Rapport Vellingebäckarna 2012

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport Vellingebäckarna 2012"

Transkript

1 Rapport Vellingebäckarna 2012

2 (17) Sammanfattning Provtagning av Vellinge kommuns större vattendrag påbörjades 1988 och sker varannan månad i Gessiebäcken, Bernstorpsbäcken, Hammarbäcken, Vellingebäcken och Bredvägsbäcken. I fält mäts temperatur och syrgas, medan tio parametrar, bland annat fosfor och kväve, analyseras hos ALcontrol AB. Precis som tidigare år ligger ph-värdet bra i Vellinges bäckar under De är således inte försurade och de har en mycket god buffertkapacitet. Vattnet i bäckarna har varit syrerikt, men syreövermättnad har uppmätts i fyra av dem. Samtliga bäckar har höga till extremt höga kväve- och fosforhalter och är således mycket eller extremt näringsrika. För att beräkna belastning och transporter krävs uppgifter om vattenflödets variation under året. Under tidigare år har flödesdata i form av PULS-data använts, men från och 2010 har dessa ersatts av modell-beräknade S-Hypedata. Under 2012 minskade transporterna av kväve och fosfor jämfört med förra året. Totalt 139 ton kväve och 3,53 ton fosfor beräknas ha förts ut till Öresund under Trenden visar att transporten av närsalter till Öresund totalt sett sjunker, vilket är positivt. Annelie Persson, Tillväxt och samhällsbyggnad Miljöenheten, Vellinge kommun, 2013 Foto: Bernstorpsbäcken

3 (17) Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund... 4 Beskrivning och provtagning... 4 Beskrivning... 4 Provtagning och analys... 4 Beräkningar... 5 Parametrar och analysresultat... 5 Syrgas (O 2 )... 5 Totalorganiskt kol (TOC)... 6 Turbiditet... 6 Konduktivitet... 6 ph... 6 Alkalinitet... 7 Totalkväve (N-tot)... 7 Nitratkväve (NO-N)... 7 Ammoniumkväve (NH 4 -N)... 8 Totalfosfor (P-tot)... 8 Fosfatfosfor (PO 4 -P)... 8 Bedömning... 9 Tillståndet i bäckarna... 9 Belastning på havet Arealspecifik förlust Statusklassning och miljökvalitetsnormer Gessiebäcken Referenser Bilaga 1: Karta över provtagningsstationer och avrinningsområden Bilaga 2: Analysresultat Bilaga 3: Årssammanställning... 17

4 (17) Bakgrund Undersökning av vattenkvalitén i kommunens större vattendrag påbörjades Sedan 1990 har provtagningarna samordnats med liknande undersökningar i Malmö, Trelleborg och Ystad i enlighet med Länsstyrelsens rekommendationer. Ett gemensamt basprogram för provtagningen följs i samtliga kommuner, däremot kan provtagningsparametrar därutöver variera. Samordningen syftar till att ge en bättre helhetsbild och ett större bedömningsunderlag av de små rinnande vattendragen i kommunerna på sydkusten och längs södra Öresund. Beskrivning och provtagning Beskrivning Vellinge kommun avvattnas till största delen mot Öresund, bara en mycket liten del av avvattningen sker till Östersjön. Det finns ett antal vattendrag som har sitt utlopp i Foteviken, Höllviken och Öresund. Provtagning sker i en provpunkt vardera i Gessiebäcken (G1), Bernstorpsbäcken (B1), Hammarbäcken (H1), Vellingebäcken (V1) och Bredvägsbäcken (Br2) (karta, se bilaga 1). Dessa bäckar och provpunkter har valts för att ge en så representativ bild som möjligt av vattendragen och deras vattenkvalitet. Utöver dessa finns ytterligare ett antal småbäckar som mynnar ut i Öresund och även några som mynnar ut på Östersjösidan. Dessutom finns ett par vattendrag som börjar i Vellinge kommun med utlopp i Trelleborgs kommun på Östersjökusten. Provtagning och analys Provtagning sker i mitten av varje jämn månad, det vill säga sex gånger per år. Provpunkterna är placerade nära vattendragens utlopp till havet. Strävan har varit att undvika saltvatteninträngning, vilket inte alltid varit möjligt. I fält mäts temperatur, syrgashalt och syrgasmättnad med syrgasmätare, Hach HQ 30d Flexi. En halvliters plastflaska fylls vid varje provpunkt. Hos ALcontrol AB analyseras följande parametrar: ph, alkalinitet, konduktivitet, turbiditet, totalkväve, nitratkväve, ammoniumkväve, totalfosfor, fosfatfosfor och totalorganiskt kol (TOC). Provpunkter och parametrar har i stort sett varit de samma sedan 1990, bortsett från TOC som från och med 1994 har analyserats för de fyra mynningspunkterna G1, B1, H1 och V1 samt för Br2 från och med Parametern biokemisk syreförbrukning (BOD 7 ) har tagits bort och ersatts av TOC, eftersom den analysmetoden rekommenderas vid kustnära vatten och är säkrare än BOD 7 vid låga koncentrationer. Från och med 2007 års provtagningar togs de tre provpunkterna uppströms, B2, G2 och H2, bort, eftersom det är analysresultaten från mynningspunkterna som används vid de beräkningar som görs. Analysresultaten för 2012 års provtagning återfinns i bilaga 2.

5 (17) Beräkningar För att beräkna belastning på havet (ton/år) och arealspecifik förlust (kg/ha) krävs uppgifter om vattenflödets variation under året. Under tidigare år har flödesdata (PULSdata) från SMHI:s station i Skivarpsån använts och omräknats som medelflöden under sex tvåmånadersperioder omkring de sex provtagningstillfällena. Efter antagande att flödet i bäckarna står i proportion till Skivarpsåns och respektive avrinningsområdes areal har beräkningarna genomförts. Länsstyrelsen har tidigare köpt in dessa PULS-data, men från och med 2010 köps de inte in längre, eftersom vattenföringar modellberäknade S-Hype för olika delavrinningsområden kan hämtas på SMHI:s hemsida. Indelningen av avrinningsområden är den som finns i Svenskt vattenarkiv. För Vellinge kommun finns endast S- Hype-data för två avrinningsområden ett för Gessiebäcken och ett för de övriga fyra bäckarna, inklusive områden däremellan. Eftersom detta är olika hydrologiska modeller, och att avrinningsområdena är annorlunda, måste alla gamla uträkningar räknas om för att kunna följa trender. Exakt hur detta ska göras är inte bestämt än. Från 2010 har därför beräkningarna gjorts som tidigare med den enda skillnaden att S-Hype-data för Skivarpsån har använts istället för PULS-data. Parametrar och analysresultat Syrgas (O 2 ) Syrgashalten (mg/l) anger den mängd syrgas som finns löst i vattnet. Lösligheten varierar med temperatur och salthalt. Ett varmt och salthaltigt vatten har sämre förmåga att lösa syre än ett kallt och saltfattigt. Brist på syre uppkommer framförallt genom nedbrytning av organiskt material (syretärande ämnen). I näringsrika vatten med stor produktion av alger och annan växtlighet är därför risken för syrebrist störst. Syrebrist utgör ett hot för faunan i vattendrag, även om den är kortvarig. Vid halter över 7 mg/l är tillståndet syrerikt, under 5 mg/l är det svagt och vid halter under 3 mg/l är tillståndet syrefattigt. Syrgashalten varierade under 2012 mellan 3,38 och 14,88 mg/l. Tillståndet har varit syrerikt i alla bäckar under året, förutom i Bernstorpsbäcken vid ett provtagningstillfälle. Syrgasmättnaden anger syrgashalten i procent (%) av den maximala lösligheten vid den aktuella temperaturen och salthalten. Detta ger möjlighet att jämföra syrehalten vid olika salthalter och temperaturer. Ju högre syrgasmättnad desto syrerikare är tillståndet, vilket inte alltid indikerar att vattendraget är välmående. Vid kraftig fotosyntes, exempelvis i samband med algblomning, kan syrgasmättnaden i vattnet överstiga 100 %, så kallad övermättnad. Detta kan tyda på övergödning.

