Vattenkvalité i Ensjön och Ljura bäck
|
|
- Rasmus Lundqvist
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Maria Rothman Tekniska kontoret TN 217/534 Vattenkvalité i Ensjön och Ljura bäck 1
2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Inledning bakgrund Syfte Metod Resultat Halter i bäcken Halter i ett längre perspektiv Uppmätta halter i förhållande till regn och nivåer i Ljura bäck Diskussion Bilagor Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga
3 1. Sammanfattning Ett projekt pågår för att titta på hur kapaciteten i Ljura bäck kan förbättras samtidigt som bäcken blir mer tillgänglig ur rekreationssynpunkt och dess naturvärden förstärks. I samband med detta arbete har vattenkvalitén i Ensjön och Ljura bäck studerats för att öka kunskapen om den kemiska statusen av Ljura bäck. Underlaget ska sedan användas för bedömning av hur framtida åtgärder kan påverka statusen. Provtagning har utförts i Ensjön och utmed Ljura bäck vid tre tillfällen. Provresultaten visar att för samtliga prover utom suspenderade ämnen är halterna av både närsalter och metaller högre i Ljura bäck än i Ensjön och för de flesta ämnen ökar halterna utmed bäcken. Halterna i Ensjön och Ljura är för de flesta ämnen låga både i förhållande till de nivåer som används vid statusklassning av ett vattendrag samt vid jämförelse med ett normalt dagvatten. Halterna för koppar och fosfor i bäcken ligger över den nivå för godkänd status av ett vattendrag. Vid regn ökar andelen dagvatten i bäcken. Utifrån de prover som tagits kan en viss regnpåverkan påvisas men skillnaden mellan provtagningstillfällena är relativt små. De åtgärder som planeras framöver är dels att strypa bäcken på några ställen och skapa översvämningsytor samt att öka bredden genom att skapa tvåstegsdiken. Ingen av dessa åtgärder borde ha någon negativ effekt på metall- och närsaltsinnehållet i bäcken. För vissa åtgärder som planeras kan troligen istället en positiv effekt erhållas på vattenkvalitén. 3
4 2. Inledning 2.1 bakgrund För att långsiktigt hantera dagvattenfrågorna inom Ljura bäcks avrinningsområde har en studie påbörjats för att studera Ljura bäcks kapacitet idag och i framtiden. Ljura bäck har en varierande utformning dels som öppet vattendike/bäck och dels i kulverterad form. I framtiden behövs främst den öppna delen behandlas så att erforderliga tillfälliga fördröjningar genom breddning och översvämningsytor kan fungera. Det kan även vara aktuellt att ta bort vissa kulverterade sträckor. Bäcken har idag inget större stadsmiljövärde för de boende i bäckens närhet. Det finns dock en stor potential i att kunna höja värdet. I figur 1 visas en bild över bäckfåran och vilka delar som är kulverterade. Bilden visar även vilka områden som är planlagda och var bäckfåran ligger på privat mark. Figur 1. Bild över Ljura bäck. Lila linjer är bäckfåran, gröna linjer är de kulverterade delar, röda områden är område som helt eller delvis ligger på privat mark och blåa områden är sträckor som inte är detaljplanelagda. Uppgifter om statusklassningen av Ljura bäck har erhållits från Helene Ek på Länsstyrelsen. Ljura bäck är klassad som en vattenförekomst och uppnår inte god kemisk status. Bedömningen baseras på att 4
5 koncentrationen av PFOS i Ljura bäck överskrider EU:s gränsvärde. En trolig källa till PFOS är brandövningsplatsen vid Norrköpings flygplats. Dessutom visar mätningar i fisk, från såväl östgötska som övriga svenska sjöar och vattendrag, att EU:s gränsvärde för kvicksilver och PBDE:er överskrids. Ljura bäck har även måttlig ekologisk status. Bedömningen baseras på påväxtalgsdata från 28 som visar på måttlig status och stöds av näringsämnesklassningen som bedömts som dålig. Detta tyder på att förekomsten har ett övergödningsproblem. Konnektiviteten visar på dålig status och det morfologiska tillståndet visar på otillfredsställande status. Detta visar på att förekomsten även har ett problem med fysisk påverkan. När det gäller bedömning av ekologisk status är det biologin (här påväxtalger) som väger tyngst. Referensvärdet har tagits fram med hjälp av en formel baserat på bl. a. absorbans och höjd över havet. När det gäller fosfor står det i VISS: God status uppnås när medelvärdet av de uppmätta fosforkoncentrationerna är mindre än det dubbla referensvärdet (dvs 36 µg TP/L). I Ljura bäck har därmed tillståndet för fosfor klassats till dålig status. Ljura bäck är således övergödd. Motala Ströms vattenvårdsförbund utför månadsvis mätning på Ljura bäck på närsalter. Provtagningen sker där Ljura bäck korsar Lindövägen. För att få en bättre förståelse för bäcken och Ensjöns status har vi i detta projekt gjort ett antal kompletterande mätningar i Ensjön och utmed bäckfåran. 2.2 Syfte Syftet med detta projekt är att öka kunskapen om den kemiska statusen av Ljura bäck. Underlaget ska användas för bedömning av hur framtida åtgärder kan påverka statusen. 2.3 Metod Vattenprover har tagits vid tre tillfällen i Ensjön och utmed Ljura bäck vid följande datum , och I figur 1 visas provpunkterna. Provpunkterna har valts på punkter där vattnet anses vara väl omblandat och det är lätt att kunna ta ett prov på vattenfasen utan att risker att påverkas av sediment. Proverna har tagits ut som stickprov. Proverna har analyserats av ALcontrol Laboratories. För alla vattenprover har totalhalten mätts. Regndata och nivån i Ljura bäck mäts kontinuerligt av Norrköping Vatten och Avfall och underlag har erhållit, se bilaga 4. I tabell 1 beskrivs regnförutsättningarna vid de olika provtillfällena. 5
