Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder"

Transkript

1 1 Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder Bakgrund I arbetet med en åtgärdsstrategi för Växjösjöarna (ALcontrol och DHI 214) identifierades att den årliga externa fosforbelastningen på Trummens huvudbassäng behöver minska med i storleksordningen ca 3 kg för att man långsiktigt skall kunna uppnå god näringsstatus i sjön. Som ett led i detta arbete planerar kommunen för åtgärder inom Skirsnäskanalens avrinningsområde, som utpekats som ett av de kraftigast påverkade områdena kring Trummen, med avseende på fosfor. Skirsnäskanalen avvattnar den avsänkta Skirsjön, drygt 1 km sydost om Trummen i Skirvikens förlängning, och rinner igenom ett våtmarksområde ner till Skirviken. Kanalen påverkas av lakvatten från den nerlagda deponin i Skir samt en del enskilda avlopp och gödselanläggningar. En betydande del av tillrinningsområdet består också av jordbruksmark. Skirsnäskanalen mynnar efter sammanflöde med Barnsjöns utlopp i Skirviken, som är en avsnörd vik i Trummens södra del. För att förbättra vattenkvaliteten i Skirsnäskanalen samt vidare i Skirviken och Trummen har Växjö kommun anlitat DHI i samarbete med Naturcentrum och ALcontrol för att titta på möjliga åtgärder inom Skirsnäskanalens avrinningsområde. I detta sammanhang vill man studera förutsättningarna för en 1,3 ha stor våtmark vid utloppet av den avsänkta Skirsjön samt eventuell plats för kalkfilter längre ner i kanalen. Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt förmedlade av Länsstyrelsen i Kronoberg. Vattenkvalitet Provtagning Vattenkemiska provtagningar har utförts i Skirsnäskanalen nedströms Skirs avfallsupplag (provpunkt Y1) under många år samt i en provpunkt något högre upp i kanalen direkt nedströms deponin fram till och med år 26 (provpunkt Y2). Prover har i regel tagits två gånger per år som en kontroll av påverkan från deponin. Från och med år 27 utökades analysomfattningen samtidigt som provpunkt Y2 utgick. Analyserna omfattar numera bl.a. ph, alkalinitet, konduktivitet, färg, turbiditet, syre och TOC samt olika kväve- och fosforfraktioner. Från och med år 214 startade mer frekventa provtagningar (12 ggr/år) i provpunkt 481, som är samma provpunkt som Y1, och i Skirsjöns utlopp (provpunkt 48). Detta mot bakgrund av aktuellt åtgärdsarbete. Dessa provpunkter ingår i Mörrumsåns samordnade recipientkontroll. Utöver detta togs enstaka prover på några olika platser i kanalen i oktober 212 (provpunkterna 1, 2, 3 och Y1) inom ramen för arbetet med åtgärdsstrategin för Växjösjöarna (ALcontrol och DHI 214), bl.a. för analys av olika fosforfraktioner. Samtliga resultat från provtagningarna inom Skirsnäskanalens avrinningsområde under perioden redovisas i Bilaga 1. Resultaten redovisas dels i form av rådatatabeller dels

2 2 i form av resultatsidor med bedömningar, medelvärden och diagram över säsongsvariation år 214 samt tidsserier och statistiska trender för åren Provpunkternas lägen redovisas på Karta Y1, 481 Y Karta 1. Karta över delar av Skirsnäskanalens avrinningsområde med aktuella provtagningspunkter för vattenkemiska undersökningar under perioden Fosfor År 214 (januari-oktober) varierade totalfosforhalterna i Skirsjöns utlopp (48) mellan 54 och 19 µg/l kring ett medelvärde på 19 µg/l. Detta är betydligt högre än i t.ex. Barnsjöns utlopp (ca 26 µg/l) eller vad som normalt uppmäts i Skirviken (ca 5 µg/l) och Trummens utlopp (ca 3 µg/l). Halterna i Skirsjöns utlopp bedöms vara extremt höga ur ett recipientperspektiv och statusen med avseende på fosfor bedöms vara dålig. Huvuddelen av fosforn bestod av organiskt partikulärt fosfor, men en betydande del utgjordes av fritt fosfatfosfor (ca 4 %). Sä-

3 3 songsvariationen visar att de högsta halterna av totalfosfor förekom sommartid i samband med höga vattentemperaturer och låga syrehalter. Fosfatfosforhalterna ökade också med temperaturen under våren, men under sommaren skedde ett visst upptag av fosfatfosfor till partikulära former. Den tydliga säsongsvariationen för fosfor beror sannolikt på den högre temperaturen sommartid som ger en ökad mineralisering av organiskt material och biologisk aktivitet i kombination med en hög avdunstning som leder till en koncentrering av halterna. Samtidigt leder de låga syrehalterna till att frisättningen av mark-/sedimentbundet fosfatfosfor ökar. Detta blir extra tydligt i de områden som använts för jordbruksändamål och/eller i områden som tidigare varit sjöbotten där upplagrat organiskt material och fosfor kan frigöras. Säsongsvariationen har tidigare inte kunnat påvisas i Skirsnäskanalen eftersom provtagning endast skett två gånger per år, vår och höst. I Skirsnäskanalen (481) längre nedströms varierade totalfosforhalterna mellan 52 och 32 µg/l kring ett medelvärde på 125 µg/l. Detta är något högre än i Skirsjöns utlopp, men vid en jämförelse av respektive provtagningstillfälle överensstämde halterna väl under året fram till provtagningen i september, då totalfosforhalten var markant högre i Skirsnäskanalen jämfört med vid Skirsjöns utlopp (Figur 1). Ökningen bestod dock framför allt av fosfatfosfor och liknande ökning av fosfatfosfor noterades i Skirsjöns utlopp vid samma tillfälle (Figur 2). Provtagningstillfället den 1/9, då fosfatfosforhalterna var som högst, föregicks av ett antal kraftiga regn och en flödestopp i mitten till slutet av augusti samt regn dagen före provtagning. Sannolikt har mineraliserad och/eller, vid låga syrehalter, frigjord fosfatfosfor sköljt ut i samband med den ökade avrinningen. Effekten kan dock ha förstärkts om gödsling skett i området. Vid provtagningen den 1/9 noterades, förutom förhöjda fosfatfosforhalter, också något förhöjda värden med avseende på konduktivitet (2 ms/m) och alkalinitet (1,2 mekv/l) samt phvärde (6,8) i Skirsjöns utlopp. Detta är sannolikt också en effekt av mineraliseringsprocesser, men kan även vara en effekt av ökat utflöde av grundvatten. Direkt öster om Skirsjöns norra del finns en utfyllnad. Vad denna utfyllnad består av är oklart i skrivande stund, men bör kontrolleras. Sett i ett längre perspektiv (21-214) har fosforhalterna i Skirsnäskanalen varken ökat eller minskat signifikant, men den långsiktiga tendensen är att fosforhalterna minskar (Bilaga 1), även om ett avvikande högt värde år 21 sätts inom parantes. Totalfosfor (µg/l) Skirsjöns utlopp Skirsnäskanalen Figur 1. Totalfosforhalter under perioden januari 214 till oktober 214 i Skirsjöns utlopp vid provpunkt 48 och i Skirsnäskanalen vid provpunkt 481.

