Lämplig utsläppspunkt

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lämplig utsläppspunkt"

Transkript

1 Lämplig utsläppspunkt 1. Inledning Denna PM sammanfattar utredningen gällande lämplig utsläppspunkt för det behandlade lakvattnet. Rapporten ingår som en del av den prövotidsredovisning för Löt avfallsanläggning som SÖRAB sammanställt. Prövotidsutredningen har innefattat en genomgång av vilka vattenrecipienter som finns nedströms anläggningen, vilken status dessa har, vilken belastning recipienterna tål samt en bedömning av kostnader för ledningsdragning och drift/underhåll som olika utsläppspunkter medför. 2. Vattenrecipienter I figuren nedan redovisas en konceptuell modell över vattenrecipienternas nedströms Löt. Recipienterna ligger inom Norrtäljeåns_ Vretaåns avrinningsområde. Behandlat lak- och processvatten släpps idag ut, via utsläppspunkten L3, i ett jordbruksdike som även tar emot ytvatten från uppströmsliggande markområden, dagvatten från E18 samt dagvatten från avfallsanläggningen. Efter ca 4 km mynnar diket i sjön Jälnan. I Jälnan står lakvattenutsläppet för < 2% av totala flödet och 83% av vattnet till Jälnan kommer från andra flöden än det som går i jordbruksdiket (se bilaga F2). Jälnans vatten rinner vidare genom ett ca 1 km långt dike till Rösjön som är reglerad med en damm. Jälnan och Rösjön är båda < 1 km 2 och utgör därför inga vattenförekomster enligt Vattendirektivet. Från Rösjön fortsätter Vretaån, där Vattenmyndigheten klassificerar vattenförekomstens kemiska och ekologiska status enligt Vattendirektivet (HVMFS 2013:19) vid Frihamra (här kallad VISS-punkten), ner till sjön Lommaren och sedan ut i Norrtäljeån och Norrtäljeviken (Östersjön). Vatten från Jälnan späds ca 1,8 gånger innan det når VISS-punkten och lakvatten från L3 späds ca 100 gånger innan det når VISS-punkten. Utsläppspunkten och jordbruksdikets läge framgår av bilaga C och recipienternas läge framgår av bilaga A.

2 Figur 1: Förenklad beskrivning över vattenrecipienter nedströms Löt avfallsanläggning och dess placering i förhållande till varandra och avfallsanläggningen. 3. Beskrivning av vattenrecipienterna och deras status En mer omfattande beskrivning av recipienterna och deras status finns i den recipientrapport som bifogas (se bilaga F1). Jordbruksdiket Jordbruksdiket löper i norra delen av avfallsanläggningen. I diket avbördas vatten från uppströmsliggande områden, dagvatten från vägar och icke hårdgjorda ytor inom avfallsanläggningen samt vatten från utsläppspunkten. Provtagningar uppströms och nedströms verksamhetsområdet visar på en fluktuerande kvalitet där tillfälliga koncentrationsökningar av främst bly och ammoniumkväve ibland kan härledas till verksamheten, andra gånger inte. Detta beror på att ca 85% av ytvattenflödet kommer uppströms ifrån och därmed även påverkas av verksamheter såsom motorväg E18, en hästgård och jaktområde som ligger uppströms Löt avfallsanläggning och som SÖRAB saknar rådighet över. Under torra somrar kan diket vara torrlagt. Diket har inventerats i omgångar och har bedömts sakna ekologiskt skyddsvärde. Större djur som vistas inom området kan tänkas dricka vattnet i diket varför diket främst har ett skyddsvärde som vattenrecipient för dessa djur. Jälnan Jälnan är en grund nästan helt igenväxt sjö. Den är ca 2 km lång och 200 meter bred och 0,39 km 2. Periodvis är närliggande åkermark översvämmad. Maxdjupet är 2 meter. Sjöns utveckling beror inte bara på näringsbelastning utan även på vattennivån som delvis påverkas av den damm som finns vid Rösjön. Eftersom sjön är så pass grund och igenväxt är det möjligt att den fungerar som en renande våtmark. Jälnan har ett ganska rikt fågelliv. Vid en växtinventering 2008 hittades bandnate som är rödlistad i kategorin, NT, nära hotad. Hoten mot bandnate anses vara ökad kvävebelastning, betning av änder och kanadagäss, igenväxning, muddring, upphört strandbete, inplantering av karp och torrläggning av lokalerna. Jälnan är för liten för att ha en miljökvalitetsnorm. Om man ändå jämför Jälnan med de miljökvalitetsnormer som gäller för större sjöar så skulle den ekologiska statusen vara måttlig beträffande totalfosforhalten. Totalhalter av metaller tyder på god ekologisk och god kemisk status.

