Recipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden

Transkript

1 Recipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden Årssammanställning 2011 Alf Engdahl Ingrid Hårding Martin Liungman Företagsvägen 2, Mölnlycke Tel Fax Org. Nr

2 Vänerns sydöstra tillflöden 2011 Projektnummer Kund 2145 Vattenrådet för Vänerns sydöstra tillflöden Version Datum Titel Recipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden Årssammanställning 2011 Författare Alf Engdahl Ingrid Hårding Martin Liungman Framsidefoto: Nossan, station 720 vid Hudene, ,. 2

3 Sammanfattning Recipientkontrollen på uppdrag av Vattenrådet för Vänerns sydöstra tillflöden undersöker vattenkvaliteten i Lidans, Nossans, Mariedalsåns, Sjöråsåns och Öredalsåns avrinningsområden. Undersökningarna år 2011 har omfattat vattenkemiska mätningar i sjöar och vattendrag samt bottenfaunaundersökningar i fyra vattendrag och i en sjö. Årets resultat kan huvudsakligen sammanfattas: Näringsämneshalterna i områdets sjöar och vattendrag var höga. Totalkvävehalterna var, med ett undantag, höga till extremt höga i hela området. Även totalfosforhalterna var höga till extremt höga i området, förutom vid stationerna längst uppströms i systemen. Generellt ökar halterna längre ner i vattensystemet. Det går inte att se någon tydlig tendens till minskande halter. Totalt under året transporterades ca 3463 ton kväve och 135 ton fosfor från området ut i Vänern vilket är i samma storleksordning som förra året. Transporterna följde i stort flödena. Under året noterades flödestoppar i februari, mars, september och december. Provtagning utfördes i samband med flödestoppen i mars men i övrigt skedde provtagning generellt vid relativt låga vattenföringar. Fyra bottenfaunastationer i rinnande vatten undersöktes Bottenfaunan vid stationen lokaliserad längst upp i systemet bedömdes inte vara negativt påverkad av höga näringsämneshalter. Vid övriga stationer tydde bottenfaunans sammansättning på hög näringstillgång, och vid en av dessa bedömdes bottenfaunan vara skadad av halterna. Flera ovanliga arter noterades och bottenfaunan bedömdes ha förhöjda naturvärden vid två stationer. Goda förhållanden gällande alkaliniteten och ph visar att ingen negativ påverkan av surt vatten förelåg. 3

4 4

5 Innehållsförteckning års undersökningar och metodik Inledning Provtagningsstationer och frekvens Undersökningsmoment och metoder Utvärdering Väder och vattenföring Resultat Lidans vattensystem med Sjötorpasjön Allmänt Näringsämen/Eutrofiering Syre och syretärande ämnen Ljusförhållanden Surhetsförhållanden Nossans vattensystem och Dättern Allmänt Näringsämen/Eutrofiering Syre och syretärande ämnen Ljusförhållanden Surhetsförhållanden Sjöråsåns vattensystem Allmänt Näringsämen/Eutrofiering Syre och syretärande ämnen Ljusförhållanden Surhetsförhållanden Mariedalsåns vattensystem Allmänt Näringsämen/Eutrofiering Syre och syretärande ämnen Ljusförhållanden Surhetsförhållanden Öredalsåns vattensystem Allmänt Näringsämen/Eutrofiering Syre och syretärande ämnen Ljusförhållanden Surhetsförhållanden Referenser

6 Bilagor: Bilaga 1. Provstationer 2011 och punktutsläpp i regionen Bilaga 2. Vattenkemiska analyser Bilaga 3. Vattenföring och transportberäkningar Bilaga 4. Bottenfauna i rinnande vatten Bilaga 5. Bottenfauna i sjösublitoral Bilaga 6. Bedömning av vattenkemi och metaller Bilaga 7. Bedömning av bottenfauna

7 års undersökningar och metodik 1.1 Inledning Vattenrådet - Vänerns sydöstra tillflöden bildades i mars 2009 genom en omorganisation av Lidan - Nossans Vattenvårdsförbund. Vattenrådets huvudsakliga uppgift är att kontrollera och följa vattenkvaliteten i fem tillflöden till Vänern: Nossan, Lidan, Öredalsån, Mariedalsån och Sjöråsån, men ska också fungera som en länk mellan Vattenmyndigheten och allmänheten för ett helhetsperspektiv på vattenresurser. Vattenrådet har givit i uppdrag åt att i samarbete med Alcontrol AB sköta provtagning, analys och utvärdering under Alcontrol AB ansvarar för de kemiska analyserna och ansvarar för provtagning, biologiska analyser samt utvärdering av resultaten. Recipientkontrollprogrammet är nytt från 2008 och är en revidering av programmet från Inga större förändringar har skett sedan föregående program, permanganattalet har tagits bort från de vattenkemiska undersökningarna och absorbans har ersatt färgtalet. Numera ingår även vattenkemisk provtagning av Dättern, vilket tidigare har utförts av Vänersborgs kommun. Landskapet i det undersökta området präglas till största delen av jordbruk, och det är därför främst den höga näringsämnesbelastningen som karaktäriserar områdets sjöar och vattendrag. Syftet med kontrollen är att minska övergödningen och läckaget av kväve och fosfor till vattendragen samt att långsiktigt säkerställa en god vattenkvalitet och en god vattenmiljö för växter och djur. Däremot innebär de kalkrika och bördiga lerjordarna att vattendragen generellt har god buffertkapacitet mot försurning. 1.2 Provtagningsstationer och frekvens Under året har det skett vattenkemisk provtagning i 33 provpunkter i rinnande vatten och i två provpunkter i sjöar (Bilaga 1 och Figur 1). I 24 av provpunkterna i rinnande vatten har den vattenkemiska provtagningen skett varannan månad, med start i februari varje år, resterande nio provpunkter provtogs varje månad. Provtagningsstation 603 Bäck vid Tångamossen var uttorkad eller bottenfrusen vid två av provtagningstillfällena under året. Även andra provpunkter i rinnande vatten har utgått vid något eller några tillfällen under vintermånaderna på grund av dåliga isförhållanden eller ofarbara vägar. I Dättern och Sjötorpasjön provtogs vattenkemin vid två tillfällen, februari och augusti. År 2011 provtogs bottenfauna vid fyra lokaler i rinnande vatten (Bilaga 1 och Figur 1). Dessa provtas årligen medan ytterligare 18 lokaler i området undersöks vart tredje år. I november provtogs bottenfaunan i Dättern vid två stationer, i norra respektive södra delen. Detta görs vartannat år. 7

8 Figur 1. Samtliga provtagningsstationers lokalisering i området för Vänerns sydöstra tillflöden år Undersökningsmoment och metoder Den vattenkemiska provtagningen i rinnande vatten har omfattat vattentemperatur, absorbans, suspenderade ämnen, turbiditet, ph, alkalinitet, konduktivitet, syrehalt, syremättnad, totalt organiskt kol (TOC), ammoniumkväve (NH 4 -N), nitrat/nitrit-kväve (NO 3 /NO /2 -N), totalkväve (N-tot), fosfat-fosfor (PO 4 -P), partikulärt fosfor (P-tot part ) och totalfosfor (P-tot). Provtagningen har skett i enlighet med SS-EN ISO och analyser i enlighet med gällande SIS-normer (Tabell 1). 8

9 I sjöarna har den vattenkemiska provtagningen förutom siktdjup och vattendjup omfattat vattentemperatur, ph, konduktivitet, syrehalt, syremättnad, ammoniumkväve (NH 4 -N), nitrat/nitrit-kväve (NO 3 /NO /2 -N), totalkväve (N-tot), fosfat-fosfor (PO 4 -P), totalfosfor (P-tot) och klorofyll a. I Sjötorpasjön analyserades även absorbans, suspenderade ämnen, turbiditet, alkalinitet, totalt organiskt kol (TOC) och partikulärt fosfor (P part ). I Dättern analyserades även kemisk syreförbrukning (COD Mn ). Även här har provtagningen skett i enlighet med SS-EN ISO och analyser i enlighet med gällande SISnormer (Tabell 1). Tabell 1. Analysmetoder för kemiska och fysikaliska undersökningar Parameter Metod Vattenkemi Absorbans SS-EN ISO 7887 Turbiditet (FNU) fd SS-EN ph SS Alkalinitet SS-EN ISO , utg 1 Konduktivitet SS-EN Syrgas (O 2) SS-EN , utg 1 TOC SS-EN 1484 Ammoniumkväve (NH 4 -N) Nitrit/Nitratkväve (NO 2/3 -N) Totalkväve (N) SS-EN ISO 11732,mod SS-EN ISO 13395,mod SS-EN13395,mod/SS028131,mod Fosfatfosfor (PO 4 -P) SS-EN ISO 6878, mod Totalfosfor (P) SS-EN ISO 6878:2005 Klorofyll A SS mod Bottenfaunaundersökningar har genomförts i rinnande vatten enligt SS -EN och Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (utg ). Vid provtagningen har fem separata prov tagits på varje lokal. Artbestämningen drevs minst till den nivå som anges i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007). Bottenfaunaundersökningar har genomförts i Dättern enligt SS och enligt Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (utg ). Vid provtagningen har fem separata prov tagits på varje lokal. Artbestämningen drevs minst till den nivå som anges i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007). 1.4 Utvärdering Utvärdering har i huvudsak följt Naturvårdsverkets nuvarande och tidigare bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007:4, 4913, 4920, 4921, 90:4). Från och med årsredovisningen för 2009 har såväl statusklassning som tillståndsbedömning för vattenkemi redovisats för eutrofieringspåverkan. I klassificeringen av ekologisk status enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder från 2007 används bland annat totalfosfor som parameter för att visa effekt av näringspåverkan (Naturvårdsverket 2007). Ett beräknat referensvärde divideras med den uppmätta halten som är ett medelvärde från de tre senaste åren, varpå den erhållna kvoten (EK-värde) klassificerats (Tabell 2). Beräkningen av referensvärdet utgår ifrån provtagningsstationens höjd över havet, icke marina baskatjoner samt absorbans. Hänsyn har också tagits till andelen jordbruksmark i tillrinningsområdet, om denna är större än 10 %. 9

10 Tabell 2. Statusklassificering av totalfosfor i vattendrag, enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder Status EK-värde Hög 0,7 God 0,5 och < 0,7 Måttlig 0,3 och < 0,5 Otillfreddställande 0,2 och < 0,3 Dålig <0,2 Vid klassning av tillstånd för vattenkemiska parametrar har 1-årsmedelvärden använts. Alla kemiska grunddata för året finns redovisade i Bilaga 2. En mer detaljerad beskrivning av vilka gränsvärden som använts för tillståndsklassningarna finns i Bilaga 6. Från och med år 2009 har färgtalet ersatts av absorbans. För att kunna göra jämförelser med tidigare år har färgtalet räknats om till absorbans vid 420 nm enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Transporter och arealförluster av TOC, ammoniumkväve, nitrat/nitrit-kväve, totalkväve, fosfatfosfor, partikulärt fosfor och totalfosfor har beräknats där det finns tillförlitliga vattenföringsuppgifter. Beräkningarna har gjorts med dygnsmedelvärden på vattenföringen enligt simuleringsmodellen S-HYPE ( ). Vid vissa stationer har vattenföringsdata från S-HYPE korrigerats genom arealproportionering för att bättre stämma överens med tidigare PULS-punkter (Bilaga 3). Vid några stationer utgick provtagning, framför allt i februari, på grund av problem med bottenfrusna vattendrag och dåliga isar. Att mätvärden saknas har påverkat beräkningar av ämnestransporter och arealförluster. Resultaten blir osäkrare eftersom beräkningarna de månader där analysdata fattas, i stället baserar sig på halter från nästkommande provtagningsmånad. Vattenföringen vid station 590 uppvisade dock relativt små skillnader i flöden vid de aktuella provtagningstillfällena och transportberäkningarna bedöms därför inte på något avgörande sätt avvika från vad som kan anses rimligt. Vid 24 punkter sker den vattenkemiska provtagningen vid sex tillfällen årligen, under jämna månader. Flera flödestoppar missades under året vilket sannolikt medfört att den totala transporten underskattats vid dessa stationer. Flödesviktade halter har räknats fram för totalfosfor (Ptot) och totalkväve (N-tot) vid utloppsstationerna från Lidan (590), Nossan (790), Sjöråsån (330) och Mariedalsån (460). Årligen undersöks bottenfaunan vid fyra stationer i rinnande vatten och vartannat år undersöks bottenfaunan vid två stationer i Dättern. Primärresultat för 2011 redovisas i Bilaga 4 och Bilaga 5. I Bilaga 7 kan man läsa om hur bedömningarna av bottenfaunan har gjorts. Proverna har analyserats, statusklassats och bedömts i enlighet med svensk och europeisk standard (SS EN respektive SS ), Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning, Medin m fl (2009) samt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007). Vid sparkprovtagning söker man om möjligt provpunkter i strömsträckor. Dessa har stor syresättning från luften och bottenfaunasamhällena kan därigenom hysa fler syrekrävande arter, jämfört med provpunkter i lugnflytande sträckor. Andelen syrekrävande arter påverkar bedömningen av eutrofieringsstatus. I expertbedömningen av eutrofieringsstatus tar vi därför hänsyn till botten- och strömförhållanden. Ändå visar troligen resultatet från provpunkter belägna i vattendragens strömsträckor på bättre förhållanden med avseende på näringsämnesbelastning och syreförhållanden, jämfört med de som faktiskt råder i lugnflytande delar av vattendragen. 10

11 1.5 Väder och vattenföring Uppgifter om nederbörd och temperatur har hämtats från väderstationerna i Skara och Såtenäs belägna i östra respektive västra delen av avrinningsområdet till Vänerns sydöstra tillflöden. Skövde har dock ersatt Såtenäs från och med september 2011 (SMHI, Väder och Vatten 2011). Temperaturen var över det normala under april månad samt under november och december (Figur 2). Störst temperaturskillnad jämfört med normalvärden uppmättes vid båda stationerna i april månad. Månadsmedeltemperatur ( C) 20 Skara Månadsmedeltemperatur ( C) 20 Såtenäs/Skövde jan mar maj jul sep nov 0-5 jan mar maj jul sep nov Figur 2. Månadsmedeltemperaturen för 2011 för stationerna i Skara och Såtenäs/Skövde. Från september har Skövde ersatt Såtenäs som väderstation. Linjerna representerar medelvärden för perioden År 2011 var april och november nederbördsfattigare än normalt medan nederbörden under juni-september var betydligt rikligare än normalt (Figur 3). De stora snömängderna under förra vintern resulterade i kraftiga flödestoppar vid snösmältningen under mars och april (Figur 4). Provtagningen har under 2011 överlag endast i enstaka fall skett vid flödestoppar för perioden (Figur 4). Detta medför att ämnestransporterna sannolikt underskattas vid merparten av stationerna. Månadsmedelnederbörd (mm) 200 Skara Månadsmedelnederbörd (mm) 200 Såtenäs/Skövde jan mar maj jul sep nov 0 jan mar maj jul sep nov Figur 3. Månadsmedelnederbörden för 2011 för stationerna i Skara och Såtenäs/Skövde. Från september har Skövde ersatt Såtenäs som väderstation. Linjen representerar medelvärden för perioden

12 m³/s 160 Flöde Provtagning vecka Figur 4. Tillfällen för vattenkemisk provtagning under 2011 i förhållande till vattenföringen vid station 590 strax före Lidans utlopp i Vänern. 12

13 2. Resultat 2.1 Lidans vattensystem med Sjötorpasjön Allmänt Lidans avrinningsområde är ca 2265 km² och utgörs nästan till hälften av jordbruksmark medan skogsmarken utgör ungefär en tredjedel. Området är mycket sjöfattigt, mindre än 1 % av arealen utgörs av sjöar. Inom Lidans avrinningsområde ligger Hornborgasjöns naturreservat, som främst omfattar sjön och dess strandängar. Hornborgasjön, som är en av Europas viktigaste våtmarker, är en grund slättsjö med ett största vattendjup på drygt 1,5 m. Betydelsen som häcknings- och rastplats för en mängd fågelarter är mycket stor, och omgivningar har en mycket rik biologisk mångfald. Åarna i Lidans avrinningsområde har hög biologisk produktion och rinner genom välbuffrande lerjordar. Lidan har sitt källflöde ca 200 meter över havet och sitt utlopp i Vänern vid Lidköping. Inom området finns riksintressen med avseende på naturvärden, lekområden för asp i de nedre delarna samt värdefulla bestånd av vimma och strömlevande öring. Lidan och dess biflöden påverkas av många avloppsreningsverk samt ett flertal andra punktutsläppskällor (Bilaga 1). Dessutom finns sammanlagt 98 gårdar med över 100 djurenheter, varav flertalet ligger i Falköpings kommun. I Lidans huvudfåra provtogs sex provpunkter för vattenkemiska undersökningar. I Lidans biflöden provtogs tre provpunkter i Bragnumsån, två i Afsån, en i Jungån och sju i Fliangrenen. Bottenfauna provtogs 2011 vid en provpunkt i Hornborgaån (Bilaga 1). Ca 6 km sydväst om Falköping ligger Sjötorpasjön som är en grund näringsrik slättsjö. Den är 1200 m lång och 800 m bred med ett vattendjup på ca 1,5 m på djupaste stället. Framförallt i sydväst växer mycket bladvass och kaveldun utmed stränderna, och sjön har ett rikt fågelliv. Sjön har sänkts flera gånger sedan slutet av 1800-talet vilket har sänkt den ursprungliga vattennivån med drygt en meter och idag växer en strandskog på sjöns västra sida. I Sjötorpasjön provtogs en provpunkt för vattenkemiska undersökningar i februari och augusti (Bilaga 1 och 2) Näringsämen/Eutrofiering Status Statusen med avseende på totalfosfor klassificerades som hög i de övre delarna av vattensystemet (500 Lidan, 503 Bråtabäcken, 603 Bäck vid Tångemossen, samt 611 och 613 i Pösan) (Figur 5 och Tabell 3). I 630 i Hornborgaån, 634 i Flian och 651 i Dofsan klassificerades statusen som god. I övrigt klassificerades förhållandena som måttliga till dåliga och sämst var förhållandena i Lannaån (577) och i Dofsan (659). 13

14 Figur 5. Statusklassning med avseende på totalfosforhalter vid stationerna i Vänerns sydöstra tillflöden Bottenfaunan vid stationen i Hornborgaån (630 vid bron vid Bossgården) provtas årligen. Enligt expertbedömningen hade bottenfaunan hög status med avseende på eutrofiering. Lokalförhållandena var goda för sparkprovtagning och på lokalen var vattnet strömmande vilket ger goda syreförhållanden, bottenfaunans sammansättning och den mycket höga individtätheten visar ändå att näringshalterna är höga. Att förhållandena för bottenfaunan har varit goda genom åren visar sig också i stabilt höga indexvärden (Figur 6) och förekomst av känsliga arter (Bilaga 4). Här förekom flera ovanliga arter och artantalet var högt, sammantaget bedömdes bottenfaunan därför ha höga naturvärden (Bilaga 4). 14

15 Tabell 3. Den ekologiska kvoten (EK) och statusklassificeringen av totalfosfor baserat på treårsmedelvärden, vid stationerna Lidans avrinningsområde Provstation EK-värde Status 500 Lidan 0,73 Hög 503 Bråtabäcken 1,05 Hög 505 Sjötorpasjön 0,38 Måttlig 506 Lidan 0,33 Måttlig 513 Bragnumsån 0,33 Måttlig 517 Bragnumsån 0,32 Måttlig 528 Lidan 0,41 Måttlig 5402 Lidan 0,33 Måttlig 5637 Afsån 0,24 Otillfredsställande 565 Afsån 0,23 Otillfredsställande 577 Lannaån 0,14 Dålig 580 Lidan 0,23 Otillfredsställande 590 Lidan 0,23 Otillfredsställande 603 Bäck vid Tångamossen 0,72 Hög 611 Pösan 0,81 Hög 613 Pösan 0,96 Hög 630 Hornborgaån 0,51 God 634 Flian 0,64 God 646 Flian 0,36 Måttlig 651 Dofsan 0,51 God* 659 Dofsan 0,14 Dålig 670 Flian 0,29 Otillfredsställande *anger att tillförlitligheten är tveksam beroende på att stationens avrinningsområde utgör så liten del av hela delavrinningsområdet ASPT 8 DJ 20 FI Figur 6. ASPT-, DJ- och Föroreningsindex (FI) vid station 630 i Hornborgaån, bron vid Bossgården, vid undersökningarna (DJ-index och FI har uppvisat samma värden från 2008). Tillstånd Urlakningen av fosfor från jordbruksmark är stor i Lidans avrinningsområde. Halterna av totalfosfor var kraftigt förhöjda vid flertalet stationer (Tabell 4). Låga och måttligt höga halter uppmättes vid stationerna längst uppströms i vattensystemet. Nedfall av luftburna kväveföreningar och urlakning från jordbruksmark har inneburit höga till extremt höga totalkvävehalter vid samtliga stationer i Lidan (Figur 7 och Tabell 4). Endast vid en av de längst uppströms belägna punkterna, 503 Bråtabäcken, var halterna måttliga. Generellt ökade näringsämneshalterna längre ner i vattensystemet (Figur 8). 15

16 Figur 7. Tillståndsklassning av totalkvävehalter (N-tot) baserat på 2011 års medelvärden vid stationerna i Vänerns sydöstra tillflöden. 16

17 Tabell 4. Halter och tillståndsklassning av totalfosfor (P-tot) och totalkväve (N-tot) baserat på 2011 års medelvärden vid stationerna i Lidans avrinningsområde. Provstation P-tot N-tot (µg/l) Tillståndsklassning (µg/l) Tillståndsklassning 500 Lidan 23 Måttligt höga halter 925 Höga halter 503 Bråtabäcken 10 Låga halter 488 Måttligt höga halter 505 Sjötorpasjön 39 Höga halter 1800 Mycket höga halter 506 Lidan 55 Mycket höga halter 1480 Mycket höga halter 513 Bragnumsån 61 Mycket höga halter 4383 Mycket höga halter 517 Bragnumsån 67 Mycket höga halter 2560 Mycket höga halter 528 Lidan 52 Mycket höga halter 2183 Mycket höga halter 5402 Lidan 61 Mycket höga halter 2383 Mycket höga halter 5637 Afsån 87 Mycket höga halter 2400 Mycket höga halter 565 Afsån 90 Mycket höga halter 3108 Mycket höga halter 577 Lannaån 126 Extremt höga halter 2200 Mycket höga halter 580 Lidan 84 Mycket höga halter 2336 Mycket höga halter 590 Lidan 87 Mycket höga halter 2436 Mycket höga halter 603 Bäck vid Tångamossen 22 Måttligt höga halter 668 Höga halter 611 Pösan 19 Måttligt höga halter 1417 Mycket höga halter 613 Pösan 20 Måttligt höga halter 1600 Mycket höga halter 630 Hornborgaån 34 Höga halter 2617 Mycket höga halter 634 Flian 30 Höga halter 1640 Mycket höga halter 646 Flian 63 Mycket höga halter 2167 Mycket höga halter 651 Dofsan 84 Mycket höga halter 2933 Mycket höga halter 659 Dofsan 164 Extremt höga halter 6180 Extremt höga halter 670 Flian 63 Mycket höga halter 2325 Mycket höga halter a) b) µg/l 100 P-tot µg/l 3000 NH4-N NO3+NO2-N N-tot Figur 8. Halter av a) totalfosfor (P-tot) och b) ammoniumkväve (NH 4-N), nitrat- och nitritkväve (NO 3+NO 2- N) samt den totala kvävehalten vid stationerna i Lidans huvudfåra, från längst uppströms till utloppet i Vänern, baserat på 2011 års medelvärden. Transporter Transportberäkningar för fosfatfosfor (PO 4 -P), partikulärt fosfor, totalfosfor (P-tot), ammoniumkväve (NH 4 -N), nitrat/nitrit-kväve (NO 3 /NO 2 -N) och totalkväve (N-tot) samt beräkningar av arealförluster har genomförts i 15 punkter i Lidans avrinningsområde (Bilaga 3). Under det senaste året har 86 ton totalfosfor och 2368 ton totalkväve transporterats förbi stationen närmast utloppet i Vänern (station 590) vilket innebär extremt 17