6 (17) Syrgasmättnaden varierade under 2012 mellan 34,5 och 138,7 %. Syreövermättnad uppmättes vid tre tillfällen i Gessiebäcken, vid två tillfällen vardera i Bredvägsbäcken och Vellingebäcken samt vid ett tillfälle i Bernstorpsbäcken. Totalorganiskt kol (TOC) TOC (mg/l) anger halten av organiskt material. Förekomsten av organiskt material ger information om risken för låga syrgashalter mellan provtagningarna, framför allt i rinnande vatten. Halter under 4 mg/l visar på en mycket låg halt, medan halter över 16 mg/l visar på en mycket hög halt av organiskt material. Under 2012 varierade TOC-halten mellan 2,4 och 7,9 mg/l, bortsett från de höga halterna i Bredvägsbäcken som varierade mellan 21 och 31 mg/l vid samtliga provtagningstillfällen. Turbiditet Turbiditeten (FNU) är ett mått på vattnets grumlighet, det vill säga ett mått på mängden partiklar i vattnet. Ett högre värde anger ett grumligare vatten. Orsakerna till ökad grumlighet i rinnande vatten orsakas främst av att oorganiska partiklar frigörs genom erosion. En annan orsak kan vara utsläpp eller algblomning. Värden över 7 FNU visar på starkt grumligt vatten. Under 2012 varierade turbiditeten mellan 0,13 och 34 FNU, förutom ett extremt högt värde i Bernstorpsbäcken i augusti på 130 FNU. Konduktivitet Konduktiviteten (ms/m) eller ledningsförmågan är ett mått på den totala halten lösta salter i vattnet. Eftersom jordarna i regionen är kalkhaltiga får vattendragen hög konduktivitet på grund av tillförsel av kalciumsalter från omgivande marker. Hög konduktivitet kan också vara orsakad av föroreningsbelastning eller saltvatteninträngning. I näringsrika vatten är konduktiviteten större än 15 ms/m. Kraftigt förorenade vatten har en konduktivitet som ligger över 50 ms/m. I jordbrukslandskapets åar ligger konduktiviteten upp emot 100 ms/m. Konduktiviteten ligger högt i samtliga bäckar och har under 2012 varierat mellan 55,4 och 136 ms/m. ph ph-värdet är en indikator på försurningsläget. ph 7 är ett neutralvärde. 0 anger ett mycket surt vatten och 14 ett mycket basiskt. Normalt ligger ph-värdet i vattendragen i sydvästra Skåne, med näringsrik och kalkhaltig jord, mellan 6 och 8. Vid snösmältning och kraftiga regn kan ph-värdet sjunka på grund av nederbördens låga ph på 4-5. Det

7 (17) biologiska livet i vattendraget påverkas av ph-förhållandena. Vid låga ph-värden kan störningar uppstå. Det kan också innebära utlakning av metaller så att förgiftning kan uppkomma. Höga ph-värden kan temporärt uppstå till följd av kraftig algtillväxt på grund av fotosyntes. Värdena för ph har under 2012 legat mellan 7,6 och 8,5. Bäckarna är således inte försurade. Alkalinitet Alkalinitet (mekv/l) är ett mått på vattendragets buffrande förmåga, det vill säga motståndskraft mot försurning. Den är främst ett mått på försurningskänsligheten, medan ph-värdet anger den faktiska surhetsgraden. Alkaliniteten är framför allt beroende av kalkberggrunden. Om alkaliniteten understiger 0,02 mekv/l är buffertkapaciteten obetydlig och överstiger den 0,20 mekv/l är den mycket god. Alkaliniteten har legat mellan 1,9 och 7,3 mekv/l under Buffertkapaciteten är mycket god i samtliga bäckar. Totalkväve (N-tot) Totalkväve (µg/l) anger vattnets totala innehåll av kväve. Summan av nitratkväve, nitritkväve, ammoniumkväve och organiskt bundet kväve utgör vattnets totalkvävehalt. Kväve är ett närsalt som bidrar till övergödningen av vattendrag. Det tillförs naturligt genom nedbrytning av organiskt material. Till stor del härrör dock kvävehalterna i vattendrag från mänsklig aktivitet bland annat i form av utsläpp av avloppsvatten, läckage från jord- och skogsbruk samt deponering av luftföroreningar. Totalkvävehalter över µg/l bedöms som mycket höga och överstiger de µg/l bedöms de som extremt höga. Totalkvävehalterna under 2012 var som lägst 920 µg/l och som högst µg/l. Samtliga bäckar har mycket höga till extremt höga kvävehalter. Nitratkväve (NO-N) Nitratkväve (µg/l) är den dominerande formen av kvävefraktionerna i vattendrag. Det är lättrörligt i marken och tillförs vattendragen genom markläckage. Det är också nitratkvävet som växterna i huvudsak tar upp. Därför har det en säsongsvariation med högre vintervärden än sommarvärden. Nitratkvävehalter under 500 µg/l indikerar opåverkade, näringsfattiga vatten och µg/l är gränsen för näringsrika eller förorenade vatten. Åar i Skåne kan ofta ha koncentrationer runt µg/l. Under 2012 har nitratkvävehalterna legat mellan 400 µg/l och µg/l. Samtliga bäckar är näringsrika eller förorenade om man ser till ovanstående ungefärliga gränser.

8 (17) Ammoniumkväve (NH 4 -N) Ammoniumkväve (µg/l) kan vid höga halter indikera direktutsläpp av avloppsvatten eller stallgödsel. Höga koncentrationer förekommer annars endast vid anaeroba (syrgasfria) förhållanden. Halter överstigande 200 µg/l kan påverka känsliga fiskarter och värden över µg/l anses som olämpliga för fisk. Ammoniumkvävehalterna varierade under 2012 mellan < 10 och 180 µg/l, förutom i Bredvägsbäcken där halterna varierade mellan µg/l. Dessutom uppmättes ett extremvärde i Gessiebäcken i december på 550 µg/l. Totalfosfor (P-tot) Totalfosfor (µg/l) anger hur mycket fosfor som totalt finns i vattnet. Alla fosforfraktioner inkluderas; organiskt bunden fosfor, partikulär fosfor samt löst fosfat. I allmänhet är fosfor den begränsande faktorn för växtproduktion i sötvatten. Vid hög algproduktion eller vid avloppsutsläpp kan fosforhalterna vara höga. Vattendrag med fosforhalter över 50 µg/l bedöms som mycket näringsrika och med halter över 100 µg/l som extremt näringsrika. Totalfosforhalter på upp till ca 300 µg/l är vanliga för vattendrag i jordbruksbygd. Under 2012 var totalfosforhalten som lägst 25 µg/l och som högst 270 µg/l, undantaget Bredvägsbäcken där extremt höga halter på 910 till µg/l uppmättes. Samtliga bäckar är mycket eller extremt näringsrika. Fosfatfosfor (PO 4 -P) Fosfatfosfor (µg/l) är den mest betydelsefulla formen av fosfor för organismer, då den är direkt tillgänglig och snabbt kan tas upp av växter. Höga halter kan tyda på förorening från avloppsvatten eller gödsel, men kan också ha ett naturligt geologiskt ursprung. I slättlandsåar kan koncentrationerna uppgå till µg/l. Under 2012 varierade fosfatfosforhalterna mellan 4 och 100 µg/l, utom i Bredvägsbäcken där halterna varierade mellan 770 och µg/l.

