VELLINGEBÄCKARNA 2003

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VELLINGEBÄCKARNA 2003"

Transkript

1 Vellingebäckarna VELLINGEBÄCKARNA 2003 Vattenundersökningar i Vellingebäckarna 2003 Christel Strömsholm Trulsson Biolog Juni 2004 På uppdrag av Miljönämnden Vellinge kommun C. Strömsholm Trulsson, Vellinge, 2004 Foto: Christel Strömsholm Trulsson, 2003

2 Vellingebäckarna Sammanfattning Provtagningarna 2003 visar en låg belastning. Året hade ungefär samma belastning som Under sommaren var temperaturen ganska normal. Hösten var mild och nederbörden kom från oktober månad och framåt. Den specifika föroreningstransporten i kg/ha låg på en låg nivå. Året är närmast att jämföra med 1989 vad gäller föroreningstransporten i kg/ha. Hammarbäcken, Bernstorpsbäcken och Gessiebäcken ligger högst vad gäller kvävetransporten. Fosfortransporten leder Bredvägsbäcken följd av Hammarbäcken och Bernstorpsbäcken. Däremot ligger kvävevärdet mycket lågt i Bredvägsbäcken i likhet med tidigare år såväl kväve- som fosfortransporten har också varit låg i Vellingebäcken. Belastningen till havet är också närmast att jämföra med 1989 års värden men ligger något lägre vad gäller BOD 7 och fosfor medan kvävebelastningen är högre än När man klassar bäckarna i Vellinge utifrån syremättnad och TOC halt ligger Vellingebäcken i klass 2 och Gessiebäcken i klass 3 och det innebär att de är måttligt syrerika och har liten syretäring. Bernstorpsbäcken hamnar i klass 5 med svagt syretillstånd/måttlig syretäring. I klass 5 hamnar Hammarbäcken och har ett mycket syrefattigt tillstånd med stor syretäring. I Bredvägsbäcken tas inte TOC och följaktligen kan den ej klassas enligt denna norm som Naturvårdsverket angett i sin rapport Under året kan konstateras att ammoniumkvävevärdena legat ganska lågt men vid flera mättillfällen överskrider de trots allt värdet som påverkar känsliga fiskarter. De här resultaten visar att fortsatta åtgärder och fortsatt uppföljning av statusen i bäckarna är viktigt.

3 Vellingebäckarna VATTENPROVTAGNINGAR I VELLINGEBÄCKARNA Bakgrund Områdesbeskrivning och provtagning Beskrivning Provtagningens utförande och analyser Analysresultat Syrgas Turbiditet Konduktivitet ph Alkalinitet Totalkväve Nitratkväve Ammoniumkväve Totalfosfor Fosfatfosfor Biokemisk syreförbrukning, BOD Totalorganiskt kol, TOC Bedömning Jämförelse med tidigare års provtagningar och bedömning av statusen i de olika bäckarna Föroreningstransport Belastning på havet Dammarna i Bernstorpsbäcken Framtiden Förslag till kontrollprogram Förslag till framtida projekt Förslag till åtgärder för att förbättra situationen i åarna Referenslista Bilagor... 28

