Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013
|
|
- Olof Jansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län Allmänt om klassificeringen Klassificeringen baseras på Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2013:19). Klassificering av näringsämnen i ytvatten inom ansvarsområdet för Länsstyrelsen i Värmland utgår helt och hållet från vattenkemiska mätdata erhållna genom vattenprovtagning som utförts under åren Vattenförekomster som ej kunnat hänföras till tillgängliga mätdata för denna period, har utelämnats från statusklassificeringen. Beräkningar som utförts enligt avsnitten 2.1 och 3.1 utgår från medelvärden beräknade per miljöövervakningsstation och för alla inom perioden utförda provtagningar. För de vattenförekomster som representeras av flera miljöövervakningsstationer har beräkningar av referensvärden och medelhalter av total-fosfor (Tot-P) först utförts per station, för att sedan vägas samman som medelvärden. En förutsättning som motiverat detta förfarande är att samtliga stationer som kunnat knytas till samma vattenförekomst uppvisat samma antal mättillfällen under samma tidsperiod. Se Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2013:19) för information om krav på underlagsdata. Beräkningsmetoder och de avvägningar som gjorts vid klassificeringen redovisas översiktligt i detta dokument. 2. Metod för klassificering av näringsämnen i sjöar 2.1. Beräkningsmodeller för framtagande av referensvärde Beräkning av referensvärde för Total-fosfor (normal metod) log 10 (ref-p)= log 10 AbsF log 10 Höjd log 10 Medeldjup Där ref-p = referensvärde (total-p µg/l) AbsF = absorbans mätt vid 420 nm i 5 cm kuvett (filtrerat prov) Höjd = sjöns höjd över havet (m) Medeldjup = sjöns medeldjup (m)
2 Förenklad metod vid avsaknad av uppgift om medeldjup log 10 (ref-p) = log 10 AbsF log 10 Höjd Denna metod får endast användas om den uppmätta koncentrationen av Tot-P är mer än 5 µg/l från någon klassgräns enligt avsnitt Framtagning av data För beräkningar enligt modellerna ovan har för en rad vattenförekomster uppgift om AbsF saknats och färgtal (mg Pt/L) dividerat med 500 har då istället använts som likvärdig parameter. Uppgifter om medeldjup och sjöars höjd har hämtats ifrån SMHI:s sjöregister. I enstaka fall där höjd inte kunnat hämtas ur registret, har höjdvärde hämtats från Lantmäteriets nya nationella höjdmodell. För de vattenförekomster där uppgift om medeldjup saknas har den förenklade beräkningsmodellen använts Bestämning av statusklass För bestämning av klass beräknas ett EK-värde som referensvärde/uppmätt halt av total-fosfor. EK-värdet jämförs mot klassgränserna enligt följande: Status EK-värde Hög >0.7 God Måttlig Otillfredsställande Dålig <0.2 I de fall den beräknade medelhalten för uppmätt total-fosfor ligger mindre än 5 µg/l från klassgräns (för att få klassgränser i formen µg/l divideras referensvärdet med EK-värdet för respektive klassgräns) och den förenklade metoden för beräkning av referensvärde därmed inte är tillförlitlig, har status avgjorts genom en s.k. expertbedömning med tillhörande förklaring i motiveringstexten (se mer om detta i avsnitt 4.5)
3 3. Metod för klassificering av näringsämnen i vattendrag 3.1 Beräkningsmodeller för framtagande av referensvärde Beräkning av referensvärde för Total-fosfor (normal metod) log 10 (ref-p) = log 10 (Ca*Mg*) log 10 (AbsF) stationshöjd Där ref-p = referensvärde (total-p µg/l) Ca*Mg* = Icke marina baskatjoner (mekv/l), se nedan AbsF = absorbans mätt vid 420 nm i 5 cm kuvett Stationshöjd = provtagningsstationens höjd över havet (m) Icke marina baskatjoner beräknas enligt: Ca*Mg* = Ca + Mg Cl, där alla koncentrationer anges som mekv/l. Förenklad metod vid avsaknad av data för baskatjoner och kloridjoner log 10 (ref-p) = log 10 (AbsF) stationshöjd Denna metod får endast användas om den uppmätta koncentrationen av Tot-P är mer än 8 µg/l från någon klassgräns enligt avsnitt 3.3. Omräkning av referensvärde vid hänsynstagande till andel jordbruksmark i avrinningsområdet ref-p jo = (P jo A jo ref-p (100 A jo )) / 100 Där ref-p jo = det sammanviktade referensvärdet (Tot-P µg/l) i områden med jordbruksmark P jo = Referensvärde (Tot-P µg/l) relaterat till jordart och utlakningsregion. A jo = Andel jordbruksmark (%) i avrinningsområdet. ref-p = Beräknat referensvärde enligt tidigare beskrivna metoder. Beräkningsmodellen har använts där andelen jordbruksmark inom avrinningsområdet (uppströms provtagningspunkten) överstiger 10 % Framtagning av data För beräkningar enligt modellerna ovan har för en rad vattenförekomster uppgift om AbsF saknats och färgtal (mg Pt/L) dividerat med 500 har då istället använts som likvärdig parameter. Stationshöjder har hämtats från Lantmäteriets nya nationella höjdmodell. För de vattenförekomster
