andra hjälpmedel för mätning och redovisning. Statistiska beräkningsmetoder som används i samband med virkesmätning. Ergonomi, arbetsmiljö och säkerhet i samband med virkesmätning. Virkesmätningsföreningens uppgift och organisation samt föreningens förhållande till virkesmarknadens parter. Branschens bestämmelser och instruktioner för virkesmätning. Redovisningsbestämmelser som används i samband med virkesmätning. Kunskapskrav Betyget E Eleven redogör översiktligt för virkets byggnad. Dessutom identifierar eleven med viss säkerhet vanliga skadegörare på virke, redogör översiktligt för skadornas inverkan på slutprodukten samt ger enkla förslag på motåtgärder för att skydda virket. Eleven utför i samråd med handledare timmerklassning och virkesmätning. Eleven använder och sköter också i samråd med handledare teknisk utrustning för mätning och redovisning. I arbetet löser eleven i samråd med handledare de problem som uppstår. Resultatet av arbetet är tillfredsställande. Dessutom gör eleven enkla statistiska beräkningar samt värderar sitt resultat med enkla omdömen. gällande skyddsföreskrifter. Dessutom redogör eleven översiktligt för och arbetar i enlighet med certifieringssystem, lagar och andra bestämmelser som rör virkeshantering. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. 13
14 Betyget C Eleven redogör utförligt för virkets byggnad. Dessutom identifierar eleven med viss säkerhet vanliga skadegörare på virke, redogör utförligt för skadornas inverkan på slutprodukten samt ger välgrundade förslag på motåtgärder för att skydda virket. Eleven utför efter samråd med handledare timmerklassning och virkesmätning. Eleven använder och sköter också efter samråd med handledare teknisk utrustning för mätning och redovisning. I arbetet löser eleven efter samråd med handledare de problem som uppstår. Resultatet av arbetet är tillfredsställande. Dessutom gör eleven statistiska beräkningar samt värderar sitt resultat med enkla omdömen. certifieringssystem, lagar och andra bestämmelser som rör virkeshantering. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven redogör utförligt och nyanserat för virkets byggnad. Dessutom identifierar eleven med säkerhet vanliga skadegörare på virke, redogör utförligt och nyanserat för skadornas inverkan på slutprodukten samt ger välgrundade och nyanserade förslag på motåtgärder för att skydda virket. Eleven utför efter samråd med handledare timmerklassning och virkesmätning. Eleven använder och sköter också efter samråd med handledare teknisk utrustning för mätning och redovisning. I arbetet löser eleven efter samråd med handledare de problem som uppstår. Resultatet av arbetet är gott. Dessutom gör eleven avancerade statistiska beräkningar samt värderar sitt resultat med nyanserade omdömen. certifieringssystem, lagar och andra bestämmelser som rör virkeshantering. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav. 14
Praktiska övningar, fältstudier, undersökande arbetssätt och laborationer i fält ska ingå i undervisningen.
SKOGSMASKINER Ämnet skogsmaskiner behandlar den tekniska utrustning som används inom skogsbrukets olika verksamhetsområden. Teknisk utrustning som används i samspel med biologiska förutsättningar och biologiska
Fiske och vattenvård 1, 100 poäng
SKOG, MARK OCH VATTEN Ämnet skog, mark och vatten behandlar mångbruk av skog. Med mångbruk menas att skogen används för olika syften. Skogen omfattas av stora ekonomiska och miljömässiga värden och är
Praktiska övningar, fältstudier, undersökande arbetssätt och laborationer i fält ska ingå i undervisningen.