18 höga förluster av totalfosfor och höga förluster av totalkväve vid stationen (Tabell 5). Undantaget år 2003 och 2009 (då den arealspecifika förlusten av totalfosfor var låg respektive måttligt hög) har den arealspecifika förlusten av totalfosfor och totalkväve varit hög mellan åren 1999 och Tabell 5. Arealspecifik förlust av totalfosfor och totalkväve samt tillståndsklassning , i Lidan vid station 590, strax innan utloppet i Vänern År Totalfosfor Tillståndsklassning Totalkväve Tillståndsklassning (kg/ha,år) totalfosfor (kg/ha,år) totalkväve ,22 Höga förluster 10,9 Höga förluster ,29 Höga förluster 10,6 Höga förluster ,22 Höga förluster 6,6 Höga förluster ,22 Höga förluster 8,2 Höga förluster ,06 Låga förluster 4,4 Höga förluster ,20 Höga förluster 9,1 Höga förluster ,17 Höga förluster 6,5 Höga förluster ,20 Höga förluster 10,5 Höga förluster ,25 Höga förluster 12,0 Höga förluster ,22 Höga förluster 11,9 Höga förluster ,11 Måttligt höga förluster 4,2 Höga förluster ,47 Extremt höga förluster 10,3 Höga förluster ,38 Extremt höga förluster 10,5 Höga förluster Skillnaden i transport mellan åren beror huvudsakligen på skillnaderna i vattenföringen (Figur 9). Den största andelen av den totala transporten av näringsämnen kommer från omgivande jordbruksmark men också ett flertal punktkällor bidrar (Bilaga 1). De flödesviktade halterna av totalfosfor och totalkväve visar inte på någon tydlig förändring över åren vid stationen längst nedströms i Lidan (590) (Figur 10). Årets sanna transporter är troligtvis något högre än angivet eftersom provtagningen generellt utfördes vid tillfällen med relativt låg vattenföring. (ton/år) 120 P tot (m 3 /s) Medelvattenföring 30 (ton/år) 4000 N tot (m 3 /s) Medelvattenföring Figur 9. Transporten av totalfosfor (P-tot) och totalkväve (N-tot) samt medelvattenföringen vid station 590 i Lidan, närmast utflödet i Vänern, åren

19 (mg/l) 0,20 0,15 0,10 0,05 P-tot Linjär (P-tot) y = 0,0003x - 0,5376 R² = 0,0023 0, ,0 4,0 3,0 2,0 1,0 (mg/l) N-tot Linjär (N-tot) y = -0,0172x + 37,709 R² = 0,0273 0, Figur 10. Flödesviktade halter av totalfosfor (P-tot) och totalkväve (N-tot) vid station 590 i Lidan, närmast utflödet i Vänern, åren Syre och syretärande ämnen Tillstånd Vid stationen i Sjötorpasjön uppmättes tillfredsställande syrehalter både i februari och i augusti och syretillståndet i sjön bedömdes därför som syrerikt. Halterna av TOC i sjön var mycket låga. I rinnande vatten syresätts vattnet vanligen effektivt från luften. Vid de undersökta stationerna i rinnande vatten i Lidans avrinningsområde var tillstånden syrerika till måttligt syrerika. Halterna av TOC (totalt organiskt kol) var höga eller mycket höga vid de flesta stationerna. Endast vid 630 Hornborgaån och 659 Dofsan var halterna måttligt höga (Tabell 6). Exempelvis var halterna mycket höga vid stationen närmast utflödet i Vänern vilket kan bidra till problem med syretillståndet i sjöns bottenvatten. Transporter Transportberäkningar för TOC (totalt organiskt kol) samt beräkningar av arealförluster har genomförts vid 15 punkter i Lidans avrinningsområde (Bilaga 3). År 2011 transporterades totalt ton TOC förbi stationen närmast utloppet i Vänern (station 590). Den arealspecifika förlusten var för året 65 kg/ha. Liksom för totalkväve och totalfosfor är dock årets sanna transporter troligtvis något högre än angivet eftersom flertalet provtagningstillfällen utfördes vid relativt låg vattenföring och flera flödestoppar missades Ljusförhållanden Vattnets tillstånd avseende ljusförhållanden bedömdes utifrån absorbansen. I huvudsak är det vattnets halt av humusämnen som mäts. Vid stationerna i Lidans avrinningsområde var vattnet måttligt färgat i Flian (634) och i övrigt betydligt till starkt färgat (Tabell 7). De högsta värdena på absorbansen uppmättes i Bäck från Tångamossen (603) och i Lannaån (577). 19

20 Tabell 6. Totalhalten av organiskt kol (TOC) och tillståndsklassning, baserat på 2011 års medelvärden vid stationerna i Lidans avrinningsområde. Provstation TOC Tillståndsklassning (mg/l) 500 Lidan 20 Mycket hög halt 503 Bråtabäcken 13 Hög halt 505 Sjötorpasjön 2,5 Mycket låg halt 506 Lidan 27 Mycket hög halt 513 Bragnumsån 15 Hög halt 517 Bragnumsån 22 Mycket hög halt 528 Lidan 22 Mycket hög halt 5402 Lidan 20 Mycket hög halt 5637 Afsån 20 Mycket hög halt 565 Afsån 17 Mycket hög halt 577 Lannaån 22 Mycket hög halt 580 Lidan 19 Mycket hög halt 590 Lidan 17 Mycket hög halt 603 Bäck vid Tångamossen Pösan 13 Hög halt 613 Pösan 13 Hög halt 630 Hornborgaån 12 Måttligt hög halt 634 Flian 13 Hög halt 646 Flian 15 Hög halt 651 Dofsan 15 Hög halt 659 Dofsan 11 Måttligt hög halt 670 Flian 14 Hög halt Vattnets grumlighet, mätt som turbiditet samt halten av suspenderat material, kvantifierar vattnets partikelinnehåll i form av oorganiskt material (lerpartiklar) och organiskt material (humusflockar, plankton mm). Turbiditeten är ett något grövre mått för grumligheten än suspenderat material, men är den parameter som ingår i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder från Grumligheten mätt som turbiditet var betydlig till stark vid samtliga provpunkter, förutom vid Lidan vid Fjölebro (500), Bråtabäcken (503) och Bäck vid Tångemossen (603) där grumligheten var måttlig. Dessa stationer är belägna längst upp i vattensystemet och stationerna här är i lägre grad omgivna av jordbruksmark än de längre nedströms. Slamhalten mätt som halten suspenderat material varierade från måttligt hög till mycket hög och de högsta halterna uppmättes i de nedre delarna av systemet (Tabell 8). Vattnet i Sjötorpasjön var betydligt färgat och måttligt grumligt med en måttligt hög slamhalt. 20

21 Tabell 7. Absorbans (420nm), turbiditet (FNU) och suspenderat material (mg/l) samt tillståndsklassningar, baserat på 2011 års medelvärden vid stationerna i Lidans avrinningsområde. Provstation Absorbans Turbiditet (420 nm) Tillståndsklassning (FNU) Tillståndsklassning 500 Lidan 0,386 starkt färgat 2,5 måttligt grumligt 503 Bråtabäcken 0,230 starkt färgat 1,4 måttligt grumligt 505 Sjötorpasjön 0,157 betydligt färgat 2,5 måttligt grumligt 506 Lidan 0,479 starkt färgat 4,2 betydligt grumligt 513 Bragnumsån 0,166 betydligt färgat 5,8 betydligt grumligt 517 Bragnumsån 0,392 starkt färgat 7,0 betydligt grumligt 528 Lidan 0,371 starkt färgat 6,0 betydligt grumligt 5402 Lidan 0,298 starkt färgat 19,2 starkt grumligt 5637 Afsån 0,400 starkt färgat 33,3 starkt grumligt 565 Afsån 0,331 starkt färgat 33,9 starkt grumligt 577 Lannaån 0,491 starkt färgat 45,6 starkt grumligt 580 Lidan 0,338 starkt färgat 28,1 starkt grumligt 590 Lidan 0,264 starkt färgat 38,6 starkt grumligt 603 Bäck vid Tångamossen 1,14 starkt färgat 1,3 måttligt grumligt 611 Pösan 0,236 starkt färgat 5,3 betydligt grumligt 613 Flian 0,231 starkt färgat 5,3 betydligt grumligt 630 Hornaborgaån 0,150 betydligt färgat 6,3 betydligt grumligt 634 Flian 0,120 måttligt färgat 5,5 betydligt grumligt 646 Flian 0,192 betydligt färgat 17,3 starkt grumligt 651 Dofsan 0,253 starkt färgat 33,7 starkt grumligt 659 Dofsan 0,163 betydligt färgat 42,2 starkt grumligt 670 Flian 0,173 betydligt färgat 18,6 starkt grumligt Surhetsförhållanden De uppmätta värdena på ph och alkalinitet visar på mycket god buffrande förmåga vid samtliga provpunkter förutom vid Bäck från Tångamossen (603) där buffertkapaciteten klassades som obetydlig och tillståndet under året klassades som mycket surt (Bilaga 2). Bottenfaunasamhällets sammansättning vid stationen i Hornborgaån (630) visade att statusen med avseende på surhet var nära det neutrala (Bilaga 4). 21

22 Tabell 8. Halterna av suspenderat material (mg/l) samt tillståndsklassningar, baserat på 2011 års medelvärden vid stationerna i Lidans avrinningsområde. Provstation Suspenderat material (mg/l) Tillståndsklassning 500 Lidan 5,1 måttligt hög slamhalt 503 Bråtabäcken 5,0 måttligt hög slamhalt 505 Sjötorpasjön 5,0 måttligt hög slamhalt 506 Lidan 5,0 måttligt hög slamhalt 513 Bragnumsån 7,4 hög slamhalt 517 Bragnumsån 6,5 hög slamhalt 528 Lidan 5,3 måttligt hög slamhalt 5402 Lidan 9,2 hög slamhalt 5637 Afsån 14,5 mycket hög slamhalt 565 Afsån 13,1 mycket hög slamhalt 577 Lannaån 13,5 mycket hög slamhalt 580 Lidan 15,8 mycket hög slamhalt 590 Lidan 15,8 mycket hög slamhalt 603 Bäck vid Tångamossen 5,0 måttligt hög slamhalt 611 Pösan 7,5 hög slamhalt 613 Flian 6,9 hög slamhalt 630 Hornaborgaån 7,6 hög slamhalt 634 Flian 6,7 hög slamhalt 646 Flian 13,6 mycket hög slamhalt 651 Dofsan 13,0 mycket hög slamhalt 659 Dofsan 25,6 mycket hög slamhalt 670 Flian 12,8 mycket hög slamhalt 2.2 Nossans vattensystem och Dättern Allmänt Nossans avrinningsområdet är ca 812 km². Knappt hälften av den totala markarealen i området består av skog medan andelen jordbruksmark är ca en tredjedel av totalarealen. Området är sjöfattigt, endast knappt 2 % av arealen utgörs av sjöar. Åarna i området har hög biologisk produktion och rinner genom välbuffrande lerjordar. Nossans har sitt källflöde ca 200 meter över havet och sitt utlopp i den grunda vänerviken Dättern. Dättern är delvis naturreservat och stränderna karaktäriseras av vidsträckta bladvassar och betade strandängar. Området som har stor betydelse för fågellivet har dessutom mycket stor betydelse för reproduktionen av gös i Vänern. Tillförseln av näringsämnen, från framför allt Nossan, har här inneburit kraftig eutrofieringsproblematik. Genom att viken avgränsas från Vänern genom Frugårdssund förhindras utspädningen av det näringsrika vattnet, vilket ytterligare förvärrar problemen. Sedan hösten 1995 har recipientkontrollen i Dättern samordnats med kontrollprogrammet för Vänerns sydöstra tillflöden. I avrinningsområdet finns ett antal punktutsläppskällor, främst allmänna reningsverk men också mindre industrier (Bilaga 1), dessutom finns fem gårdar med över 100 djurenheter inom avrinningsområdet. 22

23 Nossans huvudfåra provtogs för vattenkemiska undersökningar i sju provpunkter (Bilaga 1 och 2), bottenfauna provtogs 2011 vid en station i Nossan (720) (Bilaga 1 och 4). I Dättern provtogs en provpunkt för vattenkemiska undersökningar (Bilaga 1 och 2) samt två provpunkter för bottenfauna (Bilaga 1 och 5) Näringsämen/Eutrofiering Status Vid några av de övre stationerna var delavrinningsområdet för litet för att kunna ge en tillförlitlig klassning (information från Länsstyrelsen i Västra Götalands län), i övrigt klassificerades statusen med avseende på totalfosfor som hög eller god längre upp i vattensystemet för att sedan försämras vid stationerna längre nedströms. Vid stationen som ligger närmast utloppet i Dättern (790) klassificerades statusen som otillfredsställande (Figur 5 och Tabell 9). Statusen i Dättern klassificerades som dålig. Tabell 9. Den ekologiska kvoten (EK) och statusklassificeringen av totalfosfor baserat på treårsmedelvärden vid stationerna i Nossans avrinningsområde Provstation EK-värde Status 701 Nossan 0,84 Hög* 704 Nossan 0,60 God 720 Nossan 0,99 Hög** 730 Nossan 0,54 God 748 Nossan 0,37 Måttlig 760 Nossan 0,30 Måttlig 790 Nossan 0,26 Otillfredsställande 795 Dättern 0,13 Dålig */**anger att tillförlitligheten är tveksam/mycket tveksam beroende på att stationens avrinningsområde utgör så liten del av hela delavrinningsområdet Årligen undersöks bottenfaunan vid en station i Nossan (720 vid Hudene). Enligt expertbedömningen hade bottenfaunan hög status med avseende på eutrofiering. DJ-index är det multimetriska index för eutrofieringspåverkan som används för statusklassificering enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder och föroreningsindex är ett sammansatt index för att mäta och klassa eutrofieringspåverkan i vattendrag. Ingående kriterier är förekomsten av arter och grupper med olika eutrofieringskänslighet samt bottenfaunasamhällets sammansättning och mångformighet. Utifrån bottenfaunans sammansättning och uträknade index verkar förhållandena på stationen vara stabila (Figur 11). Indexvärdena har varit oförändrat höga och lokalen hyser känsliga arter (Bilaga 4). Dessutom hyser lokalen ett högt artantal och ovanliga arter. I Dättern provtogs två stationer. Vid den södra stationen (närmast Nossans utlopp) bedömdes statusen med avseende på eutrofiering vara otillfredsställande (Tabell 10). Trots detta bedömdes syreförhållandena vara goda vilket troligen kan förklaras med att viken är grund och syresätts relativt väl från luften. Den norra punkten är belägen närmare Brandsfjordens mynning och får därigenom ett större vattenutbyte från Vänern vilket har påverkat förhållandena där. Statusen med avseende på eutrofiering bedömdes som måttlig och syretillståndet bedömdes även här vara tillfredsställande. 23

24 ASPT 8 DJ 20 FI Figur 11. ASPT-, DJ- och Föroreningsindex (FI) vid station 720 i Nossan, vid Hudene, vid undersökningarna Tabell 10. BQI, kvalitetskvot och statusklassning med avseende på bottenfaunan vid de provtagna provpunkterna i Dättern BQI Ekologisk Statusklassning Lokal Indexvärde kvalitetskvot (Expertbedömning) 1. Dättern, syd 1,1 0,40 Otillfredsställande 2. Dättern, nord 1,4 0,52 Måttlig Tillstånd Fosforläckage från jordbruksmark är betydande i regionen. Halterna var måttliga i de övre delarna av Nossan och ökade till mycket höga halter i de nedre delarna (Tabell och Figur 12a). Nedfallet av luftburna kväveföreningar är stort i sydvästra Sverige, dessutom sker ett stort kväveläckage från jordbruksmarken i området. Detta märks i undersökningsresultaten, med höga eller mycket höga totalkvävehalter vid samtliga stationer i Nossan (Figur 7 och Tabell ). Halterna ökar också ju längre ner i vattensystemet man kommer (Figur 12b). Tabell 11. Halter och tillståndsklassning av totalfosfor- (P-tot) och totalkväver (N-tot) baserat på 2011 års medelvärden vid stationerna i Nossan. Provstation P-tot N-tot (µg/l) Tillståndsklassning (µg/l) Tillståndsklassning 701 Nossan 20 Måttligt höga halter 940 Höga halter 704 Nossan 28 Höga halter 1093 Höga halter 720 Nossan 35 Höga halter 1160 Höga halter 730 Nossan 32 Höga halter 1250 Höga halter 748 Nossan 59 Mycket höga halter 1650 Mycket höga halter 760 Nossan 60 Mycket höga halter 1618 Mycket höga halter 790 Nossan 81 Mycket höga halter 1775 Mycket höga halter 24

25 a) b) µg/l 100 P-tot µg/l 2000 NH4-N NO3+NO2-N N-tot Figur 12. Halter av a) totalfosfor (P-tot) och b) ammoniumkväve (NH 4-N), nitrat- och nitritkväve (NO 3+NO 2- N) samt totalkväve vid stationerna i Nossan, från den belägen längst uppströms (701) till den närmast utloppet i Dättern (790), baserat på 2011 års medelvärden. Transporter Transportberäkningar för fosfatfosfor (PO 4 -P), partikulärt fosfor, totalfosfor (P-tot) ammoniumkväve (NH 4 -N), nitrat/nitrit-kväve (NO 3 /NO 2 -N) och totalkväve (N-tot) samt beräkningar av arealförluster har genomförts i tre punkter i Nossans huvudfåra (Bilaga 3). Under det senaste året har 37 ton totalfosfor och 736 ton totalkväve transporterats förbi stationen närmast utloppet i Dättern (station 790). Den arealspecifika förlusten av totalfosfor och totalkväve har varit hög eller extremt hög vid samtliga provtagningsår sedan 1999 (Tabell ). Tabell 12. Arealspecifik förlust av totalfosfor och totalkväve samt tillståndsklassning , i Nossan vid station 790, strax innan utloppet i Dättern. År Totalfosfor Tillståndsklassning Totalkväve Tillståndsklassning (kg/ha,år) totalfosfor (kg/ha,år) totalkväve 99 0,32 Extremt höga förluster 9,9 Höga förluster 00 0,38 Extremt höga förluster 11,3 Höga förluster 01 0,28 Höga förluster 7,4 Höga förluster 02 0,32 Extremt höga förluster 9,2 Höga förluster 03 0,12 Måttligt höga förluster 5,3 Höga förluster 04 0,31 Höga förluster 8,6 Höga förluster 05 0,22 Höga förluster 7,1 Höga förluster 06 0,37 Extremt höga förluster 14,5 Höga förluster 07 0,30 Höga förluster 11,4 Höga förluster 08 0,26 Höga förluster 10,9 Höga förluster 09 0,19 Höga förluster 4,9 Höga förluster 10 0,42 Extremt höga förluster 7,3 Höga förluster 11 0,46 Extremt höga förluster 9,1 Höga förluster Skillnaden i transport mellan åren beror huvudsakligen på skillnaderna i vattenföringen. Vissa år har dock inte transporten av totalfosfor (P-tot) (åren ) och totalkväve (N-tot) (åren ) överensstämt med medelvattenföringen vid station 790 i Nossan (Figur 13). Den största andelen av den totala transporten av näringsämnen kommer 25

26 från omgivande jordbruksmark men också ett flertal punktkällor bidrar (Bilaga 1). De flödesviktade halterna av totalfosfor och totalkväve visar inte på någon förändring över åren vid stationen längst nedströms i Nossan (790) (Figur 14). Årets sanna transporter är dock troligtvis något högre än angivet eftersom provtagningen generellt utfördes vid tillfällen med relativt låg vattenföring. 60 (ton/år) P tot Medelvattenföring (m 3 /s) 15 (ton/år) 1500 N tot Medelvattenföring (m 3 /s) Figur 13. Transporten av totalfosfor (P-tot) och totalkväve (N-tot) samt medelvattenföringen vid station 790 i Nossan, närmast utflödet i Dättern, åren (mg/l) 0,15 P-tot Linjär (P-tot) (mg/l) 4,0 N-tot Linjär (N-tot) 0,10 3,0 2,0 0,05 y = 2E-05x + 0,0352 R² = 2E-05 0, ,0 y = -0,0134x + 29,237 R² = 0,0172 0, Figur 14. Flödesviktade halter av totalfosfor (P-tot) och totalkväve (N-tot) vid station 790 i Nossan, närmast utflödet i Dättern, åren Syre och syretärande ämnen Tillstånd I rinnande vatten syresätts vattnet vanligen effektivt från luften. Vid de undersökta stationerna i Nossan har varken syrehalt eller syremättnadsgrad varit kritiska under året. Syrehalterna visar på syrerika tillstånd vid nästan samtliga provpunkter och provtagningstillfällen. I juli/augusti 2011 uppmättes dock något lägre syrgashalter i de tre nedersta provpunkterna (790, 760 och 748) som indikerade måttligt syrerika tillstånd (Bilaga 2). 26

27 Dättern får ta emot betydande mängder näringsämnen och syretärande ämnen som transporteras från Nossans avrinningsområde. Detta ger problem med höga näringsämneshalter. Att syreförhållandena ändå har varit goda under året beror sannolikt på att viken är så grund att vattnet syresätts effektivt från luften. Transporter Transportberäkningar för TOC (totalt organiskt kol) samt beräkningar av arealförluster har genomförts i tre punkter i Nossans huvudfåra (Bilaga 3). År 2011 transporterades totalt ton TOC förbi stationen närmast utloppet i Dättern (station 790). Den arealspecifika förlusten var för året 85 kg/ha. Liksom för totalkväve och totalfosfor är årets sanna transporter sannolikt något högre än angivet eftersom provtagningen generellt utfördes vid tillfällen med relativt låg vattenföring Ljusförhållanden Vattnets tillstånd avseende ljusförhållanden bedömdes utifrån absorbansen. I huvudsak är det vattnets halt av humusämnen som mäts. Vattnet var starkt färgat vid samtliga stationer i Nossan (Tabell 13). I Dättern var vattnet måttligt färgat. Vattnets grumlighet kvantifierar vattnets partikelinnehåll i form av oorganiskt material (lerpartiklar) och organiskt material (humusflockar, plankton mm) och kan mätas som turbiditet eller halten av suspenderat material. Med avseende på turbiditeten klassificerades tillståndet som betydligt till starkt grumligt vid samtliga provpunkter i Nossan. Grumligheten ökade ju längre ner i vattensystemet man kommer och var som högst vid stationen strax före utloppet i Vänern (790) (Tabell ). Med avseende på halten av suspenderat material klassificerades slamhalten som måttlig hög till mycket hög (Tabell 13). Tabell 13. Absorbans (420 nm), turbiditet (FNU) och suspenderat material (mg/l) samt tillståndsklassningar, baserat på 2011 års medelvärden vid stationerna i Nossan. Provstation Absorbans Turbiditet Suspenderat material (420 nm) Tillståndsklassning (FNU) Tillståndsklassning (mg/l) Tillståndsklassning 701 Nossan 0,325 starkt färgat 3,5 betydligt grumligt 5,0 måttligt hög slamhalt 704 Nossan 0,318 starkt färgat 3,5 betydligt grumligt 5,4 måttligt hög slamhalt 720 Nossan 0,348 starkt färgat 5,0 betydligt grumligt 16,4 mycket hög slamhalt 730 Nossan 0,278 starkt färgat 6,8 betydligt grumligt 7,7 hög slamhalt 748 Nossan 0,317 starkt färgat 14,2 starkt grumligt 7,8 hög slamhalt 760 Nossan 0,330 starkt färgat 12,5 starkt grumligt 8,1 hög slamhalt 790 Nossan 0,350 starkt färgat 26,2 starkt grumligt 11,8 hög slamhalt 795 Dättern 0,114 måttligt färgat - analyseras ej - analyseras ej Surhetsförhållanden De uppmätta värdena på alkalinitet visade på mycket god buffrande förmåga vid samtliga provstationer. Uppmätta minimi-ph för år 2011 visade på svagt surt vatten i de övre delarna och nära neutralt vatten i de nedre delarna av avrinningsområdet (Bilaga 2). Bottenfaunasamhällets sammansättning visade att statusen med avseende på surhet var nära det neutrala vid den provtagna stationen i Nossans huvudfåra (720) (Bilaga 4). 27

