Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag
|
|
- Sebastian Göransson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag Publiceringsdatum Reviderad med tillägg av bilaga med tabell över miljötillståndet Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se Joakim Pansar Enheten för miljöanalys Telefon: joakim.pansar@lansstyrelsen.se Alkaliniteten, som är ett mått på vattnets motståndskraft mot försurning, har ökat i de flesta av länets vattendrag under perioden som ett resultat av minskat nedfall av försurande svavelföreningar. Samtidigt har vattnet blivit brunare i flera vattendrag. Halterna av näringsämnet kväve har minskat i merparten av länets vattendrag som ett resultat av åtgärder mot övergödning. Sammanfattning Långtidsserier med vattenkemiska data från 22 av Stockholms läns vattendrag har analyserats med avseende på trender. Trendanalysen omfattar 15- årsperioden och avser haltutvecklingen av variabler av betydelse för vattenkvaliteten. Vattendragens avrinningsområden utgör tillsammans merparten av länets landareal. De viktigaste resultaten är: Alkaliniteten, dvs. vattnets motståndskraft mot försurning, har ökat generellt. Detta är effekten av ett minskat atmosfäriskt nedfall av försurande ämnen. Halterna av totalkväve samt nitrit- och nitratkväve har minskat överlag som ett resultat av lyckade åtgärder mot läckage av näringsämnen inom jordbruk och skogsmark. Halterna av fosfatfosfor har mestadels ökat. I många fall kan detta vara en effekt av ett förändrat klimat som medför ett ökat läckage av fosfater. Vattenfärgen, som är ett mått på vattnets innehåll av bruna humusämnen, har ökat i de flesta fall. Detta kan vara en återhämtningseffekt av minskat nedfall av försurande ämnen. Ökningen är dock endast statistiskt säkerställd för kvartal 2 (april juni). Totalhalten av organiskt kol (TOC) förefaller ha ökat i de flesta vattendragen, även om detta inte är statistiskt signifikant överlag. Bakgrund Syftet med denna studie är att bedöma i vilken utsträckning det finns övergripande trender i olika aspekter av vattenkvaliteten för hela länet. Data har analyserats från 22 tidsserievattendrag med provtagningar 4 12 gånger per år inom delprogram från den regionala, kommunala och nationella miljöövervakningen. Dessa vattendrag har avrinningsområden som sammanlagt täcker en stor andel av länets areal. Några av dessa vattendrag mynnar i Mälaren, medan övriga mynnar i Östersjön. Trosaån och Norrström (Mälarens utlopp i Östersjön), vars avrinningsområden till stor del ligger utanför Stockholms län, har inkluderats i denna analys eftersom dessa vattendrag har sin mynning inom länets gränser. Norrströms avrinningsområde inkluderar således även de mälarmynnande vattendragens avrinningsområden. Trenderna har analyserats med den icke-parametriska metoden seasonal Mann-Kendalltest, som är designad för att detektera monotona trender i tidsseriedata som inte är normalfördelade. 1
2 Resultat och diskussion Organiskt kol och vattenfärg Totalhalterna av organiskt kol (TOC) ökar med rimlig statistisk säkerhet (signifikant) i 8 av 19 vattendrag (Fig. 1). För endast två vattendrag, båda belägna inom Tumbaåns avrinningsområde, minskar halterna signifikant. Övriga vattendrag uppvisar ingen signifikant trend. Det finns heller ingen signifikant ökande trend (p = 0,085) för länet som helhet, vare sig på helårsbasis eller uppdelat på kvartal (Tabell 1). Vattenfärgen är ett mått på halten av bruna humusämnen och redovisas i Tabell 1 som absorbans vid 420 nm i filtrerat prov. Den ökar signifikant i 5 av 16 vattendrag med data. Övriga vattendrag uppvisar ingen signifikant trend. Det finns på helårsbasis ingen signifikant ökande gemensam trend (p = 0,065) för de 16 ingående vattendragen (Tabell 1). Däremot finns en signifikant ökande trend (p=0,024) för kvartal 2 i detta urval. Att vattenfärgen och i viss utsträckning även TOC ökar kan främst ses mot bakgrund av en minskad försurning av skogsmarken i avrinningsområdet som innebär en ökad transport av organiskt kol till sjöar och vattendrag. Ett högre ph i marken innebär att partikelbundna humusämnen lättare lakas ut till vattnet. Det kan även till viss del vara en effekt av pågående klimatförändringar eftersom högre temperaturer innebär snabbare ombildning av organiskt material till humusämnen medan ökad