9 (17) Bedömning Tillståndet i bäckarna Precis som tidigare år ligger ph-värdet bra i Vellinges bäckar under Även buffertkapaciteten är fortsatt mycket god. Halterna av TOC är oftast låga till måttliga förutom i Bredvägsbäcken där halterna är mycket höga. Totalkväve- och totalfosforhalterna är mycket till extremt höga. Under 2012 har tillståndet i samtliga bäckar varit syrerikt, förutom i Bernstorpsbäcken vid ett tillfälle. Bernstorpsbäcken (B1) Bernstorpsbäcken har ett avrinningsområde på ha. Den största delen av marken är jordbruksmark. Inom området finns en golfbana och en stor djurhållare med >100 djurenheter. Dessutom leds ett ganska stort antal enskilda avlopp till bäcken. Syrgashalten ligger oftast bra, med några undantag då den legat lågt vid ett till två tillfällen per år. Syreövermättnad och algblomning brukar förekomma vid något provtillfälle varje år. Under 2012 uppmättes syreövermättnad vid ett tillfälle. Syrgashalten var bra med lägsta uppmätta halt på 10,23 mg/l, förutom i augusti då halten var nere på 3,38 mg/l samtidigt som turbiditeten, TOC- och totalfosforhalterna var väldigt höga. Halterna totalkväve och totalfosfor var under året mycket till extremt höga. Bredvägsbäcken (Br2) Bredvägsbäckens avrinningsområde har uppskattats till cirka 500 ha, vilket troligen är i överkant. Området består av Skanörs stadskärna och betesmarkerna upp mot Knösen. Bäcken är saltvattenpåverkad, vilket missgynnar de flesta faunaarter. Bredvägsbäckens provpunkt flyttades nedströms gångbron Sedan dess har syretillståndet förbättrats betydligt, från syrefattigt till syrerikt, troligen på grund av att provpunkten flyttades. Uppströms provpunkten går bäcken genom en smal hästhage. Det naturliga loppet under gångbron är avsnört och vattnet pumpas via ett pumphus. Ammoniumkvävehalterna ligger högt i bäcken, vilket förmodligen beror på urin och gödsel från hästarna i kombination med dåligt flöde. Vissa somrar sedan 2008 har får betat i hagen där provpunkten är belägen, dock inte under De totala kvävehalterna är mycket höga och fosforhalterna extremt höga. Halterna av TOC är väldigt höga, betydligt högre än i övriga bäckar. Sedan 2001 har konduktiviteten minskat betydligt. Lägst uppmätta syrgashalt under 2012 var 9,83 mg/l, dvs syrerikt. Syreövermättnad uppmättes vid två tillfällen. Totalkvävehalterna var fortsatt höga och låg ungefär på samma nivå hela året. Höga halter ammoniumkväve uppmättes vid samtliga provtagningar. De totala fosforhalterna var extremt höga med ett lägsta värde på 910 µg/l och fosfatfosforhalterna var nästan lika höga. Halterna av TOC var fortsatt höga, som lägst 21 mg/l.

10 (17) Gessiebäcken (G1) Gessiebäcken har det största avrinningsområdet av bäckarna, ha. Omlandet är till största delen jordbruksmark, men byarna Hököpinge, Västra Ingelstad, Gessie och Arrie avvattnas också till bäcken. En golfbana är belägen i området och ett stort antal enskilda avlopp leds till bäcken. Syrgashalterna och konduktiviteten ligger bra. Syreövermättnad och algblomning har förekommit vid något provtillfälle varje år med några undantag. De totala kvävehalterna är ofta extremt höga och fosforhalterna mycket höga. Under 2012 har syrgashalten har legat väldigt bra, som lägst 11,1 mg/l, medan syreövermättnad uppmättes vid tre tillfällen. Totalkvävehalterna var fortsatt extremt höga och de totala fosforhalterna fortsatt höga. I december uppmättes ett extremvärde på 550 µg/l ammoniumkväve. Hammarbäcken (H1) Hammarbäcken har ett avrinningsområde på ha. Området består till största delen av jordbruksmark. Dessutom avvattnas byarna Stora Hammar, Räng och Södra Håslöv till bäcken. Saltvatten har möjlighet att tränga in vid provpunkten. Syrehalten har ofta varit låg, medan syreövermättnad och algblomning endast har förekommit vid några tillfällen. Ammoniumkvävehalterna är ofta höga, men har minskat sedan år De totala kväve- och fosforhalterna är extremt höga. Konduktiviteten har under de senaste åren haft färre extremvärden. Ingen syreövermättnad uppmättes under Syrgashalterna har varit bra med en lägsta halt på 8,95 mg/l. Halterna totalkväve var extremt höga och totalfosforhalterna mycket höga med endast ett extremvärde. Vellingebäcken (V1) Vellingebäckens avrinningsområde är ha. Det utgörs av jordbruksmark, men såväl Vellinge som Eskilstorps samhällen avvattnas till bäcken, liksom delar av Hököpinge. Bäcken är starkt påverkad av dagvatten. Syrgashalterna är ofta höga. Syreövermättnad och algblomning förekommer ofta. Konduktiviteten varierar ganska mycket, dock inga extremt höga värden. Totalkväve- och totalfosforhalterna är mycket höga. Syrgashalten har under 2012 varit bra med en lägsta halt på 8,17 mg/l, medan syreövermättnad uppmättes vid två tillfällen. De totala kvävehalterna var, liksom de totala fosforhalterna, höga till mycket höga.

11 Ton/år Ton/år (17) Belastning på havet Vellingebäckarnas beräknade transporter av närsalter, dvs totalkväve och totalfosfor, till Öresund redovisas i diagram 1 och 2 samt i bilaga 3. Variationerna mellan åren beror till stor del på att nederbördsmängderna varierar. Stora flöden i bäckarna medför högre närsalttransporter. Under 2012 minskade både kvävetransporten och fosfortransporten jämfört med Totalt 139 ton kväve och 3,53 ton fosfor beräknas ha förts ut till Öresund under Trendlinjerna (de röda) visar att transporterna av närsalter totalt sett sjunker, vilket är positivt. Diagram 1 Total belastning, kväve Bredvägsbäcken är ej inräknad åren 1988, 1989, 1995, 1996 och Diagram 2 Total belastning, fosfor Bredvägsbäcken är ej inräknad åren 1988, 1989, 1995, 1996 och 1997.

12 Kg/ha Kg/ha (17) Arealspecifik förlust Transporten av näringsämnen fördelat på den yta som avvattnas (kg/ha), dvs arealspecifik förlust, redovisas i diagram 3 och 4 samt i bilaga 3. Förlusterna var totalt 15 kg kväve och 0,38 kg fosfor per hektar under 2012, vilket innebär höga respektive extremt höga förluster. Både kväveförlusten och fosforförlusten minskade jämfört med Trendlinjerna (de röda) visar att transporterna av närsalter totalt sett sjunker, vilket är positivt. Diagram 3 Arealspecifik förlust, kväve Bredvägsbäcken är ej inräknad åren 1988, 1989, 1995, 1996 och Diagram 4 Arealspecifik förlust, fosfor 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Bredvägsbäcken är ej inräknad åren 1988, 1989, 1995, 1996 och 1997.