4 4 Fosfatfosfor (µg/l) Skirsjöns utlopp Skirsnäskanalen Figur 2. Fosfatfosforhalter under perioden januari 214 till oktober 214 i Skirsjöns utlopp vid provpunkt 48 och i Skirsnäskanalen vid provpunkt 481. Kväve Kvävehalterna år 214 samvarierade mycket väl i de båda provpunkterna fram till provtagningen i augusti då framför allt ammoniumkvävehalten ökade kraftigt i Skirsnäskanalen (Figur 3). Totalkvävehalterna bedöms vara mycket höga i både provpunkterna. I Skirsjöns utlopp bestod huvuddelen (ca 7 %) av kvävet som organiskt kväve p.g.a. mycket höga halter av organiskt material, vilket är normalt i denna typen av områden. Nitrat- + nitritkvävehalterna och halterna av ammoniumkväve var låga i denna punkt. I Skirsnäskanalen var också huvuddelen av kvävet organiskt bundet under större delen av året, förutom under sensommaren och hösten, då ammoniumkvävehalten ökade drastiskt. Ammoniumkvävehalterna som uppmättes i Skirsnäskanalen bedöms vara mycket höga och tyder på en stark antropogen påverkan (se nästa avsnitt Provtagningstillfällena i augusti och september 214 ). Många fiskarter och andra vattenlevande organismer är känsliga för höga halter av ammonium dels beroende på den syreförbrukning som sker vid nitrifikation (omvandling av ammonium till nitrat) dels beroende på att gifteffekter kan förekomma. Gifteffekten är kopplad till omvandlingen av ammonium till ammoniak. Miljökvalitetsnormen för ammonium i fiskvatten är <1 µg NH4/l (motsvarar ca 8 µg NH4-N/l, SFS 26:114). Som högst uppmättes 78 µg NH4-N/l i Skirsnäskanalen vid provtagningen i september. Ammonium är starkt syreförbrukande då 1 kg ammoniumkväve förbrukar 4,6 kg syre vid omvandling till nitratkväve. Normala syrehalter kring 7 mg/l kan därmed klara att oxidera ca 1,5 mg NH4-N/l (15 µg NH4-N/l) om ingen ytterligare syresättning eller syretäring sker. I området är syresättningen av vattnet mycket begränsad samtidigt som halterna av organiskt material är mycket höga. Uppmätta syrehalter visar syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd i hela kanalen inklusive Skirsjöns utlopp, vilket orsakas av höga temperaturer, höga halter av organsikt material och dålig syresättning på vattnet. De naturligt låga syrehalterna gör att tillfört ammoniumkväve inte omvandlas vidare till nitratkväve. Vid syrebrist ökar också frisättningen av mark-/sedimentbundet fosfatfosfor. Sett i ett längre perspektiv (21-214) har kvävehalterna i Skirsnäskanalen varken ökat eller minskat signifikant, men den långsiktiga tendensen är att kvävehalterna minskar (Bilaga 1).

5 5 Provtagningstillfällena i augusti och september 214 I Skirsnäskanalen noterades, som tidigare nämnts, en stark påverkan med tydligt förhöjda halter/värden med avseende på totalkväve (6 3 och 11 µg/l), ammoniumkväve (4 och 7 8 μg/l), konduktivitet (23 och 35 ms/m) och alkalinitet (1,2 och 4,2 mekv/l) vid provtagningstillfällena den 8/8 och 1/9 214, med högst halter/värden den 1/9 (Figur 3). I mitten av juli 214 grävdes delar av Skirsnäskanalen ur, förbi Skirs avfallsupplag, för att minska näringstillförseln från Skirsjön till Trummen. Vid grävningarna påträffades en kulvert vars syfte varit att minska genomströmningen av vatten genom Skirs avfallsupplag. Med åren har kulverten vuxit igen och idag finns endast ett marginellt flöde genom den. Grävningarna genomfördes i mitten av juni, d.v.s. mellan provtagningstillfällena den 3/7 och den 8/8. Mellan dessa tillfällen skedde ingen förändring med avseende på grumlighet, fosforhalter eller halt av organsikt material, men vattnets alkalinitet, konduktivitet samt kvävehalter, främst ammoniumkväve, ökade drastiskt. Fram till provtagningstillfället den 1/9 ökade samma parametrar ytterligare. Den mest troliga förklaringen till påverkan är att grävarbetena orsakade ett tillfälligt förhöjt läckage av lakvatten från deponin. Deponin ligger i en genomsläpplig isälvsavlagring, varför en sänkning av grundvattennivån vid dikning kan dränera ut lakvattenpåverkat mark-/grundvatten från deponin. En normal dikesrensning i ett opåverkat område ger inte denna amplitud i påverkan även om förhöjda halter/värden av bl.a. ammoniumkväve, konduktivitet och ph har dokumenterats i rapporten Dikningsrensningens effekter på vattenföring, vattenkemi och bottenfauna i skogsekosystem (IVL 213). Påverkan klingade av fram till provtagningstillfället den 8/1, men var fortfarande väl synlig i resultaten. Vid provtagningen den 29/1 hade effekten avklingat av ytterligare till nära normala nivåer. Orsaken till påverkan går inte helt att fastställa. Fortsatta provtagningar kan förhoppningsvis visa om påverkan är återkommande eller om det sannolikt orsakades av ett tillfälligt förhöjt läckage efter grävningarna i ån. Totalkväve (µg/l) Skirsjöns utlopp Skirsnäskanalen Figur 3. Ammoniumkvävehalter under perioden januari 214 till oktober 214 i Skirsjöns utlopp vid provpunkt 48 och i Skirsnäskanalen vid provpunkt 481. Övriga parametrar Utöver fosfor och kväve visar analysresultaten från Skirsjöns utlopp och Skirsnäskanalen på mycket höga halter av organiskt material, syrefritt eller nästa syrefritt tillstånd sommartid, starkt färgat och starkt grumligt vatten samt svagt till måttligt sura ph-värden och mycket god motståndskraft mot försurning. Förutom skillnaderna i analysresultat hösten 214, som har

6 6 beskrivits ovan, var vattenkvaliteten mycket likartad i de båda provpunkterna (nr 48 och 481). Även resultaten från provpunkt Y2, som provtogs fram till och med år 26 direkt nedströms deponin, överensstämmer väl med resultaten från övriga provpunkter. Några signifikanta trender syns inte i datamaterialet för perioden med avseende på TOC, syrehalt, färg, turbiditet, ph-värde, alkalinitet eller konduktivitet (Bilaga 1). Stora variationer har förekommit mellan olika provtagningstillfällen och år. Transporter och belastning på Skirviken Enligt tidigare modelleringar av vattenflöden i Trummens södra tillrinningsområde (ALcontrol och DHI 214) var medelflödet i Skirsnäskanalen ca,14 m 3 /s under åren Detta räknat på en tillrinningsareal på ca 123 ha. Med då antagna halter i kanalen på 127 µg P/l och ca 2 5 µg N/l blev den totala transporten från kanalen till Skirviken i storleksordningen 57 kg P/år och ca 1 1 kg N/år. Motsvarande beräkning för Skirsjöns utlopp med en tillrinningsareal på ca 8 ha blir i storleksordningen,1 m 3 /s samt ca 37 kg P/år och 73 kg N/år, om samma halter antas. Om vattenflödena i kanalen år 214 arealproportioneras fram utifrån vattenflöden beräknade enligt S-HYPE (SMHI) för ett närliggande sjöfattigt område (delavrinningsområdets AROID: ) och uppmätta halter från år 214 används (interpoleras på dygnsbasis mellan provtagningstillfällena) blir transporten i kanalen i storleksordningen 28 kg P (varav ca 12 kg PO4-P) och 1 kg N (varav 22 kg NO3- + NO2-N och 26 kg NH4-N) för år 214. Motsvarande siffror för Skirsjöns utlopp blir 16 kg P (varav ca 6 kg PO4-P) och 4 kg N (varav 13 kg NO3- + NO2-N och 32 kg NH4-N) för år 214. Vid dessa beräkningar har vattenflödet från den 18/11 antagits vara konstant året ut och halterna efter provtagningen i oktober har interpolerats fram mot halten i januari samma år. Denna beräkningsmodell underskattar vattenflödet jämfört med de beräkningar som ligger till grund för åtgärdsstrategin för Växjösjöarna med ca 3 % (jämförelseperiod ) samtidigt som beräknad flödesviktad fosforhalt år 214 (91 µg/l) blev lägre än tidigare antagen halt på 127 µg/l. Den antagna halten baserades på flera års mätningar, dock endast vår och höst. Resultaten från år 214 visar lägre halter under vintern och högra halter under sommaren, samt att stora variationer kan förekomma (52-32 µg/l). Föreslagna åtgärder Våtmark För en våtmarks kvävereningsförmåga är denitrifikationen den viktigaste processen, men även upptag och sedimentations-/filtreringsprocesser bidrar till reningen. Reningsresultatet är också beroende av vilka kvävehalter och -mängder som rinner in i våtmarken samt våtmarkens storlek, utformning och vegetation. Men det finns också läckagemekanismer för kväve som motverkar kvävereningen. Detta är bl.a. tillförsel av utlakat humus och mineralisering av organiskt material, vilket kan ge ett utflöde av ammonium. I aktuellt område kring Skirsjön finns stora mängder organiskt material. Nitrathalterna är förhållandevis låga och syrehalterna är ogynnsamma för nitrifikation (omvandling av ammonium till nitrat). Reningsgraden för nitrat i våtmarken bedöms därför bli begränsad. Våtmarken kommer sannolikt ge en ökad sedimentation av organiskt budet kväve, vilken är den dominerande fraktionen i området. Våtmarken kommer sannolikt också ge en ökad syresättning av

