VELLINGEBÄCKARNA 2004

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VELLINGEBÄCKARNA 2004"

Transkript

1 Vellingebäckarna VELLINGEBÄCKARNA 2004 Vattenundersökningar i Vellingebäckarna 2004 Christel Strömsholm Trulsson Biolog Juni 2005 På uppdrag av Miljö- och byggnadsnämnden Vellinge kommun C. Strömsholm Trulsson, Vellinge, 2005 Foto: Christel Strömsholm Trulsson, 2003, Bredvägsbäcken

2 Vellingebäckarna Sammanfattning Provtagningarna 2004 visar en låg belastning. Året hade ungefär samma belastning som Året var generellt varmare men blötare än normalt. Nederbördsmängderna var ojämt fördelade under året vilket innebar att flödena varierade. Under juni och juli var flödena höga medan flödena under senvåren var låga. Den specifika föroreningstransporten i kg/ha låg på en mycket låg nivå. Året är närmast att jämföra med vad gäller föroreningstransporten i kg/ha. Belastningen till havet är också närmast att jämföra med 2003 års värden men ligger något lägre. När man klassar bäckarna i Vellinge utifrån syremättnad och TOC halt ligger samtliga bäckar i klass 5 och har ett mycket syrefattigt tillstånd med stor syretäring. Under året kan konstateras att ammoniumkvävevärdena legat ganska lågt men vid flera mättillfällen överskrider de trots allt värdet som påverkar känsliga fiskarter. Särskilt anmärkningsvärda är de höga halterna av ammoniumkväve som uppmättes i provpunkten Gessiebäcken 2, d v s punkten som ligger uppströms i Gessiebäcken. De höga värdena under april och juni månads mätningar tyder på att det kan ha skett någon form av direktutsläpp som bör lokaliseras och åtgärdas. De här resultaten visar att fortsatta åtgärder och fortsatt uppföljning av statusen i bäckarna är viktigt.

3 Vellingebäckarna VATTENPROVTAGNINGAR I VELLINGEBÄCKARNA Bakgrund Områdesbeskrivning och provtagning Beskrivning Provtagningens utförande och analyser Analysresultat Syrgas Turbiditet Konduktivitet ph Alkalinitet Totalkväve Nitratkväve Ammoniumkväve Totalfosfor Fosfatfosfor Biokemisk syreförbrukning, BOD Totalorganiskt kol, TOC Bedömning Jämförelse med tidigare års provtagningar och bedömning av statusen i de olika bäckarna Föroreningstransport Belastning på havet Dammarna i Bernstorpsbäcken Framtiden Förslag till kontrollprogram Förslag till framtida projekt Förslag till åtgärder för att förbättra situationen i åarna Referenslista Bilagor... 34

4 Vellingebäckarna VATTENPROVTAGNINGAR I VELLINGEBÄCKARNA Bakgrund Miljöförvaltningen har utfört vattenprovtagningar, i egen regi sedan 1990, på uppdrag av miljönämnden. Provtagningarna har skett i enlighet med länsstyrelsens rekommendationer och i samarbete med övriga kustkommuner (Malmö, Trelleborg och Ystad). Provtagningsdagarna har varit de samma i samtliga kommuner, d v s runt den 15:de varje jämn månad. Ett gemensamt basprogram följs i samtliga kommuner. Däremot varierar påbyggnadsparametrarna mellan kommunernas provtagningsprogram. Samordningen syftar till att ge en bättre helhetsbild och ett större bedömningsunderlag av de små rinnande vattnen i kustkommunerna på sydkusten och längs södra Öresund. Under åren utförde VBB vattenprovtagningar i Vellinge kommun. Parametrarna varierade mellan åren och följer inte det basprogram som sedan utarbetats av kommunerna och länsstyrelsen. Resultaten från dessa provtagningar har använts till utvärdering. Provpunkterna och parametrarna för 2004 års provtagning har i stort varit samma som under tiden Provpunkten Bredvägsbäcken har inför 1998 flyttats nedströms gångbron för att tillförsäkra säkrare vattentillgång vid provtagningarna. Inför 1994 års provtagning utökades provtagningsprogrammet med parametern TOC, totalorganiskt kol, som har analyserats för de fyra mynningspunkterna (G1, B1, H1 och V1). Under 1994 har också provpunkten B1 fått flyttas 50 meter uppströms den ursprungliga provpunkten p g a cykelbanans tillkomst. I slutet av år 2000 anlades en mittvajer på väg 100. Detta medförde att det inte går att komma till provpunkten H1 eftersom man inte längre kan parkera längs vägen. Detta medförde att provpunkten har flyttats uppströms inför provtagningarna 2001 och den ligger numera i anslutning till cykelbanan vid gamla Höllvikenvägen. Under 2004 har också provtagning skett uppströms och nedströms dammarna i Bernstorpsbäcken. Analysresultaten är mycket beroende av väder, flöde och temperatur etc. Detta innebär att stora variationer förekommer mellan olika år. 2. Områdesbeskrivning och provtagning 2.1 Beskrivning Vellinge kommun avvattnas till största delen mot Öresund, bara en mycket liten del av avvattningen sker till Östersjön. Det finns ett antal vattendrag som har sitt utlopp i Foteviken, Höllviken och Öresund. Prov har tagits i följande vattendrag: Gessiebäcken (två provpunkter), Vellingebäcken (en provpunkt), Bernstorpsbäcken (två provpunkter), Hammarbäcken (två provpunkter) och Bredvägsbäcken (en provpunkt). Ovanstående bäckar och provpunkter har valts för att ge en så representativ bild om möjligt av vattendragen och deras vattenkvalitet. Provpunkterna är placerade så att provpunkt ett ligger nära vattendragets utlopp till havet och provpunkt två ligger så långt uppströms i vattendraget som möjligt. Vid mynningspunkterna har strävan varit att undvika saltvatteninträngning, detta har dock inte alltid varit möjligt.

5 Vellingebäckarna Provpunkt G1 och G2 ligger i Gessiebäcken. Provpunkten G1 är samma provpunkt som provpunkt 1 i VBB:s rapporter från 1988/89. Provpunkten V1 ligger i Vellingebäcken och överensstämmer med provpunkt 3 i VBB:s rapporter. Provpunkterna B1 och B2 ligger i Bernstorpsbäcken. Provpunkten B1 överensstämmer med provpunkten 4 i VBB:s rapporter. Provpunkten B1 flyttades 1994 ca 50 meter uppströms den ursprungliga provtagningsplatsen p g a cykelbanans tillkomst. Provpunkterna H1 och H2 ligger i Hammarbäcken. Provpunkten H1 överensstämmer med provpunkten 5 i VBB:s rapporter. Men den punkten har flyttas uppströms, p g a mitträcket på väg 100, till gamla Höllvikenvägen vid cykelbanan inför årets provtagningar. Provpunkten Br.2 ligger i Bredvägsbäcken i Skanör och kan jämföras med provpunkt 6 i VBB:s rapport från Den ursprungliga provpunkten fram t o m 1997 låg uppströms dagvattenutsläppet vid Lagmanshejdan. Tekniska kontoret hade tidigare provtagningar i bäcken ca 100 meter uppströms och 100 meter nedströms reningsverkets utsläppspunkt i den s k självkontrollen av verket. Inför 1998 års provtagning har provpunkten flyttats strax nedströms gångbron i anslutning till gamla reningsverkets utsläppspunkt. Orsaken är att vattentillgången i den ursprungliga provpunkten varierar mycket. Se figur 1. Som visar Vellingebäckarnas provtagningsstationer. Både VBB:s stationer och miljöförvaltningens stationer finns inritade på kartan. Miljöförvaltningens stationer är i stort sett samma även under Utöver dessa finns ytterligare ett antal småbäckar som mynnar i Öresund och även någon mindre bäck som mynnar på Östersjösidan. Dessutom finns ett par vattendrag som börjar i Vellinge kommun men som har sitt utlopp i Trelleborgs kommun på Östersjökusten. Bäckarnas avvattningsområde är 2004 detsamma som tidigare år. Bredvägsbäckens avvattningsområde är uppskattat. Gessiebäcken 41 km 2 Vellingebäcken 12 km 2 Bernstorpsbäcken 21 km 2 Hammarbäcken 13 km 2 Bredvägsbäcken 5 km 2 Se figur 2. Som visar Vellingebäckarnas avrinningsområden.

6 Vellingebäckarna Provtagningens utförande och analyser Provtagningen sker i mitten av varje jämn månad. I fält mäts temperaturen, syrgashalt i mg/l och syrgasmättnad i % med en syrgasmätare. Instrumentet heter WTW OXI 330. En enliters plastflaska, en 250 ml plastflaska och en Winkler glasflaska med slipad kork fylls, på varje provpunkt. Proverna lämnas till Alcontrol i Malmö På laboratoriet analyseras följande parametrar: ph Alkalinitet mekv/l HCO 3 - Konduktivitet ms/m Grumlighet FNU Total kväve TOT-N mg/l Ammonium-kväve NH 4 N mg/l Nitrat-kväve NO 3 -N mg/l Total fosfor TOT-P mg/l Fosfat PO 4 P mg/l BOD 7 mg/l TOC mg/l Analysresultaten för 2004 års provtagning återfinns i bilaga 1. Vid beräkningar har vattenföringsdata beräknade enligt PULS-modellen använts baserade på data från SMHI.s station i Skivarpsån På grund av ombyggnad av bron vid Gessiebäcken så har ingen provtagning skett i augusti vid Gessiebäcken 1. I december har inget prov tagits i Hammarbäcken 2 eftersom markägaren markerat området som viltvårdsområde med tillträde förbjudet. Det inte gick att få tag på markägaren i samband med provtagningen och därför kunde inte provtagning ske. 3 Analysresultat 3.1 Syrgas Syrgashalten (mg/l) anger den mängd syrgas som finns löst i vatten. Lösligheten varierar med temperaturen och salthalten. Ett varmt och salthaltigt vatten har sämre förmåga att lösa syre än ett kallt och saltfattigt. Den syrgas som finns i vattnet härrör dels från luftinblandning vid vattenrörelse och dels från fotosyntetisk aktivitet. Eftersom syre åtgår vid biologiska nedbrytningsprocesser kan syrebrist uppkomma om nedbrytningen är stor. Bredvägsbäcken har haft ganska bra värden under året. Algblomning har konstaterats i april-juni. Värdena har hela året legat över 5 mg/l i syrgashalt. Hammarbäckens mynningspunkt har haft mycket låga värden i juni. Någon algblomning med övermättnad har inte förekommit under året. Hammarbäcken 2 (punkten uppströms) värdena under året var extremt låga i augusti bara 1% syrgasmättnad och 0,1 mg/l i syrgashalt. Algblomning med övermättnad av syre har uppmätts i april.

7 Vellingebäckarna Figur 3. Syrgashalter i mg/l i Bredvägsbäcken (Br2), Hammarbäcken 1 (H1) och Hammarbäcken 2 (H2) under Br2 H1 H2 0 Febr. April Juni Aug. Okt. Dec. I Vellingebäcken har algblomning med övermättnad av syre förekommit vid alla provtagningar i april till oktober månad. I Gessiebäcken 1 har övermättnad av syrgas uppmätts i april. I provpunkten G2 i Gessiebäcken övermättnad och alblomning uppmätts i oktober och i augusti var syrgashalterna mycket låga bara 2,65 mg/liter. Bernstorpsbäcken 1 var syrgashalterna mycket låga i juni och oktober. Under april och augusti förekom algblomning och övermättnad av syre. I provpunkten (B2) har algblomning förekommit i april, augusti och december. Låga syrgashalter konstaterades under februari och juni. Figur 4. Syrgashalter i mg/l i Vellingebäcken (V1), Gessiebäcken provpunkterna (G1) och (G2) och Bernstorpsbäcken provpunkterna (B1) och (B2) under V1 G1 G2 B1 B2 0 Febr. April Juni Aug. Okt. Dec.

