GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)

Transkript

1 GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 352)

2 Innehåll Avrinningsområde/utsläpp Väderförhållanden Vattenföring Surhetstillstånd Metaller Organiskt material Siktdjup och klorofyll Näringstillstånd Källfördelning Växtplankton Bottenfauna Kiselalger Syretillstånd

3 $ Avrinningsområde/utsläpp Timsälven (169 km 2 ) - 81 % skog och myr - 11 % sjö - 6 % jordbruk Svartälven (243 km 2 ) - 87 % skog och myr - 11 % sjö - 1 % jordbruk Hovaån (17 km 2 ) - 68 % skog och myr - 1 % sjö - 28 % jordbruk Gullspångsälven (54 km 2 ) - 81 % skog och myr - 12 % sjö - 5 % jordbruk #Y $ $ % $ $ $ $ #Y $ $ % $ $ % $ #Y % $ #Y % Ê# $ % # %a $ #Y $ % #Y #S $ #Y $ $ Ê % %a #Y #S

4 Temperatur ( C) Åtorp Väderförhållanden jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Medel Medeltemperatur ( C) Åtorp

5 Nederbörd (mm) Åtorp Väderförhållanden jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 212 Medel Nederbörd (mm) Åtorp

6 Nederbörd (mm) Åtorp Väderförhållanden jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 28 Medel Nederbörd (mm) Åtorp Nederbörd (mm) Åtorp jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 29 Medel Medel

7 Vattenföring Flöde (m 3 /s) Gullspångsälven Flöde (m 3 /s) 2 Gullspångsälven jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec

8 Flöde (m 3 /s) Vattenföring jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Timsälven Flöde (m3/s) Timsälven

9 Vattenföring Flöde (m3/s) Svartälven Flöde (m 3 /s) 1 8 Svartälven jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec

10 Vattenföring Vattenföring (m 3 /s) Gullspångsälven (15) Minimitappning 9 m 3 /s J F M A M J J A S O N D Vattenföring (m 3 /s) Timsälven (31)

11 Bedömningsgrunder

12 Bedömningsgrunder Naturvårdsverkets gamla bedömningsgrunder (1999, Rapport 4913) Klass 1 (t.ex. låg halt) Klass 2 (t.ex. måttligt hög halt) Klass 3 (t.ex. hög halt) Klass 4 (t.ex. mycket hög halt) Klass 5 (t.ex. extremt hög halt) Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder (27, bilaga A till handbok 27:4) Hög status God status Måttlig status Otillfredsställande status Dålig status

13 Ekologiska statusklasser HÖG STATUS GOD STATUS MÅTTLIG STATUS OTILLFREDSSTÄLLANDE STATUS DÅLIG STATUS

14 Surhetstillstånd Huvudsakligen god buffertkapacitet (medel av årslägsta alkalinitet ) Mycket svag buffertkapacitet i Svartälven vid Sågen Kiselalgerna påvisade måttligt sura förhållanden i Lesjön, Älgälven uppströms Sävenfors och Skagersholmsån medan Bredreven hade sura förhållanden (medel ) Även tidigare har surstötar främst förekommit i Svartälven vid Sågen och Skagersholmsån

15 Surhetstillstånd Alkalinitet (mekv/l),1 Svartälven vid Sågen,8,6,4 Svag buffertkapacitet Mycket svag buffertkapacitet,2, Ingen eller obetydlig buffertkapacitet <

16 Surhetstillstånd Alkalinitet (mekv/l),2 Gullspångsälven vid Gullspång,15 god buffertkapacitet,1,5 svag buffertkapacitet,

17 Metaller Bly Generellt (kg/år) mycket Spring låga Wire eller låga Sweden metallhalter AB - station (medelvärden ) Bly (μg/l) 2,5 Kilstabäcken: tillfälligt höga halter av bly, koppar och zink 2,frekvent måttligt höga halter av främst bly och koppar, men även krom och zink 2, 1,5 1,5 Lesjöälven nedströms Lesjöfors: måttligt höga medelhalter av bly 1, 1,22-212, även bottenfaunan visar föroreningspåverkan med gifteffekt <,5,5 < Hovaån: hög blyhalt i mars 24, frekvent måttligt höga blyhalter, samt tillfälligt måttligt höga halter av koppar, krom och zink, överskreds Utsläpp Naturvårdsverkets av bly från Spring Wire förslag Sweden till gränsvärde AB för zink i Storforsälven nedströms Blyhalt i Lesjöälven Storfors, Kilstabäcken, vid FransagenSvartälven vid Sågen respektive nedströms Hällefors, Lesjöälven nedströms Lesjöfors, Letälven nedströms Degerfors och Hovaån (dock ofiltrerade prov)

18 Organiskt material Huvudsakligen måttligt höga halter av organiskt material (medelvärden ) Hög halt i Svartälven vid Sågen respektive nedströms Hällefors, Lesjöälven nedströms Lesjöfors, Lersjön, Skillerälven och Daglösens norra del Mycket hög halt i Skagersholmsån och Hovaån

19 Organiskt material TOC (mg/l) 1 måttligt hög 8 Gullspångsälven vid Gullspång Flöde (m 3 /s) låg halt mycket låg halt

20 Syretillstånd Syrerikt eller måttligt syrerikt tillstånd i 7 av 1 sjöar (medel av årslägsta ) Svagt syretillstånd i Bredreven och Daglösens norra del Syrefattigt i Öjevettern

21 Syrgas (mg/l) Syretillstånd Syrerikt Syrefritt eller nästan syrefritt Möckeln, 1 m.ö.b. (23-24 m) Måttligt syrerikt Svagt Syrefattigt