4 Vellingebäckarna VATTENPROVTAGNINGAR I VELLINGEBÄCKARNA Bakgrund Miljöförvaltningen har utfört vattenprovtagningar, i egen regi sedan 1990, på uppdrag av miljönämnden. Provtagningarna har skett i enlighet med länsstyrelsens rekommendationer och i samarbete med övriga kustkommuner (Malmö, Trelleborg och Ystad). Provtagningsdagarna har varit de samma i samtliga kommuner, d v s runt den 15:de varje jämn månad. Ett gemensamt basprogram följs i samtliga kommuner. Däremot varierar påbyggnadsparametrarna mellan kommunernas provtagningsprogram. Samordningen syftar till att ge en bättre helhetsbild och ett större bedömningsunderlag av de små rinnande vattnen i kustkommunerna på sydkusten och längs södra Öresund. Under åren utförde VBB vattenprovtagningar i Vellinge kommun. Parametrarna varierade mellan åren och följer inte det basprogram som sedan utarbetats av kommunerna och länsstyrelsen. Resultaten från dessa provtagningar har använts till utvärdering. Provpunkterna och parametrarna för 2002 års provtagning har i stort varit samma som under tiden Provpunkten Bredvägsbäcken har inför 1998 flyttats nedströms gångbron för att tillförsäkra säkrare vattentillgång vid provtagningarna. Inför 1994 års provtagning utökades provtagningsprogrammet med parametern TOC, totalorganiskt kol, som har analyserats för de fyra mynningspunkterna (G1, B1, H1 och V1). Under 1994 har också provpunkten B1 fått flyttas 50 meter uppströms den ursprungliga provpunkten p g a cykelbanans tillkomst. I slutet av år 2000 anlades en mittvajer på väg 100. Detta medförde att det inte går att komma till provpunkten H1 eftersom man inte längre kan parkera längs vägen. Detta medförde att provpunkten har flyttats uppströms inför provtagningarna 2001 och den ligger numera i anslutning till cykelbanan vid gamla Höllvikenvägen. Under 2002 har också provtagning skett uppströms och nedströms de nyanlagda dammarna i Bernstorpsbäcken. Analysresultaten är mycket beroende av väder, flöde och temperatur etc. Detta innebär att stora variationer förekommer mellan olika år. 2. Områdesbeskrivning och provtagning 2.1 Beskrivning Vellinge kommun avvattnas till största delen mot Öresund, bara en mycket liten del av avvattningen sker till Östersjön. Det finns ett antal vattendrag som har sitt utlopp i Foteviken, Höllviken och Öresund. Prov har tagits i följande vattendrag: Gessiebäcken (två provpunkter), Vellingebäcken (en provpunkt), Bernstorpsbäcken (två provpunkter), Hammarbäcken (två provpunkter) och Bredvägsbäcken (en provpunkt). Ovanstående bäckar och provpunkter har valts för att ge en så representativ bild om möjligt av vattendragen och deras vattenkvalitet. Provpunkterna är placerade så att provpunkt ett ligger nära vattendragets utlopp till havet och provpunkt två ligger så långt uppströms i vattendraget som möjligt. Vid mynningspunkterna har strävan varit att undvika saltvatteninträngning, detta har dock inte alltid varit möjligt.

5 Vellingebäckarna Provpunkt G1 och G2 ligger i Gessiebäcken. Provpunkten G1 är samma provpunkt som provpunkt 1 i VBB:s rapporter från 1988/89. Provpunkten V1 ligger i Vellingebäcken och överensstämmer med provpunkt 3 i VBB:s rapporter. Provpunkterna B1 och B2 ligger i Bernstorpsbäcken. Provpunkten B1 överensstämmer med provpunkten 4 i VBB:s rapporter. Provpunkten B1 flyttades 1994 ca 50 meter uppströms den ursprungliga provtagningsplatsen p g a cykelbanans tillkomst. Provpunkterna H1 och H2 ligger i Hammarbäcken. Provpunkten H1 överensstämmer med provpunkten 5 i VBB:s rapporter. Men den punkten har flyttas uppströms, p g a mitträcket på väg 100, till gamla Höllvikenvägen vid cykelbanan inför årets provtagningar. Provpunkten Br.2 ligger i Bredvägsbäcken i Skanör och kan jämföras med provpunkt 6 i VBB:s rapport från Den ursprungliga provpunkten fram t o m 1997 låg uppströms dagvattenutsläppet vid Lagmanshejdan. Tekniska kontoret hade tidigare provtagningar i bäcken ca 100 meter uppströms och 100 meter nedströms reningsverkets utsläppspunkt i den s k självkontrollen av verket. Inför 1998 års provtagning har provpunkten flyttats strax nedströms gångbron i anslutning till gamla reningsverkets utsläppspunkt. Orsaken är att vattentillgången i den ursprungliga provpunkten varierar mycket. Se figur 1. Som visar Vellingebäckarnas provtagningsstationer. Både VBB:s stationer och miljöförvaltningens stationer finns inritade på kartan. Miljöförvaltningens stationer är i stort sett samma även under Utöver dessa finns ytterligare ett antal småbäckar som mynnar i Öresund och även någon mindre bäck som mynnar på Östersjösidan. Dessutom finns ett par vattendrag som börjar i Vellinge kommun men som har sitt utlopp i Trelleborgs kommun på Östersjökusten. Bäckarnas avvattningsområde är 2002 detsamma som tidigare år. Bredvägsbäckens avvattningsområde är uppskattat. Gessiebäcken 41 km 2 Vellingebäcken 12 km 2 Bernstorpsbäcken 21 km 2 Hammarbäcken 13 km 2 Bredvägsbäcken 5 km 2 Se figur 2. Som visar Vellingebäckarnas avrinningsområden.