nederbörd innebär ökad utlakning av dessa ämnen. Alkalinitet och ph Alkaliniteten, som är ett mått på vattnets motståndskraft mot försurning, ökar signifikant i 9 av 19 vattendrag med data (Fig. 2). För länet som helhet sker en signifikant ökning på helårsbasis (p = 0,011) samt för kvartal 1 och kvartal 4 (Tabell 1). Den allmänna ökningen av alkalinitet avspeglar återhämtningen från det minskade nedfallet av sura svavelföreningar under denna tid. Ökningen av alkalinitet sker från redan välbuffrade förhållanden och därför finns heller ingen trend för ph i dessa vattendrag. Näringsämnen Halterna av totalkväve (Ntot) minskar signifikant i 6 av 22 vattendrag med data (Fig. 3). Endast i ett vattendrag ökar halterna signifikant. För länet som helhet sker en signifikant minskning (p = 0,014) på helårsbasis samt för kvartal 1 och kvartal 4 (Tabell 1). Halterna av nitrit- och nitratkväve (NO23-N) minskar signifikant i 9 av 20 vattendrag med data (Fig. 4). Övriga vattendrag uppvisar ingen signifikant förändring. För länet som helhet sker en signifikant minskning (p = 0,005) på helårsbasis samt för kvartal 1 och 4 (Tabell 1). Det finns ingen trend för länet som helhet (20 vattendrag med data) med avseende på halterna av ammoniumkväve (NH4-N), vare sig på helårsbasis (p = 0,53) eller uppdelat på kvartal. I två vattendrag sker en signifikant minskning. Endast i ett vattendrag sker en signifikant ökning. Övriga 17 vattendrag uppvisar ingen signifikant trend. 2
3 Minskningen av totalkväve och de oxiderade formerna av oorganiskt kväve avspeglar framför allt genomförda åtgärder mot läckage av näringsämnen från jordbruk och skogsmark. Minskningen av totalkväve i vattendragen står i kontrast till den lilla ökning av totalkväve som tycks föreligga hos länets insjöar (Se Länsstyrelsens rapport F2014:20) och som kan kopplas till ökningen av TOC och bruna humusämnen. Halterna av totalfosfor (Ptot) minskar signifikant i 3 av 22 vattendrag med data (Fig. 5). Det finns ingen trend för länet som helhet med avseende på halterna av totalfosfor, vare sig på helårsbasis (p = 0,27) eller uppdelat på kvartal. Halterna av fosfatfosfor (PO4-P) ökar signifikant i 6 av 20 vattendrag med data (Fig. 6). Endast ett vattendrag uppvisar en signifikant minskning. Övriga vattendrag uppvisar ingen signifikant förändring. För länet som helhet sker en signifikant ökning (p = 0,008) på helårsbasis samt för kvartal 3. Medan det på länsövergripande nivå tycks finnas en generell ökning av fosfatfosfor saknas således en motsvarande trend för totalfosfor. Att halterna av totalfosfor minskar signifikant i tre av länets vattendrag under denna period är ett synligt resultat av de åtgärder som genomförts mot näringsämnesbelastning och övergödning i sjöar och vattendrag. Att halterna av fosfatfosfor till skillnad från totalfosfor uppvisar en signifikant ökning trots pågående åtgärdsarbete kan ha ett samband med pågående klimatförändringar (högre temperaturer och ökad nederbörd) som innebär ökat läckage av fosfat från jordbruksmark. Tyresån, med liten andel jordbruksmark och stor andel urbana miljöer, är det enda vattendraget i länet som uppvisar signifikant minskande trender för både fosfatoch totalfosfor (Fig. 5 och 6). Konduktivitet och övriga variabler Konduktiviteten (vattnets elektriska ledningsförmåga), som är ett indirekt mått på koncentrationen av vattnets elektrolyter, minskar säkerställt i 5 av 19 vattendrag med data. Övriga vattendrag uppvisar ingen signifikant förändring. För länet som helhet sker ingen statistiskt säkerställd minskning på helårsbasis (p = 0,083). Däremot finns en signifikant minskande trend för kvartal 4 (Tabell 1). Konduktiviteten kan förväntas minska i takt med minskad atmosfärisk deposition av försurande svavelföreningar, vilket framför allt innebär att halterna av sulfat, kalcium och magnesium minskar. Övriga variabler som analyserats med avseende på tidstrender har betydligt sämre yttäckning än t.ex. näringsämnen vad gäller antalet vattendrag. Av dessa variabler har halterna av suspenderat material, kalcium (Ca), magnesium (Mg) och sulfat (SO 4 ) signifikant minskande trender inom detta mer begränsade urval. Det är dock vanskligt att dra slutsatsen att detta gäller länet i sin helhet i samtliga fall. I fråga om sulfat är det väntat att halterna i ytvatten ska