28 2.3 Sjöråsåns vattensystem Allmänt Avrinningsområdets yta är ca 240 km² med en stor andel jordbruksmark (41 %). Andelen skogsmark är 34 % av totalarealen. Åarna i området har hög biologisk produktion och rinner genom välbuffrande lerjordar. Sjöråsån har sitt utflöde i Vänern vid Hällekis, ca en mil norr om Götene. Inom avrinningsområdet finns tre allmänna reningsverk och en industrideponi (Bilaga 1). I Sjöråsåns vattensystem provtogs tre provpunkter för vattenkemiska undersökningar, bottenfauna provtogs 2011 vid stationen i Göteneån (325) (Bilaga 1) Näringsämen/Eutrofiering Status I Sjöråsån (330) och vid den övre stationen i Göteneån (3192) klassificerades statusen med avseende på totalfosforhalterna som måttlig, medan förhållandena var sämre vid den nedre stationen i Göteneån (325) där statusen klassificerades som otillfredsställande (Figur 5 och Tabell 14). Tabell 14. Den ekologiska kvoten (EK) och statusklassificeringen av totalfosfor baserat på treårsmedelvärden, vid stationerna Sjöråsåns avrinningsområde Provstation EK-värde Status 3192 Göteneån 0,39 Måttlig 325 Göteneån 0,28 Otillfredsställande 330 Sjöråsån 0,31 Måttlig Bottenfaunan undersöks årligen i Göteneån (station 325 vid Silboholm), strax nedströms Götene. Trots goda strömförhållanden och bra förhållanden för sparkprovtagning var artantalet lågt och föroreningståliga arter dominerade. Statusen med avseende på eutrofiering bedömdes därför som otillfredsställande. DJ-index och Föroreningsindex har ökat något på senare år (Figur 15, Bilaga 4), artsammansättning och artantal visar dock fortfarande på en kraftig näringsämnespåverkan. 28

29 ASPT 8 DJ 20 FI Figur 15. ASPT-, DJ- och Föroreningsindex (FI) vid station 325 i Göteneån, vid Silboholm, vid undersökningarna Tillstånd Totalfosforhalterna var under året mycket höga i Göteneån vid stationen uppströms Götene (3192, nedströms Byåns inflöde) och extremt höga nedströms reningsverket (325, vid Silboholm) samt vid stationen strax innan Sjöråsåns utflöde i Vänern (330, bron vid Stampen). Totalkvävehalterna var genomgående mycket höga vid de tre stationerna i Sjöråsåns avrinningsområde (Figur 7 och Tabell ). Tabell 15. Halter och tillståndsklassning av totalfosfor- (P-tot) och totalkväve (N-tot) baserat på 2011 års medelvärden vid stationerna i Sjöråsåns avrinningsområde. Provstation P-tot N-tot (µg/l) Tillståndsklassning (µg/l) Tillståndsklassning 3192 Göteneån 94 Mycket höga halter 3267 Mycket höga halter 325 Göteneån 138 Extremt höga halter 4783 Mycket höga halter 330 Sjöråsån 136 Extremt höga halter 2900 Mycket höga halter Transporter Transportberäkningar för fosfatfosfor (PO 4 -P), partikulärt fosfor (P-tot part ), totalfosfor (P-tot), ammoniumkväve (NH 4 -N), nitrat/nitrit-kväve (NO 3 /NO 2 -N) och totalkväve (Ntot) samt beräkningar av arealförluster har genomförts vid station 330 i Sjöråsån (Bilaga 3). Under det senaste året har 7,6 ton totalfosfor och 194 ton totalkväve transporterats förbi stationen. Sedan 1999 har den arealspecifika förlusten av totalfosfor varit måttligt hög till extremt hög och arealspecifika förlusten av totalkväve har varit hög (Tabell 16). Skillnaden i transport mellan åren beror huvudsakligen på skillnaderna i vattenföringen (Figur 16). Den största andelen av den totala transporten av näringsämnen kommer från omgivande jordbruksmark. De punktkällor som kan påverka i området är tre allmänna reningsverk och en industrideponi (Bilaga 1). De flödesviktade halterna av framför allt totalkväve visar en svagt minskande trend över åren vid stationen i Sjöråsån (Figur 17). Årets sanna transporter är dock troligtvis något högre än angivet eftersom provtagningen generellt utfördes vid tillfällen med relativt låg vattenföring. 29

30 Tabell 16. Arealspecifik förlust av totalfosfor och totalkväve samt tillståndsklassning , i Sjöråsån vid station 330, strax innan utloppet i Vänern. År Totalfosfor Tillståndsklassning Totalkväve Tillståndsklassning (kg/ha,år) totalfosfor (kg/ha,år) totalkväve ,36 Extremt höga förluster 10,5 Höga förluster ,23 Höga förluster 14,4 Höga förluster ,21 Höga förluster 11,5 Höga förluster ,28 Höga förluster 10,8 Höga förluster ,18 Höga förluster 10,3 Höga förluster ,18 Höga förluster 13,1 Höga förluster ,16 Måttligt höga förluster 8,3 Höga förluster ,30 Höga förluster 10,5 Höga förluster ,25 Höga förluster 12,0 Höga förluster ,37 Extremt höga förluster 15,2 Höga förluster ,16 Måttligt höga förluster 6,4 Höga förluster ,16 Måttligt höga förluster 8,0 Höga förluster ,31 Höga förluster 8,0 Höga förluster (ton/år) 15 P tot (m 3 /s) Medelvattenföring 4 (ton/år) 500 N tot (m 3 /s) Medelvattenföring Figur 16. Transporten av totalfosfor (P-tot) och totalkväve (N-tot) samt medelvattenföringen vid station 330 i Sjöråsån, närmast utflödet i Vänern, åren (mg/l) 0,20 P-tot Linjär (P-tot) (mg/l) 5,0 N-tot Linjär (N-tot) 0,15 0,10 0,05 y = -0,0023x + 4,7909 R² = 0,1366 4,0 3,0 2,0 1,0 y = -0,0794x + 162,54 R² = 0,3934 0, , Figur 17. Flödesviktade halter av totalfosfor (P-tot) och totalkväve (N-tot) vid station 330 i Sjöråsån, närmast utflödet i Vänern, åren

31 2.3.3 Syre och syretärande ämnen Tillstånd Halterna av TOC (totalt av organisk kol) var under 2011 höga vid stationerna i Göteneån, och mycket hög vid stationen i Sjöråsån. Tillståndet har under året varit syrerikt vid samtliga stationer (Bilaga 2). Transporter Transportberäkningar för TOC (totalt organiskt kol) samt beräkningar av arealförluster har genomförts vid station 330 i Sjöråsån (Bilaga 3). År 2011 transporterades totalt 1207 ton TOC förbi stationen. Den arealspecifika förlusten var för året 50 kg/ha. Liksom för totalkväve och totalfosfor är årets sanna transporter troligtvis något högre än angivet eftersom provtagningen generellt utfördes vid tillfällen med relativt låg vattenföring Ljusförhållanden Vattnets tillstånd avseende ljusförhållanden bedömdes utifrån absorbansen. I huvudsak är det vattnets halt av humusämnen som mäts. Vattnets grumlighet, som klassificerades utifrån turbiditeten och halten suspenderat material, kvantifierar vattnets partikelinnehåll i form av oorganiskt material (lerpartiklar) och organiskt material (humusflockar, plankton mm). Vid stationerna i Göteneån var vattnet betydligt färgat och starkt grumlat och vid stationen strax innan Sjöråsåns utlopp i Vänern (330) var vattnet starkt färgat och starkt grumlat (Tabell ). Slamhalten var mycket hög vid alla tre stationerna i avrinningsområdet (Tabell ). Tabell 17. Absorbans (420 nm) och turbiditet (FNU) samt tillståndsklassningar, baserat på 2011 års medelvärden vid stationerna i Sjöråsåns avrinningsområde Provstation Absorbans Turbiditet (420 nm) Tillståndsklassning (FNU) Tillståndsklassning 3192 Göteneån 0,175 betydligt färgat 46,7 starkt grumligt 325 Göteneån 0,137 betydligt färgat 44,5 starkt grumligt 330 Sjöråsån 0,305 starkt färgat 64,2 starkt grumligt Tabell 18. Suspenderat material (mg/l) samt tillståndsklassningar, baserat på 2011 års medelvärden vid stationerna i Sjöråsåns avrinningsområde Provstation Suspenderat material (mg/l) Tillståndsklassning 3192 Göteneån 21,3 mycket hög slamhalt 325 Göteneån 24,9 mycket hög slamhalt 330 Sjöråsån 26,0 mycket hög slamhalt 31

32 2.3.5 Surhetsförhållanden De uppmätta värdena på ph och alkalinitet visar på mycket god buffrande förmåga vid samtliga provpunkter (Bilaga 2). Bottenfaunasamhällets sammansättning visade att statusen med avseende på surhet var nära det neutrala vid den undersökta stationen i Göteneån (325) (Bilaga 4). 2.4 Mariedalsåns vattensystem Allmänt Avrinningsområdets yta är ca 100 km². Andelen jordbruksmark är mycket stor, ca 50 %, medan andelen skogsmark är 24 % av totalarealen. Åarna i området har hög biologisk produktion och rinner genom välbuffrande lerjordar. Mariedalsån har sitt utlopp i Vänern vid Källby, knappt en mil öster om Lidköping. Strax före utloppet ligger Källby avloppsreningsverk. Den enda provpunkten i systemet är belägen vid Mariedalsåns utlopp i Vänern, och provtogs för vattenkemi och (Bilaga 1) Näringsämen/Eutrofiering Status Vid stationen i Mariedalsån klassificerades statusen som måttlig med avseende på halterna av totalfosfor (Figur 5 och Tabell 10). Tabell 10. Den ekologiska kvoten (EK) och statusklassificeringen av totalfosfor baserat på treårsmedelvärden, vid stationen i Mariedalsån Provstation EK-värde Status 460 Mariedalsån 0,41 Måttlig Bottenfaunan undersöks årligen vid en station i Mariedalsån, strax innan utloppet i Vänern (460 vid Källby) (Bilaga 4). Statusen med avseende på eutrofiering bedömdes som god. Förhållandena har varit stabila utan större förändringar på senare år (Figur 18), vilket visas av stabila värden på tre föroreningsindex där ingående kriterier är förekomsten av arter och grupper med olika eutrofieringskänslighet samt bottenfaunasamhällets sammansättning och mångformighet. Vattenhastigheten på lokalen är forsande, och god syresättning från luften gör troligen att eutrofieringsstatusen med avseende på bottenfaunan indikerar något bättre förhållanden än om proverna tagits vid en lokal med sämre strömförhållanden. Lokalen hyser flera ovanliga arter och bottenfaunan bedömdes därför ha höga naturvärden (Bilaga 4). 32

33 ASPT 8 DJ 20 FI Figur 18. ASPT-, DJ- och föroreningsindex vid station 460 i Mariedalsån, vid Källby, vid undersökningarna Tillstånd Totalfosfor- och totalkvävehalterna (Figur 7) var under året mycket höga (Bilaga 2). Transporter Transportberäkningar för fosfatfosfor (PO 4 -P), partikulärt fosfor (P-tot part ), totalfosfor (P-tot) ammoniumkväve (NH 4 -N), nitrat/nitrit-kväve (NO 3 /NO 2 -N) och totalkväve (Ntot), samt beräkningar av arealförluster har genomförts i station 460 i Mariedalsåns avrinningsområde. Under det senaste året har 2,4 ton totalfosfor och 98 ton totalkväve transporterats förbi stationen (Bilaga 3). Sedan 1999 har den arealspecifika förlusten av totalfosfor varit måttligt hög till hög av totalfosfor och den arealspecifika förlusten av totalkväve har varit hög till mycket hög (Tabell ). Tabell 20. Arealspecifik förlust av totalfosfor och totalkväve samt tillståndsklassning , i Mariedalsån vid station 460, strax innan utloppet i Vänern År Totalfosfor Tillståndsklassning Totalkväve Tillståndsklassning (kg/ha,år) totalfosfor (kg/ha,år) totalkväve ,29 Höga förluster 12,4 Höga förluster ,16 Höga förluster 15,1 Höga förluster ,16 Höga förluster 12,3 Höga förluster ,14 Måttligt höga förluster 10,8 Höga förluster ,12 Måttligt höga förluster 9,6 Höga förluster ,16 Måttligt höga förluster 12,5 Höga förluster ,12 Måttligt höga förluster 7,8 Höga förluster ,22 Höga förluster 17,8 Mycket höga förluster ,20 Höga förluster 13,3 Höga förluster ,21 Höga förluster 18,6 Mycket höga förluster ,17 Höga förluster 6,6 Höga förluster ,16 Måttligt höga förluster 7,7 Höga förluster ,25 Höga förluster 10,1 Höga förluster Skillnaden i transport mellan åren beror huvudsakligen på skillnaderna i vattenföringen (Figur 19). Den största andelen av den totala transporten av näringsämnen kommer från omgivande jordbruksmark, den enda större punktkälla som påverkar avrinningsområdet 33

34 är Källby ARV (Bilaga 1). De flödesviktade halterna av framför allt totalkväve visar en svagt minskande trend över åren vid stationen i Sjöråsån (Figur 20). Årets sanna transporter är troligtvis något högre än angivet eftersom provtagningen generellt utfördes vid tillfällen med relativt låg vattenföring. (ton/år) 6 (ton/år) (m 3 /s) Medelvattenföring 1,5 (ton/år) 200 N tot (m 3 /s) Medelvattenföring 1,5 4 1, , ,5 50 0, , ,0 Figur 19. Transporten av totalfosfor (P-tot) och totalkväve (N-tot) samt medelvattenföringen vid station 460 i Mariedalsån, närmast utflödet i Vänern, åren (mg/l) 0,12 0,10 0,08 0,06 P-tot Linjär (P-tot) 0,04 0,02 y = -0,0007x + 1,4007 R² = 0,0256 0, ,0 5,0 4,0 3,0 (mg/l) N-tot Linjär (N-tot) 2,0 1,0 y = -0,0802x + 164,47 R² = 0,2132 0, Figur 20. Flödesviktade halter av totalfosfor (P-tot) och totalkväve (N-tot) vid station 460 i Mariedalsån, närmast utflödet i Vänern, åren Syre och syretärande ämnen Tillstånd Halterna av TOC (totalt organisk kol) var måttliga och tillståndet under året syrerikt (Bilaga 2). Transporter Transportberäkningar för TOC (totalt organiskt kol) samt beräkningar av arealförluster har genomförts vid station 460 i Mariedalsån. År 2011 transporterades totalt 322 ton TOC förbi stationen. Den arealspecifika förlusten var för året 33,2 kg/ha (Bilaga 3). Liksom för totalkväve och totalfosfor är årets sanna transporter troligtvis något högre än angivet eftersom provtagningen generellt utfördes vid tillfällen med relativt låg vattenföring. 34

35 2.4.4 Ljusförhållanden Vattnets tillstånd avseende ljusförhållanden bedömdes utifrån absorbansen. I huvudsak är det vattnets halt av humusämnen som mäts. Vattnets grumlighet har tillståndsklassificerats utifrån turbiditeten och halten av suspenderat material, och kvantifierar vattnets partikelinnehåll i form av oorganiskt material (lerpartiklar) och organiskt material (humusflockar, plankton mm). Vid stationen i Mariedalsån var vattnet betydligt färgat och starkt grumlat med en mycket hög slamhalt (Tabell 21). Tabell 21. Absorbans (420 nm), turbiditet (FNU) och suspenderat material (mg/l) samt tillståndsklassningar, baserat på 2010 års medelvärden vid station 460 i Mariedalsån. Provstation Absorbans Turbiditet Suspenderat material (420 nm) Tillståndsklassning (FNU) Tillståndsklassning (mg/l) Tillståndsklassning 460 Mariedalsån 0,133 betydligt färgat 31,3 starkt grumligt 17,6 mycket hög slamhalt Surhetsförhållanden De uppmätta värdena på ph och alkalinitet visade på mycket god buffrande förmåga vid stationen i Mariedalsån (Bilaga 2). Bottenfaunasamhällets sammansättning visade att statusen med avseende på surhet var nära det neutrala vid den undersökta stationen (460) (Bilaga 4). 2.5 Öredalsåns vattensystem Allmänt Avrinningsområdet som ligger mellan Lidan och Mariedalsån är ca 72 km² och utgörs ungefär till 40 % av skogsmark. År 2003 tillkom avrinningsområdets enda provtagningsstation (Bilaga 1). Under 2011 provtogs ån vid sex tillfällen för vattenkemiska analyser Näringsämen/Eutrofiering Status Vid stationen i Öredalsån klassificerades statusen som otillfredsställande med avseende på halterna av totalfosfor (Figur 5 och Tabell 11). Tabell 11. Den ekologiska kvoten (EK) och statusklassificeringen av totalfosfor baserat på treårsmedelvärden, vid stationen i Öredalsån Provstation EK-värde Status 201 Öredalsån 0,22 Otillfredsställande 35

36 Tillstånd Totalfosforhalterna var extremt höga och totalkvävehalterna (Figur 7) var under året mycket höga (Bilaga 2). Transporter Transportberäkningar för fosfatfosfor (PO 4 -P), partikulärt fosfor (P-tot part ), totalfosfor (P-tot), ammoniumkväve (NH 4 -N), nitrat/nitrit-kväve (NO 3 /NO 2 -N) och totalkväve (Ntot) samt beräkningar av arealförluster genomfördes vid station 201 i Öredalsån. Under det senaste året har 2 ton totalfosfor och 68 ton totalkväve transporterats förbi stationen vilket innebär höga arealspecifika förluster av totalfosfor och totalkväve (Bilaga 3). Läckage från omgivande jordbruksmark är i princip den enda källan till dessa näringsämnen i Öredalsåns avrinningsområde Syre och syretärande ämnen Tillstånd Halterna av TOC (totalt organisk kol) var mycket höga men tillståndet var ändå syrerikt under året (Bilaga 2). Transporter Transportberäkningar för TOC (totalt organiskt kol) samt beräkningar av arealförluster har genomförts vid station 201 i Öredalsån. År 2011 transporterades totalt 342 ton TOC förbi stationen. Den arealspecifika förlusten var för året 48 kg/ha (Bilaga 3) Ljusförhållanden Vattnets tillstånd avseende ljusförhållanden bedömdes utifrån absorbansen. I huvudsak är det vattnets halt av humusämnen som mäts. Vattnets grumlighet, som har klassificerats utifrån turbiditet och halten suspenderat material, kvantifierar vattnets partikelinnehåll i form av oorganiskt material (lerpartiklar) och organiskt material (humusflockar, plankton mm). Vid stationen i Öredalsån var vattnet starkt färgat, starkt grumlat och med en mycket hög slamhalt (Tabell 12). Tabell 12. Absorbans (420 nm), turbiditet (FNU) och suspenderat material (mg/l) samt tillståndsklassningar, baserat på 2010 års medelvärden vid station 201 i Öredalsån. Provstation Absorbans Turbiditet Suspenderat material (420 nm) Tillståndsklassning (FNU) Tillståndsklassning (mg/l) Tillståndsklassning 201 Öredalsån 0,273 starkt färgat 50,3 starkt grumligt 36,5 mycket hög slamhalt Surhetsförhållanden De uppmätta värdena på ph och alkalinitet visar på mycket god buffrande förmåga vid stationen i Öredalsån (Bilaga 2). 36

37 3. Referenser Henricsson, A., Ericsson, U. & Christensson, M Recipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden. Årssammanställning Henricsson, A., Ericsson, U. & Christensson, M Recipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden. Årssammanställning Lusetti, D., Uppman, M Recipientkontroll för Lidan-Nossans vattenvårdsförbund. Årsrapport Pelagia Miljökonsult AB. Medin, M., Ericsson, U., Liungman, M., Henricsson, A., Boström, A. & Rådén, R Bedömningsgrunder för bottenfauna.. Naturvårdsverket Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Naturvårdsverket Handbok 2007:4, utgåva 1. ISBN Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för miljökvalitet: sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket Rapport Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för miljökvalitet: sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 1. Naturvårdsverket Rapport Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för miljökvalitet: sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 2. Naturvårdsverket Rapport Naturvårdsverket. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket Allmänna råd 90:4. Recipientkontroll för Lidan-Nossans vattenvårdsförbund. Årssammanställning ELK AB. Recipientkontroll för Lidan-Nossans vattenvårdsförbund. Årssammanställning ELK AB. Recipientkontroll för Lidan-Nossans vattenvårdsförbund. Årssammanställning ELK AB. Recipientkontroll för Lidan-Nossans vattenvårdsförbund. Årssammanställning ELK AB. Recipientkontroll för Lidan-Nossans vattenvårdsförbund. Årssammanställning ELK AB. SMHI Väder och vatten. januari december SMHI, Norrköping. 37