6 Vellingebäckarna Provtagningens utförande och analyser Provtagningen sker i mitten av varje jämn månad. I fält mäts temperaturen, syrgashalt i mg/l och syrgasmättnad i % med en syrgasmätare. Instrumentet heter WTW OXI 330. En enliters plastflaska, en 250 ml plastflaska och en Winkler glasflaska med slipad kork fylls, på varje provpunkt. Proverna lämnas till Alcontrol i Malmö På laboratoriet analyseras följande parametrar: ph Alkalinitet mekv/l HCO 3 - Konduktivitet ms/m Grumlighet FNU Total kväve TOT-N mg/l Ammonium-kväve NH 4 N mg/l Nitrat-kväve NO 3 -N mg/l Total fosfor TOT-P mg/l Fosfat PO 4 P mg/l BOD 7 mg/l TOC mg/l Analysresultaten för 2002 års provtagning återfinns i bilaga 1. Vid beräkningar har vattenföringsdata beräknade enligt PULS-modellen använts baserade på data från SMHI.s station i Skivarpsån 3 Analysresultat 3.1 Syrgas Syrgashalten (mg/l) anger den mängd syrgas som finns löst i vatten. Lösligheten varierar med temperaturen och salthalten. Ett varmt och salthaltigt vatten har sämre förmåga att lösa syre än ett kallt och saltfattigt. Den syrgas som finns i vattnet härrör dels från luftinblandning vid vattenrörelse och dels från fotosyntetisk aktivitet. Eftersom syre åtgår vid biologiska nedbrytningsprocesser kan syrebrist uppkomma om nedbrytningen är stor. Bredvägsbäcken har haft bra värden under året. Ingen algblomning har konstaterats. Hammarbäckens mynningspunkt har haft mycket låga värden i juni till och med december. Någon algblomning med övermättnad har inte förekommit under året. Hammarbäcken 2 (punkten uppströms) värdena under året har låga från augusti till december. Ingen algblomning eller övermättnad av syre har uppmätts.

7 Vellingebäckarna Figur 3. Syrgashalter i mg/l i Bredvägsbäcken (Br2), Hammarbäcken 1 (H1) och Hammarbäcken 2 (H2) under Br2 H1 H2 0 Febr. April Juni Aug. Okt. Dec. I Vellingebäcken har algblomning med övermättnad av syre förekommit vid alla provtagningar utom i december månad. I Gessiebäcken 1 har övermättnad av syrgas uppmätts i april och juni. I provpunkten G2 i Gessiebäcken var syrgashalten mycket låg i augusti. Bernstorpsbäcken 1 var syrgashalterna mycket låga i juni och augusti. I provpunkten (B2) har algblomning förekommit i april. Figur 4. Syrgashalter i mg/l i Vellingebäcken (V1), Gessiebäcken provpunkterna (G1) och (G2) och Bernstorpsbäcken provpunkterna (B1) och (B2) under V1 G1 G2 B1 B2 0 Febr. April Juni Aug. Okt. Dec. Syrgasmättnaden anger syrgashalten i procent (%) av den maximala lösligheten vid den aktuella temperaturen och salthalten. Detta ger möjlighet att jämföra syrehalten vid olika salthalter och temperaturer i vatten. Ju högre syremättnad desto syrerikare är tillståndet i vattendraget. I näringsrika vatten i samband med t ex algblomning kan syrgashalter, s k övermättnad d v s över 100 % syrgasmättnad i vattnet, uppmätas. Detta behöver ej indikera att vattendraget är välmående. Övermättnad kan aldrig erhållas enbart genom luftinblandning vid vattenrörelse utan kräver fotosyntes aktivitet.