4 där uppgifter om baskatjoner och kloridjoner saknats har beräkningar utförts enligt den förenklade metoden. P jo -värden och andel jordbruksmark i avrinningsområdet har hämtats från underlag tillhandahållet av vattenmyndigheten. I underlaget listas viktade P jo -värden och genomsnittlig andel jordbruksmark för alla de delavrinningsområden som en vattenförekomst (vattendrag) dränerar Bestämning av statusklass För bestämning av klass beräknas ett EK-värde som referensvärde/uppmätt halt av total-fosfor. EK-värdet jämförs mot klassgränserna enligt följande: Status EK-värde Hög >0.7 God Måttlig Otillfredsställande Dålig <0.2 I de fall den beräknade medelhalten för uppmätt total-fosfor ligger mindre än 8 µg/l från klassgräns (för att få klassgränser i formen µg/l divideras referensvärdet med EK-värdet för respektive klassgräns) och den förenklade metoden för beräkning av referensvärde därmed inte är tillförlitlig, har status avgjorts genom en s.k. expertbedömning med tillhörande förklaring i motiveringstexten (se mer om detta i avsnitt 4.5) 4. Kommentarer till de uppgifter som presenteras i VISS 4.1. Referensvärde/bakgrundshalt Referensvärde/bakgrundshalt anges som medelvärden i de fall en vattenförekomst representeras av flera miljöövervakningsstationer (benämnda lokaler i motiveringstexten) Typ av bedömning För vattenförekomster som statusbedömts av Länsstyrelsen i Värmland används två varianter på Typ av bedömning: Mätvärden bedömningsgrund, samt Mätvärden expertbedömning. Mätvärden bedömningsgrund Denna typ av bedömning anges då mätdata finns tillgängligt från minst ett år där flera provtagningar utförts och som bedömts täcka in säsongsvariationer. Denna typ av bedömning anges också för de vattenförekomster där vattenprov tagits som minst 1-2 gånger per år under en fyraårsperiod och
5 beräkning av referensvärde kunnat utföras med normala metoder (detta typfall förekommer endast för sjöar). Om referensvärdet beräknats med förenklade metoder används denna typ av bedömning endast för de vattenförekomster där beräknad medelhalt för uppmätt total-fosfor uppfyller marginalkraven (d.v.s. 5 µg/l och 8 µg/l från klassgräns för sjöar respektive vattendrag). Mätvärden expertbedömning Denna typ av bedömning har använts där mätdata endast finns tillgängligt från 1-2 mättillfällen, oavsett vilken metod som använts för beräkning av referensvärde (t.ex. i de fall då endast mätdata från omdrevssjöprovtagning finns). Denna typ av bedömning anges också då provtagning utförts endast en gång per år under en period av fyra år eller fler och där referensvärdet beräknats genom förenklade metoder (detta typfall förekommer endast för sjöar). Om referensvärdet beräknats med förenklade metoder används denna typ av bedömning för de vattenförekomster där beräknad medelhalt för uppmätt total-fosfor ej uppfyller marginalkraven (d.v.s. 5 µg/l och 8 µg/l från klassgräns för sjöar respektive vattendrag) Antal mätningar Antal mätningar anger det sammanlagda antalet mätningar för alla miljöövervakningsstationer (lokaler) som använts för statusbedömningen. Tidsperioden för utförda mätningar anges som År Från och År Till under fliken Arbetsmaterial (förstoringsglaset) Tillförlitlighetsklassning Tillförlitligheten för statusklassningen utgår i stort från hur beräknad medelhalt för uppmätt totalfosfor (underförstått som EK-värde) förhåller sig till klassgränsen mellan god och måttlig status. Tillförlitligheten för gjorda bedömningar delas in i följande kategorier: A Mycket bra, B Bra, C Medel, D Låg. Typfall för de olika kategorierna av tillförlitlighetsklassning: A Mycket bra Tillförlitligheten har klassats som A Mycket bra då samtliga uppmätta halter av total-fosfor är sammanhållna inom klassgränserna för en statusklass. Tillförlitligheten har också klassats som A - Mycket bra då uppmätta halter av totalfosfor uppvisar spridning utanför klassgränser, men där de uppmätta halterna av totalfosfor ej uppvisar spridning över klassgränsen mellan god och måttlig status. Medelhalten för total-fosfor har i dessa fall också god marginal till klassgränsen mellan god och måttlig status. I de fall tillförlitligheten grundas på en jämförelse mot klassgränsen mellan god och måttlig status är detta förtydligat i motiveringstexten som tillförlitligheten att vattenförekomsten ej uppnår god status och tillförlitligheten att vattenförekomsten uppnår minst god status.