13 (17) Statusklassning och miljökvalitetsnormer EU:s ramdirektiv för vatten innebär en ny vattenförvaltning som ska bevara och förbättra vattenkvaliteten i Europas grund- och ytvatten. Vattenförvaltningen omfattar alla sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten, men av praktiska skäl har en nedre storleksgräns satts för vilka vatten som beskrivs och får fastställda miljökvalitetsnormer. Det är dessa vatten som benämns vattenförekomster. I Vellinge kommun är två vattendrag klassade som vattenförekomster Gessiebäcken och Albäcksån (provtas av Trelleborgs kommun och omnämns därför inte i denna rapport). Vattenmyndigheterna har statusklassat och beslutat om miljökvalitetsnormer för samtliga vattenförekomster år Statusklassning är i vattenförvaltningen ett sätt att beskriva vattnets kvalitet, medan miljökvalitetsnormerna anger vilken status som ska uppnås vid en viss tidpunkt. Utgångspunkten är god status år 2015, men i vissa vattenförekomster har tidpunkten för när god status ska uppnås skjutits fram. Däremot får vattnets status inte försämras. Ytvatten klassas utifrån ekologisk och kemisk status. Ekologisk status kan vara dålig, otillfredsställande, måttlig, god eller hög. Den grundas bland annat på faktorer som förekomst av växt- och djurarter, näringsämnen samt fysiska förändringar i eller i närheten av vattenförekomsten. Kemisk status för ytvatten är god eller uppnår ej god. Statusklassningen baseras i huvudsak på en expertbedömning från Länsstyrelsen och gäller prioriterade ämnen exempelvis kvicksilver, kadmium, bly och nonylfenol. För kvicksilver gäller ett generellt undantag från att uppnå god status för samtliga vattenförekomster i Sverige, men nuvarande halter får inte öka. Gessiebäcken Gessiebäcken har fått klassningen måttlig ekologisk status och god kemisk status (exkl kvicksilver). Den ska uppnå miljökvalitetsnormerna god ekologisk status år 2027 samt god kemisk status år Övergödning är det stora problemet i Gessiebäcken. Trots en tydlig, allmän förbättring över tiden, bedöms att en dålig näringsstatus föreligger för bäcken. Fysiska förändringar har dessutom konstaterats som en orsak till att försämra den ekologiska statusen, eftersom övergödningsproblemen kan förstärkas av de fysiska förändringarna av vattenmiljön. Påverkansbedömningen av den kemiska statusen visar på en förhöjd risk att Gessiebäcken påverkas av kemiska ämnen och att den riskerar att vara negativt påverkad av miljögifter.

14 (17) Referenser Bydén, Larsson, Olsson Mäta vatten. Undersökningar av sött och salt vatten. Göteborg: Institutionen för miljövetenskap och kulturvård. Johansson, Per-Arne Trelleborgs åar. Vattenundersökningar Rapport 4/2005. Trelleborg: Miljöförvaltningen. Länsstyrelsen i Skåne län. Vattendirektivet och den nya vattenförvaltningen. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Rapport Stockholm: Naturvårdsverket. Strömsholm, Christel Vellingebäckarna Vellinge: Miljönämnden. Strömsholm Trulsson, Christel Vellingebäckarna Vellinge: Miljö- och Byggnadsnämnden.

15 Bilaga 1: Karta över provtagningsstationer och avrinningsområden (17)

16 (17) Bilaga 2: Analysresultat Vellingebäckarna 2012 P-tot PO4-P N-tot NO-N NH4-N Turb Alk ph Kond TOC O2-halt O2-mättn [mg/l] [mg/l] [mg/l] [mg/l] [mg/l] [FNU] [mekv/l] [ms/m] [mg/l] [mg/l] [%] Bernstorpsbäcken 1 15-feb ,1 6 8,3 84,5 4,8 13,08 95,5 17-apr < 10 4,3 6,6 8,2 83,6 5,4 13,21 104,5 12-jun ,1 8,4 81,7 5,9 10,23 98,9 21-aug ,1 8,3 83,8 7,9 3,38 34,5 17-okt ,3 8,1 83 6,9 10,29 90,7 17-dec ,7 8,2 85,2 5,8 12,05 87,1 Medelv ,2 5,6 8,3 83,6 6,1 10,4 85 Bredvägsbäcken 15-feb ,1 7, , apr ,6 7,8 85, ,2 99,5 12-jun ,6 2,2 7,9 83, ,93 115,9 21-aug ,6 2,4 8 85, , okt ,4 2 7,7 68,9 24 9,83 94,5 17-dec ,9 7,6 63, ,27 89,3 Medelv ,1 2,2 7,8 87,1 25,8 10,9 101 Gessiebäcken 1 15-feb ,3 8,3 83,9 6,4 13,36 96,7 17-apr ,6 6 8,3 83,1 6,1 13,39 109,6 12-jun ,5 4,3 8,4 65,8 6,8 11,91 121,5 21-aug ,87 4,7 8,5 68,8 5,2 13,13 138,7 17-okt ,5 4,8 8,2 69,3 5,1 11,1 97,9 17-dec ,7 8,2 76,1 9 12,9 89,6 Medelv ,9 5,1 8,3 74,5 6,4 12,6 109 Hammarbäcken 1 15-feb ,8 6,3 8,0 97,5 4,3 11,23 85,9 17-apr ,9 7,3 7,6 99,8 4 9, jun ,94 4,9 7,8 99,1 4 9,12 86,3 21-aug ,2 7,8 97,8 5,2 9,24 89,5 17-okt <10 0,13 6,2 7,7 98,5 2,4 8,95 79,3 17-dec ,5 5,6 7,7 95 3,9 8,95 71 Medelv ,37 6,1 7,8 98,0 4,0 9,5 81 Vellingebäcken 1 15-feb ,7 8, ,7 12,04 91,6 17-apr < 10 1,6 6,4 8,2 96,6 4,9 14,88 119,7 12-jun < 10 1,1 3,9 8,3 76,6 4,4 13, aug ,8 5,5 8,2 91,7 4,2 9,03 90,7 17-okt ,9 3,4 7,9 55,4 4,7 8,17 73,1 17-dec ,4 6,5 10,6 84,5 Medelv ,1 4,8 8,1 85,8 5,1 11,4 98 Årsmedelvärde, totalt ,9 4,8 8,0 85,8 9,5 11,0 95

17 (17) Bilaga 3: Årssammanställning Vellingebäckarna Belastning till havet ton/år Arealspecifik förlust kg/ha År Kväve Fosfor Kväve Fosfor 1988' 750 5,9 75,4 0, * 114 2,9 11,5 0, ,4 3,3 23,1 0, ,9 6,2 23,7 0, ,8 7,1 29,1 0, , ,1 2, ,23 8,63 55,9 1,8 1995* 318,4 4,61 37,3 0, * 73,4 3 7,45 0, * 78,6 6,2 7,58 0, ,1 8,6 42,6 1, ,7 8,2 37,7 1, ,3 5,4 25,6 1, ,98 29,89 0, ,09 32,62 2, ,6 3,3 12,59 0, ,2 5,26 30,24 0, ,9 2,3 22,38 0, ,89 5,45 41,29 0, ,55 6,91 42,89 0, ,19 3,78 21,98 0, ,33 3,48 14,82 0, ,15 3,24 29,15 0, ,98 4,44 26,08 0, ,01 3,53 15,11 0,38 *Bredeväg ej inräknad

Vellingebäckarna 2009

Vellingebäckarna 2009 Vellingebäckarna 2009 Miljö- och Byggnadsnämnden 2010 Vellingebäckarna 2009 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 3 3. Beskrivning och provtagning... 3

Läs mer

Vellingebäckarna 2006

Vellingebäckarna 2006 Vellingebäckarna 2006 Miljö- och Byggnadsnämnden 2007 Vellingebäckarna 2006 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning och provtagning... 3 2.1 Beskrivning... 3 2.2

Läs mer

Vellingebäckarna 2011

Vellingebäckarna 2011 Vellingebäckarna 2011 Miljö- och Byggnadsnämnden 2012 Vellingebäckarna 2011 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Beskrivning och provtagning... 3 Beskrivning... 3 Provtagning och analys...