LANTBRUKSMASKINER Ämnet lantbruksmaskiner behandlar den tekniska utrustning som används inom lantbruk. Teknisk utrustning som används i samspel med biologiska förutsättningar och biologiska metoder bidrar
SKÖTSEL AV UTEMILJÖER
SKÖTSEL AV UTEMILJÖER Ämnet skötsel av utemiljöer behandlar skötsel av parker, kyrkogårdar och gröna miljöer i anslutning till bebyggelse samt skötsel av friluftsområden och golfbanor. Det behandlar också
HUNDKUNSKAP. Ämnets syfte
HUNDKUNSKAP Hundar används i många sammanhang, som brukshundar och sällskapsdjur. Efterfrågan på yrkeskunnande i arbete med och fostran av hundar ökar. Ämnet hundkunskap behandlar skötsel och samspel med
HUSBYGGNAD SPECIALYRKEN
HUSBYGGNAD SPECIALYRKEN Ämnet husbyggnad specialyrken behandlar olika arbetstekniker inom valt specialyrke, från planering och utförande till det att objektet är färdigt att användas. Ämnets syfte Undervisningen
FISKEVÅRD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FISKEVÅRD Ämnet fiskevård behandlar bevarandet av skyddsvärda fiskarter samt strävan efter att få så hög och jämn avkastning av våra fiskresurser som möjligt på ett långsiktigt hållbart sätt. I ämnet behandlas
VATTENBRUK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
VATTENBRUK Ämnet vattenbruk behandlar odling av vattenlevande organismer. För en optimal produktion och hög kvalitet på de odlade produkterna krävs en kombination av biologiska, tekniska och ekonomiska
ENERGITEKNIK. Ämnets syfte
ENERGITEKNIK Ämnet energiteknik behandlar energitekniska objekt samt hur system fungerar och är konstruerade. Ämnet bygger delvis på naturvetenskapliga principer som tillämpas på energitekniska anläggningar.
PLÅTSLAGERITEKNIK. Ämnets syfte
PLÅTSLAGERITEKNIK Ämnet plåtslageriteknik behandlar hur man planerar och genomför plåtslageriarbeten. Det behandlar även arbetsmetoder och olika plåtmaterials egenskaper samt hur man väljer lämpliga verktyg
VENTILATIONSPLÅTSLAGERI
VENTILATIONSPLÅTSLAGERI Ämnet ventilationsplåtslageri behandlar ventilationstekniska system och deras uppbyggnad samt hur ett väl fungerande inneklimat påverkar vår boende- och arbetsmiljö. Ämnets syfte
BAGERI- OCH KONDITORIKUNSKAP
BAGERI- OCH KONDITORIKUNSKAP Ämnet bageri- och konditorikunskap behandlar hantverksmässiga metoder för att framställa olika typer av bröd och konditorivaror. Hur råvaror används samt betydelsen av produktkvalitet
BYGG OCH ANLÄGGNING. Ämnets syfte
BYGG OCH ANLÄGGNING Ämnet bygg och anläggning behandlar byggandet från planeringsstadiet till färdigställande och drift. Det behandlar även bygg- och anläggningsbranschens olika yrken och arbetsvillkor.
GOLVLÄGGNING. Ämnets syfte
GOLVLÄGGNING Ämnet golvläggning behandlar läggning av olika golvmaterial såsom plastmattor och homogena parkettgolv. Det behandlar dessutom uppsättning av olika väggmattor. Ämnets syfte Undervisningen
Undervisningen i ämnet charkuterikunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
CHARKUTERIKUNSKAP Ämnet charkuterikunskap behandlar olika hantverksmässiga tillverkningsmetoder för att framställa charkuterivaror. I ämnet behandlas också olika köttråvaror, hur råvaror används inom näringen
SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte
SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor
JÄRNVÄGSBYGGNAD. Ämnets syfte
JÄRNVÄGSBYGGNAD Ämnet järnvägsbyggnad behandlar byggandet av järnvägar från planeringsstadiet till färdig räls. Byggandet av järnvägar bidrar till utformningen av infrastrukturen och de miljöer vi vistas
ANLÄGGNING. Ämnets syfte
ANLÄGGNING Ämnet anläggning behandlar mark- och anläggningsbyggande från planering till det att objektet är färdigt att brukas. Det behandlar också olika jord- och bergmaterials egenskaper. Ämnets syfte
VÄXTODLING. Ämnets syfte
VÄXTODLING Odling av växter har stor betydelse för produktion av livsmedel, växtmaterial och råvaror av olika slag. Biologiskt kunnande i kombination med användning av modern teknik bidrar till en hög
MOTOR- OCH RÖJMOTORSÅG
MOTOR- OCH RÖJMOTORSÅG Motorsåg och röjmotorsåg används inom naturbruket vid arbete med skogsvård och avverkning i skogen, vid skötsel och underhåll inom naturvård och landskapsvård samt vid skötsel och
MOBILA ARBETSMASKINER
MOBILA ARBETSMASKINER Ämnet mobila arbetsmaskiner behandlar olika typer av jordförflyttande och lyftande anläggningsmaskiner, deras utrustning samt hur de hanteras vid olika typer av anläggningsarbete.