minska under denna period p.g.a. det minskade nedfallet av sura svavelföreningar. Det är även känt från de fall långa tidsserier finns att summan av kalcium och magnesium uttryckt i ekvivalenter minskar i samma takt som sulfat. Vi vet dessutom att alkaliniteten ökar generellt och kan därför på goda grunder anta en simultan allmän minskning av halterna av Ca 2+, Mg 2+ och SO 4 2- under denna period. Detta avspeglas i någon mån av att konduktiviteten uppvisar en minskande trend för kvartal 4 (Tabell 1). Dock finns ingen signifikant trend på helårsbasis. Trots att halten av suspenderat material ser ut att minska saknas trend för grumlighet (FNU) i samma urval. 3
4 Tabell 1. Resultat av övergripande trendanalys av haltutveckling i länets kustoch mälarmynnande vattendrag för perioden (Seasonal Mann- Kendall). Sannolikheten avser monotona tidstrender över perioden som helhet. I kolumnen för p-värde (sannolikhet) indikeras signifikanta trender med asterisk (***p < 0,001, **p < 0,01, *p < 0,05). Grön färg anger minskning och röd färg ökning. Denna publikation finns bara i pdf. Variabel (enhet) Kvartal MKvärde p-värde 4 Årlig förändring Median Antal områden TOC ,0848 0, (mg/l) ,1735 0, ,1026 0,10 11, ,1844 0, ,1576 0, Absorbans ,0654 0,0013 0, (F/420/5) ,2828 0,0011 0, *0,0241 0,0025 0, ,4145 0,0003 0, ,2387 0,0020 0, Alkalinitet *0,0107 0,0088 1,84 19 (mekv/l) *0,0176 0,0180 1, ,1389 0,0049 1, ,0971 0,0051 1, *0,0434 0,0100 1,94 19 ph ,4940 0,000 7, ,6741 0,000 7, ,1572-0,005 7, ,3770-0,001 7, ,4733 0,002 7,5 19 NTot *0,0143-8, () *0, , ,5441-1, ,0610-6, *0, , NO23-N **0,0051-4, () *0, , ,4886-1, ,0647-0, **0, , NH4-N ,5309-0, () 1-4 0,9816 0, ,4863-0, ,4193-0, ,8983 0, PTot ,2767-0, () ,0944-0, ,8828 0, ,7880 0, ,7770-0, PO4-P **0,0076 0, () ,1489 0, ,0762 0, **0,0032 0, ,1633 0, N:P-kvot ,3124-0,09 23, ,9327 0,02 29, ,6060-0,05 22, ,5340-0,05 19, ,1072-0,29 23,7 22 Konduktivit ,0828-0, ,9 19
5 Variabel (enhet) Kvartal MKvärde p-värde Årlig förändring Median Antal områden (ms/m) ,9397-0, , ,1807-0, , ,0633-0, , *0,0440-0, ,2 19 Ca *0,0127-0,0090 2,04 7 (mekv/l) ,2952-0,0054 2, **0,0047-0,0105 1, *0,0177-0,0092 2, ,0838-0,0102 2,07 7 Mg **0,0062-0,0030 0,50 7 (mekv/l) ,0947-0,0025 0, **0,0098-0,0035 0, **0,0058-0,0037 0, *0,0449-0,0030 0,51 7 Na ,1419-0,0032 1,00 7 (mekv/l) ,6079-0,0015 0, ,2198-0,0023 1, ,1193-0,0040 1, ,0864-0,0051 1,01 7 K ,1308-0,0004 0,096 7 (mekv/l) ,3598-0,0003 0, ,0781-0,0005 0, ,3067-0,0003 0, ,1126-0,0005 0,104 7 Cl ,1895-0,0036 0,959 7 (mekv/l) ,3684-0,0035 0, ,2635-0,0030 1, ,2077-0,0040 0, ,2182-0,0047 0,923 7 SO **0,0042-0,0093 0,694 7 (mekv/l) *0,0306-0,0091 0, **0,0052-0,0092 0, *0,0114-0,0075 0, **0,0032-0,0120 0,738 7 Si ,5518 0,0122 2,22 7 (mg/l) ,5625 0,0234 3, ,9083 0,0015 2, ,8146-0,0027 1, ,3147 0,0300 2,46 7 Susp **0,0058-0, (mg/l) *0,0197-0, ,1127-0, **0,0093-0, ,0965-0, Grumlighet ,2299-0,0535 6,5 11 (FNU) ,2200-0,1164 9, ,4090-0,0345 7, ,0653-0,0535 5, ,9828 0,0000 6,4 11 5
6 Figur 1. Trender per avrinningsområde för totalhalten av organiskt kol (TOC). Hela Norrströms (Mälarens) avrinningsområde är inte utritat på kartan. 6
7 Figur 2. Trender per avrinningsområde för alkalinitet. Hela Norrströms (Mälarens) avrinningsområde är inte utritat på kartan. 7
8 Figur 3. Trender per avrinningsområde för halterna av totalkväve. Hela Norrströms (Mälarens) avrinningsområde är inte utritat på kartan. 8
9 Figur 4. Trender per avrinningsområde för halterna av nitrit- och nitratkväve. Hela Norrströms (Mälarens) avrinningsområde är inte utritat på kartan. 9
10 Figur 5. Trender per avrinningsområde för halterna av totalfosfor. Hela Norrströms (Mälarens) avrinningsområde är inte utritat på kartan. 10
11 Figur 6. Trender per avrinningsområde för halterna av fosfatfosfor. Hela Norrströms (Mälarens) avrinningsområde är inte utritat på kartan. 11