3 Det är svårt att ta vattenprov i Jälnan som är representativa för sjön. Det beror på att sjön är nästan helt igenväxt och att det djupaste stället inte ligger i eller nära mitten av sjön utan i den södra änden av sjön. Periodvis, när vattenståndet är lågt och vattenaloén blommar, finns ingen fri vattenspegel på Jälnan. Svårigheten att göra många provtagningar och att få representativa prover för sjön samt att sedan kunna få ett bra underlag att jämföra med naturliga förhållanden och med andra sjöar gjorde att varför man inför prövotidsutredningen valde att istället ta proverna i inloppet till sjön vid punkten JT samt att komplettera med prover på vattenkemi och växtplankton i nästa sjö nedströms som är Rösjön. JT är recipientprovtagningspunkten närmast avfallsanläggningen. Under har de flesta vattenproverna tagits vid tilloppet i JT (se figur 5 i bilaga F1). På detta sätt får man god bild av vattenkvalitén i det största tilloppet till Jälnan samt från den första mer normala sjön nedströms. Jälnan omfattas inte av Vattendirektivets definition på en vattenförekomst varvid miljökvalitetsnormer inte gäller i Jälnan och SÖRAB jämför sedan lång tid tillbaka sjöarnas status med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (NV rapport 4913) och den acceptabla belastningen räknas fram utifrån att vattenkvaliteten inte ska försämras, dvs att utökad verksamhet på Löt inte ska medföra en försämring i klassning av vattenkvaliteten. De flödesviktade totalhalterna av fosfor och av de särskilt förorenande ämnena arsenik, koppar, krom och zink vid Jälnans tillopp (JT) 2013 tyder på god ekologisk status. Totalhalterna av bly kadmium och nickel tyder på god kemisk status. Under 2014 har ett nytt reningssteg medfört att ammoniumhalterna från anläggningen kan minskas avsevärt. Mätning av ammoniumkvävehalterna r under 2014 i Jälnans tillopp tyder på att den ekologiska statusen kan klassas som god beträffande detta ämne. Kloridhalten i Jälnans tillopp blir förhöjd när flödet är lågt, som högst blev den under prövotiden 360 mg/l. Den flödesviktade genomsnittshalten är dock inte högre än 38 mg/l. Om man ändå jämför de uppmätta halterna i Jälnan med de preliminära gränsvärdena för de särskilt förorenande ämnena arsenik, koppar, krom och zink, så tyder dessa på att den fysikalisk-kemiska statusen (som är en del av den ekologiska statusen) är god beträffande dessa ämnen. Totalfosforhalterna sommartid, som också ingår i den fysikalisk-kemiska statusen, tyder däremot på måttlig ekologisk status. Halterna av kadmium, bly och nickel (som ingår i klassning av kemisk status) i samtliga prov i Jälnan tyder på att den kemiska statusen är god. Rösjön Rösjön är knappt 2 km lång och m bred och ytan är 0,74 km 2. Maximalt vattendjup som noterades vid provtagning 2012 var 7,0 meter i ett djupområde nära den norra stranden. I ett mindre djupområde utanför en udde på sydvästra stranden noterades ett maximalt vattendjup på 6,1 meter. Däremellan var vattendjupet mestadels 4-5 meter. Sjön angränsar på norra sidan till jordbruksmark och på södra sidan till skogmark. Från Jälnan till inloppet i sydvästra Rösjön går ett drygt 1 km uträtat grävt dike i åkermark. Efter passage under en mindre väg fortsätter vattendraget ca 300 meter i kanten mellan

4 åkermark och annan öppen mark till Rösjön. Från norra delen av avrinningsområdet kommer vatten i ett dike som går 2,3 km genom åkermark och mynnar ut i den nordvästra bukten i Rösjön. I mitten av 1800-talet byggdes en kvarndamm och en kvarn vid Rösjöns utlopp. I början av 1900-talet sänktes Rösjön och man vann ca 1 ha land vid Rösjön för odling och bete. Sedan 1912 finns en överenskommelse som främst syftar till att minska vattenståndet mellan maj och september. Kvarnen är riven och vid dammen ligger sedan 1950-talet ett fabriksområde. Efter dammen rinner vattnet från Rösjön i ca 200 m långa kulvertar under fabriksområdet. Vattennivån regleras av markägaren till dammen och överenskommelsen från sänkningsföretaget 1912 är fortfarande gällande. Regleringen hindrar inte att vattennivån i Rösjön och Jälnan kan sjunka kraftigt under vissa torrår. Rösjöns växt- och djurliv har inte inventerats under prövotiden men en del noteringar har gjorts i samband med vattenprovtagningarna. Stränderna kantas av bårder av huvudsakligen bladvass, och jättegröe samt mindre bestånd av sjösäv. Bestånden av jättegröe växer ut till ca 1,2 meters vattendjup medan bladvassen växte ut till 1,6-1,8 meters vattendjup. I skyddade lägen fanns på 1-2 meters djup även flytbadsvegetation och långskottväxter. I Rösjön bedrivs endast fritidsfiske och detta nästan uteslutande av markägare som är de enda som får lägga nät (det finns ingen verksamhet med fiskekortsförsäljning för Rösjön). Rösjön är för liten för att ha en miljökvalitetsnorm. Men om man ändå jämför Rösjön med de gränsvärden för metaller som finns för statusklassning av större sjöar (HVMFS) så tyder halterna av de Särskilt förorenande ämnena arsenik, koppar, krom och zink, på god fysikalisk- kemisk status som är en del av den ekologiska statusen. Även halterna av de prioriterade ämnena bly, kadmium och nickel ligger under gränsvärdena och tyder därför på god kemisk status. Om man jämför Rösjön med miljökvalitetsnormer som gäller för större sjöar så skulle den ekologiska statusen utifrån växtplanktonprover vara måttlig och otillfredsställande utifrån totalfosforhalt. När sjön är islagd, och ibland även sommartid, är det mycket dåliga syreförhållanden i sjön och fosfor läcker då från sedimenten. Sedimenten är således en källa till fosforbelastning i sjön. Metallhalterna tyder på god kemisk status. Vretaån vid Frihamra Miljökvalitetsnormen för Vretaån är god status Inom den regionala miljöövervakningen tas prover i nedre delen av Vretaån vid Frihamra. I slutet av 2013 bedömdes Vretaån ha måttlig ekologisk status av Länsstyrelsen (arbetsmaterial). Utifrån prov på kiselalger så är den ekologiska statusen god men de hydromorfologiska faktorerna för konnektivitet (andel vandringsbenägna fiskarter) och för omgivande marker är otillfredsställande eller dåliga varför den samlade bedömningen blev måttlig ekologisk status. Att Vretaån enligt den senaste klassningen inte uppnår god ekologisk status beror således inte på fosforhalten. Kemisk status i Vretaån är klassad som god, exklusive kvicksilver. Norrtäljeviken Vretaåns vatten rinner till slut ut i Norrtäljeviken som är ett kustvatten. Ytan är 16 km 2. I Norrtäljeviken är den ekologisk statusen måttlig med avseende på kväve, otillfredsställande med avseende på fosfor och den kemiska statusen ej god. Att den kemiska statusen ej är god beror på att man påträffat höga halter av tributyltenn, TBT, i sedimenten. TBT kommer från båtbottenfärger och finns ofta i sedimenten i hamnområden. Trots att Norrtäljeviken är en djup och avgränsad vik så påverkas vattenkvalitén där mest