RENGÖRINGSSERVICE. Ämnets syfte
RENGÖRINGSSERVICE Ämnet rengöringsservice behandlar hur man säkert och systematiskt arbetar med rengöring med för ändamålet avsedda metoder, medel, redskap och maskiner. Det behandlar också rengöringens
RIDNING OCH KÖRNING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
RIDNING OCH KÖRNING Ämnet ridning och körning behandlar träning i att rida och köra olika typer av hästar i olika åldrar och utbildningsstadier. I arbetet som hästskötare ingår att motionera och träna
BYGG OCH ANLÄGGNING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
BYGG OCH ANLÄGGNING Ämnet bygg och anläggning behandlar yrkesområden och arbetsuppgifter inom byggnation och anläggning. Ämnet handlar om olika metoder och tekniker samt om material, verktyg och maskiner
INFORMATION OCH KOMMUNIKATION
INFORMATION OCH KOMMUNIKATION Ämnet information och kommunikation behandlar såväl verbal som ickeverbal kommunikation i yrkessammanhang samt hur sociala medier används. Det handlar om hur man utformar
DIGITALT SKAPANDE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
DIGITALT SKAPANDE Ämnet digitalt skapande behandlar skapande och gestaltande processer med digitala verktyg i gränslandet mellan konstnärligt skapande och teknik. Innehåll och teknik i konstnärligt skapande
LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK
LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK Larm- och säkerhetstekniska systems huvuduppgift är att varna för eller skydda mot olika typer av faror för människa eller egendom. Allt arbete med denna typ av system kräver ett
PLÅTSLAGERI. Ämnets syfte
PLÅTSLAGERI Ämnet plåtslageri behandlar grundläggande planering och genomförande av plåtslageriarbeten. Det behandlar arbetsmetoder inom såväl byggnads- som ventilationsplåtslageri. Ämnets syfte Undervisningen
Undervisningen i ämnet fastighetsskötsel ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
FASTIGHETSSKÖTSEL Ämnet fastighetsskötsel behandlar skötsel och underhåll av fastigheter. Ämnet handlar om tillsyn, underhålls- och reparationsarbeten såväl inom- som utomhus. Centralt i ämnet är ett serviceinriktat
FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,
Genom att praktiskt tillämpa sina kunskaper ska eleverna ges möjlighet att pröva olika arbetsuppgifter som förekommer inom ämnesområdet.
MATLAGNINGSKUNSKAP Ämnet matlagningskunskap behandlar grundläggande matlagningsmetoder och variationer av dem samt hur matlagningens historia och olika mattraditioner påverkar dagens matlagning. I ämnet
KURSPLAN Skogsbrukstekniker 15/16, 300 p
KURSPLAN Skogsbrukstekniker 15/16, 300 p Kurser Avverkningsteknik Transportteknik Lärande i arbete-med inriktningar Ekonomi och entreprenörskap-lagar och avtal Företagsledning-organisation-kommunikation
ENERGITEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENERGITEKNIK Ämnet energiteknik behandlar energitekniska objekt samt hur system fungerar och är konstruerade. Ämnet bygger delvis på naturvetenskapliga principer som tillämpas på energitekniska anläggningar.
Genom praktisk tillämpning ska undervisningen ge eleverna möjlighet att erfara olika arbetsuppgifter som förekommer inom dagligvaruhandeln.
