Typområden på jordbruksmark
|
|
- Ingegerd Forsberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 INFORMATION FRÅN LÄNSSTYRELSEN I HALLANDS LÄN Typområden på jordbruksmark Redovisning av resultat från Hallands län 1997/98 Gullbrannabäcken Lars Stibe
2 Typområden på jordbruksmark Redovisning av resultat från Hallands län 1997/98 Länsstyrelsen i Hallands län Miljövårdsenheten Meddelande 1999:12 ISSN ISRN LSTY-N-M-97/2-SE Tryckt på Länsstyrelsens tryckeri, Halmstad, 1999
3 Typområden på jordbruksmark 4 Bakgrund Delprogrammet Typområden på jordbruksmark är en fortsättning på det som tidigare kallades JRK (Jordbrukets recipientkontroll) och ingår numera som en del i den regionala miljöövervakningen inom programområdet Jordbruksmark. Undersökningarna har bedrivits i nuvarande omfattning sedan januari De två vattensystem som undersöks i Halland är Gullbrannabäcken och (se karta, figur 1). Undersökningar 1997/98 Verksamheten 1997/98 har omfattat provtagning varannan vecka. Några extraprov i samband med höga flöden har också tagits. Analysomfattning och metodik framgår av tabell 1. Samtliga analyser har utförts av KM Lab i Halmstad (Swedac Ackreditering 166). Vattenföringen registreras kontinuerligt. Från och med 1997/98 utvärderas pegeldiagrammen från båda vattendragen av SMHI. Flödena redovisas dygnsvis. Transportberäkningar har utförts med hjälp av dygnsvärden för flöde och linjärt interpolerade halter. Tabell 1. Analysomfattning och analysmetodik under 1997/98. Analys ph Alkalinitet Konduktivitet Färgtal Grumlighet Permanganattal TOC Suspenderat material Total-P PO 4 -P Partikulärt P PO 4 -P löst Total-N NO 3 -N NO 2 -N NO 2+3 -N NH 4 -N Kod PH-25 ALK-NP5Q KOND-25 FÄRG-NK TURBFNU PERM-NT CORG-TKC STR-STG PTOT-NA PO4P-NA PTOT-NA,,45 um PO4P-DA,,45 um NTOT-NA Beräkning NO2N-NA NO23N-NA NH4N-NA Analysresultat redovisas på sidorna 7-11 (Gullbrannabäcken) och () i form av beskrivande statistik avseende 1997/98, genom diagram för flertalet analyserade parametrar, samt i tabellform (samtliga analysresultat för 1997/98). Eldsberga Smedjeån Gullbrannabäcken Stensån Våxtorp Figur 1. Typområdenas belägenhet i Halland. Större delen av Gullbrannabäcken är kulverterad (streckat på kartan).
4 5 Typområden på jordbruksmark 8 Gullbrannabäcken Flöde, l/s 6 5 Flöde, l/s Figur 2. Flödesvariation i Gullbrannabäcken och 1994/ /98. Gullbrannabäcken Transporten av fosfor och kväve i Gullbrannabäcken uppgick 1997/98 till cirka 235 kg respektive 16,7 ton. Variationen under året följer flödet med högsta toppar i februari och mars (figur 3 och 8). Februari svarade ensam för 49 % av fosforoch 4 % av kvävetransporten under året. Mellanårsvariationen av transporterna redovisas i figur 4. Arealkoefficienter för Gullbrannabäcken kan inte presenteras beroende på osäkerhet beträffande grundvattenströmningarna i området. Jämförelse med flödet i antyder att yt- och grundvattendelarna i Gullbrannabäcken inte sammanfaller och att det ytvatten som lämnar området inte representerar hela avrinningsområdet. Skillnaderna i specifik avrinning har visserligen varit mindre de senaste åren (figur 5), men ger ändå anledning att tro att beräkningar grundade på de uppmätta flödena kraftigt underskattar de verkliga arealkoefficienterna. Flödet i var 1997/98 något högre än under 1996/97 (figur 2) men ändå betydligt lägre än normalt. Årsmedelflödet var 1997/ l/s, vilket motsvarar 63 % av uppskattat normalflöde. Det ökade flödet innebar att såväl fosfor- som kväveförlusterna ökade jämfört med föregående år (figur 5). Liksom i Gullbrannabäcken svarade februari för en stor del av årets Figur 3. Månatlig transport av fosfor och kväve 1997/98 i Gullbrannabäcken (till vänster) och (till höger) Fosfor, kg/månad Kväve, kg/månad Fosfor, kg/månad Kväve, kg/månad J A S O N D J F M A M J A S O N D J F M A M Fosfor Kväve Fosfor Kväve