12 Uppmätta halter i vattendrag Färgmarkeringar motsvarar en relativ regional skala där blå färg motsvarar låg halt för Stockholms län och röd färg hög halt. Mälarmynnande vattendrag anges först i nord-sydlig ordningsföljd. Därefter följer kustmynnande vattendrag, även dessa i nord-sydlig ordningsföljd. Totalfosfor Grumlighet FNU Suspenderat material mg/l Låg-Måttlig halt 2,0-4,0 Måttligt grumligt 2,1-5 Måttligt grumligt Måttlig-Hög halt 4,1-6 Grumligt Svagt färgat 5, Hög halt 6,1-10 Betydligt gmåttligt färgat 8,1-12 Grumligt Mycket hög halt 10,1-25 Mycket grubetydligt färgat 12,1-15 Mycket grumligt Extremt hög halt 25,1-60 Extremt grstarkt färgat 15,1-30 Extremt grumligt Extremt färgat Totalkväve Totalt organisk kol mg/l Alkalinitet mekv/l Mycket låg halt 7,3-10 Låg halt 0,2-0,8 Hög alkalinitet Låg halt 10,1-13 0,81-1, Låg -måttlig halt 13,1-16 Hög halt 1,51-2,0 Mycket hög alkalinitet Måttlig-hög halt 16,1-20 Mycket hög halt 2,01-2, Hög halt 21,1-30 Extremt hög halt 2,81-3,3 Extremt hög alkalinitet Vattendrag Antal värden (PTOT) PTOT NTOT PO4P NH4N Färg mg Pt /l TOC mg/l Grumlighet FNU Susp mg/l Alk mekv/l Vidboån ,4 37,3 2,1 Lövstaån ,3 18,7 11 2,3 Märstaån ,2 26,4 14 3,0 Oxundaån ,5 5,6 4 2,4 Verkaån ,4 7,2 1,9 Väsbyån ,8 5,3 2,7 Hargsån ,6 41,8 1,7 Bällstaån ,7 28,4 27 3,0 Tumbaån ,1 6,8 6 1,3 Älvestabäcken ,1 26 2,0 Flatenån ,0 22 1,5 Turingeån ,6 6,9 0,5 Turingeån, Nykvarn ,3 2,2 0,3 Taxingeån ,9 19,1 0,6 Gråskaån ,4 3,2 2,6 Skeboån ,3 9,8 10 1,9 Vagnbroströmmen ,9 4,7 3 1,8 Harbroholmsån ,0 4,6 5 1,6 Tulkaströmmen ,4 3,0 2,0 Bodaån ,2 4,3 2,6 Norsjöbäcken ,2 6,0 1,9 Broströmmen ,7 4,1 4 2,1 Järsöströmmen ,7 6,7 7 2,1 Broströmmen (Erkens ,2 8,7 2,1 Norrtäljeån ,0 5,9 7 2,3 Malstaån ,3 10,5 10 3,3 Vretaån ,8 7,5 2,3 Penningbyån ,5 6,6 1,7 Penningbyån Ledinge ,7 4,6 2,4 Bergshamraån ,3 9,8 1,4 Enviksbäcken ,4 7,3 1,9 Loån ,7 3,8 0,7 Loån (delgren) ,2 4,4 0,6 Åkerströmmen (Garnsv ,0 13,3 5 1,7 Åkersström-Husaån ,8 22,7 2,1 Å, Helgöån ,3 20,2 2,0 Å, Holmbroån ,0 25,3 2,3 Å, Hackstab ,8 13,5 2,3
13 Vattendrag Antal värden (PTOT) PTOT NTOT PO4P NH4N Färg mg Pt /l TOC mg/l Grumlighet FNU Susp mg/l Alk mekv/l Å, Kyrkån ,6 13,5 2,4 Å, Lillån ,5 7,4 1,9 Igelbäcken ,6 Råstaån ,1 Norrström (Nat prg) ,7 2,4 1,0 Norrstöm (Kmn) ,0 2,2 Tyresån ,1 3,3 2 1,1 Lissmaån ,0 Åvaån ,4 9,1 8 0,2 Husbyån ,0 17,2 12 1,3 Vitsån ,8 22,8 17 1,3 Vitsån ext ,0 18,0 1,0 Muskån ,5 19,4 11 0,9 Muskån-Lillån ,0 14,6 0,7 Fitunaån (SUSE) Fitunaån ext ,2 43,8 0,8 Fitunaån kmn ,0 52,0 21 0,9 Kagghamraån ,4 0,8 Uringeån ,0 0,8 Södertälje kanal Bränningeån ,5 10,4 9 1,2 Moraån Moraån ext ,4 30,2 0,6 Skillebyån ,9 35,5 17 1,2 Åbyån ,7 39,7 16 1,4 Mölnboån ,8 22,6 19 1,3 Trosaån All Grps ,2 11,8 14 1,7
Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag
Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se
Läs merNäringstillståndet i Stockholms läns vattendrag
Näringstillståndet i Stockholms läns vattendrag Publiceringsdatum 1-4-7 Länsstyrelsen utför årligen egna vattenkemiska undersökningar och sammanställer data från länets kommuner och recipientkontroll.
Läs merBällstaåns vattenkvalitet
Fakta 2013:2 Bällstaåns vattenkvalitet 1997-2012 Publiceringsdatum 2013-04-19 Granskningsperiod År 1997-2012 Kontaktpersoner Sedan 1997 har Länsstyrelsen bedrivit vattenkemisk provtagning i Bällstaåns
Läs merTyresåns vattenkvalitet 1998 2012
Fakta 2013:9 Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012 Publiceringsdatum 2013-11-30 Sedan 1998 har Länsstyrelsen och Tyresåns Vattenvårdsförbund bedrivit vattenkemisk provtagning i Tyresåns mynning. Resultaten
Läs merOxundaåns vattenkvalitet
Fakta 2013:3 Oxundaåns vattenkvalitet 1991-2012 Publiceringsdatum 2013-04-30 Länsstyrelsen och Oxunda vattensamverkan har under lång tid bedrivit vattenkemisk provtagning i Oxundaåns mynning. Resultaten
Läs merVattenkvaliteten i Norrström
Fakta 2013:15 Vattenkvaliteten i Norrström 1965 2012 Publiceringsdatum 2013-12-20 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för Miljöanalys Telefon: 08-785 51 07 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se Övervakning
Läs merÅvaåns vattenkvalitet
Fakta 2013:10 Åvaåns vattenkvalitet 2000-2012 Publiceringsdatum 2013-11-25 Sedan 1985 har Institutet för tillämpad miljöforskning (1985-1998) Länsstyrelsen och Stiftelsen Tyrestaskogen bedrivit vattenkemisk
Läs merTrender för vattenkvaliteten i Norrström och östra Mälaren
Fakta 2015:19 Trender för vattenkvaliteten i Norrström och östra Mälaren 1998 2014 Publiceringsdatum 2015-10-01 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se
Läs merProvtagningar i Igelbäcken 2006
Provtagningar i Igelbäcken 6 Christer Lännergren/LU Stockholm Vatten Telefon 8 5 5 christer.lannergren@stockholmvatten.se 7-5-7 Provtagningar i Igelbäcken 6 Igelbäcken rinner från Säbysjön till Edsviken.