Läs mer

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014 Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014 2015-04-27 2 (17) Sammanfattning Provtagning av Vellinge kommuns större vattendrag påbörjades 1988 och sker varannan månad i Gessiebäcken, Bernstorpsbäcken,

Läs mer

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2013

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2013 Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2013 2014-05-08 2 (17) Sammanfattning Provtagning av Vellinge kommuns större vattendrag påbörjades 1988 och sker varannan månad i Gessiebäcken, Bernstorpsbäcken,

Läs mer

VELLINGEBÄCKARNA 2004

VELLINGEBÄCKARNA 2004 Vellingebäckarna 2004 1 VELLINGEBÄCKARNA 2004 Vattenundersökningar i Vellingebäckarna 2004 Christel Strömsholm Trulsson Biolog Juni 2005 På uppdrag av Miljö- och byggnadsnämnden Vellinge kommun C. Strömsholm

Läs mer

VELLINGEBÄCKARNA 2003

VELLINGEBÄCKARNA 2003 Vellingebäckarna 2002 1 VELLINGEBÄCKARNA 2003 Vattenundersökningar i Vellingebäckarna 2003 Christel Strömsholm Trulsson Biolog Juni 2004 På uppdrag av Miljönämnden Vellinge kommun C. Strömsholm Trulsson,

Läs mer

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången Vattenprover Innehåll: Inledning Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången Förklaring -värde Alkalinitet (mekv/l) Fosfor (µg/l) Kväve halt () Inledning Vattenproverna

Läs mer

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se

Läs mer

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun. RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas

Läs mer

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...

Läs mer

Temperatur ( C) C Österlenåar - temperatur 20,0 17,0 14,0 11,0 8,0 5,0 2,0

Temperatur ( C) C Österlenåar - temperatur 20,0 17,0 14,0 11,0 8,0 5,0 2,0 Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

Uppstr Maglehem ARV Julebodaån. Biflöde vid Myrestad Verkaån. Uppströms Brösarps ARV Verkaån. Biflöde från Eljaröds ARV Verkaån

Uppstr Maglehem ARV Julebodaån. Biflöde vid Myrestad Verkaån. Uppströms Brösarps ARV Verkaån. Biflöde från Eljaröds ARV Verkaån Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

Vattendragskontroll 2010-2012

Vattendragskontroll 2010-2012 Vattendragskontroll 21- Ystads kommun Uppdragsgivare: Kontaktperson: Utförare: Projektledare: Kontaktperson: Ystads kommun Åsa Cornander Ystads kommun, Ledning och Utveckling Tobaksgatan 11 vån 2, 271

Läs mer

Temperatur ( C) Österlenåar - temperatur 22,0 C 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0

Temperatur ( C) Österlenåar - temperatur 22,0 C 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502) GULLSPÅNGSÄLVEN 28-212 Skillerälven uppströms Filipstad (station 352) Innehåll Avrinningsområde/utsläpp Väderförhållanden Vattenföring Surhetstillstånd Metaller Organiskt material Siktdjup och klorofyll

Läs mer

Provtagningar i Igelbäcken 2006

Provtagningar i Igelbäcken 2006 Provtagningar i Igelbäcken 6 Christer Lännergren/LU Stockholm Vatten Telefon 8 5 5 christer.lannergren@stockholmvatten.se 7-5-7 Provtagningar i Igelbäcken 6 Igelbäcken rinner från Säbysjön till Edsviken.

Läs mer

Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder

Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder 1 Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder Bakgrund I arbetet med en åtgärdsstrategi för Växjösjöarna (ALcontrol

Läs mer

Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån

Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån Vattenföring Vattenföringen vid provtagningstillfällena har beräknats genom att tvärsnittsarean och flödeshastigheten bestämts

Läs mer

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 211 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roland Thulin Tel: 36-1 5 E-post: roland.thulin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Tel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 073-633 83 60 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se

Tel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 073-633 83 60 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 213 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roger Rohdin Tel: 36-1 5 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Vattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken 2004-2005. Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje

Vattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken 2004-2005. Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Vattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken 2004-2005 Ulf Lindqvist Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Provpunkt 2 dammen (sediment) Provpunkt 1 Figur 1. Provtagningspunkter

Läs mer

BILAGA 2 Vattenkemi: Metodik och analysparametrarnas innebörd

BILAGA 2 Vattenkemi: Metodik och analysparametrarnas innebörd BILAGA 2 Vattenkemi: Metodik och analysparametrarnas innebörd 51 Metodik vattenkemi Lufttemperatur och nederbörd Data över lufttemperatur i form av månadsmedelvärden samt månadsnederbörd för år 2014 har

Läs mer

Referenser Bilaga 1: Analysvärden Samtliga grunddata i tabellform... 14

Referenser Bilaga 1: Analysvärden Samtliga grunddata i tabellform... 14 Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Områdesbeskrivning... 2 Provtagningspunkter... 3 Diket Dyån, Spångbro... 3 Torp-Gorran... 3 Fullbro... 3 Källsta... 3 Fituna... 3 Analyser... 3 Vattenkvalitet... 4 ph...

Läs mer

Vallentunasjön. Fosfor i vatten- och sediment

Vallentunasjön. Fosfor i vatten- och sediment Vallentunasjön Fosfor i vatten- och sediment Vattenresurs 2 3 1 Förord Vallentunasjön är viktig som rekreationssjö. Sjön har också ett rikt fågelliv. Sjön är övergödd och har haft algblomningar under många

Läs mer

Synoptisk vattenprovtagning i två Intensivtypområden -resultat av vattenanalyser

Synoptisk vattenprovtagning i två Intensivtypområden -resultat av vattenanalyser Katarina Kyllmar Synoptisk vattenprovtagning i två Intensivtypområden -resultat av vattenanalyser Synoptisk provpunkt V7 i typområde C6 (mars 27). Foto: Katarina Kyllmar Teknisk rapport 134 Uppsala 29

Läs mer

Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012

Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012 Fakta 2013:9 Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012 Publiceringsdatum 2013-11-30 Sedan 1998 har Länsstyrelsen och Tyresåns Vattenvårdsförbund bedrivit vattenkemisk provtagning i Tyresåns mynning. Resultaten

Läs mer

TORNE OCH KALIX ÄLVAR

TORNE OCH KALIX ÄLVAR Vassara älv TORNE OCH KALIX ÄLVAR INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND... 2 METODIK... 3 RESULTAT... 5 RESULTAT DELOMRÅDE 1 MUONIO ÄLV... 5 RESULTAT DELOMRÅDE 2 TORNE ÄLV, ÖVRE DELEN... 8 RESULTAT DELOMRÅDE

