KVARNTORPS VATTEN ÅRSRAPPORT 2013

Transkript

1 ÅRSRAPPORT 213 Wickberg & Jameson Miljökonsult AB Olaigatan 2, Örebro Tel E-post. info@miljokonsulten.com

2 ÅRSRAPPORT 213 Inledning Kvarntorpsområdet var fram till början av 194-talet i huvudsak ett jordbruksområde. I området hade dock sedan lång tid tillbaka förekommit viss brytning av sedimentära bergarter som kalksten och alunskiffer. I början av 194- talet startades brytning av alunskiffer i mycket stor skala för utvinning av olja. Till området knöts också annan kemisk processindustri och brytning av sandsten skedde i en underjordgruva. Området är starkt påverkat av skifferbrytningen och spåren från denna epok är tydliga, exempelvis i form av Kvarntorpshögen och de vattenfyllda dagbrotten Söderhavet, Nordsjön och Norrtorpssjön. Företag som bedriver industriell verksamhet i området är idag bl.a. SAKAB AB, Amixo AB och Akzo Nobel Functional Chemicals AB. I området finns också en golfbana, en gymnasieskola, en avfallsanläggning, en bilskrot, en permanent konstutställning, vandringsleder mm. Området avvattnas till Kvismare kanal och Hjälmaren via två bäckar; Frommestabäcken och Frogestabäcken. De båda bäckarna rinner ihop strax norr om Ekeby i vattendraget Näsbygraven. Näsbygraven rinner sedan in i Kvismare kanal strax öster om Gällersta och sedan vidare till Hjälmaren. Avrinningsområdets utsträckning framgår av kartan nedan: Kvarntorps Vatten, en förening bestående av Kumla kommun och olika verksamheter i Kvarntorpsområdet, utför sedan 1993 vattenundersökningar i Kvarntorpsområdet. Undersökningarna syftar till att få underlag för bedömning av vilken påverkan hela Kvarntorpsområdet har på vattenkvaliteten i ytvattendragen som passerar området. För dessa undersökningar finns ett kontrollprogram, se bilaga 1. 1

3 ÅRSRAPPORT 213 Wickberg & Jameson Miljökonsult AB har fått i uppdrag att skriva årsrapport där 213 års undersökningar sammanställs och relateras till tidigare års undersökningar. Årsrapporten har sammanställts av Mia Jameson Provtagningspunkter Vattenprovtagningar i Kvarntorps Vattens regi har under år 213 utförts vid totalt sex provtagningspunkter. I västra delen av området, som avvattnas via Frommestabäcken, har provtagning skett i provpunkterna KR1, KR2 och KR4. I östra delen av området, som avvattnas via Frogestabäcken, har provtagning skett i provpunkterna KR3 samt KR3U och KR3N. De två sistnämnda provpunkterna tillkom 21. KR1 är provtagningspunkt i Frommestabäckens område nedströms Kvarntorpsområdet, analysresultat från denna punkt kan jämföras med resultatet från KR2 som ligger uppströms i samma delavrinningsområde för att få en bild av hur vattenkvaliteten påverkas av Kvarntorpsområdet. Vatten som in i området via KR2 är främst påverkat av jord- och skogsbruksmark. När vattnet passerar KR1 har det tillförts dagvatten från SAKABs område och från huvuddelen av Kvarntorpsområdet samt passerat sjöarna Söderhavet och Nordsjön. Provpunkt KR4 kan anses representera kvaliteten på vatten som avrinner från den centrala delen av Kvarntorpsområdet, inklusive huvuddelen av Kvarntorpshögens område. Hjälmarens Vattenvårdsförbund har härutöver tagit prover i Frommestabäcken vid Ekeby i provpunkt 321. Resultat från dessa provtagningar finns i bilaga 3. 2

4 ÅRSRAPPORT 213 KR3 var från tidigare den enda provtagningspunkten inom Frogestabäckens delavrinningsområde. Den representerar ett relativt litet avrinningsområde inom Kvarntorpsområdet, nämligen det av avfall igenfyllda Östersättersbrottet och Norrtorpssjön. Numera har denna provtagningspunkt kompletterats med provtagningar uppströms och nedströms i Frogestabäcken för att få en uppfattning om vilken påverkan som avrinningen från de båda brotten har på vattendraget. KR3N KR3 KR3U I samtliga provpunkter har provtagning skett 6 gånger under 212. Provtagningspunkternas koordinater De olika provtagningspunkternas koordinater enligt SWEREF 99 TM finns sammanställda i tabellen nedan: Provtagningspunkt X-koordinat Y-koordinat KR1 Frommestabäcken KR2 Södra Ulfstorpsbäcken KR3 Norrtorpssjöns utlopp KR3 N nedströms Norrtorpssjöns utlopp KR3 U uppströms Norrtorpssjöns utlopp KR4 Serpentindammarnas utlopp Frommestabäcken nedströms KR