5 Typområden på jordbruksmark Fosf or, kg/år Medelflöde, l/s Kväve, ton/år Medelflöde, l/s /93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 Figur 4. Transport av fosfor (kg/år) och kväve (ton/år) med Gullbrannabäcken 92/93-96/97. fosfortransport (nästan 37 %). Kvävetransporterna följer i likhet med tidigare år flödesvariationerna mycket väl (figur 7). För har en uppskattning av förlusterna från åkermarken gjorts. Härvid har antagits att tillförseln från punktkällor är noll. Förlusterna från skog har satts till,5 kg fosfor och 4 kg kväve per hektar och år. Samma förluster har antagits för betesmark och övrig mark, liksom för träda, impediment, obrukad åker och omställningsmark. Det genomsnittliga åkerbidraget (baserat på tio års mätningar) blir då,45 kg fosfor och 59,2 kg kväve per hektar och år /96 92/93 93/94 97/98 96/97 94/ Gullbrannabäcken Figur 5. Specifik avrinning (l/s och km 2 ) i Gullbrannabäcken och. 1:1,8 6 5 Fosfor, kg/ha och år,6,4,2 Kväve, kg/ha och år , 88/89 89/9 9/91 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 88/89 89/9 9/91 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 Figur 6. Arealförlust (kg/ha och år) av fosfor och kväve i 88/89-97/98. 6,8 Kväve, kg/ha år y = 31,8Ln(x) - 136,1 R 2 =, Medelflöde, l/s,6,4,2 Fosf or, kg/ha år Figur 7. Samband mellan årsmedelflöde (l/s) och förlust (kg/ha år) av kväve (fyllda fyrkanter) och fosfor (ofyllda fyrkanter) i 1988/ /98.
6 7 Gullbrannabäcken Statistik för Gullbrannabäcken 1997/98 Medel S.D. S.E. Min Max Median n ph 7,8,32,6 7,2 8,5 7,8 26 Kond. ms/m 55 9,7 1, Färgtal mg/l Gruml. FTU ,9 4, KMnO 4 mg/l , Alk. mekv/l 2,8 1,,2,84 5,1 2,6 26 Tot-P µg/l PO 4 -P µg/l Part P µg/l , PO 4 -P löst µg/l Tot-N µg/l NO 3 -N µg/l NO 2 -N µg/l , NO 3+2 -N µg/l NH 4 -N µg/l TOC mg/l 8,6 3,7,72 3,2 16 6,8 26 Susp. mg/l 15 8,7 2,8 6, Susp. mg/l * 7,2 8, 1,6 2,5 36 2,5 26 * Halter under detektionsgränsen (<5 mg/l) ersatta med halva värdet (n=17) Dygnsmedelflöde Provtagningstillfälle Figur 8. Provtagningstidpunkt i relation till vattenföring i Gullbrannabäcken under 1997/98. Den högsta flödestoppen träffades exakt, medan de mindre topparna i allmänhet missats.
7 Gullbrannabäcken ph Alkalinitet, mekv/l Konduktivitet, ms/m Färgtal, mg Pt/l TOC, mg/l
8 9 Gullbrannabäcken Total-P, µg/l PO4-P, µg/l Partikulärt P, µg/l PO4-P löst, µg/l Susp. ämnen, mg/l
9 Gullbrannabäcken 1 25 Total-N, µg/l NO3-N, µg/l NO2-N, µg/l NO2+3-N, µg/l NH4-N, µg/l
10 ANALYSRESULTAT 1997/98 Flodområde: 99/1 Vattendrag: Gullbrannabäcken Station: L Böslid Avromr ha: Datum ph Kond. Färgtal Gruml. Perm. Alk. Total-P PO 4 -P Part-P PO 4 -P löst Total-N NO 3 -N NO 2 -N NO 2+3 -N NH 4 -N TOC Susp ms/m FNU mg/l mekv/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l PH-25 KOND-25 FÄRG-NK TURBFNU PERM-NT ALK-NP5Q PTOT-NA PO4P-NA Ber,,45µ PO4P-DA NTOT-NA Beräkn NO2N-NA NO23N-NA NH4N-NA CORG-TKC STR-STG ,5 64, 25 6,8 4 4, ,8 < ,6 48, , 43 2, , < ,8 45,9 4 23, 36 2, ,1 36, , 49,2 4 7,2 35 2, ,9 1, ,2 49, , 55 1, , < ,4 46,9 36, 79 1, , 6, ,8 52, , 63 2, , 8, ,7 59,5 25 6, 29 2, ,7 < ,8 55,4 35 4,3 2 2, ,7 < ,3 65,7 25 6, 27 2, ,8 < ,1 56, 75 25, 25 1, , < ,6 54, , 14 2, , < ,4 56, , 17 2, , < ,8 55, , 18 2, ,8 < ,1 65,7 15 6,3 14 3, ,9 < , 56, , 23 4, ,8 9, ,2 32, 18 11, 63, , 2, ,6 4, , 37 1, , < ,7 52,7 4 13, 19 2, ,4 < ,1 51,7 3 13, 21 3, ,2 16, ,3 53, , 25 2, ,4 < ,8 55,2 35 1, 2 3, ,6 < ,5 64,8 3 7,9 19 3, , < ,9 73,8 35 8,9 25 5, ,9 14, ,7 42,4 22 6, 79 2, , 9, ,9 74, , 32 4, , 18, Min 7,2 32, 15 4,3 14, ,2 6,5 Medel 54,7 8 24,2 34 2, ,6 14,7 Median 7,8 55, 4 13, 26 2, ,8 12, Max 8,5 74, , 79 5, , 36, n Gullbrannabäcken