Läs merMärstaåns vattenkvalitet
Fakta 2013:1 Märstaåns vattenkvalitet 1988-2012 Publiceringsdatum 2013-04-19 Sedan 1988 har vattenkemisk provtagning genomförts i Märstaåns mynning. Med start år 2012 påbörjades inom Märstaåns vattensamverkan
Läs merSynoptisk undersökning av Mälaren
Mälarens vattenvårdsförbund Synoptisk undersökning av Mälaren 2009-08-25 Av Christer Tjällén Institutionen för Vatten och Miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2009:18 Mälarens vattenvårdsförbund
Läs merTabell över provtagningslokaler
Farstanäs Södertälje 1. Luft 1.1 Perm. obs.ytor - Deposition till skog / Krondroppsmätn. 6554150 1604700 Lämshaga Värmdö 1. Luft 1.1 Perm. obs.ytor - Deposition till skog / Krondroppsmätn. 6578300 1648450
Läs merMiljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommuns åar 2014
Miljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommuns åar 2014 Bergshamraån, Bodaån, Broströmmen, Malstaån, Norrtäljeån, Penningbyån, Skeboån och Tulkaströmmen Miljötillstånd och näringstransporter
Läs merMiljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommuns åar 2016
Miljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommuns åar 2016 Bergshamraån, Bodaån, Broströmmen, Malstaån, Norrtäljeån, Penningbyån, Skeboån och Tulkaströmmen Miljötillstånd och näringstransporter
Läs merMiljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommuns åar 2015
Miljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommuns åar 2015 Bergshamraån, Bodaån, Broströmmen, Malstaån, Norrtäljeån, Penningbyån, Skeboån och Tulkaströmmen Miljötillstånd och näringstransporter
Läs merVattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008
Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merEn låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merRAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merSjön Yngerns vattenkvalitet
Fakta 2013:12 Sjön Yngerns vattenkvalitet 1987 2012 Publiceringsdatum 2013-12-18 Kontaktpersoner Joakim Pansar Enheten för miljöanalys Telefon: 08-785 46 04 Joakim.pansar@lansstyrelsen.se Länsstyrelsen
Läs mer4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Läs merSammanställning av mätdata, status och utveckling
Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10
Läs merKontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund
HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018
Läs merTypområden på jordbruksmark
INFORMATION FRÅN LÄNSSTYRELSEN I HALLANDS LÄN Typområden på jordbruksmark Redovisning av resultat från Hallands län 1997/98 Gullbrannabäcken Lars Stibe Typområden på jordbruksmark Redovisning av resultat
Läs merGenomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun
Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan
Läs merInstitutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2
Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: 584986 165543, RAK X/Y: 652370 156442 Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2 Datum Djup ph Kond_25 Ca Mg Na K Alk./Aci d SO4_I
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merMiljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommun 2010
Miljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommun 2010 Bergshamraån, Bodaån, Broströmmen, Malstaån, Norrtäljeån, Penningbyån, Skeboån och Tulkaströmmen Miljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje
Läs merStor belastning på Svealands kust
Stor belastning på Svealands kust Jakob Walve, Miljöanalysfunktionen P Förbundet har sedan starten prioriterat att systematiskt samla in utsläppsdata från avloppsreningsverk och industrier samt mätdata
Läs merÄtrans recipientkontroll 2012
Ätrans recipientkontroll 2012 Håkan Olofsson Miljökonsult/Limnolog ALcontrol AB Halmstad Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Jordbruksmark utgör ca 15% 70%
Läs merLångtidsserier från. Husö biologiska station
Långtidsserier från Husö biologiska station - Vattenkemi från början av 199-talet till idag Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 215 Innehåll 1 Provtagningsstationer...
Läs merDnr KK18/456. Taxa för provtagning av vatten- och avloppsprover på Vattenlaboratoriet. Antagen av Kommunfullmäktige
Dnr Taxa för provtagning av vatten- och avloppsprover på Vattenlaboratoriet Antagen av Kommunfullmäktige 2019-06-11 2/7 Prislista 2019 Enskilt dricksvatten enligt Livsmedelsverkets råd om enskild dricksvattenförsörjning.