8 Vellingebäckarna Syrgasmättnaden anger syrgashalten i procent (%) av den maximala lösligheten vid den aktuella temperaturen och salthalten. Detta ger möjlighet att jämföra syrehalten vid olika salthalter och temperaturer i vatten. Ju högre syremättnad desto syrerikare är tillståndet i vattendraget. I näringsrika vatten i samband med t ex algblomning kan syrgashalter, s k övermättnad d v s över 100 % syrgasmättnad i vattnet, uppmätas. Detta behöver ej indikera att vattendraget är välmående. Övermättnad kan aldrig erhållas enbart genom luftinblandning vid vattenrörelse utan kräver fotosyntes aktivitet. Övermättnad av syre har förekommit under april i Vellingebäcken, Gessiebäcken 1, Bernstorpsbäcken 1och 2, Hammarbäcken 1 och 2 och i Bredvägsbäcken. Under juni var det övermättnad i Vellingebäcken och Bredvägsbäcken. Under augusti konstateras övermättnad i Vellingebäcken, Bernstorpsbäcken 1 och 2. Under oktober var det övermättnad i Vellingebäcken, Gessiebäcken 2. I december är det övermättnad i Bernstorpsbäcken 2 och Bredvägsbäcken. 3.2 Turbiditet Turbiditeten är ett mått på vattnets grumlighet, d v s ett mått på mängden partiklar i vattnet. Den mäts i enheterna NTU, JTU, FTU eller FNU. De olika enheterna är ungefär likvärdiga och jämförbara. Ett högre analysvärde anger ett grumligare vatten. Orsakerna till ökad grumlighet kan vara låg vattenföring i samband med stor nedbrytning. Även stor avrinning i samband med regn, då jordpartiklar spolas ut i vattendragen, påverkar turbiditeten. En annan orsak kan vara utsläpp eller algblomning. Grumligheten ligger normalt mellan 0 och 45 NTU i naturvatten. Under 2004 var det lägsta värdet 0,89 FNU och högsta värdet var 66 FNU. Under 2003 var det lägsta värdet 0,54 FNU och det högsta var 140 FNU. Under 2002 var lägsta värdet 0,85 FNU och det högsta värdet var 12 FNU. Under 2001 var det lägsta värdet 0,92 FNU och det högsta 30 FNU. Under 2000 var det lägsta värdet 0,46 FNU och det högsta 34 FNU. Under 1999 var det lägsta värdet 1,2 FNU och det högsta var 520 FNU. Bredvägsbäcken har under 2004 varierat mellan 5,5 och 14 FNU. Årsmedelvärdet ligger på 7,6 FNU för Bredvägsbäcken har under 2003 varierat mellan 3,6 och 13 FNU. År 2002 varierade den mellan 3,1 och 11 FNU. Årsmedelvärdet 2002 ligger på 5,65 FNU. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Hammarbäcken 1 har under 2004 varierat mellan 1,4 och 18 FNU. Årsmedelvärdet är 6,58 FNU för Hammarbäcken 1 har varierat mellan 1,5 och 140 FNU under Hammarbäcken 2 har under 2004 varierat mellan 1,0 och 66 FNU. Årsmedelvärdet ligger på 20,26 FNU under Hammarbäcken 2 har varierat mellan 1,8 och 4,8 FNU under För 2002 har Hammarbäcken 1varierat mellan 1,2 och 3,1 FNU en liten variation. Hammarbäcken 2 har varierat mellan 1,5 och 8,2 FNU under Årsmedelvärdena för 2002 ligger på 2,17 FNU för Hammarbäcken 1 och på 3,63 FNU för Hammarbäcken 2. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Vellingebäcken har under 2004 varierat mellan 1,4 och 13 FNU. Årsmedelvärdet för 2004 är 5,08 FNU. Vellingebäcken har under 2003 varierat mellan 0,54 och 16 FNU. Vellingebäcken (V1) har varierat mellan 1,2 och 12 FNU under Årsmedelvärdet 2002 ligger på 4 FNU. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Gessiebäcken 1 har under 2004 varierat mellan 1,1 och 5,8 FNU. Årsmedelvärdet ligger för 2004 på 3,22 FNU. Gessiebäcken 1 har under 2003 varierat mellan 1,1 och 9,0 FNU. Gessiebäcken 2 har under 2004 varierat mellan 2,0 och 5,4 FNU. Årsmedelvärdet ligger på 3,07 FNU. Gessiebäcken 2 har under

9 Vellingebäckarna varierat mellan 1,5 och 13 FNU. Gessiebäcken 1 har under 2002 varierat mellan 1,6 och 8 FNU. Gessiebäcken 2 har under 2002 varierat mellan 3,3 och 6,8 FNU under året. Årsmedelvärdet 2002 för Gessiebäcken 1 ligger på 3,82 FNU och Gessiebäcken 2 ligger på 3,8 FNU. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Bernstorpsbäcken 1 har under 2004 varierat mellan 1,7 och 22 FNU. Årsmedelvärdet ligger på 8,95 FNU. Bernstorpsbäcken 1 har under 2003 varierat mellan 1,3 och 10 FNU. Bernstorpsbäcken 1 har under 2002 varierat mellan 2,2 och 5,6 FNU. Bernstorpsbäcken 2 har under 2004 varierat mellan 1,1 och 15 FNU. Årsmedelvärdet ligger på 3,8 FNU. Bernstorpsbäcken 2 har under 2003 varierat mellan 0,89 och 3,2 FNU. Bernstorpsbäcken 2 har under 2002 varierat mellan 0,85 och 3,2 FNU. Årsmedelvärdet 2002 för Bernstorpsbäcken 1 ligger på 3,63 FNU och Bernstorpsbäcken 2 ligger på 1,86 FNU. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. 3.3 Konduktivitet Konduktiviteten är ett mått på den totala halten lösta salter som mäts i elektrolytisk ledningsförmåga i millisiemens per meter (ms/m). Konduktiviteten ligger normalt på upp till 100 ms/m i jordbrukslandskapets åar. Högre konduktivitet kan vara orsakad av föroreningsbelastning eller saltvattensinträngning. Under 2004 har ledningsförmågan varierat mellan 68,0 och 122 ms/m. Under 2003 har ledningsförmågan varierat mellan 61,2 och 131mS/m. Under 2002 har ledningsförmågan varierat mellan 39,1 och 114 ms/m. Bredvägsbäckens konduktivitet har under 2004 varierat mellan 81,4 och 122 ms/m. Årsmedelvärdet ligger på 95,47 ms/m. Bredvägsbäcken konduktivitet har under 2003 varierat mellan 83,3 och 96,3 ms/m. Bredvägsbäckens konduktivitet varierar 2002 mellan 39,1 och 94,6 ms/m. Årsmedelvärdet 2002 ligger på 81,4 ms/m. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Hammarbäcken 1 har under 2004 varierat i ledningsförmåga mellan 94,9 och112 ms/m. Årsmedelvärdet ligger på 102,8. Hammarbäcken 1 har under 2003 varierat mellan 75,8 och 123 ms/m. Hammarbäcken 2 har under 2004 varierat mellan 95,3 och 108 ms/m. Årsmedelvärdet ligger på 102,66 ms/m. Hammarbäcken 2 har under 2003 varierat mellan 63,5 och 108 ms/m. Hammarbäcken 1 under 2002 varierar mellan 88,7 och 108 ms/m. Årsmedelvärdet för 2002 ligger på 97,27 ms/m. Hammarbäcken 2 under 2002 varierar mellan 69,9 och 100 ms/m. Årsmedelvärdet för 2002 ligger på 90,25 ms/m. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Vellingebäcken har under 2004 varierat mellan 81,5 och 120 ms/m. Årsmedelvärdet ligger på 103,32 ms/m. Vellingebäcken har under 2003 varierat mellan 81,8 och 131 ms/m. Vellingebäcken varierar under 2002 mellan 82,3 och 114 ms/m. Årsmedelvärdet för 2002 ligger på 96,62 ms/m. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Gessiebäcken 1 varierar mellan 71,4 och 89,1 ms/m under 2004 Årsmedelvärdet ligger på 81,44. Gessiebäcken 1 varierar mellan 66,2 och 84,3 ms/m under Gessiebäcken 2 har under 2004 varierat mellan 76,2 och 87,9 ms/m. Årsmedelvärdet ligger på 81,4 ms/m. Gessiebäcken 2 varierar mellan 63,7 och 82,8 ms/m under Gessiebäcken 1 varierar mellan 76 och 85,2 ms/m under Årsmedelvärdet 2002 ligger på 80,57 ms/m.

10 Vellingebäckarna Gessiebäcken 2 varierar mellan 63 och 83,6 ms/m under Årsmedelvärdet 2002 ligger på 76,47 ms/m. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Bernstorpsbäcken 1 varierar under 2004 mellan 68,0 och 90,6 ms/m. Årsmedelvärdet ligger på 79,33 ms/m. Bernstorpsbäcken 1 varierar mellan 61,2 och 86,4 ms/m under Bernstorpsbäcken 2 varierar under 2004 mellan 74,6 och 87,5 ms/m. Årsmedelvärdet ligger på 79,28 ms/m. Bernstorpsbäcken 2 varierar mellan 75,7 och 82,2 ms/m under Bernstorpsbäcken 1 varierar mellan 65,9 och 86,9 ms/m under Årsmedelvärdet 2002 ligger på 77,12 ms/m. Bernstorpsbäcken 2 varierar mellan 74,5 och 81,5 ms/m under Årsmedelvärdet 2002 ligger på 78,98 ms/m. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. 3.4 ph ph-värdet är en indikator på försurningsläget. Det anger vätejonkoncentrationen som den negativa tiologaritmen av koncentrationen i mol per liter. Det anges i en skala på 0-14, där 0 anger ett mycket surt vatten och 14 ett mycket basiskt. PH 7 är ett neutralvärde. Normala ph- värden, i vattendragen i sydvästra Skåne där jorden är näringsrik och kalkhaltig, är 6 8. Vi snösmältning och kraftiga regn kan s k surstötar uppkomma. Surstötar innebär att ph-värdet sjunker till följd av nederbördens låga ph som ligger på 4 5. Höga värden kan temporärt uppstå till följd av kraftig algtillväxt på grund av fotosyntes. Det biologiska livet i vattendraget påverkas av ph förhållandena. Vid ph-värden under ca 5,5 kan biologiska störningar uppstå, t ex nedsatt reproduktionsförmåga hos vissa fiskarter. Även utfällning av metaller är ph beroende. Detta innebär att vid vissa ph-värden kan en stor utlakning eller uppbindning av metaller ske så att förgiftning eller brist kan uppkomma. Värdena för ph har under 2004 legat mellan 7,4 och 8,6. Värdena för ph har, under 2003, legat mellan 7,0 och 8,4 förutom vid ett tillfälle då ett extremt lågt värde på 3,6 som uppmättes i Vellingebäcken. Det var i april och troligen härrör resultatet från ett utsläpp av något slag alternativt att det blivit fel i analysen av provet. Värdena för ph har, under 2002, legat mellan 7,5 och 8, Alkalinitet Alkalinitet är ett mått på buffrande förmågan, d v s motståndskraften mot försurning. Den mäts i milliekvivalenter per liter HCO 3 -. Alkaliniteten är beroende av kalkberggrunden. Alkaliniteten har under 2004 legat mellan 1,3 och 6,9 mekv./l HCO 3 -.Alkaliniteten har under 2003 legat mellan 2,2 och 6,9 mekv./l HCO 3 -. Alkaliniteten har legat mellan 1,0 och 6,6 mekv./l HCO 3 - för samtliga provpunkter under Totalkväve Totalkväve (Tot-N) mäts i mg/l. Summan av oorganiskt kväve och olika organiska kväveföreningar utgör vattnets totalkvävehalt. Totalkvävet varierar på samma sätt som nitratkvävehalten. Kväve är ett närsalt som bidrar till eutrofieringen (övergödningen) av vattendrag. Det tillförs naturligt till vattnet