8 Vellingebäckarna Övermättnad av syre har förekommit under april Bernstorpsbäcken 2, Vellingebäcken alla månader utom december, i Gessiebäcken 1 i april-juni och i oktober i Gessiebäcken Turbiditet Turbiditeten är ett mått på vattnets grumlighet, d v s ett mått på mängden partiklar i vattnet. Den mäts i enheterna NTU, JTU, FTU eller FNU. De olika enheterna är ungefär likvärdiga och jämförbara. Ett högre analysvärde anger ett grumligare vatten. Orsakerna till ökad grumlighet kan vara låg vattenföring i samband med stor nedbrytning. Även stor avrinning i samband med regn, då jordpartiklar spolas ut i vattendragen, påverkar turbiditeten. En annan orsak kan vara utsläpp eller algblomning. Grumligheten ligger normalt mellan 0 och 45 NTU i naturvatten. Under 2002 lägsta värdet var 0,85 FNU och det högsta värdet var 12 FNU. Under 2001 var det lägsta värdet 0,92 FNU och det högsta 30 FNU. Under 2000 var det lägsta värdet 0,46 FNU och det högsta 34 FNU. Under 1999 var det lägsta värdet 1,2 FNU och det högsta var 520 FNU. Bredvägsbäcken har variera mellan 3,1 och 11 FNU. Årsmedelvärdet ligger på 5,65 FNU. Hammarbäcken 1 har varierat mellan 1,2 och 3,1 FNU en liten variation. Hammarbäcken 2 har varierat mellan 1,5 och 8,2 FNU. Årsmedelvärdena ligger på 2,17 FNU för Hammarbäcken 1 och på 3,63 FNU för Hammarbäcken 2. Vellingebäcken (V1) har varierat mellan 1,2 och 12 FNU. Årsmedelvärdet ligger på 4 FNU. Gessiebäcken 1 har varierat mellan 1,6 och 8 FNU. Gessiebäcken 2 har varierat mellan 3,3 och 6,8 FNU under året. Årsmedelvärdet för Gessiebäcken 1 ligger på 3,82 FNU och Gessiebäcken 2 ligger på 3,8 FNU. Bernstorpsbäcken 1 har varierat mellan 2,2 och 5,6 FNU under året. Bernstorpsbäcken 2 har varierat mellan 0,85 och 3,2 FNU. Årsmedelvärdet för Bernstorpsbäcken 1 ligger på 3,63 FNU och Bernstorpsbäcken 2 ligger på 1,86 FNU. 3.3 Konduktivitet Konduktiviteten är ett mått på den totala halten lösta salter som mäts i elektrolytisk ledningsförmåga i millisiemens per meter (ms/m). Konduktiviteten ligger normalt på upp till 100 ms/m i jordbrukslandskapets åar. Högre konduktivitet kan vara orsakad av föroreningsbelastning eller saltvattensinträngning. Under 2002 har ledningsförmågan varierat mellan 39,1 och 114 ms/m. Bredvägsbäckens konduktivitet varierar mellan 39,1 och 94,6 ms/m. Årsmedelvärdet ligger på 81,4 ms/m. Hammarbäcken 1 varierar mellan 88,7 och 108 ms/m. Årsmedelvärdet ligger på 97,27 ms/m. Hammarbäcken 2 varierar mellan 69,9 och 100 ms/m. Årsmedelvärdet ligger på 90,25 ms/m. Vellingebäcken varierar mellan 82,3 och 114 ms/m. Årsmedelvärdet ligger på 96,62 ms/m. Gessiebäcken 1 varierar mellan 76 och 85,2 ms/m. Årsmedelvärdet ligger på 80,57 ms/m.