22 Siktdjup och klorofyll Klarälven vid Höje

23 Siktdjup och klorofyll Litet Måttligt 6 8 Stort 1 Vårvinter Siktdjup (m) Skagern Sensommar Klarälven vid Höje

24 Siktdjup och klorofyll Klarälven vid Höje

25 Näringstillstånd Hög eller god näringsstatus (21-212) vid samtliga provplatser utom tre I Öjevettern, Timsälvens utlopp i Möckeln och Hovaån var statusen måttlig

26 Näringstillstånd I Liälven nedströms Fredriksberg indikerade samtidigt förhöjda värden för kväve (NH 4 -N), kond., ph och alkalinitet genomslag från reningsverket Fosfor (μg/l) sommartid Timsälvens delområde 3 25 Även i Daglösens norra del indikerade samtidigt förhöjda värden för NH 4 -N, 2 konduktivitet och alkalinitet genomslag Måttligt höga från halter Filipstads reningsverk i bottenvattnet 15 vid vårvinterprovtagning 1 5 I främst Daglösens norra del samt Lonnen var fosforhalten i bottenvattnet 2-5 gånger högre än i ytvattnet, troligen p.g.a. interngödning 351y. Lersjön, yta Höga halter 351b. Lersjön, btn 352. Skillerälven, 3415y. Daglösen 3415b. Daglösen 341y. Daglösen 341b. Daglösen 383. Storforsälven, 382. Storforsälven, 37y. Öjevettern, yta 37b. Öjevettern, btn Låga halter 321. Timsälven, 31y. Lonnen, yta 31b. Lonnen, btn 31. Timsälven, Klarälven vid Höje

27 Näringstillstånd Totalfosfor (μg/l) 5 4 Höga halter Svartälven vid utflödet i Möckeln Timsälven vid utflödet i Möckeln 3 2 Måttligt höga halter 1 Låga halter Klarälven vid Höje

28 Källfördelning 36% 2% 9% Timsälven 4% 2% 12% 4% 7% 24% Fosfor brutto, totalt Reningsverk Industri Enskilda avlopp Dagvatten Jordbruksmark Skogsmark Myrmark Övrig öppen mark Luftnedfall vatten 5% 6% Svartälven 7% 3% 3% 3% 4% 5% Fosfor brutto, totalt Reningsverk Industri Enskilda avlopp Dagvatten Jordbruksmark Skogsmark Myrmark Övrig öppen mark Luftnedfall vatten 64% Gullspångsälven 3% 9% 5% 6% 6% 5% 6% Fosfor brutto, totalt Reningsverk Industri Enskilda avlopp Dagvatten Jordbruksmark Skogsmark Myrmark 42% 18% Övrig öppen mark Luftnedfall vatten Klarälven vid Höje

29 Källfördelning Timsälven Svartälven 36% 2% 6% 34% Fosfor brutto, antropogent Reningsverk Industri Enskilda avlopp Dagvatten Jordbruksmark Skogsmark 2% 1% 12% 19 18% Fosfor brutto, antropogent Reningsverk Industri Enskilda avlopp Dagvatten Jordbruksmark Skogsmark 1% 12% Gullspångsälven 3% 22% 31% 21 Fosfor brutto, antropogent Reningsverk Industri Enskilda avlopp Dagvatten Jordbruksmark Skogsmark 1% 19% Klarälven vid Höje 15%

30 Växtplankton Undersökningen av växtplankton i sjöarna Öjevettern och Lonnen påvisade god ekologisk status med avseende på näringsämnen. Vid Medins expertbedömning sänktes statusen till måttlig i Lonnen år 211 (undersöks vartannat år). Den potentiellt besvärsbildande algen Gonyostomum semen dominerade biomassan i båda sjöarna. Algen har sannolikt negativ påverkan på badvattenkvaliteten i båda sjöarna och gör att Lonnen bedöms som en mindre lämplig dricksvattentäkt. Potentiellt giftbildande blågrönalger förekom i små mängder. Klarälven vid Höje

31 Bottenfauna Måttlig status avseende näringsämnen i Daglösens norra del, Storforsälven nedströms Storfors och Öjevetterns djupområde Otillfredsställande näringsstatus i Svartälven upp- respektive nedströms Hällefors och Storforsälven uppströms Storfors Dålig näringsstatus i Lonnens djupområde Måttlig status m.a.p. föroreningar av miljögifter nedströms Hällefors och Lesjöfors

32 Kiselalger Kiselalgsindexet IPS indikerade hög näringsstatus för 15 lokaler och god för två Kiselalgsindexet IPS indikerade måttlig näringsstatus i Kroppaälven nedströms fiskodling Surhetsindexet ACID påvisade måttligt sura förhållanden i Lesjön, Älgälven uppströms Sävenfors och Skagersholmsån samt sura förhållanden i Bredreven Grönalgen Treubaria triappendiculata indikerar näringsrikedom (foto: Medins Biologi AB)

33 Kiselalger Från hög näringsstatus i Kroppaälven uppströms Gammelkroppa fiskodling till oftast måttlig status nedströms Hög näringsstatus i Lungälven, både upp- och nedströms Brattfors fiskodling, men på gränsen till god vid nedströmslokalen Från hög näringsstatus i Älgälven uppströms Sävenfors fiskodling till oftast god status nedströms I Kroppaälven nedströms fiskodlingen noterades 1 % missbildade skal år 212, vilket tyder på en stark påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller andra miljögifter! Grönalgen Treubaria triappendiculata indikerar näringsrikedom (foto: Medins Biologi AB)

34 Älgälven nedströms Sävenfors (station 2241)