5 av inflöden från omgivande havsbassänger. Enligt SMHI:s modellberäkning kommer 85 % av fosforbelastningen i Norrtäljeviken från omgivande havsbassänger. Östersjön vid Bergshamraviken När det gäller möjligheten att bygga en ledning ut till saltvattenrecipient så är det ungefär lika långt till Norrtäljeviken som det är till Bergshamra som ligger öster om Löt. Enligt VISS är Bergshamraviken 2 km 2 och av naturlig härkomst. För Bergshamraviken är den ekologiska statusen måttlig vilket baseras på växtplankton ( ) samt allmänna förhållanden- sommarvärden för näringsämnen och siktdjup ( ). Växtplankton uppvisar måttlig status och är avgörande för statusbedömningen. Vattenförekomstens ekologiska status har bedömts som måttlig baserat på biologiska parametrar som indikerar övergödning. Både för fosfor och kväve är statusen otillfredsställande. Övergödning är ett miljöproblem längs hela Svealandskusten på grund av hög tillförsel av fosfor och kväve från framför allt jord- och skogsbruk och avlopp. Den kemiska statusen är god om kvicksilver exkluderas men uppnår ej god status om kvicksilver inkluderas. 4. Belastning En mer detaljerad redogörelse för bedömning av vilken belastning recipienterna tvål finns sammanställd i bilaga F2. Bedömningen utgår ifrån följande för recipienterna. Vattnet i jordbruksdiket skall kunna drickas av djur och bedömningen baseras på dricksvattennormer. Vattenkvaliten i Jälnan skall inte försämras markant på grund av utsläpp från Löt dvs. beräknade utsläpp ska inte medföra en försämring av vattenkvaliteten jämfört med nuvarande kvalitetsklass enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Miljökvalitetsnormerna i VISS-punkten, som är Vattenmyndighetens kontrollpunkt för vattenförekomsten, skall inte överskridas på grund av utsläpp från Löt. I tabellen nedan är miljökvalitetsnormer (MKN) för VISS-punkten samt föreslagna riktvärden för Jälnan och jordbruksdiket sammanställd. I tabellen framgår också hur nivåerna av metaller, klorid och ammoniumkväve har sett ut i Jälnans tillopp (JT), Jälnan och jordbruksdiket under Som synes i tabellen har halterna under legat inom de föreslagna riktvärdena för huvuddelen av parametrarna. När det gäller fosfor så påverkas Jälnan av flera andra fosforkällor. Hur riktvärdena har beräknats framgår av bilaga F2. Föreslagna riktvärden tillser att verksamheten inom Löt inte överskrider MKN i Vretaån, inte försämrar statusen i Jälnan och att vattnet i jordbruksdiken kan drickas av vilda djur.

6 Tabell 1: Sammanställning över MKN, föreslagna riktvärden för Jälnan och jordbruksdiket samt uppmätta halter i Jälnans inlopp (JT), Jälnan och jordbruksdiket under Riktvärdena för metaller skall enligt HaV gälla för lösta halter vilket innebär att jämförelse bör göras med filtrerade prover. Gränsvärde i VISS-punkten Riktvärde Jälnan Jälnans inlopp = JT ( ) flödesviktade medelvärden på dekanterade prover enligt bilaga F1 Jälnans inlopp = JT ( ) medelvärden på filtrerade prover bilaga F1 Jälnan ( ) medelvärde på dekanterade prover enligt bilaga F1 Riktvärde jordbruksdiket Jordbruksdiket i punkt Y7 medelhalter dekanterade prover Jordbruksdiket i punkt Y7 medelhalter filtrerade prover Ämne µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Arsenik 1,2 1,6 0,77-0,96 0,92 0,9 10 2,9 1,6 Bly 7,2 1 0,57-1,9 0,5 0,8 10 2,8 0,6 Kadmium 0,1 0,1 0,024-0,032 0,023 0,04 5 0,04 0,02 Koppar 5,3 3 2,5-3,5 3 2, ,8 3,1 Krom 3,67 5 2,0-2,2 1,6 1,6 50 6,5 3,1 Kvicksilver 0,035 0,1 <0,1 <0,1 <0,1 1 <0,1 <0,1 Nickel ,5-2,9 2,7 2,7 20 5,5 3,1 Zink 9,7 16 6,5-8,7 4,9 7, ,3 Klorid Ammoniumkväve Totalfosfor Kostnader för ledningsdragning I dagsläget släpps lakvattnet ut i Jordbruksdiket i punkt L3. Om lakvattnet skall släppas ut i annan recipient än jordbruksdiket så krävs ledningsdragning till den nya utsläppspunkten. Kostnader för ledningsdragning har undersökts från Löt till Jälnan, Rösjön och Östersjön vid Norrtäljeviken eller vid Bergshamra (se figuren nedan). Kostnadsbedömningen har baserats på avståndet till de olika recipienterna och en schablonkostnad för projektering, byggledning markarbeten (sprängning, schakt) material (ledningar, återfyllnadsmaterial), pumpstationer samt besiktning. En ledning till annan recipient kommer att passera ett antal andra fastigheter och kostnader för servitut och allmänna juridiska kostnader för en såda process är inte inkluderad. Kostnaden har satts till 5000 kr/m (Svenskt vatten, 2010) och en pumpstation beräknas kosta kr inkl markarbeten, byggnad och teknik. Bedömning av ledningssträckan har utgått från att ledningen antingen följer den naturliga avrinningsvägen eller löper längs befintliga vägar. Baserat på ovanstående blir kostnaden för ledningsdragning till annan recipient enligt sammanställningen i tabellen nedan.

7 BILAGA F Rösjön Jälnan Löt Figur 2: Blå linjer markerar möjliga sträckor för ledningsdragning mellan Löt och alternativa recipienter i form av Jälnan, Rösjön, Norrtäljeviken och Bergshamra Tabell 2: Sammanställning över MKN, föreslagna riktvärden för Jälnan och jordbruksdiket samt uppmätta halter i Jälnans inlopp (JT), Jälnan och jordbruksdiket under Sträckor Löt-Jälnan Löt-Rösjön Löt-Norrtäljeviken Löt-Bergshamra-Norrfjärden Avstånd 4,5 km 8 km 40 km 34 km Kostnad Kommentar kr kr kr samma längd oavsett om den följer E 18 eller längs sjöarna kr Kostnaden för ledningsdragning till annan recipient uppgår till mellan 22,5 200 Msek beroende på avstånd. Kostnaderna ovan omfattar inte årliga driftskostnader såsom el, pumpar, ventiler, driftspersonal. Kostnad ca 10 kr/m3 och år vilket motsvarar 1,5 miljoner/år.