11 12 Statistik för 1997/98 Medel S.D. S.E. Min Max Median n ph 7,3,23,4 6,8 7,7 7,4 26 Kond. ms/m 25 2,1, Färgtal mg/l , Gruml. FTU 9,4 16 3,1 2,2 85 5,7 26 KMnO 4 mg/l ,4 9, Alk. mekv/l,48,8,1,32,59,49 26 Tot-P µg/l PO 4 -P µg/l ,8 4, Part P µg/l , PO 4 -P löst µg/l ,9 1, 61 7, 27 Tot-N µg/l NO 3 -N µg/l NO 2 -N µg/l 17 6,4 1,2 6, NO 3+2 -N µg/l NH4-N µg/l , TOC mg/l 7,2 2,1,41 4,1 12 6,8 26 Susp. mg/l ,3 5,2 13 9,3 17 Susp. mg/l * ,4 2,5 13 7,3 26 * Halter under detektionsgränsen (<5 mg/l) ersatta med halva värdet (n=1) Dygnsmedelflöde Provtagningstillfälle Figur 9. Provtagningstidpunkt i relation till vattenföring i under 1999/98. Provtagningen har träffat två av de högsta flödestopparna, men missat flertalet av de mindre.
12 ph ,8 Alkalinitet, ms/m,6,4,2, Konduktivitet, ms/m Färgtal, mg Pt/l TOC, mg/l
13 14 5 Tot-P, µg/l PO4-P, µg/l Partikulärt P, µg/l PO4-P löst, µg/l Susp. ämnen, mg/l 25 Detektionsgräns 5 mg/l
14 Tot-N, µg/l NO3-N, µg/l NO2-N, µg/l NO2+3-N, µg/l NH4-N, µg/l
15 ANALYSRESULTAT 1996/97 Flodområde: 98 Lagan Vattendrag: Station: Veka Avromr ha: 1955 Datum ph Kond. Färgtal Gruml. Perm. Alk. Total-P PO 4 -P Part-P PO 4 -P löst Total-N NO 3 -N NO 2 -N NO 2+3 -N NH 4 -N TOC Susp ms/m FNU mg/l mekv/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l PH-25 KOND-25 FÄRG-NK TURBFNU PERM-NT ALK-NP5Q PTOT-NA PO4P-NA Ber,,45µ PO4P-DA NTOT-NA Beräkn NO2N-NA NO23N-NA NH4N-NA CORG-TKC STR-STG ,2 24,2 15 3,8 17, ,3 < ,3 21,9 65 9,6 4, ,9 6, ,5 22,5 2 3,3 9, ,4 < ,6 23,1 3 2,6 15, ,2 < ,1 25,4 45 6,2 3, ,2 9, ,5 24,4 25 2,2 2, ,1 < ,5 25,2 4 5,2 3, ,8 < ,4 25,8 25 2,7 2, ,3 < ,4 26,6 35 6,8 23, ,6 < ,2 26,7 25 3,5 21, ,5 6, ,4 28,5 35 7,2 35, , 18, , 28,2 35 7, 3, ,9 7, ,8 28, , 39, ,7 5, ,4 28,7 4 5,3 38, ,3 13, ,4 26,6 35 6,1 21, ,2 1, ,6 21, , 87, ,7 12, ,9 25, 75 18, 75, ,8 13, , 24, 65 16, 47, , 34, ,1 27, 4 3,8 28, ,6 8, ,4 24,6 35 3,4 17, ,6 8, ,4 25, 65 6,9 34, ,8 9, ,4 24,6 35 4,5 28, ,1 7, ,7 25,6 35 3,8 2, ,6 < ,5 28,9 2 2,3 15, ,1 < ,5 23,9 35 8, 3, ,5 12, ,4 25,6 4 7,2 26, ,6 7,5 Min 6,8 21,3 15 2,2 9, ,1 5,2 Medel 25,5 42 9,4 31, ,2 24,3 Median 7,4 25,3 35 5,7 28, ,8 9,3 Max 7,7 28, , 87, , 13, n
Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2
Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: 584986 165543, RAK X/Y: 652370 156442 Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2 Datum Djup ph Kond_25 Ca Mg Na K Alk./Aci d SO4_I
Läs merSynoptisk vattenprovtagning i två Intensivtypområden -resultat av vattenanalyser
Katarina Kyllmar Synoptisk vattenprovtagning i två Intensivtypområden -resultat av vattenanalyser Synoptisk provpunkt V7 i typområde C6 (mars 27). Foto: Katarina Kyllmar Teknisk rapport 134 Uppsala 29
Läs merTrender för vattenkvaliteten i länets vattendrag
Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se
Läs merSammanställning av mätdata, status och utveckling
Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10
Läs merTyresåns vattenkvalitet 1998 2012
Fakta 2013:9 Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012 Publiceringsdatum 2013-11-30 Sedan 1998 har Länsstyrelsen och Tyresåns Vattenvårdsförbund bedrivit vattenkemisk provtagning i Tyresåns mynning. Resultaten
Läs merVäxtnäringsförluster från jordbruksmark i Skåne och Blekinge
Växtnäringsförluster från jordbruksmark i Skåne och Blekinge Årsredovisning 1999/2 för miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark JRK-gruppen Sveriges lantbruksuniversitet Miljöenheten Skåne
Läs merVärdering av möjligheterna att statistiskt klarlägga förändringar av fosforutlakningen från jordbruksmark
Värdering av möjligheterna att statistiskt klarlägga förändringar av fosforutlakningen från jordbruksmark Bakgrund Jordbruksverket planerar att i utvalda typområden undersöka i vilken utsträckning utlakningen