5 ÅRSRAPPORT 213 Provtagningar och analyser Vattenprovtagning har under 213 utförts av Peter Eriksson, Kumla kommun. Analys av uttagna prover har utförts av Eurofins Environment Sweden AB. Uppgifter om månadsnederbörd har inhämtats från SMHI och stationen vid Örebro Flygplats. Nederbördsdata relaterade till Kvarntorpsområdet har erhållits från SAKAB AB. Uppgifter om vattenföring i Kvarntorpsområdet har erhållits från Kumla kommun. Bedömning av resultat Bedömningar och klassificeringar i rapporten följer Bedömningsgrunder- Sjöar och vattendrag, Rapport 4913 (Naturvårdsverket 1999). I vissa fall används även klassificeringar för sjöar istället för vattendrag, vilket kan vara något missvisande. Årets analysresultat har jämförts med föregående års och framför allt har jämförelser gjorts mellan uppströms- och nedströmsvärden för att bedöma påverkan från Kvarntorpsområdet. Presentation av resultat Viktigt att tänka på när det gäller redovisningen av resultat från provtagningarna är att det ganska ofta är helt olika halter av olika ämnen i de båda flödena från Kvarntorp, men när diagrammen presenteras bredvid varandra ser man inte detta tydligt: Kalcium Frommestabäcken Kalcium Frogestabäcken KR2 KR1 Är man inte uppmärksam kan man tro att kalciumhalterna är ungefär de samma i de båda flödena. Leker man dock lite med skalorna så ser man att det finns stora skillnader: 4

6 ÅRSRAPPORT 213 Kalcium Frogestabäcken Kalcium Frommestabäcken KR2 KR1 Här blir det tydligt att kalciumhalterna är avsevärt högre i utflödet från Norrtorpssjön än de är nedströms Kvarntorp i det västra flödet. Man kan också se att kalciumhalterna är högre i Frogestabäcken uppströms Kvarntorpsområdet än de är uppströms Kvarntorpsområdet i S Ulfstorpsbäcken. Av utrymmesskäl presenteras dock analysresultaten i lika stora diagram bredvid varandra. 5

7 ÅRSRAPPORT 213 Nederbörd och vattenföring 213 Nederbörd Årsnederbörden var 369 mm år 213 mot 65,6 mm år 212 (mätt vid SAKAB i Norrtorp), alltså bara drygt hälften av föregående års nederbördsmängd Nederbörd Kvarntorp mm/år SMHI har tidigare angett att nederbörden under ett normalår är 625 mm i det aktuella området. De årliga nederbördsmängderna i Örebrotrakten har dock enligt SMHIS statistik för perioden varit i genomsnitt 735 mm med årliga variationer enligt följande: 12, 1, 8, Årsnederbörd Örebro mm/år 6, 4, 2,,

8 ÅRSRAPPORT 213 Jämför man SAKABs uppmätta nederbördsmängder med de som SMHI mäter upp vid Örebro flygplats ser man att SAKABs värden ligger lägre än SMHIs. Detta kan bero på variationer i nederbörd och/eller skilda provtagningsförfaranden. Jämförelse nederbördsdata SAKAB/SMHI mm/år SAKAB SMHI Vattenföring Sedan slutet av år 26 finns en registrerande flödesmätare vid fördämningen vid Nordsjöns utlopp. Flödet från Nordsjöns utlopp har under 213 beräknats till 2,5 Mm 3. Från början av januari till början av mars saknas dock registreringar p.g.a. elbortfall. Flödet har under denna period extrapolerats vilket i detta fall sannolikt medfört en viss överskattning av flödet. Under ett normalår beräknas flödet i denna punkt uppgå till ca 5,4 Mm 3. I provpunkt KR4 vid Serpentindammsystemets utlopp finns sedan slutet av 26 en flödesstyrd provtagare. Provtagaren var dock ur funktion under perioden mars juli varför manuellt prov togs i april, juni och augusti. Vid restaureringen av Serpentindammarna bedömdes flödet till drygt,3 Mm 3 ett normalår. Den totala volymen uppmättes till,36 Mm 3 under 213. Därutöver har det förekommit bräddningar under perioder med höga flöden varför det totala flödet egentligen är något större. Genom att inställningen av en ventil ändrades i juni 213 bedöms dock antalet tillfällen med bräddning ha minskat därefter. För att kunna bestämma vattenmängderna i provpunkt KR1 (nedströms Kvarntorp) måste dessutom kylvattnet från Akzo Nobel Functional Chemicals AB räknas med. Sedan år 1999 avleds kylvattnet separat utan att passera Serpentindammarna. Under 213 uppgick kylvattenmängden till 1,22 Mm 3. Det sammanlagda flödet i KR1 beräknas därmed ha uppgått till cirka 4, Mm 3 år 213, vilket är avsevärt mycket lägre än normalt. 7