8 6. Slutsats Sammanfattningsvis kan följande konstateras vara fördelar gällande nuvarande utsläppspunkt: Polering med avseende på partiklar, kväve och fosfor kan ske i diket (ev. även i en anlagd våtmark). Mätningar och beräkningar visar att närmsta recipient, Jälnan, inte försämrats på grund av verksamheten inom Löt. MKN i vattenförekomsten kommer inte att överskridas till följd av lakvattenutsläpp från Löt i nuvarande och föreslagna riktvärdesnivåer. Lösningen är robust och ekonomiskt försvarbar och kräver inga ledningar, pumpstationer m.m. Utifrån ovanstående förordar SÖRAB att den nuvarande utsläppspunkten kvarstår. Referenser HaV Skrivelse från Havs- och vattenmyndigheten. Rekommendationer ang klassgränser för särskilda förorenande ämnen HVMFS 2013:19. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. Svenskt vatten 2010, Kostnader för VA i omvandlingsområden en handledning. Rapport , Svenskt vatten utveckling

Acceptabel belastning

Acceptabel belastning 1 Acceptabel belastning 1. Inledning Denna PM redogör för acceptabel belastning och önskade skyddsnivåer på vattenrecipienter inom och nedströms Löt avfallsanläggning. Rapporten ingår som en del av den

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV. Petra Wallberg. Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm

UPPDRAGSLEDARE. Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV. Petra Wallberg. Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm UPPDRAG Miljö UPPDRAGSNUMMER 5630208300 UPPDRAGSLEDARE Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV Petra Wallberg DATUM GRANSKAD AV Uno Strömberg Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm

Läs mer

Recipientbedömning vattenkvalitet 2012-2014 nedströms Löt avfallsanläggning

Recipientbedömning vattenkvalitet 2012-2014 nedströms Löt avfallsanläggning Recipientbedömning vattenkvalitet 2012-2014 nedströms Löt avfallsanläggning Friman Ekologikonsult AB 1(53) Innehåll Sammanfattning... 2 1. Bakgrund... 5 2. Avrinningsområde och provtagningsstationer...

Läs mer

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun. RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas

Läs mer

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30 Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 21-12-3 Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se

Läs mer

Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013

Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013 Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013 1. Allmänt om klassificeringen Klassificeringen baseras

Läs mer

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen

Läs mer

TUNGMETALLER RAKT UT I FARSTAVIKEN INFORMATIONSMÖTE OM FARSTAVIKEN OCH UTSLÄPP AV MILJÖGIFTER

TUNGMETALLER RAKT UT I FARSTAVIKEN INFORMATIONSMÖTE OM FARSTAVIKEN OCH UTSLÄPP AV MILJÖGIFTER INFORMATIONSMÖTE TUNGMETALLER OM FARSTAVIKEN OCH UTSLÄPP AV MILJÖGIFTER RAKT UT I FARSTAVIKEN 15 APRIL, OXSTALLET, ODELBERGS VÄG FARSTA SLOTTSVIKS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING PROGRAM PRESENTATION AV RÖRET, FARSTAVIKEN

Läs mer

Bilaga 1. Analysdata Dag och ytvatten Go teborg Landvetter Airport Dokumenttyp Datum Ver.rev Dokumentnummer Sida

Bilaga 1. Analysdata Dag och ytvatten Go teborg Landvetter Airport Dokumenttyp Datum Ver.rev Dokumentnummer Sida -3-3. () Bilaga Analysdata Dag och ytvatten Go teborg Landvetter Airport 4 -3-3. () INLEDNING I rapport Analysdata Dag- och ytvatten 4 redovisas analysresultat från provtagning genomförd av Swedavia i

Läs mer

Miljöövervakningsprogram för Bällstaån

Miljöövervakningsprogram för Bällstaån MILJÖFÖRVALTNINGEN MILJÖANALYS TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-10-15 Handläggare: Stina Thörnelöf Telefon: 08-508 28 852 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2012-11-20 p. 22 Miljöövervakningsprogram 2012-2015

Läs mer

Riktvärden och riktlinjer för utsläpp till dagvatten

Riktvärden och riktlinjer för utsläpp till dagvatten Riktvärden och riktlinjer för utsläpp till dagvatten Syfte, tillämpning och erfarenheter Egna riktvärden - Varför då? Riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten syfte: skydda vattendragen

Läs mer

Lilla Å (Mynningen-Musån)

Lilla Å (Mynningen-Musån) 20120412 Vattenförekomst Lilla Å (MynningenMusån) EU_CD Vattenkategori Distriktsindelning Huvudavrinningsområde Delavrinningsområde Kommuner Övervakningsstationer SE632093131112 Vattendrag 5. Västerhavet

Läs mer

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Renate Foks 12 nov 2013 Hagbyån och Halltorpsån Utdrag från VISS, 12 nov 2013 Hagbyån Hagbyån Hagbyån Halltorpsån Halltorpsån gul = måttlig ekologisk status, grön=

Läs mer

Ivösjön en vattenförekomst i EU

Ivösjön en vattenförekomst i EU Ivösjön en vattenförekomst i EU Arbete i sex års cykler - 2009-2015 Mål: God ekologisk status Ingen försämring 1. Kartläggning 2. Kvalitetsmål och normer Klar 22 december 2007 Klar 22 december 2009 3.

Läs mer

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden.