38 38

39 Bilaga 1. Provstationer 2011 och punktutsläpp i regionen 39

40 Provpunkter för vattenkemi (VK provtagen 6 eller 12 gånger årligen) Vattendrag/Sjö Nr Lokal Karta Koordinater Provtyp/ Frekvens Öredalsåns vattensystem Öredalsån 201 Truve, bron vid väg 44 8D NV VK 6 Sjöråsåns vattensystem Göteneån 3192 nedstr Byåns inflöde 8D NV VK 6 Göteneån 325 Silboholm, 700 m nedstr RV 8D NV VK 6 Sjöråsån 330 bron vid Stampen 9D SV VK 6 Mariedalsåns vattensystem Mariedalsån 460 nedstr dammen vid Sjökvarn 8D NV VK 6 Lidans vattensystem Lidan 500 bron vid Fjölebro, väg 182 7C NO VK 6 Bråtabäcken 503 nedströms Vråhålan, Mösseberg 8D SV VK 6 Sjötorpasjön 505 7D NV VK 2 Lidan 506 bron vid Johannelund, uppstr Bragnumsåns inflöde 7D NV VK 6 Bragnumsån 513 bron vid Elin 7D NV VK 6 Bragnumsån 517 bron vid Johannelund 7D NV VK 6 Lidan 528 bron vid Kvarnö 8C SO VK 6 Lidan 5402 vid Sundtorp, Prästaströmmen 8C SO VK 12 Afsån 5637 bron vid Jutagården, uppstr Vara RV 8C SO VK 6 Afsån 565 Kåsentorps kvarn 8C SO VK 12 Lannaån 577 bron vid Västerhed, nedstr sammanflödet m Jungån 8C NO VK 12 Lidan 580 bron vid Lovene gård 8C NO VK 12 Lidan 590 Lidköping, bron vid väg 44 8C NO VK 12 Bäck vid Tångamossen 603 7D NO VK 6 Pösan 611 ca 300 m uppstr Stenstorps RV, bron vid vattentornet 8D SO VK 6 Pösan 613 ca 300 m nedstr Stenstorps RV, bron vid Valsa 8D SO VK 6 Hornborgaån 630 bron vid Bosgården 8D SV VK 6 Flian 634 bron vid Västtomten 8C SO VK 6 Flian 646 Staka kraftverk 8C NO VK 6 Dofsan 651 vid E20, uppströms Skara 8D NV VK 6 Dofsan 659 bron vid Tveta 8C NO VK 6 Flian 670 bron vid väg 594, vid Kristinedal 8C NO VK 12 Nossans vattensystem Nossan 701 uppstr huset SV om sågverket 7C SO VK 6 Nossan 704 bron vid Hägdene 7C NO VK 6 Nossan 720 uppstr Herrljunga, vid Hembygdsgården 7C NO VK 6 Nossan 730 nedstr Herrljunga, vid Fölene 7C NO VK 12 Nossan 748 bron vid Stora Djupsås 8C SV VK 6 Nossan 760 bron vid Bäreberg, väg 542 8C SV VK 12 Nossan 790 bron vid väg 560 8C NV VK 12 Dättern 795 8C NV VK 2 40

41 Provpunkter för bottenfauna Vattendrag/Sjö Nr Lokal Karta Koordinater (RT90 2,5gonv) X Y Sjöråsåns vattensystem Göteneån 325 Silboholm 8D NV Mariedalsåns vattensystem Mariedalsån 460 Källby 8D NV Lidans vattensystem Hornborgaån 630 Fjällåkra 8D SV Nossans vattensystem Nossan 720 Hudene 7C NO Dättern Syd 8C NV Dättern Nord 8C NV

42 Punktutsläpp och antal gårdar 2011 LIDANS AVR Kommun Källa Falköping Broddetorp ARV Falköping Falköpings ARV* Falköping Falköpings avfallsupplag Falköping Falköpings flygplats Falköping Floby ARV Falköping Floby ARV bräddning Falköping Floby avfallsupplag Falköping Nordkalk AB, Kalkstenstäkt Falköping Odensberg ARV Falköping Ranstadverkens deponi** Falköping Stenstorps ARV Falköping Stenstorps avfallsupplag Falköping Valtorp ARV Falköping Vartofta ARV Herrljunga Källeryd ARV Herrljunga Tipp vid Fågelstavik Lidköping Biofoder i Skaraborg** Lidköping Lidköpings Flygplats Skara Eggby infiltr.anl. (Skara Energi) Skara Halla Foder Skara Halla Mink Skara Herrtorps Qvarn, rest. och hotell Skara Håkans Mink Skara Sanddalens Mink Skara Simmatorps Camping Skara Skara ARV Skara Skara Energi AB Skara Skara stiftsgårds avloppsanläggning Skara Valle Campingstugor Vara Fåglavik ARV Vara ASKO Vara Helås ARV Vara Håkantorps ARV Vara Håkantorps ARV bräddning Vara Kvänums ARV Vara Kvänums ARV bräddning Vara LARVs ARV Vara Levene såg AB Vara Norra Vånga ARV (biodammar) Vara Ranaverken Vara Rekordverken Vara Vara ARV Vara Vara ARV bräddning * Lakvatten går genom SBR-anläggning ** Nedlagd Kommun Antal gårdar med > 100 djurenheter Falköping 42 Vara 23 Skara 22 Lidköping 7 Herrljunga 2 SUMMA 96 42

43 NOSSANS AVR Kommun Källa Borås Vida Borgstena AB Essunga Bredöl ARV Essunga Bäreberg, nedlagd slamtipp Essunga Fåglum ARV Essunga Nossebro ARV* Essunga Nossebro avfallsupplag Grästorp Flo infiltrationsanläggning Grästorp Forshalls ARV Grästorp Grästorps ARV Grästorp Salstad pumpstation Grästorp Thamstorps Behandlings- och rehabiliteringshem AB Herrljunga Annelunds ARV Herrljunga Eggvena avloppsanläggning vid skola med 100 elever Herrljunga Herrljunga ARV Herrljunga Hudene ARV Herrljunga Molla sågverk, Ljung Herrljunga Remmene ARV Herrljunga Strängbetong, Herrljunga Herrljunga Tour & Andersson AB, Ljung Vårgårda Hackebergsskogens avfallsupplag Vårgårda Tumbergstippen, Vårgårda Kommun Antal gårdar med > 100 djurenheter Essunga 5 Grästorp 6 Herrljunga 4 SUMMA 15 SJÖRÅSÅNS AVR Kommun Källa Götene Götene ARV Götene Hällekis ARV Götene Götene Återvinningscentral Götene Bergtäkt Sils-Arnemossen Skara Flämslätts ARV (infiltrationsanläggning) Kommun Antal gårdar med > 100 djurenheter Götene 12 MARIEDALSÅNS AVR Kommun Källa Götene Källby ARV Kommun Antal gårdar med > 100 djurenheter Götene 9 43

44 44

45 Vänerns sydöstra tillflöden 2011 Bilaga 2. Vattenkemiska analyser

46 Vattenkemiska analyser i rinnande vatten VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN Resultat från provtagningen 2011 Kursiva värden anger laboratoriets rapporteringsgräns. Provstation Datum Temp. Abs 420F Susp. Turb. ph Alk. Kond. O2 O2 TOC NH4 N NO3/2 N N tot PO4 P P tot part P tot ( C) (abs/5 cm) (mg/l) (FNU) (mekv/l) (ms/m) (mg/l) (%) (mg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 201 Öredalsån ,0 0,088 9,0 13,0 7,8 2,600 54,7 12, Öredalsån ,0 0,161 10,0 12,0 7,7 2,400 46,1 10, Öredalsån ,9 0,490 24,0 30,0 7,8 1,400 29,3 9, Öredalsån ,7 0,346 52,0 85,0 7,6 1,200 24,9 9, Öredalsån ,6 0, ,0 140,0 7,6 1,600 32,1 11, Öredalsån ,9 0,260 14,0 22,0 7,8 1,800 36,5 12, Min 0,0 0,088 9,0 12,0 7,6 1,200 24,9 9, Medel 8,4 0,273 36,5 50,3 7,7 1,833 37,3 11, Max 14,9 0, ,0 140,0 7,8 2,600 54,7 12, Göteneån ,3 0,109 5,0 11,0 7,8 2,200 38,4 13, Göteneån ,7 0,157 13,0 17,0 7,8 1,900 34,6 11, Göteneån ,6 0,142 14,0 24,0 7,9 2,100 36,8 9, Göteneån ,1 0,195 22,0 47,0 7,6 1,700 29,8 8, Göteneån ,3 0,293 51,0 150,0 7,2 1,300 23,8 10, Göteneån ,3 0,151 23,0 31,0 7,6 1,800 34,0 11, Min 0,3 0,109 5,0 11,0 7,2 1,300 23,8 8, Medel 8,9 0,175 21,3 46,7 7,7 1,833 32,9 10, Max 14,1 0,293 51,0 150,0 7,9 2,200 38,4 13, Göteneån ,8 0,051 18,0 15,0 8,0 2,700 57,3 12, Göteneån ,0 0,113 8,4 12,0 8,0 2,300 54,7 14, Göteneån ,3 0,103 17,0 20,0 7,8 2,600 56,3 8, Göteneån ,5 0,189 14,0 44,0 7,4 1,800 34,7 8, Göteneån ,8 0,253 46,0 120,0 7,2 1,300 26,4 10, Göteneån ,2 0,113 46,0 56,0 7,4 1,900 57,8 11, Min 2,8 0,051 8,4 12,0 7,2 1,300 26,4 8, Medel 10,4 0,137 24,9 44,5 7,6 2,100 47,9 10, Max 16,3 0,253 46,0 120,0 8,0 2,700 57,8 14,

47 VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN Resultat från provtagningen 2011 Kursiva värden anger laboratoriets rapporteringsgräns. Provstation Datum Temp. Abs 420F Susp. Turb. ph Alk. Kond. O2 O2 TOC NH4 N NO3/2 N N tot PO4 P P tot part P tot ( C) (abs/5 cm) (mg/l) (FNU) (mekv/l) (ms/m) (mg/l) (%) (mg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 330 Sjöråsån ,1 0,259 5,0 8,0 7,8 1,900 35,2 14, Sjöråsån ,7 0,322 10,0 15,0 7,8 1,800 32,2 9, Sjöråsån ,1 0,327 24,0 33,0 7,9 1,900 34,6 7, Sjöråsån ,1 0,324 23,0 90,0 7,3 1,600 27,1 7, Sjöråsån ,1 0,302 75,0 210,0 7,3 1,300 22,8 10, Sjöråsån ,6 0,296 19,0 29,0 7,7 2,100 34,6 12, Min -0,1 0,259 5,0 8,0 7,3 1,300 22,8 7, Medel 9,4 0,305 26,0 64,2 7,6 1,767 31,1 10, Max 17,1 0,327 75,0 210,0 7,9 2,100 35,2 14, Mariedalsån ,0 0,090 7,3 10,0 8,0 2,900 42,8 14, Mariedalsån ,8 0,099 5,3 5,0 8,2 2,700 39,9 11, Mariedalsån ,6 0,130 10,0 14,0 8,1 2,500 40,7 10, Mariedalsån ,3 0,147 22,0 36,0 7,9 2,200 34,7 10, Mariedalsån ,1 0,219 51,0 110,0 7,7 2,000 31,7 11, Mariedalsån ,3 0,113 10,0 13,0 8,0 2,600 39,7 13, Min 0,0 0,090 5,3 5,0 7,7 2,000 31,7 10, Medel 8,5 0,133 17,6 31,3 8,0 2,483 38,3 11, Max 14,6 0,219 51,0 110,0 8,2 2,900 42,8 14, Lidan ,3 0,224 5,0 1,0 7,2 0,900 15,1 11,4 81, Lidan ,5 0,199 5,0 2,0 7,8 1,000 16,7 10, Lidan ,1 0,433 5,0 2,0 7,2 0,500 9,5 9, Lidan ,7 0,658 5,5 5,0 6,4 0,200 5,9 7, Lidan ,6 0,458 5,0 2,0 6,5 0,200 6,9 10, Lidan ,0 0,342 5,0 3,0 6,7 0,300 7,8 13, Min -0,3 0,199 5,0 1,0 6,4 0,200 5,9 7, Medel 8,3 0,386 5,1 2,5 7,0 0,517 10,3 10, Max 14,1 0,658 5,5 5,0 7,8 1,000 16,7 13,

48 VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN Resultat från provtagningen 2011 Kursiva värden anger laboratoriets rapporteringsgräns. Provstation Datum Temp. Abs 420F Susp. Turb. ph Alk. Kond. O2 O2 TOC NH4 N NO3/2 N N tot PO4 P P tot part P tot ( C) (abs/5 cm) (mg/l) (FNU) (mekv/l) (ms/m) (mg/l) (%) (mg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 503 Bråtabäcken Utgick, bottenfrusen 503 Bråtabäcken ,4 0,050 5,0 1,0 8,1 1,600 23,2 11, ,0 503 Bråtabäcken ,1 0,158 5,0 1,0 7,9 1,200 17,7 11, Bråtabäcken ,3 0,365 5,0 1,0 7,6 1,000 15,1 9, Bråtabäcken ,1 0,375 5,0 2,0 7,3 0,700 12,3 11, Bråtabäcken ,7 0,203 5,0 2,0 7,6 0,800 14,4 12, Min 1,7 0,050 5,0 1,0 7,3 0,700 12,3 9, Medel 7,7 0,230 5,0 1,4 7,7 1,060 16,5 11, Max 14,3 0,375 5,0 2,0 8,1 1,600 23,2 12, Lidan Utgick pga svag is 506 Lidan ,2 0,302 5,0 4,0 8,1 1,900 25,0 9, Lidan ,9 0,478 5,0 4,0 7,8 1,500 21,7 9, Lidan ,0 0,665 5,1 4,0 6,9 0,500 10,4 7, Lidan ,4 0,536 5,0 5,0 6,9 0,600 10,8 10, Lidan ,9 0,412 5,0 4,0 7,3 0,900 15,2 12, Min 1,9 0,302 5,0 4,0 6,9 0,500 10,4 7, Medel 9,3 0,479 5,0 4,2 7,4 1,080 16,6 9, Max 15,0 0,665 5,1 5,0 8,1 1,900 25,0 12, Bragnumsån ,0 0,070 5,0 3,0 7,8 5,000 69,0 11, Bragnumsån ,8 0,096 5,0 3,0 7,9 4,400 64,7 9, Bragnumsån ,9 0,139 5,1 5,0 7,9 3,000 45,5 8, Bragnumsån ,9 0,189 5,0 3,0 7,8 3,000 45,3 8, Bragnumsån ,0 0,298 5,3 5,0 7,6 3,400 46,9 8, Bragnumsån ,9 0,201 19,0 16,0 7,7 3,600 54,1 10, Min 0,0 0,070 5,0 3,0 7,6 3,000 45,3 8, Medel 7,8 0,166 7,4 5,8 7,8 3,733 54,3 9, Max 14,9 0,298 19,0 16,0 7,9 5,000 69,0 11,

49 VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN Resultat från provtagningen 2011 Kursiva värden anger laboratoriets rapporteringsgräns. Provstation Datum Temp. Abs 420F Susp. Turb. ph Alk. Kond. O2 O2 TOC NH4 N NO3/2 N N tot PO4 P P tot part P tot ( C) (abs/5 cm) (mg/l) (FNU) (mekv/l) (ms/m) (mg/l) (%) (mg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 517 Bragnumsån Utgick pga svag is 517 Bragnumsån ,9 0,189 5,4 7,0 8,0 4,100 55,5 9, Bragnumsån ,5 0,391 5,0 5,0 7,9 2,700 35,5 9, Bragnumsån ,6 0,580 5,6 5,0 7,6 1,800 24,8 8, Bragnumsån ,7 0,465 7,9 9,0 7,5 1,800 25,1 10, Bragnumsån ,2 0,337 8,6 9,0 7,7 2,700 35,5 12, Min 1,2 0,189 5,0 5,0 7,5 1,800 24,8 8, Medel 9,2 0,392 6,5 7,0 7,7 2,620 35,3 10, Max 14,6 0,580 8,6 9,0 8,0 4,100 55,5 12, Lidan ,0 0,140 5,0 5,0 7,8 3,800 51,5 13, Lidan ,9 0,226 5,0 5,0 8,2 2,800 40,3 10, Lidan ,9 0,438 5,0 4,0 7,9 1,800 25,8 10, Lidan ,5 0,572 5,4 9,0 7,6 1,100 16,2 9, Lidan ,0 0,475 6,5 8,0 7,6 1,300 19,5 12, Lidan ,3 0,377 5,0 5,0 7,8 1,600 24,2 12, Min 0,0 0,140 5,0 4,0 7,6 1,100 16,2 9, Medel 8,6 0,371 5,3 6,0 7,8 2,067 29,6 11, Max 15,5 0,572 6,5 9,0 8,2 3,800 51,5 13, Lidan ,1 0,248 5,0 3,0 7,8 2,100 31,2 14,4 97, Lidan ,0 0,165 5,0 4,0 7,9 3,300 47,1 14, Lidan ,1 0,297 5,2 6,0 8,0 1,400 21,0 14, Lidan ,7 0,218 6,5 7,0 8,2 2,700 37,7 9, Lidan ,5 0,122 6,6 8,0 8,1 3,100 44,8 9, Lidan ,9 0,493 5,9 6,0 7,7 1,100 18,3 9, Lidan ,4 0,280 5,9 6,0 7,6 2,700 26,7 6, Lidan ,1 0,302 24,0 61,0 7,8 2,100 32,6 8, Lidan ,9 0,404 26,0 91,0 7,6 2,100 29,8 8, Lidan ,7 0,378 5,0 5,0 8,1 2,500 32,9 12, Lidan ,3 0,325 5,0 8,0 8,0 2,900 37,1 11, Lidan ,5 0,348 10,0 25,0 7,9 1,700 25,9 14, Min -0,1 0,122 5,0 3,0 7,6 1,100 18,3 6, Medel 9,3 0,298 9,2 19,2 7,9 2,308 32,1 11, Max 20,4 0,493 26,0 91,0 8,2 3,300 47,1 14,

50 VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN Resultat från provtagningen 2011 Kursiva värden anger laboratoriets rapporteringsgräns. Provstation Datum Temp. Abs 420F Susp. Turb. ph Alk. Kond. O2 O2 TOC NH4 N NO3/2 N N tot PO4 P P tot part P tot ( C) (abs/5 cm) (mg/l) (FNU) (mekv/l) (ms/m) (mg/l) (%) (mg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 5637 Afsån ,0 0,177 5,0 10,0 7,4 1,300 27,1 13, Afsån ,5 0,324 8,7 11,0 7,8 1,100 54,3 10, Afsån ,3 0,522 13,0 12,0 7,3 0,800 19,7 9, Afsån ,5 0,373 37,0 47,0 7,6 1,000 22,1 9, Afsån ,7 0,597 6,0 10,0 7,5 0,900 18,7 11, Afsån ,0 0,404 17,0 110,0 7,2 0,600 15,3 13, Min 0,0 0,177 5,0 10,0 7,2 0,600 15,3 9, Medel 8,7 0,400 14,5 33,3 7,5 0,950 26,2 11, Max 15,5 0,597 37,0 110,0 7,8 1,300 54,3 13, Afsån ,0 0,263 5,0 10,0 7,4 1,100 24,9 13,7 93, Afsån ,0 0,159 5,0 10,0 7,5 1,800 36,0 13, Afsån ,6 0,322 9,8 18,0 7,5 0,800 19,1 13, Afsån ,0 0,295 6,2 12,0 7,9 1,400 29,6 8, Afsån ,0 0,192 6,4 7,0 7,7 1,600 31,8 7, Afsån ,6 0,503 10,0 17,0 7,6 0,700 18,0 9, Afsån ,9 0,356 5,2 6,0 7,4 1,300 28,9 5, Afsån ,5 0,281 23,0 69,0 7,5 1,300 26,5 8, Afsån ,9 0,383 38,0 100,0 7,4 1,400 26,5 8, Afsån ,6 0,492 5,6 12,0 7,6 1,200 24,8 11, Afsån ,5 0,407 7,0 16,0 7,5 1,400 26,4 10, Afsån ,5 0,322 36,0 130,0 7,4 0,900 20,9 13, Min 0,0 0,159 5,0 6,0 7,4 0,700 18,0 5, Medel 9,4 0,331 13,1 33,9 7,5 1,242 26,1 10, Max 20,9 0,503 38,0 130,0 7,9 1,800 36,0 13,

51 VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN Resultat från provtagningen 2011 Kursiva värden anger laboratoriets rapporteringsgräns. Provstation Datum Temp. Abs 420F Susp. Turb. ph Alk. Kond. O2 O2 TOC NH4 N NO3/2 N N tot PO4 P P tot part P tot ( C) (abs/5 cm) (mg/l) (FNU) (mekv/l) (ms/m) (mg/l) (%) (mg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 577 Lannaån ,2 0,355 5,0 16,0 7,5 1,400 25,8 13,8 96, Lannaån ,5 0,337 5,0 12,0 7,8 2,000 33,2 13, Lannaån ,3 0,448 11,0 32,0 7,7 0,900 18,7 13, Lannaån ,1 0,432 12,0 19,0 7,8 1,600 28,4 9, Lannaån ,1 0,284 11,0 18,0 7,9 1,800 32,2 8, Lannaån ,1 0,799 11,0 19,0 7,4 0,700 15,4 8, Lannaån ,3 0,589 12,0 25,0 7,5 1,700 28,3 5, Lannaån ,1 0,451 24,0 92,0 7,4 1,000 19,9 8, Lannaån ,2 0,540 19,0 110,0 7,6 1,800 26,6 8, Lannaån ,5 0,660 10,0 21,0 7,8 1,700 27,4 12, Lannaån ,2 0,573 18,0 33,0 7,7 1,800 27,9 11, Lannaån ,0 0,429 24,0 150,0 7,7 1,300 23,5 12, Min -0,5 0,284 5,0 12,0 7,4 0,700 15,4 5, Medel 9,6 0,491 13,5 45,6 7,7 1,475 25,6 10, Max 20,3 0,799 24,0 150,0 7,9 2,000 33,2 13, Lidan Utgick pga svag is 580 Lidan ,2 0,228 5,0 7,0 7,8 2,500 37,6 13, Lidan ,2 0,312 9,0 13,0 7,8 1,100 18,5 14, Lidan ,7 0,268 13,0 15,0 7,9 2,100 32,5 9, Lidan ,0 0,115 28,0 24,0 8,2 2,700 42,2 10, Lidan ,9 0,517 26,0 32,0 7,6 0,900 18,2 9, Lidan ,8 0,390 7,3 10,0 7,7 1,900 29,3 8, Lidan ,1 0,302 36,0 65,0 7,8 1,900 29,8 8, Lidan ,2 0,436 23,0 52,0 8,0 1,900 28,0 9, Lidan ,5 0,455 5,0 9,0 7,9 2,100 30,1 11, Lidan ,8 0,350 5,9 13,0 7,9 2,500 33,7 10, Lidan ,1 0,345 16,0 69,0 7,8 1,500 24,5 13, Min -0,2 0,115 5,0 7,0 7,6 0,900 18,2 8, Medel 10,7 0,338 15,8 28,1 7,9 1,918 29,5 10, Max 22,8 0,517 36,0 69,0 8,2 2,700 42,2 14,