6 B Bra Tillförlitligheten har klassats som B Bra då den beräknade medelhalten för uppmätt totalfosfor har god marginal till klassgränsen mellan god status och måttlig status. För denna tillförlitlighetsklass är uppmätta halter överlag väl sammanhållna över eller under klassgränsen mellan god och måttlig status, men enstaka halter uppvisar spridning över denna klassgräns. Denna tillförlitlighetsklassning har också använts i ett fåtal förekommande fall där endast två provtagningar representerar vattenförekomsten, men där mätdata från båda proven visar på stor marginal till klassgränsen mellan god och måttlig status. C Medel Tillförlitligheten har klassats som C Medel då den beräknade medelhalten ligger nära klassgränsen mellan god och måttlig status och där flera uppmätta halter av totalfosfor uppvisar spridning över denna klassgräns. Denna tillförlitlighetsklassning har också använts i de fall en expertbedömning gjorts till följd av att referensvärdet har beräknats med förenklad metod och medelhalten för totalfosfor inte har god marginal till klassgränsen mellan god och måttlig status. Denna tillförlitlighetsklassning har också använts för alla bedömningar som bygger på mätdata från endast en eller två provtagningar (vissa bedömningar baserade på två provtagningar undantagna, se ovan), detta oavsett om uppmätta halter håller god marginal till klassgränsen mellan god och måttlig status. D - Låg Tillförlitligheten har klassats som D Låg där mätdata endast finns tillgängliga från 1-2 mättillfällen och uppmätta halter av totalfosfor ligger nära klassgränsen mellan god och måttlig status Motiveringstext Motiveringstexten inleds med information om hur många provtagningslokaler som bistått med mätdata för statusbedömningen. Texten sammanfattar i korta ordalag representativiteten för det data som använts för bedömningen, t.ex. i vilken mån mätdata uppvisar spridning. Texten anger också om det i de fall där bedömningen baseras på data från flera övervakningsstationer finns stora skillnader i mätdatat mellan lokalerna. För merparten av vattenförekomsterna förtydligas tillförlitlighetsklassningen i motiveringstexten i formen tillförlitligheten att vattenförekomsten ej uppnår god status och tillförlitligheten att vattenförekomsten uppnår minst god status. Samtliga uppgifter som redovisas i motiveringstexten syftar till att ge en förståelse för vilka avgränsningar och avvägningar bedömaren har gjort. Provtagningsomfattning och datamängdens egenskaper har varit direkt avgörande för tillförlitlighetsklassningen och motiveringstexten syftar till att klargöra detta samband. Motiveringstexten avslutas med att ange medelhalten för uppmätt totalfosfor för den eller de provtagningslokaler som bedömningen grundar sig på.
Naturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring i föreskrifter och allmänna råd (NFS 2008:1) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten
Läs merVattenförekomsten Ivösjön
Första sex års cykeln: 2009-2015 Vattenförekomsten Ivösjön 2015-2021 Inför dialogen 2014 och före Vattenmyndighetens beslut 22 december 2015 för perioden 2015-2021 Statusklassning Arbete i sex års cykler;
Läs merStatusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren
Statusklassning Bohuskusten Anna Dimming Ragnar Lagergren Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV
Läs merUPPDRAGSLEDARE. Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV. Petra Wallberg. Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm
UPPDRAG Miljö UPPDRAGSNUMMER 5630208300 UPPDRAGSLEDARE Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV Petra Wallberg DATUM GRANSKAD AV Uno Strömberg Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm
Läs merIvösjön en vattenförekomst i EU
Ivösjön en vattenförekomst i EU Arbete i sex års cykler - 2009-2015 Mål: God ekologisk status Ingen försämring 1. Kartläggning 2. Kvalitetsmål och normer Klar 22 december 2007 Klar 22 december 2009 3.