9 Vellingebäckarna Gessiebäcken 2 varierar mellan 63 och 83,6 ms/m. Årsmedelvärdet ligger på 76,47 ms/m. Bernstorpsbäcken 1 varierar mellan 65,9 och 86,9 ms/m. Årsmedelvärdet ligger på 77,12 ms/m. Bernstorpsbäcken 2 varierar mellan 74,5 och 81,5 ms/m. Årsmedelvärdet ligger på 78,98 ms/m. Värdena under 2002 ligger något lägre än året innan. 3.4 ph ph-värdet är en indikator på försurningsläget. Det anger vätejonkoncentrationen som den negativa tiologaritmen av koncentrationen i mol per liter. Det anges i en skala på 0-14, där 0 anger ett mycket surt vatten och 14 ett mycket basiskt. PH 7 är ett neutralvärde. Normala ph- värden, i vattendragen i sydvästra Skåne där jorden är näringsrik och kalkhaltig, är 6 8. Vi snösmältning och kraftiga regn kan s k surstötar uppkomma. Surstötar innebär att ph-värdet sjunker till följd av nederbördens låga ph som ligger på 4 5. Höga värden kan temporärt uppstå till följd av kraftig algtillväxt på grund av fotosyntes. Det biologiska livet i vattendraget påverkas av ph förhållandena. Vid ph-värden under ca 5,5 kan biologiska störningar uppstå, t ex nedsatt reproduktionsförmåga hos vissa fiskarter. Även utfällning av metaller är ph beroende. Detta innebär att vid vissa ph-värden kan en stor utlakning eller uppbindning av metaller ske så att förgiftning eller brist kan uppkomma. Värdena för ph har, under 2002, legat mellan 7,5 och 8, Alkalinitet Alkalinitet är ett mått på buffrande förmågan, d v s motståndskraften mot försurning. Den mäts i milliekvivalenter per liter HCO 3 -. Alkaliniteten är beroende av kalkberggrunden. Alkaliniteten ligger mellan 1,0 och 6,6 mekv./l HCO 3 - för samtliga provpunkter. 3.6 Totalkväve Totalkväve (Tot-N) mäts i mg/l. Summan av oorganiskt kväve och olika organiska kväveföreningar utgör vattnets totalkvävehalt. Totalkvävet varierar på samma sätt som nitratkvävehalten. Kväve är ett närsalt som bidrar till eutrofieringen (övergödningen) av vattendrag. Det tillförs naturligt till vattnet genom nedbrytning av organiskt material. Till stor del härrör dock kvävehalterna i vattendrag från mänsklig aktivitet i form av bl a utsläpp av avloppsvatten, läckage från jord- och skogsbygd samt från deponering av luftföroreningar. Bredvägsbäcken visar en något onormal säsongskurva. Den varierar mellan 2,9 och 4,4 mg/l och årsmedelvärdet ligger på 3,55 mg/l i Totalkvävehalt. Hammarbäcken 1 varierar mellan 3,0 och 17 mg/l och årsmedelvärdet ligger på 9,35 mg/l. Säsongskurvan är onormal för totalkvävet. Hammarbäcken 2 varierar mellan 4,6 och 19 mg/l och årsmedelvärdet ligger på 11,35 mg/l i totalkvävehalt. Säsongskurvan är normal.

10 Vellingebäckarna Vellingebäcken varierar mellan 1,3 och 15 mg/l och årsmedelvärdet ligger på 6,3 mg/l. Säsongskurvan är normal för totalkväve i provpunkten. Figur 5. Totalkväve i mg/l i provpunkterna Bredvägsbäcken (Br2), Hammarbäcken 1 (H1), Hammarbäcken 2 (H2) och Vellingebäcken 1 (V1) under Br2 H1 H2 V1 0 Febr. April Juni Aug. Okt. Dec. Bernstorpsbäcken 1och Gessiebäcken har under 2002 normala säsongskurvor. Bernstorpbäcken 2 har en avvikande säsongskurva. I Bernstorpsbäcken 1 varierar totalkvävevärdena mellan 2,3 och 15 mg/l. Årsmedelvärdet är 6,48 mg/l. I Bernstorpsbäcken 2 varierar totalkvävevärdena mellan 7,0 och 13 mg/l. Årsmedelvärdet ligger på 10,12 mg/l. I Gessiebäcken 1 varierar totalkvävevärdena mellan 4,2 och 14 mg/l. Årsmedelvärdet ligger på 7,88 mg/l. I Gessiebäcken 2 varierar totalkvävevärdena mellan 2,3 och 11 mg/l. Årsmedelvärdet ligger på 5,27 mg/l. Figur 6. Totalkväve i mg/l i provpunkterna Bernstorpsbäcken 1 (B1), Bernstorpsbäcken 2 (B2), Gessiebäcken 1 (G1) och Gessiebäcken 2 (G2) under Febr April Juni Aug. Okt. Dec. B1 B2 G1 G2 3.7 Nitratkväve Nitratkväve (NO 3 -N) är den dominerande formen av kvävefraktionerna i vattendrag. Det är också nitratkvävet som i huvudsak utnyttjas av växterna. Nitrat är lättrörligt i marken och tillförs