6 Figur 1. Provtagningspunkter P1,P2 och P3 utmed Ljura bäck samt foto på provpunkt P1 och P2. Provpunkt P3 togs från bron utmed Lindövägen. Tabell 1. Regnmängder och nivåer i Ljura bäck vid provtagningstillfällena Provtillfälle Regnförhållande Nivå i bäcken vid Zetterbloms bil 1 Torrt. Inget regn på en månad. Mycket låg nivå,,25 m 2 Inget regn aktuell dag men nästan dagligt regn mellan 1-7 mm/dag under två veckor innan. 3 Regn aktuell dag och dagligen mellan,5-8 mm under två veckor innan. Låg nivå,,35 m Lite högre nivå,,5 m Erhållna provresultat har jämförts med halter för ett normalt dagvatten samt de halter som använts för olika ämnen vid statusklassificeringen av Ljura bäck samt de resultat som erhålls vid den ordinarie provtagning som utförs av Motala Ströms Vattenvårdsförbund och som tagits ut från deras hemsida, En jämförelse med dagvatten gjordes för att uppskatta hur Ljura bäcks status förhåller sig till ett normalt dagvatten. Andelen dagvatten i Ljura bäck har tidigare uppskattats till mellan 1-3 % av flödet på årsbasis. Halterna för normalt dagvatten är hämtade från StormTac samt från rapporten Att definiera normaldagvatten; förslag och resonemang och för statusklassificeringen från Havs-och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 213:19). Halterna för normaldagvatten beskrivs i rapporten som ett medelvärde men redovisas i tabell 2 som intervallets mittvärde. Det är viktigt att förtydliga att värdena som redovisas som normalt dagvatten är osäkra och att intervallet för varje parameter är stor. 6
7 I tabell 2 redovisas även värdena som används som referensvärde vid statusklassning. Som referensvärde för statusklassning har genomgående värden för inlandsvatten använts eftersom Ljurabäck är ett sötvatten. Värdena för inlandsvatten skiljer sig i jämförelse med de för kustvatten och vatten i övergångszon främst avseende zink. För zink är värdet för Östersjön längre (1,1 µg/l jämfört med 5,5 µg/l) för krom är det samma medan det för koppar är högre i kustvatten. Koppar, krom och zink är riktvärden för god ekologisk status. Bly, kadmium och nickel är gränsvärden för kemisk ytvattenstatus. Värdet för kadmium avser vattenhårdhetsklass 3 av 5. Statusklassningen av zink och koppar görs på biotillgängliga halter. Detta bestäms genom att en modellberäkning baserat på filtrerade prov. Tabell 2. Halter för normalt dagvatten och halter för att uppnå godkänd status vid statusklassificering. Ämne Normalt dagvatten (µg/l) (framräknade snittvärdenvariationerna är stora) Referensvärde för statusklassning (µg/l) (årsmedelvärde) Fosfor Kväve 1 5 Suspenderad substans 58 Bly 12,5 1,2 (filtrerat prov) Kadmium,7,9 (filtrerat prov) Koppar 25,5 (biotillgängligt) Krom 6 3,4 (filtrerat prov) Nickel 8 4 (biotillgängligt) Zink 9 5,5 (biotillgängligt) 3. Resultat 3.1 Halter i bäcken Resultaten från provtagningen är sammanställd dels som primärvärden i bilaga 1 och dels som stapeldiagram i bilaga 2, figur 1-9. För samtliga prover utom suspenderade ämnen är halterna av både närsalter och metaller högre i Ljura bäck än i Ensjön och för de flesta ämnen ökar halterna utmed bäcken. För suspenderade ämnen är variationerna mellan provpunkterna och provtillfällena stora och något mönster går inte att hitta på dessa tre provtillfällen. Resultaten har jämförts med halterna i ett normalt dagvatten och med de halter som använts vid klassificeringen av Ljura bäck. För samtliga metaller ligger Ljura bäck och Ensjön betydligt lägre än nivån i ett normalt dagvatten. För fosfor ligger halterna på ungefär halva nivån som ett normalt dagvatten och för kväve ligger de på ungefär samma nivå. 7
8 I förhållande till halterna för statusbedömning så var både koppar och fosfor över nivån för godkänd status vid samtliga prover utmed bäcken och även för Ensjön. Nivåerna för krom och kadmium var lägre jämfört med statusbedömningen både i bäcken och i Ensjön. Halterna för zink och bly låg på ungefär samma nivå som statusbedömningen i bäcken men låg under nivån i Ensjön. För de olika metallerna kan en jämförelse med halterna för statusbedömning egentligen inte göras eftersom de utgår ifrån biotillgängligt eller filtrerade prover. 3.2 Halter i ett längre perspektiv Motala Ströms Vattenvårds förbund har sedan lång tid tillbaka analyserat närsaltinnehållet i Ljura bäck. Utifrån dessa variationer kan en jämförelse göras över tiden. I bilaga 2 redovisas hur kväve- och forsforhalterna varierat under perioden Resultatet visar inga tydliga trender men halterna har varit lägre under den senare perioden. Halterna från provtagningen som genomförs av Motala Ströms vattenvårdsförbund ligger på samma nivå som de provtagningar som utförts inom detta projekt. 