Läs mer

MOTALA STRÖM 2004 ALcontrol Bilaga 1 BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa

MOTALA STRÖM 2004 ALcontrol Bilaga 1 BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa BILAGA 1 Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa 101 Olika variablers innebörd Från och med undersökningsåret 1999 tilllämpas Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder

Läs mer

VATTENRÅDET Vänerns sydöstra tillflöden. Sammanställning och utvärdering av analysresultat på fyra provpunkter

VATTENRÅDET Vänerns sydöstra tillflöden. Sammanställning och utvärdering av analysresultat på fyra provpunkter VATTENRÅDET Vänerns sydöstra tillflöden Sammanställning och utvärdering av analysresultat på fyra provpunkter MAN0036 2013 Beställare: Rapportdatum: 2013-11-30 Rapporten citeras: Projektledare: Rapportförfattare:

Läs mer

PM- Vattenanalyser. Analysresultat, Sörfjärdens ytvatten

PM- Vattenanalyser. Analysresultat, Sörfjärdens ytvatten Uppdragsnr: 10137017-Sörfjärden VA utredning 1 (5) PM- Vattenanalyser Följande PM är en bedömning av analysresultaten från vattenprovtagning vid Sörfjärden 2010-07-12 och 2010-08-11. De numeriska analysresultaten

Läs mer

Acceptabel belastning

Acceptabel belastning 1 Acceptabel belastning 1. Inledning Denna PM redogör för acceptabel belastning och önskade skyddsnivåer på vattenrecipienter inom och nedströms Löt avfallsanläggning. Rapporten ingår som en del av den

Läs mer

Oxundaåns vattenkvalitet

Oxundaåns vattenkvalitet Fakta 2013:3 Oxundaåns vattenkvalitet 1991-2012 Publiceringsdatum 2013-04-30 Länsstyrelsen och Oxunda vattensamverkan har under lång tid bedrivit vattenkemisk provtagning i Oxundaåns mynning. Resultaten

Läs mer

KÄVLINGEÅN 2013. Kävlingeåns vattenvårdsförbund

KÄVLINGEÅN 2013. Kävlingeåns vattenvårdsförbund KÄVLINGEÅN 213 Kävlingeåns vattenvårdsförbund Uppdragsgivare: Kontaktperson: Kävlingeåns vattenvårdsförbund Gert Andersson Tel: 46-54 63 75 E-post: gert.andersson@nordicsugar.com Utförare: Projektansvarig:

Läs mer

Undersökningar i Bällstaån 2004 1

Undersökningar i Bällstaån 2004 1 Undersökningar i Bällstaån 24 1 2 Undersökningar i Bällstaån 24 Undersökningar i Bällstaån 24 1 Christer Lännergren/VV 27/4 Stockholm Vatten 16 26 Stockholm Telefon 8 5221 2454 christer.lannergren@stockholmvatten.se

Läs mer

Ivösjön en vattenförekomst i EU

Ivösjön en vattenförekomst i EU Ivösjön en vattenförekomst i EU Arbete i sex års cykler - 2009-2015 Mål: God ekologisk status Ingen försämring 1. Kartläggning 2. Kvalitetsmål och normer Klar 22 december 2007 Klar 22 december 2009 3.

Läs mer

KVARNTORPS VATTEN ÅRSRAPPORT 2013

KVARNTORPS VATTEN ÅRSRAPPORT 2013 ÅRSRAPPORT 213 Wickberg & Jameson Miljökonsult AB Olaigatan 2, 71 43 Örebro Tel. 19-611 3 9 E-post. info@miljokonsulten.com www.miljokonsulten.com ÅRSRAPPORT 213 Inledning Kvarntorpsområdet var fram till

Läs mer

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30 Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 21-12-3 Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se

Läs mer

Rönne å vattenkontroll 2009

Rönne å vattenkontroll 2009 Rönne å vattenkontroll 29 Undersökningsprogram Vattenkemi Vattenkemiskt basprogram. 32 provpunkter i vattendrag och fyra sjöar. Basprogrammet ger underlag för tillståndsbeskrivningar avseende organiska

Läs mer

1.0 INLEDNING DATUM UPPDRAGSNUMMER TILL. Trafikverket KOPIA E20 FINNGÖSA - YTVATTENPROVTAGNING I SÄVEÅN

1.0 INLEDNING DATUM UPPDRAGSNUMMER TILL. Trafikverket KOPIA E20 FINNGÖSA - YTVATTENPROVTAGNING I SÄVEÅN DATUM 2016-02-24 UPPDRAGSNUMMER 1522243 TILL KOPIA Trafikverket FRÅN Golder Associates AB E-POST maria_florberger@golder.se E20 FINNGÖSA - YTVATTENPROVTAGNING I SÄVEÅN 1.0 INLEDNING Trafikverket har för

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning

Läs mer

Umeå kommuns kust. En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status

Umeå kommuns kust. En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status Sammanfattning Umeå kommun har undersökt ekologisk status för 23 kuststationer. Endast en fjärd, Täftefjärden, klarar vattendirektivets

Läs mer

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten Innehåll Åtgärder krävs på enskilda avlopp för att nå God ekologisk status Avlopp och Kretslopp 2010 Helena Segervall Vattenmyndigheten har tagit fram åtgärdsprogram för att behålla och uppnå God vattenstatus

Läs mer

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Renate Foks 12 nov 2013 Hagbyån och Halltorpsån Utdrag från VISS, 12 nov 2013 Hagbyån Hagbyån Hagbyån Halltorpsån Halltorpsån gul = måttlig ekologisk status, grön=

Läs mer

Tel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se

Tel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 212 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roger Rohdin Tel: 36-1 5 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Norrviken och Väsjön. Fosfor i vatten och sediment

Norrviken och Väsjön. Fosfor i vatten och sediment Norrviken och Väsjön Fosfor i vatten och sediment 2 1 Förord Norrviken och Väsjön är viktiga som rekreationssjöar. Norrviken är övergödd och har haft algblomningar under många år. Åtgärder för att förbättra

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV. Petra Wallberg. Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm

UPPDRAGSLEDARE. Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV. Petra Wallberg. Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm UPPDRAG Miljö UPPDRAGSNUMMER 5630208300 UPPDRAGSLEDARE Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV Petra Wallberg DATUM GRANSKAD AV Uno Strömberg Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm

Läs mer

EMÅFÖRBUNDET RECIPIENTKONTROLL ÅRSRAPPORT 2011

EMÅFÖRBUNDET RECIPIENTKONTROLL ÅRSRAPPORT 2011 EMÅFÖRBUNDET RECIPIENTKONTROLL ÅRSRAPPORT Program Innehåll Bakgrund Försurning Örganiskt material och färgtal Syrgasförgållanden Fosfor Kväve Metaller i vatten Ämnestransporter i vatten Tillståndsbeskrivning

Läs mer

Vegeån. Vattenkontroll Rapporten är upprättad av: Birgitta Bengtsson Granskning: Cecilia Holmström Uppdragsgivare: Vegeåns Vattendragsförbund

Vegeån. Vattenkontroll Rapporten är upprättad av: Birgitta Bengtsson Granskning: Cecilia Holmström Uppdragsgivare: Vegeåns Vattendragsförbund Vattenkontroll 213 Rapporten är upprättad av: Birgitta Bengtsson Granskning: Cecilia Holmström Uppdragsgivare: Vegeåns Vattendragsförbund Omslagsbild: Vegeån i Utvälinge, nära utloppet februari 214 Landskrona