11 Vellingebäckarna vattendragen och sjöarna genom markläckage. Därför har nitratkvävet en säsongsvariation med höga vintervärden och lägre sommarvärden. I sötvatten gäller följande ungefärliga gränser för nitratkvävehalter (mg/l): <0,5 opåverkade, näringsfattiga vatten 0,5-1,0 näringsrika eller förorenade vatten Samtliga Vellinges bäckars provpunkter är näringsrika eller förorenade om man ser ovanstående ungefärliga gränser. Säsongskurvorna för nitratkväve följer totalkvävekurvorna ganska bra under 2002 i de flesta provpunkter. Bredvägsbäcken (Br2) har nitratkvävevärden som varierar mellan 0,90 och 1,5 mg/l. Årsmedelvärdet ligger på 1,23 mg/l i nitratkvävehalt. Hammarbäcken 1 (H1) har nitratkvävevärden som varierar mellan 1,2 och 15 mg/l. Årsmedelvärdet för nitratkväve är 6,47 mg/l. Hammarbäcken 2 (H2) har nitratkvävevärden som varierar mellan 3,4 och 15 mg/l. Årsmedelvärdet ligger på 8,98 mg/l för nitratkvävet. Vellingebäcken 1 (V1) har nitratkvävevärden som varierar mellan 0,82 och 14 mg/l. Årsmedelvärdet ligger på 4,28 mg/l i nitratkvävehalt. Figur 7. Nitratkvävehalt i mg/l för Bredvägsbäcken (Br2), Hammarbäcken 1 (H1), Hammarbäcken 2 (H2) och Vellingebäcken (V1) under Febr. April Juni Aug. Okt. Dec. Br2 H1 H2 V1 Bernstorpsbäcken 1 varierar mellan 1,8 och 12 mg/l i nitratkvävehalt. Årsmedelvärdet för nitratkväve ligger på 5,13 mg/l. Bernstorpsbäcken 2 varierar mellan 6,2 och 9,8 mg/l i nitratkvävehalt. Årsmedelvärdet ligger på 7,88 mg/l i nitratkvävehalt. Gessiebäcken 1 varierar mellan 3,1 och 12 mg/l i nitratkvävehalt. Årsmedelvärdet ligger på 5,6 mg/l nitratkväve.