9 ÅRSRAPPORT 213 Vattenföring i KR 1 Mm3/år

10 ÅRSRAPPORT 213 Resultat av 213 års provtagningar Fysikaliska och kemiska vattenundersökningar Årets analysresultat presenteras i diagramform tillsammans med tidigare års undersökningar. För varje parameter finns ett diagram för det västra avrinningsområdet Frommestabäcken och för det östliga området Frogestabäcken. I presentationen kommenteras resultaten och jämförs mellan de olika avrinningsområdena. Klassificeringar och gränsvärden för de analyserade parametrarna finns angivna i anslutning till redovisningarna. Samtliga analysvärden för vattenkemiska parametrar år 213 redovisas i Bilaga 2. ph och alkalinitet ph-värdena i området är över neutralt förutom i KR4 där tillståndet periodvis kan klassificeras som surt eller måttligt surt. I Frommestabäckens delområde kan man konstatera att det låga ph-värdet i vatten som avrinner via Serpentindammsystemet inte har någon större påverkan på ph-värdet nedströms Kvarntorp. I Frogestabäckens delområde är ingående ph-värden något högre än de är nedströms. I båda vattendragen ligger ph på ungefär samma nivå. Under 213 har ph-värdena legat på samma nivåer som tidigare. ph Frommestabäcken ph Frogestabäcken ph ph 8,6 8,4 8,2 8, 7,8 7,6 7,4 7,2 7, 6,8 6, KR2 KR1 KR4 Tillståndsklassificering ph Klass Benämning ph-värde 1 Nära neutralt >6,8 2 Svagt surt 6,5-6,8 3 Måttligt surt 6,2-6,5 4 Surt 5,6-6,2 5 Mycket surt <5,6 9

11 ÅRSRAPPORT 213 Alkaliniteten visar på mycket god buffertkapacitet på samtliga stationer. Analysresultaten från 213 skiljer sig inte från tidigare år. Alkaliniteten i det vatten som rinner in i området är betydligt högre i Frogestabäcken än det är i Södra Ulfstorpsbäcken Frommestabäcken. I Frommestabäcken är alkaliniteten generellt sett högre än den är uppströms området. I Frogestabäcken är dock alkaliniteten något lägre nedströms. Alkalinitet Frommestabäcken Alkalinitet Frogestabäcken mg HCO3/l mg HCO3/l KR2 KR1 Tillståndsklassificering av alkalinitet (mekv/l). Klass Benämning Alkalinitet 1 Mycket god buffertkapacitet >,2 2 God buffertkapacitet,1-,2 3 Svag buffertkapacitet,5-,1 4 Mycket svag buffertkapacitet,2-,5 5 Ingen eller obetydlig buffertkapacitet <,2 1