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20 Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Sveriges miljömål Sverige har 16 miljömål som ska nås senast år 2020. I år konstatera Naturvårdsverket att 14 av 16 miljömål inte kommer uppnås i tid. Ingen

Läs mer

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen

Läs mer

Kontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER 1288135000. Sweco Environment AB

Kontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER 1288135000. Sweco Environment AB RAPPORT KRAFTRINGEN ENERGI AB ÖRTOFTAVERKET Kontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER 1288135000 Årsrapport november 2012 december 2013 Malmö 2014-03-24 Sweco Environment

Läs mer

Miljöövervakningsprogram för Bällstaån

Miljöövervakningsprogram för Bällstaån MILJÖFÖRVALTNINGEN MILJÖANALYS TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-10-15 Handläggare: Stina Thörnelöf Telefon: 08-508 28 852 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2012-11-20 p. 22 Miljöövervakningsprogram 2012-2015

Läs mer

HÖJE Å VATTENDRAGSFÖRBUND

HÖJE Å VATTENDRAGSFÖRBUND 1(8) HÖJE Å VATTENDRAGSFÖRBUND UNDERSÖKNINGSPROGRAM FÖR DEN SAMORDNADE RECIPIENTKONTROLLEN I HÖJE ÅS AVRINNINGSOMRÅDE UNDER 2010 T.O.M. 2012 Inledning Den samordnade vattenkontrollen i Höje å startade

Läs mer

Kävlingeån. Vattenkontroll 2007. Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Birgitta Bengtsson Landskrona april 2008

Kävlingeån. Vattenkontroll 2007. Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Birgitta Bengtsson Landskrona april 2008 Kävlingeån Vattenkontroll 27 Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Birgitta Bengtsson Landskrona april 28 Uppdragsgivare Kävlingeåns vattenvårdsförbund Omslagsbild: Braån vid Örtofta

Läs mer

Saxån-Braåns 1(7) vattenvårdskommitté 2015-05-27 Olle Nordell

Saxån-Braåns 1(7) vattenvårdskommitté 2015-05-27 Olle Nordell Saxån-Braåns 1(7) vattenvårdskommitté 2015-05-27 Olle Nordell Verksamhetsberättelse för 2014 Saxån-Braåns vattenvårdskommitté har under året bestått av följande personer: Ordinarie ledamöter Suppleanter

Läs mer

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Författare: Mia Arvidsson 2015-01-12 Rapport 2015:2 Naturvatten

Läs mer

Salems kommun 2014-01-31

Salems kommun 2014-01-31 Undersökningar som utförs i Uttran, Flaten och Flatenån Salems kommun 2014-01-31 Innehåll Uttran och Flaten... 2 Provtagningar har utförts sen 1997... 2 UTTRAN... 3 FLATEN... 3 FLATENÅN... 3 EU:s ramdirektiv...

Läs mer

Edsviken. Fosfor i vatten och sediment

Edsviken. Fosfor i vatten och sediment Edsviken Fosfor i vatten och sediment 2 1 Förord Edsviken är en viktig rekreationssjö. Sjön är övergödd och har haft algblomningar under många år. Åtgärder för att förbättra sjön har diskuterats många

Läs mer

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 21 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roland Thulin Tel: 36-1 5 E-post: roland.thulin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Inga förändringar i alkaliniteten 1996 2007

Inga förändringar i alkaliniteten 1996 2007 Alkalinitet Alkalinitet är ett mått på vattnets förmåga att tåla tillskott av vätejoner H+ utan att ph sänks, dvs. det är alltså ett mått på vattnets buffertkapacitet Ju högre alkalinitet desto större

Läs mer

Recipientbedömning vattenkvalitet 2012-2014 nedströms Löt avfallsanläggning

Recipientbedömning vattenkvalitet 2012-2014 nedströms Löt avfallsanläggning Recipientbedömning vattenkvalitet 2012-2014 nedströms Löt avfallsanläggning Friman Ekologikonsult AB 1(53) Innehåll Sammanfattning... 2 1. Bakgrund... 5 2. Avrinningsområde och provtagningsstationer...

Läs mer

Vattenöversikt för Lerums kommun

Vattenöversikt för Lerums kommun Vattenöversikt för Lerums kommun Vy över Stora Lövsjön Medins Biologi AB 2009-01-15 Ingemar Abrahamsson Anders Ternsell Daniel Bergdahl Innehållsförteckning Sammanfattning av påverkan och status... 5 Bakgrund

Läs mer

Kävlingeån Vattenkontroll 2005

Kävlingeån Vattenkontroll 2005 Kävlingeån Vattenkontroll 25 Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Birgitta Bengtsson Landskrona maj 26 Omslagsbild: Vy från Vombsjöns nordvästra strand april 25. Foto: Birgitta Bengtsson

Läs mer

Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund

Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012 Arbogaåns Vattenförbund December 2009 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar... 4 Vattenkemi metaller... 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller

Läs mer

MÖRRUMSÅN 2006 Mörrumsåns vattenvårdsförbund

MÖRRUMSÅN 2006 Mörrumsåns vattenvårdsförbund MÖRRUMSÅN 2006 Mörrumsåns vattenvårdsförbund ALcontrol AB 2007-05-04 Kund Foto på framsidan Projektledare Kvalitetsgranskning av rapport Kontaktperson Projektledare Kontaktperson Fältprovtagning Kontaktperson

Läs mer

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Reviderad 2015-01-04 med tillägg av bilaga med tabell över miljötillståndet Kontaktpersoner Jonas Hagström

Läs mer

Långtidsserier på Husö biologiska station

Långtidsserier på Husö biologiska station Långtidsserier på Husö biologiska station Åland runt-provtagning har utförts av Ålands landskapsregering sedan 1998 (50-100-tal stationer runt Åland). Dessutom utför Husö biologiska station ett eget provtagningsprogram

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 16. Ryssåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 16. Ryssåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018

Läs mer

Recipientkontrollen i Lagan 2013

Recipientkontrollen i Lagan 2013 Recipientkontrollen i Lagan 2013 Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Recipientkontrollen i Lagan 2013 Medins

Läs mer

Lilla Å (Mynningen-Musån)

Lilla Å (Mynningen-Musån) 20120412 Vattenförekomst Lilla Å (MynningenMusån) EU_CD Vattenkategori Distriktsindelning Huvudavrinningsområde Delavrinningsområde Kommuner Övervakningsstationer SE632093131112 Vattendrag 5. Västerhavet

Läs mer

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS

Läs mer

Kävlingeån. Vattenkontroll 2008. Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Johan Hammar Landskrona april 2009

Kävlingeån. Vattenkontroll 2008. Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Johan Hammar Landskrona april 2009 Kävlingeån Vattenkontroll 28 Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Johan Hammar Landskrona april 29 Uppdragsgivare Kävlingeåns vattenvårdsförbund Omslagsbild: Björkaån vid Björka (pkt

Läs mer

Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag

Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag Sötvatten 2013 Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag Trendstationer i vattendrag visar hur miljön förändras Sveriges trendvattendrag är vattendrag där bottenfauna, kiselalger, fisk och vattenkemi

Läs mer

Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin

Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin 2013-04-27 Valstadbäcken Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin Bildtext. Per-Anders Freyhult från Tidans Vattenförbund och markägare Gösta Sandahl och Torgny Sandstedt

Läs mer

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3 Telge Närmiljö 26-11-2 Page 1 of 23 Promemoria angående fortsatt och utökad verksamhet vid Tveta Återvinningsanläggning i Södertälje Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter 21-25. Mätpunkt

Läs mer

Vad påverkar god vattenstatus?