3.3 Uppmätta halter i förhållande till regn och nivåer i Ljura bäck Vattnet som rinner i Ljura bäck består av en blandning av naturligt vatten och dagvatten. Beroende på det naturliga flödet i bäcken och när det senast regnade varierar sammansättningen. I bilaga 3 redovisas regnflöden under provtagningsperioden samt nivån i Ljura bäck. Det första provtillfället var helt opåverkat av regn medan det vid de andra två tillfällena hade regnat under en längre period innan provtagningen. Vid det sista provtillfället regnade det även under dagen. De flesta halterna var högre vid de två senare provtillfällena med skillnaderna är relativt små både mellan provtillfällen och provpunkterna. För ämnena fosfor och zink går det inte att se att halterna var högre vid provtillfällena som var kopplade till regn. 4. Diskussion Statusen för Ljura bäck enligt VISS är inte god i avseende på kemisk status pga koncentrationen av PFOS. För de parametrar som mättes i denna mätning finns det inget som tyder på att Ljura bäck inte uppnår god kemisk status för enbart dessa enskilda parametrar. Ljura bäck har även en måttlig ekologisk status. För bedömningen ingår en rad parametrar som inte bedömts i denna mätning. I bedömningen ingår även fosforhalten och även våra mätningar visar att fosforhalten inte uppfyller referensvärdet för god status. De olika metallerna och även fosfor kan finnas i både löst och fast form. Vid provtagningen i detta projekt analyserades endast totalhalten. En jämförelse har även gjorts mellan totalhalten av olika metaller och halten av suspenderande ämnen (Bilaga 5). För fosfor finns kan högre fosforhalter kopplas till förhöjda halter suspenderad substans. För metaller kan ingen liknande korrelation påvisas. Mängden prov är egentligen för liten för att göra en analys av detta. Om ytterligare provtagning ska ske borde även lösta halter bestämmas. För de metaller som bedöms utifrån biotillgänglighet bör även detta beräknas. Vattenkvalitén i Ljura bäck är betydligt renare än ett normalt dagvatten för samtliga uppmätta parametrar utom kväve som ligger på ungefär samma nivå. Det gick inte att tydligt se att halterna i bäcken steg vid de provtillfällen som skedde vid eller i anslutning till regn. Vid de provtillfällen som togs i samband med regn hade det regnat under en längre tid innan provtagningen skedde. Troligen hade halterna varit högre om provtagning skett i början av en regnperiod speciellt om det innan dess varit en längre period av torka. För att tydligare kunna förstå detta samband behöver fler prover tas i 8
9 samband med regn och både naturliga flöden och dagvattenflöden uppskattas. Provtagningsmetoden behöver även ses över. Vid dessa provtagningar togs endast stickprov. För en bättre förståelse bör troligen någon form av tidsstyrd provtagning användas. De flesta metaller är dock högre i bäcken än i Ensjön vilket skulle kunna tyda på att dagvattnet som tillförs bäcken påverkar metallinnehållet. Metallhalterna är dock generellt låga även i bäcken. Utmed bäcken finns dessutom två andra tillflöden som enbart innehåller naturligt vatten. Ett antal åtgärder kommer att planeras framöver för att öka bäckens kapacitet. De åtgärder som planeras är dels att strypa bäcken på några ställen och skapa översvämningsytor samt att öka bredden genom att skapa tvåstegsdiken. Ingen av dessa åtgärder borde ha någon negativ effekt på metall- och närsaltsinnehållet i bäcken. De strypningsåtgärder som planeras kommer troligtvis ha en positiv effekt på samtliga parametrar både genom fastläggning av suspenderad substans samt nyttiggörande av näringsämnen. Mätningar av Ljura bäck görs idag av Motala ströms vattenvårdsförbund. Idag mäts endast kväve och fosfor vid deras mätningar. Det vore önskvärt att i framtiden även komplettera deras mätningar med metaller och eventuellt även andra parametrar för att långsiktigt kunna utvärdera de åtgärder som planeras i framtiden. 9
10 5. Bilagor Bilaga 1 Analysresultat Primärvärden Ämne Datum Ensjön P1 P2 P3 Enhet Suspenderade ämnen 25 juli 12 7,8 5 5 mg/l 25 sept mg/l 27 nov 7, mg/l Fosfor 25 juli μg/l 25 sept μg/l 27 nov μg/l Kväve 25 juli μg/l 25 sept μg/l 27 nov μg/l Bly 25 juli,14,36,27,45 μg/l 25 sept,23,58,54 1,2 μg/l 27 nov,23 1,8 2,7 1,1 μg/l Kadmium 25 juli <.1,11,12,18 μg/l 25 sept <.1,12,12,27 μg/l 27 nov <.1,28,38,31 μg/l Koppar 25 juli,44 1,4 2 4 μg/l 25 sept,52 2,4 2,6 4,8 μg/l 27 nov,85 3,9 4,9 4,7 μg/l Krom 25 juli,51,27,3,4 μg/l 25 sept,13,65,63,98 μg/l 27 nov,23 1,9 2,1 1,3 μg/l Kvicksilver 25 juli <.1,1,1,1 μg/l 25 sept <.1 <.1 <.1,1 μg/l 27 nov <.1 <.1 <.1,1 μg/l Nickel 25 juli,63 1,2 1,4 2,6 μg/l 25 sept,5 1,4 1,4 2,4 μg/l 27 nov,76 2,4 2,9 3 μg/l Zink 25 juli < 1 6,8 6,2 13 μg/l 25 sept 1 5,1 5,9 13 μg/l 27 nov 1, μg/l 1
11 Bilaga 2 Fosforhalt μg/l Sommar 217 Tidig höst 217 Sen höst 217 Ensjön Ljurabäck mitten (P2) Ljurabäck början (P1) Referensvärde för statusklassning Figur 1 Fosforhalt i Ensjön och utmed Ljura bäck Kvävehalt μg/l Sommar 217 Tidig höst 217 Sen höst 217 Ensjön Ljurabäck början (P1) Ljurabäck mitten (P2) Figur 2 Kvävehalt i Ensjön och utmed Ljura bäck Suspenderade ämnen mg/l Sommar 217 Tidig höst 217 Sen höst 217 Ensjön Ljurabäck början (P1) Ljurabäck mitten (P2) Figur 3 Suspenderade ämnen i Ensjön och utmed Ljura bäck 11
12 Suspenderade ämnen mg/l Sommar 217 Tidig höst 217 Sen höst 217 Ensjön Ljurabäck början (P1) Ljurabäck mitten (P2) Figur 4. Blyhalt i Ensjön och utmed Ljura bäck Kadmiumhalt μg/l,8,6,4,2 Sommar 217 Tidig höst 217 Sen höst 217 Ensjön Ljurabäck mitten (P2) Ljurabäck början (P1) Referensvärde för statusklassning (µg/l) Figur 5. Kadmiumhalt i Ensjön och utmed Ljura bäck Kopparhalt μg/l Sommar 217 Tidig höst 217 Sen höst 217 Ensjön Ljurabäck mitten (P2) Ljurabäck början (P1) Referensvärde för statusklassning, biotillgängligt Figur 6. Kopparhalten i Ensjön och utmed Ljura bäck 12