12 Vellingebäckarna Gessiebäcken 2 varierar mellan 1,6 och 8,4 mg/l i nitratkvävehalt. Årsmedelvärdet ligger på 4,18 mg/l i nitratkvävehalt. Figur 8. Nitratkvävehalt i mg/l i Bernstorpsbäcken 1 (B1), Bernstorpsbäcken 2 (B2), Gessiebäcken 1 (G1) och Gessiebäcken 2 (G2) under B1 B2 G1 G2 0 Febr. April Juni Aug. Okt. Dec. 3.8 Ammoniumkväve Ammoniumkväve (NH 4 -N) kan vid höga halter indikera direktutsläpp av sanitärt vatten eller stallgödsel. Höga koncentrationer förekommer annars endast vid anaeroba (syrgasfria) förhållanden. Halter överstigande 0,2 mg/l kan ge påverkan på känsliga fiskarter och värden över 1,5 mg/l anses som olämpliga för fisk (enl. SNV 1969). Ammoniumkvävevärdena ligger, tidvis under 2002, över de värden som kan påverka känsliga fiskarter och även värden olämpliga för fisk har uppmätts. Detta gäller i provpunkten Bredvägsbäcken (Br2) vid alla provtagningar under året är värdena över 0,2 mg/l. Men även Hammarbäcken 1 har i augusti ett värde på 1,6 mg/l och det är olämpligt för fisk. Vellingebäcken har haft ett värde som kan påverka känsliga fiskarter. I övriga provpunkter har ammoniumkvävevärdena legat lågt under året vilket är positivt. Bredvägsbäcken varierar mellan 0,30 och 0,53 mg/l i ammoniumkvävehalt. Årsmedelvärdet ligger på 0,385 mg/l. Hammarbäcken 1 varierar mellan 0,013 och 1,6 mg/l i ammoniumkvävehalt. Årsmedelvärdet ligger på 0,312 mg/l. Hammarbäcken 2 varierar mellan 0,0099 och 0,060 mg/l i ammoniumkvävehalt. Årsmedelvärdet ligger på 0,0415 mg/l. Vellingebäcken varierar mellan 0,037 och 0,30 mg/l i ammoniumkvävehalt. Årsmedelvärdet ligger på 0,102 mg/l i ammoniumkvävehalt. Bernstorpsbäcken 1 varierar mellan 0,013 och 0,14 mg/l i ammoniumkvävehalt. Årsmedelvärdet ligger på 0,061 mg/l.

13 Vellingebäckarna Bernstorpsbäcken 2 varierar mellan och 0,0099 och 0,16 mg/l i ammoniumkvävehalt. Årsmedelvärdet ligger på 0,059 mg/l i ammoniumkvävehalt. Gessiebäcken 1 varierar mellan 0,016 och 0,083mg/l i ammoniumkvävehalt. Årsmedelvärdet ligger på 0,048 mg/l i ammoniumkvävehalt. Gessiebäcken 2 varierar mellan 0,024 och 0,100 mg/l i ammoniumkvävehalt. Årsmedelvärdet ligger på 0,0662 mg/l i ammoniumkvävehalt.

14 Vellingebäckarna Totalfosfor Totalfosfor anger hur mycket fosfor som totalt finns i vattnet. Alla fosforfraktioner inkluderas; organiskt bundet fosfor, partikulärt fosfor samt löst fosfat. I allmänhet är fosfor den begränsande faktorn för växtproduktion i sötvatten. Vid hög algproduktion eller nedströms avloppsutsläpp kan fosforhalterna vara höga. Totalfosforhalter på upp till ca 0,30 mg/l anses som normalt för vattendrag i jordbruksbygd. Bredvägsbäckens totalfosforhalter varierar mellan 0,91 och 1,6 mg/l. Årsmedelvärdet ligger på 1,138 mg/l vilket är höga värden. Hammarbäcken 1 varierar mellan 0,12 och 1,4 mg/l i totalfosforhalt. Årsmedelvärdet ligger på 0,45 mg/l. Det får anses något högt i jordbruksbygd. Hammarbäcken 2 varierar mellan 0,094 och 1,3 mg/l i totalfosforhalt. Årsmedelvärdet ligger på 0,53 mg/l vilket är något höga värden. Vellingebäcken varierar mellan 0,025 och 0,13 mg/l i totalfosforhalt. Årsmedelvärdet ligger på 0,069 mg/l vilket är låga värden i jordbruksbygd. Figur 9. Totalfosforhalter i mg/l i Bredvägsbäcken (Br2), Hammarbäcken 1 (H1), Hammarbäcken 2 (H2) och Vellingebäcken (V1) under ,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Febr. April Juni Aug. Okt. Dec. Br2 H1 H2 V1 Bernstorpsbäcken 1 varierar mellan 0,053 och 0,21 mg/l i totalfosforvärden. Årsmedelvärdet ligger på 0,131 mg/l i totalfosforhalt. Bernstorpsbäcken 2 varierar mellan 0,11 och 0,42 mg/l i totalfosforvärden. Årsmedelvärdet ligger på 0,19 mg/l. Gessiebäcken 1 varierar mellan 0,035och 0,19 mg/l i totalfosforvärden. Årsmedelvärdet ligger på 0,103 mg/l. Gessiebäcken 2 varierar mellan 0,032 och 0,08 mg/l i totalfosforvärden. Årsmedelvärdet ligger på 0,054 mg/l. Gessiebäcken har således ganska låga värden för jordbruksbygd vad avser totalfosforhalten.