11 Vellingebäckarna genom nedbrytning av organiskt material. Till stor del härrör dock kvävehalterna i vattendrag från mänsklig aktivitet i form av bl a utsläpp av avloppsvatten, läckage från jord- och skogsbygd samt från deponering av luftföroreningar. Bredvägsbäcken visade en något onormal säsongskurva under Värdena varierade mellan 3,4 och 4,1 mg/l i totalkvävehalt. Årsmedelvärdet för 2004 ligger på 3,7 mg/l i totalkvävehalt. Bredvägsbäcken har en normal säsongskurva De uppmätta värdena varierar mellan 2,8 och 4,4 mg/l i totalkvävehalt. Bredvägsbäcken visade en något onormal säsongskurva under Den varierade under 2002 mellan 2,9 och 4,4 mg/l och årsmedelvärdet låg på 3,55 mg/l i totalkvävehalt. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Hammarbäcken 1 visade även den en något onormal säsongskurva under Värdena varierade mellan 2,3 och 21 mg/l i totalkvävehalt. Årsmedelvärdet ligger på 9,47 mg/l i totalkvävehalt under Hammarbäcken 1 har under 2003 en normal säsongskurva. De uppmätta värdena varierar mellan 3,9 och 13 mg/l i totalkvävehalt. Hammarbäcken 1 varierar mellan 3,0 och 17 mg/l under 2002 och årsmedelvärdet ligger på 9,35 mg/l. Säsongskurvan är onormal för totalkvävet under För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Hammarbäcken 2 visade en normal säsongskurva under 2004 även om december månads värde saknas. Värdena varierade mellan 7,7 och 21 mg/l i totalkvävehalt. Årsmedelvärdet för 2004 ligger på 12,86 mg/l i totalkvävehalt. Hammarbäcken 2 visar en normal säsongskurva under De värden som uppmätts 2003 varierar mellan 1,3 och 16 mg/l i totalkvävehalt. Hammarbäcken 2 varierar mellan 4,6 och 19 mg/l under 2002 och årsmedelvärdet ligger på 11,35 mg/l i totalkvävehalt. Säsongskurvan är normal för För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Vellingebäcken visar en normal säsongskurva för 2004 för totalkväve. Värdena 2004 varierar mellan 1,2 och 14 mg/l i totalkvävehalt. Årsmedelvärdet för 2004 ligger på 5,45 mg/l i totalkvävehalt. Vellingebäcken har en något onormal säsongskurva under De uppmätta värdena varierar mellan 0,71 och 8,2 mg/l i totalkvävehalt. Vellingebäcken varierar mellan 1,3 och 15 mg/l under 2002 och årsmedelvärdet ligger på 6,3 mg/l. Säsongskurvan för 2002 är normal för totalkväve i provpunkten. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Figur 5. Totalkväve i mg/l i provpunkterna Bredvägsbäcken (Br2), Hammarbäcken 1 (H1), Hammarbäcken 2 (H2) och Vellingebäcken 1 (V1) under Br2 H1 H2 V1 0 Febr. April Juni Aug. Okt. Dec.

12 Vellingebäckarna Både Bernstorpsbäcken och Gessiebäcken uppvisar normala säsongskurvor för totalkväve under Bernstorpsbäcken 1och Gessiebäcken hade under 2003 precis som 2002 normala säsongskurvor. Bernstorpbäcken 2 hade en avvikande säsongskurva både 2002 och Under 2004 varierar Bernstorpsbäcken 1 mellan 2,1 och 16 mg/l i totalkvävehalter. Årsmedelvärdet för 2004 ligger på 7,05 mg/l i totalkvävehalt. I Bernstorpsbäcken 1 varierar under 2003 uppmätta värden mellan 1,8 och 11,0 mg/l i totalkvävehalter. Under 2004 varierade värdena Bernstorpsbäcken 2 mellan 6,5 och 18 mg/l i totalkvävehalt. Årsmedelvärdet för 2004 ligger på 10,6 mg/l i totalkvävehalt. I Bernstorpsbäcken 2 varierar värdena 2003 mellan 6,8 och 12,0 mg/l i totalkvävehalter. I Bernstorpsbäcken 1 varierar totalkvävevärdena mellan 2,3 och 15 mg/l under Årsmedelvärdet 2002 är 6,48 mg/l. I Bernstorpsbäcken 2 varierar totalkvävevärdena under 2002 mellan 7,0 och 13 mg/l. Årsmedelvärdet 2002 ligger på 10,12 mg/l. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Under 2004 varierar Gessiebäcken 1 mellan 2,4 och 15 mg/l i totalkvävehalter. Årsmedelvärdet för 2004 ligger på 7,98 mg/l i totalkvävehalt I Gessiebäcken 1 har totalkvävehalterna under 2003 varierat mellan 1,9 och 9,9 mg/l. Under 2004 varierar värdena i Gessiebäcken 2 mellan 2,2 och 11 mg/l i totalkvävehalt. Årsmedelvärdet ligger på 5,25 mg/l i totalkvävehalt under I Gessiebäcken 2 har värdena under 2003 varierat mellan 1,3 och 6,6 mg/l i totalkvävehalter. I Gessiebäcken 1 varierar totalkvävevärdena mellan 4,2 och 14 mg/l under Årsmedelvärdet 2002 ligger på 7,88 mg/l. I Gessiebäcken 2 varierar totalkvävevärdena mellan 2,3 och 11 mg/l under Årsmedelvärdet 2002 ligger på 5,27 mg/l. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Figur 6. Totalkväve i mg/l i provpunkterna Bernstorpsbäcken 1 (B1), Bernstorpsbäcken 2 (B2), Gessiebäcken 1 (G1) och Gessiebäcken 2 (G2) under Febr April Juni Aug. Okt. Dec. B1 B2 G1 G2

13 Vellingebäckarna Nitratkväve Nitratkväve (NO 3 -N) är den dominerande formen av kvävefraktionerna i vattendrag. Det är också nitratkvävet som i huvudsak utnyttjas av växterna. Nitrat är lättrörligt i marken och tillförs vattendragen och sjöarna genom markläckage. Därför har nitratkvävet en säsongsvariation med höga vintervärden och lägre sommarvärden. I sötvatten gäller följande ungefärliga gränser för nitratkvävehalter (mg/l): <0,5 opåverkade, näringsfattiga vatten 0,5-1,0 näringsrika eller förorenade vatten Samtliga Vellinges bäckars provpunkter är näringsrika eller förorenade om man ser ovanstående ungefärliga gränser. Säsongskurvorna för nitratkväve följer totalkvävekurvorna bra under Bredvägsbäcken har nitratkvävevärden som varierar mellan 1,5 och 1,7 mg/l under Årsmedelvärdet för 2004 ligger på 1,58 mg/l i nitratkvävehalt. Bredvägsbäcken (Br2) har nitratkvävevärden som varierar mellan 1,1 och 1,5 mg/l under Bredvägsbäcken har nitratkvävevärden som varierar mellan 0,90 och 1,5 mg/l under Årsmedelvärdet 2002 ligger på 1,23 mg/l i nitratkvävehalt. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Hammarbäcken 1 har nitratkvävevärden som varierar mellan 1,1 och 21 mg/l under Årsmedelvärdet för 2004 ligger på 8,17 mg/l i nitratkvävehalt. Hammarbäcken 1 (H1) har nitratkvävevärden som under 2003 varierat mellan 0,13 och 12 mg/l. Hammarbäcken 1 har nitratkvävevärden som varierar mellan 1,2 och 15 mg/l under Årsmedelvärdet 2002 för nitratkväve är 6,47 mg/l. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Hammarbäcken 2 har värden som varierar mellan 4,4 och 21 mg/l i nitratkvävehalt för Årsmedelvärdet ligger på 10,54 mg/l i nitratkvävehalt under Hammarbäcken 2 (H2) har under 2003 varierat mellan 0,56 och 14 mg/l i nitratkvävevärden. Hammarbäcken 2 har nitratkvävevärden som varierar mellan 3,4 och 15 mg/l under Årsmedelvärdet 2002 ligger på 8,98 mg/l för nitratkvävet. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Vellingebäcken 1 har nitratkvävehalter som varierar mellan 0,81 och 14 mg/l under Årsmedelvärdet för 2004 ligger på 4,85 mg/l i nitratkvävevärden. Vellingebäcken 1 (V1) har nitratkvävevärden som under 2003 varierat mellan 0,35 och 7,3 mg/l. Under 2002 har Vellingebäcken 1 nitratkvävevärden som varierar mellan 0,82 och 14 mg/l. Årsmedelvärdet 2002 ligger på 4,28 mg/l i nitratkvävehalt. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas.

14 Vellingebäckarna Figur 7. Nitratkvävehalt i mg/l för Bredvägsbäcken (Br2), Hammarbäcken 1 (H1), Hammarbäcken 2 (H2) och Vellingebäcken (V1) under Br2 H1 H2 V1 0 Febr. April Juni Aug. Okt. Dec. Bernstorpsbäcken 1 har under 2004 varierat mellan 1,7 och 16 mg/l i nitratkvävehalt. Årsmedelvärdet för 2004 ligger på 6,2 mg/l i nitratkvävehalt. Bernstorpsbäcken 1 varierar mellan 1,3 och 8,4 mg/l i nitratkvävehalt under Bernstorpsbäcken 1 varierar mellan 1,8 och 12 mg/l i nitratkvävehalt under Årsmedelvärdet 2002 för nitratkväve ligger på 5,13 mg/l. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Bernstorpsbäcken 2 varierar mellan 5,4 och 17 mg/l i nitratkvävehalt under Årsmedelvärdet för 2004 ligger på 9,6 mg/l i nitratkvävehalt. Bernstorpsbäcken 2 varierar mellan 3,9 och 10 mg/l i nitratkvävehalt under Bernstorpsbäcken 2 varierar mellan 6,2 och 9,8 mg/l i nitratkvävehalt under Årsmedelvärdet 2002 ligger på 7,88 mg/l i nitratkvävehalt. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Gessiebäcken 1 varierar under 2004 mellan 2,4 och 15 mg/l i nitratkvävehalt. Årsmedelvärdet för 2004 ligger på 7,62 mg/l i nitratkvävehalt. Gessiebäcken 1 varierar mellan 1,4 och 8,4 mg/l i nitratkvävhalt under Gessiebäcken 1 varierar mellan 3,1 och 12 mg/l i nitratkvävehalt under Årsmedelvärdet 2002 ligger på 5,6 mg/l nitratkväve. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Gessiebäcken 2 varierar mellan 1,2 och 9,9 mg/l i nitratkvävehalt under Årsmedelvärdet under 2004 ligger på 4,17 mg/l i nitratkvävehalt. Gessiebäcken 2 varierar mellan 1,3 och 6,6 i nitratkvävehalt under Gessiebäcken 2 varierar mellan 1,6 och 8,4 mg/l i nitratkvävehalt under Årsmedelvärdet 2002 ligger på 4,18 mg/l i nitratkvävehalt. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas.