13 Kromhalt μg/l Sommar 217 Tidig höst 217 Sen höst 217 Ensjön Ljurabäck mitten (P2) Ljurabäck början (P1) Referensvärde för statusklassning Figur 7. Kromhalten i Ensjön och utmed Ljura bäck Nickelhalt μg/l Sommar 217 Tidig höst 217 Sen höst 217 Ensjön Ljurabäck mitten (P2) Ljurabäck början (P1) Referensvärde för statusklassning, biotillgängligt Figur 8 Nickelhalten i Ensjön och utmed Ljura bäck Zinkhalt μg/l Sommar 217 Tidig höst 217 Sen höst 217 Ensjön Ljurabäck mitten (P2) Ljurabäck början (P1) Referensvärde för statusklassning, biotillgängligt Figur 9 Zinkhalten i Ensjön och utmed Ljura bäck 13
14 Bilaga 3 Fosfor Ljurabäck Tot P μg/l Referensvärde för statusklassning Figur 1 Fosforhalt vid Lindövägen Kväve Ljurabäck Tot N μg/l Figur 2 Kvävehalt vid Lindövägen
15 Bilaga 4 Figur 1 Nederbördsdata för Ljura bäcks avrinningsområden hösten 217 Vattendjup i utlopp kulvert vid Zetterblomsbil (m) 1,9,8,7 Provomgång 3,6,5,4,3 Provomgång 1 Provomgång 2,2, Figur 2 Vattennivå i Ljura bäck vid Zetterbloms bil hösten
16 Bilaga 5 Fosforhalt, μg/l Fosfor mot SS 1 2 Nickelhalt, μg/l,8,7,6,5,4,3,2,1 Nickel mot SS 1 2 Bly mot SS Blyhalt, μg/l,25,2,15,1,5,9,8,7,6,5,4,3,2,1 1 2 Kopparrhalt, μg/l Koppar mot SS 1 2 Kromhalt, μg/l,25,2,15,1,5 Krom mot SS 1 2 Figur 1. Korrelationer från prov tagna i Ensjön för fosfor, bly, nickel, koppar och krom mot halten suspenderad substans 16
17 Fosforhalt, μg/l ,9 4,8 4,7 4,6 4,5 4,4 4,3 4,2 4,1 4 3,9 Fosfor mot SS Koppar mot SS Kopparhalt, μg/l Blyhalt, μg/l 1,4 Bly mot SS 1,2 1,8,6,4, Kromhalt, μg/l 2,5 Krom mot SS 2 1,5 1, ,5 3 2,5 2 1,5 1,5 Nickel mot SS Nickelhalt, μg/l Figur 5. Korrelationer från prov tagna i provtagningspunkt 3 vid Lindöbron för fosfor, bly, nickel, koppar och krom mot halten suspenderad substans 17
UPPDRAGSLEDARE. Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV. Petra Wallberg. Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm
UPPDRAG Miljö UPPDRAGSNUMMER 5630208300 UPPDRAGSLEDARE Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV Petra Wallberg DATUM GRANSKAD AV Uno Strömberg Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm
Läs merBeskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013
Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013 1. Allmänt om klassificeringen Klassificeringen baseras
Läs merUndersökning av föroreningar via dagvatten till Östergötlands kustvatten. Igor Keljalic och Helene Ek Henning Miljöskyddsenheten
Undersökning av föroreningar via dagvatten till Östergötlands kustvatten Igor Keljalic och Helene Ek Henning Miljöskyddsenheten Alla vatten ska uppnå god status Vattendirektivets mål - god ekologisk och
Läs merAcceptabel belastning
1 Acceptabel belastning 1. Inledning Denna PM redogör för acceptabel belastning och önskade skyddsnivåer på vattenrecipienter inom och nedströms Löt avfallsanläggning. Rapporten ingår som en del av den
Läs merMiljöprövning för tunnelbana från Akalla till Barkarby station. Bilaga 6 Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer
Miljöprövning för tunnelbana från Akalla till Barkarby station Bilaga 6 Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer Miljöprövning för tunnelbana från
Läs merSpåra källor till dagvattenföroreningar och samtidigt uppskatta tillskottsvattentillflöden?
Spåra källor till dagvattenföroreningar och samtidigt uppskatta tillskottsvattentillflöden? Jonathan Mattsson 1, Ann Mattsson 2, Fredrik Davidsson 2 1 Stadens Vatten LTU 2 GRYAAB Avloppsvatten som informationskälla
Läs merHVMFS 2016:31 BILAGA 3: BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR HYDROMORFOLOGISKA KVALITETSFAKTORER I SJÖAR, VATTENDRAG, KUSTVATTEN OCH VATTEN I ÖVERGÅNGSZON
Bilaga 3 BILAGA 3: BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR HYDROMORFOLOGISKA KVALITETSFAKTORER I SJÖAR, VATTENDRAG, KUSTVATTEN OCH VATTEN I ÖVERGÅNGSZON HVMFS 2016:31 3 Hydrologisk regim i vattendrag 3.1 Kvalitetsfaktor
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring i föreskrifter och allmänna råd (NFS 2008:1) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten
Läs merDAG- OCH YTVATTENKONTROLL 2017 GÖTEBORG LANDVETTER AIRPORT
Kontroll Dokumenttyp 1 av 22 BILAGA 1 DAG- OCH YTVATTENKONTROLL 2017 GÖTEBORG LANDVETTER AIRPORT E-post: info@ 2 av 22 SAMMANFATTNING I denna bilaga redovisas 2017 års analysresultat från genomförda provtagningar
Läs mer1.0 INLEDNING DATUM UPPDRAGSNUMMER TILL. Trafikverket KOPIA E20 FINNGÖSA - YTVATTENPROVTAGNING I SÄVEÅN
DATUM 2016-02-24 UPPDRAGSNUMMER 1522243 TILL KOPIA Trafikverket FRÅN Golder Associates AB E-POST maria_florberger@golder.se E20 FINNGÖSA - YTVATTENPROVTAGNING I SÄVEÅN 1.0 INLEDNING Trafikverket har för
Läs merTORNE & KALIX ÄLVAR. Torne- & Kalix älvars. Vattenvårdsförbund ÅRSRAPPORT 2017 F I N L A N D I G E S V E R. Torne älvs avrinningsområde
Torne- & Kalix älvars Vattenvårdsförbund TORNE & KALIX ÄLVAR ÅRSRAPPORT 2017 P O L C I R K E L N N O R G E S V E R I G E A N D F I N L Torne älvs avrinningsområde Kalix älvs avrinningsområde F I N L A
Läs merPM PROVTAGNING AV YT- OCH DAGVATTEN
PM PROVTAGNING AV YT- OCH DAGVATTEN Som en del i förstudien vid Reijmyre glasbruk 1 har WSP utfört provtagning av ytvatten och spillvatten/dagvatten under 2016. Prover har tagits på dels ytvatten i bäcken
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 4, oktober-december 2016
Sid 1 (2) Landskrona 2017-01-18 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 4, oktober-december 2016 Saneringsarbetet är i full gång och har under sista kvartalet expanderat
Läs merProvtagningar i Igelbäcken 2006
Provtagningar i Igelbäcken 6 Christer Lännergren/LU Stockholm Vatten Telefon 8 5 5 christer.lannergren@stockholmvatten.se 7-5-7 Provtagningar i Igelbäcken 6 Igelbäcken rinner från Säbysjön till Edsviken.