52 VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN Resultat från provtagningen 2011 Kursiva värden anger laboratoriets rapporteringsgräns. Provstation Datum Temp. Abs 420F Susp. Turb. ph Alk. Kond. O2 O2 TOC NH4 N NO3/2 N N tot PO4 P P tot part P tot ( C) (abs/5 cm) (mg/l) (FNU) (mekv/l) (ms/m) (mg/l) (%) (mg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 590 Lidan Utgick pga svag is 590 Lidan ,2 0,188 5,0 6,0 8,1 3,000 45,6 14, Lidan ,5 0,256 8,0 13,0 8,0 1,600 25,1 14, Lidan ,2 0,159 10,0 10,0 8,0 2,100 33,0 94, Lidan ,9 0,092 9,8 13,0 8,0 2,300 36,9 9, Lidan ,0 0,490 12,0 19,0 7,6 0,900 19,3 9, Lidan ,7 0,252 20,0 6,0 7,6 1,500 26,7 8, Lidan ,2 0,283 36,0 85,0 7,7 1,700 28,7 8, Lidan ,4 0,355 15,0 35,0 7,9 2,000 30,7 9, Lidan ,7 0,312 5,0 7,0 8,1 2,300 33,9 11, Lidan ,7 0,255 7,0 11,0 7,9 2,700 38,8 11, Lidan ,9 0,261 46,0 220,0 7,8 1,800 30,1 13, Min -0,2 0,092 5,0 6,0 7,6 0,900 19,3 8, Medel 10,6 0,264 15,8 38,6 7,9 1,991 31,7 18, Max 21,7 0,490 46,0 220,0 8,1 3,000 45,6 94, Bäck vid Tångamossen Utgick, bottenfrusen 603 Bäck vid Tångamossen Utgick, uttorkad 603 Bäck vid Tångamossen ,3 0,876 5,0 1,0 4,4 0,010 4,2 9, Bäck vid Tångamossen ,4 1,700 5,0 2,0 4,1 0,010 5,0 9, Bäck vid Tångamossen ,8 1,130 5,0 1,0 4,1 0,010 5,0 12, Bäck vid Tångamossen ,1 0,865 5,0 1,0 4,3 0,000 4,8 13, Min 1,1 0,865 5,0 1,0 4,1 0,000 4,2 9, Medel 7,9 1,143 5,0 1,3 4,2 0,008 4,8 11, Max 15,4 1,700 5,0 2,0 4,4 0,010 5,0 13, Pösan ,4 0,096 5,0 3,0 7,8 3,600 54,2 12, Pösan ,2 0,093 5,0 4,0 8,6 3,600 53,0 10, Pösan ,9 0,297 9,5 6,0 8,0 2,700 42,8 9, Pösan ,9 0,542 7,8 5,0 7,5 1,300 22,1 9, Pösan ,7 0,238 9,6 6,0 7,7 2,600 33,6 10, Pösan ,8 0,150 8,2 8,0 8,0 3,000 42,0 12, Min -0,4 0,093 5,0 3,0 7,5 1,300 22,1 9, Medel 7,5 0,236 7,5 5,3 7,9 2,800 41,3 10, Max 14,9 0,542 9,6 8,0 8,6 3,600 54,2 12,

53 VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN Resultat från provtagningen 2011 Kursiva värden anger laboratoriets rapporteringsgräns. Provstation Datum Temp. Abs 420F Susp. Turb. ph Alk. Kond. O2 O2 TOC NH4 N NO3/2 N N tot PO4 P P tot part P tot ( C) (abs/5 cm) (mg/l) (FNU) (mekv/l) (ms/m) (mg/l) (%) (mg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 613 Pösan ,1 0,096 5,0 3,0 8,0 3,800 54,7 12, Pösan ,3 0,087 5,4 5,0 8,1 3,500 53,9 10, Pösan ,9 0,289 7,8 7,0 8,0 2,700 43,5 9, Pösan ,2 0,529 7,0 5,0 7,8 1,400 23,2 9, Pösan ,8 0,237 8,8 5,0 7,8 2,500 34,0 11, Pösan ,0 0,147 7,3 7,0 8,0 3,000 42,2 12, Min -0,1 0,087 5,0 3,0 7,8 1,400 23,2 9, Medel 7,5 0,231 6,9 5,3 8,0 2,817 41,9 10, Max 14,2 0,529 8,8 7,0 8,1 3,800 54,7 12, Hornaborgaån ,3 0,045 5,0 2,0 8,1 4,200 59,7 14, Hornaborgaån ,2 0,063 5,0 3,0 8,3 4,000 55,0 11, Hornaborgaån ,2 0,139 6,4 6,0 8,4 3,500 49,3 11, Hornaborgaån ,1 0,327 10,0 8,0 8,1 2,400 33,7 10, Hornaborgaån ,3 0,196 10,0 11,0 8,0 3,500 45,2 11, Hornaborgaån ,1 0,130 9,0 8,0 8,1 3,500 52,4 13, Min -0,3 0,045 5,0 2,0 8,0 2,400 33,7 10, Medel 8,6 0,150 7,6 6,3 8,2 3,517 49,2 11, Max 16,2 0,327 10,0 11,0 8,4 4,200 59,7 14, Flian ,6 0,162 5,0 3,0 8,1 3,600 50,8 10, Flian ,3 0,084 8,1 6,0 7,9 2,100 32,1 8, Flian ,0 0,116 5,0 4,0 8,4 1,500 24,8 9, Flian ,1 0,112 5,0 2,0 8,0 1,800 28,8 8, Flian ,8 0,133 5,0 6,0 8,0 3,000 42,2 11, Flian ,6 0,112 12,0 12,0 8,1 2,900 44,0 12, Min 0,6 0,084 5,0 2,0 7,9 1,500 24,8 8, Medel 9,4 0,120 6,7 5,5 8,1 2,483 37,1 10, Max 17,1 0,162 12,0 12,0 8,4 3,600 50,8 12,

54 VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN Resultat från provtagningen 2011 Kursiva värden anger laboratoriets rapporteringsgräns. Provstation Datum Temp. Abs 420F Susp. Turb. ph Alk. Kond. O2 O2 TOC NH4 N NO3/2 N N tot PO4 P P tot part P tot ( C) (abs/5 cm) (mg/l) (FNU) (mekv/l) (ms/m) (mg/l) (%) (mg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 646 Flian ,4 0,171 5,0 4,0 5,5 3,500 38,2 14, Flian ,5 0,102 7,5 4,0 8,0 2,000 32,5 9, Flian ,8 0,264 12,0 12,0 7,8 1,200 23,0 9, Flian ,0 0,253 21,0 46,0 7,7 1,100 24,4 9, Flian ,5 0,172 5,0 3,0 8,1 2,800 39,7 12, Flian ,1 0,187 31,0 35,0 8,0 2,600 39,5 14, Min -0,4 0,102 5,0 3,0 5,5 1,100 23,0 9, Medel 9,6 0,192 13,6 17,3 7,5 2,200 32,9 11, Max 17,0 0,264 31,0 46,0 8,1 3,500 39,7 14, Dofsan ,2 0,031 8,1 15,0 7,6 2,000 57,9 13, Dofsan ,0 0,084 5,0 10,0 7,8 1,900 53,7 10, Dofsan ,7 0,151 8,4 15,0 7,8 1,800 52,0 9, Dofsan ,5 0,218 6,9 21,0 7,5 1,800 46,7 8, Dofsan ,4 0,368 21,0 54,0 7,0 1,200 32,1 9, Dofsan ,7 0,174 11,0 26,0 7,4 1,700 46,7 11, Min -0,2 0,031 5,0 10,0 7,0 1,200 32,1 8, Medel 8,9 0,171 10,1 23,5 7,5 1,733 48,2 10, Max 16,5 0,368 21,0 54,0 7,8 2,000 57,9 13, Dofsan Utgick, bottenfrusen 659 Dofsan ,0 0,071 22,0 20,0 7,8 2,000 62,0 10, Dofsan ,5 0,236 19,0 27,0 7,9 1,600 39,6 9, Dofsan ,5 0,247 45,0 92,0 7,4 1,200 28,1 7, Dofsan ,4 0,121 16,0 11,0 8,0 2,300 54,9 11, Dofsan ,3 0,141 26,0 61,0 7,8 1,900 43,9 12, Min 3,3 0,071 16,0 11,0 7,4 1,200 28,1 7, Medel 11,3 0,163 25,6 42,2 7,8 1,800 45,7 10, Max 16,5 0,247 45,0 92,0 8,0 2,300 62,0 12,

55 VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN Resultat från provtagningen 2011 Kursiva värden anger laboratoriets rapporteringsgräns. Provstation Datum Temp. Abs 420F Susp. Turb. ph Alk. Kond. O2 O2 TOC NH4 N NO3/2 N N tot PO4 P P tot part P tot ( C) (abs/5 cm) (mg/l) (FNU) (mekv/l) (ms/m) (mg/l) (%) (mg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 670 Flian ,1 0,168 5,0 6,0 8,0 2,900 43,4 14,8 101, Flian ,5 0,168 5,0 5,0 8,1 3,500 50,2 14, Flian ,4 0,194 7,6 10,0 8,1 2,100 30,8 13, Flian ,2 0,104 8,1 6,0 8,2 2,200 33,4 9, Flian ,7 0,079 7,6 8,0 7,9 1,800 32,6 9, Flian ,6 0,272 11,0 14,0 7,8 1,200 24,4 9, Flian ,6 0,121 7,2 3,0 7,8 1,200 24,1 9, Flian ,8 0,248 40,0 79,0 7,7 1,200 27,0 9, Flian ,8 0,242 24,0 53,0 8,0 2,200 33,4 9, Flian ,7 0,168 5,8 3,0 8,2 2,800 40,8 12, Flian ,2 0,150 6,3 6,0 8,1 3,100 43,2 12, Flian ,1 0,160 26,0 30,0 8,0 2,600 42,0 13, Min -0,5 0,079 5,0 3,0 7,7 1,200 24,1 9, Medel 9,8 0,173 12,8 18,6 8,0 2,233 35,4 11, Max 21,6 0,272 40,0 79,0 8,2 3,500 50,2 14, Nossan ,1 0,116 5,0 3,0 7,2 0,900 16,5 12, Nossan ,9 0,164 5,0 3,0 7,6 0,900 16,0 10, Nossan ,5 0,217 5,0 3,0 7,6 0,900 15,2 9, Nossan ,2 0,492 5,0 4,0 7,3 0,600 11,6 9, Nossan ,7 0,560 5,0 4,0 6,6 0,300 9,1 10, Nossan ,2 0,402 5,0 4,0 6,9 0,400 10,7 12, Min -0,1 0,116 5,0 3,0 6,6 0,300 9,1 9, Medel 7,6 0,325 5,0 3,5 7,2 0,667 13,2 10, Max 13,2 0,560 5,0 4,0 7,6 0,900 16,5 12, Nossan ,0 0,167 5,0 2,0 7,3 0,900 17,6 11, Nossan ,2 0,171 5,0 3,0 7,7 1,000 17,7 9, Nossan ,4 0,231 5,3 4,0 7,4 0,700 14,3 8, Nossan ,8 0,574 6,8 6,0 7,1 0,400 9,9 8, Nossan ,0 0,443 5,0 4,0 6,6 0,300 8,4 10, Nossan ,9 0,323 5,0 2,0 6,9 0,400 10,6 12, Min 0,0 0,167 5,0 2,0 6,6 0,300 8,4 8, Medel 8,7 0,318 5,4 3,5 7,2 0,617 13,1 10, Max 16,4 0,574 6,8 6,0 7,7 1,000 17,7 12,

56 VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN Resultat från provtagningen 2011 Kursiva värden anger laboratoriets rapporteringsgräns. Provstation Datum Temp. Abs 420F Susp. Turb. ph Alk. Kond. O2 O2 TOC NH4 N NO3/2 N N tot PO4 P P tot part P tot ( C) (abs/5 cm) (mg/l) (FNU) (mekv/l) (ms/m) (mg/l) (%) (mg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 720 Nossan Utgick pga svag is 720 Nossan ,0 0,173 5,0 3,0 7,8 1,000 17,8 10, Nossan ,7 0,306 5,0 4,0 7,5 0,600 14,2 9, Nossan ,8 0,420 43,0 10,0 7,3 0,500 11,7 9, Nossan ,3 0,488 5,0 5,0 6,8 0,300 9,5 11, Nossan ,6 0,352 24,0 3,0 7,1 0,400 11,4 13, Min 2,6 0,173 5,0 3,0 6,8 0,300 9,5 9, Medel 10,3 0,348 16,4 5,0 7,3 0,560 12,9 10, Max 15,7 0,488 43,0 10,0 7,8 1,000 17,8 13, Nossan ,1 0,213 5,0 4,0 7,3 0,800 16,2 13,6 93, Nossan ,0 0,134 5,0 3,0 7,5 1,000 19,3 13, Nossan ,0 0,247 5,4 4,0 7,5 0,600 13,4 13, Nossan ,1 0,179 5,0 5,0 7,8 1,000 18,6 10, Nossan ,7 0,155 5,0 6,0 7,7 1,000 18,7 9, Nossan ,4 0,317 6,4 6,0 7,4 0,600 14,2 9, Nossan ,7 0,174 5,0 4,0 7,7 1,200 20,3 7, Nossan ,1 0,398 23,0 18,0 7,4 0,600 12,5 9, Nossan ,1 0,392 9,2 9,0 7,5 0,800 14,6 9, Nossan ,3 0,493 12,0 8,0 6,9 0,300 9,8 11, Nossan ,1 0,276 5,7 7,0 7,4 0,900 16,7 11, Nossan ,6 0,356 5,9 7,0 7,1 0,400 11,7 14, Min -0,1 0,134 5,0 3,0 6,9 0,300 9,8 7, Medel 8,9 0,278 7,7 6,8 7,4 0,767 15,5 11, Max 18,7 0,493 23,0 18,0 7,8 1,200 20,3 14, Nossan ,0 0,195 5,0 4,0 7,5 0,900 19,2 12, Nossan ,1 0,237 6,3 8,0 7,6 0,900 17,8 9, Nossan ,8 0,432 7,3 11,0 7,2 0,500 12,9 8, Nossan ,7 0,360 13,0 32,0 7,2 0,800 16,8 6, Nossan ,0 0,336 5,0 4,0 7,4 0,800 16,3 11, Nossan ,8 0,342 10,0 26,0 6,9 0,400 12,5 12, Min 0,0 0,195 5,0 4,0 6,9 0,400 12,5 6, Medel 9,1 0,317 7,8 14,2 7,3 0,717 15,9 10, Max 15,8 0,432 13,0 32,0 7,6 0,900 19,2 12,

57 VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN Resultat från provtagningen 2011 Kursiva värden anger laboratoriets rapporteringsgräns. Provstation Datum Temp. Abs 420F Susp. Turb. ph Alk. Kond. O2 O2 TOC NH4 N NO3/2 N N tot PO4 P P tot part P tot ( C) (abs/5 cm) (mg/l) (FNU) (mekv/l) (ms/m) (mg/l) (%) (mg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 760 Nossan ,1 0,281 5,0 5,0 7,1 0,700 16,5 12, Nossan Utgick pga svag is 760 Nossan ,9 0,306 6,8 8,0 7,3 0,500 12,5 13, Nossan ,4 0,255 5,7 10,0 7,5 0,900 18,2 9, Nossan ,6 0,188 6,9 8,0 7,6 1,100 20,8 8, Nossan ,4 0,482 12,0 12,0 7,2 0,500 13,1 8, Nossan ,4 0,259 5,6 8,0 7,5 1,100 20,6 6, Nossan ,0 0,350 13,0 19,0 7,3 0,900 17,6 7, Nossan ,0 0,427 10,0 16,0 7,1 0,800 15,8 8, Nossan ,1 0,362 5,0 6,0 7,5 0,800 16,6 11, Nossan ,2 0,365 5,0 8,0 7,3 0,900 17,5 11, Nossan ,0 0,353 14,0 37,0 6,9 0,500 13,0 12, Min -0,1 0,188 5,0 5,0 6,9 0,500 12,5 6, Medel 10,4 0,330 8,1 12,5 7,3 0,791 16,6 10, Max 21,4 0,482 14,0 37,0 7,6 1,100 20,8 13, Nossan ,1 0,311 5,0 9,0 7,3 0,600 15,6 13, Nossan ,3 0,251 5,0 6,0 7,6 0,800 18,1 14, Nossan ,3 0,324 8,5 13,0 7,4 0,500 11,7 14, Nossan ,0 0,289 12,0 12,0 7,6 0,800 17,3 9, Nossan ,1 0,126 12,0 13,0 7,9 1,200 23,2 10, Nossan ,2 0,458 13,0 21,0 7,5 0,700 16,3 9, Nossan ,1 0,402 5,1 7,0 7,2 0,800 16,7 6, Nossan ,0 0,360 21,0 55,0 7,6 0,900 18,8 8, Nossan ,0 0,511 27,0 68,0 7,3 0,800 15,2 9, Nossan ,0 0,421 5,0 8,0 7,6 0,800 16,5 12, Nossan ,0 0,381 5,0 10,0 7,5 1,000 17,7 11, Nossan ,5 0,365 23,0 92,0 7,2 0,500 13,8 14, Min -0,3 0,126 5,0 6,0 7,2 0,500 11,7 6, Medel 9,7 0,350 11,8 26,2 7,5 0,783 16,7 11, Max 20,1 0,511 27,0 92,0 7,9 1,200 23,2 14,

58 Vattenkemiska analyser i sjöar VATTENKEMISKA ANALYSER I SJÖAR Resultat från provtagningen 2011 Provstation Datum Djup Siktdjup (m) Temp, Abs. Susp. Turb, ph Alk, Kond, O2 O2 COD Mn TOC NH4-N NO3/2 N N tot PO4 P P tot part P tot Klorofyll a (m) u,kik, m,kik, ( C) (abs/5cm) (mg/l) (FNU) (mekv/l) (ms/m) (mg/l) % (mg/l) (mg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 505 Sjötorpasjön ,8 0,1 0,092 5,0 3,5 7,7 3,000 40,2 10,5 73 3, Sjötorpasjön ,6 0,222 5,0 1,5 7,8 1,800 25,8 9,2 95 1, ,3 795 Dättern ,8 1,2 6,8 15,0 10, , Dättern ,3 0,114 7,8 14,0 9, , ,0 58

59 Recipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden 2009 Bilaga 3. Vattenföring och transportberäkningar 59

60 Avrinningsområdets area enligt tidigare PULS-punkter PULS anger de stationer där vattenföringsdata från S-HYPE ( har korrigerats med arean från tidigare PULS-punkter. Station Area (km 2 ) Areal (ha) PULS-punkt 201 Öredalsån PULS 70, Sjöråsån Mariedalsån PULS Lidan Bragnumsån Lidan PULS Lidan Afsån Afsån Lannaån PULS Lidan Lidan Pösan PULS Hornborgaån Flian Flian Dofsan PULS Flian PULS Nossan Nossan PULS Nossan

61 Transportberäkningar 2011 Vattenföringsuppgifter enligt simuleringsmodellen S-HYPE ( Station Årsflöde Medelflöde TOC NH 4 -N NO 2 +NO 3 -N N tot PO 4 -P P tot part P tot m³/år m³/s ton/år ton/år ton/år ton/år ton/år ton/år ton/år , , ,77 1,4 2, , , ,2 4,8 7, , , ,3 1,4 2, , , ,3 1,7 3, , , ,8 4,5 9, , ,3 5, , , ,7 3,3 5, , ,1 7, , , ,4 5,1 9, , , , , ,18 0,4 0, , , ,5 2,3 4, , ,6 4,6 7, , , , , ,7 1,8 3, , , , ,1 3,0 5, , , , Arealförluster 2011 Station TOC NH 4 -N NO 2 +NO 3 -N N tot PO 4 -P P tot part P tot (kg/ha, år) (kg/ha, år) (kg/ha, år) (kg/ha, år) (kg/ha, år) (kg/ha, år) (kg/ha, år) ,19 7,0 9,6 0,11 0,20 0, ,27 5,8 8,0 0,17 0,20 0, ,2 0,19 8,1 10 0,14 0,15 0, ,22 1,5 8,2 0,10 0,13 0, ,32 7,3 15 0,13 0,15 0, ,72 6,3 11 0,09 0,09 0, ,30 7,1 13 0,21 0,18 0, ,72 6,1 9,5 0,16 0,20 0, ,01 8,3 13 0,24 0,24 0, ,14 3,9 7,4 0,29 0,23 0, ,33 6,1 10 0,20 0,19 0, ,36 6,5 10 0,24 0,24 0, ,78 4,8 7,4 0,02 0,05 0, ,17 9,9 12 0,05 0,07 0, ,39 3,4 6,9 0,03 0,07 0, ,32 5,1 8,4 0,07 0,14 0, , ,26 0,28 0, ,47 5,0 9,0 0,10 0,13 0, ,48 3,0 6,9 0,04 0,10 0, ,42 4,8 8,6 0,12 0,17 0, ,30 5,2 9,1 0,23 0,27 0,46 61

62 62

63 Bilaga 4. Bottenfauna i rinnande vatten Resultatsidor Fältprotokoll Artlistor 63

64 Förklaring till resultatsida bottenfauna i rinnande vatten Lokaluppgifter Lokalnummer, vattendragsnamn och lokalnamn. Provtagningsdatum, kommun eller flodområde enligt SMHI:s sjö- och vattendragsregister samt koordinater enligt RT90 (Rikets nät). I förekommande fall foto, skiss samt en kortfattad beskrivning i ord av provtagningslokalen. Surhetsklass och ekologisk status Beräknade index enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 2007:4). Klassningar av surhet och ekologisk status enligt följande: Nära neutralt/hög status Måttligt surt/god status Surt/Måttlig status Mycket surt/otillfredsställande status Extremt surt (ej rinnande vatten)/dålig status MISA/MILA: Multimetriska surhetsindex för vattendrag respektive sjöar. ASPT-index: Ett renvattensindex som i huvudsak baseras på förekomst av känsliga eller toleranta djurgrupper. Används som ett index för allmän ekologisk kvalitet. DJ-index: Multimetriskt index för att påvisa eutrofiering i vattendrag. Tillståndsklassning Beräknade index och parametrar. Gränsvärden enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Wiederholm 1999) och Medin et al. (2009). Klassningar enligt en femgradig skala: 1. Mycket högt 2. Högt 3. Måttligt högt 4. Lågt 5. Mycket lågt Totalantal taxa: Det totala antalet arter och/eller grupper som påträffades i hela provet. TaxaIndex: Kvoten mellan uppmätt och förväntat totalantal taxa. Individtäthet (ant/m 2 ): Det totala antalet individer per kvadratmeter undersökt yta. EPT-index: Antalet arter och/eller grupper bland dag-, bäck- och nattsländor. Ett allmänt föroreningsindex. Naturvärdesindex: Samlad bedömning av naturvärdet m.a.p. bottenfaunan. Bygger på totalantal taxa, diversitetsindex och förekomst av rödlistade eller ovanliga arter. Diversitetsindex (Shannons): Ett mått på mångformigheten hos bottenfaunasamhället. Danskt faunaindex: Förekomst av nyckelarter eller nyckelsläkten med varierande tolerans för näringsämnen/organisk belastning. Surhetsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans försurningsstatus. BottenpHaunaindex: Förekomst av nyckelarter eller nyckelsläkten med varierande tolerans för försurning. Föroreningsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans eutrofieringsstatus. Expertbedömning Medins slutgiltiga bedömning av status m.a.p. surhet, eutrofiering och i förekommande fall hydromorfologisk eller annan påverkan. Bygger på de olika indexen och parametrarna i kombination med bottenfaunans artsammansättning, samt på egen erfarenhet från liknande undersökningar och provplatser. Klassningar enligt följande: Nära neutralt/hög status Måttligt surt/god status Surt/Måttlig status Mycket surt/otillfredsställande status Extremt surt (ej rinnande vatten)/dålig status Bedömning av naturvärden Bygger på Medins Naturvärdesindex och klassas enligt en tregradig skala: Mycket höga naturvärden Höga naturvärden Naturvärden i övrigt Redovisning av eventuell förekomst av rödlistade och ovanliga arter, samt hotkategori. Jämförelse med tidigare undersökningar Om tidigare undersökningar gjorts redovisas här utvalda data av intresse för bedömning och undersökningssyfte. Kommentar I kommentaren finns värdefull information om intressanta observationer och avvikelser. Den är avsedd att hjälpa till vid tolkningen av resultaten i tabeller och diagram. 64