12 ÅRSRAPPORT 213 CODMn (Organiska syretärande ämnen) Halterna av syretärende ämnen har tidigare helt klart varit högre i vattendragen uppströms Kvarntorp än de varit nedströms. Under 213 har detta förhållande inte varit riktigt lika tydligt. Reduktionen i Frommestabäckens delområde skulle kunna bero på nedbrytning i Söderhavet och Norrtorpssjön. Mer sannolikt är dock att vatten som avrinner från Kvarntorpsområdet har väldigt låga halter, vilket indikeras av de låga halterna i Norrtorpssjön. CODMn Frommestabäcken CODMn Frogestabäcken mg/l mg/l KR2 KR1 Totalfosfor och totalkväve Kväve finns i vattnet både i löst form och uppbundet i partiklar och biomassa. I löst form (ammonium-kväve, nitrat+nitrit-kväve) har näringsämnena en tydlig årscykel där halterna sjunker under sommaren då näringsämnet binds till biomassan i vattnet. Under vintern ökar halterna p.g.a. den låga produktionen och under den tiden fungerar kväve i löst form som indikator på tillgången av närsalter och graden av eutrofiering. Fosfor förekommer, liksom kväve, i vattnet både i löst form och uppbundet i partiklar och biomassa. I löst form (fosfat-fosfor) har näringsämnena en tydlig årscykel där halterna sjunker under sommaren då näringsämnet binds till biomassan i vattnet. Under vintern ökar halterna p.g.a. den låga produktionen och under den tiden fungerar fosfor i löst form, liksom kväve, som indikator på tillgången av närsalter och graden av eutrofiering. Tillståndet vad gäller närsalter bedöms utifrån Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för Miljökvalitet Sjöar och vattendrag (1999). När det gäller sjöar bedöms kväve och fosfor utifrån totalhalter och i detta fall sker det även i vattendragen eftersom det inte finns vattenföringsdata och arealdata tillgängligt. I vattendrag skall egentligen tillståndet bedömas utifrån arealspecifik förlust. Tillståndsbedömningen för kväve och fosfor har utförts enligt följande: Klass Benämning Tot-P (maj-okt) Tot-P (aug) Tot-N (maj-okt) 1 Låga halter <12,5 <12,5 <3 2 Måttligt höga halter 12, , Höga halter Mycket höga halter Extremt höga halter >1 Ej def >5 11

13 ÅRSRAPPORT 213 Fosforhalterna i Frommestabäckens avrinningsområde uppströms Kvarntorp uppvisar generellt höga halter, medan halterna reducerats nedströms och då är måttligt höga. I Frommestabäcken var fosforhalten extremt hög vid provtagningen i oktober 213, 29 liksom i Frogestabäcken vid provtagningen i april 213 då halten var 18. Halterna uppströms klassificeras ofta som höga halter. Fosfor Frommestabäcken Forsfor Frogestabäcken KR2 KR1 Kvävehalterna är mycket höga i samtliga provpunkter förutom i Norrtorpssjön (KR3) där de under senare år ökat och nu är höga. Halterna är ungefär lika höga uppströms Kvarntorpsområdet som det är nedströms. I det västra systemet ser det ut som att kvävehalterna minskat något under senare år, i östra systemet är halterna högre och varierar mer. Kväve Frommestabäcken Kväve Frogestabäcken KR2 KR1 12

14 ÅRSRAPPORT 213 Jonbalans och ledningsförmåga Jonbalansen återspeglar den omgivande markens vittringsbenägenhet samt deposition av luftföroreningar och havssalter (Bydén m.fl. 23). Skiffern i Kvarntorpsområdet är mycket vittringsbenägen och de syns också tydligt när man tittat på skillnaden i koncentration av katjoner och anjoner uppströms respektive nedströms Kvarntorpsområdet, där halterna är uppenbart högre nedströms än uppströms. När det gäller katjoner - kalcium, magnesium, natrium och kalium är det kalciumjonerna som förekommer i högst koncentrationer medan koncentrationerna av de andra är ungefär tio gånger lägre. I Frommestabäcken har det funnits en svagt nedåtgående trend i koncentration av katjonerna nedströms Kvarntorp, men under de senaste tre åren ser det ut som att nedgången stoppat av. Koncentrationerna i Norrtorpssjön är mer än dubbelt så höga som de är vid KR1. Kalcium Frommestabäcken Kalcium Frogestabäcken KR2 KR1 Magnesium Frommestabäcken Magnesium Frogestabäcken KR2 KR1 13

15 ÅRSRAPPORT 213 Natrium Frommestabäcken Natrium Frogestabäcken KR2 KR1 Kalium Frommestabäcken Kalium Frogestabäcken mg/l mg/l KR2 KR1 Anjonerna klorid och sulfat förekommer i betydligt högre koncentrationer nedströms Kvarntorp än uppströms. Sulfaterna dominerar och sulfathalterna är ungefär tio gånger högre än kloridhalterna. Kloridhalterna är ungefär de samma i båda vattenområdena, medan sulfathalten är betydligt högre nedströms Kvarntorp i Frogestabäckens delavrinningsområde än det är i Frommestabäckens. Det är tydligt att kloridhalterna i Norrtorpssjön i stort sett fördubblats under de tio senaste åren. 14