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1a. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merVattenkemiska undersökningar i Märstaån 2017
Vattenkemiska undersökningar i Märstaån 2017 Vattenkemiska undersökningar i Märstaån 2017 Författare: Ulf Lindqvist måndag 12 mars 2018 Rapport 2018:17 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 4201 761 73
Läs merLaboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer A
Ackrediterings omfattning Laboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer 10217 A013682-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Kalcium, Ca SS 028161, utg 2 AAS 0,5 5 mg/l Dricksvatt
Läs merVellingebäckarna 2006
Vellingebäckarna 2006 Miljö- och Byggnadsnämnden 2007 Vellingebäckarna 2006 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning och provtagning... 3 2.1 Beskrivning... 3 2.2
Läs mer1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet
Rapport Nr 13226656 Sida 1 (2) : Fyrbrunn Provtagningstidpunkt : 1030 : Bo Lundgren SS-EN IS 7027-3 Turbiditet FNU 0.34 ±0.05 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art
Läs merTemperatur ( C) C Österlenåar - temperatur 20,0 17,0 14,0 11,0 8,0 5,0 2,0
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Läs merVellingebäckarna 2009
Vellingebäckarna 2009 Miljö- och Byggnadsnämnden 2010 Vellingebäckarna 2009 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 3 3. Beskrivning och provtagning... 3
Läs merSjöar och vattendrag i Västernorrland
Länsstyrelsen Västernorrland Rapport nr 2012:15 Sjöar och vattendrag i Västernorrland Utvärdering av vattenkemidata från miljöövervakningen 1983-2011 Omslagsbild: Kärmsjöbäcken Fotograf: Stefan Tågestad
Läs merGÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN Ingående i rapport avseende 12 års vattendragskontroll April 13 - 2 - Säveån Bakgrund Säveån har ett avrinningsområde på ca 15 km 2 och ett normalt årsmedelflöde
Läs merVid väg 19 Segesholmsån SE S Gaddaröd Julebodaån. Uppstr Maglehem ARV Julebodaån JU Biflöde vid Myrestad Verkaån
Konduktivitet (ms/m) Konduktiviteten är ett mått på mängden salter i vattnet, och är ett indirekt mått på förorening. Därför är det bra med en låg konduktivitet, det visar på ett rent vatten. Men en hög
Läs merSjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2017
Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2017 Medeltemperatur Nederbörd Medelvattenflöde Bedömningsgrundernas fem olika klasser Nuvarande dokument som används i denna underökning Havs- och vattenmyndighetens
Läs merAnalys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder
1 Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder Bakgrund I arbetet med en åtgärdsstrategi för Växjösjöarna (ALcontrol
Läs merRapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.
RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas
Läs merUppföljning av åtgärder
Uppföljning av åtgärder Trendanalys jordbruksåar Greppa Fosforns pilotområden Katarina Kyllmar, Jens Fölster och Lovisa Stjernman Forsberg Jordbruksverket Linköping 28 april 216 Greppa Näringens rådgivarkurs
Läs merUllnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar
Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Författare: Mia Arvidsson 2015-01-12 Rapport 2015:2 Naturvatten
Läs merVattenkemisk undersökning av Hargsån Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma Norrtälje
Vattenkemisk undersökning av Hargsån 2003-2004 Ulf Lindqvist Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Provpunkt 3 Provpunkt 4 Provpunkt bro Provpunkt 2 Provpunkt 1 Figur 1.
Läs merLångtidsserier på Husö biologiska station
Långtidsserier på Husö biologiska station Åland runt-provtagning har utförts av Ålands landskapsregering sedan 1998 (50-100-tal stationer runt Åland). Dessutom utför Husö biologiska station ett eget provtagningsprogram
Läs merUndersökningar i Bällstaån 2004 1
Undersökningar i Bällstaån 24 1 2 Undersökningar i Bällstaån 24 Undersökningar i Bällstaån 24 1 Christer Lännergren/VV 27/4 Stockholm Vatten 16 26 Stockholm Telefon 8 5221 2454 christer.lannergren@stockholmvatten.se
Läs merRastrering Parameter Bedömning Halt/Värde
Bilaga 3 Provtagningspunkter med datum och fysikaliska och kemiska variabler. Max-, min-, medeloch medianvärden är angivna för varje punkt. Vid beräkning av medelvärde används halva "mindre än"-värdet
Läs merRapport provtagning av Vellingebäckarna 2014
Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014 2015-04-27 2 (17) Sammanfattning Provtagning av Vellinge kommuns större vattendrag påbörjades 1988 och sker varannan månad i Gessiebäcken, Bernstorpsbäcken,
Läs merNyttiga verktyg vid kalkning? ph okalk Alk okalk ph
Nyttiga verktyg vid kalkning? ph okalk Alk okalk ph Nyttiga verktyg vid kalkning Till vad kan dom användas? Hur används dom? Kan man lita på dem? Kan dom göras säkrare? Okalkat ph (ph okalk ) Bedöma om
Läs merRecipientbedömning vattenkvalitet 2012-2014 nedströms Löt avfallsanläggning
Recipientbedömning vattenkvalitet 2012-2014 nedströms Löt avfallsanläggning Friman Ekologikonsult AB 1(53) Innehåll Sammanfattning... 2 1. Bakgrund... 5 2. Avrinningsområde och provtagningsstationer...
Läs merEKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten
EKA-projektet. er, mätkrav och provhantering av grundvatten Tabell 1. Grundämnen Kvicksilver, Hg 0,1 ng/l +/- 5 % Metod 09 vatten USA EPA-metoden 1631:revision B Metyl-Kvicksilver, Me-Hg 0,06 ng/l +/-
Läs merPRISLISTA VA Kvalitetskontroll
Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans bestämning) 97 kr 290 kr Analysspecifika
Läs merMälarens vattenvårdsförbund. Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren
Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren Mälarövervakning sedan 1965 1965 1995: Nationella programmet för miljökvalitetsövervakning (PMK) 1998 bildades Mälarens vattenvårdsförbund
Läs merGer åtgärderna effekt?