MAT OCH BUTIK Ämnet mat och butik behandlar hur råvaror och andra produkter inom olika varugrupper i dagligvaruhandeln kan användas, kombineras och tillagas. I ämnet behandlas också grunderna i matlagning
ENERGITEKNIK. Ämnets syfte
ENERGITEKNIK Ämnet energiteknik behandlar energitekniska objekt samt hur system fungerar och är konstruerade. Ämnet bygger delvis på naturvetenskapliga principer som tillämpas på energitekniska anläggningar.
BELÄGGNING. Ämnets syfte
BELÄGGNING Ämnet beläggning behandlar beläggningsarbete, från tillverkning av asfalt till det att vägobjektet är färdigt att brukas. I samhället ställs allt högre krav på vägars utformning och kvalitet.
MATERIAL OCH VERKTYG. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
MATERIAL OCH VERKTYG Ämnet material och verktyg behandlar material, verktyg och annan teknisk utrusning som används inom olika yrkesområden. I ämnet ingår skötsel och underhåll av material och utrustning
STYCKNINGS- OCH CHARKUTERIKUNSKAP
STYCKNINGS- OCH CHARKUTERIKUNSKAP Ämnet stycknings- och charkuterikunskap behandlar olika hantverksmässiga tillverkningsmetoder för att framställa charkuterivaror. Det behandlar också styckning av olika
VÄXTKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
VÄXTKUNSKAP Ämnet växtkunskap behandlar de växter som används i park- och trädgårdsmiljöer. För att kunna välja och arbeta med växter i olika miljöer krävs goda art- och sortkunskaper samt kunskaper om
ELEKTRONIKPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ELEKTRONIKPRODUKTION Ämnet elektronikproduktion behandlar produktionsprocessens olika steg vid tillverkning av elektronikprodukter, från beredning och montering fram till utprovning och leveranskontroll.
DRYCKESKUNSKAP. Ämnets syfte
DRYCKESKUNSKAP Ämnet dryckeskunskap behandlar tillredning och servering av varma, kalla, alkoholfria och alkoholhaltiga drycker. Ämnet tar även upp dryckestraditioner och behandlar lagar och andra bestämmelser
MOBILA ARBETSMASKINER
MOBILA ARBETSMASKINER Ämnet mobila arbetsmaskiner behandlar olika typer av jordförflyttande och lyftande anläggningsmaskiner, deras utrustning samt hur de hanteras vid olika typer av anläggningsarbete.
FÖRSÄLJNING OCH KUNDSERVICE
FÖRSÄLJNING OCH KUNDSERVICE Ämnet försäljning och kundservice behandlar försäljning och kundservice inom handelsoch tjänstesektorn. Sälj- och servicefunktionerna är viktiga för företagens verksamhet, och
beslutade den 26 september 2013. Skolverket föreskriver med stöd av 1 kap. 4 tredje stycket gymnasieförordningen
2013-09-26 1 (12) Dnr: 62-2013:589 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:161) om ämnesplan för ämnet anläggningsförare i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial
HUSBYGGNAD. Ämnets syfte
HUSBYGGNAD Ämnet husbyggnad behandlar husbyggnadsprocessens alla stadier från projektering till det att objektet är färdigt att användas. Det behandlar även svensk byggtradition och arkitektur samt olika
Undervisningen i ämnet djur ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
DJUR Ämnet djur behandlar skötsel av djur och anläggningar. I ämnet behandlas djur för livsmedelsproduktion och landskapsvård samt hästar, hundar, sällskapsdjur och djurparksdjur av olika slag. Ämnet omfattar
SAMISK MAT OCH MATKULTUR
SAMISK MAT OCH MATKULTUR Ämnet samisk mat och matkultur behandlar traditionella och moderna samiska metoder för matlagning och förädling av råvaror. I ämnet behandlas tillvaratagande av såväl de råvaror
Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att arbeta med produktionsförbättrande arbete i projektform.
PRODUKTIONSFILOSOFI Ämnet produktionsfilosofi handlar om hur produktion, på olika nivåer i en organisation, planeras och styrs samt om hur planerings- och styrmetoder utvecklas genom ständigt förbättringsarbete.