16 ÅRSRAPPORT 213 Klorid Frommestabäcken Klorid Frogestabäcken mg/l mg/l KR2 KR1 Sulfat Frommestabäcken Sulfat Frogestabäcken mg/l mg/l KR2 KR1 Ett vatten med många lösta joner har högre konduktivitet. Eftersom det sker en utlakning av olika typer av sulfater, klorider och karbonater från Kvarntorpsområdet är det naturligt att konduktiviteten är högre nedströms än den är uppströms. Konduktiviteten ligger i samma storleksordning i de två olika flödena. I de två Kvarntorpsinterna flödena KR3 och KR4 är konduktiviteten ännu högre än i bäckarna och i båda provpunkterna ligger den kring 25 ms/m. Konduktiviteten ser ut att vara den samma under hela tidsperioden som mätningar skett. 15

17 ÅRSRAPPORT 213 ms/m Konduktivitet Frommestabäcken KR2 KR1 KR4 ms/m Konduktivitet Frogestabäcken

18 ÅRSRAPPORT 213 Metaller i vatten Höga metallhalter i vatten kan ge negativa biologiska effekter. Naturvårdsverket har gett ut Bedömningsgrunder för Miljökvalitet Sjöar och vattendrag (1999) som tidigare användes för att klassificera vattendrag. Numera använder man sig istället i huvudsak av biologiska parameterar som ett mått på vilken status ett vattendrag har. För att bedöma om en uppmätt metallhalt är hög eller låg så kan man dock fortfarande utgå från nämnda bedömningsgrunder. Metallhalter i klass 1 innebär mycket så risker, klass 2, små risker för biologiska effekter, klass 3 att effekter kan förekomma och klass 4 och 5 att skaderisken är allvarlig. Naturvårdsverket har också i NV Rapport 5799 lämnat förslag på gränsvärden för vissa metaller. Tillståndsklassificering för metaller, Klass Benämning Cu Zn Cd Pb Cr Ni As 1 Mycket låga halter <,5 <5 <,1 <,2 <,3 <,7 <,4 2 Låga halter, ,1-,1,2-1,3-5,7-15,4-5 3 Måttligt låga halter ,1-, Höga halter ,3-1, Mycket höga halter >45 >3 >1,5 >15 >75 >225 >75 Bedömningsgrunder finns inte för alla metaller och i vissa fall hänvisas till gällande dricksvattenföreskrifter för att få en förståelse för om analyserade halter är höga eller låga. Arsenik Arsenikhalterna i vatten i Kvarntorpsområdet är enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder låga halter. Normalhalt i ytvatten i Sverige är,1-,4. Halterna är generellt sett högre uppströms än nedströms. Arsenik Frommestabäcken Arsenik Frogestabäcken 3 2,5 2 1,5 1,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1, KR2 KR1 KR4 17

19 ÅRSRAPPORT 213 Bor Det är uppenbart att vatten som avrinner från Kvarntorpsområdet har betydligt högre halter av bor än det är i det vatten som rinner in i området. Halterna i KR4 får anses som extremt höga i förhållande till normala borhalter i svenska ytvatten som är ca 1. Dricksvatten med högre borhalt än 1 bedöms som otjänligt enligt Livsmedelsverkets föreskrift men WHOs gränsvärde ligger på Bor Frommestabäcken KR2 KR1 KR Bor Frogestabäcken Kadmium Kadmiumhalterna är ungefär lika upp- som nedströms Kvarntorpsområdet och uppvisar låga halter enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Normala halter i svenska ytvatten är under,1. Halterna i Kvarntorpsområdet är alltså normala. 1,4 1,2 1,8,6,4,2 Kadmium Frommestabäcken KR2 KR1 KR4,4,35,3,25,2,15,1,5 Kadmium Frogestabäcken

20 ÅRSRAPPORT 213 Kobolt Särskilt i KR 4 har mycket höga kobolthalter uppmätts. Halterna nedströms ligger något högre än uppströmshalterna i båda flödena. Kobolt Frommestabäcken Kobolt Frogestabäcken ,5 2 1,5 1, KR2 KR1 KR4 Krom Kromhalterna i området är låga enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder och ligger ofta något högre upp- än nedströms. Utläckaget av krom från Kvarntorpsområdet är mycket litet. Krom Frommestabäcken Krom Frogestabäcken ,5 2 1,5 1, KR2 KR1 KR4 19