Läs merProvtagningar i Igelbäcken 2006
Provtagningar i Igelbäcken 6 Christer Lännergren/LU Stockholm Vatten Telefon 8 5 5 christer.lannergren@stockholmvatten.se 7-5-7 Provtagningar i Igelbäcken 6 Igelbäcken rinner från Säbysjön till Edsviken.
Läs merGÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN Ingående i rapport avseende 12 års vattendragskontroll April 13 - 2 - Säveån Bakgrund Säveån har ett avrinningsområde på ca 15 km 2 och ett normalt årsmedelflöde
Läs merMätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM)
Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM) Bakgrund: Under år 2000 ska alla ackrediterade laboratorier uppge
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merBällstaåns vattenkvalitet
Fakta 2013:2 Bällstaåns vattenkvalitet 1997-2012 Publiceringsdatum 2013-04-19 Granskningsperiod År 1997-2012 Kontaktpersoner Sedan 1997 har Länsstyrelsen bedrivit vattenkemisk provtagning i Bällstaåns
Läs merTRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2008
TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2008 Miljöförvaltningen i Trelleborgs kommun Rapport nr 2/2009 Vattenundersökning av Trelleborgs åar 2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Resultat
Läs merVattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)
Innehåll Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)... 2 Vattenanalyser FIAstar 5000 system (mätområde/mätosäkerhet)... 3 Vattenanalyser SEAL (mätområde/mätosäkerhet)... 4 Sedimentkemiska analyser
Läs merAnalys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder
1 Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder Bakgrund I arbetet med en åtgärdsstrategi för Växjösjöarna (ALcontrol
Läs merUppföljning av åtgärder
Uppföljning av åtgärder Trendanalys jordbruksåar Greppa Fosforns pilotområden Katarina Kyllmar, Jens Fölster och Lovisa Stjernman Forsberg Jordbruksverket Linköping 28 april 216 Greppa Näringens rådgivarkurs
Läs merGenomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun
Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan
Läs merVattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)
Innehåll Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)... 2 Vattenanalyser SEAL (mätområde/mätosäkerhet)... 3 Sedimentkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)... 5 Provtagning... 5 Planktonundersökning...
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merGer åtgärderna effekt?
Ger åtgärderna effekt? Trendanalys av närsalthalter i jordbruksdominerade vattendrag Jens Fölster Stefan Hellgren, Katarina Kyllmar, Mats Wallin Disposition Bakgrund till studien Datamaterialet Preliminära
Läs merTransporter av kväve och fosfor i vattendrag - inverkan av metodik vid vattenprovtagning
Katarina Kyllmar Transporter av kväve och fosfor i vattendrag - inverkan av metodik vid vattenprovtagning Jämförelse av vattenanalyser från manuell respektive flödesproportionell vattenprovtagning i åtta
Läs merVattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008
Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...
Läs merTRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2009
TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2009 Miljöförvaltningen i Trelleborgs kommun Rapport nr 5 /2010 Vattenundersökning av Trelleborgs åar 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Resultat
Läs merNedan finns en sammanställning över projektets kostnader fram t.o.m
217-3-31 Länsstyrelsen i Skåne Karin Olsson Miljöavdelningen Fiske- och vattenvårdsenheten 25 15 Malmö Slutredovisning för Vattendialog Borstbäcken Projektet har genomförts av Kävlingeåns vattenråd under
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merRapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.
RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas
Läs merOxundaåns vattenkvalitet
Fakta 2013:3 Oxundaåns vattenkvalitet 1991-2012 Publiceringsdatum 2013-04-30 Länsstyrelsen och Oxunda vattensamverkan har under lång tid bedrivit vattenkemisk provtagning i Oxundaåns mynning. Resultaten
Läs merYtvattenkemi, typområden Arbetsmaterial :
1 Programområde: Jordbruksmark : Ytvattenkemi, typområden Mål och syfte med undersökningstypen - att inom valda typområden studera ytvattenkvalitén samt att följa dess långsiktiga förändring - att inom
Läs merLaboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer A
Ackrediterings omfattning Laboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer 10217 A013682-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Kalcium, Ca SS 028161, utg 2 AAS 0,5 5 mg/l Dricksvatt
Läs merVellingebäckarna 2006
Vellingebäckarna 2006 Miljö- och Byggnadsnämnden 2007 Vellingebäckarna 2006 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning och provtagning... 3 2.1 Beskrivning... 3 2.2
Läs merRapport provtagning av Vellingebäckarna 2013
Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2013 2014-05-08 2 (17) Sammanfattning Provtagning av Vellinge kommuns större vattendrag påbörjades 1988 och sker varannan månad i Gessiebäcken, Bernstorpsbäcken,
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merÄtrans recipientkontroll 2012
Ätrans recipientkontroll 2012 Håkan Olofsson Miljökonsult/Limnolog ALcontrol AB Halmstad Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Jordbruksmark utgör ca 15% 70%
Läs merTRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar
TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2011 2012 Samhällsbyggnadsförvaltningen i Trelleborgs kommun 2013 03 14 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Resultat... 6 3.1 Kemiska och
Läs merTRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2010
TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2010 Miljöförvaltningen i Trelleborgs kommun Rapport nr 9/2011 Vattenundersökning av Trelleborgs åar 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Resultat
Läs merMinnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken
Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken Kvibille Gästis 2014-05-21 Närvarande Markägare och arrendatorer: Karl-Olof Johnsson, Göran Andreasson, Thomas Nydén och Lars
Läs merVattenkemisk undersökning av Hargsån Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma Norrtälje
Vattenkemisk undersökning av Hargsån 2003-2004 Ulf Lindqvist Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Provpunkt 3 Provpunkt 4 Provpunkt bro Provpunkt 2 Provpunkt 1 Figur 1.
Läs merRapport provtagning av Vellingebäckarna 2014
Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014 2015-04-27 2 (17) Sammanfattning Provtagning av Vellinge kommuns större vattendrag påbörjades 1988 och sker varannan månad i Gessiebäcken, Bernstorpsbäcken,
Läs merVellingebäckarna 2009
Vellingebäckarna 2009 Miljö- och Byggnadsnämnden 2010 Vellingebäckarna 2009 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 3 3. Beskrivning och provtagning... 3
Läs mer4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 4,
Sid 1 (2) Landskrona 2016-01-25 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 4, 2015-11-17 Provtagningsförhållanden mm Provtagningsförhållandena var goda vädermässigt med
Läs merRapport Vellingebäckarna 2012
Rapport Vellingebäckarna 2012 2013-02-07 2 (17) Sammanfattning Provtagning av Vellinge kommuns större vattendrag påbörjades 1988 och sker varannan månad i Gessiebäcken, Bernstorpsbäcken, Hammarbäcken,
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1a. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merFörslag till program för recipientkontroll i Trollhättans kommun
Förslag till program för recipientkontroll i Trollhättans kommun Rapport 2006:4 Omslagsfoto: Jörgen Olsson Rapport 2006:4 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan Tel: 0520-49
Läs merProjekt Hjularöd - uppföljning av vattenkemi
LOVA, uppföljning av vattenkemi vid Hjularöd 1 (14) LOVA redovisning Projekt Hjularöd - uppföljning av vattenkemi Kävlingeåns vattenråd Län: Skåne Kommun: Eslöv LOVA, uppföljning av vattenkemi vid Hjularöd
Läs merEn låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Läs merFyrisåns avrinningsområde 2016
Fyrisåns avrinningsområde 2016 Vattenkvalitet 2008-2016 Ingrid Nygren SLU, Vatten och miljö: Rapport 2017:4 Omslagsfoto: Fyrisån vid Ultuna, foto Ingrid Nygren Ansvarig för rapporten: Ingrid Nygren Rådgivande
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2016
Sid 1 (2) Landskrona 2016-10-31 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 3, juli-september 2016 Saneringsarbetet är nu i full gång. Mellan provtagningen i juli och
Läs merTrender för vattenkvaliteten i länets vattendrag
Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Reviderad 2015-01-04 med tillägg av bilaga med tabell över miljötillståndet Kontaktpersoner Jonas Hagström
Läs merÅvaåns vattenkvalitet