Ger åtgärderna effekt? Trendanalys av närsalthalter i jordbruksdominerade vattendrag Jens Fölster Stefan Hellgren, Katarina Kyllmar, Mats Wallin Disposition Bakgrund till studien Datamaterialet Preliminära
Läs merGrundvattenkvaliteten i Örebro län
Grundvattenkvaliteten i Örebro län I samband med en kartering som utförts (1991) av SGU har 102 brunnar och källor provtagits och analyserats fysikaliskt-kemiskt. Bl.a. har följande undersökts: Innehåll...
Läs merRapport provtagning av Vellingebäckarna 2013
Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2013 2014-05-08 2 (17) Sammanfattning Provtagning av Vellinge kommuns större vattendrag påbörjades 1988 och sker varannan månad i Gessiebäcken, Bernstorpsbäcken,
Läs merSynoptisk vattenprovtagning i två Intensivtypområden -resultat av vattenanalyser
Katarina Kyllmar Synoptisk vattenprovtagning i två Intensivtypområden -resultat av vattenanalyser Synoptisk provpunkt V7 i typområde C6 (mars 27). Foto: Katarina Kyllmar Teknisk rapport 134 Uppsala 29
Läs merCLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL
CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser John Munthe IVL Klimatet Temperaturökning till mitten på seklet 2.5-3.5 C, mot slutet av seklet mellan 3.5 och 5 C, med kraftigast
Läs merUppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för vatten och miljö Uppsala Ackrediteringsnummer 1208 Sektionen för geokemi och hydrologi A000040-002 Biologiska
Läs merMiljöövervakningsprogram. för Åkerströmmens avrinningsområde
Miljöövervakningsprogram för Åkerströmmens avrinningsområde Miljöövervakningsprogram Bakgrund Åkerströmmens avrinningsområde i södra Roslagen utgör cirka 400km² och delas till största delen av kommunerna
Läs merGÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN Ingående i rapport avseende 2018 års vattendragskontroll April 2019 Säveån Nr: Namn 2 Sävens utlopp 6 Säveån nedtröms Vårgårda 8 Svartån 10 Säveån vid Torp 14
Läs merLaboratorier Norrvatten Järfälla Ackrediteringsnummer 1353 Kommunalförbundet Norrvattens laboratorium A
Ackrediteringens omfattning 208-02-2 206/2905 Laboratorier Norrvatten Järfälla Ackrediteringsnummer 353 Kommunalförbundet Norrvattens laboratorium A0002-00 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al SS
Läs merMätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM)
Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM) Bakgrund: Under år 2000 ska alla ackrediterade laboratorier uppge
Läs merLaboratorier Karlskrona kommuns Laboratorium Lyckeby Ackrediteringsnummer 1042 Laboratoriet i Lyckeby A
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Karlskrona kommuns Laboratorium Lyckeby Ackrediteringsnummer 1042 Laboratoriet i Lyckeby A000078-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Hårdhet, totalt SS 028161, utg
Läs merUppstr Maglehem ARV Julebodaån. Biflöde vid Myrestad Verkaån. Uppströms Brösarps ARV Verkaån. Biflöde från Eljaröds ARV Verkaån
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Läs merTemperatur ( C) Österlenåar - temperatur 22,0 C 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Läs merVattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)
Innehåll Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)... 2 Vattenanalyser FIAstar 5000 system (mätområde/mätosäkerhet)... 3 Vattenanalyser SEAL (mätområde/mätosäkerhet)... 4 Sedimentkemiska analyser
Läs merTel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se
VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 211 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roland Thulin Tel: 36-1 5 E-post: roland.thulin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:
Läs merVattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången
Vattenprover Innehåll: Inledning Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången Förklaring -värde Alkalinitet (mekv/l) Fosfor (µg/l) Kväve halt () Inledning Vattenproverna
Läs mer2015-09-30 2014/193 Ackrediteringens omfattning Nyköpings kommun, Nyköping Vatten, laboratoriet-1104
Kemisk analys- Vattenanalys Alkalinitet SS-EN ISO 9963-2, utg 1 Titrering Ammonium SS-EN ISO 14911:1998 Jonkromatografi Ammonium som kväve SS-EN ISO 11732:2005, mod Flödesanalys/Spektrometri Biokemisk
Läs merSjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2012
Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 0 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 0 Författare: Ulf Lindqvist lördag februari 03 Rapport 03:9 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 40
Läs merUndersökningar i Östra Mälaren till och med 2009
Undersökningar i Östra Mälaren till och med 9 1 1--3 Dnr 1SV711 Undersökningar i Östra Mälaren till och med 9 Christer Lännergren / LU Undersökningar i Östra Mälaren till och med 9 Undersökningar i Östra
Läs merYtvattenkemi, typområden Arbetsmaterial :
1 Programområde: Jordbruksmark : Ytvattenkemi, typområden Mål och syfte med undersökningstypen - att inom valda typområden studera ytvattenkvalitén samt att följa dess långsiktiga förändring - att inom
Läs merPM- Vattenanalyser. Analysresultat, Sörfjärdens ytvatten
Uppdragsnr: 10137017-Sörfjärden VA utredning 1 (5) PM- Vattenanalyser Följande PM är en bedömning av analysresultaten från vattenprovtagning vid Sörfjärden 2010-07-12 och 2010-08-11. De numeriska analysresultaten
Läs merSammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån
PROMEMORIA/PM 1(9) 212-3-6 Vår referens Miljöavdelningen Alice Nicolle 4-25 22 6 Sammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån Inledning Under de senaste decennierna har