21 ÅRSRAPPORT 213 Koppar Naturvårdsverket har föreslagit 4 som ett gränsvärde för kopparhalt i ytvatten (NV Rapport 5799), kopparhalterna i Kvarntorpsområdet ligger under denna nivå. Halterna i de olika mätpunkterna är ungefär desamma och indikerar att det inte sker något kopparläckage från området. Koppar Frommestabäcken Koppar Frogestabäcken ,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1, KR2 KR1 KR4 Järn I dricksvatten ligger gränsvärdet för tjänligt med anmärkning med avseende på järn på 2. Vatten i Kvarntorpsområdet har järnhalter som ligger strax under 1 mg/l. Halterna är ungefär lika höga uppströms och nedströms och varierar en del mellan olika provtagningstillfällen. Järn Frommestabäcken Järn Frogestabäcken mg/l mg/l 1,4 1,2 1,8,6,4, KR2 KR1 KR4 2

22 ÅRSRAPPORT 213 Litium Litium lakar helt klart ut från Kvantorpsområdet och halterna nedströms är högre än de är uppströms. Högst litiumhalter har uppmätts i KR4, där de är mer än 4 gånger högre än i övriga provpunkter. Litium Frommestabäcken Litium Frogestabäcken KR2 KR1 KR4 Magnesium Även magnesium lakar ut från Kvarntorpsområdet och halterna i Norrtorpssjön är betydligt högre än de är i vattendragen. I det västra flödet är trenden svagt nedåtgående. Halterna är ungefär lika höga i de två delavrinningsområdena. Magnesium Frommestabäcken Magnesium Frogestabäcken KR2 KR1 21

23 ÅRSRAPPORT 213 Molybden Molybdenhalten har sjunkit i Frommestabäcken under ett antal år och trenden ser ut att hålla i sig. Även i Norrtorpssjön ser det ut som att halterna minskar något. I det västra flödet sker ett utläckage, men detta kommer från andra delar av området än det som representeras av KR4 eftersom halterna här är låga. Molybden Frommestabäcken Molybden Frogestabäcken KR2 KR1 KR4 Nickel Det är uppenbart att det sker ett utläckage av nickel från Kvarntorpsområdet, men trenden är att utläckaget minskar. Trots utläckaget är halterna enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder låga i Frogestabäcken och, låga till måttligt låga halter i Frommestabäcken. Nickel Frommestabäcken Nickel Frogestabäcken KR2 KR1 KR4 22

24 ÅRSRAPPORT 213 Bly Blyhalterna är låga enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Det sker inget läckage av bly från Kvarntorpsområdet, halterna i västra flödet är generellt högre uppströms än nedströms. I det östra flödet varierar det lite mera men halterna är fortfarande låga. Dricksvatten bedöms som otjänligt vid blyhalter över 1. Blyhalterna i Kvarntorpsområdet är helt normala för ytvatten i Sverige. Bly Frommestabäcken Bly Frogestabäcken 1,8 1,6 1,4 1,2 1,8,6,4, ,8 1,6 1,4 1,2 1,8,6,4, KR2 KR1 KR4 Strontium Att det transporteras ut stora mängder strontium från Kvarntorpsområdet är uppenbart. Halterna är betydligt högre nedströms än de är uppströms. Anmärkningsvärt är att halterna i Norrtorpssjön ligger nästan 1 gånger högre än de gör i Frommestabäcken. Halterna i Frogestabäcken är ungefär dubbelt så höga som de i Frommestabäcken. Strontium Frommestabäcken Strontium Frogestabäcken KR2 KR1 KR4 23

25 ÅRSRAPPORT 213 Uran Läckaget av uran från området är tydligt. Halterna är något högre i det östra flödet än i det västra, detta gäller både uppströms och nedströms. Uran Frommestabäcken Uran Frogestabäcken KR2 KR1 KR4 Vanadin Normala vanadinhalter i svenska ytvatten är,1-1, vilket innebär att halterna i Kvarntorpsområdet är normala. Halterna i vattendragen som rinner in i området är högre än de utgående. Vanadin Frommestabäcken Vanadin Frogestabäcken 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1,5 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, KR2 KR1 KR4 24

26 ÅRSRAPPORT 213 Zink Naturvårdsverkets förslag till gränsvärde för ytvatten är 3 vid hårdhet >24 mg CaCO 3/l och 8 vid hårdhet < 24 mg CaCO 3/l. Detta innehålls i det östra flödet, men kan överskridas något i det västra. Halterna är dock låga enligt bedömningsgrunderna. Zinkhalterna i KR4 är höga och ungefär 1 gånger högre än i Norrtorpssjön. I det västra flödet är halterna något högre nedströms än de är uppströms. Zink Frommestabäcken Zink Frogestabäcken KR2 KR1 KR4 25

