Effekter i skog, mark och vatten. Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI)

Transkript

1 Effekter i skog, mark och vatten Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI)

2 Resultat från lokala, välundersökta Metodik och data avrinningsområden Analys av data från nio små väl undersökta svenska skogsområden mha dynamiska modeller och statistik. Resultat Varken statistiska modeller eller dynamiska modeller indikerade stor känslighet mellan historisk temperatur och skogsbäckarnas kemi. Resultaten indikerar att buffringsförmåga (ANC) och ph är känsligast för vädereffekter, jämfört med näringsämnen och TOC.

3 NET: Generalisering & uppskalning Generalisering till typhalter för ingående markklasser. Summering av läckaget från respektive delområde utifrån arealförhållanden och typhalter. Transport nedströms i det hydrologiska nätverket av sjöar och vattendrag, inklusive tillkommande flöden av vatten och ämnen. Punktkällor, diffusa källor och atmosfärsdeposition på sjöytor kan läggas till. Retentionen i sjöar och vattendrag beräknas som funktion av uppehållstiden.

4 Ex Total-N i NET Länsvisa typhalter från skog enl. COUP Övriga typhalter uppskattades mha mätvärdena Retentionen i vattendrag och sjöar ställdes in mha mätvärdena Avvikelse mot flödesviktade mätningar (%) < 200 km km 2

5 Uppskalning & typhalter Tydliga skillnader i typhalter för kväve, men otydliga skillnader i ANC. ANC ofta högre vid mynningar. God täckning med 2600 sjöar i Magic. => ANC skalades ej upp mha NET, utan endast TN (hög retention) och DOC (låg retention).

6 CoupModel-NET Martin Rappe George, Annemieke Gärdenäs (SLU)

7 Uppskalning - länsindelning Klimat och nedfall Väderstationer, historiska data 2 projektioner för klimat (Echam, Hadley) Riksskogstaxeringen Skogsmarkers bonitet tillväxt och skötsel Mark Mark C/N, dräneringsförhållanden Nedbrytning Växtupptag 3 scenarier för skogsskötsel: BUS, HBR, MBR

8 Resultat Totalkväve (TN) och löst organiskt kol (DOC) i klimatprojektioner (Echam och Hadley) 2050 ( )

9 TN DOC

10

11 Hur påverkar skogsbruksscenarierna TN och DOC?

12

13

14 Slutsatser CoupModel beräknar 13% lägre TN och 5% högre DOC i projektioner med Echam och Hadley, med regionala skillnader CoupModel beräknar en minskning av TN i HBR och MBR upp till 15% HBR och MBR gav endast små förändringar i DOC enligt CoupModel

15 S-HYPE: Förändringar Tot-N (μg/l) Från 1995 till S-HYPE, BUS Lokala halter, delområden Mestadels ökningar I jordbruksområden blandade resultat (inga specifika jordbruksscenarier ingick dock) Echam Hadley

16 S-HYPE: Förändringar (%) i total-n Medelvärden för hela landet respektive transporter till havet. Viss genomsnittlig ökning av N-halter och transport (något mindre ökning till havet). Liten effekt av skogsbruksscenarierna i S-HYPE (dock en förenklad beskrivning). BUSECH BUSHAD BUSMBR BUSHBR MBR HBR N-halter, lokala +8% +8% -1% -4% N-transport till havet +1% +5% -1% -4%

17 S-HYPE: Känslighet en faktor i taget Förändringarna i långtidsmedel i kvävekoncentrationer och transport till havet från hela Sverige. Simuleringar med S-HYPE Differens i procent från referenssimuleringen. Klimatet betydde mer för kväveläckage än deposition och skogsbruk. 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% -5% -10% DEP-30% TEMP+2C PREC+20% MBR HBR ΔKONC ΔTRANSP -15% -20%

18 DOC (Resultat från Fluxmaster) Förändringar i TOCkoncentrationen mellan 1995 och Förändringarna beror enbart på förändringar i vattenföring och marktemperatur. Genomsnittlig ökning till 2050: 0,29 mg l-1 enligt Echam och 0,69 mg l-1 enligt Hadley, men stora regionala skillnader.

19 Försurning i vatten - baskatjoner i marken Försurning i vattnet återspeglar syra-bas balansen i marken BUS betyder i genomsnitt återuppbyggnad av BC förrådet, MBR och HBR förlust det blir större skillnader på längre sikt Osäkerheter finns

20 O-län och hela landet Hårt drabbade delar av landet kommer återhämta sig långsammare eller t.o.m. återförsuras under HBR Ökad vittring motverkar högre biomassauttag (i modellen) Beräkningar på 2631 sjöar i hela landet

21 Sammanfattande slutsatser Enligt en modell betyder förändringar i klimatet mer för kväveläckaget än förändringar i deposition och skogsbruk. I de kombinerade scenarierna blev förändringarna i halter och ämnestransport förhållandevis små, särskilt i relation till osäkerheterna i analysen, och den naturliga variationen. Skogsbruksscenarierna med måttligt respektive högt uttag gav enligt beräkningarna minskningar om några procent jämfört med business as usual, för kväve. För DOC blev resultaten en ökning med strax över 10%. DOC-halterna ökade måttligt i klimatscenarierna (ca 2-7%) enligt båda de använda modellerna. För förändringana i kvävehalterna i avrinningen från skog erhölls delvis motstridiga resultat, då halterna minskade i klimatscenarierna svagt enligt en modell, men ökade enligt den andra. Skillnaderna i utlakningen av aciditet och alkalinitet beräknas vara relativt små fram till år 2030.