Läs merKOMPLETTERING AV DAGVATTENUTREDNING FÖR ORREN 1 OCH 10, NORRTÄLJE KOMMUN
1 KOMPLETTERING AV DAGVATTENUTREDNING FÖR ORREN 1 OCH 10, NORRTÄLJE KOMMUN Objekt: Orren 1 o. 10 Norrtälje kommun Datum: 2017-10-12 Uppdragsgivare: Jan Bogefors, Jabo Bygg AB Handläggare: Lars Källered
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 2, april-juni 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-07-03 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 2, april-juni 2017 Saneringsarbetet pågår fortfarande men är nu inne i en fas som huvudsakligen
Läs merNya statusklassningar vattendrag nov 2013
Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Renate Foks 12 nov 2013 Hagbyån och Halltorpsån Utdrag från VISS, 12 nov 2013 Hagbyån Hagbyån Hagbyån Halltorpsån Halltorpsån gul = måttlig ekologisk status, grön=
Läs merKomplettering av dagvattenutredning - Detaljplan för fastigheterna Östhamra 1:56 1:57, Norrtälje kommun
Handläggare Erika Heander Tel +46 10 505 18 31 E-post erika.heander@afconsult.com Mottagare Volabo Projekt Östhamra AB Tomas Wågström Fornåsvägen 11 184 60 Åkersberga Datum 2017-08-16 Uppdragsnummer 732395
Läs merDagvattnets föroreningsinnehåll. fältstudier. Heléne Österlund Forskare, Stadens vatten LTU
Dagvattnets föroreningsinnehåll erfarenheter från fältstudier Heléne Österlund Forskare, Stadens vatten LTU Källor till föroreningarna De material vi använder när vi bygger våra städer påverkar dagvattnets
Läs merSANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG
Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Beräkning av frigörelse av metaller och dioxiner i inre hamnen vid fartygsrörelser Rapport nr Oskarshamns hamn 2010:7 Oskarshamns
Läs merMOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 10 BILAGA 10
BILAGA Metaller i blåmussla år 37 Metodik Blåmusslor insamlades av Sveriges Vattenekologer den 1 september. Insamlingen genomfördes med hjälp av dykning på fem stationer utmed kusten (Tabell 1). På varje
Läs merTungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2011
Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2011 Emilie Feuk Rapport 2012:7 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 2(12) Sammanfattning Miljöförvaltningen har odlat gräs i krukor som
Läs merKontrollprogram Västra Viared
Kontrollprogram Västra Viared Innehåll 1 Inledning... 2 2 Kontroller... 2 2.1 Vattenkemi... 2 2.2 Flödesmätning... 2 3 Provtagningspunkter och omfattning... 2 3.1 Riktvärden vattenkemi... 3 3.2 Åtgärdsnivåer
Läs merTORNE & KALIX ÄLVAR. Torne- & Kalix älvars. Vattenvårdsförbund ÅRSRAPPORT 2016 F I N L A N D I G E S V E R. Torne älvs avrinningsområde
Torne- & Kalix älvars Vattenvårdsförbund TORNE & KALIX ÄLVAR ÅRSRAPPORT 2016 P O L C I R K E L N N O R G E S V E R I G E A N D F I N L Torne älvs avrinningsområde Kalix älvs avrinningsområde F I N L A
Läs merTungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2012
Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2012 Emilie Feuk Rapport 2013:2 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona oc 2(12) Sammanfattning Miljöförvaltningen har odlat gräs i krukor
Läs merIvösjön en vattenförekomst i EU
Ivösjön en vattenförekomst i EU Arbete i sex års cykler - 2009-2015 Mål: God ekologisk status Ingen försämring 1. Kartläggning 2. Kvalitetsmål och normer Klar 22 december 2007 Klar 22 december 2009 3.
Läs merÅRSRAPPORT SRK NEDRE ÅNGERMANÄLVEN
Årsrapport för 217 UPPDRAGSNUMMER 165424 217 SWECO ENVIRONMENT PER HOLMLUND CAROLIN SANDGREN PEDER DALIN Sammanfattning Syftet med rapporten är att presentera resultat från 217 års samordnade recipientkontroll
Läs merLämplig utsläppspunkt
Lämplig utsläppspunkt 1. Inledning Denna PM sammanfattar utredningen gällande lämplig utsläppspunkt för det behandlade lakvattnet. Rapporten ingår som en del av den prövotidsredovisning för Löt avfallsanläggning
Läs merSjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015
Sjöar och vattendrag i åns avrinningsområde 2015 Medeltemperatur Nederbörd Medelvattenflöde Bedömningsgrundernas fem olika klasser Nuvarande dokument som används i denna underökning Havs- och vattenmyndighetens
Läs merRecipientkontroll 2013 Vattenövervakning Snuskbäckar
Loobäcken Recipientkontroll Vattenövervakning Snuskbäckar Sammanfattning Miljöskyddskontoret utför vattenprovtagning i av kommunens bäckar. Provtagningen sker på platser två gånger per år. Syftet med provtagningen
Läs merPM F08 110 Metaller i vattenmossa
Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-10-06 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 3, juli-september 2017 Saneringsarbetet är nu inne i en fas som huvudsakligen innebär återställning
Läs merRecipientkontroll 2015 Vattenövervakning Snuskbäckar
Mellbyån Recipientkontroll 5 Vattenövervakning Snuskbäckar Sammanfattning Miljöskyddskontoret utför vattenprovtagning i av kommunens bäckar. Provtagningen sker på platser två gånger per år. Syftet med
Läs merProvfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre. Uppdaterad
Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre Uppdaterad 2010-09-09 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar
Läs merPå gång inom vattenförvaltningen
På gång inom vattenförvaltningen Med fokus på bekämpningsmedel Teresia Wällstedt Upplägg Preliminär tidsaxel till 2021 Ny vägledning från HaV Statusklassificering, några exempel Nästa 6-årscykel Reviderade
Läs merKistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar
Uppdragsnr: 10106430 1 (4) PM Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009 1 Sammanfattning Halmstads kommun planerar för en ny deponi på Kistinge söder om Halmstad. I samband med detta har
Läs merBilaga 1. Analysdata Dag och ytvatten Go teborg Landvetter Airport Dokumenttyp Datum Ver.rev Dokumentnummer Sida
-3-3. () Bilaga Analysdata Dag och ytvatten Go teborg Landvetter Airport 4 -3-3. () INLEDNING I rapport Analysdata Dag- och ytvatten 4 redovisas analysresultat från provtagning genomförd av Swedavia i
Läs merStatusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare
Statusklassning i praktiken Vattenvård i verkligheten En vattenvårdares vardag Vattensamordnare 018 19 50 15 gunilla.lindgren@lansstyrelsen.se I konkurrensen om vattnet får statusklassningen stor betydelse
Läs merMetallundersökning Indalsälven, augusti 2008
Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.