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. 1 (10) Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. Bilaga till planbeskrivning för detaljplan med MKB i Tornby och Kallerstad för del av SKÄGGETORP 1:1 m.fl. (Utbyggnad av Ullevileden) UUtställningsshandling

Läs mer

Planeringsunderlag för Märstaån

Planeringsunderlag för Märstaån Planeringsunderlag för Märstaån Förbättringsbehov, belastningsutrymme och åtgärdsmöjligheter med hänsyn till miljökvalitetsnormer för vatten Inventering av vattenväxter i Garnsviken 2014 Författare: Anna

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 16. Ryssåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 16. Ryssåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Vattenmiljön i södra Sverige - åtgärdsprogram för fortsatta förbättringar

Vattenmiljön i södra Sverige - åtgärdsprogram för fortsatta förbättringar Vattenmiljön i södra Sverige - åtgärdsprogram för fortsatta förbättringar Martin Larsson vattensamordnare Vattenmyndigheten Norra Östersjön Seminarie: Rent vatten och biologisk mångfald Odling i balans

Läs mer

PM Miljö SKANSKA NYA HEM AB. Ekerö Strand. Stockholm 2011-06-20

PM Miljö SKANSKA NYA HEM AB. Ekerö Strand. Stockholm 2011-06-20 SKANSKA NYA HEM AB Stockholm 2011-06-20 Datum 2011-06-20 Uppdragsnummer 61151145372 Utgåva/Status Utredning Joakim Persson Uppdragsledare Jeanette Winter Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan

Läs mer

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan Statusklassning och vattendirektivet i Viskan EU s ramdirektiv för vatten och svensk vattenförvaltning VARFÖR EN NY VATTENFÖRVALTNING? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas,

Läs mer

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502) GULLSPÅNGSÄLVEN 28-212 Skillerälven uppströms Filipstad (station 352) Innehåll Avrinningsområde/utsläpp Väderförhållanden Vattenföring Surhetstillstånd Metaller Organiskt material Siktdjup och klorofyll

Läs mer

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25)

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25) Rydjabäcken St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Kalmarviken Lejondalssjön Björkfjärden Namn Rydjabäcken EU_ID (VISS) NW661177-159791 Vattenförekomst nej DelARO

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 14. Våmåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-01 2 14. Våmåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Salems kommun 2014-01-31

Salems kommun 2014-01-31 Undersökningar som utförs i Uttran, Flaten och Flatenån Salems kommun 2014-01-31 Innehåll Uttran och Flaten... 2 Provtagningar har utförts sen 1997... 2 UTTRAN... 3 FLATEN... 3 FLATENÅN... 3 EU:s ramdirektiv...

Läs mer

Metod för bedömning av recipienter och dess påverkan av dagvatten

Metod för bedömning av recipienter och dess påverkan av dagvatten Metod för bedömning av recipienter och dess påverkan av dagvatten Elisabeth Lundkvist i samarbete med WRS Uppsala På uppdrag av Stockholms Stad och Stockholm Vatten AB Exploatering Samhällsbyggnad Naturvård

Läs mer

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten Innehåll Åtgärder krävs på enskilda avlopp för att nå God ekologisk status Avlopp och Kretslopp 2010 Helena Segervall Vattenmyndigheten har tagit fram åtgärdsprogram för att behålla och uppnå God vattenstatus

Läs mer

Vad påverkar god vattenstatus?

Vad påverkar god vattenstatus? Vad påverkar god vattenstatus? Ernst Witter & Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredragets innehåll 1. Vad innebär God ekologisk status för ytvatten 2. Hur har bedömningen av Ekologisk status

Läs mer

Underlagsdokument till åtgärdsprogrammet

Underlagsdokument till åtgärdsprogrammet Underlagsdokument till åtgärdsprogrammet Kapitel 1. Beskrivning av avrinningsområdet E. befolkning, andel jordbruk, utsläppskällor, värdefulla vatten Varför ser det ut så här? Kap. 2 Miljöproblem i ytvatten

Läs mer

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...

Läs mer

Undersökningar i Bällstaån 2004 1

Undersökningar i Bällstaån 2004 1 Undersökningar i Bällstaån 24 1 2 Undersökningar i Bällstaån 24 Undersökningar i Bällstaån 24 1 Christer Lännergren/VV 27/4 Stockholm Vatten 16 26 Stockholm Telefon 8 5221 2454 christer.lannergren@stockholmvatten.se

Läs mer

1.0 INLEDNING DATUM UPPDRAGSNUMMER TILL. Trafikverket KOPIA E20 FINNGÖSA - YTVATTENPROVTAGNING I SÄVEÅN

1.0 INLEDNING DATUM UPPDRAGSNUMMER TILL. Trafikverket KOPIA E20 FINNGÖSA - YTVATTENPROVTAGNING I SÄVEÅN DATUM 2016-02-24 UPPDRAGSNUMMER 1522243 TILL KOPIA Trafikverket FRÅN Golder Associates AB E-POST maria_florberger@golder.se E20 FINNGÖSA - YTVATTENPROVTAGNING I SÄVEÅN 1.0 INLEDNING Trafikverket har för

Läs mer

Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden

Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden Författare: Ulf Lindqvist tisdag 13 augusti 2013 Rapport 2013:30 Naturvatten i Roslagen

Läs mer

Bilaga D: Lakvattnets karaktär

Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bakgrund I deldomen avses med lakvatten allt vatten som samlas upp inom avfallsanläggningen. Då uppsamlat vatten har olika karaktär, och därmed olika behandlingsbarhet, har

Läs mer

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren Statusklassning Bohuskusten Anna Dimming Ragnar Lagergren Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

Läs mer

Miljökvalitetsnormer för vatten - tillämpning vid tillsyn

Miljökvalitetsnormer för vatten - tillämpning vid tillsyn Miljökvalitetsnormer för vatten - tillämpning vid tillsyn Länsjurist Göteborg 9 november 2011 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens

Läs mer

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 17. Limåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 17. Limåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Värmdö kommun Gustavsberg Angående lakvattenrör från Villeroy & Boch

Värmdö kommun Gustavsberg Angående lakvattenrör från Villeroy & Boch Värmdö kommun 134 81 Gustavsberg 2018-02-20 Angående lakvattenrör från Villeroy & Boch Farsta Slottsviks samfällighetsförening (FSS) förvaltar gemensamhetsanläggningar såsom vägar, grönområden, vattenområden

Läs mer

Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2010. Jämförelser mellan åren 1973-2010

Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2010. Jämförelser mellan åren 1973-2010 Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 ämförelser mellan åren 973-2 Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 Författare: Ulf Lindqvist färdig 2--5 Rapport 2: Naturvatten

Läs mer

Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar

Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar Uppdragsnr: 10106430 1 (4) PM Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009 1 Sammanfattning Halmstads kommun planerar för en ny deponi på Kistinge söder om Halmstad. I samband med detta har

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning

Läs mer

Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund

Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012 Arbogaåns Vattenförbund December 2009 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar... 4 Vattenkemi metaller... 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller

Läs mer

Vattenkvalitet, sediment och växtplankton i Vällingen. Resultat från Telge Återvinnings provtagningar 2008-2014

Vattenkvalitet, sediment och växtplankton i Vällingen. Resultat från Telge Återvinnings provtagningar 2008-2014 Vattenkvalitet, sediment och växtplankton i Vällingen Resultat från Telge Återvinnings provtagningar 2008-2014 Friman Ekologikonsult AB Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 4 3. Generellt om

Läs mer

Ramdirektivet för vatten 2000/60/EG

Ramdirektivet för vatten 2000/60/EG Ramdirektivet för vatten 2000/60/EG Maria Wik Persson SweMins Miljökonferens 2010 Innehåll Kort repetition Miljökvalitetsnormer (MKN) Åtgärdsprogram Verksamhetsutövare Förändringar på gång 6-års cykler

Läs mer

Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen. Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys

Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen. Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys Miljögifter inom vattenförvaltningen Särskilt förorenande ämnen (SFÄ)

Läs mer

Åtgärdsförslag med utgångspunkt från undersökningen Fosforns fördelning i sju sjöars bottensediment inom Tyresåns avrinningsområde

Åtgärdsförslag med utgångspunkt från undersökningen Fosforns fördelning i sju sjöars bottensediment inom Tyresåns avrinningsområde Åtgärdsförslag med utgångspunkt från undersökningen Fosforns fördelning i sju sjöars bottensediment inom Tyresåns avrinningsområde Tyresåns vattenvårdsförbund Preliminär version 2013-06-18 2(7) Inledning

Läs mer

PM F08 110 Metaller i vattenmossa

PM F08 110 Metaller i vattenmossa Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring i föreskrifter och allmänna råd (NFS 2008:1) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten

Läs mer

Status på Gotland och exempel på lokala åtgärder

Status på Gotland och exempel på lokala åtgärder Status på Gotland och exempel på lokala åtgärder Sjöar och vattendrag Peter Landergren Kustvatten Andreas Pettersson Grundvatten Frida Eklund Ny klassning av Gotlands vatten vattendrag/sjöar Ekologisk

Läs mer

Utsläpp till vatten. Program för Airport city. Härryda kommun 2011-05-13. Upprättad av: Anne Thorén och Åsa Ottosson Granskad av Mikael Bengtsson

Utsläpp till vatten. Program för Airport city. Härryda kommun 2011-05-13. Upprättad av: Anne Thorén och Åsa Ottosson Granskad av Mikael Bengtsson Utsläpp till vatten Program för Airport city Härryda kommun 2011-05-13 Upprättad av: Anne Thorén och Åsa Ottosson Granskad av Mikael Bengtsson Kund Swedavia Flygplatsfastigheter i Landvetter AB, Härryda

Läs mer

Hökesån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F

Hökesån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F Hökesån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen VattenInformationsSystem

Läs mer

Fosfor och kvävereducerande åtgärder i Kilstabäcken

Fosfor och kvävereducerande åtgärder i Kilstabäcken Fosfor och kvävereducerande åtgärder i Kilstabäcken Dnr 501-6810-2011 Innehåll Innehåll... 1 Bakgrund... 1 Utredning och val av åtgärd... 2 Teknisk beskrivning... 3 Resultat... 4 Skötsel... 4 Deltagande...

Läs mer

1(6) ra04s 2010-05-18 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19 Falun Telefon 023-464 00 Telefax 023-464 01 www.sweco.

1(6) ra04s 2010-05-18 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19 Falun Telefon 023-464 00 Telefax 023-464 01 www.sweco. MORAVATTEN AB Del av Örjastäppan industriområde Uppdragsnummer 152080000 Ko Ko Falun 201001 SWECO ENVIRONMENT AB FALUN MILJÖ 1(6) ra0s 20100518 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19

Läs mer

Åtgärdsplan. Nävraåns Snärjebäckens Åbyån Surrebäckens Törnebybäckens Avrinningsområden. Foto våtmark i Snärjebäcken

Åtgärdsplan. Nävraåns Snärjebäckens Åbyån Surrebäckens Törnebybäckens Avrinningsområden. Foto våtmark i Snärjebäcken Åtgärdsplan Nävraåns Snärjebäckens Åbyån Surrebäckens Törnebybäckens Avrinningsområden 2012 Foto våtmark i Snärjebäcken Innehåll 1 Beskrivning av Nävraåns avrinningsområde... 2 2 Beskrivning av Snärjebäckens

Läs mer

Provtagningar i Igelbäcken 2006

Provtagningar i Igelbäcken 2006 Provtagningar i Igelbäcken 6 Christer Lännergren/LU Stockholm Vatten Telefon 8 5 5 christer.lannergren@stockholmvatten.se 7-5-7 Provtagningar i Igelbäcken 6 Igelbäcken rinner från Säbysjön till Edsviken.