Fakta 2013:10 Åvaåns vattenkvalitet 2000-2012 Publiceringsdatum 2013-11-25 Sedan 1985 har Institutet för tillämpad miljöforskning (1985-1998) Länsstyrelsen och Stiftelsen Tyrestaskogen bedrivit vattenkemisk
Läs merintegrerade typområden
Grundvattenkemi, integrerade typområden 1 Programområde: Jordbruksmark : Grundvattenkemi, integrerade typområden Författare: Se avsnittet Författare och övriga kontaktpersoner. Bakgrund och syfte med undersökningstypen
Läs merFörfattare Kynkäänniemi P., Kyllmar K. Utgivningsår 2007
Bibliografiska uppgifter för Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 26/27. Årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark Författare Kynkäänniemi P.,
Läs merTypområde på jordbruksmark Draftingebäcken 2001
Typområde på jordbruksmark Draftingebäcken 2001 Treårsrapport från den löpande miljöövervakningen av Draftingebäcken Programområde: Jordbruksmark Meddelande 2003:14 Typområde på jordbruksmark Draftingebäcken
Läs merVattendragskontroll 2010-2012
Vattendragskontroll 21- Ystads kommun Uppdragsgivare: Kontaktperson: Utförare: Projektledare: Kontaktperson: Ystads kommun Åsa Cornander Ystads kommun, Ledning och Utveckling Tobaksgatan 11 vån 2, 271
Läs merParameter Metod (Referens) Mätprincip Provtyp Mätområde. Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III 1:1, 2, 4 0,04 0,2 mg/l
Alkalinitet (karbonatalkalinitet) SS EN ISO 9963, del 2, utg. 1, 4 6 500 mg/l Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III, 4 0,04 0,2 mg/l Ammonium som kväve SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III, 4
Läs merGÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN Ingående i rapport avseende 2018 års vattendragskontroll April 2019 Säveån Nr: Namn 2 Sävens utlopp 6 Säveån nedtröms Vårgårda 8 Svartån 10 Säveån vid Torp 14
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 2, april-juni 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-07-03 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 2, april-juni 2017 Saneringsarbetet pågår fortfarande men är nu inne i en fas som huvudsakligen
Läs merintegrerade typområden
1 Programområde: Jordbruksmark : Grundvattenkemi, integrerade typområden Mål och syfte med undersökningstypen Målet med undersökningstypen är att : Bestämma art och omfattning av växtodlingens inverkan
Läs merTel E-post:
SVARTÅN- VÄSTERÅSFJÄRDEN 216 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Mälarenergi AB Sandra Burman Tel. 21-39 51 56 E-post: sandra.burman@malarenergi.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 1, januari-mars 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-04-04 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 1, januari-mars 2017 Saneringsarbetet är fortfarande i full gång, men även arbetet med återställning
Läs merRastrering Parameter Bedömning Halt/Värde
Bilaga 3 Provtagningspunkter med datum och fysikaliska och kemiska variabler. Max-, min-, medeloch medianvärden är angivna för varje punkt. Vid beräkning av medelvärde används halva "mindre än"-värdet
Läs merSynoptisk undersökning av Mälaren
Mälarens vattenvårdsförbund Synoptisk undersökning av Mälaren 2009-08-25 Av Christer Tjällén Institutionen för Vatten och Miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2009:18 Mälarens vattenvårdsförbund
Läs merRecipientbedömning vattenkvalitet 2012-2014 nedströms Löt avfallsanläggning
Recipientbedömning vattenkvalitet 2012-2014 nedströms Löt avfallsanläggning Friman Ekologikonsult AB 1(53) Innehåll Sammanfattning... 2 1. Bakgrund... 5 2. Avrinningsområde och provtagningsstationer...
Läs merEffekter i skog, mark och vatten. Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI)
Effekter i skog, mark och vatten Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI) Resultat från lokala, välundersökta Metodik och data avrinningsområden Analys av
Läs merUndersökningstypen ingår i delprogrammet Typområden på jordbruksmark. I dokumentet för delprogrammet beskrivs övriga ingående undersökningstyper.
Ytvattenkemi, typområden 1 Programområde: Jordbruksmark : Ytvattenkemi, typområden Författare: Se avsnittet Författare och övriga kontaktpersoner. Bakgrund och syfte med undersökningstypen Målet med undersökningstypen
Läs merMOTALA STRÖM 2003 ALcontrol Bilaga 3 BILAGA 3. Analysresultat för vattenkemi samt redovisning av vissa omgivningsfaktorer
MOTALA STRÖM 2003 ALcntrl Bilaga 3 BILAGA 3 Analysresultat för vattenkemi samt redvisning av vissa mgivningsfaktrer 123 Delmråde 1 Vätterns östgötastrand Sjöar Statins- Statin Djup Datum Luft Vind- Vind-
Läs merBudgetberäkningar (Ringsjön), ämnestransporter och arealspecifik förlust 2015
Rönne å - Vattenlkontroll Budgetberäkningar (Ringsjön), ämnestransporter och arealspecifik förlust Budget Vatttenflöde Totalfosfor Nitratkväve Totalkväve TOC Ringsjön Mm % ton % ton % ton % ton % Ri Höörsån,
Läs merVellingebäckarna 2011
Vellingebäckarna 2011 Miljö- och Byggnadsnämnden 2012 Vellingebäckarna 2011 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Beskrivning och provtagning... 3 Beskrivning... 3 Provtagning och analys...