15 Vellingebäckarna Figur 8. Nitratkvävehalt i mg/l i Bernstorpsbäcken 1 (B1), Bernstorpsbäcken 2 (B2), Gessiebäcken 1 (G1) och Gessiebäcken 2 (G2) under Febr. April Juni Aug. Okt. Dec. B1 B2 G1 G2 3.8 Ammoniumkväve Ammoniumkväve (NH 4 -N) kan vid höga halter indikera direktutsläpp av sanitärt vatten eller stallgödsel. Höga koncentrationer förekommer annars endast vid anaeroba (syrgasfria) förhållanden. Halter överstigande 0,2 mg/l kan ge påverkan på känsliga fiskarter och värden över 1,5 mg/l anses som olämpliga för fisk (enl. SNV 1969). Ammoniumkvävevärdena ligger precis som tidigare år över de värden som kan påverka känsliga fiskarter. Detta gäller i provpunkten Bredvägsbäcken (Br2) vid alla provtagningar under året är värdena över 0,2 mg/l. Men även Hammarbäcken 1 har i juni värden som kan påverka känsliga fiskarter. I april och juni har höga ammoniumkvävehalter uppmätts i Gessiebäcken 2. Det är vid punkten uppströms i Gessiebäcken där vi för ett antal år sedan hade bräddning vid pumpstationen som ligger uppströms provpunkten. I övriga provpunkter har ammoniumkvävevärdena legat lågt under året vilket är positivt. Bredvägsbäcken har under 2004 varierat mellan 0,2 och 0,45 mg /l i ammoniumkvävehalt. Årsmedelvärdet för 2004 ligger på 0,318 mg/l i ammoniumkvävehalt. Bredvägsbäcken variera mellan 0,19 och 0,53 mg/l i ammoniumkvävehalt under Bredvägsbäcken varierar mellan 0,30 och 0,53 mg/l i ammoniumkvävehalt under Årsmedelvärdet 2002 ligger på 0,385 mg/l. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Hammarbäcken 1 varierar mellan 0,018 och 0,290 mg/l i ammoniumkvävehalt under Årsmedelvärdet för 2004 ligger på 0,097 mg/l i ammoniumkvävehalt. Hammarbäcken 1 varierar mellan 0,016 och 0,48 mg/l i ammoniumkvävehalt under Hammarbäcken 1 varierar mellan 0,013 och 1,6 mg/l i ammoniumkvävehalt under Årsmedelvärdet 2002 ligger på 0,312 mg/l. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Hammarbäcken 2 varierar mellan 0,015 och 0,11 mg/l i ammoniumkvävehalt under Årsmedelvärdet ligger på 0,0522 mg/l i ammoniumkvävehalt under Hammarbäcken 2 varierar mellan 0,0099 och 0,13 mg/l i ammoniumkvävehalt under 2003.

16 Vellingebäckarna Hammarbäcken 2 varierar mellan 0,0099 och 0,060 mg/l i ammoniumkvävehalt under Årsmedelvärdet 2002 ligger på 0,0415 mg/l. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Vellingebäcken varierar under 2004 mellan 0,01 och 0,099 mg/l i ammoniumkvävehalt. Årsmedelvärdet ligger under 2004 på 0,069 mg/l i ammoniumkvävehalt. Vellingebäcken varierar mellan 0,012 och 0,20 mg/l i ammoniumkvävehalt under Vellingebäcken varierar mellan 0,037 och 0,30 mg/l i ammoniumkvävehalt under Årsmedelvärdet 2002 ligger på 0,102 mg/l i ammoniumkvävehalt. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Bernstorpsbäcken 1 varierar mellan 0,009 och 0,092 mg/ i ammoniumkvävehalt under Årsmedelvärdet för 2004 ligger på 0,04 mg/l i ammoniumkvävehalt. Bernstorpsbäcken 1 varierar mellan 0,012 och 0,170 mg/l i ammoniumkvävehalt under Bernstorpsbäcken 1 varierar mellan 0,013 och 0,14 mg/l i ammoniumkvävehalt under Årsmedelvärdet 2002 ligger på 0,061 mg/l. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Bernstorpsbäcken 2 varierar under 2004 mellan 0,026 och 0,11 mg/l i ammoniumkvävehalt. Årsmedelvärdet ligger på 0,058 mg/l i ammoniumkvävehalt under Bernstorpsbäcken 2 varierar mellan 0,0099 och 0,11 mg/l i ammoniumkvävehalt under Bernstorpsbäcken 2 varierar mellan och 0,0099 och 0,16 mg/l i ammoniumkvävehalt under Årsmedelvärdet 2002 ligger på 0,059 mg/l i ammoniumkvävehalt. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Gessiebäcken 1 varierar mellan 0,021 och 0,053 mg/l i ammoniumkvävehalt under Årsmedelvärdet för 2004 ligger på 0,032 mg/l i ammoniumkvävehalt. Gessiebäcken 1 varierar mellan 0,019 och 0,12 mg/l i ammoniumkvävehalt under Gessiebäcken 1 varierar mellan 0,016 och 0,083mg/l i ammoniumkvävehalt under Årsmedelvärdet 2002 ligger på 0,048 mg/l i ammoniumkvävehalt. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Gessiebäcken 2 varierar under 2004 mellan 0,057 och 0,810 mg/l i ammoniumkvävehalt. Där 0,810 mg/l är det högsta värdet som uppmätts under året och som tyder på direktutsläpp av något slag uppströms provpunkten. Årsmedelvärdet för 2004 ligger på 0,251 mg/l i ammoniumkvävehalt. Gessiebäcken 2 varierar mellan 0,0099 och 0,13 mg/l i ammoniumkvävehalt under Gessiebäcken 2 varierar mellan 0,024 och 0,100 mg/l i ammoniumkvävehalt under Årsmedelvärdet 2002 ligger på 0,0662 mg/l i ammoniumkvävehalt. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas.

17 Vellingebäckarna Totalfosfor Totalfosfor anger hur mycket fosfor som totalt finns i vattnet. Alla fosforfraktioner inkluderas; organiskt bundet fosfor, partikulärt fosfor samt löst fosfat. I allmänhet är fosfor den begränsande faktorn för växtproduktion i sötvatten. Vid hög algproduktion eller nedströms avloppsutsläpp kan fosforhalterna vara höga. Totalfosforhalter på upp till ca 0,30 mg/l anses som normalt för vattendrag i jordbruksbygd. Bredvägsbäckens totalfosforhalter under 2004 varierar mellan 1,0 och 1,9 mg/l. Årsmedelvärdet ligger under 2004 på 1,27 mg/l i totalfosforhalt vilket är ett mycket högt värde. Bredvägsbäckens totalfosforhalter varierar under 2003 mellan 1,0 och 1,3 mg/l. Bredvägsbäckens totalfosforhalter varierar mellan 0,91 och 1,6 mg/l under Årsmedelvärdet 2002 ligger på 1,138 mg/l vilket är höga värden. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Hammarbäcken 1 varierar under 2004 mellan 0,13 och 0,61 mg/l i totalfosforhalt. Årsmedelvärdet för 2004 ligger på 0,345 mg/l i totalfosforhalt vilket ligger i övre kanten för halter i jordbruksbygd. Hammarbäcken 1 varierar mellan 0,12 och 1,6 mg/l i totalfosforhalt under Hammarbäcken 1 varierar mellan 0,12 och 1,4 mg/l i totalfosforhalt under Årsmedelvärdet 2002 ligger på 0,45 mg/l. Det får anses något högt i jordbruksbygd. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Hammarbäcken 2 varierar under 2004 mellan 0,3 och 1,1 mg/l i totalfosforhalt. Årsmedelvärdet för 2004 ligger på 0,702 mg/l och är ett mycket högt värde. Hammarbäcken 2 varierar mellan 0,24 och 1,3 mg/l i totalfosforhalt under Hammarbäcken 2 varierar mellan 0,094 och 1,3 mg/l i totalfosforhalt under Årsmedelvärdet 2002 ligger på 0,53 mg/l vilket är något höga värden. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Vellingebäcken varierar under 2004 mellan 0,038 och 0,150 mg/l i totalfosforhalter. Årsmedelvärdet för 2004 ligger på 0,092 mg/l i totalfosforhalt vilket är ett lågt värde. Vellingebäcken varierar mellan 0,024 och 0,19 mg/l i totalfosforhalt under Vellingebäcken varierar mellan 0,025 och 0,13 mg/l i totalfosforhalt under Årsmedelvärdet 2002 ligger på 0,069 mg/l vilket är låga värden i jordbruksbygd. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas.

18 Vellingebäckarna Figur 9. Totalfosforhalter i mg/l i Bredvägsbäcken (Br2), Hammarbäcken 1 (H1), Hammarbäcken 2 (H2) och Vellingebäcken (V1) under ,5 1 0,5 Br2 H1 H2 V1 0 Febr. April Juni Aug. Okt. Dec. Bernstorpsbäcken 1 varierar mellan 0,035 och 0,28 mg/l i totalfosforhalt under Årsmedelvärdet för 2004 ligger på 0,138 mg/l i totalfosforhalt under Bernstorpsbäcken 1 varierar mellan 0,056 och 0,27 mg/l i totalfosforhalt under Bernstorpsbäcken 1 varierar mellan 0,053 och 0,21 mg/l i totalfosforvärden under Årsmedelvärdet 2002 ligger på 0,131 mg/l i totalfosforhalt. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Bernstorpsbäcken 2 varierar mellan 0,034 och 0,21 mg/l i totalfosforhalt under Årsmedelvärdet ligger på 0,106 mg/l i totalfosforhalt under Bernstorpabäcken 2 varierar mellan 0,032 och 0,150 mg/l i totalfosforvärden under Bernstorpsbäcken 2 varierar mellan 0,11 och 0,42 mg/l i totalfosforvärden under Årsmedelvärdet 2002 ligger på 0,19 mg/l. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Gessiebäcken 1 varierar mellan 0,056 och 0,13 mg/l i totalfosforhalt under Årsmedelvärdet 2004 för totalfosforhalten ligger på 0,097 mg/l. Gessiebäcken 1 varierar mellan 0,018 och 0,27 mg/l i totalfosforvärden under Gessiebäcken 1 varierar mellan 0,035och 0,19 mg/l i totalfosforvärden under Årsmedelvärdet 2002 ligger på 0,103 mg/l. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Gessiebäcken 2 varierar under 2004 mellan 0,062 och 0,28 mg/l i totalfosforhalt. Årsmedelvärdet för 2004 ligger på 0,136 mg/l i totalfosforhalt. Gessiebäcken 2 varierar mellan 0,027 och 0,08 mg/l i totalfosforvärden under Gessiebäcken 2 varierar mellan 0,032 och 0,08 mg/l i totalfosforvärden under Årsmedelvärdet 2002 ligger på 0,054 mg/l. Gessiebäcken har således ganska låga värden för jordbruksbygd vad avser totalfosforhalten. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas.