7 7 vattnet, vilket ökar förutsättningarna för nitrifikation, som följt av denitrifikation kan ge en ökad reningsgrad. I projektet räknar man med en reningsgrad för våtmarken vid Skirsjön på ca 2-4% för kväve. Mot bakgrund av de låga nitrathalterna samt den höga halten organiskt material har 2 % använts i fortsatta beräkningar. Våtmarken bör om möjligt, i första hand, utformas för optimal syresättning och reduktion av fosfor. Detta eftersom kväve i Trummen inte är ett primärt problem. Fosfordynamiken i en våtmark är mer komplicerad än för kväve. Fosforns kemiska egenskaper gör att processerna varierar kraftigt. Tillfällen med fastläggning i en våtmark kan snabbt övergå i läckage. På lång sikt är man dock överens om att våtmarker fungera bra för fosforrening, främst genom upptag och sedimentationsprocesser. Det finns dock stora osäkerheter kring mekanismerna bakom tillförsel av utlakat humus och mineralisering av organiskt material, vilket kan ge ett utflöde av löst organiskt fosfor och fosfatfosfor. Risken för läckage av fosfatfosfor förstärks av den kemiska mekanism som gör att fosfor kan läcka ut från sediment och jord vid låga syeförhållanden, särskilt sommartid. Denna mekanism är i nuläget sannolikt av stor betydelse för fosforhalterna i kanalen. Fosfatfosforn som tillförs vattnet sommartid tas till viss del upp av alger och bakterier, varvid den partikulära fosforfraktionen ökar. Skirsjön har sannolikt under vissa tider använts som gödslad åker, vall eller betesmark, och kan därmed ha upplagrad näring. Analysresultaten från Skirsjön och Skirsnäskanalen tyder på att fosfor frisläpps sommartid beroende på temperatur, sannolikt som en effekt av tillförsel av utlakat humus och mineralisering av organiskt material samt läckage av fosfor från sediment och jord vid låga syrgasförhållanden. I våtmarken vid Skirsjöns utlopp kommer sannolikt fosfatfosforhalterna minska tack vare ett ökat upptag och/eller en ökad bindning till olika partikulära strukturer. Fosfatfosforhalterna utgör en stor del av totalfosforhalten i dagsläget. En ökad uppehållstid på vattnet kommer sannolikt också ge en ökad sedimentation av partikulärt fosfor. Våtmarken kommer sannolikt också öka syresättning av vattnet, vilket minskar förutsättningarna för läckage av fosfor och/eller ökar förutsättningarna för komplexbindning och återsedimentering. Det finns dock stora osäker kring fosfordynamiken i våtmarker, särskilt i tidigare avvattnade områden med stora mängder organiskt material. I projektet räknar man med en reningsgrad för våtmarken vid Skirsjön på ca 2-4% för fosfor. Mot bakgrund av den höga halten organiskt material, låga vattenföringen och begränsade syresättningen, områdets historik (avvattnad sjö) och osäkerheter kring fosfordynamiken i aktuellt område har 2 % använts i fortsatta beräkningar. Kalkfilterbrunnar I projektet planeras eventuellt anläggning av kalkfilterbrunn i anslutning till kanalens nedre del. Resultat från projektet Åtgärder mot läckage av fosfor från jordbruksmark dikesdammar och dikesfilter Fas 2 (IVL & WEREC 214) visar att kalkfilterbrunnar avskiljer fosfor från avrinnande vatten från jordbruksmark och att reduktionsgraden för totalfosfor under en fyra år lång mätperiod har varit mellan 25 och 41 % och för fosfatfosfor mellan 2 och 43 %. Mängden avskilt fosfor är dock beroende av hur stor del av kanalens vattenflöde som kan ledas genom filtret. Mot bakgrund av förhållandvis höga fosforhalter och låga vattenflöden har en reduktion på ca 3 % med avseende på såväl totalfosfor som fosfatfosfor använts i fortsatta beräkningar.

8 8 Effekter på halter och transporter samt belastning på Skirviken Med utgångspunkt från antagen reduktion av fosfor och kväve i föreslagen våtmark (2 % för kväve och 2 % för fosfor) vid Skirsjön i kombination med kalkfilterbrunnen i nedre delen av kanalen (3 % för fosfor) har effekten på Skirsnäskanalens halter och transporter av fosfor och kväve beräknats utifrån såväl redovisade förutsättningar i åtgärdsstrategin för Växjösjöarna (ALcontrol och DHI 214) som erhållna analysresultat år 214. Effekten av åtgärderna på fosforhalterna i Skirviken har också beräknats med hjälp av Vollenweiders belastningsmodell. Beräknade transporter och flödesviktade halter av fosfor och kväve vid Skirsjöns utlopp och i nedre delen av Skirsnäskanalen före och efter åtgärd redovisas i Tabell 1. Beräknat utifrån antaganden i åtgärdsstrategin för Växjösjöarna (ALcontrol och DHI 214) kan föreslagna åtgärderna reducera den externa belastningen på Skirviken i Trummen med i storleksordningen 22 kg P/år och 15 kg N/år. Motsvarande siffror beräknade utifrån erhållna analysresultat år 214 är 11 kg P/år och 8 kg N/år. Detta motsvarar en total reduktionen av belastningen från Skirsnäskanalens avrinningsområde på i storleksordningen ca 4 % för fosfor och ca 1 % för kväve. För fosfor kan den minskade externa belastningen innebära en haltminskning i Skirviken på i storleksordningen mellan 4 och 1 µg/l, d.v.s. från halter kring 48 µg/l (21-212) till i storleksordningen µg/l (beräknat enligt Vollenweiders belastningsmodell). Kväve/fosforkvoten kommer sannolikt att påverkas positivt, d.v.s. kommer öka något efter åtgärd, vilket kan bidra till att minska riskerna för uppkomst av blågrönalgblomningar. Det är därför önskvärt att åtgärderna i första hand inriktas mot reduktion av fosfor. Åtgärdsmålet för Trummens huvudbassäng är att minska den externa belastningen med ca 3 kg/år för att man, enligt Vollenweiders belastningsmodell, långsiktigt skall kunna uppnå god näringsstatus i sjön. Detta förutsätter dock även åtgärder mot sjöns interna belastning. Det är osäkert hur stort och snabbt genomslag en minskad extern belastning på Skirviken får på Trummens huvudbassäng eftersom interna processer i Skirviken kan upprätthålla höga fosforhalter och därmed en likartad transport av fosfor till huvudbassängen. Erfarenhetsmässigt tar det ofta lång tid innan en minskad extern belastning till en sjö får fullt genomslag. Med tiden kommer dock sannolikt föreslagna åtgärder att få positiva effekter på vattenkvaliteten även på Trummens huvudbassäng. Tabell 1. Beräknade transporter och flödesviktade halter av fosfor och kväve vid Skirsjöns utlopp och i nedre delen av Skirsnäskanalen före och efter åtgärd (våtmark vid Skirsjön i kombination med kalkfilterbrunnen i nedre delen av kanalen). Transporter och halter är beräknade utifrån antaganden i LOVA-projektet för Växjösjöarna (ALcontrol och DHI 214). Transporter och halter 214 är beräknade utifrån erhållna analysresultat år 214 och modellerade flöden i närliggande delavrinningsområde enligt S-HYPE (SMHI) Nuvarande transport Transport efter åtgärd Nuvarande halt Halt efter åtgärd kg/år kg/år kg/år kg/år µg/l µg/l µg/l µg/l Skirsjöns utlopp Fosfor Kväve Till Skirviken Fosfor Kväve

9 9 Referenser ALcontrol & DHI 214. Åtgärdsstrategi för Växjösjöarna, Etapp 1 av 3, Undersökningar och beslutsunderlag. Växjö kommun. IVL 214. Dikesfilter. Utvidgning. Slutrapport. Maj 214. För Stiftelsen IVL, Baltic Sea 22, Segeåprojektet, Simrishamns kommun, Ljusnan-Voxnans Vattenvårdsförbund, Werec Water Ecosystem Recovery AB. IVL 213. DiVa - Dikningsrensningens effekter på vattenföring, vattenkemi och bottenfauna i skogsekosystem.