27 ÅRSRAPPORT 213 BILAGA 1 Kontrollprogram 26

28 27 KVARNTORPS VATTEN ÅRSRAPPORT 213

29 ÅRSRAPPORT 213 Sammanställning av analysresultat i provpunkt KR1 BILAGA 2 Analysrapporter KR1 Frommestabäcken nedströms Kvarntorp ph 7,7 7,5 7,9 7,5 7,6 7,6 Konduktivitet ms/m Klorid mg/l Sulfat mg/l Alkalinitet mg HCO3/l CODMn ,6 9 6,7 6,1 mg/l P-tot , N-tot CN-tot <1, <1, <1, <1, <1, <1, Al filt,64,73,18,33,48,74 mg/l As,71,67,51,75,54,55 B Ca mg/l Cd,74,63,34,29,24,76 Co,88 4,9,71,56,61 1,1 Cr,26,25,59,87,14 <,2 Cu 2,8 2,4 1,9 1,5,5 1,9 Fe,6 1,2,38,48,94,53 mg/l K mg/l Li < Mg 7, mg/l Mo 6 5,9 9,3 4,9 3,9 7,1 Na mg/l Ni 6, ,5 5,9 17 Pb,17,13 <,2,13,98,25 Sr U ,5 7,4 15 V,41,5,14,26,32,29 Zn 5,8 6,2 3 2,7 1,9 5,3 28

30 ÅRSRAPPORT 213 Sammanställning av analysresultat i provpunkt KR2 BILAGA 2 Analysrapporter KR2 S Ulfstorpsbäcken uppströms Kvarntorp ph 7,5 7,6 7,8 8 7,8 7,7 Konduktivitet ms/m Klorid mg/l Sulfat mg/l Alkalinitet mg HCO3/l CODMn 24 9, ,6 15 mg/l P-tot N-tot CN-tot Al filt,21,94,1,14,12,67 mg/l As,86,81 1,6 2 1,5,91 B 6,8 9, ,3 Ca mg/l Cd,34,3,27,73,63,19 Co,32,43,35,91,72,24 Cr,47,37,41,7 1,2,32 Cu 2 1,5 2 3,7 4,4 1,8 Fe,73,83,91,69 4,1,5 mg/l K 1,5 1,6 1,9 4,4 7,3 2,1 mg/l Li <5 <5 <5 <5 <5 <5 Mg 1,4 1,6 1,6 3 3,9 2 mg/l Mo 1,8 2,3 3,3 5,6 4 2,7 Na 5,3 5,1 7,1 9,2 11 5,9 mg/l Ni 1,1,77 1,6 1,5 2,1 1,3 Pb,22,15,27 1,4 1,6,72 Sr U 5,1 7 6, V,96 1 1,1 2,3 1,7,66 Zn 1,9 1,7 1,3 4,1 4,3 1,5 29

31 ÅRSRAPPORT 213 BILAGA 2 Analysrapporter KR3 Norrtorpssjöns utlopp Sammanställning av analysresultat i provpunkt KR ph 7,4 7,2 7,8 7,6 7,6 7,5 Konduktivitet ms/m Klorid mg/l Sulfat mg/l Alkalinitet mg HCO3/l CODMn 3,4 2,8 4,7 3,6 2,8 3,1 mg/l P-tot 12 8,9 27 9,6 <5 12 N-tot CN-tot Al filt,94,53,42 <,5 <,5 <,5 mg/l As,39,7,46,49 <,25,54 B Ca mg/l Cd <,5,12 <,5 <,5 <,5 <,5 Co 1,2 1,4,78,94,99 1,3 Cr <,25,84 <,25 <,25 <,25 <,25 Cu,98,51 1,1 2,1 <,5 1,5 Fe,7,33,98,11,21,36 mg/l K mg/l Li Mg mg/l Mo 7,9 7,6 6,9 7,5 6,4 5,9 Na mg/l Ni 13 7, Pb <,1 <,2 <,1,53 <,1 <,1 Sr U V <,25 <,5 <,25 <,25 <,25,32 Zn 3,3 1, ,1 <5 3