19 Vellingebäckarna Figur 10. Totalfosforhalten i mg/l i Bernstorpsbäcken 1 (B1), Bernstorpsbäcken 2 (B2), Gessiebäcken 1 (G1) och Gessiebäcken 2 (G2) under ,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 B1 B2 G1 G2 0 Febr. April Juni Aug. Okt. Dec Fosfatfosfor Fosfatfosfor (PO 4 -P) är den mest betydelsefulla formen av fosfor för organismer. Bredvägsbäcken varierar mellan 0,87 och 1,5 mg/l i fosfatfosforhalt under Årsmedelvärdet för 2004 är 1,11 mg/l i fosfatfosforhalt. Bredvägsbäcken varierar mellan 0,83 och 1,2 mg/l i fosfatfosforhalt under Bredvägsbäcken varierar mellan 0,34 och 1,4 mg/l i fosfatfosforhalt under Årsmedelvärdet 2002 ligger på 0,788 mg/l i fosfatfosforhalt. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Hammarbäcken 1 varierar mellan 0,077 och 0,400 mg/l i fosfatfosforhalt undr Årsmedelvärdet för 2004 ligger på 0,24 mg/l i fosfatfosforhalt. Hammarbäcken 1 varierar mellan 0,064 och 0,61 mg/l i fosfatfosforhalt under Hammarbäcken 1 varierar mellan 0,017 och 0,66 mg/l i fosfatfosforhalt under Årsmedelvärdet 2002 ligger på 0,2145 mg/l. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Hammarbäcken 2 varierar mellan 0,13 och 0,74 mg/l i fosfatfosforhalt under Årsmedelvärdet ligger på 0,398 mg/l i fosfatfosforhalt. Hammarbäcken 2 varierar mellan 0,15 och 1,1 mg/l i fosfatfosforhalt under Hammarbäcken 2 varierar mellan 0,046 och 0,86 mg/l i fosfatfosforhalt under Årsmedelvärdet 2002 ligger på 0,3525 mg/l. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Vellingebäcken varierar mellan 0,009 och 0,079 mg/l i fosfatfosforhalt under Årsmedelvärdet för 2004 ligger på 0,048 mg/l i fosfatfosforhalt. Vellingebäcken varierar mellan 0,006 och 0,086 mg/l i fosfatfosforhalter under Vellingebäcken varierar mellan 0,003 och 0,076mg/l under 2002 och årsmedelvärdet ligger på 0,0377 mg/l i fosfatfosforhalt. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas.

20 Vellingebäckarna Figur 11. Fosfatfosforhalt i mg/l i Bredvägsbäcken (Br 2), Hammarbäcken 1 (H1) och Hammarbäcken 2 (H2) och Vellingebäcken 1 (V1) under ,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Febr. April Juni Aug. Okt. Dec. Br2 H1 H2 V1 Bernstorpsbäcken 1 varierar mellan 0,014 och 0,20 mg/l i fosfatfosforhalt under Årsmedelvärdet för 2004 ligger på 0,095 mg/l i fosfatfosforhalt. Bernstorpsbäcken 1 varierar mellan 0,015 och 0,12 mg/l i fosfatfosforhalt under Bernstorpsbäcken 1 varierar mellan 0,00199 och 0,15 mg/l i fosfatfosforhalt under Årsmedelvärdet 2002 ligger på 0,0695 mg/l. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Bernstorpsbäcken 2 varierar mellan 0,017 och 0,13 mg/l i fosfatfosforhalt under Årsmedelvärdet för 2004 ligger på 0,0745 mg/l i fosfatfosforhalt. Bernstorpsbäcken 2 varierar mellan 0,008 och 0,11 mg/l i fosfatfosforhalt under Bernstorpsbäcken 2 varierar mellan 0,008 och 0,120 mg/l i fosfatfosforhalt under Årsmedelvärdet 2002 ligger på 0,07067 mg/l. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Gessiebäcken 1 varierar mellan 0,031 och 0,12mg/l i fosfatfosforhalt under Årsmedelvärdet ligger på 0,073 mg/l i fosfatfosforhalt för Gessiebäcken 1 varierar mellan 0,002 och 0,22 mg/l i fosfatfosforvärde under Gessiebäcken 1 varierar mellan 0,005 och 0,098 mg/l under Årsmedelvärdet 2002 ligger på 0,0567 mg/l i fosfatfosforhalt. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Gessiebäcken 2 varierar mellan 0,032 och 0,17 mg/l i fosfatfosforhalt under Årsmedelvärdet ligger på 0,0915 mg/l i fosfatfosforhalt under Gessiebäcken 2 varierar mellan 0,00199 och 0,031 mg/l i fosfatfosforhalt under Gessiebäcken 2 varierar mellan 0,009 och 0,050 mg/l i fosfatfosforhalt under Årsmedelvärdet 2002 ligger på 0,0263 mg/l i fosfatfosforhalt. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas.

21 Vellingebäckarna Figur 12. Fosfatfosforhalt i mg/l i Bernstorpsbäcken 1 (B1), Bernstorpsbäcken 2 (B2), Gessiebäcken 1 (G1) och i Gessiebäcken 2 (G2) under ,2 0,15 0,1 0,05 B1 B2 G1 G2 0 Febr. April Juni Aug. Okt. Dec Biokemisk syreförbrukning, BOD 7 Höga halter BOD 7 indikerar inverkan av avloppsvatten. BOD 7 är ett mått på vattnets innehåll av biokemiskt nedbrytbar substans och definieras som den mängd löst syrgas som förbrukas i den biokemiska oxidationen av löst suspenderat material under bestämda förhållanden och en tidsperiod av 7 dygn. Bredvägsbäcken låg på <3 mg/l i samtliga provtagningar under Årsmedelvärdet för 2004 ligger <3 mg/l i BOD 7 halt. Bredvägsbäckens värden varierar 2003 mellan <3 och 5,3 mg/l. Bredvägsbäckens värden varierade 2002 mellan <3,0 och 15 mg/l och årsmedelvärdet låg på 5,06 mg/l. Hammarbäcken 1 har värden som ligger i intervallet < 3 och 3,8 mg/l under Årsmedelvärdet ligger på 3,13 mg/l för Hammarbäcken 1 har värden som under 2003 varierar mellan < 3 och 11 mg/l. Hammarbäcken 1 varierar 2002 mellan <3,0 och 8,7 mg/l och årsmedelvärdet ligger på 4,21 mg/l. Hammarbäcken 2 varierar mellan <3 och 27 mg/l under Årsmedelvärdet ligger på 7,79 mg/l under Hammarbäcken 2 varierar mellan <3 och 8,7 mg/l under Hammarbäcken 2 varierade mellan <3,0 och 4,3 mg/l under 2002 och årsmedelvärdet låg på 3,26 mg/l. Vellingebäcken ligger på < 3 mg/ l vid samtliga mätningar såväl 2003 som Årsmedelvärdet ligger på < 3 mg/l för båda åren. Vellingebäcken varierade mellan <3,0 och 6,3 mg/l under 2002 och årsmedelvärdet låg på 3,54 mg/l. Bernstorpsbäcken 1 ligger på < 3 mg/l vid samtliga mätningar Årsmedelvärdet ligger < 3 mg/l för Bernstorpsbäcken 1 varierar mellan <3 och 3,2 mg/l under Bernstorpsbäcken 1 varierade under 2002 mellan <3,0 och 7,9 mg/l och årsmedelvärdet låg på 3,808 mg/l.

22 Vellingebäckarna Bernstorpsbäcken 2 ligger på < 3 mg/l vid samtliga mätningar Årsmedelvärdet ligger < 3 mg/l för Bernstorpsbäcken 2 varierar 2003 mellan <3 och 3,7 mg/l. Bernstorpsbäcken 2 varierade 2002 mellan <3,0 och 3,8 mg/l och årsmedelvärdet låg på 3,125 mg/l. Gessiebäcken 1 ligger på < 3 mg/l vid samtliga mätningar Årsmedelvärdet ligger < 3 mg/l för Gessiebäcken 1 varierar 2003 mellan <3 och 4,7 mg/l. Gessiebäcken 1 varierade 2002 mellan <3,0 och 3,9 och årsmedelvärdet låg på 3,16 mg/l. Gessiebäcken 2 ligger på < 3 mg/l vid samtliga mätningar Årsmedelvärdet ligger < 3 mg/l för Gessiebäcken 2 varierar 2003 mellan<3 och 5,1 mg/l. Gessiebäcken 2 varierade 2002 mellan <3,0 och 5,0 och årsmedelvärdet låg på 3,643 mg/l. Figur 13. Årsmedelvärden av BOD 7 i mg/l under 1998, 1999, 2000, 2001, 2002 och 2004 i Bredvägsbäcken (Br2), Hammarbäcken 1 (H1), Hammarbäcken 2 (H2), Vellingebäcken 1(V1), Bernstorpsbäcken 1 (B1), Bernstorpsbäcken 2 (B2), Gessiebäcken 1 (G1) och Gessiebäcken 2 (G2). Något årsmedelvärde för BOD 7 i mg/l har ej kunnat räknas ut 2003 för de olika bäckarna eftersom 2 provtagningar i oktober och december blev inställda Br2 H1 H2 V1 B1 B2 G1 G Totalorganiskt kol, TOC Parametern anger koncentrationen av organiskt material. Den här analysmetoden rekommenderas vid kustnära vatten och är säkrare än BOD 7 vid låga koncentrationer. Det bör dock noteras att denna bestämning inte direkt återspeglar den organiska substansens mikrobiella nedbrytbarhet, alltså syretäring. En varierande andel utgörs av svårnedbrytbart organiskt material, som endast på lång sikt i samband med nedbrytning konsumerar syre.

23 Vellingebäckarna Vid klassificering av tillståndet i rinnande vatten har Torgny Wiederholm i Naturvårdsverkets rapport 3627, bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag gett följande förslag: Syremättnad i Ytvatten % Syretärande ämnen som TOC i mg/l Klass Benämning (lägsta årsvärde) (högsta årsvärde) >90 <5 1 Syrerikt tillstånd/ obetydlig syretäring måttligt syrerikt / liten syretäring svagt syretillstånd / måttlig syretäring syrefattigt tillstånd / tydlig syretäring <60 >20 5 mycket syrefattigt tillstånd/ stor syretäring Klassar vi in Vellinges bäckar enligt detta system så ser det ut enligt följande för 2004: Provpunkt Syremättnad % TOC i mg/l Klass Gessiebäcken 1 52,0 6,7 5 Vellingebäcken 1 55,5 5,6 5 Bernstorpsbäcken 1 23,0 6,1 5 Hammarbäcken 1 23,0 8,6 5 Detta innebär att det har blivit en försämring av syretillståndet under 2004.

24 Vellingebäckarna Figur 14. Klassning av bäckarna under åren Gessiebäcken 1 (G1), Vellingebäcken 1 (V1), Bernstorpsbäcken (B1) och Hammarbäcken 1 (H1). Under 2003 saknas dock 2 provtagningar under året G1 V1 B1 H Bedömning 4.1 Jämförelse med tidigare års provtagningar och bedömning av statusen i de olika bäckarna Sedan 1990 har samtliga provpunkter och parametrar varit i stort sett de samma. Mynningspunkterna G1, H1, B1 och V1 har även provtagits 1988 och Ser man på samtliga provpunkter som provtagits genom åren kan följande bedömning göras. Tillståndsklasserna för varje provpunkt är indelad efter Statens Naturvårdsverks rekommendationer. Hammarbäcken Hammarbäcken har ett tillrinningsområde som är ca 1300 ha. Området består till största delen av jordbruksmark. Dessutom avvattnas byarna St. Hammar, Räng och S. Håslöv till bäcken. Anslutningsmöjligheter till det kommunala avloppsnätet har getts till ovanstående tre byar som ligger inom bäckens tillrinningsområde. Det är dock troligen så att det fortfarande finns en hel del fastigheter med bristfälliga enskilda avloppsanläggningar inom tillrinningsområdet. En minskning av belastningen från enskilda avloppsanläggningar till bäcken är av stor vikt. Hammarbäcken 1 Saltvatten har möjlighet att tränga in vid provpunkten. Syrgashalterna ligger lågt under sommarmånaderna. Beträffande syrgasmättnad och TOC ligger provpunkten i klass 5 med ett mycket syrefattigt tillstånd enligt SNVs bedömningsgrunder. Turbiditeten visar att Hammarbäckens vatten är klassat till ett betydligt grumligt vatten med klass 4. Alkaliniteten ligger i klass 1 och visar att Hammarbäcken trots i övrigt dåliga värden har en mycket god buffrandekapacitet. Totalkvävehalten är extra hög och hamnar i klass 7 och den klassen gäller även för totalfosforhalten i Hammarbäcken. Ammoniumkvävehalten har vid ett tillfälle under året överstigit 0,2 mg/l vilket är det värde som anges när det gäller påverkan på känsliga fiskarter.