65 325. Göteneån, Silboholm Datum: Kommun: Götene Koordinat: / RT m nedströms "lilla" fallet, ca 50 m nedströms bron. Den röda markeringen visar lokalens läge. Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 63 4,8 10 1,32 0,89 1,00 Nära neutralt God Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Otillfredsställande Måttlig Hög Index Totalantal taxa: 25 lågt Naturvärden i övrigt 0 Taxaindex (%): 73 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): högt Inga rödlistade eller EPT-index: 7 mycket lågt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 2,35 lågt Danskt faunaindex: 6 högt Övriga kriterier Surhetsindex: 12 mycket högt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 5 måttligt högt Antal taxa 0 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar ASPT DJ FI År Expertbedömning av påverkan/status 8 20 Näring Hydromorfologisk påverkan 09 Otillfredsställande status Otillfredsställande status 10 Otillfredsställande status Otillfredsställande status Otillfredsställande status Otillfredsställande status Kommentar Liksom tidigare dominerades bottenfaunasamhället av föroreningståliga taxa och förutom enstaka bäckbaggar saknades mer syrekrävande arter. Statusen med avseende på eutrofiering bedömdes därför vara otillfredsställande trots att den enligt Naturvårdeverkets kriterier klassades som god. På senare år har andelen dagsländor av släktet Baetis ökat, vilket kan indikera något bättre förhållanden på lokalen. Denna förändring har inneburit ett högre värde på DJ-index. Uppströms lokalen rinner ån genom jordbruksmarker och vår bedömning är att bottenfaunan också var negativt påverkad av rätning och dikning, vilket sannolikt har påverkat artantalet som i år var lågt. Statusen med avseende på hydromorfologisk status bedömdes därför som måttlig. 65

66 460. Mariedalsån, Källby Datum: Kommun: Götene Koordinat: / RT m nedströms gångbron. Den röda markeringen visar lokalens läge. Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 50 6,0 12 1,06 1,12 1,40 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan God Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 31 måttligt högt Höga naturvärden 6 Taxaindex (%): 87 ingen klassning Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 793 måttligt högt Baetis buceratus 3 poäng EPT-index: 15 måttligt högt Capnia sp. 3 poäng Diversitetsindex: 3,19 måttligt högt Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 12 mycket högt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 7 högt Antal taxa 0 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar ASPT DJ FI År Expertbedömning av påverkan/status 8 20 Näring Hydromorfologisk påverkan 09 God status Ingen bedömning 10 God status Hög status God status Hög status Kommentar Artantalet var måttligt högt och bottenfaunasamhället dominerades av måttligt syrekrävande arter, de mer känsliga arterna var fåtaliga och andelen bäcksländor var låg. Statusen med avseende på eutrofiering bedömdes därför som god, trots att den klassades som hög enligt Naturvårdsverkets kriterier. Lokalen hyser flera ovanliga arter, i år noterades dagsländan Baetis buceratus och en bäckslända av släktet Capnia vilket sammantaget motiverade att bottenfaunan bedömdes ha höga naturvärden. 66

67 630. Hornborgaån, Fjällåkra Datum: Kommun: Falköping Koordinat: / RT90 Ca m uppströms bron längs västra sidan. Den röda markeringen visar lokalens läge. Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 52 6,3 12 1,09 1,17 1,40 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 43 högt Höga naturvärden 8 Taxaindex (%): 110 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 902 måttligt högt Baetis buceratus 3 poäng EPT-index: 24 högt Riolus cupreus Lv. 3 poäng Diversitetsindex: 4,15 högt Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 13 mycket högt Diversitet 1 poäng Föroreningsindex: 12 mycket högt Antal taxa 1 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar ASPT DJ FI År Expertbedömning av påverkan/status 8 20 Näring Hydromorfologisk påverkan 09 Hög status Hög status 10 God status God status Hög status Hög status Kommentar Bottenfaunasamhället var artrikt och diverst. Flera syrekrävande arter förekom vilket visar på god syresättning av bottenvattnet i strömmande partier. Individtätheten var inte lika hög som vid föregående undersökning och det kan därför inte påvisas någon negativ påverkan av näringsämnen. Lokalen hyser ett flertal ovanliga arter. I år noterades dagsländorna Baetis buceratus och bäckbaggen Riolus cupreus. Dessa förekomster tillsammans med ett högt artantal och ett högt värde på diversitetsindex medförde att bottenfaunan bedömdes ha höga naturvärden. 67

68 720. Nossan, Hudene Datum: Kommun: Herrljunga Koordinat: / RT m uppströms där ån delar sig. Den röda markeringen visar lokalens läge. Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 61 6,5 14 1,28 1,22 1,80 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 44 högt Naturvärden i övrigt 4 Taxaindex (%): 115 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): måttligt högt Capnia sp. 3 poäng EPT-index: 26 högt Diversitetsindex: 3,79 måttligt högt Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 10 högt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 13 mycket högt Antal taxa 1 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar ASPT DJ FI År Expertbedömning av påverkan/status 8 20 Näring Hydromorfologisk påverkan 09 Hög status Hög status 10 Hög status Hög status Hög status Hög status Kommentar Höga indexvärden och förekomsten av mer syrekrävande arter motiverar att statusen med avseende på eutrofiering bedömdes vara hög. En ovanliga bäckslända av släktet Capnia noterades och dessutom var artantalet högt vilket motiverar att bottenfaunan fick naturvärdespoäng. Den rödlistade dagsländan Rhitrogena germanica som tidigare påträffats noterades inte i år. Mer ovanliga arter förekommer ofta i låga tätheter och att den inte förekom i årets prover innebär därför inte att den försvunnit från lokalen. 68

69 325. Göteneån Silboholm RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 8D NV Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: / RT90 Kommun: Götene Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Ingrid Hårding Provyta (m 2 ): 0,1 Organisation: Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,3 m Lokalens bredd: 3 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 3 m, uppskattad Grumlighet: grumligt V-dragsbredd (normal fåra): 3 m Vattenfärg: klart Vattennivå: medel Vattentemperatur: 9,9 C Lokalens medeldjup: 0,2 m Trofinivå: eutrof Märkning av lokal: 5-15 m nedströms "lilla" fallet, ca 50 m nedströms bron. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: mossa Oorganiskt mtrl, dom. 3: finsediment Vegetationstyp, dom. 3: övervattensväxter Finsediment: 5-50% Grova block: <5% Mossor: <5 % Sand: <5% Häll: <5% Påväxtalger: <5 % Grus: <5% Övervattensv: <5 % Fin detritus: <5% Fin sten: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-50% Grov sten: 5-50% Långskottsv: <5 % Fin död ved: saknas Fina block: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: äng Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass vass - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 69

70 460. Mariedalsån Källby RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 8D NV Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: / RT90 Kommun: Götene Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Ingrid Hårding Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,9 m Lokalens bredd: 5 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 5 m, uppskattad Grumlighet: grumligt V-dragsbredd (normal fåra): 5 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 6 C Lokalens medeldjup: 0,6 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: 0-10 m nedströms gångbron. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fina block Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: grova block Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: 5-50% Mossor: 5-50% Sand: saknas Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: <5% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Fin sten: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-50% Grov sten: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fina block: >50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: <5% Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var mindre lämplig; hård botten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 70

71 630. Hornborgaån Fjällåkra RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 8D SV Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: / RT90 Kommun: Falköping Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Ingrid Hårding Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,6 m Lokalens bredd: 5 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 15 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 15 m Vattenfärg: klart Vattennivå: medel Vattentemperatur: 7 C Lokalens medeldjup: 0,3 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Ca m uppströms bron längs västra sidan. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: <5% Mossor: <5 % Sand: saknas Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: <5% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Fin sten: >50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-50% Grov sten: 5-50% Långskottsv: > 50% Fin död ved: saknas Fina block: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: äng Dominerande 2: barrskog Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 71

72 720. Nossan Hudene RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 7C NO Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: / RT90 Kommun: Herrljunga Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Ingrid Hårding Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,8 m Lokalens bredd: 3 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 12 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 12 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 6,6 C Lokalens medeldjup: 0,6 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: 5-15 m uppströms där ån delar sig. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fina block Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: grova block Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: >50% Mossor: 5-50% Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: 5-50% Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Fin sten: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fina block: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: lövskog Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 2: träd al - Dominerande 3: Beskuggning: <5% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 72

73 Förklaring till artlistor rinnande vatten Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (0,25 m 2 ) av de funna arterna/taxa samt deras känslighet för försurning, funktionella tillhörighet och ekologiska grupp. Vid massförekomster av enskilda taxa kan en uppskattning av tätheten för dessa ha gjorts i ett eller flera av delproven. Försurningskänslighet (Fk): 0 taxa vars toleransgräns är okänd 1 taxa som har visats klara ph < 4,5 2 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 4,5 3 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 5,0 4 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 5,5 5 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 6,2 Funktionell grupp (Fg): 0 ej känd 1 filtrerare 2 detritusätare 3 predatorer 4 skrapare 5 sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för eutrofiering 1 (Eg): 0 taxa vars känslighet är okänd 1 taxa som gynnas av kraftig eutrofiering 2 taxa som gynnas av måttlig eutrofiering 3 taxa som kan förekomma i både eu-, meso- och oligotrofa vatten 4 taxa som förekommer främst i oligotrofa vatten 5 taxa som förekommer endast i oligotrofa vatten Raritetskategori (Rk): RE Försvunnen (Regionally Extinct) CR Akut Hotad (Critically Endangered) EN Starkt Hotad (Endangered) VU Sårbar (Vulnerable) NT Missgynnad (Near Threatened) DD Kuskapsbrist (Data Deficient) Ov Lokalt eller regionalt ovanlig M = medelvärde % = procentandel * = taxa påträffades endast i det kvalitativa provet 1 Värdet anger till viss del taxonets syrekrav och kan ibland vara missvisande som trofiindikator. 73

74 325. Göteneån, Silboholm x: y: Det. Karin Johansson, Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,8 6,3 HIRUDINEA, iglar EErpobdellidae (Dina sp./erpobdella sp.) ,0 0,4 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) ,4 0,2 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,4 3,7 ACARI, sötvattenskvalster Acari ,2 0,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,0 50,6 Baetis sp ,0 15,8 Nigrobaetis digitatus - Bengtsson, ,0 0,8 PLECOPTERA, bäcksländor TTaeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) ecoptera 0,4 0,2 TRICHOPTERA, nattsländor Hydropsyche angustipennis - (Curtis, 1834) ,6 1,0 Hydropsyche sp ,2 0,1 Limnephilidae ,2 0,1 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,2 0,1 Rhyacophila fasciata - Hagen, ,4 0,2 Rhyacophila sp ,8 0,3 COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Lv. - (Müller, 1806) ,2 0,1 EElodes sp. Lv ,2 0,1 HHydraena gracilis Ad. - Germar, ,2 0,1 LLimnius volckmari Ad. - Fairmaire, ,2 0,1 OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) ,6 0,2 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,2 0,1 Chironomidae ,2 4,4 Muscidae ,6 0,2 Pediciidae ,0 0,4 Simuliidae ,8 14,2 GASTROPODA, snäckor Acroloxus lacustris - (Linné, 1758) ,2 0,1 Physa fontinalis - (Linné, 1758) ,2 0,1 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,6 0,2 SUMMA (antal individer): ,8 100 SUMMA (antal taxa): ,6 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 74

75 460. Mariedalsån, Källby x: y: Det. Anna Henricsson, Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,6 5,3 HIRUDINEA, iglar EErpobdella octoculata - (Linné, 1758) ,2 0,1 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) ,6 1,8 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,4 0,2 ACARI, sötvattenskvalster Acari ,0 1,0 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis buceratus - Eaton, Ov 1 0,2 0,1 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,8 28,2 Baetis sp ,8 8,5 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) ,2 0,1 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,6 0,3 Leptophlebia sp ,2 0,1 Nigrobaetis niger - (Linnaeus, 1761) ,4 5,2 PLECOPTERA, bäcksländor CCapnia sp Ov a 5,8 2,9 I Isoperla grammatica - (Poda, 1761) Plecoptera 0,2 0,1 I Isoperla sp a 1,6 0,8 NNemoura avicularis - Morton, 1894 * Plecoptera TTaeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) a 6,6 3,3 TRICHOPTERA, nattsländor Ceraclea dissimilis - (Stephens, 1836) ,2 0,1 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,2 0,1 Hydropsyche sp ,0 0,5 Limnephilus sp. * Limnephilidae ,0 1,5 Potamophylax latipennis - (Curtis, 1834) * Rhyacophila sp ,6 0,8 HEMIPTERA, skinnbaggar Callicorixa sp ,2 0,1 COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Lv. - (Müller, 1806) ,8 0,4 HHydraena gracilis Ad. - Germar, ,6 0,3 LLimnius volckmari Ad. - Fairmaire, ,4 0,2 LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,6 0,3 OOulimnius sp. Ad ,2 0,1 OOulimnius sp. Lv ,8 0,9 DIPTERA, tvåvingar Chironomidae ,4 6,8 Empididae ,2 0,1 Limoniidae ,2 0,1 Pediciidae ,8 1,4 Simuliidae ,4 28,0 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,4 0,2 SUMMA (antal individer): ,2 100 SUMMA (antal taxa): ,6 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 75

76 630. Hornborgaån, Fjällåkra x: y: Det. Karin Johansson, Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) * OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,6 0,7 HIRUDINEA, iglar EErpobdella octoculata - (Linné, 1758) ,2 0,1 HHelobdella stagnalis - (Linné, 1758) ,2 0,1 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) ,0 16,0 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,0 1,3 ACARI, sötvattenskvalster Acari ,6 0,3 ODONATA, trollsländor Calopteryx virgo - (Linné, 1758) * EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis buceratus - Eaton, Ov 2 0,4 0,2 Baetis muticus - (Linné, 1758) ,2 11,2 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,8 11,9 Baetis sp ,4 5,1 Caenis rivulorum - Eaton, ,8 3,0 Ephemera danica - (Müller, 1764) ,8 0,8 Ephemera sp ,2 0,1 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,8 3,9 Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) * Nigrobaetis niger - (Linnaeus, 1761) ,0 1,8 PLECOPTERA, bäcksländor AAmphinemura borealis - (Morton, 1894) ecoptera 0,2 0,1 AAmphinemura sp Plecoptera 0,2 0,1 CCapnopsis schilleri - (Rostock, 1892) ecoptera 0,4 0,2 I Isoperla sp Plecoptera 0,2 0,1 NNemoura avicularis - Morton, ecoptera 0,8 0,4 PProtonemura meyeri - (Pictet, 1841) a 1,4 0,6 TTaeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) a 6,0 2,7 TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes - Curtis, ,4 0,2 Athripsodes cinereus - (Curtis, 1834) ,2 0,1 Athripsodes sp ,2 0,5 Glyphotaelius pellucidus - (Retzius, 1783) * Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,6 0,3 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,4 0,2 Hydropsyche sp ,4 0,2 Ithytrichia sp ,4 7,3 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,2 0,1 Limnephilus sp. * Limnephilidae ,2 0,1 Polycentropodidae ,2 0,1 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 1840) * Rhyacophila sp ,2 0,5 HEMIPTERA, skinnbaggar Callicorixa sp. * COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Ad. - (Müller, 1806) ,6 1,2 EElmis aenea Lv. - (Müller, 1806) ,2 10,7 HHydraena gracilis Ad. - Germar, ,2 0,1 LLimnius volckmari Ad. - Fairmaire, ,8 0,4 LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,0 4,9 OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) ,4 0,2 OOulimnius sp. Lv ,6 0,3 RRiolus cupreus Ad. - (Müller, 1806) Ov ,8 2,6 RRiolus cupreus Lv. - (Müller, 1806) Ov ,4 2,4 Forts RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory 76

77 630. Hornborgaån, Fjällåkra x: y: Det. Karin Johansson, Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % DIPTERA, tvåvingar Chironomidae ,0 3,1 Pediciidae ,2 0,1 Simuliidae ,2 1,9 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,6 2,5 SUMMA (antal individer): ,6 100 SUMMA (antal taxa): ,4 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 77

78 720. Nossan, Hudene x: y: Det. Anna Henricsson, Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) ,6 0,2 Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) ,0 0,4 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,6 3,1 HIRUDINEA, iglar EErpobdella octoculata - (Linné, 1758) ,2 0,1 EErpobdellidae (Dina sp./erpobdella sp.) ,2 0,1 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,2 1,5 ACARI, sötvattenskvalster Acari ,2 0,4 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis muticus - (Linné, 1758) ,8 17,6 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,0 15,5 Baetis sp ,4 0,9 Caenis rivulorum - Eaton, ,8 18,3 Ephemera sp ,2 0,4 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,4 8,1 Leptophlebia sp ,2 0,1 Nigrobaetis niger - (Linnaeus, 1761) ,6 1,7 PLECOPTERA, bäcksländor AAmphinemura borealis - (Morton, 1894) a 0,8 0,3 AAmphinemura sp a 1,0 0,4 AAmphinemura sulcicollis - (Stephens, 1836) a 1,0 0,4 CCapnia sp Ov 1ecoptera 0,2 0,1 CCapnopsis schilleri - (Rostock, 1892) a 0,2 0,1 I Isoperla sp a 1,4 0,5 LLeuctra hippopus - (Kempny, 1899) a 3,6 1,3 NNemoura avicularis - Morton, 1894 * Plecoptera NNemoura sp a 0,6 0,2 PProtonemura meyeri - (Pictet, 1841) a 0,4 0,1 TTaeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) * Plecoptera TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes - Curtis, ,4 3,0 Athripsodes sp ,4 1,9 Athripsodes sp. (albifrons/commutatus) ,4 0,9 Hydatophylax infumatus - (McLachlan, 1865) * Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,2 0,4 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,6 0,6 Ithytrichia sp ,4 0,1 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,4 1,6 Polycentropodidae ,4 0,1 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) * Rhyacophila sp ,6 0,2 Silo pallipes - (Fabricius, 1781) ,2 0,1 COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Lv. - (Müller, 1806) ,8 0,3 HHydraena gracilis Ad. - Germar, ,6 0,2 LLimnius volckmari Ad. - Fairmaire, ,4 0,1 LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,0 4,0 OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) ,8 0,3 OOulimnius sp. Lv ,2 0,1 Forts RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory 78

79 720. Nossan, Hudene x: y: Det. Anna Henricsson, Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,4 0,1 Chironomidae ,6 2,7 Empididae ,4 0,1 Limoniidae ,8 0,3 Pediciidae ,8 0,3 Simuliidae ,4 0,1 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,8 10,7 SUMMA (antal individer): ,6 100 SUMMA (antal taxa): ,4 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 79

80 80

81 Bilaga 5. Bottenfauna i sjösublitoral Resultatsidor Fältprotokoll Artlistor 81

82 Förklaring till resultatsidor sjöars djupbotten Lokaluppgifter I förekommande fall lokalnummer, vattendragsnamn och lokalnamn. Provtagningsdatum, flodområde enligt SMHI:s sjöoch vattendragsregister, koordinater enligt RT90 (Rikets nät). Provtagningsuppgifter Provtagningsmetodik, antal delprover, provyta i kvadratmeter samt provytans djup i meter. Ekologisk status Beräknade index enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 2007:4). Klassningar enligt den 5-gradiga skalan: 1. Hög 2. God 3. Måttlig 4. Otillfredställande 5. Dålig BQI: Benthic quality index ett kvalitetsindex baserat på förkomst av nyckelarter eller nyckelgrupper med varierande tolerans för olika närings- och syrehalter. Höga värden anger att arter som fordrar rent vatten och höga syrgashalter dominerar. Tillståndsklassning Beräknade index och parametrar. Gränsvärden enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Naturvårdsverket 1999) samt i vissa fall vår eget databasmaterial. Klassningar enligt den 5-gradiga skalan: 1. Mycket högt 2. Högt 3. Måttligt högt 4. Lågt 5. Mycket lågt Totalantal taxa: Det totala antalet arter och/eller grupper som påträffades i hela provet. Medelantal taxa/prov: Medelantalet arter och/eller grupper per delprov. Individtäthet (ant/m 2 ): totala antalet individer per kvadratmeter undersökt yta. O/C-index: Förhållandet mellan antalet maskar (Oligochaeta) och sedimentlevande fjädermygglarver (Chironomidae). Höga värden visar på en dominans av maskar, ofta orsakad av hög näringsämnesbelastning och därmed låga syrgashalter. Expertbedömning av tillstånd och påverkan Vår slutgiltiga bedömning av tillstånd och påverkansgrad m.a.p. näringsämnesbelastning, syrehalt och i förekommande fall övriga föroreningar. Bygger på de olika indexen och parametrarna i kombination med bottenfaunans artsammansättning, samt på vår erfarenhet från liknande undersökningar och provplatser. Tillståndet m.a.p. syre respektive näring bedöms enligt den 3-gradiga skalan: A. Näringsfattiga/Syrerika eller mycket näringsfattiga/syrerika förhållanden. B. Måttligt näringsfattiga/syrerika förhållanden. C. Näringsrika/Syrefattiga eller mycket näringsrika/syrefattiga förhållanden. Status m.a.p. eutrofiering eller annan påverkan bedöms enligt den 5-gradiga skalan: 1. Hög 2. God 3. Måttligt 4. Otillfredställande 5. Dålig Jämförelse med tidigare undersökningar Om tidigare undersökningar gjorts redovisas här utvalda data av intresse för bedömning och undersökningssyfte. Kommentar I kommentaren finns värdefull information om intressanta observationer och avvikelser. Den är avsedd att hjälpa till vid tolkningen av resultaten i Tabeller och diagram. 82

83 1. Dättern, Syd Datum: Flodområde: 108 Göta älv Koordinat: / Provtagningsuppgifter Metodik: SS Provyta (m 2 ): 0,0215 Antal prov: 5 Provdjup (m): 2 Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status BQI: Expertbedömning 1,1 0,40 Otillfredsställande Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd Otillfredsställande Hög Mycket näringsrikt Syrerikt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 9 mycket lågt O/C-index: 34,6 mycket högt Medelantal taxa/prov: 6,6 PTI: 0,6 mycket lågt Individtäthet (antal/m 2 ): måttligt hög EEI: 1,6 lågt Jämförelse med tidigare undersökningar År Näringstillstånd/Status m.a.p. eutrofiering (08-framåt) Syretillstånd 09 Otillfredsställande Syrerikt Totalantal taxa Antal ind./kvm BQI O/C-index Kommentar Bottenfaunan på stationen indikerade att vattenområdet i den södra delen av Dättern var kraftigt eutrofierat. Trots denna näringsämnespåverkan var syreförhållandena goda, vilket kan förklaras med det ringa provdjupet (2 m). Före 2009 har inte resultaten klassats och bedömts på motsvarande sätt, men har även då visat på näringsrika förhållanden. 83

84 2. Dättern, Nord Datum: Flodområde: 108 Göta älv Koordinat: / Provtagningsuppgifter Metodik: SS Provyta (m 2 ): 0,0215 Antal prov: 5 Provdjup (m): 2 Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status BQI: Expertbedömning 1,4 0,52 Måttlig Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd Måttlig Hög Näringsrikt Måttligt syrerikt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 14 måttligt högt O/C-index: 25,5 mycket högt Medelantal taxa/prov: 7,8 PTI: 1,2 lågt Individtäthet (antal/m 2 ): måttligt hög EEI: 2,2 måttligt högt Jämförelse med tidigare undersökningar År Näringstillstånd/Status m.a.p. eutrofiering (08-framåt) Syretillstånd 09 Måttlig Syrerikt Totalantal taxa Antal ind./kvm BQI O/C-index Kommentar Med utgångspunkt från bottenfaunan bedömdes vattenområdet på stationen som näringsrikt. Statusen med avseende på eutrofiering bedömdes som måttlig och visar därmed på en lägre grad av påverkan i denna del av Dättern än i den södra delen. Liksom på stationen i den södra delen var syreförhållandena relativt goda, vilket även i detta fall kan förklaras med det ringa provdjupet (2 m). Stationen är belägen nära mynningen till Brandsfjorden och berörs därför i högre grad av vattenutbyte med Vänern jämfört med stationen i den inre delen av Dättern. Före 2009 har inte resultaten klassats och bedömts på motsvarande sätt, men de har även då visat på näringsrika förhållanden. 84