Läs merRyaverkets påverkan på statusklassningen
Ryaverkets påverkan på statusklassningen Gryaab AB Rapport Maj 2017 Denna rapport har tagits fram inom DHI:s ledningssystem för kvalitet certifierat enligt ISO 9001 (kvalitetsledning) av Bureau Veritas
Läs merVattenkvalité i Ensjön och Ljura bäck
Maria Rothman 218-3-15 Tekniska kontoret TN 217/534 Vattenkvalité i Ensjön och Ljura bäck 1 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4 2.1 bakgrund... 4 2.2 Syfte... 5 2.3 Metod... 5
Läs merErfarenheter från statusklassning i Sverige
Erfarenheter från statusklassning i Sverige Gunilla Lindgren Samordnare av vattenförvaltningen Länsstyrelsen i Uppsala län +46 18 19 50 15 Gunilla.lindgren@c.lst.se Statusklassning i praktiken En guidad
Läs merKartläggning och analys av sjöar och vattendrag i Västra Götalands län - arbetsmetodik
Kartläggning och analys av sjöar och vattendrag i Västra Götalands län - arbetsmetodik Foto: Håkan Lagesson Av Håkan Lagesson Patrik Lindström Ragnar Lagergren 2 Innehållsförteckning KEMISK STATUS...5
Läs merResultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2010. Jämförelser mellan åren 1973-2010
Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 ämförelser mellan åren 973-2 Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 Författare: Ulf Lindqvist färdig 2--5 Rapport 2: Naturvatten
Läs merTORNE & KALIX ÄLVAR. Torne- & Kalix älvars. Vattenvårdsförbund ÅRSRAPPORT 2017 F I N L A N D I G E S V E R. Torne älvs avrinningsområde
Torne- & Kalix älvars Vattenvårdsförbund TORNE & KALIX ÄLVAR ÅRSRAPPORT 2017 P O L C I R K E L N N O R G E S V E R I G E A N D F I N L Torne älvs avrinningsområde Kalix älvs avrinningsområde F I N L A
Läs merIvösjön. Sammanställning av vattenkemi och näringsbelastning fram till och med på uppdrag av Ivösjökommittén. Version
Sammanställning av vattenkemi och näringsbelastning fram till och med 21 Version 211-11-18 på uppdrag av Ivösjökommittén Tom sida Sammanställning av vattenkemi och näringsbelastning fram till och med 21
Läs merFyrisåns avrinningsområde 2016
Fyrisåns avrinningsområde 2016 Vattenkvalitet 2008-2016 Ingrid Nygren SLU, Vatten och miljö: Rapport 2017:4 Omslagsfoto: Fyrisån vid Ultuna, foto Ingrid Nygren Ansvarig för rapporten: Ingrid Nygren Rådgivande
Läs merSjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2017
Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2017 Medeltemperatur Nederbörd Medelvattenflöde Bedömningsgrundernas fem olika klasser Nuvarande dokument som används i denna underökning Havs- och vattenmyndighetens
Läs merAcceptabel belastning
1 Acceptabel belastning 1. Inledning Denna PM redogör för acceptabel belastning och önskade skyddsnivåer på vattenrecipienter inom och nedströms Löt avfallsanläggning. Rapporten ingår som en del av den
Läs merMiljöprövning för tunnelbana från Akalla till Barkarby station. Bilaga 6 Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer
Miljöprövning för tunnelbana från Akalla till Barkarby station Bilaga 6 Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer Miljöprövning för tunnelbana från
Läs merStatusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare
Statusklassning i praktiken Vattenvård i verkligheten En vattenvårdares vardag Vattensamordnare 018 19 50 15 gunilla.lindgren@lansstyrelsen.se I konkurrensen om vattnet får statusklassningen stor betydelse
Läs merBedömningsgrunder för näringsämnen i sjöar och vattendrag
Bedömningsgrunder för näringsämnen i sjöar och vattendrag En sammanfattning av kunskapsläget med rekommendationer för statusklassningar. Jens Fölster SLU, Vatten och miljö: Rapport 2014:9 Referera gärna
Läs merKlassningssystem för tillförlitlighet av ekologisk status
Klassningssystem för tillförlitlighet av ekologisk status Inledning I olika sammanhang har det lyfts ett behov av att i VISS redovisa ett mått på hur tillförlitlig en statusklassning av en vattenförekomst
Läs merVäxtplankton och vattenkemi i Vänerns vikar Undersökningar 2012/2013
och vattenkemi i Vänerns vikar Undersökningar 2012/2013 Rapport nr 79 Titel: och vattenkemi i Vänerns vikar undersökningar 2012/2013 Tryckår: 2014 ISSN: 1403-6134 Författare: H. Hogfors, A. Stål Delbanco
Läs merSynoptisk undersökning av Mälaren
Mälarens vattenvårdsförbund Synoptisk undersökning av Mälaren 2009-08-25 Av Christer Tjällén Institutionen för Vatten och Miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2009:18 Mälarens vattenvårdsförbund
Läs merBakgrund och syfte. Ny metod för att beräkna reningsbehov av dagvatten Bakgrund dimensionering av reningsanläggningar för dagvatten
Ny metod för att beräkna reningsbehov av dagvatten Thomas Larm, StormTac 1 Här gör rening mest effekt! Bakgrund och syfte Bakgrund dimensionering av reningsanläggningar för dagvatten Urbant område 1 C=150
Läs merSjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015
Sjöar och vattendrag i åns avrinningsområde 2015 Medeltemperatur Nederbörd Medelvattenflöde Bedömningsgrundernas fem olika klasser Nuvarande dokument som används i denna underökning Havs- och vattenmyndighetens
Läs merTrender för vattenkvaliteten i länets vattendrag
Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se
Läs merTORNE & KALIX ÄLVAR. Torne- & Kalix älvars. Vattenvårdsförbund ÅRSRAPPORT 2016 F I N L A N D I G E S V E R. Torne älvs avrinningsområde
Torne- & Kalix älvars Vattenvårdsförbund TORNE & KALIX ÄLVAR ÅRSRAPPORT 2016 P O L C I R K E L N N O R G E S V E R I G E A N D F I N L Torne älvs avrinningsområde Kalix älvs avrinningsområde F I N L A