25 Vellingebäckarna Hammarbäcken 2 Ammoniumkvävehalterna ligger bra. Turbiditeten visar att Hammarbäcken 2 hamnar i klass 5 med ett starkt grumligt vatten. Alkaliniteten visar att även Hammarbäcken 2 hamnar i klass 1 med mycket god buffrande förmåga. För totalkväve hamnar Hammarbäcken 2 i klass 8 med extremt höga totalkvävehalter. För totalfosfor ligger provpunkten i klass 8 med även här extremt höga halter av totalfosfor. Syrgashalterna visar ett extremt syrefattigt tillstånd vid mätningen i augusti var syrgasmättnaden nere på 1 %. Gessiebäcken Gessiebäcken har det största tillrinningsområdet av bäckarna, 4100 ha. Omlandet är till största delen jordbruksmark men byarna Hököpinge, V. Ingelstad, Gessie och Arrie avvattnas också till bäckens tillrinningsområde. En golfbana är belägen i området. Två provpunkter provtas normalt i bäcken. Bäcken har ganska normala värden. Övermättnad av syre till följd av algblomning har förekommit i bäcken under året. Gessiebäcken 1 Provpunkten har provtagits sedan Syrgashalterna och konduktiviteten ligger bra i provpunkten. När man ser på syremättnad och TOC ligger provpunkten i klass 5 med ett mycket syrefattigt tillstånd under året. Alkaliniteten är god och provpunkten ligger i klass 1 med en mycket god buffrandeförmåga. Turbiditeten visar att provpunkten ligger i klass 4 med ett betydligt grumligt vatten. För totalkväve klassas provpunkten till klass 7 med extra höga kvävehalter och för totalfosfor blir klassningen av provpunkten klass 5 med mycket näringsrikt tillstånd. Gessiebäcken 2 Provpunkten har provtagits sedan Mätvärden har under dessa år visat att syrgashalterna ofta ligger lägre än i mynningspunkten (G1). Det behövs åtgärder för att minska närsaltbelastningen. Även i år finns indikationer att direktutsläpp har skett uppströms provpunkten eftersom höga ammoniumvärden uppmättes i april och juni månad. Direktutsläpp har tidigare konstaterats uppströms provpunkten och åtgärder för att komma tillrätta med problemet är viktiga. Algblomning har förekommit under året. Turbiditeten visar att att provpunkten hamnar i klass 4 med ett betydligt grumligt vatten. Alkaliniteten är god och provpunkten ligger i klass 1 med en mycket god buffrandeförmåga. Syrgasmättnaden visar ett mycket syrefattigt tillstånd med klass 5. Totalkvävehalterna visar att provpunkten ligger i klass 6 med mycket mycket höga kvävehalter. Totalfosforhalterna i provpunkter visar att klass 6 även gäller här och att tillståndet i provpunkten är mycket mycket näringsrikt. Bernstorpsbäcken Bernstorpsbäcken har ett tillrinningsområde som är 2100 ha stort. Den största delen av marken är jordbruksmark. Det finns också en golfbana inom området. Det finns en stor djurhållare, med >100 djurenheter, i området. Det finns ett ganska stort antal enskilda avlopp som leds till bäcken. Två provpunkter är förlagda till bäcken. Värdena i bäcken får anses som ganska normala.

Vellingebäckarna 2006

Vellingebäckarna 2006 Vellingebäckarna 2006 Miljö- och Byggnadsnämnden 2007 Vellingebäckarna 2006 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning och provtagning... 3 2.1 Beskrivning... 3 2.2

Läs mer

Vellingebäckarna 2009

Vellingebäckarna 2009 Vellingebäckarna 2009 Miljö- och Byggnadsnämnden 2010 Vellingebäckarna 2009 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 3 3. Beskrivning och provtagning... 3

Läs mer

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014 Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014 2015-04-27 2 (17) Sammanfattning Provtagning av Vellinge kommuns större vattendrag påbörjades 1988 och sker varannan månad i Gessiebäcken, Bernstorpsbäcken,

Läs mer

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2013

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2013 Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2013 2014-05-08 2 (17) Sammanfattning Provtagning av Vellinge kommuns större vattendrag påbörjades 1988 och sker varannan månad i Gessiebäcken, Bernstorpsbäcken,

Läs mer

Vellingebäckarna 2011

Vellingebäckarna 2011 Vellingebäckarna 2011 Miljö- och Byggnadsnämnden 2012 Vellingebäckarna 2011 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Beskrivning och provtagning... 3 Beskrivning... 3 Provtagning och analys...

Läs mer

Rapport Vellingebäckarna 2012

Rapport Vellingebäckarna 2012 Rapport Vellingebäckarna 2012 2013-02-07 2 (17) Sammanfattning Provtagning av Vellinge kommuns större vattendrag påbörjades 1988 och sker varannan månad i Gessiebäcken, Bernstorpsbäcken, Hammarbäcken,

Läs mer

VELLINGEBÄCKARNA 2003

VELLINGEBÄCKARNA 2003 Vellingebäckarna 2002 1 VELLINGEBÄCKARNA 2003 Vattenundersökningar i Vellingebäckarna 2003 Christel Strömsholm Trulsson Biolog Juni 2004 På uppdrag av Miljönämnden Vellinge kommun C. Strömsholm Trulsson,

Läs mer

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången Vattenprover Innehåll: Inledning Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången Förklaring -värde Alkalinitet (mekv/l) Fosfor (µg/l) Kväve halt () Inledning Vattenproverna

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån

Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån Vattenföring Vattenföringen vid provtagningstillfällena har beräknats genom att tvärsnittsarean och flödeshastigheten bestämts

Läs mer

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se

Läs mer

Referenser Bilaga 1: Analysvärden Samtliga grunddata i tabellform... 14

Referenser Bilaga 1: Analysvärden Samtliga grunddata i tabellform... 14 Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Områdesbeskrivning... 2 Provtagningspunkter... 3 Diket Dyån, Spångbro... 3 Torp-Gorran... 3 Fullbro... 3 Källsta... 3 Fituna... 3 Analyser... 3 Vattenkvalitet... 4 ph...

Läs mer

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...

Läs mer

Uppstr Maglehem ARV Julebodaån. Biflöde vid Myrestad Verkaån. Uppströms Brösarps ARV Verkaån. Biflöde från Eljaröds ARV Verkaån

Uppstr Maglehem ARV Julebodaån. Biflöde vid Myrestad Verkaån. Uppströms Brösarps ARV Verkaån. Biflöde från Eljaröds ARV Verkaån Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

Vattendragskontroll 2010-2012

Vattendragskontroll 2010-2012 Vattendragskontroll 21- Ystads kommun Uppdragsgivare: Kontaktperson: Utförare: Projektledare: Kontaktperson: Ystads kommun Åsa Cornander Ystads kommun, Ledning och Utveckling Tobaksgatan 11 vån 2, 271

Läs mer

Temperatur ( C) C Österlenåar - temperatur 20,0 17,0 14,0 11,0 8,0 5,0 2,0

Temperatur ( C) C Österlenåar - temperatur 20,0 17,0 14,0 11,0 8,0 5,0 2,0 Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

Temperatur ( C) Österlenåar - temperatur 22,0 C 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0

Temperatur ( C) Österlenåar - temperatur 22,0 C 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

Provtagningar i Igelbäcken 2006

Provtagningar i Igelbäcken 2006 Provtagningar i Igelbäcken 6 Christer Lännergren/LU Stockholm Vatten Telefon 8 5 5 christer.lannergren@stockholmvatten.se 7-5-7 Provtagningar i Igelbäcken 6 Igelbäcken rinner från Säbysjön till Edsviken.

Läs mer

Vattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken 2004-2005. Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje

Vattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken 2004-2005. Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Vattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken 2004-2005 Ulf Lindqvist Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Provpunkt 2 dammen (sediment) Provpunkt 1 Figur 1. Provtagningspunkter

Läs mer

Projekt Hjularöd - uppföljning av vattenkemi

Projekt Hjularöd - uppföljning av vattenkemi LOVA, uppföljning av vattenkemi vid Hjularöd 1 (14) LOVA redovisning Projekt Hjularöd - uppföljning av vattenkemi Kävlingeåns vattenråd Län: Skåne Kommun: Eslöv LOVA, uppföljning av vattenkemi vid Hjularöd

Läs mer

Undersökningar i Bällstaån 2004 1

Undersökningar i Bällstaån 2004 1 Undersökningar i Bällstaån 24 1 2 Undersökningar i Bällstaån 24 Undersökningar i Bällstaån 24 1 Christer Lännergren/VV 27/4 Stockholm Vatten 16 26 Stockholm Telefon 8 5221 2454 christer.lannergren@stockholmvatten.se

Läs mer

BILAGA 2 Vattenkemi: Metodik och analysparametrarnas innebörd

BILAGA 2 Vattenkemi: Metodik och analysparametrarnas innebörd BILAGA 2 Vattenkemi: Metodik och analysparametrarnas innebörd 51 Metodik vattenkemi Lufttemperatur och nederbörd Data över lufttemperatur i form av månadsmedelvärden samt månadsnederbörd för år 2014 har

Läs mer

Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder

Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder 1 Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder Bakgrund I arbetet med en åtgärdsstrategi för Växjösjöarna (ALcontrol

Läs mer

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun. RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas

Läs mer

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502) GULLSPÅNGSÄLVEN 28-212 Skillerälven uppströms Filipstad (station 352) Innehåll Avrinningsområde/utsläpp Väderförhållanden Vattenföring Surhetstillstånd Metaller Organiskt material Siktdjup och klorofyll

Läs mer

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 211 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roland Thulin Tel: 36-1 5 E-post: roland.thulin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

MOTALA STRÖM 2004 ALcontrol Bilaga 1 BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa

MOTALA STRÖM 2004 ALcontrol Bilaga 1 BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa BILAGA 1 Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa 101 Olika variablers innebörd Från och med undersökningsåret 1999 tilllämpas Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder

Läs mer

Kontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER 1288135000. Sweco Environment AB

Kontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER 1288135000. Sweco Environment AB RAPPORT KRAFTRINGEN ENERGI AB ÖRTOFTAVERKET Kontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER 1288135000 Årsrapport november 2012 december 2013 Malmö 2014-03-24 Sweco Environment

Läs mer

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Författare: Mia Arvidsson 2015-01-12 Rapport 2015:2 Naturvatten

Läs mer

VATTENRÅDET Vänerns sydöstra tillflöden. Sammanställning och utvärdering av analysresultat på fyra provpunkter

VATTENRÅDET Vänerns sydöstra tillflöden. Sammanställning och utvärdering av analysresultat på fyra provpunkter VATTENRÅDET Vänerns sydöstra tillflöden Sammanställning och utvärdering av analysresultat på fyra provpunkter MAN0036 2013 Beställare: Rapportdatum: 2013-11-30 Rapporten citeras: Projektledare: Rapportförfattare:

Läs mer

Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)

Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet) Innehåll Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)... 2 Vattenanalyser FIAstar 5000 system (mätområde/mätosäkerhet)... 3 Vattenanalyser SEAL (mätområde/mätosäkerhet)... 4 Sedimentkemiska analyser

Läs mer

TORNE OCH KALIX ÄLVAR

TORNE OCH KALIX ÄLVAR Vassara älv TORNE OCH KALIX ÄLVAR INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND... 2 METODIK... 3 RESULTAT... 5 RESULTAT DELOMRÅDE 1 MUONIO ÄLV... 5 RESULTAT DELOMRÅDE 2 TORNE ÄLV, ÖVRE DELEN... 8 RESULTAT DELOMRÅDE