85 1. Dättern Syd RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 8C NV Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: / (RT90) Kommun: Vänersborg Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: A Henricsson/J Palmkvist Provyta (m 2 ): 0,0215 Organisation: Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 2 m Grumlighet: grumligt Ytvattentemperatur: 7,7 C Vattenfärg: färgat Siktdjup: 0,9 m Trofinivå: eutrof Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: ja Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: grå Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk mycket stark B: - saknas C: - - Övrigt Provytan är belägen i den inre delen av Dättern, drygt 1,5 km norr om Dätterstorp. Sedimentet bestod i huvudsak av ljus lera. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 85

86 2. Dättern Nord RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 8C NV Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: / (RT90) Kommun: Grästorp Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: A Henricsson/J Palmkvist Provyta (m 2 ): 0,0215 Organisation: Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 2 m Grumlighet: grumligt Ytvattentemperatur: 7,6 C Vattenfärg: färgat Siktdjup: 0,6 m Trofinivå: eutrof Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: ja Svavelväte: nej Sand: ja Sedimentfärg: grå Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk mycket stark B: - saknas C: - - Övrigt Provytan är belägen strax söder om Frugårdssundet, ca 500 m söder om udden vid Sundslund. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 86

87 Förklaring till artlistor sjöars sublitoral Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (0,0215 m 2 ) av de funna arterna/taxa samt deras syrekänslighet, funktionella tillhörighet och ekologiska grupp. Vid massförekomster av enskilda taxa kan en uppskattning av tätheten för dessa ha gjorts i ett eller flera av delproven. Mätosäkerhet för individtäthet = 10 %. Syrekänslighet (Sy): 0 taxa vars känslighet är okänd 1 taxa som är tåligt mot låga syrehalter 2 taxa som är måttligt känsligt 3 taxa som är mycket känsligt Funktionell grupp (Fg): 0 ej känd 1 filtrerare 2 detritusätare 3 predatorer 4 skrapare 5 sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för eutrofiering 1 (Eg): 0 taxa vars känslighet är okänd 1 taxa som gynnas av kraftig eutrofiering 2 taxa som gynnas av måttlig eutrofiering 3 taxa som kan förekomma i både eu-, meso- och oligotrofa vatten 4 taxa som förekommer främst i oligotrofa vatten 5 taxa som förekommer endast i oligotrofa vatten Raritetskategori (Rk): RE Försvunnen (Regionally Extinct) CR Akut Hotad (Critically Endangered) EN Starkt Hotad (Endangered) VU Sårbar (Vulnerable) NT Missgynnad (Near Threatened) DD Kuskapsbrist (Data Deficient) Ov Lokalt eller regionalt ovanlig M = medelvärde % = procentandel 1 Värdet anger till viss del taxonets syrekrav och kan ibland vara missvisande som trofiindikator. 87

88 1. Dättern, Syd x: y: Det. Anders Boström, Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % NEMATA, rundmaskar Nemata ,4 3,6 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Arcteonais lomondi - (Martin, 1907) ,2 0,5 Limnodrilus hoffmeisteri - Claparède, ,8 4,7 Limnodrilus sp ,6 9,4 Potamothrix hammoniensis - (Michaelsen, 1901) ,6 12,0 Psammoryctides barbatus - (Grube, 1861) ,2 5,7 Tubificidae (med hårborst) ,4 3,6 Tubificidae (utan hårborst) ,0 5,2 DIPTERA, tvåvingar Chironomus sp. (plumosus-typ) ,4 14,1 Cryptochironomus sp ,4 3,6 Procladius sp ,2 37,0 Tanytarsus sp ,2 0,5 SUMMA (antal individer): ,4 100 SUMMA (antal taxa): ,6 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 2. Dättern, Nord x: y: Det. Anders Boström, Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % NEMATA, rundmaskar Nemata ,6 1,9 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Arcteonais lomondi - (Martin, 1907) ,4 1,3 Limnodrilus hoffmeisteri - Claparède, ,4 1,3 Limnodrilus sp ,2 0,6 Potamothrix hammoniensis - (Michaelsen, 1901) ,4 17,0 Tubificidae (med hårborst) ,4 7,5 Tubificidae (utan hårborst) ,4 4,4 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,8 2,5 Chironomus sp. (plumosus-typ) ,6 17,6 Cryptochironomus sp ,2 3,8 Einfeldia sp ,2 0,6 Harnischia curtilamellata - (Malloch, 1915) ,4 1,3 Polypedilum sp. (nubeculosum-typ) ,4 1,3 Polypedilum sp ,6 1,9 Procladius sp ,0 31,4 Tanytarsus sp ,4 4,4 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,2 0,6 Unio sp ,2 0,6 SUMMA (antal individer): ,8 100 SUMMA (antal taxa): ,8 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 88

89 Bilaga 6. Bedömning av vattenkemi och metaller Beskrivning av parametrar och bedömningsgrunder 89

90 Olika parametrars innebörd Från och med undersökningsåret 2007 tillämpas Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder för miljökvalitet (Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, kustvatten och vatten i övergångszon, Handbok 2007:4). Det innebär för föreliggande rapport att statusklassificeringen av näringsämnen i vattendrag grundar sig på totalhalten av fosfor enligt nedan. Liksom tidigare tillämpas Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport Sjöar och vattendrag) för samtliga parametrar förutom suspenderat material (Allmänna råd 90:4). Dessa är mycket detaljerade och i många fall inte möjliga att följa exakt eftersom kontrollprogrammet inte är anpassat. Tolkningar måste därför göras. Huvuddragen av bedömningarna och de gränsvärden som använts anges nedan. Det är också viktigt att påpeka att tillståndsklassningarna för samtliga parametrar gjorts på årsmedelvärden. Nedanstående gränsvärden är hämtade ur rapport Vissa tillägg och avvikelser från rapporten görs, dessa är kommenterade i efterföljande text. Vattentemperatur ( C) mäts alltid i fält. Den påverkar bl a den biologiska omsätt ningshastigheten och syrets löslighet i vatten. Eftersom densitetsskillnaden per grad ökar med ökad temperatur kan ett språngskikt bildas i sjöar under sommaren. Detta innebär att vatten massan delas i två vattenvolymer som kan få helt olika fysikaliskkemiska egenskaper. Förekomst av temperatursprångskikt försvårar ämnesutbytet mellan yt- och bottenvatten, vilket medför att syrebrist kan uppstå i bottenvattnet där syreförbrukande processer dominerar. Under vintern medför isläggningen att syresättningen av vattnet i stort sett upphör. Under senvintern kan därför också syrebrist uppstå i bottenvattnet. Vattnets surhetsgrad anges som ph-värde. Skalan för ph är logaritmisk vilket innebär att ph 6 är tio gånger surare och ph 5 är 100 gånger surare än ph 7. Normala phvärden i sjöar och vattendrag är oftast 6-8, regnvatten har ofta ett ph-värde mellan 4,0 och 4,5. Låga värden uppmäts som regel i sjöar och vatten drag i samband med snösmältning eller hög vattenföring. Höga ph-värden kan under sommaren uppträda vid kraftig algtillväxt som en konsekvens av koldioxidupptaget vid fotosyntesen. Vid phvärden under ca 5,5 uppstår biologiska störningar som nedsatt fortplantningsförmåga hos vissa fiskarter, utslagning av känsliga bottenfaunaarter mm. Vid värden under ca 5,0 sker drastiska förändringar och en kraftig utarmning av organismsamhällen. Låga phvärden ökar dessutom många metallers löslighet och därmed giftighet i vattnet. Vattnets surhetsgrad (medianvärde) indelas enligt följande: >6,8 6,5 6,8 6,2 6,5 5,6 6,2 5,6 Nära neutralt Svagt surt Måttligt surt Surt Mycket surt Tillägg: 90

91 8-9 >9 Högt ph Mycket högt ph Alkalinitet (mekv/l) är ett mått på vattnets innehåll av syraneutralise rande ämnen, vilka främst utgörs av karbonat och vätekarbonat. Alkaliniteten ger information om vattnets buff rande kapacitet, d.v.s. förmågan att motstå försurning. Vattnets buffertkapacitet med avseende på alkalinitet (mekv/l, medianvärde) indelas enligt följande: >0,20 Mycket god buffertkapacitet 0,10-0,20 God buffertkapacitet 0,05-0,10 Svag buffertkapacitet 0,02-0,05 Mycket svag buffertkapacitet 0,02 Ingen el obetydlig buffertkapacitet Konduktivitet (ms/m) mätt vid 25 C är ett mått på den totala halten lösta salter i vattnet. De ämnen som vanligen bidrar mest till konduktiviteten i sötvatten är kalcium, magnesium, nat rium, kalium, klorid, sulfat och vätekarbonat. Konduktiviteten ger infor mation om mark- och berggrundsförhållanden i tillrinningsområdet. Den kan i en del fall också användas som indikation på utsläpp. Syrehalt (mg/l) anger mängden syre som är löst i vattnet. Vattnets förmåga att lösa syre minskar med ökad temperatur och ökad salthalt. Syre tillförs vattnet främst genom omrörning (vindpåverkan, forsar) samt genom växternas fotosyntes. Syre förbrukas vid nedbrytning av organiska ämnen. Syrebrist kan uppstå i bottenvattnet i sjöar med hög humushalt eller efter kraftig algblomning, störst risk föreligger under sensommaren och i slutet av vintern (särskilt vid förekomst av skiktning - se avsnittet om temperatur). Lägre syrehalter än 4 till 5 mg/l kan ge skador på syrekrävande vattenorganismer. Tillståndet med avseende på syrehalt (mg/l, lägsta värde under året) indelas enligt följande: > Syrerikt tillstånd Måttligt syrerikt tillstånd Svagt syretillstånd Syrefattigt tillstånd Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd Syremättnad (%) är den andel som den uppmätta syrehalten utgör av den teoretiskt möjliga halten vid aktuell temperatur och salthalt. Vid 0 C kan sötvatten t.ex. hålla en halt av 14 mg/l, men vid 20 C endast 9 mg/l. Mättnadsgraden kan vid kraftig algtillväxt 91

92 betydligt överskrida 100%. Rinnande vatten och oskiktade sjöar bedömdes tidigare med utgångspunkt från syremättnadsgraden. Enligt de nya bedömningsgrunderna klassas vattendragen i stället utifrån syrehalten (se föregående avsnitt). Totalfosfor (µg/l) anger den totala mängden fosfor som finns i vattnet. Fosfor föreligger i vatten antingen organiskt bundet eller som fosfat. Fosfor är i allmänhet det tillväxtbegränsande näringsämnet i sötvatten och alltför stor tillförsel kan medföra att vattendrag växer igen och att syrebrist uppstår. Fosfatfosfor, PO4-P, är den oorganiska fraktionen av fosfor, som direkt kan tas upp av växterna. Partikulär fosfor, P part, är den fosfor som är bunden till partiklar i vattnet (t.ex. humus, alger, lerpartiklar) och därmed kan filtreras bort. 12 GGR/ÅR. Enligt Naturvårdsverket, Rapport 4913, bedöms tillståndet i sjöar (majokt) med avseende på totalfosforhalt (µg/l) enligt följande: 12,5 12, >100 Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter Extremt höga halter Avvikelse från bedömningsnormer: Dessa gränser tillämpas även för halter uppmätta under övriga året, samt årsmedelvärden. Tillståndsbedömning i rinnande vatten görs enligt samma normer. I rinnande vatten bedöms även tillståndet utifrån den arealspecifika förlusten (kg P/ha, år): 0,04 Mycket låga förluster 0,04-0,08 Låga förluster 0,08-0,16 Måttligt höga förluster 0,16-0,32 Höga förluster >0,32 (>0,64 Mycket höga förluster Extremt höga förluster) Låga förluster har man från vanlig skogsmark, måttligt höga förluster från hyggen och mindre erosionsbenägen åkermark (vall). Höga förluster motsvaras av läckage från åker i öppet bruk och mycket höga förluster finner man vid läckage från erosionsbenägen åkermark. Punktutsläpp kan dock ge höga värden som ej beror på markläckage. 92

93 Statusklassificering av näringsämnen grundar sig på totalhalten av fosfor. Ett referensvärde (naturligt värde) delas med den uppmätta halten varpå den erhållna kvoten klassificeras enligt tabellen nedan. Referensvärdet mäts företrädelsevis i likvärdiga vattenförekomster som den undersökta men kan även beräknas. Beräkningen utgår ifrån provtagningsstationens höjd över havet, icke marina baskatjoner samt absorbans. Hänsyn skall tas till andelen jordbruksmark i tillrinningsområdet, om denna är större än 10 %. Status EK-värde Hög 0,7 God 0,5 och < 0,7 Måttlig 0,3 och < 0,5 Otillfreddställande 0,2 och < 0,3 Dålig <0,2 Totalkväve (µg/l) anger det totala kväveinnehållet i ett vatten och kan föreligga dels som organiskt bundet och dels som lösta salter. De senare utgörs av nitrat, nitrit och ammonium. Kväve är ett viktigt näringsämne för levande organismer. Tillförsel av kväve anses utgöra den främsta orsaken till eutrofieringen (övergödningen) av våra kustvatten. Kväve tillförs sjöar och vattendrag genom nedfall av luftföroreningar, genom läckage från jord- och skogs bruksmarker samt genom utsläpp av avloppsvatten. Nitratkväve, NO3-N, är en viktig närsaltkomponent som direkt kan tas upp av växtplankton och högre växter. Nitrat är lättrörligt i marken och tillförs sjöar och vattendrag genom s. k. markläckage. Ammoniumkväve, NH4-N, är den oorganiska fraktion av kväve som bildas vid nedbrytning av organiska kväveföreningar. Ammonium omvandlas i sin tur till nitrat, en process som förbrukar stora mängder syre. Enligt Naturvårdsverket, Rapport 4913, bedöms tillståndet i sjöar (maj-okt) med avseende på totalkvävehalt (µg/l) enligt följande : < Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter >5000 Extremt höga halter Avvikelse från bedömningsnormer: Dessa gränser tillämpas även för halter uppmätta under övriga året, samt årsmedelvärden. Tillståndsbedömning i rinnande vatten görs enligt samma normer. I rinnande vatten bedöms även tillståndet utifrån den arealspecifika förlusten (kg N/ha, år): 1,0 Mycket låga förluster 93

94 1,0-2,0 2,0-4,0 4,0-16,0 >16 (>32 Låga förluster Måttligt höga förluster Höga förluster Mycket höga förluster Extremt höga förluster) Låga förluster har man från icke kvävemättad skogsmark, måttligt höga förluster från påverkad skogsmark och ogödslad vall. Höga förluster motsvaras av läckage från åker i slättbygd och mycket höga förluster finner man vid läckage från sandjordar. Punktutsläpp kan dock ge höga värden som ej beror på markläckage. Bedömning av halten ammoniumkväve kan görs i relation till biologiska effekter i enlighet med SNV 1969:1, Bedömningsgrunder för svenska ytvatten (effekter på fisk): < Mycket låga halter Låga halter Måttligt höga halter Höga halter >1500 Mycket höga halter Absorbansen mäter ljusförhållandena i i vattnet. Ljusförhållandena påverkar livsbetingelserna direkt för många organismer. Absorbansen mäts på filtrerat vatten vid 420 nm våglängd i fotometer i 5 cm kuvett. En klassindelning görs enligt nedan: 0,02 Ej eller obetydligt färgat vatten 0,02-0,05 Svagt färgat vatten 0,05-0,12 Måttligt färgat vatten 0,12-0,2 >0,2 Betydligt färgat vatten Starkt färgat vatten TOC (mg/l), totalt organiskt kol, ger information om halten av organiska ämnen. TOChalten ligger i intervallen 2-5 mg/l för näringsfattiga klarvattensjöar, 5-15 mg/l för humösa och näringsrika sjöar. Vatten som är kraftigt förorenade med organiskt material kan ha värden överstigande 15 mg/l. Ett högt värde inne bär risk för en syretäring, varvid vattnets syrehalt kan förbrukas. 94

95 En klassindelning med avseende på TOC (mg/l) göras enligt nedan: >16 Mycket låg halt Låg halt Måttligt hög halt Hög halt Mycket hög halt Ljusförhållanden påverkar direkt livsbetingelserna för många organismer. Förekomsten av löst och partikulärt material påverkar också den biologiska tillgängligheten hos miljögifter. Vattnets beskaffenhet kan bestämmas dels av Turbiditet (FNU), dels av Suspenderat material (mg/l). Turbiditet (FNU) är vattnets grumlighet och ger ett mått på vattnets innehåll av suspenderade partiklar, t.ex. plankton eller mineralpartiklar. Grumlighet kan utgöras av synliga partiklar eller opalescens dvs mycket små partiklar som ger vattnet en viss mjölkighet. Turbiditeten definieras som ett uttryck för den optiska egenskap som gör att ljus sprids och absorberas i vattnet istället för att passera genom det. Klassindelning med avseende på turbiditet (FTU) göras enligt nedan: 0,5 0,5-1,0 1,0-2,5 2,5-7,0 >7,0 Ej eller obetydligt grumligt Svagt grumligt Måttligt grumligt Betydligt grumligt Starkt grumligt Suspenderat material (mg/l) består av kringsvävande partiklar >0,45µm vilka relativt snabbt sedimenterar till botten men kan förekomma i rinnande vatten eller vissa utsläpp. Tillståndet med avseende på mängden suspenderat material (mg/l) bestäms enligt nedan: 1,5 1, >12 Mycket låg slamhalt Låg slamhalt Måttligt hög slamhalt Hög slamhalt Mycket hög slamhalt 95

96 Metaller i vattenmossa (mg/kg ts) anger metallinnehållet i vattenmossan Fontinalis sp. Mossan tar upp och anrikar biologiskt tillgängliga metaller från det omgivande vattnet. Analysen ger alltså ett mått på den del av metallinnehållet i vattnet som inte är bundet till partiklar eller organiska ämnen. Klassindelning med avseende på metaller i vattenmossa (mg/kg ts) görs enligt nedan: Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Benämning Mycket låga Låga Måttligt höga Höga Mycket höga halter halter halter halter halter Kvicksilver (Hg) 0,04 0,04-0,1 0,1-0,3 0,3-1,5 > 1,5 Kadmium (Cd) 0,3 0,3-1,0 1,0-2,5 2,5-15 > 15 Arsenik (As) 0,5 0, > 40 Bly (Pb) > 150 Krom (Cr) 1,5 1,5-3,5 3, > 50 Nickel (Ni) > 150 Koppar (Cu) > 250 Zink (Zn) > 2500 Kobolt (Co) >

97 Bilaga 7. Bedömning av bottenfauna Hur klassificerar och expertbedömer bottenfauna i sjöar och vattendrag 97

98 Allmänt om biologiska undersökningar Biologiska undersökningar har många fördelar jämfört med enbart fysikalisk-kemiska mätningar. De viktigaste fördelarna är att man direkt undersöker de organismer man vill skydda och bevara samt att man får en integrerad bild av påverkan av flera olika faktorer under lång tid. Det är till exempel mycket svårt att med punktvisa kemiska mätningar bestämma det lägsta ph-värdet, och därmed försurningsgraden, under året i ett vattendrag. Bottenfaunan fungerar då som en bra indikator vid försurningsbedömningar eftersom känsliga arter kan dö efter bara några timmars påverkan. På samma sätt kan bottenfaunan även indikera andra påverkanstyper, såsom eutrofiering och miljögifter. Viktigt är också att bottenfaunan inte bara är en indikator på miljöförändringar, utan i sig utgör ett naturvärde och ett viktigt inslag i den biologiska mångfalden. Naturvårdsverkets bedömningsgrunder underlättar och likformar tolkningen av undersökningsresultaten (Naturvårdsverket 2007). Bottenfauna Bottenfaunan i våra sjöar och vattendrag utgörs till största delen av insekter, men även snäckor, musslor, iglar, fåborstmaskar och kräftdjur förekommer. De flesta insekter bland bottenfaunan har ett vattenlevande larvstadium, som utgör större delen av livscykeln, samt ett kortare landlevande adultstadium. Larvstadiet kan vara bara någon månad för vissa arter medan andra tillbringar flera år som larver innan de kläcks till vingade insekter. Några grupper av insekter har såväl larv- som adultstadium i vattnet. Artantal och artsammansättning varierar mycket, såväl inom ett vatten som mellan olika vatten. Detta beror dels på biologiska faktorer som till exempel konkurrens och rovdjurens inverkan och dels på faktorer som inte har med biologiska förhållanden att göra, till exempel lokalens struktur (bredd, djup, vattenhastighet, substrat med mera) och vattenkvaliteten. Ju mer lugnflytande ett vattendrag är desto större blir likheten med en sjö, bland annat genom att syreinnehållet minskar. Bottnen består då ofta av mjukbotten och i sådana miljöer förekommer till exempel få eller inga bäcksländor. Vidare ökar normalt antalet arter, samtidigt som artsammansättningen förändras, från källan till mynningen i ett vattendrag. Ökat näringsinnehåll i vattnet och bredare vattendrag som ger fler biotoper ( miljöer ) är några orsaker till detta. Man får även förändringar i artsammansättningen om en bäck torkar ut till exempel under en torr sommar. Beroende på torrperiodens längd kommer kanske vissa arter att försvinna helt tills nykolonisation inträffar, medan arter med torktåliga stadier finns kvar vid periodens slut. Dessutom kommer nykolonisationen att gå olika snabbt för olika arter vilket medför en naturlig och successiv förändring av bottenfaunasamhället. Denna förändring sker inte bara efter en torrperiod, utan kan observeras efter alla sorters störningar. För att kunna använda bottenfaunan som föroreningsindikator krävs kunskaper bland annat om hur olika arter lever, i vilka miljöer de lever, deras livscykler, hur de påverkas av andra faktorer som inte har med miljöpåverkan att göra samt givetvis hur de reagerar på olika typer av föroreningar. När det gäller försurning så klarar vissa arter inte ett lågt ph utan slås ut, medan andra ökar i antal. Att arter försvinner när ph sjunker behöver inte alltid bero på att de själva drabbas, utan orsaken kan till exempel vara att ett viktigt inslag i födan försvinner. När det gäller eutrofiering kan vissa arter påverkas negativt av höga näringsämneshalter eller stora mängder organiskt material. Påverkan kan vara direkt orsakad av fysiokemiska gränser för vad arterna klarar av, men oftast hänger den samman med låga syrehalter i bottenvattnet pga en hög biologisk produktion, gärna i 98