Läs merDagvattenutredning. 1 Bakgrund. Granskad : Johan A Engström och Per J Axelsson
Författare Axel Meurling Telefon 0105051252 E-mail Axel.Meurling@afconsult.com Recipient Brickhouse Olle Tholstrup Joakim Trigell Johan Blomster Datum 07/05/2017 Projekt ID 735334 Granskad 2017-05-16:
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2016
Sid 1 (2) Landskrona 2016-10-31 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 3, juli-september 2016 Saneringsarbetet är nu i full gång. Mellan provtagningen i juli och
Läs merPM Sollentuna kommun Avrinningsområdesbestämning och föroreningsberäkningar
Hr PM 2006-06-19 Sollentuna kommun Avrinningsområdesbestämning och föroreningsberäkningar för dagvatten 1143 245 000 Föroreningsberäkningar för dagvatten till Edsviken inom Sollentuna kommun Inledning...
Läs merKäppalaförbundets riktlinjer för länshållningsvatten
Riktlinjer Diarienummer Käppalaförbundets riktlinjer för länshållningsvatten Ledningsgruppen 2017-09-28 Käppalaförbundet Reviderad 2017-10-17 Käppalaförbundet Riktlinjer 2 (5) 1. Inledning Sprängning,
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 1, januari-mars 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-04-04 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 1, januari-mars 2017 Saneringsarbetet är fortfarande i full gång, men även arbetet med återställning
Läs merRAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år
Läs merUtsläpp till och tillstånd i Edsviken samt effekter av dagvatten från Järvatunneln
Utsläpp till och tillstånd i Edsviken samt effekter av dagvatten från Järvatunneln Figur 1 Största utsläppspunkterna till sjön Edsviken (Stenvall B., SWECO VIAK, 2006) SWECO VIAK Gjörwellsgatan 22 Box
Läs merUnderlagsdokument till åtgärdsprogrammet
Underlagsdokument till åtgärdsprogrammet Kapitel 1. Beskrivning av avrinningsområdet E. befolkning, andel jordbruk, utsläppskällor, värdefulla vatten Varför ser det ut så här? Kap. 2 Miljöproblem i ytvatten
Läs merMetaller och miljögifter i Stockholms sediment
MILJÖFÖRVALTNINGEN MILJÖANALYS TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (9) 2011-11-07 Handläggare: Katrin Holmström Telefon: 08-508 28885 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2011-11-22 p.24 Metaller och miljögifter i Stockholms
Läs merRapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.
RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas
Läs merTungmetallbestämning i gräskulturer
1(14) Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2013 Hilde Herrlund Miljöinspektör Rapport 2014:1 Januari 2014 2(14) Sammanfattning I jämförelse med 2012 skedde en ökning av tungmetallhalten
Läs mer1986L0278 SV
1986L0278 SV 20.04.2009 004.001 8 BILAGA 1 A GRÄNSVÄRDEN FÖR HALTER AV TUNGMETALLER I MARKEN (mg/kg torr vikt i ett representativt prov, enligt definitionen i bilaga 2 C, från mark med ett ph mellan 6
Läs merTungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2010
1(14) Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 21 Martin Lindahl Rapport 21:1 Miljöförvaltningen 261 8 Landskrona 2(14) Sammanfattning Miljöförvaltningen har odlat gräs i krukor
Läs merMETALLER OCH ORGANISKA FÖRORENINGAR I SEDIMENT FRÅN MÄLAREN
2018-11-30 METALLER OCH ORGANISKA FÖRORENINGAR I SEDIMENT FRÅN MÄLAREN METALLER OCH ORGANISKA FÖRORENINGAR I SEDIMENT FRÅN MÄLAREN KUND Länsstyrelsen i Västmanlands län KONSULT WSP Environmental Sverige
Läs merAbborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05
Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket. Foto Lisa Lundstedt Metaller i insjöabborre Uppdaterad 211-12-5 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar
Läs merTORNE OCH KALIX ÄLVAR
Vassara älv TORNE OCH KALIX ÄLVAR INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND... 2 METODIK... 3 RESULTAT... 5 RESULTAT DELOMRÅDE 1 MUONIO ÄLV... 5 RESULTAT DELOMRÅDE 2 TORNE ÄLV, ÖVRE DELEN... 8 RESULTAT DELOMRÅDE
Läs merVattenförekomsten Ivösjön
Första sex års cykeln: 2009-2015 Vattenförekomsten Ivösjön 2015-2021 Inför dialogen 2014 och före Vattenmyndighetens beslut 22 december 2015 för perioden 2015-2021 Statusklassning Arbete i sex års cykler;
Läs merMOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 9 BILAGA 9
MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 214 Bilaga 9 BILAGA 9 år 214 219 MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 214 Bilaga 9 Metodik Under september 214 har abborre samlats in för analys av metaller och morfometriska
Läs merGötarpsån: Hären - Töllstorpaån
Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen
Läs merAvledning av vägdagvatten till Igelbäcken
- 1 - Christer Lännergren / LU 8--8 Stockholm Vatten, 1 3 Stockholm Telefon 8 1 christer.lannergren@stockholmvatten.se Anna Mrosz Miljöförvaltningen Box 813 1 Stockholm Avledning av vägdagvatten till Igelbäcken
Läs merSammanfattning av rapporten
Sammanfattning av rapporten Evaluation of the contaminant status in sediment and fish in the Bothnian Bay. Titel Omslagsbild: Författare: Kontaktperson: Sammanfattning av rapporten. Evaluation of the contaminant
Läs merMiljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen. Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys
Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys Miljögifter inom vattenförvaltningen Särskilt förorenande ämnen (SFÄ)
Läs merInledning Inför planändring har provtagning utförts av dagvatten i två dagvattenbrunnar i Hunnebostrand i Sotenäs kommun.