Läs mer

Tel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 073-633 83 60 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se

Tel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 073-633 83 60 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 213 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roger Rohdin Tel: 36-1 5 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS

Läs mer

Vallentunasjön. Fosfor i vatten- och sediment

Vallentunasjön. Fosfor i vatten- och sediment Vallentunasjön Fosfor i vatten- och sediment Vattenresurs 2 3 1 Förord Vallentunasjön är viktig som rekreationssjö. Sjön har också ett rikt fågelliv. Sjön är övergödd och har haft algblomningar under många

Läs mer

Synoptisk vattenprovtagning i två Intensivtypområden -resultat av vattenanalyser

Synoptisk vattenprovtagning i två Intensivtypområden -resultat av vattenanalyser Katarina Kyllmar Synoptisk vattenprovtagning i två Intensivtypområden -resultat av vattenanalyser Synoptisk provpunkt V7 i typområde C6 (mars 27). Foto: Katarina Kyllmar Teknisk rapport 134 Uppsala 29

Läs mer

Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2010. Jämförelser mellan åren 1973-2010

Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2010. Jämförelser mellan åren 1973-2010 Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 ämförelser mellan åren 973-2 Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 Författare: Ulf Lindqvist färdig 2--5 Rapport 2: Naturvatten

Läs mer

PM- Vattenanalyser. Analysresultat, Sörfjärdens ytvatten

PM- Vattenanalyser. Analysresultat, Sörfjärdens ytvatten Uppdragsnr: 10137017-Sörfjärden VA utredning 1 (5) PM- Vattenanalyser Följande PM är en bedömning av analysresultaten från vattenprovtagning vid Sörfjärden 2010-07-12 och 2010-08-11. De numeriska analysresultaten

Läs mer

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30 Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 21-12-3 Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se

Läs mer

KÄVLINGEÅN 2013. Kävlingeåns vattenvårdsförbund

KÄVLINGEÅN 2013. Kävlingeåns vattenvårdsförbund KÄVLINGEÅN 213 Kävlingeåns vattenvårdsförbund Uppdragsgivare: Kontaktperson: Kävlingeåns vattenvårdsförbund Gert Andersson Tel: 46-54 63 75 E-post: gert.andersson@nordicsugar.com Utförare: Projektansvarig:

Läs mer

NYA FÖRESKRIFTER FÖR STÖRRE AVLOPPSRENINGS ANLÄGGNINGAR

NYA FÖRESKRIFTER FÖR STÖRRE AVLOPPSRENINGS ANLÄGGNINGAR NYA FÖRESKRIFTER FÖR STÖRRE AVLOPPSRENINGS ANLÄGGNINGAR Växjö 24 Januari 2017 Pontus Cronholm, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-01-24 1 Innehåll 1. Tillämpningsområde

Läs mer

Vegeån. Vattenkontroll Rapporten är upprättad av: Birgitta Bengtsson Granskning: Cecilia Holmström Uppdragsgivare: Vegeåns Vattendragsförbund

Vegeån. Vattenkontroll Rapporten är upprättad av: Birgitta Bengtsson Granskning: Cecilia Holmström Uppdragsgivare: Vegeåns Vattendragsförbund Vattenkontroll 213 Rapporten är upprättad av: Birgitta Bengtsson Granskning: Cecilia Holmström Uppdragsgivare: Vegeåns Vattendragsförbund Omslagsbild: Vegeån i Utvälinge, nära utloppet februari 214 Landskrona

Läs mer

Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund

Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012 Arbogaåns Vattenförbund December 2009 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar... 4 Vattenkemi metaller... 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller

Läs mer

Inga förändringar i alkaliniteten 1996 2007

Inga förändringar i alkaliniteten 1996 2007 Alkalinitet Alkalinitet är ett mått på vattnets förmåga att tåla tillskott av vätejoner H+ utan att ph sänks, dvs. det är alltså ett mått på vattnets buffertkapacitet Ju högre alkalinitet desto större

Läs mer

Långtidsserier på Husö biologiska station

Långtidsserier på Husö biologiska station Långtidsserier på Husö biologiska station Åland runt-provtagning har utförts av Ålands landskapsregering sedan 1998 (50-100-tal stationer runt Åland). Dessutom utför Husö biologiska station ett eget provtagningsprogram

Läs mer

Umeå kommuns kust. En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status

Umeå kommuns kust. En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status Sammanfattning Umeå kommun har undersökt ekologisk status för 23 kuststationer. Endast en fjärd, Täftefjärden, klarar vattendirektivets

Läs mer

RAPPORT BILAGA 4. Årsrapport över vattenprovtagning 2014. Sweco Environment. MARKS KOMMUN Skene skogs avfallsanläggning.

RAPPORT BILAGA 4. Årsrapport över vattenprovtagning 2014. Sweco Environment. MARKS KOMMUN Skene skogs avfallsanläggning. repo001.docx 2012-03-2914 RAPPORT MARKS KOMMUN Skene skogs avfallsanläggning BILAGA 4 Årsrapport över vattenprovtagning 2014 4 Holke damm 2015-03-25 Sweco Environment Göteborg - Miljöteknik MAJ-LIS STENBERG

Läs mer

KVARNTORPS VATTEN ÅRSRAPPORT 2013

KVARNTORPS VATTEN ÅRSRAPPORT 2013 ÅRSRAPPORT 213 Wickberg & Jameson Miljökonsult AB Olaigatan 2, 71 43 Örebro Tel. 19-611 3 9 E-post. info@miljokonsulten.com www.miljokonsulten.com ÅRSRAPPORT 213 Inledning Kvarntorpsområdet var fram till

Läs mer

Grundvattenkvaliteten i Örebro län

Grundvattenkvaliteten i Örebro län Grundvattenkvaliteten i Örebro län I samband med en kartering som utförts (1991) av SGU har 102 brunnar och källor provtagits och analyserats fysikaliskt-kemiskt. Bl.a. har följande undersökts: Innehåll...

Läs mer

Oxundaåns vattenkvalitet

Oxundaåns vattenkvalitet Fakta 2013:3 Oxundaåns vattenkvalitet 1991-2012 Publiceringsdatum 2013-04-30 Länsstyrelsen och Oxunda vattensamverkan har under lång tid bedrivit vattenkemisk provtagning i Oxundaåns mynning. Resultaten

Läs mer

Bestämning av vattens korrosiva egenskaper

Bestämning av vattens korrosiva egenskaper Publikation 1993:32 Bestämning av vattens korrosiva egenskaper Metodbeskrivning 905:1993 1. Orientering... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Provtagning... 3 4. Provning... 4 4.1 ph-värde... 4 4.2 Vattenhårdhet

Läs mer

Salems kommun 2014-01-31

Salems kommun 2014-01-31 Undersökningar som utförs i Uttran, Flaten och Flatenån Salems kommun 2014-01-31 Innehåll Uttran och Flaten... 2 Provtagningar har utförts sen 1997... 2 UTTRAN... 3 FLATEN... 3 FLATENÅN... 3 EU:s ramdirektiv...

Läs mer

Förslag till program för recipientkontroll i Trollhättans kommun

Förslag till program för recipientkontroll i Trollhättans kommun Förslag till program för recipientkontroll i Trollhättans kommun Rapport 2006:4 Omslagsfoto: Jörgen Olsson Rapport 2006:4 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan Tel: 0520-49

Läs mer

Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön

Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön Lars Andersson & Martin Hansson, SMHI Under -talet har det ofta rapporterats om att rekordstora delar av Egentliga Östersjöns djupområden är helt syrefria

Läs mer

Kävlingeån. Vattenkontroll 2007. Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Birgitta Bengtsson Landskrona april 2008

Kävlingeån. Vattenkontroll 2007. Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Birgitta Bengtsson Landskrona april 2008 Kävlingeån Vattenkontroll 27 Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Birgitta Bengtsson Landskrona april 28 Uppdragsgivare Kävlingeåns vattenvårdsförbund Omslagsbild: Braån vid Örtofta

Läs mer

Sammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån

Sammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån PROMEMORIA/PM 1(9) 212-3-6 Vår referens Miljöavdelningen Alice Nicolle 4-25 22 6 Sammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån Inledning Under de senaste decennierna har

Läs mer

Rönne å vattenkontroll 2009

Rönne å vattenkontroll 2009 Rönne å vattenkontroll 29 Undersökningsprogram Vattenkemi Vattenkemiskt basprogram. 32 provpunkter i vattendrag och fyra sjöar. Basprogrammet ger underlag för tillståndsbeskrivningar avseende organiska

Läs mer

Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn

Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn Vattenlaboratoriet vid LaboratorieMedicinskt Centrum Gotland Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn Sid 1 av 6 Innehållsförteckning: Varför vattenanalys... 2 Definitionen på s.k. enskild brunn

Läs mer

HÖJE Å VATTENDRAGSFÖRBUND

HÖJE Å VATTENDRAGSFÖRBUND 1(8) HÖJE Å VATTENDRAGSFÖRBUND UNDERSÖKNINGSPROGRAM FÖR DEN SAMORDNADE RECIPIENTKONTROLLEN I HÖJE ÅS AVRINNINGSOMRÅDE UNDER 2010 T.O.M. 2012 Inledning Den samordnade vattenkontrollen i Höje å startade

Läs mer

Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin

Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin 2013-04-27 Valstadbäcken Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin Bildtext. Per-Anders Freyhult från Tidans Vattenförbund och markägare Gösta Sandahl och Torgny Sandstedt

Läs mer

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Analysspecifika provbehandlingar Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans

Läs mer

Kävlingeån Vattenkontroll 2005

Kävlingeån Vattenkontroll 2005 Kävlingeån Vattenkontroll 25 Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Birgitta Bengtsson Landskrona maj 26 Omslagsbild: Vy från Vombsjöns nordvästra strand april 25. Foto: Birgitta Bengtsson

Läs mer

Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012

Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012 Fakta 2013:9 Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012 Publiceringsdatum 2013-11-30 Sedan 1998 har Länsstyrelsen och Tyresåns Vattenvårdsförbund bedrivit vattenkemisk provtagning i Tyresåns mynning. Resultaten

Läs mer

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I KYRKVIKEN 2008-2010 Etapp 1

UNDERSÖKNINGAR I KYRKVIKEN 2008-2010 Etapp 1 UNDERSÖKNINGAR I KYRKVIKEN 2008-2010 Etapp 1 Arvika kommun, Teknisk försörjning Innehåll SAMMANFATTNING... 1 RESULTAT... 5 Vattenkemi... 5 Skiktningar & salthalter (Avloppsvattnets utspädning och spridning)...

Läs mer

Norrviken och Väsjön. Fosfor i vatten och sediment

Norrviken och Väsjön. Fosfor i vatten och sediment Norrviken och Väsjön Fosfor i vatten och sediment 2 1 Förord Norrviken och Väsjön är viktiga som rekreationssjöar. Norrviken är övergödd och har haft algblomningar under många år. Åtgärder för att förbättra

Läs mer

Dricksvattenkvalitet 2014 - Vålberg, Edsvalla och Norsbron

Dricksvattenkvalitet 2014 - Vålberg, Edsvalla och Norsbron Norsbron. Vattenanalyserna är utförda både vid vattenverk och hos. I tabellen anges Livsmedelsverkets gränsvärden, dricksvattnets normala variation ** "tjänligt med anmärkning", vilket betyder att dricksvattnet

Läs mer

TIDAN 1997. Tidans vattenförbund

TIDAN 1997. Tidans vattenförbund TIDAN 1997 Tidans vattenförbund INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... I BAKGRUND... 1 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR... 2 METODIK... 4 RESULTAT... 8 REFERENSER... 46 BILAGA 1. PROVTAGNINGSPLATSER... 49

Läs mer

MÖRRUMSÅN 2009 Mörrumsåns vattenvårdsförbund

MÖRRUMSÅN 2009 Mörrumsåns vattenvårdsförbund MÖRRUMSÅN 2009 Mörrumsåns vattenvårdsförbund ALcontrol AB 2010-05-12 Kund Foto på framsidan Projektledare Kvalitetsgranskning av rapport Kontaktperson Projektledare Kontaktperson Mörrumsåns vattenvårdsförbund

Läs mer

Hur påverkas vattenkvaliteten av dämda våtmarker?