99 kombination med dålig syresättning i exempelvis lugnflytande vattendrag eller sjöars djuphålor. Dessutom kan arter, som normalt sett hade tålt höga halter av näringsämnen, konkurreras ut av andra arter som gynnas mer av eutrofieringen. Olika arters föroreningskänslighet, främst med avseende på försurning och organisk belastning, finns dokumenterad i en rad arbeten. I denna rapport har uppgifter hämtats, förutom från Medins databasmaterial, främst från Engblom & Lingdell (1983, 1985a, 1985b, 1987), Engblom m.fl. (1990), Raddum & Fjellheim (1984), Otto & Svensson (1983), Eriksson m.fl. (1981), Henrikson m.fl. (1983), Rosenberg & Resh (1993), Degerman m.fl. (1994), Moog (1995) och Wiederholm (1999). Bottenfaunan har tidigare varit förhållandevis dåligt känd vad gäller arternas utbredning och vilka arter som är sällsynta eller hotade i svenska sjöar och vattendrag. Tack vare ett ökat fokus på bottenfaunaundersökningar har kunskapen ökat markant, och det har därmed blivit möjligt att göra kvalificerade bedömningar av faunans naturvärden. Det är viktigt att påpeka att de bedömningar som görs framförallt gäller faunan på den sträcka som undersökts. Det innebär till exempel att en annan sträcka i ett vattendrag skulle kunna få en annan bedömning än den undersökta. Kriterier för biologisk bedömning Allmänt En bedömning av olika sorters påverkan på bottenfaunan grundar sig dels på faktiska kunskaper om olika arters föroreningskänslighet och dels på erfarenhet om hur det normalt ser ut på en lokal med ungefär samma naturliga förutsättningar som den undersökta. Erfarenheter hämtade från Medins databas, som innehåller undersökningar från drygt 4000 olika lokaler i sjöar och vattendrag i Sverige, har därför använts vid bedömningarna. Bedömningsgrunderna Bedömning av status och klass Det nya vattendirektivet har mycket ambitiösa miljömål 2015 ska i princip alla vatten ha en god ekologisk status. Ett av stegen för att uppnå miljömålet är att klassa den ekologiska statusen i akvatiska miljöer. För att underlätta statusklassningen av bottenfaunan i sjöar och vattendrag har SLU utvecklat två multimetriska bottenfaunaindex för surhet (MISA för vattendrag och MILA för sjöars litoral) och ett multimetriskt bottenfaunaindex för eutrofieringspåverkan i vattendrag (DJ-index). Förutom dessa index används även det äldre ASPT-indexet för att mäta den ekologiska kvaliteten. I sjöars profundal (djupområde) används indexet BQI för att klassa näringspåverkan. Hur dessa index beräknas och används vid statusklassning finns beskrivet i Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2007). De olika klassgränserna redovisas i Tabell 1 och Tabell 2. 99

100 Tabell 1. Referensvärden och klassgränser för klassificering av ASPT-index, BQI och MILA i sjöar. Ekoregion avser Ilies ekoregioner. Ekologisk kvalitetskvot beräknas genom att dividera uppmätt indexvärde med referensvärdet ASPT Ekoregion Referensvärde 5,85 5,8 5,6 Status Hög 0,95 Ekologisk kvalitetskvot (EK) 0,90 0,60 God 0,70 och <0,95 0,70 och <0,90 0,45 och <0,60 Måttlig 0,50 och <0,70 0,45 och <0,70 0,30 och <0,45 Otillfredsställande 0,25 och <0,50 0,25 och <0,45 0,15 och <0,30 Dålig <0,25 <0,25 <0,15 BQI Ekoregion Referensvärde 2,68 3 3,25 Status Hög 0,75 Ekologisk kvalitetskvot (EK) 0,90 0,95 God 0,60 och <0,75 0,70 och <0,90 0,70 och <0,95 Måttlig 0,40 och <0,60 0,45 och <0,70 0,50 och <0,70 Otillfredsställande 0,20 och <0,40 0,25 och <0,45 0,25 och <0,50 Dålig <0,20 <0,25 <0,25 MILA Ekoregion Referensvärde 77,5 49,4 41,7 Status Nära neutralt 0,85 Ekologisk kvalitetskvot (EK) 0,85 0,60 Måttligt surt 0,50 och <0,85 0,60 och <0,85 0,45 och <0,60 Surt 0,35 och <0,50 0,40 och <0,60 0,30 och <0,45 Mycket surt 0,15 och <0,35 0,20 och <0,40 0,15 och <0,30 Extremt surt <0,15 <0,20 <0,15 100

101 Tabell 2. Referensvärden och klassgränser för klassificering av ASPT-index, DJ-index och MISA i vattendrag. Ekoregion avser Ilies ekoregioner. Ekologisk kvalitetskvot beräknas genom att dividera uppmätt indexvärde med referensvärdet ASPT Ekoregion Referensvärde 5,37 6,53 6,67 Status Hög 0,90 Ekologisk kvalitetskvot (EK) 0,90 0,90 God 0,70 och <0,90 0,70 och <0,90 0,70 och <0,90 Måttlig 0,45 och <0,70 0,45 och <0,70 0,45 och <0,70 Otillfredsställande 0,25 och <0,45 0,25 och <0,45 0,25 och <0,45 Dålig <0,25 <0,25 <0,25 DJ-index Ekoregion Referensvärde Status Hög 0,80 Ekologisk kvalitetskvot (EK) 0,80 0,80 God 0,60 och <0,80 0,60 och <0,80 0,60 och <0,80 Måttlig 0,40 och <0,60 0,40 och <0,60 0,40 och <0,60 Otillfredsställande 0,20 och <0,40 0,20 och <0,40 0,20 och <0,40 Dålig <0,20 <0,20 <0,20 MISA Ekoregion Referensvärde 47,5 47,5 47,5 Status Nära neutralt 0,55 Ekologisk kvalitetskvot (EK) 0,55 0,55 Måttligt surt 0,40 och <0,55 0,40 och <0,55 0,40 och <0,55 Surt 0,25 och <0,40 0,25 och <0,40 0,25 och <0,40 Mycket surt <0,25 <0,25 <0,25 Övriga index till stöd för expertbedömningen För att underlätta och systematisera bedömningarna har Naturvårdsverket tidigare ställt upp gränsvärden för sex typer av index (Wiederholm 1999). Dessa gränsvärden användes för att bedöma och klassa tillstånd med avseende på försurning och eutrofiering, och Medins har valt att fortsätta nyttja dessa som stöd för sina expertbedömningar. För bedömningar i rinnande vatten och sjöars litoral kan ASPT-index karakteriseras som ett allmänt föroreningsindex, som huvudsakligen mäter graden av påverkan från näringsämnen/organiskt material. Shannons diversitetsindex mäter mångformigheten hos bottenfaunasamhället, och låga värden kan ofta indikera en störning i vattenmiljön. De två andra indexen som används i sjöar och vattendrag är mer specialiserade. Danskt faunaindex mäter och klassar tillståndet när det gäller näringsämnen/organiskt material och Surhetsindex mäter och klassar graden av försurningspåverkan. För sjöars profundal mäter O/C-indexet i huvudsak näringstillståndet i sjön, medan BQI indirekt mäter eutrofieringspåverkan genom förekomsten av mer eller mindre syrekrävande fjädermyggor. 101

102 När det gäller den gamla tillståndsklassningen (Naturvårdsverket 1999) har Medins valt att ändra klassgränserna för Shannonindex i sjöar och vattendrag samt Surhetsindex i sjöar. Skälet är att de egna klassgränserna (beräknade ur Medins databasmaterial) för Shannons diversitetsindex ger en bättre upplösning med den metodik som normalt används i företagets bottenfaunaundersökningar (SS-EN ). När det gäller Surhetsindex i sjöar har dessutom en smärre justering nedåt gjorts för klassgränserna. Motivet för denna ändring är bedömningen att alltför många opåverkade sjöar annars skulle bedömas som försurningspåverkade. Poängsättningen för antal taxa har också återställts till dess ursprungliga form (se Henrikson & Medin 1986). Medins har också valt att sätta upp gränsvärden för ytterligare några index som ansetts viktiga att använda vid bedömningarna. När det gäller totalantalet påträffade taxa, medelantalet taxa per prov, individtäthet i sjöars litoral och EPT-index (antalet arter bland dag-, bäck- och nattsländor) har klassgränserna valts vid 10, 25, 75 och 90 procents percentilerna i det egna databasmaterialet (Ericsson m.fl. 2000). När det gäller klassgränser för individtäthet i övriga undersökningstyper har dessa valts för att ge en grov uppskattning av den biologiska produktionen. Ytterligare ett index är Föroreningsindex, som liksom Surhetsindex är ett sammansatt index för att mäta och klassa eutrofieringspåverkan i vattendrag. Ingående kriterier är förekomsten av arter och grupper med olika eutrofieringskänslighet samt bottenfaunasamhällets sammansättning och mångformighet (Ericsson m.fl. 1993). Klassgränserna är desamma som för Surhetsindex. Två helt nya index som Medins utvecklade under 2006 är PTI, Profundalt Trofi-Index och EEI, Eutrofieffekt-index (Liungman & Ericsson 2006). PTI är ett sammansatt index som främst mäter näringsförhållandena i sjöars djupbottenområden. EEI använder PTI samt förekomsten av taxa med olika eutrofieringskänslighet för att bedöma påverkansgraden hos bottenfaunan. De klassgränser som används i Medins rapporter redovisas i Tabell 3 - Tabell 5. Tabell 3. Gränsvärden för tillståndsklassning av bottenfauna i rinnande vatten Klass Benämning Shannons diver- ASPT- Danskt fauna- Surhets-/Föroreningssitetsindex index index index 1 Mycket högt index >4,15 >6,9 7 >10 2 Högt index 3,85-4,15 6,1-6, Måttligt högt index 2,95-3,85 5,3-6, Lågt index 2,35-2,95 4,5-5, Mycket lågt index 2,35 4,5 3 2 Klass Benämning Individtäthet Totalantal Medelantal taxa EPT index (antal/m 2 ) taxa per prov 1 Mycket högt index >3000 >50 >30 >29 2 Högt index Måttligt högt index Lågt index Mycket lågt index

103 Tabell 4. Gränsvärden för tillståndsklassning av bottenfauna i sjöars litoral Klass Benämning Shannons diver- ASPT- Danskt fauna- Surhetssitetsindex index index index 1 Mycket högt index >4,00 >6,4 >5 >8 2 Högt index 3,80-4,00 5,8-6, Måttligt högt index 2,85-3,80 5,2-5, Lågt index 2,45-2,85 4,5-5, Mycket lågt index 2,45 4,5 2 1 Klass Benämning Individtäthet Totalantal Medelantal taxa EPT-index (antal/m 2 ) taxa per prov 1 Mycket högt index >1000 >35 >18 >17 2 Högt index Måttligt högt index Lågt index Mycket lågt index Tabell 5. Gränsvärden för tillståndsklassning av bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral. BQI samt O/C-index avses endast användas för profundalfauna Klass Individtäthet Totalantal taxa i Totalantal taxa i (antal/m 2 ) sublitoralzonen profundalzonen 1 Mycket högt index >3000 >25 >15 2 Högt index Måttligt högt index Lågt index Mycket lågt index Klass BQI O/C-index PTI och EEI 1 Mycket högt/mycket lågt index >4,0 0,5 > 4 2 Högt/lågt index 3,0-4,0 0,5-4, Måttligt högt index 2,0-3,0 4,7-8, Lågt/högt index 1,0-2,0 8, Mycket lågt/mycket högt index 1,0 >13 1 De använda gränserna får inte tolkas så att man sätter likhetstecken mellan tillståndsklassningen måttlig och det allmänna ordet normal. Normalt är till exempel att hitta låga individtätheter i oligotrofa vatten och höga tätheter i mera näringsrika. Ett annat exempel är att man normalt hittar färre arter i små vattendrag än i stora. Därför kan det bli så att bedömningen av antal taxa blir något missvisande beroende på om vattendraget är stort eller litet. Viktigt att påpeka är också att det artantal, eller antalet arter/taxa, som anges är det minsta antalet arter som med säkerhet finns på lokalen. Detta gäller även vid beräkningen av medelantal taxa per prov och EPT-index. 103

104 Expertbedömning av påverkan Det stora antalet index och parametrar som beskriver bottenfaunasamhället innebär att det finns ett behov av en sammanfattande bedömning av resultaten, en så kallad expertbedömning. Ett annat skäl är att indexen ensamma ibland ger fel status. Vid expertbedömningen används, förutom de olika index och parametrar som beräknas, även bottenfaunasamhällets sammansättning samt förekomst av indikatorarter. I enlighet med de nya bedömningsgrunderna 2007 använder Medins samma femgradiga system som används vid statusklassning. Påverkan av surhet Expertbedömningen av påverkan med avseende på surhet görs huvudsakligen med hjälp av Surhetsindex (Wiederholm 1999) och MILA/MISA. För att få en så korrekt bedömning som möjligt av bottenfaunans surhetspåverkan på lokalen, bygger både Surhetsindex och MILA/MISA på ett flertal kriterier hos bottenfaunan. Fördelen med att bedöma efter flera kriterier är att risken för felbedömningar minskar. Om till exempel bedömningen enbart grundade sig på känsligaste arten skulle en felbedömning göras om ingen känslig art hittades trots att vattendraget var opåverkat av försurning. Låga värden indikerar att bottenfaunan domineras av surhetstoleranta grupper medan höga värden visar att känsliga grupper förekommer. Påverkan av surhet i sjöars litoral klassas enligt: - Nära neutralt - Måttligt surt - Surt - Mycket surt - Extremt surt I vattendrag används ovanstående surhetsklasser utom Extremt surt. Påverkan av eutrofiering När ett vatten utsätts för en belastning av näringsämnen leder detta bland annat till en ökad växtproduktion, vilket i sin tur leder till en ökad djurproduktion. Den ökade näringsstatusen (eutrofieringen) kan, om den blir för stor, ge allvarliga negativa effekter på bottenfaunan bland annat på grund av att syrgashalten i vattnet minskar. Flera index används för att bedöma graden av eutrofieringspåverkan på bottenfaunan: DJ-index tar liksom MISA/MILA hänsyn till flera olika kriterier hos bottenfaunans sammansättning. Sammanvägningen ger en mer balanserad bild av eutrofieringspåverkan, och risken för felbedömningar minskar. Föroreningsindex är ett sammansatt index som mäter och klassar påverkan från framför allt eutrofiering. ASPT-index är ett renvattensindex som baseras på förekomst av i huvudsak känsliga eller toleranta djurgrupper. Ett lågt värde visar att det i huvudsak förekommer toleranta grupper, vilket därmed indikerar att vattenkvaliteten är dålig. 104

105 Danskt faunaindex bygger på förekomsten av vissa nyckelarter eller nyckelsläkten med varierande tolerans för näringsämnen/organisk belastning. För samtliga eutrofieringsindex gäller att ett lågt värde indikerar att bottenfaunan är eutrofieringspåverkad på grund av höga halter av näringsämnen eller en hög belastning av organiskt material. På motsvarande sätt visar höga värden på en god vattenkvalitet med låg påverkansgrad. Påverkan av eutrofiering klassas enligt: - Hög status - God status - Måttlig status - Otillfredsställande status - Dålig status Annan påverkan Annan påverkan är ett begrepp på en mängd störningar som kan ha en negativ effekt på bottenfaunan. Påverkan kan exempelvis bero på utsläpp av giftiga föroreningar såsom metaller och olja, men kan även komma från mer fysiska ingrepp i vattendraget såsom regleringar. Även naturliga störningar såsom uttorkning, eller grumling pga höga flöden, kan leda till en negativ påverkan på bottenfaunan. Bedömningen av annan påverkan används emellertid i Medins undersökningar endast för att beskriva en antropogen påverkan. Annan påverkan klassas enligt: - Hög status - God status - Måttlig status - Otillfredsställande status - Dålig status Jämförelse med tidigare bedömningar Fram till och med 2007 bedömdes påverkansgraden med avseende på bottenfauna i tre klasser: A. Ingen eller obetydlig påverkan B. Betydlig påverkan C. Stark eller mycket stark påverkan Detta gjordes vid varje lokal för att bedöma graden av försurningpåverkan, graden av påverkan från näringsämnen/organiskt material och om det ansågs nödvändigt för annan påverkan. Medins har valt att i sina rapporter översätta dessa tidigare bedömningar un- 105

106 gefärligt, så att A motsvarar God eller Hög status, B motsvarar Måttlig status och C motsvarar Otillfredsställande eller Dålig status. Bedömning av naturvärden Vid bedömning av naturvärden i vattenmiljöer finns kriterier som länsstyrelsen i Älvsborgs län utnyttjade i sitt Naturvårdsprogram (Berntell m.fl. 1984). Även Naturvårdsverkets Handbok, Naturinventeringar av sjöar och vattendrag (SNV 1989) och System Aqua anger liknande kriterier. Några av huvudkriterierna vid dessa bedömningar av vattenmiljöer är: - Påverkan - Betydelse för forskning - Biologisk mångformighet - Raritet - Biologisk produktion Naturvärdena i vattenmiljöernas evertebratsamhällen och vilka arter som är sällsynta eller hotade har tidigare till stor del varit okända i Sverige. I och med att bottenfaunan undersökts i allt fler sammanhang, oftast i vattenvårdsförbundens recipientkontroll eller i uppföljningskontrollen av kalkningsverksamheten, har kunskaper om faunan i sjöar och vattendrag vuxit fram. I ett försök att med hjälp av olika kriterier bedöma faunans naturvärde används här två av ovanstående huvudkriterier: biologisk mångformighet och raritet. Som mått på det första huvudkriteriet, biologisk mångformighet, används totalantalet arter/taxa och diversitetsindex (Shannon index, Wiederholm 1999). I det här fallet bedöms artrika och diversa ekosystem ha högre naturvärden än de som har få arter eller en låg diversitet. Begreppet raritet har använts så att hotade eller sällsynta arter bedöms ha höga naturvärden. Vad gäller vilka arter som är hotade i Sverige har dessa jämte hotstatus hämtats från Artdatabankens rödlista för hotade arter (Gärdenfors 2005). Hotkategoridefinitionerna i rödlistan innebär i korthet att kategori RE är arter som försvunnit, kategori CR är arter som är akut hotade, kategori EN är arter som är starkt hotade, kategori VU är arter som är sårbara och kategori NT är arter som är missgynnade. Kategori DD är arter som eventuellt tillhör ovanstående kategorier men där kunskapsunderlaget är för bristfälligt för en säker klassning. Vid bedömningen av naturvärden tas även hänsyn till ovanliga arter. Med beteckningen ovanlig menas till exempel att arten är lokalt eller regionalt ovanlig eller att arten förekommer i färre än 5 % av de lokaler som undersökts i Götaland och Svealand. Viktigt att notera är att raritetsbegreppet i det senare fallet endast tillämpas på arter som har sin huvudsakliga förekomst i den undersökta naturtypen. Arter som tas upp på rödlistan får inga ytterligare poäng för raritet. En bedömning av faunans mångformighet och raritet är nästan alltid något relativt, dvs den grundar sig på en jämförelse med ett eller flera objekt. Erfarenheter från tidigare undersökta sjöar och vattendrag i Götaland och Svealand har därför använts vid bedömningen. 106

107 För att överskådligt systematisera ovanstående information har ett poängsystem skapats för bedömning av bottenfaunan i vattendrag och sjöars litoralzon (Tabell 6 och 7). Vid konstruktionen av modellen har störst vikt lagts vid förekomst av hotade eller ovanliga arter. Viktigt är här att påpeka att sällsynta arter ofta också är fåtaliga i ett vatten, vilket gör dem svåra att hitta. Detta innebär att man riskerar att underskatta naturvärdena vid den här typen av bedömningar. Tabell 6. Kriterier och poängsättning för bedömning av bottenfaunans naturvärden i rinnande vatten Kategorier Poängsättning A Rödlistade arter Kategori RE, CR, EN och VU ger 16 p. NT och DD ger 6 p. per art B Totalantal taxa ger 1 p., ger 3 p. och >50 ger 10 p. C Shannon index 3,85-4,15 ger 1 p. och >4,15 ger 3 p. D Ovanliga arter Om ej poäng i kategori A, 3 p. per art Indexet beräknas som summan av poängen i de olika kategorierna. Tabell 7. Kriterier och poängsättning för bedömning av bottenfaunans naturvärden i sjöars litoral Kategorier Poängsättning A Rödlistade arter Kategori RE, CR, EN och VU ger 16 p. NT och DD ger 6 p. per art B Totalantal taxa ger 1 p., ger 3 p. och >35 ger 10 p. C Shannon index 3,80-4,00 ger 1 p. och >4,00 ger 3 p. D Ovanliga arter Om ej poäng i kategori A, 3 p. per art Indexet beräknas som summan av poängen i de olika kategorierna. Vid den slutgiltiga bedömningen tillämpas flytande poänggränser enligt: 16 poäng - mycket höga naturvärden 6-16 poäng - höga naturvärden 0-6 poäng - naturvärden i övrigt 107

108 Referenser BERNTELL, A., WENBLAD, A., HEN-RIKSON, L., NYMAN, H. & OSKARSSON, H Kriterier för värdering av sjöar från naturvårdssynpunkt. Länsstyrelsen i Älvsborgs län 1983:3. DEGERMAN, E., FERNHOLM, B. & LINGDELL, P-E Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag. Utbredning i Sverige. Naturvårdsverket, Rapport ENGBLOM, E. & LINGDELL, P-E Bottenfaunans användbarhet som phindikator. - SNV PM ENGBLOM, E. & LINGDELL, P-E. 1985a. Hur påverkar reningsverk med olika fällningskemikalier bottenfaunan? - SNV PM ENGBLOM, E. & LINGDELL, P-E. 1985b. Hur påverkar kalkdoserare bottenfaunan? - SNV PM ENGBLOM, E. & LINGDELL. P-E Vilket skydd har de vattenlevande smådjuren i landets naturskyddsområden? - SNV PM ENGBLOM, E., LINGDELL. P-E. & NILSSON, A.N Sveriges bäckbaggar (Coleoptera, Elmididae) - artbestämning, utbredning, habitatval och värde som miljöindikatorer. - Entomologisk Tidskrift 111: ERICSSON, U., MEDIN, M. & NILSSON, C Bottenfauna undersökning i Älvsborgslän Medins Sjö- och Åbiologi AB. ERICSSON, U, MEDIN, M., NILSSON, C. & SUNDBERG, I. Kommentarer kring bedömning av bottenfauna med de nya bedömningsgrunderna (Wiederholm, 1999) Medins Sjö- och Åbiologi AB. ERIKSSON, M.O.G., HENRIKSON, L. & OSCARSON, H.G Försurningseffekter på sötvattenmollusker i Älvsborgs län, Naturvårdsenheten 1981:2. GÄRDENFORS, U. (ed.) Rödlistade arter i Sverige Artdatabanken, SLU, Uppsala. HENRIKSON, B.I., HENRIKSON, L., NYMAN, H.G. & OSCARSON, H.G ph och predation - populationsreglerande faktorer i försurade sjöar? - Zoologiska inst., Göteborgs universitet, Rapport till Fiskeristyrelsen. LIUNGMAN, M. & ERICSSON, U Profundalt Trofi-index (PTI) och Eutrofieffekt-index (EEI) för bedömning av tillstånd samt för påverkansklassning av mjukbottenfauna i sjöar.. MOOG, O. (Ed.) Fauna aquatica Austriaca, Version Wasserwirtschaftskataster, Bundesministerium für Land- und Forstwirtschsft, Wien. NATURVÅRDSVERKET Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4. Utgåva 1. December

109 OTTO, C. & SVENSSON, B.S Properties of acid brown waters in southern Sweden. - ARCH. HYDROBIOL. 99: RADDUM, G.G. & FJELLHEIM, A Acidification and early warning organisms in freshwaters in western Norway. - VERH. INTERNAT. VEREIN. LIMNOL. 22: ROSENBERG, D. & RESH, V Freshwater biomonitoring and macroinvertebrates Routledge, Chapman & Hall, Inc. SNV Naturinventering av sjöar och vattendrag, Handbok. Statens Naturvårdsverk. Solna. STENBERG, A Recipientkontroll, Lidans och Nossans vattensystem Analycen AB. WIEDERHOLM, T. (Ed.) Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket, rapport WIEDERHOLM, T. (Ed.) Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport, biologiska parametrar. Naturvårdsverket, rapport

110

111

112