10 1 Bilaga 1 Provtagningspunkt NR DATUM Temp ph Alk Kond Färg Abs F Syre Turb Sulfat Klorid oc mekv/l ms/m mg Pt/l mg/l FNU mg/l mg/l Skirsjöns utlopp ,7 6,1,2 14 3,63 5,3 2,1 Skirsjöns utlopp ,7 6,, ,56 5,7 3,3 Skirsjöns utlopp , 6,4, ,44 5,5 4,5 Skirsjöns utlopp ,7 6,5, ,45 4,3 8,9 Skirsjöns utlopp ,1 6,7, ,39 3,3 2 Skirsjöns utlopp ,9 6,6, ,57 2,3 28 Skirsjöns utlopp ,7 6,6, ,6,9 28 Skirsjöns utlopp ,6 6,5, ,79,5 18 Skirsjöns utlopp ,4 6,8 1,2 2 52,68 2, 12 Skirsjöns utlopp ,8 6,6, ,89 1,6 16 Skirsnäskanalen Y , 6, Skirsnäskanalen Y ,6 7, Skirsnäskanalen Y , 5, Skirsnäskanalen Y , 2 19 Skirsnäskanalen Y , 6, Skirsnäskanalen Y , 6, Skirsnäskanalen Y ,5 6, Skirsnäskanalen Y ,5 6, Skirsnäskanalen Y ,5 5, Skirsnäskanalen Y , 6, Skirsnäskanalen Y , 6, Skirsnäskanalen Y ,2 6, Skirsnäskanalen Y ,9 6, Skirsnäskanalen Y ,5 6, Skirsnäskanalen Y ,6 7, Skirsnäskanalen Y , 5, Skirsnäskanalen Y , Skirsnäskanalen Y , Skirsnäskanalen Y , 6, Skirsnäskanalen Y ,5 6, Skirsnäskanalen Y , 6, Skirsnäskanalen Y ,5 5, Skirsnäskanalen Y , 6, Skirsnäskanalen Y , 6, Skirsnäskanalen Y ,6 6, Skirsnäskanalen Y ,9 6, Skirsnäskanalen Y ,7 3, ,5 17 8,5 17 Skirsnäskanalen Y ,2 6,9, ,5 14 9,3 15 Skirsnäskanalen Y ,6, ,2 3,6 7,9 16 Skirsnäskanalen Y ,3, ,9 4, Skirsnäskanalen Y ,3, ,5 6,8 9,2 16 Skirsnäskanalen Y ,1, ,9 8, Skirsnäskanalen Y ,8 6,9, ,2 4, Skirsnäskanalen Y ,1 6,3,43 13 >5,1 19 8,3 12 Skirsnäskanalen Y ,4 6,5,44 12 >5 4,4 11 6,1 1 Skirsnäskanalen Y ,7 6,6, , 9,6 8,5 13 Skirsnäskanalen Y , 6,6, ,3 6,1 8,8 11 Skirsnäskanalen Y ,5 7,, , Skirsnäskanalen Y ,4 7,4, ,6 6,6 8,2 12 Skirsnäskanalen Y ,2 6,7, ,2 6, Skirsnäskanalen ,3 6,4, ,77 9,3 2,4 Skirsnäskanalen ,8 6,1, ,7 9,4 2,9 Skirsnäskanalen ,8 6,6, ,6 8,5 3,4 Skirsnäskanalen ,8 6,7, ,59 7,7 5,2 Skirsnäskanalen ,5 6,9, ,71 6,6 12 Skirsnäskanalen Y ,2 7,2, ,1 12, 1 14 Skirsnäskanalen , 6,8, ,85 3,8 12 Skirsnäskanalen ,2 6,9, ,92 3,5 26 Skirsnäskanalen ,4 6,8 1, ,98 1,3 22 Skirsnäskanalen ,3 7,1 4, ,17,9 14 Skirsnäskanalen ,2 7, 1, ,8 3,8 14 Skirsnäskanalen Y ,5 6,5,42 16 >5 2,4 11, Uppströms deponi ,3 Nedströms deponi Y ,7 Biflöde från deponidamm ,5 Före Barnsjöns utlopp ,2

11 Provtagningspunkt NR DATUM TOC Tot-N NH4N NO32N NO2N Tot-P PO4P Zn mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Skirsjöns utlopp Skirsjöns utlopp Skirsjöns utlopp Skirsjöns utlopp Skirsjöns utlopp Skirsjöns utlopp Skirsjöns utlopp Skirsjöns utlopp Skirsjöns utlopp Skirsjöns utlopp Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Skirsnäskanalen Skirsnäskanalen Skirsnäskanalen Skirsnäskanalen Skirsnäskanalen Y Skirsnäskanalen Skirsnäskanalen Skirsnäskanalen Skirsnäskanalen Skirsnäskanalen Skirsnäskanalen Y < Uppströms deponi < Nedströms deponi Y < Biflöde från deponidamm Före Barnsjöns utlopp <

12 12 48 Skirsjöns utlopp 214 sid 1 Säsongsvariation Parametrar för bedömning av status Årsmedelvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning Totalfosfor (µg/l) 19 Extremt hög halt 15,13 Dålig Andra parametrar Årsmedelvärde Tillstånd Årsmedelvärde Fosfatfosfor (µg/l) 41 Nitrat- + nitritkväve (µg/l) 41 Totalkväve (µg/l) 191 Mycket hög halt Ammoniumkväve (µg/l) 188 TOC (mg/l) 29 Mycket hög halt Nitritkväve (µg/l) - Syre, årsmin (mg/l),5 Syrefritt eller nästan syrefritt Konduktivitet (ms/m) 15 Färg (mg Pt/l) 368 Starkt färgat vatten Klorid (mg/l) - Turbiditet (FNU) 14 Starkt grumligt vatten Sulfat (mg/l) - ph 6,5 Måttligt surt Alkalinitet (mekv/l),64 Mycket god buffertkapacitet Säsongsvariation PO4P TOTP,4 2,4 NO32N TOTN 3,3,2, ,3,2,1 2 1, , ,4 NH4N 4,4 KOND 3,2 2,2 2 1, , ,4 TOC 6,4 TURB 3,3,2,1 4 2,2 2 1, TEMP,4 2, SYREH,4 8,3 15,3 6,2 1,2 4,1 5,1 2, ,4 PH 7,, ALK,4 1,5,2 6,5 6,,2 1,,5, ,5, ,

13 Skirsnäskanalen 214 sid 1 Säsongsvariation Parametrar för bedömning av status Årsmedelvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning Totalfosfor (µg/l) 125 Extremt hög halt 15,12 Dålig Andra parametrar Årsmedelvärde Tillstånd Årsmedelvärde Fosfatfosfor (µg/l) 54 Nitrat- + nitritkväve (µg/l) 559 Totalkväve (µg/l) 37 Mycket hög halt Ammoniumkväve (µg/l) 1622 TOC (mg/l) 33 Mycket hög halt Nitritkväve (µg/l) - Syre, årsmin (mg/l),9 Syrefritt eller nästan syrefritt Konduktivitet (ms/m) 19 Färg (mg Pt/l) 415 Starkt färgat vatten Klorid (mg/l) - Turbiditet (FNU) 11 Starkt grumligt vatten Sulfat (mg/l) - ph 6,7 Svagt surt Alkalinitet (mekv/l) 1, Mycket god buffertkapacitet Säsongsvariation PO4P TOTP,6 4,6 NO32N TOTN 15,4, ,4,2 1 5, , ,6 NH4N 1,6 KOND 4,4,2 5,4,2 2, , ,6 TOC 6,6 TURB 3,4 4,4 2,2 2,2 1, TEMP,6 2, SYREH,6 1,4, ,4,2 5, ,6 PH 7,5, ALK,6 6,4 7,,4 4,2 6,5,2 2, ,,