HANTVERKSKUNSKAP. Ämnets syfte
HANTVERKSKUNSKAP Ämnet hantverkskunskap behandlar hantverkets roll i samhället samt det valda hantverksområdet och dess olika yrkens förutsättningar, villkor och yrkesetiska frågor. Det behandlar också
LEDARSKAP OCH ORGANISATION
LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier
RENNÄRING. Ämnets syfte
RENNÄRING Ämnet rennäring behandlar rennäringens betydelse för det samiska samhället. Det behandlar hur näringen är sammankopplad med den samiska kulturen och är bärare av en lång kulturell tradition och
BERGHANTERING. Ämnets syfte
BERGHANTERING Ämnet berghantering behandlar borrning och sprängning av bergmaterial för såväl ledningar, vägar och tunnlar till industriell verksamhet som gruvor och större dagbrott. Det behandlar även
beslutade den - november 2013.
Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2013:79) om ämnesplan för ämnet sällskapsdjur i gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå; beslutade den - november
DJURVÅRD INOM DJURENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
DJURVÅRD INOM DJURENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Ämnet djurvård inom djurens hälso- och sjukvård behandlar omvårdnadsarbete med sjuka och friska djur. I ämnet behandlas också sjukdomslära samt lagar och andra
LOKALVÅRD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
LOKALVÅRD Ämnet lokalvård behandlar rengöring och underhåll av lokaler samt andra utrymmen. Ämnet handlar om rengöringstekniker, redskap och annan utrustning samt om rengöringsprodukter för olika material.
PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte
PRODUKTUTVECKLING Ämnet produktutveckling behandlar arbetsprocessen för att skapa en produkt samt produktens material, konstruktion och design. Ämnet behandlar också hur olika intressenters krav samordnas
PRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok
KYL- OCH VÄRMEPUMPSTEKNIK
KYL- OCH VÄRMEPUMPSTEKNIK Att kyl- och värmepumpsanläggningar är installerade på ett riktigt sätt är väsentligt ur miljösynpunkt och för effektiv energihushållning. Ämnet kyl- och värmepumpsteknik behandlar
HÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
HÄLSA Ämnet hälsa är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, socialmedicin och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa och hälsofrämjande arbete utifrån ett individ-, gruppoch samhällsperspektiv.
GRAFISK PRODUKTION. Ämnets syfte
GRAFISK PRODUKTION Ämnet behandlar den grafiska processen, hur en grafisk produkt utvecklas från idé till färdig produkt och de arbetsflöden processen bygger på. Det behandlar även betydelsen av samarbete
FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,
PLÅTSLAGERITEKNIK. Ämnets syfte
PLÅTSLAGERITEKNIK Ämnet plåtslageriteknik behandlar hur man planerar och genomför plåtslageriarbeten. Det behandlar även arbetsmetoder och olika plåtmaterials egenskaper samt hur man väljer lämpliga verktyg
ELLÄRA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ELLÄRA Ämnet ellära behandlar lik- och enfasväxelströmskretsar samt trefassystem med belastningar av olika slag. Det behandlar också ledningsburna störningar och säkerhetsfrågor. Ämnets syfte Undervisningen
MUR- OCH PUTSVERK. Ämnets syfte
MUR- OCH PUTSVERK Ämnet mur- och putsverk behandlar murararbetet från planering och utförande till det att objektet är färdigt att brukas. Det behandlar grundmurar, murverk och putsade ytor. Ämnets syfte
TRANSPORTTEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
TRANSPORTTEKNIK Ämnet transportteknik behandlar yrkesmässiga vägtransporter. Det omfattar dels yrkesförarutbildning för de fordon som används i transportverksamheter, dels säker hantering av det som transporteras.