Läs merVäxtnäringsförluster till vatten
Växtnäringsförluster till vatten i Averstadåns avrinningsområde Redovisning av mätresultat för perioden 1988 till 2000, Averstadån, Värmlands län Carina Carlsson Ekohydrologi 61 Uppsala 2001 Avdelningen
Läs merBilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket
Uppgiftslämnare Avloppsreningsverk: Antal fysiska personer anslutna till vattenverket (st) Antal anslutna fysiska personer till avloppsreningsverket (st) Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson
Läs merEMÅFÖRBUNDET RECIPIENTKONTROLL ÅRSRAPPORT 2011
EMÅFÖRBUNDET RECIPIENTKONTROLL ÅRSRAPPORT Program Innehåll Bakgrund Försurning Örganiskt material och färgtal Syrgasförgållanden Fosfor Kväve Metaller i vatten Ämnestransporter i vatten Tillståndsbeskrivning
Läs merUndersökningar i Bällstaån 2004 1
Undersökningar i Bällstaån 24 1 2 Undersökningar i Bällstaån 24 Undersökningar i Bällstaån 24 1 Christer Lännergren/VV 27/4 Stockholm Vatten 16 26 Stockholm Telefon 8 5221 2454 christer.lannergren@stockholmvatten.se
Läs merTRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2006
TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2006 Miljöförvaltningen i Trelleborgs kommun Rapport nr 4 /2007 Vattenundersökning av Trelleborgs åar 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Metodik
Läs merHELGEÅN HELGEÅN FRÅN DELARY
HELGEÅN FRÅN DELARY MV11 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET Allmänt Målvattendraget utgörs av Helgeåns huvudfåra från Delary och ner till Visseltofta. Vattendragssträckan som är 17,8 km långt avvattnar ett område
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-10-06 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 3, juli-september 2017 Saneringsarbetet är nu inne i en fas som huvudsakligen innebär återställning
Läs merPilotprojektet Greppa Fosforn
Lovisa Stjernman Forsberg och Katarina Kyllmar Pilotprojektet Greppa Fosforn Årsredovisning för det agrohydrologiska året 9/1 Pilotområde N33 Pilotområde E23 Pilotområde U Teknisk rapport 12 Uppsala 1
Läs merMedins Biologi Kemi Miljö
! " # $ % & Medins Biologi Kemi Miljö Medins Biologi Kemi Miljö! "! # $ % " &! % " & ' ( ) *+!, ' -. / -, ' # 1 # 2 3 4 5 * 4 4 6 4 7 8 3 3 4 5 * 6 6 8 5 9 2 : ', ;: < : *=! "! # ; 8 4 7 4 4 / " " >?
Läs merGrundvatten på Observationsfält Version 1:3:
1 Programområde: Jordbruksmark : Grundvatten på observationsfält Mål och syfte Att inom valda jordbruksfält studera odlingsåtgärdernas inverkan på kvaliteten hos grundvatten. Att ge underlag för rekommendationer
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 4, oktober-december 2016
Sid 1 (2) Landskrona 2017-01-18 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 4, oktober-december 2016 Saneringsarbetet är i full gång och har under sista kvartalet expanderat
Läs merPilotprojektet Greppa Fosforn
Lovisa Stjernman Forsberg och Katarina Kyllmar Pilotprojektet Greppa Fosforn Årsredovisning för det agrohydrologiska året 28/29 Typområde E23 i september 26. Foto: Katarina Kyllmar Teknisk rapport 136
Läs merSammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån
PROMEMORIA/PM 1(9) 212-3-6 Vår referens Miljöavdelningen Alice Nicolle 4-25 22 6 Sammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån Inledning Under de senaste decennierna har
Läs merRecipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden
Recipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden Årssammanställning 2011 Alf Engdahl Ingrid Hårding Martin Liungman Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se
Läs merKistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar
Uppdragsnr: 10106430 1 (4) PM Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009 1 Sammanfattning Halmstads kommun planerar för en ny deponi på Kistinge söder om Halmstad. I samband med detta har
Läs merScreening av bekämpningsmedel 2015 & 2016
Screening av bekämpningsmedel 2015 & 2016 Workshop om screening och miljögifter 2017-11-15 Gustaf Boström, Bodil Lindström, Mikaela Gönczi & Jenny Kreuger Institutionen för vatten och miljö, Sveriges Lantbruksuniversitet