14 14 481, Y1 Skirsnäskanalen Femårsmedelvärden sid 2 Tidsserier och trender Parametrar för bedömning av status Femårsmedelvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning Totalfosfor (µg/l) 18 Extremt hög halt 14,13 Dålig Andra parametrar Femårsmedelvärde Tillstånd Femårsmedelvärde Totalkväve (µg/l) 282 Mycket hög halt Nitrat- + nitritkväve (µg/l) 191 TOC (mg/l) 41 Mycket hög halt Ammoniumkväve (µg/l) 826 Syre, årsmin (mg/l) 3, Syrefattigt tillstånd Nitritkväve (µg/l) 8,5 Färg (mg Pt/l) 32 Starkt färgat vatten Konduktivitet (ms/m) 16 Turbiditet (FNU) 5,9 Betydligt grumligt vatten Klorid (mg/l),38 ph 6,8 Svagt surt Sulfat (mg/l) 11 Alkalinitet (mekv/l),63 Mycket god buffertkapacitet Tidsserier 3 Totalfosfor (µg/l) 6 Totalkväve (µg/l) TOC (mg/l) 8 Årsmin Syrehalt (mg/l) inga data Färgtal (mg Pt/l) 1 Turbiditet (FNU) inga data ph-värde Alkalinitet (mekv/l) inga data inga data Statistik (medelvärden) 481 Startår Slutår n Totalfosfor (µg/l) % Totalkväve (µg/l) % TOC (mg/l) % Syrehalt (mg/l) % Färgtal (mg Pt/l) % Turbiditet (FNU) % ph-värde % Alkalinitet (mekv/l) % Nitrat- + nitritkväve (µg/l) % Ammoniumkväve (µg/l) % Nitritkväve (µg/l) % Konduktivitet (ms/m) % Signific. + p<,1 * p<,5 ** p<,1 *** p<,1 Förändring

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...

Läs mer

Projekt Hjularöd - uppföljning av vattenkemi

Projekt Hjularöd - uppföljning av vattenkemi LOVA, uppföljning av vattenkemi vid Hjularöd 1 (14) LOVA redovisning Projekt Hjularöd - uppföljning av vattenkemi Kävlingeåns vattenråd Län: Skåne Kommun: Eslöv LOVA, uppföljning av vattenkemi vid Hjularöd

Läs mer

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 211 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roland Thulin Tel: 36-1 5 E-post: roland.thulin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

MÖRRUMSÅN 2006 Mörrumsåns vattenvårdsförbund

MÖRRUMSÅN 2006 Mörrumsåns vattenvårdsförbund MÖRRUMSÅN 2006 Mörrumsåns vattenvårdsförbund ALcontrol AB 2007-05-04 Kund Foto på framsidan Projektledare Kvalitetsgranskning av rapport Kontaktperson Projektledare Kontaktperson Fältprovtagning Kontaktperson

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I KYRKVIKEN 2008-2010 Etapp 1

UNDERSÖKNINGAR I KYRKVIKEN 2008-2010 Etapp 1 UNDERSÖKNINGAR I KYRKVIKEN 2008-2010 Etapp 1 Arvika kommun, Teknisk försörjning Innehåll SAMMANFATTNING... 1 RESULTAT... 5 Vattenkemi... 5 Skiktningar & salthalter (Avloppsvattnets utspädning och spridning)...

Läs mer

MÖRRUMSÅN 2009 Mörrumsåns vattenvårdsförbund

MÖRRUMSÅN 2009 Mörrumsåns vattenvårdsförbund MÖRRUMSÅN 2009 Mörrumsåns vattenvårdsförbund ALcontrol AB 2010-05-12 Kund Foto på framsidan Projektledare Kvalitetsgranskning av rapport Kontaktperson Projektledare Kontaktperson Mörrumsåns vattenvårdsförbund

Läs mer

Hur påverkas vattenkvaliteten av dämda våtmarker?

Hur påverkas vattenkvaliteten av dämda våtmarker? Hur påverkas vattenkvaliteten 29-2-25 på uppdrag av Kävlingeå-projektet Segeå-projektet 1 Hur påverkas vattenkvaliteten Rapporten är upprättad av: Torbjörn Davidsson Granskning: Johan Krook Uppdragsgivare:

Läs mer

Tel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 073-633 83 60 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se

Tel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 073-633 83 60 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 213 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roger Rohdin Tel: 36-1 5 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012

Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012 Fakta 2013:9 Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012 Publiceringsdatum 2013-11-30 Sedan 1998 har Länsstyrelsen och Tyresåns Vattenvårdsförbund bedrivit vattenkemisk provtagning i Tyresåns mynning. Resultaten

Läs mer

Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån

Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån Vattenföring Vattenföringen vid provtagningstillfällena har beräknats genom att tvärsnittsarean och flödeshastigheten bestämts

Läs mer

MOTALA STRÖM 2004 ALcontrol Bilaga 1 BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa

MOTALA STRÖM 2004 ALcontrol Bilaga 1 BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa BILAGA 1 Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa 101 Olika variablers innebörd Från och med undersökningsåret 1999 tilllämpas Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder

Läs mer

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Författare: Mia Arvidsson 2015-01-12 Rapport 2015:2 Naturvatten

Läs mer

Kontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER 1288135000. Sweco Environment AB

Kontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER 1288135000. Sweco Environment AB RAPPORT KRAFTRINGEN ENERGI AB ÖRTOFTAVERKET Kontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER 1288135000 Årsrapport november 2012 december 2013 Malmö 2014-03-24 Sweco Environment

Läs mer

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...

Läs mer

Rönne å vattenkontroll 2009

Rönne å vattenkontroll 2009 Rönne å vattenkontroll 29 Undersökningsprogram Vattenkemi Vattenkemiskt basprogram. 32 provpunkter i vattendrag och fyra sjöar. Basprogrammet ger underlag för tillståndsbeskrivningar avseende organiska

Läs mer

EMÅFÖRBUNDET RECIPIENTKONTROLL ÅRSRAPPORT 2011

EMÅFÖRBUNDET RECIPIENTKONTROLL ÅRSRAPPORT 2011 EMÅFÖRBUNDET RECIPIENTKONTROLL ÅRSRAPPORT Program Innehåll Bakgrund Försurning Örganiskt material och färgtal Syrgasförgållanden Fosfor Kväve Metaller i vatten Ämnestransporter i vatten Tillståndsbeskrivning

Läs mer

Förslag till program för recipientkontroll i Trollhättans kommun

Förslag till program för recipientkontroll i Trollhättans kommun Förslag till program för recipientkontroll i Trollhättans kommun Rapport 2006:4 Omslagsfoto: Jörgen Olsson Rapport 2006:4 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan Tel: 0520-49

Läs mer

Bilaga D: Lakvattnets karaktär

Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bakgrund I deldomen avses med lakvatten allt vatten som samlas upp inom avfallsanläggningen. Då uppsamlat vatten har olika karaktär, och därmed olika behandlingsbarhet, har

Läs mer

Även andra faktorer än phvariationerna skulle dock kunna spela in och påverka överlevnaden av öringungar negativt.

Även andra faktorer än phvariationerna skulle dock kunna spela in och påverka överlevnaden av öringungar negativt. Hushållningssällskapet - Alcontrol Bakgrund till undersökningsprogram öring Ålanda ström Mjörns FVOf har tillsammans med Hushållningssällskapet och Alingsås sportfiskeförening under flera år bedrivit ett

Läs mer

RECIPIENTUNDERSÖKNING 2003

RECIPIENTUNDERSÖKNING 2003 UPPLANDS VÄSBY 20 ALcontrol Innehåll Åtgärdsplats 6, Ladbrodammen. Foto: Kent Hård, ALcontrol INFÖR BYGGNATION AV RENINGS- ANLÄGGNINGAR FÖR DAGVATTEN RECIPIENTUNDERSÖKNING 20 Upplands Väsby kommun UPPLANDS

Läs mer

Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn

Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn Vattenlaboratoriet vid LaboratorieMedicinskt Centrum Gotland Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn Sid 1 av 6 Innehållsförteckning: Varför vattenanalys... 2 Definitionen på s.k. enskild brunn

Läs mer

Provpunkter i Trosaåns Avrinningsområde

Provpunkter i Trosaåns Avrinningsområde Provpunkter i Trosaåns Avrinningsområde Pågående provtagning Klämmingen, Sigtunaån, Trosaån. Foto; Bertil Karlsson, Weronica Klasson, Elin van Dooren. Provpunkter i Trosaåns Avrinningsområde Pågående provtagning

Läs mer

Recipientbedömning vattenkvalitet 2012-2014 nedströms Löt avfallsanläggning

Recipientbedömning vattenkvalitet 2012-2014 nedströms Löt avfallsanläggning Recipientbedömning vattenkvalitet 2012-2014 nedströms Löt avfallsanläggning Friman Ekologikonsult AB 1(53) Innehåll Sammanfattning... 2 1. Bakgrund... 5 2. Avrinningsområde och provtagningsstationer...