Hur påverkas vattenkvaliteten av dämda våtmarker? Hur påverkas vattenkvaliteten 29-2-25 på uppdrag av Kävlingeå-projektet Segeå-projektet 1 Hur påverkas vattenkvaliteten Rapporten är upprättad av: Torbjörn Davidsson Granskning: Johan Krook Uppdragsgivare:

Läs mer

RECIPIENTUNDERSÖKNING 2003

RECIPIENTUNDERSÖKNING 2003 UPPLANDS VÄSBY 20 ALcontrol Innehåll Åtgärdsplats 6, Ladbrodammen. Foto: Kent Hård, ALcontrol INFÖR BYGGNATION AV RENINGS- ANLÄGGNINGAR FÖR DAGVATTEN RECIPIENTUNDERSÖKNING 20 Upplands Väsby kommun UPPLANDS

Läs mer

Acceptabel belastning

Acceptabel belastning 1 Acceptabel belastning 1. Inledning Denna PM redogör för acceptabel belastning och önskade skyddsnivåer på vattenrecipienter inom och nedströms Löt avfallsanläggning. Rapporten ingår som en del av den

Läs mer

Provpunkter i Trosaåns Avrinningsområde

Provpunkter i Trosaåns Avrinningsområde Provpunkter i Trosaåns Avrinningsområde Pågående provtagning Klämmingen, Sigtunaån, Trosaån. Foto; Bertil Karlsson, Weronica Klasson, Elin van Dooren. Provpunkter i Trosaåns Avrinningsområde Pågående provtagning

Läs mer

Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013

Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013 Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013 1. Allmänt om klassificeringen Klassificeringen baseras

Läs mer

UNDERSÖKNING AV EN INSJÖ

UNDERSÖKNING AV EN INSJÖ UNDERSÖKNING AV EN INSJÖ Namn: INLEDNING Ett av de ekosystem som är relativt lätt att avgränsa jämfört med andra ekosystem är insjön. De förhållanden som råder i en sjö är beroende av ett flertal olika

Läs mer

Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk

Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk Välkommen på Utbildningsdag Processer i avloppsreningsverk Program 09:00 11.20 Avloppsvattnets karaktär och sammansättning Transport av avloppsvatten De olika typerna av avloppsreningsverk Mekanisk rening

Läs mer

Mycket nederbörd och hög tillrinning

Mycket nederbörd och hög tillrinning Mycket nederbörd och hög tillrinning Sverker Hellström, Anna Eklund & Åsa Johnsen, SMHI År 212 var ett ovanligt nederbördsrikt år och stora mängder snö gav en rejäl vårflod i landets norra delar. Därefter

Läs mer

Tidan i Tidaholm, foto Ulla Eriksson TIDAN 2002. Tidans vattenförbund

Tidan i Tidaholm, foto Ulla Eriksson TIDAN 2002. Tidans vattenförbund Tidan i Tidaholm, foto Ulla Eriksson TIDAN 22 Tidans vattenförbund INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... I BAKGRUND... 1 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR... 4 METODIK... 5 RESULTAT: Klimat/Vattenföring/Transporter...

Läs mer

Samordnad recipientkontroll 2009-2011 för Lidan, Nossan, Sjöråsåns, Mariedalsåns och Öredalsåns avrinningsområden

Samordnad recipientkontroll 2009-2011 för Lidan, Nossan, Sjöråsåns, Mariedalsåns och Öredalsåns avrinningsområden Förfrågningsunderlag 2008-10-28 Sida 1(10) Samordnad recipientkontroll 2009-2011 för Lidan, Nossan, Sjöråsåns, Mariedalsåns och Öredalsåns avrinningsområden Målsättning med recipientkontrollprogrammet

Läs mer

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar 1 Syfte Riktlinjerna och handlingsplanen skall tydliggöra nämndens uppdrag åt förvaltningen i det fortsatta arbetet med enskilda avlopp och

Läs mer

Även andra faktorer än phvariationerna skulle dock kunna spela in och påverka överlevnaden av öringungar negativt.

Även andra faktorer än phvariationerna skulle dock kunna spela in och påverka överlevnaden av öringungar negativt. Hushållningssällskapet - Alcontrol Bakgrund till undersökningsprogram öring Ålanda ström Mjörns FVOf har tillsammans med Hushållningssällskapet och Alingsås sportfiskeförening under flera år bedrivit ett

Läs mer

~ ALeontroi Laboratories VEGEÅN 2002. V egeåns vattendragsförbund

~ ALeontroi Laboratories VEGEÅN 2002. V egeåns vattendragsförbund ~ ALeontroi Laboratories VEGEÅN 2002 V egeåns vattendragsförbund VEGEAN 2002 ALeontroi Sammanfattning SAMMANFATTNING På uppdrag av Vegeåns vattendragsförbund utför ALeontroi AB recipientkontrollen i Vegeån.

Läs mer

Kävlingeån. Vattenkontroll 2008. Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Johan Hammar Landskrona april 2009

Kävlingeån. Vattenkontroll 2008. Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Johan Hammar Landskrona april 2009 Kävlingeån Vattenkontroll 28 Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Johan Hammar Landskrona april 29 Uppdragsgivare Kävlingeåns vattenvårdsförbund Omslagsbild: Björkaån vid Björka (pkt

Läs mer

Parameter Metod (Referens) Mätprincip Provtyp Mätområde. Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III 1:1, 2, 4 0,04 0,2 mg/l

Parameter Metod (Referens) Mätprincip Provtyp Mätområde. Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III 1:1, 2, 4 0,04 0,2 mg/l Alkalinitet (karbonatalkalinitet) SS EN ISO 9963, del 2, utg. 1, 4 6 500 mg/l Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III, 4 0,04 0,2 mg/l Ammonium som kväve SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III, 4

Läs mer

SKOGSÖ TRÄSK. Limnologisk undersökning

SKOGSÖ TRÄSK. Limnologisk undersökning SKOGSÖ TRÄSK Limnologisk undersökning 2014 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Nacka kommun Finn Cederberg Tel: 08-431 80 46 E-post: finn.cederberg@nacka.se Utförare: Rapportskrivare: ALcontrol AB Caroline

Läs mer

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004 Avrinningsområde: Gullspångsälven 6-8 Terrängkartan: ef Vattenförekomst: SE66794-494 Kommun: Hällefors Vattendragsnummer: 84 Inventeringsdatum: juni 4 Koordinater: 6679 4947 Inventerad sträcka: 49 meter

Läs mer

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3 Telge Närmiljö 26-11-2 Page 1 of 23 Promemoria angående fortsatt och utökad verksamhet vid Tveta Återvinningsanläggning i Södertälje Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter 21-25. Mätpunkt

Läs mer

Laboratorier Örebro kommun, Tekniska förvaltningen Örebro Ackrediteringsnummer 4420 Verksamhetsstöd VA, Laboratoriet A

Laboratorier Örebro kommun, Tekniska förvaltningen Örebro Ackrediteringsnummer 4420 Verksamhetsstöd VA, Laboratoriet A Ackrediterings omfattning Laboratorier Örebro kommun, Tekniska förvaltning Örebro Ackrediteringsnummer 4420 Verksamhetsstöd VA, Laboratoriet A000101-006 Kemisk analys Provtagning Älvar och vattdrag, provtagning

Läs mer

Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy

Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy Ett projekt utfört på uppdrag av Uponor Infrastruktur Ola Palm 2009-06-04 2009 Uppdragsgivaren har rätt att fritt förfoga över materialet. 2009 Uppdragsgivaren

Läs mer

Statens naturvårdsverks författningssamling

Statens naturvårdsverks författningssamling Statens naturvårdsverks författningssamling Miljöskydd ISSN 0347-5301 Kungörelse med föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse; beslutad den 30 maj 1994. SNFS 1994:7 MS:75 Utkom från trycket

Läs mer

Edsviken. Fosfor i vatten och sediment

Edsviken. Fosfor i vatten och sediment Edsviken Fosfor i vatten och sediment 2 1 Förord Edsviken är en viktig rekreationssjö. Sjön är övergödd och har haft algblomningar under många år. Åtgärder för att förbättra sjön har diskuterats många

Läs mer

INDALSÄLVENS VATTENKVALITET 1993-2005

INDALSÄLVENS VATTENKVALITET 1993-2005 INDALSÄLVENS VATTENKVALITET - EM-LAB Strömsund 26-3-23 Förord Denna rapport har tagits fram på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund (IVVF) och sammanfattar resultaten av 13 års samordnad recipientkontroll

Läs mer

RECIPIENTKONTROLL Torne & Kalix älvar 2002

RECIPIENTKONTROLL Torne & Kalix älvar 2002 RECIPIENTKONTROLL Torne & Kalix älvar Torne/Kalix älvars vattenvårdsförbund 1 Torne/Kalix älvars Vattenvårdsförbund Omslagsbild: Pajala kommuns bildarkiv Postadress Telefon Telefax E-post Torne/Kalix älvars

Läs mer

Kemiska analyser allmänt

Kemiska analyser allmänt KIU Kemiska analyser Monika Franzén Kemiska analyser allmänt Varje enskild länk i analyskedjan är lika viktig för slutresultatet Avloppsvatten Prov Behandlat prov Signal Kemisk info Provtagning Provberedning

Läs mer

Studie angående eventuell påverkan av Albäckstippen på Albäcksån

Studie angående eventuell påverkan av Albäckstippen på Albäcksån Studie angående eventuell påverkan av Albäckstippen på Albäcksån MILJÖFÖRVALTNINGENS RAPPORT NR 4/28 28-7-4 Studie angående eventuell påverkan av Albäckstippen på Albäcksån Bakgrund Tekniska förvaltningen

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-09-07 Dnr: S/Gbg-2015-121 Rapport från s utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2015-08-31-2015-09-07

Läs mer

Ackrediteringens omfattning

Ackrediteringens omfattning Vattenkemi Alkalinitet (karbonatalkalinitet) SS-EN ISO 9963-2, utg. 1 Titrering 1:1, 2, 4 1-250 mg/l Ammonium som kväve SS-EN ISO 11732:2005 FIA 1:1, 2, 4 0,1-5,0 mg/l Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn

Läs mer

RECIPIENTUNDERSÖKNINGAR 2006. Vindelälvens- Umeälvens SRK

RECIPIENTUNDERSÖKNINGAR 2006. Vindelälvens- Umeälvens SRK Grågås, Bjuren 2007 Foto: Fredrik Sörvåg RECIPIENTUNDERSÖKNINGAR 2006 Vindelälvens- Umeälvens SRK INNEHÅLL SAMMANFATTNING...1 BAKGRUND...7 OMRÅDE...9 METODIK...11 Provtagningspunkter...11 Fysikaliska och

Läs mer

UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN

UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN FÖRKLARING TILL ANALYSRESULTATEN Karlskrona kommuns laboratorium Riksvägen 48 371 62 LYCKEBY tel. 0455-30 33 18 e-post: va-lab@karlskrona.se - 1 - INLEDNING Detta dokument

Läs mer

Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken

Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken 2008 Rapport 2009:4 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken - 2008

Läs mer