Läs merÅRSRAPPORT SRK NEDRE ÅNGERMANÄLVEN
Årsrapport för 217 UPPDRAGSNUMMER 165424 217 SWECO ENVIRONMENT PER HOLMLUND CAROLIN SANDGREN PEDER DALIN Sammanfattning Syftet med rapporten är att presentera resultat från 217 års samordnade recipientkontroll
Läs merSjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2012
Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 0 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 0 Författare: Ulf Lindqvist lördag februari 03 Rapport 03:9 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 40
Läs merGÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN Ingående i rapport avseende 12 års vattendragskontroll April 13 - 2 - Säveån Bakgrund Säveån har ett avrinningsområde på ca 15 km 2 och ett normalt årsmedelflöde
Läs merEnskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30
Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 21-12-3 Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se
Läs merUnderlag till Åtgärdsprogram för nya prioriterade ämnen i ytvatten och PFAS i grundvatten
Underlag till Åtgärdsprogram 2018-2021 för nya prioriterade ämnen i ytvatten och PFAS i grundvatten Bilagor A-E för Sveriges fem vattendistrikt Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrlands
Läs merPrinciper för miljökvalitetsnormer och undantag
Principer för miljökvalitetsnormer och undantag 2016-2021 Ekologisk Vad är god status vattenstatus? Bedöms enligt HaV:s föreskrifter 2013:19 Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Olika kvalitetsfaktorer
Läs merHavs- och vattenmyndighetens författningssamling
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om kartläggning och analys av ytvatten enligt vattenförvaltningsförordningen (2004:660); Utkom
Läs merMiljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen. Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys
Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys Miljögifter inom vattenförvaltningen Särskilt förorenande ämnen (SFÄ)
Läs merSammanställning av mätdata, status och utveckling
Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10
Läs merRAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år
Läs merSalems kommun 2014-01-31
Undersökningar som utförs i Uttran, Flaten och Flatenån Salems kommun 2014-01-31 Innehåll Uttran och Flaten... 2 Provtagningar har utförts sen 1997... 2 UTTRAN... 3 FLATEN... 3 FLATENÅN... 3 EU:s ramdirektiv...
Läs merInnehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten
Innehåll Åtgärder krävs på enskilda avlopp för att nå God ekologisk status Avlopp och Kretslopp 2010 Helena Segervall Vattenmyndigheten har tagit fram åtgärdsprogram för att behålla och uppnå God vattenstatus
Läs merVad påverkar god vattenstatus?
Vad påverkar god vattenstatus? Ernst Witter & Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredragets innehåll 1. Vad innebär God ekologisk status för ytvatten 2. Hur har bedömningen av Ekologisk status
Läs merBällstaåns vattenkvalitet
Fakta 2013:2 Bällstaåns vattenkvalitet 1997-2012 Publiceringsdatum 2013-04-19 Granskningsperiod År 1997-2012 Kontaktpersoner Sedan 1997 har Länsstyrelsen bedrivit vattenkemisk provtagning i Bällstaåns
Läs merStatusklassning och vattendirektivet i Viskan
Statusklassning och vattendirektivet i Viskan EU s ramdirektiv för vatten och svensk vattenförvaltning VARFÖR EN NY VATTENFÖRVALTNING? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas,
Läs mer2. Välj avancerad sökning (det enda sökalternativ som fungerar ännu).
Att söka information i VISS, VattenInformationsSystem Sverige VISS är en databas där man samlar information om alla större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten i Sverige. Här finns förutom allmän
Läs merÅRSRAPPORT SRK NEDRE ÅNGERMANÄLVEN
16540204 SWECO ENVIRONMENT AB PER HOLMLUND HANNAH STYF Sammanfattning Syftet med rapporten är att presentera resultat från årets samordnade recipientkontroll i nedre Ångermanälven. Under 2016 har vattenprovtagningar
Läs merStatusbedömning. Fosfor Bottenfauna Elfisken. Vatten i Uppsala län. Gunilla Lindgren Samordnare vattenförvaltningen
Statusbedömning Vatten i Uppsala län Fosfor Bottenfauna Elfisken Underlag: -- SRK-tidsserier --MMU -- synoptiska undersökningar från SLU --lite annat smått och gott Spelregler: -- Halter, inte transporter
Läs merGötarpsån: Hären - Töllstorpaån
Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen
Läs merÅKERSTRÖMMEN Åkerströmmens vattenvårdsamverkan
ÅKERSTRÖMMEN 2 Åkerströmmens vattenvårdsamverkan Uppdragsgivare: Kontaktperson: Åkerströmmens vattenvårdsamverkan Karin Palmqvist Larsson Tel: 8-54 813 14 E-post: karin.palmqvist.larsson@osteraker.se Utförare:
Läs merHVMFS 2016:31 BILAGA 3: BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR HYDROMORFOLOGISKA KVALITETSFAKTORER I SJÖAR, VATTENDRAG, KUSTVATTEN OCH VATTEN I ÖVERGÅNGSZON
Bilaga 3 BILAGA 3: BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR HYDROMORFOLOGISKA KVALITETSFAKTORER I SJÖAR, VATTENDRAG, KUSTVATTEN OCH VATTEN I ÖVERGÅNGSZON HVMFS 2016:31 3 Hydrologisk regim i vattendrag 3.1 Kvalitetsfaktor
Läs merLämplig utsläppspunkt
Lämplig utsläppspunkt 1. Inledning Denna PM sammanfattar utredningen gällande lämplig utsläppspunkt för det behandlade lakvattnet. Rapporten ingår som en del av den prövotidsredovisning för Löt avfallsanläggning
Läs merRapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.
RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas
Läs merÖvergripande riktlinjer och information om arbetet med Kartläggning och Analys 2013-2014
KOKBOK FÖR KARTLÄGGNING OCH ANALYS 2013-2014 Övergripande riktlinjer och information om arbetet med Kartläggning och Analys 2013-2014 Kokbok för kartläggning och analys 2013-2014 - Övergripande riktlinjer
Läs merVattendragskontroll 2010-2012
Vattendragskontroll 21- Ystads kommun Uppdragsgivare: Kontaktperson: Utförare: Projektledare: Kontaktperson: Ystads kommun Åsa Cornander Ystads kommun, Ledning och Utveckling Tobaksgatan 11 vån 2, 271
Läs merKalmar läns författningssamling
Kalmar läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsen i Kalmar läns (Vattenmyndighet i Södra Östersjöns vattendistrikt) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i Södra Östersjöns vattendistrikt
Läs merBakgrundshalt av zink i kustvatten i Bottenviken och Bottenhavet. -att använda i statusklassificering till beslut 2018
Bakgrundshalt av zink i kustvatten i Bottenviken och Bottenhavet -att använda i statusklassificering till beslut 2018 Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrlands län Länsstyrelsen Västmanlands
Läs merMiljöövervakningsprogram för Bällstaån
MILJÖFÖRVALTNINGEN MILJÖANALYS TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-10-15 Handläggare: Stina Thörnelöf Telefon: 08-508 28 852 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2012-11-20 p. 22 Miljöövervakningsprogram 2012-2015
Läs merInformation om vem som lämnar synpunkterna Namn Juha Salonsaari Organisation Miljöförvaltnngen Stockholms stad Telefon 076-1228792 e-post juha.salonsaari@stockholm.se SVARSMALL för inlämnande av synpunkter
Läs merLilla Å (Mynningen-Musån)
20120412 Vattenförekomst Lilla Å (MynningenMusån) EU_CD Vattenkategori Distriktsindelning Huvudavrinningsområde Delavrinningsområde Kommuner Övervakningsstationer SE632093131112 Vattendrag 5. Västerhavet
Läs merFörslag till vidareutveckling av bedömningsgrunder för fosfor i vattendrag
Förslag till vidareutveckling av bedömningsgrunder för fosfor i vattendrag - Reviderad bakgrundshalt för jordbruksmark Av: Faruk Djodjic och Mats Wallin Institutionen för vatten och miljö, SLU Rapport
Läs merInstitutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2
Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: 584986 165543, RAK X/Y: 652370 156442 Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2 Datum Djup ph Kond_25 Ca Mg Na K Alk./Aci d SO4_I
Läs merRecipientkontroll 2013 Vattenövervakning Snuskbäckar
Loobäcken Recipientkontroll Vattenövervakning Snuskbäckar Sammanfattning Miljöskyddskontoret utför vattenprovtagning i av kommunens bäckar. Provtagningen sker på platser två gånger per år. Syftet med provtagningen
Läs merBedömning av andelen övergödda sjöar i Sverige
Bedömning av andelen övergödda sjöar i Sverige En utvärdering av Bedömningsgrunder för totalfosfor Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2011:7 Bedömning av andelen
Läs merHALTER AV FOSFOR- (TOT-P) OCH KVÄVEFÖRENINGAR (TOT-N) I ÖSBYFÄRDEN, ARNÖFJÄRDEN, MARUMSVIKEN, RAMSMORAVIKEN, OCH RUNT LJUSTERÖ.