PM Provtagning av dagvatten i Hunnebostrand, Sotenäs kommun Grapnummer 17123 Uppdragsledare Utfärdat av Granskat av Eva Selnert Uppdragsnummer Version 1.0 Sidnr 1(2) 2017-05-12 2017-05-15 PM Provtagning
Läs merTolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering
2012-06-27 Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering Foto: Helena Branzén, SGI Sida 2 av 14 Inledning Rivning och sanering av
Läs merMetallbestämning. Gräskultur. Landskrona 2009
Miljöförvaltningen Metallbestämning Gräskultur Landskrona 29 Emilie Jönsson & Victoria Andersson Miljöförvaltningen 261 8 Landskrona Rapport 21:2 Sammanfattning Som ett mått på nedfallet av metaller har
Läs merMKB Landsortsfarleden Inrättande av nya farledsavsnitt
MKB Landsortsfarleden Inrättande av nya farledsavsnitt Vattenförekomster 2017-01-31 1. Inledning... 3 2. Igelstaviken... 4 3. Hallsfjärden... 5 4. Näslandsfjärden... 6 5. Stavbofjärden... 7 6. Himmerfjärden...
Läs merMiljökvalitetsnormer och undantag. Mats Wallin, Norra Östersjöns vattendistrikt
Miljökvalitetsnormer och undantag Mats Wallin, Norra Östersjöns vattendistrikt Syftet med vattenförvaltningen God yt- och grundvattenstatus senast 2015. Vatten med sämre status än god och utan utveckling
Läs merUtkom från trycket den xx december beslutade den XX december 2018 (Dnr: XX)
Xx FS 2018:xx Utkom från trycket den xx december 2018 Länsstyrelsen i Norrbottens läns (Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikts) föreskrifter om ändring i Länsstyrelsen i Norrbottens läns (Vattenmyndigheten
Läs merMiljökvalitetsnormer och undantag
Miljökvalitetsnormer och undantag Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig för Vattenmyndigheternas gemensamma arbetsgrupp för Åtgärdsprogram Syfte MKN god status ska uppnås senast 2015,
Läs merFöroreningsberäkningar till detaljplan för Sandstugan 2, Uttran, Botkyrka kommun
Förosberäkningar till detaljplan för Sandstugan 2, Uttran, Botkyrka kommun GRAP 17027 Jenny Korinth Geosigma AB 2017-02-17 Uppdragsnummer Grap nr Datum Antal sidor Antal bilagor 604648 17027 2017-02-17
Läs merSalems kommun 2014-01-31
Undersökningar som utförs i Uttran, Flaten och Flatenån Salems kommun 2014-01-31 Innehåll Uttran och Flaten... 2 Provtagningar har utförts sen 1997... 2 UTTRAN... 3 FLATEN... 3 FLATENÅN... 3 EU:s ramdirektiv...
Läs merHVMFS 2013:19 Konsoliderad elektronisk utgåva Uppdaterad BILAGA 6: GRÄNSVÄRDEN FÖR KEMISK YTVATTENSTATUS. Bilaga 6 26
BILAGA 6: GRÄNSVÄRDEN FÖR KEMISK YTVATTENSTATUS Bilaga 6 26 HVMFS 2013:19 1. Gränsvärden för kemisk ytvattenstatus Gränsvärdena som anges för vatten i tabell 1 uttrycks som totala koncentrationer i hela
Läs merUndersökning av metaller och PCB med hjälp av sedimentprovtagning och passiv provtagning (Ecoscope).
Skara -08-26 Lidan-Nossans VVF Undersökning av metaller och PCB med hjälp av sedimentprovtagning och passiv provtagning (Ecoscope). Uppdraget ALcontrol AB fick i uppdrag av Lidan-Nossans vattenvårdsförbund
Läs merUndersökningar i Bällstaån 2004 1
Undersökningar i Bällstaån 24 1 2 Undersökningar i Bällstaån 24 Undersökningar i Bällstaån 24 1 Christer Lännergren/VV 27/4 Stockholm Vatten 16 26 Stockholm Telefon 8 5221 2454 christer.lannergren@stockholmvatten.se
Läs merUppdrag nr 17U31729 Sida 1 (26) Dagvattenutredning. Sollentunamässan,
Sida 1 (26) Dagvattenutredning Sollentunamässan, 2017-08-29 Sida 2 (26) Uppdragsnamn Dagvattenutredning Sollentunamässan Sollentuna kommun Johanna Andersson Sollentuna kommun Våra handläggare Jan-Henrik
Läs merVattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken 2004-2005. Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje
Vattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken 2004-2005 Ulf Lindqvist Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Provpunkt 2 dammen (sediment) Provpunkt 1 Figur 1. Provtagningspunkter
Läs merÄtrans recipientkontroll 2012
Ätrans recipientkontroll 2012 Håkan Olofsson Miljökonsult/Limnolog ALcontrol AB Halmstad Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Jordbruksmark utgör ca 15% 70%
Läs merTungmetaller i mossor. i Landskrona kommun. 1983, 1995 och 2006
Miljöförvaltningen Tungmetaller i mossor i Landskrona kommun 1983, 1995 och 2006 Olle Nordell ekolog Rapport 2007:3 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Figur 1. Provtagningslokaler för mossa i Landskrona
Läs merDagvattenutredning. Farsta Hammarö
Dagvattenutredning Farsta Hammarö 2016-08-26 www.bjerking.se Box 1351 751 43 Uppsala Telefon 018-65 12 09 Fax 018-65 11 01 www.bjerking.se Org.nr 556375-5478 F-skattebevis Sida 2 (19) Uppdragsnamn Dagvattenutredning
Läs merTILLSTÅNDET I SMALSJÖN (BERGVIKEN) OCH MARMEN
TILLSTÅNDET I SMALSJÖN (BERGVIKEN) OCH MARMEN med avseende på klorföreningar och metaller Länsstyrelsen Gävleborg 2001 Tillståndet i Bergviken-Marmen 2 Inledning 3 Material och metoder 3 Utvärdering 4
Läs merUtkom från trycket den xx december beslutade den XX december 2018 (Dnr: XX)
Xx FS 2018:xx Utkom från trycket den xx december 2018 Länsstyrelsen i Västra Götalands läns (Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikts) föreskrifter om ändring i Länsstyrelsen i Västra Götalands
Läs merPM dammdimensionering Alsike idrottspark