Vad påverkar god vattenstatus? Vad påverkar god vattenstatus? Ernst Witter & Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredragets innehåll 1. Vad innebär God ekologisk status för ytvatten 2. Hur har bedömningen av Ekologisk status

Läs mer

Projekt Hjularöd - uppföljning av vattenkemi

Projekt Hjularöd - uppföljning av vattenkemi LOVA, uppföljning av vattenkemi vid Hjularöd 1 (14) LOVA redovisning Projekt Hjularöd - uppföljning av vattenkemi Kävlingeåns vattenråd Län: Skåne Kommun: Eslöv LOVA, uppföljning av vattenkemi vid Hjularöd

Läs mer

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan Statusklassning och vattendirektivet i Viskan EU s ramdirektiv för vatten och svensk vattenförvaltning VARFÖR EN NY VATTENFÖRVALTNING? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas,

Läs mer

MÖRRUMSÅN 2009 Mörrumsåns vattenvårdsförbund

MÖRRUMSÅN 2009 Mörrumsåns vattenvårdsförbund MÖRRUMSÅN 2009 Mörrumsåns vattenvårdsförbund ALcontrol AB 2010-05-12 Kund Foto på framsidan Projektledare Kvalitetsgranskning av rapport Kontaktperson Projektledare Kontaktperson Mörrumsåns vattenvårdsförbund

Läs mer

Mätningarna från förrförra sommaren, 2015, visade

Mätningarna från förrförra sommaren, 2015, visade Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Det var ett ovanligt år i Svealands stora skärgård. Ett inflöde

Läs mer

Recipientkontroll för Lidan-Nossans vattenvårdsförbund

Recipientkontroll för Lidan-Nossans vattenvårdsförbund Recipientkontroll för Lidan-Nossans vattenvårdsförbund Årsrapport 2008 2009-09-03 RAPPORT UTFÄRDAD AV ACKREDITERAT LABORATORIUM REPORT ISSUED BY AN ACKREDITED LABORATORY Laboratorier ackrediteras av Styrelsen

Läs mer

RAPPORT BILAGA 4. Årsrapport över vattenprovtagning 2014. Sweco Environment. MARKS KOMMUN Skene skogs avfallsanläggning.

RAPPORT BILAGA 4. Årsrapport över vattenprovtagning 2014. Sweco Environment. MARKS KOMMUN Skene skogs avfallsanläggning. repo001.docx 2012-03-2914 RAPPORT MARKS KOMMUN Skene skogs avfallsanläggning BILAGA 4 Årsrapport över vattenprovtagning 2014 4 Holke damm 2015-03-25 Sweco Environment Göteborg - Miljöteknik MAJ-LIS STENBERG

Läs mer

Studie angående eventuell påverkan av Albäckstippen på Albäcksån

Studie angående eventuell påverkan av Albäckstippen på Albäcksån Studie angående eventuell påverkan av Albäckstippen på Albäcksån MILJÖFÖRVALTNINGENS RAPPORT NR 4/28 28-7-4 Studie angående eventuell påverkan av Albäckstippen på Albäcksån Bakgrund Tekniska förvaltningen

Läs mer

SKOGSÖ TRÄSK. Limnologisk undersökning

SKOGSÖ TRÄSK. Limnologisk undersökning SKOGSÖ TRÄSK Limnologisk undersökning 2014 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Nacka kommun Finn Cederberg Tel: 08-431 80 46 E-post: finn.cederberg@nacka.se Utförare: Rapportskrivare: ALcontrol AB Caroline

Läs mer

Förslag till program för recipientkontroll i Trollhättans kommun

Förslag till program för recipientkontroll i Trollhättans kommun Förslag till program för recipientkontroll i Trollhättans kommun Rapport 2006:4 Omslagsfoto: Jörgen Olsson Rapport 2006:4 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan Tel: 0520-49

Läs mer

Tel. 021-39 51 56 E-post: sandra.burman@malarenergi.se. Tel. 073-633 83 05 E-post: susanne.holmstrom@alcontrol.se

Tel. 021-39 51 56 E-post: sandra.burman@malarenergi.se. Tel. 073-633 83 05 E-post: susanne.holmstrom@alcontrol.se SVARTÅN- VÄSTERÅSFJÄRDEN 213 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Mälarenergi AB Sandra Burman Tel. 21-39 51 56 E-post: sandra.burman@malarenergi.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Många bäckar små. Små bohuslänska bäckars transport av kväve och fosfor till Skagerrak. Rapport 2005:49

Många bäckar små.  Små bohuslänska bäckars transport av kväve och fosfor till Skagerrak. Rapport 2005:49 Rapport :9 Många bäckar små Små bohuslänska bäckars transport av kväve och fosfor till Skagerrak www.o.lst.se PRODUKTION Länsstyrelsen Västra Götalands län, Vattenvårdsenheten PROJEKTLEDARE Hans Oscarsson,

Läs mer

INNEHÅLL TEXTKOMMENTAR... 1 BAKGRUND... 17 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR... 20 REFERENSER.. 28

INNEHÅLL TEXTKOMMENTAR... 1 BAKGRUND... 17 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR... 20 REFERENSER.. 28 Provplats för vattenkemi i Tabergsån vid Bårarp (44) Foto: Ann-Charlotte Norborg, ALcontrol VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 28 INNEHÅLL TEXTKOMMENTAR... 1 BAKGRUND.... 17 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR...

Läs mer

Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön

Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön Lars Andersson & Martin Hansson, SMHI Under -talet har det ofta rapporterats om att rekordstora delar av Egentliga Östersjöns djupområden är helt syrefria

Läs mer

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar 1 Syfte Riktlinjerna och handlingsplanen skall tydliggöra nämndens uppdrag åt förvaltningen i det fortsatta arbetet med enskilda avlopp och

Läs mer

Kalixälven Byt ut bild!

Kalixälven Byt ut bild! Kalixälven Byt ut bild! TORNE OCH KALIX ÄLVAR INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND... 2 RESULTAT... 6 Resultat delområde 1 Muonio älv... 6 Resultat Delområde 2 Torne älv, övre delen... 9 Resultat Delområde

Läs mer

Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön?

Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön? Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön? Svaret måste skilja på havsområden och på kust och öppet hav! Ragnar Elmgren och Ulf Larsson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet

Läs mer

Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013

Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013 Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013 1. Allmänt om klassificeringen Klassificeringen baseras

Läs mer

Erfarenheter från statusklassning i Sverige

Erfarenheter från statusklassning i Sverige Erfarenheter från statusklassning i Sverige Gunilla Lindgren Samordnare av vattenförvaltningen Länsstyrelsen i Uppsala län +46 18 19 50 15 Gunilla.lindgren@c.lst.se Statusklassning i praktiken En guidad

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Sammanfattning Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund har under sommaren 2010 genomfört en inventering av enskilda avlopp i Haninge kommun. Syftet

Läs mer

Bilaga 1. Analysdata Dag och ytvatten Go teborg Landvetter Airport Dokumenttyp Datum Ver.rev Dokumentnummer Sida

Bilaga 1. Analysdata Dag och ytvatten Go teborg Landvetter Airport Dokumenttyp Datum Ver.rev Dokumentnummer Sida -3-3. () Bilaga Analysdata Dag och ytvatten Go teborg Landvetter Airport 4 -3-3. () INLEDNING I rapport Analysdata Dag- och ytvatten 4 redovisas analysresultat från provtagning genomförd av Swedavia i

Läs mer

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Fem distrikt i Sverige med olika karaktäristik Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär

Läs mer