HALTER AV FOSFOR- (TOT-P) OCH KVÄVEFÖRENINGAR (TOT-N) I ÖSBYFÄRDEN, ARNÖFJÄRDEN, MARUMSVIKEN, RAMSMORAVIKEN, OCH RUNT LJUSTERÖ. RESULTAT AV MÄTNINGAR JULI 2007: De inre vikarna på Ljusterö är mer näringsrika
Läs merTypområden på jordbruksmark
INFORMATION FRÅN LÄNSSTYRELSEN I HALLANDS LÄN Typområden på jordbruksmark Redovisning av resultat från Hallands län 1997/98 Gullbrannabäcken Lars Stibe Typområden på jordbruksmark Redovisning av resultat
Läs merNya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes Uppsala Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet
Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes 2009 Uppsala 2016-04-07 Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet Miljökvalitetsnormer Generellt Alla vattenförekomster ska uppnå
Läs merVattendirektivet i Sverige
Vattendirektivet i Sverige - Implementering generellt - Tillståndet i kustzonen av Östersjön - Utmaningar - Planer framåt Ann-Karin Thorén 2014-11-11 1 HaV ansvarar för att samordna genomförandet av: Tre
Läs merRenare marks vårmöte 2010
Renare marks vårmöte 2010 Vad innebär de nya miljökvalitetsnormerna för vatten Helena Segervall Miljökvalitetsnormer Bestämmer om kvalitén på miljön i ett visst avgränsat område, t ex en vattenförekomst
Läs merÄtrans recipientkontroll 2012
Ätrans recipientkontroll 2012 Håkan Olofsson Miljökonsult/Limnolog ALcontrol AB Halmstad Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Jordbruksmark utgör ca 15% 70%
Läs merHjälpreda för klassificering av ekologisk status i ytvatten
KOKBOK FÖR KARTLÄGGNING OCH ANALYS 2013-2014 Hjälpreda för klassificering av ekologisk status i ytvatten Kokbok för kartläggning och analys 2013-2014 - Hjälpreda klassificering av ekologisk status Version:
Läs merKontrollprogram Västra Viared
Kontrollprogram Västra Viared Innehåll 1 Inledning... 2 2 Kontroller... 2 2.1 Vattenkemi... 2 2.2 Flödesmätning... 2 3 Provtagningspunkter och omfattning... 2 3.1 Riktvärden vattenkemi... 3 3.2 Åtgärdsnivåer
Läs merSammanfattning av rapporten
Sammanfattning av rapporten Evaluation of the contaminant status in sediment and fish in the Bothnian Bay. Titel Omslagsbild: Författare: Kontaktperson: Sammanfattning av rapporten. Evaluation of the contaminant
Läs merRecipientkontroll 2015 Vattenövervakning Snuskbäckar
Mellbyån Recipientkontroll 5 Vattenövervakning Snuskbäckar Sammanfattning Miljöskyddskontoret utför vattenprovtagning i av kommunens bäckar. Provtagningen sker på platser två gånger per år. Syftet med
Läs merNedan finns en sammanställning över projektets kostnader fram t.o.m
217-3-31 Länsstyrelsen i Skåne Karin Olsson Miljöavdelningen Fiske- och vattenvårdsenheten 25 15 Malmö Slutredovisning för Vattendialog Borstbäcken Projektet har genomförts av Kävlingeåns vattenråd under
Läs merNya statusklassningar vattendrag nov 2013
Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Renate Foks 12 nov 2013 Hagbyån och Halltorpsån Utdrag från VISS, 12 nov 2013 Hagbyån Hagbyån Hagbyån Halltorpsån Halltorpsån gul = måttlig ekologisk status, grön=
Läs merHjälpreda för bedömning och klassificering av status för grundvatten
KOKBOK FÖR KARTLÄGGNING OCH ANALYS 2013-2014 Hjälpreda för bedömning och klassificering av status för grundvatten Utskrivet den 2015-05-19 OBS! I denna uppdaterade version kompletteras riktlinjerna med
Läs merRapporten finns att hämta i PDF-format på Länsstyrelsens webbplats:
Titel: Miljöstatus i grunda havsvikar runt Gotland Rapportnummer: 2017:13 Diarienummer: 538-3049-2015 ISSN: 1653-7041 Rapportansvarig/Författare: Anders Nissling, Forskarstationen i Ar, Uppsala universitet
Läs merNorrbottens läns författningssamling
Norrbottens läns författningssamling Länsstyrelsen i Norrbottens läns (Vattenmyndigheten för Bottenvikens vattendistrikts) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i Bottenvikens vattendistrikt
Läs merPM HYDROMORFOLOGISK PÅVERKAN
8 1 Syfte Denna PM avser att beskriva den planerade verksamheten vid Lövstas eventuella påverkan på de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna enligt vattendirektivet. 2 Planerad verksamhet I Mälaren planeras
Läs merHornån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F
Hornån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen VattenInformationsSystem
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om övervakning av ytvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön; Utkom från trycket
Läs merRAPPORT. Lidköpings reningsverk LIDKÖPINGS KOMMUN PÅVERKANSANALYS MILJÖKVALITETSNORMER UPPDRAGSNUMMER [RAPPORT]
LIDKÖPINGS KOMMUN Lidköpings reningsverk UPPDRAGSNUMMER 1837475000 PÅVERKANSANALYS MILJÖKVALITETSNORMER [] SWECO ENVIRONMENT AB HELENA SVENSSON KVALITETSGRANSKAD AV HANNAH STYF Sammanfattning Lidköpings
Läs merMKN-vatten i detaljplanering AB län
MKN-vatten i detaljplanering AB län Susann Jonsson Länsstyrelsen Stockholm Barkarbystaden II, Järfälla 1 Bällstaåns förutsättningar Status otillfredsställande ekologisk status. avgörande för bedömningen
Läs merMiljötillståndet i Hanöbukten
Miljötillståndet i Hanöbukten Øjvind Hatt ordf. v. Hanöbuktens vvf. fig. 1: Avrinningsområden för de sex största vattendragen som mynnar i Hanöbukten. Fig. 2: Nederbörd och temperatur per månad under 2015
Läs merRecipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden. Årssammanställning
Recipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden Årssammanställning 2015 2016-04-29 Recipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden - Årssammanställning 2015 Rapportdatum: 2016-04-29 Version: 1.0 Projektnummer:
Läs merTolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering
2012-06-27 Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering Foto: Helena Branzén, SGI Sida 2 av 14 Inledning Rivning och sanering av
Läs merMKB Landsortsfarleden Inrättande av nya farledsavsnitt
MKB Landsortsfarleden Inrättande av nya farledsavsnitt Vattenförekomster 2017-01-31 1. Inledning... 3 2. Igelstaviken... 4 3. Hallsfjärden... 5 4. Näslandsfjärden... 6 5. Stavbofjärden... 7 6. Himmerfjärden...