Läs mer

Uttagsrapport Eget scenario: Bostäder 0-1 m Naturvårdsverket, version 1.00 Generellt scenario: KM

Uttagsrapport Eget scenario: Bostäder 0-1 m Naturvårdsverket, version 1.00 Generellt scenario: KM 2015-05-31, kl. 20:18 Uttagsrapport Eget scenario: Bostäder 0-1 m Naturvårdsverket, version 1.00 Bostäder och blandad bebyggelse 0-1 m under markytan Beräknade riktvärden Ämne Riktvärde Styrande för riktvärde

Läs mer

Tel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 073-633 83 60 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se

Tel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 073-633 83 60 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 213 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roger Rohdin Tel: 36-1 5 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Hornån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F

Hornån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F Hornån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen VattenInformationsSystem

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Sammanfattning Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund har under sommaren 2010 genomfört en inventering av enskilda avlopp i Haninge kommun. Syftet

Läs mer

SE696375-160695 - SE696375-160695

SE696375-160695 - SE696375-160695 SE696375-160695 - SE696375-160695 Vattenkategori Typ Distrikt Huvudavrinningsområde Vattendrag Vattenförekomst 2. Bottenhavet (nationell del) - SE2 Kustområde - SE38039 Län Västernorrland - 22 Kommun Härnösand

Läs mer

Sweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Sweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Bayer CropScience UPPDRAGSNUMMER 1275544 Avgränsning av förorenat område E SLUTGILTIG MALMÖ 1 (30) Sweco Hans Michelsensgatan 2 Box 286, 201 22 Malmö Telefon 040-16 70 00 Telefax 040-15 43 47 www.sweco.se

Läs mer

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten 1 (7) DATUM DNR 2015-02-24 KS/2015:37 Yttrande Vattenmyndigheten.vastmanland@ lansstyrelsen.se Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Läs mer

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS

Läs mer

DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV. Väsjön norra

DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV. Väsjön norra DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV Väsjön norra MAJ 2013 2 (9) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Inledning 3 3 Geologi 3 4 Dagvattenhantering 3 4.1 Väsjön 3 4.2 Förslag till dagvattenhantering 4 4.3 Reningsbehov

Läs mer

Utvärdering av Ekobackens deponi

Utvärdering av Ekobackens deponi Utvärdering av Ekobackens deponi Uppdraget Svensk Ekologikonsult har fått i uppdrag av Värmdö kommun att utvärdera vilka föroreningar som kan förknippas med utgående vatten från Ekobackens deponi. Utredningen

Läs mer

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Svenskt Vatten Utveckling - Rapport Nr 2010-06 Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Henrik Alm, Agata Banach, Thomas Larm 1 Motiven bakom vattenpolitiken

Läs mer

RAPPORT BILAGA 4. Årsrapport över vattenprovtagning 2014. Sweco Environment. MARKS KOMMUN Skene skogs avfallsanläggning.

RAPPORT BILAGA 4. Årsrapport över vattenprovtagning 2014. Sweco Environment. MARKS KOMMUN Skene skogs avfallsanläggning. repo001.docx 2012-03-2914 RAPPORT MARKS KOMMUN Skene skogs avfallsanläggning BILAGA 4 Årsrapport över vattenprovtagning 2014 4 Holke damm 2015-03-25 Sweco Environment Göteborg - Miljöteknik MAJ-LIS STENBERG

Läs mer

Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde

Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde Regionalt höstmöte om vattenarbetet Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde Inklusive Luleå kust och skärgård Patrik Olofsson Länsstyrelsen i Norrbotten 2011-09-16 Bra att veta info - Begreppet

Läs mer

Miljögiftsövervakning i Stockholms vattenområden

Miljögiftsövervakning i Stockholms vattenområden MILJÖFÖRVALTNINGEN ENHETEN FÖR MILJÖANA LYS TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-04-04 Handläggare: Katrin Holmström Telefon: 08-50828885 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2011-06-14 p 35 Miljögiftsövervakning

Läs mer

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Beräkning av frigörelse av metaller och dioxiner i inre hamnen vid fartygsrörelser Rapport nr Oskarshamns hamn 2010:7 Oskarshamns

Läs mer

Avledning av vägdagvatten till Igelbäcken

Avledning av vägdagvatten till Igelbäcken - 1 - Christer Lännergren / LU 8--8 Stockholm Vatten, 1 3 Stockholm Telefon 8 1 christer.lannergren@stockholmvatten.se Anna Mrosz Miljöförvaltningen Box 813 1 Stockholm Avledning av vägdagvatten till Igelbäcken

Läs mer

Miljögifter och vattenkvalitet: Mälaren. En sammanställning av studier om metaller och organiska ämnen

Miljögifter och vattenkvalitet: Mälaren. En sammanställning av studier om metaller och organiska ämnen Miljögifter och vattenkvalitet: Mälaren En sammanställning av studier om metaller och organiska ämnen 2000-2015 Fysikaliska aspekter 75% av tillrinningen till de två västligaste bassängerna. Partikelbundna

Läs mer

Informationsmöte 25 september Huvudstudie Bysjön. Miljöteknisk markutredning för bostads- och grönområde vid Bysjön, Borlänge kommun

Informationsmöte 25 september Huvudstudie Bysjön. Miljöteknisk markutredning för bostads- och grönområde vid Bysjön, Borlänge kommun Informationsmöte 25 september 2014 Huvudstudie Bysjön Miljöteknisk markutredning för bostads- och grönområde vid Bysjön, Borlänge kommun Lina Westerlund 2014-09-25 Innehåll Kort historik Varför ännu en

Läs mer

ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING. Handläggare: Anders Lindgren Telefon: Till Östermalms stadsdelsnämnd

ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING. Handläggare: Anders Lindgren Telefon: Till Östermalms stadsdelsnämnd ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING PARKMILJÖGRUPPEN NOR RA INNERSTADEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2009-05-26 Handläggare: Anders Lindgren Telefon: 08 508 09 306 Till Östermalms stadsdelsnämnd 2009-06-11 Samråd

Läs mer

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) OKT 2010 2 (8) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Dagvattenhantering vid Väsjöområdet 3 2.1 Väsjön 3 2.2 Förslag till dagvattenhantering 3 2.3 Reningsbehov

Läs mer

Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde

Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde - Översikt av väsentliga frågor - Ekologisk status i Bottenvikens vattendistrikt Sammanvägd bedömning av Näringsbelastning Försurning

Läs mer

Vattendirektivet i ett kommunalt perspektiv

Vattendirektivet i ett kommunalt perspektiv Vattendirektivet i ett kommunalt perspektiv Vattnet i vårt arbete på miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i Vänersborg Bevakning av vattenfrågor vid anmälningar, tillsyn och prövningar Internt arbete inom

Läs mer

2. Välj avancerad sökning (det enda sökalternativ som fungerar ännu).

2. Välj avancerad sökning (det enda sökalternativ som fungerar ännu). Att söka information i VISS, VattenInformationsSystem Sverige VISS är en databas där man samlar information om alla större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten i Sverige. Här finns förutom allmän

Läs mer

Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24

Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24 Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24 Sjöar Vattendrag Grundvatten Kustvatten Hillevi Hägnesten Vattenstrategiska enheten 040-25 26 20,

Läs mer

Statusklassning 2013 så mår våra vatten! Vad är det vi klassar? Preliminära resultat Har det blivit bättre eller sämre?