Läs merResultat från Krondroppsnätet
Krondroppsnätet Resultat från Krondroppsnätet - Övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön Sofie Hellsten, Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson och Cecilia Akselsson Krondroppsnätet
Läs merESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM
Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Analysspecifika provbehandlingar Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans
Läs merVATTENRÅDET Vänerns sydöstra tillflöden. Sammanställning och utvärdering av analysresultat på fyra provpunkter
VATTENRÅDET Vänerns sydöstra tillflöden Sammanställning och utvärdering av analysresultat på fyra provpunkter MAN0036 2013 Beställare: Rapportdatum: 2013-11-30 Rapporten citeras: Projektledare: Rapportförfattare:
Läs merTRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2008
TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2008 Miljöförvaltningen i Trelleborgs kommun Rapport nr 2/2009 Vattenundersökning av Trelleborgs åar 2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Resultat
Läs merMycket nederbörd och hög tillrinning
Mycket nederbörd och hög tillrinning Sverker Hellström, Anna Eklund & Åsa Johnsen, SMHI År 212 var ett ovanligt nederbördsrikt år och stora mängder snö gav en rejäl vårflod i landets norra delar. Därefter
Läs merRecipientkontroll 2013 Vattenövervakning Snuskbäckar
Loobäcken Recipientkontroll Vattenövervakning Snuskbäckar Sammanfattning Miljöskyddskontoret utför vattenprovtagning i av kommunens bäckar. Provtagningen sker på platser två gånger per år. Syftet med provtagningen
Läs merLaboratorier Örebro kommun, Tekniska förvaltningen Örebro Ackrediteringsnummer 4420 Verksamhetsstöd VA, Laboratoriet A
Ackrediterings omfattning Laboratorier Örebro kommun, Tekniska förvaltning Örebro Ackrediteringsnummer 4420 Verksamhetsstöd VA, Laboratoriet A000101-006 Kemisk analys Provtagning Älvar och vattdrag, provtagning
Läs merVattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)
Innehåll Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)... 2 Vattenanalyser SEAL (mätområde/mätosäkerhet)... 3 Sedimentkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)... 5 Provtagning... 5 Planktonundersökning...
Läs merRecipientkontroll 2015 Vattenövervakning Snuskbäckar
Mellbyån Recipientkontroll 5 Vattenövervakning Snuskbäckar Sammanfattning Miljöskyddskontoret utför vattenprovtagning i av kommunens bäckar. Provtagningen sker på platser två gånger per år. Syftet med
Läs merNär det gäller normal- och utvidgad kontroll avseende dricksvatten utgår vi från Livsmedelsverkets aktuella föreskrifter.
Dalslandskommunernas kommunalförbund Utvärdering Lägsta pris Helt anbud Diarie INK-13-0004 Namn Laboratorietjänster Detta dokument är en kopia på upphandlingens elektroniska utvärderingsformulär. Utvärderingsformuläret
Läs merKontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund
Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012 Arbogaåns Vattenförbund December 2009 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar... 4 Vattenkemi metaller... 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller
Läs merFyrisåns avrinningsområde 2016
Fyrisåns avrinningsområde 2016 Vattenkvalitet 2008-2016 Ingrid Nygren SLU, Vatten och miljö: Rapport 2017:4 Omslagsfoto: Fyrisån vid Ultuna, foto Ingrid Nygren Ansvarig för rapporten: Ingrid Nygren Rådgivande
Läs merEffekter i skog, mark och vatten. Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI)
Effekter i skog, mark och vatten Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI) Resultat från lokala, välundersökta Metodik och data avrinningsområden Analys av
Läs merNedfall, markvattenkemi och lufthalter i Värmlands län Reslutat för det hydrologiska året 2009/10
Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Värmlands län Reslutat för det hydrologiska året 2009/10 Cecilia Akselsson, Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Veronika Kronnäs och Sofie Hellsten Upplägg
Läs merProvningslaboratorier Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB Eskilstuna Ackrediteringsnummer Kvalitetskontroll A
Ackrediteringens omfattning Provningslaboratorier Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB Eskilstuna Ackrediteringsnummer 10120 Kvalitetskontroll A013308-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al
Läs merSjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015
Sjöar och vattendrag i åns avrinningsområde 2015 Medeltemperatur Nederbörd Medelvattenflöde Bedömningsgrundernas fem olika klasser Nuvarande dokument som används i denna underökning Havs- och vattenmyndighetens
Läs merSynoptisk undersökning av Mälarens vattenkemi samt en jämförelse mellan åren
Mälarens vattenvårdsförbund Synoptisk undersökning av Mälarens vattenkemi 21-8-23 samt en jämförelse mellan åren 28-21 Tot-N µg/l 415-45 451-5 51-6 61-8 81-1464 Institutionen för vatten och miljö, SLU
Läs merFörklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån
Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån Vattenföring Vattenföringen vid provtagningstillfällena har beräknats genom att tvärsnittsarean och flödeshastigheten bestämts
Läs merTRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar
TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2011 2012 Samhällsbyggnadsförvaltningen i Trelleborgs kommun 2013 03 14 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Resultat... 6 3.1 Kemiska och
Läs mer