Läs mer

Dränering och växtnäringsförluster

Dränering och växtnäringsförluster Sida 1(6) Dränering och växtnäringsförluster Material framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2012 Risker med en dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn upptorkning,

Läs mer

Våtmark, närsalter, kväve, nitrat, kol, fosfor, fälla, transport, restaurering, Huseby

Våtmark, närsalter, kväve, nitrat, kol, fosfor, fälla, transport, restaurering, Huseby 7UDQVSRUWDYQlUVDOWHUJHQRP+XVHE\PDGHQ - HQnWHUVNDSDGYnWPDUN Per-Erik Larsson B1456 Aneboda, mars 22 Organisation/Organization RAPPORTSAMMANFATTNING Report Summary,9/6YHQVNDLOM LQVWLWXWHW$%,9/6ZHGLVK(QYLURQPHQWDO5HVHDUFK,QVWLWXWH/WG

Läs mer

HÄSSLEHOLMS KOMMUN GATUKONTORET RESTAURERINGEN AV FINJASJÖN

HÄSSLEHOLMS KOMMUN GATUKONTORET RESTAURERINGEN AV FINJASJÖN HÄSSLEHOLMS KOMMUN GATUKONTORET RESTAURERINGEN AV Sammanfattning Efter två sjösänkningar och omfattande näringstillförsel från framför allt avloppsvatten uppvisade Finjasjön redan på 50-talet tydliga tecken

Läs mer

Recipientkontrollen i Lagan 2013

Recipientkontrollen i Lagan 2013 Recipientkontrollen i Lagan 2013 Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Recipientkontrollen i Lagan 2013 Medins

Läs mer

Vellingebäckarna 2009

Vellingebäckarna 2009 Vellingebäckarna 2009 Miljö- och Byggnadsnämnden 2010 Vellingebäckarna 2009 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 3 3. Beskrivning och provtagning... 3

Läs mer

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Analysspecifika provbehandlingar Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans

Läs mer

YOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2011 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2010

YOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2011 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2010 YOLDIA - RAPPORT Recipientkontroll 2011 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2010 Huddinge 2012-04-12 Roger Huononen Yoldia Environmental Consulting AB Telefon:

Läs mer

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se

Läs mer

Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin

Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin 2013-04-27 Valstadbäcken Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin Bildtext. Per-Anders Freyhult från Tidans Vattenförbund och markägare Gösta Sandahl och Torgny Sandstedt

Läs mer

Bräkneån uppströms Bräkne-Hoby i närheten av provtagningspunkt 10 (Foto: Niklas Sörensson) Bräkneån 2006. Bräkneåns vattenförbund

Bräkneån uppströms Bräkne-Hoby i närheten av provtagningspunkt 10 (Foto: Niklas Sörensson) Bräkneån 2006. Bräkneåns vattenförbund Bräkneån uppströms Bräkne-Hoby i närheten av provtagningspunkt 10 (Foto: Niklas Sörensson) Bräkneån 2006 Bräkneåns vattenförbund INNEHÅLL SAMMANFATTNING...1 INLEDNING...2 RESULTAT... 5 Lufttemperatur och

Läs mer

Vellingebäckarna 2006

Vellingebäckarna 2006 Vellingebäckarna 2006 Miljö- och Byggnadsnämnden 2007 Vellingebäckarna 2006 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning och provtagning... 3 2.1 Beskrivning... 3 2.2

Läs mer

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun. RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas

Läs mer

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden.

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. 1 (10) Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. Bilaga till planbeskrivning för detaljplan med MKB i Tornby och Kallerstad för del av SKÄGGETORP 1:1 m.fl. (Utbyggnad av Ullevileden) UUtställningsshandling

Läs mer

Referenser Bilaga 1: Analysvärden Samtliga grunddata i tabellform... 14

Referenser Bilaga 1: Analysvärden Samtliga grunddata i tabellform... 14 Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Områdesbeskrivning... 2 Provtagningspunkter... 3 Diket Dyån, Spångbro... 3 Torp-Gorran... 3 Fullbro... 3 Källsta... 3 Fituna... 3 Analyser... 3 Vattenkvalitet... 4 ph...

Läs mer

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången Vattenprover Innehåll: Inledning Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången Förklaring -värde Alkalinitet (mekv/l) Fosfor (µg/l) Kväve halt () Inledning Vattenproverna

Läs mer

INNEHÅLL SAMMANFATTNING. 1 ÅRSREDOGÖRELSE.. 12 BAKGRUND 14 AVRINNINGSOMRÅDET.. 16 METODIK 17

INNEHÅLL SAMMANFATTNING. 1 ÅRSREDOGÖRELSE.. 12 BAKGRUND 14 AVRINNINGSOMRÅDET.. 16 METODIK 17 Ljusnan strax uppströms Ljusdal Foto: Ljusnan-Voxnans Vattenvårdsförbund LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND 28 INNEHÅLL SAMMANFATTNING. 1 ÅRSREDOGÖRELSE.. 12 BAKGRUND 14 AVRINNINGSOMRÅDET.. 16 METODIK

Läs mer

Undersökningar i Östra Mälaren till och med 2009

Undersökningar i Östra Mälaren till och med 2009 Undersökningar i Östra Mälaren till och med 9 1 1--3 Dnr 1SV711 Undersökningar i Östra Mälaren till och med 9 Christer Lännergren / LU Undersökningar i Östra Mälaren till och med 9 Undersökningar i Östra

Läs mer

Dricksvattenkvalitet 2014 - Vålberg, Edsvalla och Norsbron

Dricksvattenkvalitet 2014 - Vålberg, Edsvalla och Norsbron Norsbron. Vattenanalyserna är utförda både vid vattenverk och hos. I tabellen anges Livsmedelsverkets gränsvärden, dricksvattnets normala variation ** "tjänligt med anmärkning", vilket betyder att dricksvattnet

Läs mer

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra

Läs mer

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25)

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25) Rydjabäcken St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Kalmarviken Lejondalssjön Björkfjärden Namn Rydjabäcken EU_ID (VISS) NW661177-159791 Vattenförekomst nej DelARO

Läs mer

MILJÖKONTROLL VID LÅNGTÅ AVFALLSANLÄGGNING ÅR 2015

MILJÖKONTROLL VID LÅNGTÅ AVFALLSANLÄGGNING ÅR 2015 12 Kväve (mg/l) L L1 L2 1 8 6 4 2 jan-mars apr-juni juli--sept okt-dec Kvävehalter (mg/l) i inkommande (L) och utgående lakvatten från lakvattenbassäng (L1) samt utgående vatten från våtmark (L2) vid Långtå

Läs mer

Provtagningar i Igelbäcken 2006

Provtagningar i Igelbäcken 2006 Provtagningar i Igelbäcken 6 Christer Lännergren/LU Stockholm Vatten Telefon 8 5 5 christer.lannergren@stockholmvatten.se 7-5-7 Provtagningar i Igelbäcken 6 Igelbäcken rinner från Säbysjön till Edsviken.

Läs mer

RECIPIENTUNDERSÖKNINGAR 2006. Vindelälvens- Umeälvens SRK

RECIPIENTUNDERSÖKNINGAR 2006. Vindelälvens- Umeälvens SRK Grågås, Bjuren 2007 Foto: Fredrik Sörvåg RECIPIENTUNDERSÖKNINGAR 2006 Vindelälvens- Umeälvens SRK INNEHÅLL SAMMANFATTNING...1 BAKGRUND...7 OMRÅDE...9 METODIK...11 Provtagningspunkter...11 Fysikaliska och

Läs mer

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Antagna av tillstånds- och myndighetsnämnden 2013-01-23 Innehållsförteckning Inledning.. 3 Funktionskrav......3 Säker funktion och användarvänlighet.........3

Läs mer

YOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2007 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2006.

YOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2007 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2006. YOLDIA - RAPPORT Recipientkontroll 2 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-26 Skogsängsån Huddinge 28-12-17 Roger Huononen Yoldia Environmental Consulting

Läs mer

Vallentunasjön. Fosfor i vatten- och sediment

Vallentunasjön. Fosfor i vatten- och sediment Vallentunasjön Fosfor i vatten- och sediment Vattenresurs 2 3 1 Förord Vallentunasjön är viktig som rekreationssjö. Sjön har också ett rikt fågelliv. Sjön är övergödd och har haft algblomningar under många

Läs mer

Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde

Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde Årsrapport 29 Medins Biologi AB Mölnlycke 21-5-2 Martin Liungman Ingrid Hårding Anders Boström Anna Henricsson Mikael Christensson Medins Biologi

Läs mer

TIDAN 1997. Tidans vattenförbund

TIDAN 1997. Tidans vattenförbund TIDAN 1997 Tidans vattenförbund INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... I BAKGRUND... 1 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR... 2 METODIK... 4 RESULTAT... 8 REFERENSER... 46 BILAGA 1. PROVTAGNINGSPLATSER... 49

Läs mer

Studie angående eventuell påverkan av Albäckstippen på Albäcksån

Studie angående eventuell påverkan av Albäckstippen på Albäcksån Studie angående eventuell påverkan av Albäckstippen på Albäcksån MILJÖFÖRVALTNINGENS RAPPORT NR 4/28 28-7-4 Studie angående eventuell påverkan av Albäckstippen på Albäcksån Bakgrund Tekniska förvaltningen

Läs mer

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014 Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014 2015-04-27 2 (17) Sammanfattning Provtagning av Vellinge kommuns större vattendrag påbörjades 1988 och sker varannan månad i Gessiebäcken, Bernstorpsbäcken,

Läs mer

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2013

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2013 Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2013 2014-05-08 2 (17) Sammanfattning Provtagning av Vellinge kommuns större vattendrag påbörjades 1988 och sker varannan månad i Gessiebäcken, Bernstorpsbäcken,

Läs mer

Undersökningar i Bällstaån 2004 1

Undersökningar i Bällstaån 2004 1 Undersökningar i Bällstaån 24 1 2 Undersökningar i Bällstaån 24 Undersökningar i Bällstaån 24 1 Christer Lännergren/VV 27/4 Stockholm Vatten 16 26 Stockholm Telefon 8 5221 2454 christer.lannergren@stockholmvatten.se

Läs mer

Bilaga 1. Sammanställning av Saxån-Braåns recipientkontrollprogram

Bilaga 1. Sammanställning av Saxån-Braåns recipientkontrollprogram Bilaga 1. Sammanställning av recipientkontrollprogrammet Bilaga 1. Sammanställning av Saxån-Braåns recipientkontrollprogram Provpunkter ingående i programmet: Nr: Lokalbenämning Provtagningsplats Koordinat

Läs mer

Ackrediteringens omfattning

Ackrediteringens omfattning Vattenkemi Alkalinitet (karbonatalkalinitet) SS-EN ISO 9963-2, utg. 1 Titrering 1:1, 2, 4 1-250 mg/l Ammonium som kväve SS-EN ISO 11732:2005 FIA 1:1, 2, 4 0,1-5,0 mg/l Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn

Läs mer

Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM)

Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM) Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM) Bakgrund: Under år 2000 ska alla ackrediterade laboratorier uppge

Läs mer

Vattendragskontroll 2010-2012

Vattendragskontroll 2010-2012 Vattendragskontroll 21- Ystads kommun Uppdragsgivare: Kontaktperson: Utförare: Projektledare: Kontaktperson: Ystads kommun Åsa Cornander Ystads kommun, Ledning och Utveckling Tobaksgatan 11 vån 2, 271

Läs mer

Tillståndet i kustvattnet

Tillståndet i kustvattnet Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-

Läs mer

RÖNNE Å VATTENKONTROLL

RÖNNE Å VATTENKONTROLL RÖNNE Å VATTENKONTROLL 24 EKOLOGGRUPPEN på uppdrag av RÖNNEÅKOMMITTÉN Maj Rönne å - vattenkontroll 24 Föreliggande rapport utgör en sammanställning av resultaten från vattenundersökningarna som ägt rum

Läs mer

Tidan i Tidaholm, foto Ulla Eriksson TIDAN 2002. Tidans vattenförbund

Tidan i Tidaholm, foto Ulla Eriksson TIDAN 2002. Tidans vattenförbund Tidan i Tidaholm, foto Ulla Eriksson TIDAN 22 Tidans vattenförbund INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... I BAKGRUND... 1 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR... 4 METODIK... 5 RESULTAT: Klimat/Vattenföring/Transporter...

Läs mer

Västerås stads vattenplan

Västerås stads vattenplan Västerås stads vattenplan 201 11 2021 Antagen av XX 2011 XX XX REMISSUTGÅVA Västerås stads vattenplan Antagen i XX 20XX XX XX Utgivare: Västerås stad, www.vasteras.se Organisation Vattenplanen har tagits

Läs mer

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Hammarby Sjöstadsverk Stockholms framtida avloppsrening Projektrapport Maj 2014 Bakgrund Stockholms framtida avloppsrening Stockholm växer med cirka 1,5 procent per

Läs mer

Mikrobiologisk undersökning av Göta älv 2002-2003

Mikrobiologisk undersökning av Göta älv 2002-2003 Mikrobiologisk undersökning av Göta älv 2002-2003 En rapport skriven av Victoria Hågland, Göteborgs va-verk, på uppdrag av Göta älvs vattenvårdsförbund GÖTEBORGS RAPPORT 1(18) Förord Mot bakgrund av de

Läs mer

Umeå kommuns kust. En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status

Umeå kommuns kust. En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status Sammanfattning Umeå kommun har undersökt ekologisk status för 23 kuststationer. Endast en fjärd, Täftefjärden, klarar vattendirektivets

Läs mer

Dränering och växtnäringsförluster

Dränering och växtnäringsförluster Sida 1(8) Dränering och växtnäringsförluster Framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2016 Risk för fosforförluster med dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn

Läs mer

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND VERKSAMHETSPLAN FÖR 2013-2016 AVSEENDE ÅR 2016 Förslag april 2016 Mätstationer och provtagningspunkter 2013-2016 Mörlandaån GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND Program för vattendragskontroll

Läs mer

Oxundaåns vattenkvalitet

Oxundaåns vattenkvalitet Fakta 2013:3 Oxundaåns vattenkvalitet 1991-2012 Publiceringsdatum 2013-04-30 Länsstyrelsen och Oxunda vattensamverkan har under lång tid bedrivit vattenkemisk provtagning i Oxundaåns mynning. Resultaten

Läs mer

Recipientkontroll Emån. Årsrapport för 2014

Recipientkontroll Emån. Årsrapport för 2014 Recipientkontroll Emån Årsrapport för 2014 Emåförbundet 2015 1 Recipientkontroll Emån 2014 Författare: Thomas Nydén Kontakt: thomas.nyden@eman.se Hemsida: www.eman.se Omslagsbild: Akvarell av Peter Nilsson

Läs mer

Årsrapport 2011 Svealands kustvattenvårdsförbund

Årsrapport 2011 Svealands kustvattenvårdsförbund 214 NYTT: Syrefattigt djupvatten i skärgården Tillståndet längs kusten Fokus på åtgärder och åtgärdsområden Värdefulla miljöer behöver bättre skydd Medlemspresentation: Viking Line Svealandskusten Årsrapport

Läs mer

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018

Läs mer

KARAKTÄRISERING AV LAKVATTEN OCH SEDIMENT FRÅN LUNDENS AVFALLSANLÄGGNING 2012

KARAKTÄRISERING AV LAKVATTEN OCH SEDIMENT FRÅN LUNDENS AVFALLSANLÄGGNING 2012 KARAKTÄRISERING AV LAKVATTEN OCH SEDIMENT FRÅN LUNDENS AVFALLSANLÄGGNING 2012 Eda kommun, Gatukontoret Datum Uppdragsnummer 2013-06-11 12 05 05 288 Innehåll Sida Bakgrund... 1 Provtagning... 2 Analys...