Läs merBeskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013
Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013 1. Allmänt om klassificeringen Klassificeringen baseras
Läs merLygnerns Vattenråd. Recipientkontrollen i Rolfsån
Lygnerns Vattenråd Recipientkontrollen i Rolfsån 217 218-3-26 Lygnerns Vattenråd. Recipientkontrollen i Rolfsån 217 Rapportdatum: 218-3-26 Version: 1. Projektnummer: 2896 Uppdragsgivare: Lygnerns Vattenråd
Läs merPilotprojektet Greppa Fosforn Årsredovisning för det agrohydrologiska året 2012/2013
Pilotprojektet Greppa Fosforn Årsredovisning för det agrohydrologiska året 212/213 Lovisa Stjernman Forsberg, Stefan Andersson och Katarina Kyllmar Teknisk rapport 155 Institutionen för mark och miljö
Läs merVariation av infiltration och fosforförluster i två typområden på jordbruksmark engångsundersökning (dnr Mm)
Variation av infiltration och fosforförluster i två typområden på jordbruksmark engångsundersökning (dnr 235-3685-08Mm) Innehållsförteckning Bakgrund 2 Material och Metoder 2 Resultat och Diskussion 3
Läs merVattenkemiska tillstånd och trender i vattendrag på Gotland
Vattenkemiska tillstånd och trender i vattendrag på Gotland - Rapporter om natur och miljö Rapport nr 7: Vattenkemiska tillstånd och trender i vattendrag på Gotland - Sammanställning och utvärdering Birgitta
Läs merBudgetberäkningar (Ringsjön), ämnestransporter och arealspecifik förlust 2017
Rönne å - Vattenlkontroll 17 Budgetberäkningar (Ringsjön), ämnestransporter och arealspecifik förlust 17 Budget Vatttenflöde Totalfosfor Nitratkväve Totalkväve TOC Ringsjön 17 Mm 3 % ton % ton % ton %
Läs merMärstaåns vattenkvalitet
Fakta 2013:1 Märstaåns vattenkvalitet 1988-2012 Publiceringsdatum 2013-04-19 Sedan 1988 har vattenkemisk provtagning genomförts i Märstaåns mynning. Med start år 2012 påbörjades inom Märstaåns vattensamverkan
Läs merLYGNERNS VATTENRÅD Recipientkontrollen i Rolfsån 2011
LYGNERNS VATTENRÅD Recipientkontrollen i Rolfsån 211 Alf Engdahl Robert Rådén Ingrid Hårding Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 31-338 35 4 Fax 31-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545
Läs merLygnerns Vattenråd. Recipientkontrollen i Rolfsån
Lygnerns Vattenråd Recipientkontrollen i Rolfsån 216 217-4-6 Lygnerns Vattenråd. Recipientkontrollen i Rolfsån 216 Rapportdatum: 217-4-6 Version: 1. Projektnummer: 2895 Uppdragsgivare: Utförare: Författare:
Läs merNyttiga verktyg vid kalkning? ph okalk Alk okalk ph
Nyttiga verktyg vid kalkning? ph okalk Alk okalk ph Nyttiga verktyg vid kalkning Till vad kan dom användas? Hur används dom? Kan man lita på dem? Kan dom göras säkrare? Okalkat ph (ph okalk ) Bedöma om
Läs merKontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund
Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012 Arbogaåns Vattenförbund December 2009 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar... 4 Vattenkemi metaller... 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller
Läs merSjöar och vattendrag i Västernorrland
Länsstyrelsen Västernorrland Rapport nr 2012:15 Sjöar och vattendrag i Västernorrland Utvärdering av vattenkemidata från miljöövervakningen 1983-2011 Omslagsbild: Kärmsjöbäcken Fotograf: Stefan Tågestad
Läs merUppstr Maglehem ARV Julebodaån. Biflöde vid Myrestad Verkaån. Uppströms Brösarps ARV Verkaån. Biflöde från Eljaröds ARV Verkaån
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Läs merRAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år
Läs merÅrsunda Gästrike-Hammarby Österfärnebo. Jäderfors Järbo Gysinge. Carin Eklund
ÅRSREDOVISNING MINDRE RENINGSVERK SANDVIKENS KOMMUN 2011 Årsunda Gästrike-Hammarby Österfärnebo Jäderfors Järbo Gysinge Sandviken 2012-03-15 Sandviken Energi Vatten AB Carin Eklund Årsrapport för mindre
Läs merMiljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommun 2010
Miljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommun 2010 Bergshamraån, Bodaån, Broströmmen, Malstaån, Norrtäljeån, Penningbyån, Skeboån och Tulkaströmmen Miljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje
Läs mer