32 ÅRSRAPPORT 213 Sammanställning av analysresultat i provpunkt KR3 U BILAGA 2 Analysrapporter KR3U Frogestabäcken uppströms Norrtorpssjöns utlopp ph 7,9 7,7 8,1 8,1 8,3 8,2 Konduktivitet ms/m Klorid mg/l Sulfat mg/l Alkalinitet mg HCO3/l CODMn 13 6,6 22 6,8 4,4 6,3 mg/l P-tot N-tot CN-tot Al filt,8,34,74,53,51,12 mg/l As,64,62 1,3 1,5,89,41 B Ca mg/l Cd,16,31,11,38,25,32 Co,21,29,28,57,27,22 Cr,28,31,35,36,18,15 Cu 1,9 2,2 2 2,3 1,1 1,6 Fe,35,35,74,19,19,95 mg/l K 1,9 3,5 2,1 4,7 4,7 2,6 mg/l Li <5 <5 <5 <5 <5 <5 Mg 2,1 2,2 2,1 3,6 4,2 2,4 mg/l Mo 2,4 2,8 3,4 5,4 4,6 3,4 Na 6,5 5,5 7,2 5,2 7 9,3 mg/l Ni,81,57 2 <,2,44 1,3 Pb,69,2,11,62,11,52 Sr U 9,3 8,4 9, V,56,67,73 1,2,5,25 Zn,83 2,7,8 2,7 1,76 31

33 ÅRSRAPPORT 213 Sammanställning av analysresultat i provpunkt KR3 N BILAGA 2 Analysrapporter KR3N Frogestabäcken nedströms Norrtorpssjöns utlopp ph 7,6 7,4 8,1 7,3 7,3 7,6 Konduktivitet ms/m Klorid mg/l Sulfat mg/l Alkalinitet mg HCO3/l CODMn 9,8 9,3 18 5,3 4,9 5,5 mg/l P-tot N-tot CN-tot Al filt,51,21,44,53,27,49 mg/l As,6,74 1,3 1,3 1,6,63 B Ca mg/l Cd,29,75,23 <,5,27,12 Co,6,74,58 1,7 2,4,89 Cr,26,3,57,33,77,21 Cu 2 3,4 2,2 2,1 <,2 1,3 Fe,35,38,85,16,86,68 mg/l K 6,8 1 6, mg/l Li <5 <5 < Mg 9,3 11 8, mg/l Mo 3,4 4 4,1 7,3 6,8 4,3 Na mg/l Ni 3,6 2,9 3,9 8,5 9,8 6,7 Pb,8,23,24,47,48,65 Sr U V,44,63,89,73,62,44 Zn 2 9, ,

34 ÅRSRAPPORT 213 BILAGA 2 Analysrapporter KR4 Serpentindammarnas utlopp Sammanställning av analysresultat i provpunkt KR ph 6,2 6,4 5,7 8 7,3 7,3 Konduktivitet ms/m Al filt,55,5,39,51,1,1 mg/l As,67,32,14,29 <,25,27 B Cd 1,2,62,54,85 <,5 <,5 Co ,5 1,5 4,4 Cr,44,11 <,1 <,25 <,25 <,25 Cu 5,4 2,7 2,2 3,1 <,5 1,5 Fe 16,29,58,21,28,25 mg/l Li Mo 5,2 1,4 <1 <2,5 <2,5 <2,5 Ni Pb,22 <,4 <,4 <,1 <,1 <,1 Sr U , V,99,37,11 <,25 <,25,34 Zn ,5 9,

35 ÅRSRAPPORT 213 BILAGA 3 Provtagningar i punkt 321 Från Hjälmarens Vattenvårdsförbund Sammanställning av analysresultat i provpunkt 321 År Nivå,5,5,5,3,5,5 Best nr Temp.,3 7 16,6 18,2 8,7,4 C Syrgas 12,8 11,3 8,6 9, 1,7 13,1 mg/l ph 7,66 7,62 7,62 7,75 7,56 7,71 Kond. 77,6 86, ,7 85,8 91,1 ms/m25 Turb. 12 4,8 3 3,2 3,8 4,9 FNU Abs F,117,95,63,63,21,172 42/5 Alk./Acid 2,279 1,769 1,941 2,63 1,992 2,413 mekv/l mekv/l 5,416 7,579 7,263 6,793 6,259 6,28 mekv/l Mg 1,26 1,66 2,187 1,922 1,298 1,4 mekv/l Na 1,58 1,27 1,229 1,286 1,136 1,6 mekv/l K,417,647,735,618,481,421 mekv/l SO4_IC 4,918 7,59 8,14 7,134 5,944 5,42 mekv/l Cl 1,176 1,328 1,32 1,356 1,282 1,248 mekv/l F,39,45,52,58,47,39 mg/l PO4_P Tot._P NH4_N NO2+NO3_N NO2_N Tot-N_TNb TOC 13,4 1,5 9,6 1,4 17,2 15,1 mg/l Slamhalt 9,1 3,5 3,3 2,9 5,6 4,1 mg/l 34