Läs mer

UNDERSÖKNING AV EN INSJÖ

UNDERSÖKNING AV EN INSJÖ UNDERSÖKNING AV EN INSJÖ Namn: INLEDNING Ett av de ekosystem som är relativt lätt att avgränsa jämfört med andra ekosystem är insjön. De förhållanden som råder i en sjö är beroende av ett flertal olika

Läs mer

Planeringsunderlag för Märstaån

Planeringsunderlag för Märstaån Planeringsunderlag för Märstaån Förbättringsbehov, belastningsutrymme och åtgärdsmöjligheter med hänsyn till miljökvalitetsnormer för vatten Inventering av vattenväxter i Garnsviken 2014 Författare: Anna

Läs mer

Efterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk. Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson

Efterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk. Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson Efterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson Tanken på en efterpoleringsvåtmark efter Hammargårds reningsverk har

Läs mer

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67 Bilaga 1 av Tångens avloppsreningsverk Orust kommun 2013-07-02 Tångens avloppsreningsverk Tillståndsansökan Orust kommun av Tångens avloppsreningsverk Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 UTSLÄPPSVILLKOR...

Läs mer

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i

Läs mer

PM- Vattenanalyser. Analysresultat, Sörfjärdens ytvatten

PM- Vattenanalyser. Analysresultat, Sörfjärdens ytvatten Uppdragsnr: 10137017-Sörfjärden VA utredning 1 (5) PM- Vattenanalyser Följande PM är en bedömning av analysresultaten från vattenprovtagning vid Sörfjärden 2010-07-12 och 2010-08-11. De numeriska analysresultaten

Läs mer

Kvarteret Tegelbruket, lokalt omhändertagande av dagvatten i perkolationsmagasin

Kvarteret Tegelbruket, lokalt omhändertagande av dagvatten i perkolationsmagasin C B A Tillrinningsområde till magasin D Tillrinningsområde till provtagningspunkt Takbrunn respektive Rännstensbrunn Provtagningspunkter: A Rännstensbrunn B Takvattenbrunn C Bräddvattenbrunn D Grundvattenrör

Läs mer

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS

Läs mer

Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp

Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp MIKE BASIN modellen testad på Åbyån i Södertälje Stockholm Västra Götaland Skåne Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp MIKE

Läs mer

Krondroppsnätet. Miljöövervakning, metodutveckling och forskning. Krondroppsnätet

Krondroppsnätet. Miljöövervakning, metodutveckling och forskning. Krondroppsnätet Miljöövervakning, metodutveckling och forskning Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Cecilia Akselsson*, Veronika Kronnäs och Sofie Hellsten IVL Svenska Miljöinstitutet * Lunds Universitet Regional

Läs mer

Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag

Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag Sötvatten 2013 Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag Trendstationer i vattendrag visar hur miljön förändras Sveriges trendvattendrag är vattendrag där bottenfauna, kiselalger, fisk och vattenkemi

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502) GULLSPÅNGSÄLVEN 28-212 Skillerälven uppströms Filipstad (station 352) Innehåll Avrinningsområde/utsläpp Väderförhållanden Vattenföring Surhetstillstånd Metaller Organiskt material Siktdjup och klorofyll

Läs mer

Nyttiga verktyg vid kalkning? ph okalk Alk okalk ph

Nyttiga verktyg vid kalkning? ph okalk Alk okalk ph Nyttiga verktyg vid kalkning? ph okalk Alk okalk ph Nyttiga verktyg vid kalkning Till vad kan dom användas? Hur används dom? Kan man lita på dem? Kan dom göras säkrare? Okalkat ph (ph okalk ) Bedöma om

Läs mer

Bo Värnhed Vattenvård Tfn: 08-522 124 60 bo.varnhed@stockholmvatten.se MV-03381 2005-06-10

Bo Värnhed Vattenvård Tfn: 08-522 124 60 bo.varnhed@stockholmvatten.se MV-03381 2005-06-10 Bo Värnhed Vattenvård Tfn: 8-522 124 6 bo.varnhed@stockholmvatten.se MV-3381 25-6-1 Inledning I många år ansågs Flaten som Stockholms bästa badsjö, med påfallande stort siktdjup och begränsad planktongrumling.

Läs mer

Vattenkvalitet, sediment och växtplankton i Vällingen. Resultat från Telge Återvinnings provtagningar 2008-2014

Vattenkvalitet, sediment och växtplankton i Vällingen. Resultat från Telge Återvinnings provtagningar 2008-2014 Vattenkvalitet, sediment och växtplankton i Vällingen Resultat från Telge Återvinnings provtagningar 2008-2014 Friman Ekologikonsult AB Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 4 3. Generellt om

Läs mer

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008 Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 28 Österlens Vattenvårdsförbund Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 46-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

Parameter Metod (Referens) Mätprincip Provtyp Mätområde. Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III 1:1, 2, 4 0,04 0,2 mg/l

Parameter Metod (Referens) Mätprincip Provtyp Mätområde. Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III 1:1, 2, 4 0,04 0,2 mg/l Alkalinitet (karbonatalkalinitet) SS EN ISO 9963, del 2, utg. 1, 4 6 500 mg/l Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III, 4 0,04 0,2 mg/l Ammonium som kväve SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III, 4

Läs mer

Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012

Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012 Berg avloppsreningsverk Tekniska förvaltningen, VA-avdelningen 0780-50-021 Innehållsförteckning 1. Verksamhetsbeskrivning... 3 1.1 Lokalisering och recipient... 3 1.2 Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning...

Läs mer

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Rapport Nr 13226656 Sida 1 (2) : Fyrbrunn Provtagningstidpunkt : 1030 : Bo Lundgren SS-EN IS 7027-3 Turbiditet FNU 0.34 ±0.05 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art

Läs mer

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3 Telge Närmiljö 26-11-2 Page 1 of 23 Promemoria angående fortsatt och utökad verksamhet vid Tveta Återvinningsanläggning i Södertälje Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter 21-25. Mätpunkt

Läs mer

Grundvatten i Blekinge

Grundvatten i Blekinge 2008:6 Grundvatten i Blekinge Övervakning av brunnar och källor 1 2 Rapport, år och nr: 2008/6 Rapportnamn: län Brunnar och källor Utgåva: Utgivare: Länsstyrelsen Blekinge län, 371 86 Karlskrona. Dnr:

Läs mer

Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan. Uppföljning av vattenkvaliteten. Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka

Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan. Uppföljning av vattenkvaliteten. Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka sida 1 (5) Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka Uppföljning av vattenkvaliteten Uppföljningen av vattenkvaliteten koncentreras till fem punkter i Iskmo sund och Skatasund

Läs mer

VELLINGEBÄCKARNA 2004

VELLINGEBÄCKARNA 2004 Vellingebäckarna 2004 1 VELLINGEBÄCKARNA 2004 Vattenundersökningar i Vellingebäckarna 2004 Christel Strömsholm Trulsson Biolog Juni 2005 På uppdrag av Miljö- och byggnadsnämnden Vellinge kommun C. Strömsholm

Läs mer

Recipientkontrollen i ÄTRAN 2003 Ätrans vattenvårdsförbund

Recipientkontrollen i ÄTRAN 2003 Ätrans vattenvårdsförbund Ätran vid Tullbron i Falkenberg (Foto:Per Olausson). Recipientkontrollen i ÄTRAN 2003 Ätrans vattenvårdsförbund INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND... 8 AVRINNINGSOMRÅDET Orientering... 9 Hydrologi...

Läs mer

BILAGA 2 Vattenkemi: Metodik och analysparametrarnas innebörd

BILAGA 2 Vattenkemi: Metodik och analysparametrarnas innebörd BILAGA 2 Vattenkemi: Metodik och analysparametrarnas innebörd 51 Metodik vattenkemi Lufttemperatur och nederbörd Data över lufttemperatur i form av månadsmedelvärden samt månadsnederbörd för år 2014 har

Läs mer