Statusklassning 2013 så mår våra vatten! Vad är det vi klassar? Preliminära resultat Har det blivit bättre eller sämre? Statusklassning 2013 så mår våra vatten! Vad är det vi klassar? Preliminära resultat Har det blivit bättre eller sämre? Lantbruk-Vattenforum 5 november 2013 Maria Carlsson Vattenförvaltningens cykel Tillståndsbedömning/

Läs mer

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda ) Rydjan St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Lejondalssjön Upplands-Bro kommun Kalmarviken Björkfjärden Namn Rydjan EU_CD (VISS) NW661098-159871 SjöID 661122-159863

Läs mer

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30

Läs mer

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning (näringsbelastning) Försurning Fysisk

Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning (näringsbelastning) Försurning Fysisk Sjöar och vattendrag i Bottenvikens vattendistrikt status, miljöproblem och förslag till åtgärder Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning

Läs mer

Haganäs Bostadsområde PM Miljö

Haganäs Bostadsområde PM Miljö Älmhults kommun Haganäs Bostadsområde PM Miljö Göteborg 2013-10-07 Haganäs Bostadsområde PM Miljö Datum 2013-10-07 Uppdragsnummer 1320002808 Utgåva/Status Katarina Wallinder Anna Fälth/Louise Larborn Katarina

Läs mer

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Miljökontoret Margareta Lindkvist Tfn. 0581-81713 BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora YTTRANDE Sidan 1 av 5 2015-04-09 Ljusnarsbergs Kommun Kommunstyrelsen

Läs mer

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten Miljökvalitetsnormer: De kraftigt modifierade och konstgjorda vattnen ska uppnå god ekologisk potential och god kemisk

Läs mer

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11 Peab Sverige AB Fabege AB Stockholm 2011-04-11 Datum 2011-04-11 Uppdragsnummer 61151144701 Utgåva/Status Joakim Persson Uppdragsledare Linnea Sörenby Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan

Läs mer

Föroreningsberäkningar till detaljplan för Sandstugan 2, Uttran, Botkyrka kommun

Föroreningsberäkningar till detaljplan för Sandstugan 2, Uttran, Botkyrka kommun Förosberäkningar till detaljplan för Sandstugan 2, Uttran, Botkyrka kommun GRAP 17027 Jenny Korinth Geosigma AB 2017-02-17 Uppdragsnummer Grap nr Datum Antal sidor Antal bilagor 604648 17027 2017-02-17

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV. Frida Nolkrantz

UPPDRAGSLEDARE. Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV. Frida Nolkrantz -14 UPPDRAG Skörby - MKB UPPDRAGSNUMMER 3370792100 UPPDRAGSLEDARE Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV Frida Nolkrantz DATUM 23 Kompletterande bedömning av dagvattnets påverkan på föroreningshalterna i Mälaren

Läs mer

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde 61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun

Läs mer

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012 Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012 Mats Svensson 2012-01-26 1 Den nya myndigheten Havs- och

Läs mer

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29 Appendix 1 1 (5) Bilaga 1- Åtga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Fortum ställer sig bakom de kommentarer som framförts av Vattenregleringsföretagen i deras bilaga till remissvar angående

Läs mer

Miljökvalitetsnormer och miljöundersökningar

Miljökvalitetsnormer och miljöundersökningar Miljökvalitetsnormer och miljöundersökningar Johan Kling Havs- och vattenmyndigheten JOHAN KLING Johan.kling@havochvatten.se Två typer av miljökvalitetsnormer men också möjlighet för undantag God ekologisk

Läs mer

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Att gå från byråkrati till handling Kartläggning och analys Identifiera vattenförekomster, bedöma

Läs mer

Projektplan: åtgärder för att minska näringslackage

Projektplan: åtgärder för att minska näringslackage Handläggare Datum Renate Foks 2015-03-01 0480 450173 Projektplan: åtgärder för att minska näringslackage från Slakmöre dike Introduktion Norra Möre Vattenråd och Kalmar Norra Miljösektion (en sektion i

Läs mer

God vattenstatus en kommunal angelägenhet

God vattenstatus en kommunal angelägenhet God vattenstatus en kommunal angelägenhet 2015-04-08 Miljöförvaltningen Juha Salonsaari Stockholms vattenområden viktiga för vår livskvalitet! Stockholm är en stad på vatten Ekosystemtjänster är nyckelfaktorer

Läs mer

Erfarenheter från statusklassning i Sverige

Erfarenheter från statusklassning i Sverige Erfarenheter från statusklassning i Sverige Gunilla Lindgren Samordnare av vattenförvaltningen Länsstyrelsen i Uppsala län +46 18 19 50 15 Gunilla.lindgren@c.lst.se Statusklassning i praktiken En guidad

Läs mer

Bakgrundsinformation vattendirektivet

Bakgrundsinformation vattendirektivet 100 Gammalt mål hur påverkas lantbrukarna? 75 50 25 Nytt mål! Miljömålet BSAP VF Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt Martin Larsson martin.h.larsson@lansstyrelsen.se 0 2005 2010 2015

Läs mer

RAPPORT. Järnlodet 16. Centrumfastigheter. Sweco Environment AB. Irina Persson. Linda Johansson. Henrik Alm. Dagvattenutredning.

RAPPORT. Järnlodet 16. Centrumfastigheter. Sweco Environment AB. Irina Persson. Linda Johansson. Henrik Alm. Dagvattenutredning. Centrumfastigheter Järnlodet 16 Uppdragsnummer 1832221 Dagvattenutredning Uppsala 2011-11-04 Sweco Environment AB Uppsala Irina Persson Linda Johansson Henrik Alm 1 (8) Sweco Kungsgatan 62, 753 18 Uppsala

Läs mer