14 UPPDRAG Dammdimensionering UPPDRAGSLEDARE Cecilia Sjöberg DATUM 4 UPPDRAGSNUMMER 13003423-001 UPPRÄTTAD AV Sofi Sundin, Patricia Rull, Andreas Sandwall KVALITETESGRANSKNING Maria Nordgren, Helen Indal
Läs merPlaneringsunderlag för Märstaån
Planeringsunderlag för Märstaån Förbättringsbehov, belastningsutrymme och åtgärdsmöjligheter med hänsyn till miljökvalitetsnormer för vatten Inventering av vattenväxter i Garnsviken 2014 Författare: Anna
Läs merNya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes Uppsala Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet
Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes 2009 Uppsala 2016-04-07 Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet Miljökvalitetsnormer Generellt Alla vattenförekomster ska uppnå
Läs merNy damm vid trafikplats söder om Eurostop, Arlandastad. Slutversion 15U Foto Befintlig dike/damm söder om Eurostop
15U28194 Ny damm vid trafikplats söder om Eurostop, Arlandastad Slutversion Foto Befintlig dike/damm söder om Eurostop Bjerking AB Strandbodgatan 1, Uppsala. Hornsgatan 174, Stockholm. Växel 010-211 80
Läs merSamråd om förslag till åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för vissa miljögifter
Samråd om förslag till åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för vissa miljögifter 8 februari 2018, Uddevalla Delilah Lithner, Vattenmyndigheten Västerhavet Länsstyrelsen Västra Götalands län Två separata
Läs merEnskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30
Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 21-12-3 Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se
Läs merMiljöprövning för tunnelbana till Arenastaden. Bilaga 8 Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer
Miljöprövning för tunnelbana till Arenastaden Bilaga 8 Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer Miljöprövning för tunnelbana till Arenastaden Titel:
Läs merTel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 073-633 83 60 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se
VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 213 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roger Rohdin Tel: 36-1 5 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:
Läs merSödra Gunsta. PM: Flödes- och föroreningsberäkningar
14U24869 2016-12-27 Södra Gunsta PM: Flödes- och föroreningsberäkningar Bjerking AB Strandbodgatan 1, Uppsala. Hornsgatan 174, Stockholm. Växel 010-211 80 00. bjerking.se Uppsala kommun, plan- och byggnadsnämnden.
Läs merBällstaåns vattenkvalitet
Fakta 2013:2 Bällstaåns vattenkvalitet 1997-2012 Publiceringsdatum 2013-04-19 Granskningsperiod År 1997-2012 Kontaktpersoner Sedan 1997 har Länsstyrelsen bedrivit vattenkemisk provtagning i Bällstaåns
Läs merTUNGMETALLER RAKT UT I FARSTAVIKEN INFORMATIONSMÖTE OM FARSTAVIKEN OCH UTSLÄPP AV MILJÖGIFTER
INFORMATIONSMÖTE TUNGMETALLER OM FARSTAVIKEN OCH UTSLÄPP AV MILJÖGIFTER RAKT UT I FARSTAVIKEN 15 APRIL, OXSTALLET, ODELBERGS VÄG FARSTA SLOTTSVIKS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING PROGRAM PRESENTATION AV RÖRET, FARSTAVIKEN
Läs merBILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden
BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden 49 Statusklassning, EK-värde och tillståndsbedömning för fosfor och kväve, limnisk Tabell 3. Bedömning av fosfor och kväve i sjöar och vattendrag i Motala
Läs merHavs-och vattenmyndighetens föreskrift HVMFS 2014-XX om ändring i förskrift HVMFS 2013:19 om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten
Miljöförvaltningen Enheten för Miljöanalys Tjänsteutlåtande Sida 1 (14) 2014-09-11 Handläggare Ulf Mohlander Telefon: 08-508 28 830 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2014-09-23 p.15 Havs-och vattenmyndighetens
Läs merGULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)
GULLSPÅNGSÄLVEN 28-212 Skillerälven uppströms Filipstad (station 352) Innehåll Avrinningsområde/utsläpp Väderförhållanden Vattenföring Surhetstillstånd Metaller Organiskt material Siktdjup och klorofyll
Läs merTematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan
1() KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning, -11- Mona Stensmar Petersen, 4-4 28 mona.petersen@karlstad.se Natur och miljö Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan Vi är långt ifrån måluppfyllelse
Läs merSammanställning av mätdata, status och utveckling
Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10
Läs merFyrisåns avrinningsområde 2016
Fyrisåns avrinningsområde 2016 Vattenkvalitet 2008-2016 Ingrid Nygren SLU, Vatten och miljö: Rapport 2017:4 Omslagsfoto: Fyrisån vid Ultuna, foto Ingrid Nygren Ansvarig för rapporten: Ingrid Nygren Rådgivande
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 16. Ryssåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 16. Ryssåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merKalmar läns författningssamling
Kalmar läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsen i Kalmar läns (Vattenmyndighet i Södra Östersjöns vattendistrikt) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i Södra Östersjöns vattendistrikt
Läs merPrinciper för miljökvalitetsnormer och undantag
Principer för miljökvalitetsnormer och undantag 2016-2021 Ekologisk Vad är god status vattenstatus? Bedöms enligt HaV:s föreskrifter 2013:19 Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Olika kvalitetsfaktorer
Läs mer