Läs merHemsida 1(44)
SAMRÅDSHANDLING Underlagsrapport till reviderade miljökvalitetsnormer med avseende på koppar och zink 2018 2021 för Sveriges fem vattendistrikt baserade på modellerade biotillgängliga halter Länsstyrelsen
Läs merSamordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar
Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar 25-27 Del av våtmarksrecipienten. Rapport 28-5-8 Författare: Jakob Walve och Ulf Larsson, Systemekologiska institutionen,
Läs merHjälpreda för bedömning och klassificering av status för grundvatten
KOKBOK FÖR KARTLÄGGNING OCH ANALYS 2013-2014 Hjälpreda för bedömning och klassificering av status för grundvatten Kokbok för kartläggning och analys 2013-2014 Hjälpreda för bedömning och klassificering
Läs merTyresåns vattenkvalitet 1998 2012
Fakta 2013:9 Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012 Publiceringsdatum 2013-11-30 Sedan 1998 har Länsstyrelsen och Tyresåns Vattenvårdsförbund bedrivit vattenkemisk provtagning i Tyresåns mynning. Resultaten
Läs merInstitutionen för vatten och miljö. Fyrisåns avrinningsområde SLU, Vatten och miljö: Rapport 2018:4
Institutionen för vatten och miljö Fyrisåns avrinningsområde 2017 SLU, Vatten och miljö: Rapport 2018:4 Omslagsfoto: Sävjaån vid Falebro, foto Emma Lannergård Övriga fotografier: Emma Lannergård och Jelena
Läs merFöreskrifter om miljökvalitetsnormer
Föreskrifter om miljökvalitetsnormer 22 FS 2015:xx Utkom från trycket den xx december 2015 Länsstyrelsen i X läns (Vattenmyndigheten i Y vattendistrikts) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster
Läs merBILAGA 1 KLASSNING ENLIGT HVMFS 2013:19
UPPDRAG Stensjö Dämme UPPDRAGSNUMMER 1321069000 UPPDRAGSLEDARE C-G Göransson UPPRÄTTAD AV Jonatan Larsson, C-G Göransson DATUM 01 Klassificering av vattenförekomster påverkade av nuvarande och framtida
Läs merBILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden
BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden 49 Statusklassning, EK-värde och tillståndsbedömning för fosfor och kväve, limnisk Tabell 3. Bedömning av fosfor och kväve i sjöar och vattendrag i Motala
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merVattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången
Vattenprover Innehåll: Inledning Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången Förklaring -värde Alkalinitet (mekv/l) Fosfor (µg/l) Kväve halt () Inledning Vattenproverna
Läs merVATTENRÅDET Vänerns sydöstra tillflöden. Sammanställning och utvärdering av analysresultat på fyra provpunkter
VATTENRÅDET Vänerns sydöstra tillflöden Sammanställning och utvärdering av analysresultat på fyra provpunkter MAN0036 2013 Beställare: Rapportdatum: 2013-11-30 Rapporten citeras: Projektledare: Rapportförfattare:
Läs merStatusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat. Anna Dimming Vattenvårdsenheten
Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat Anna Dimming Vattenvårdsenheten anna.dimming@lansstyrelsen.se Översikt kustvattenförekomster i Västra Götalands län 88 kustvattenförekomster
Läs merSjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2013
Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2013 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2013 Författare: Ulf Lindqvist onsdag 11 december 2013 Rapport 2013:28 Naturvatten i Roslagen AB
Läs merOxundaåns vattenkvalitet
Fakta 2013:3 Oxundaåns vattenkvalitet 1991-2012 Publiceringsdatum 2013-04-30 Länsstyrelsen och Oxunda vattensamverkan har under lång tid bedrivit vattenkemisk provtagning i Oxundaåns mynning. Resultaten
Läs merUndersökning av föroreningar via dagvatten till Östergötlands kustvatten. Igor Keljalic och Helene Ek Henning Miljöskyddsenheten
Undersökning av föroreningar via dagvatten till Östergötlands kustvatten Igor Keljalic och Helene Ek Henning Miljöskyddsenheten Alla vatten ska uppnå god status Vattendirektivets mål - god ekologisk och
Läs merLångtidsserier från. Husö biologiska station
Långtidsserier från Husö biologiska station - Vattenkemi från början av 199-talet till idag Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 215 Innehåll 1 Provtagningsstationer...
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs mer