FÖRSÄLJNING OCH KUNDSERVICE
FÖRSÄLJNING OCH KUNDSERVICE Ämnet försäljning och kundservice behandlar försäljning och kundservice inom handelsoch tjänstesektorn. Sälj- och servicefunktionerna är viktiga för företagens verksamhet, och
NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING
NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder
HANTVERK. Ämnets syfte
HANTVERK Ämnet hantverk behandlar hantverkstekniker och material, verktyg, maskiner och annan utrustning inom det hantverksområde som eleven har valt. Det behandlar också yrkesetik under arbetsprocessen
INKÖP OCH LOGISTIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
INKÖP OCH LOGISTIK Inköp och logistik är viktiga funktioner i många företag. I handeln sker inköp och varuflöden för det mesta i stora volymer och över landgränser. Inom inköp och logistik arbetar man
ESTETISK KOMMUNIKATION
ESTETISK KOMMUNIKATION Ämnet estetisk kommunikation behandlar kommunikationsprocesser och interaktion mellan människor med hjälp av olika estetiska uttrycksformer. Ämnet handlar om att tolka budskap som
SÄLLSKAPSDJUR. Ämnets syfte
SÄLLSKAPSDJUR Ämnet sällskapsdjur behandlar de djur som människan håller som följeslagare för sällskaps skull. Ämnet handlar om skötsel av djur och deras vistelsemiljöer. Centralt i ämnet är djurens behov,
SYSTEMKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SYSTEMKUNSKAP Ämnet systemkunskap behandlar hur VVS-, ventilations-, kyl- och värmepumpssystem fungerar och är uppbyggda. Det behandlar också betydelsen av underhåll av systemen. I ämnet behandlas dessutom
ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENTREPRENÖRSKAP Ämnet entreprenörskap är tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom psykologi och företagsekonomi, men även andra kunskapsområden såsom retorik och juridik ingår. Med hjälp av begrepp, teorier,
RID- OCH KÖRKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
RID- OCH KÖRKUNSKAP Ämnet rid- och körkunskap behandlar träning i att rida och köra olika typer av hästar i olika åldrar och utbildningsstadier. I arbetet som hästskötare ingår att motionera och träna
PRODUKTIONSUTRUSTNING
PRODUKTIONSUTRUSTNING Ämnet produktionsutrustning behandlar industriteknisk utrustning, dess användningsområden samt gällande säkerhetsföreskrifter. Det handlar också om hur utrustningen vårdas samt hur
TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
TEKNIK Ämnet teknik är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Teknik handlar om att uppfylla människors behov och önskemål genom att omvandla naturens fysiska resurser eller immateriella tillgångar i produkter,
TRÄDGÅRDSODLING. Ämnets syfte
TRÄDGÅRDSODLING Odling av växter har stor betydelse för produktion av livsmedel, växtmaterial och råvaror av olika slag. Biologiskt kunnande i kombination med användning av modern teknik bidrar till en
CAD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
CAD Ämnet cad (computer aided design) behandlar hur man använder olika programvaror för att konstruera och designa verkliga och virtuella objekt. I ämnet är geometri grunden för att, via skiss och ritteknik,
Undervisningen ska genom praktiska övningar leda till att eleverna utvecklar förmåga att utföra första hjälpen och hjärt-lungräddning.
MEDICIN Ämnet medicin grundar sig huvudsakligen på de medicinska kunskapsområdena anatomi, fysiologi, mikrobiologi, farmakologi, patologi och geriatrik men i ämnet finns också inslag av vårdvetenskap.
AKTIVITETER OCH VÄRDSKAP
AKTIVITETER OCH VÄRDSKAP Turismen är en viktig näring i stora delar av världen och omfattar flera verksamhetsområden inom besöks- och resenäringen: bo, äta, göra, resa och sälja. Både privatpersoners och
Information och kommunikation
Ämnet information och kommunikation behandlar såväl verbal som ickeverbal kommunikation i yrkessammanhang samt hur sociala medier används. Det handlar om hur man utformar dokument och effektivt behandlar
Undervisningen i ämnet hantverkskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Ämnet hantverkskunskap behandlar hantverkets roll i samhället samt det valda hantverksområdet och dess olika yrkens förutsättningar, villkor och yrkesetiska frågor. Det behandlar också hur hantverkaren
LAGER OCH TERMINAL. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
LAGER OCH TERMINAL Ämnet lager och terminal behandlar logistik för en rationell hantering av gods. Ämnet handlar om att bereda plats för, paketera om och förflytta varor. I ämnet ingår frakthandlingar,
FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte
FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,
FASTIGHETSSERVICE. Ämnets syfte
FASTIGHETSSERVICE Ämnet fastighetsservice behandlar de faktorer som påverkar behovet av fortlöpande och effektivt underhåll av fastighetsbestånd. Det behandlar också hur fastighetsunderhåll planeras, genomförs
Undervisningen i ämnet styckningskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
STYCKNINGSKUNSKAP Ämnet styckningskunskap behandlar hantverksmässig styckning av olika djurslag. I ämnet behandlas dessutom djurens anatomi, hur styckdetaljer används inom näringen samt betydelsen av produktkvalitet.
FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte
FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,
Praktiskt arbete, fältstudier och ett undersökande arbetssätt ska ingå i undervisningen.
ODLING I VÄXTHUS Växthus är i dag utrustade med avancerad teknik för styrning av klimat och övriga tillväxtfaktorer. För optimal produktion med hög kvalitet på de odlade produkterna krävs goda biologiska
PEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
MÄNNISKAN I INDUSTRIN
MÄNNISKAN I INDUSTRIN Ämnet människan i industrin behandlar industrins villkor och individens roll, ansvar och betydelse i arbetsgruppen och för företagets produktion. Det är också en introduktion till
Genom praktiska övningar ska eleverna ges möjlighet att utveckla färdigheter i olika arbetsuppgifter som förekommer inom serveringsområdet.
SERVERINGSKUNSKAP Ämnet serveringskunskap behandlar servering av mat och dryck i olika restaurang- och hotellverksamheter. Det behandlar också matsalars utformning och estetik samt organisation i olika
LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK
LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK Larm- och säkerhetstekniska systems huvuduppgift är att varna för eller skydda mot olika typer av faror för människa eller egendom. Allt arbete med denna typ av system kräver ett
LIVSMEDELS- OCH NÄRINGSKUNSKAP
LIVSMEDELS- OCH NÄRINGSKUNSKAP Ämnet livsmedels- och näringskunskap behandlar livsmedel och råvaror samt hur de påverkas av olika faktorer. Det behandlar dessutom hur man komponerar matsedlar och recept
TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet
TEKNIK Ämnet teknik är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Teknik handlar om att uppfylla människors behov och önskemål genom att omvandla naturens fysiska resurser eller immateriella tillgångar i produkter,
LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK
LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK Larm- och säkerhetstekniska systems huvuduppgift är att varna för eller skydda mot olika typer av faror för människa eller egendom. Allt arbete med denna typ av system kräver ett
RESEPRODUKTION OCH MARKNADSFÖRING
RESEPRODUKTION OCH MARKNADSFÖRING Turismen är en viktig näring i stora delar av världen och omfattar flera verksamhetsområden inom besöks- och resenäringen: bo, äta, göra, resa och sälja. Både privatpersoners
LIVSMEDELS- OCH NÄRINGSKUNSKAP
LIVSMEDELS- OCH NÄRINGSKUNSKAP Ämnet livsmedels- och näringskunskap behandlar olika livsmedel samt deras kvalitet och näringsinnehåll. Ämnet handlar också om hantering av livsmedel samt om livsmedelskedjan
Undervisningen i ämnet verkstadsteknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
VERKSTADSTEKNIK Ämnet verkstadsteknik behandlar bearbetning och sammanfogning av olika material. Ämnet handlar om tekniker och utrustning som används för att bearbeta och sammanfoga material. I ämnet ingår
HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING
HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING Ämnet humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering möjliggör en tvärvetenskaplig eller inomvetenskaplig fördjupning inom ett valt kunskapsområde.
GYMNASIEINGENJÖREN I PRAKTIKEN
GYMNASIEINGENJÖREN I PRAKTIKEN Ämnet gymnasieingenjören i praktiken behandlar ingenjörsmässiga arbetsmetoder, färdigheter och förhållningssätt. Det omfattar också ledarskap, projektledning, grupprocesser,