15 Vellingebäckarna Figur 10. Totalfosforhalten i mg/l i Bernstorpsbäcken 1 (B1), Bernstorpsbäcken 2 (B2), Gessiebäcken 1 (G1) och Gessiebäcken 2 (G2) under ,45 0,4 0,35 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0 Febr. April Juni Aug. Okt. Dec. B1 B2 G1 G Fosfatfosfor Fosfatfosfor (PO 4 -P) är den mest betydelsefulla formen av fosfor för organismer. Bredvägsbäcken varierar mellan 0,34 och 1,4 mg/l i fosfatfosforhalt. Årsmedelvärdet ligger på 0,788 mg/l i fosfatfosforhalt. Hammarbäcken 1 varierar mellan 0,017 och 0,66 mg/l i fosfatfosforhalt. Årsmedelvärdet ligger på 0,2145 mg/l. Hammarbäcken 2 varierar mellan 0,046 och 0,86 mg/l i fosfatfosforhalt. Årsmedelvärdet ligger på 0,3525 mg/l. Vellingebäcken varierar mellan 0,003 och 0,076mg/l och årsmedelvärdet ligger på 0,0377 mg/l i fosfatfosforhalt. Figur 11. Fosfatfosforhalt i mg/l i Bredvägsbäcken (Br 2), Hammarbäcken 1 (H1) och Hammarbäcken 2 (H2) och Vellingebäcken 1 (V1) under ,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Febr. April Juni Aug. Okt. Dec. Br2 H1 H2 V1

16 Vellingebäckarna Bernstorpsbäcken 1 varierar mellan 0,00199 och 0,15 mg/l i fosfatfosforhalt. Årsmedelvärdet ligger på 0,0695 mg/l. Bernstorpsbäcken 2 varierar mellan 0,008 och 0,120 mg/l i fosfatfosforhalt. Årsmedelvärdet ligger på 0,07067 mg/l. Gessiebäcken 1 varierar mellan 0,005 och 0,098 mg/l. Årsmedelvärdet ligger på 0,0567 mg/l i fosfatfosforhalt. Gessiebäcken 2 varierar mellan 0,009 och 0,050 mg/l i fosfatfosforhalt. Årsmedelvärdet ligger på 0,0263 mg/l i fosfatfosforhalt. Figur 12. Fosfatfosforhalt i mg/l i Bernstorpsbäcken 1 (B1), Bernstorpsbäcken 2 (B2), Gessiebäcken 1 (G1) och i Gessiebäcken 2 (G2) under ,16 0,14 0,12 0,1 0,08 0,06 0,04 0,02 0 Febr. April Juni Aug. Okt. Dec. B1 B2 G1 G Biokemisk syreförbrukning, BOD 7 Höga halter BOD 7 indikerar inverkan av avloppsvatten. BOD 7 är ett mått på vattnets innehåll av biokemiskt nedbrytbar substans och definieras som den mängd löst syrgas som förbrukas i den biokemiska oxidationen av löst suspenderat material under bestämda förhållanden och en tidsperiod av 7 dygn. Bredvägsbäckens värden varierar mellan <3,0 och 15 mg/l och årsmedelvärdet ligger på 5,06 mg/l. Hammarbäcken 1 varierar mellan <3,0 och 8,7 mg/l och årsmedelvärdet ligger på 4,21 mg/l. Hammarbäcken 2 varierar mellan <3,0 och 4,3 mg/l och årsmedelvärdet ligger på 3,26 mg/l. Vellingebäcken varierar mellan <3,0 och 6,3 mg/l och årsmedelvärdet ligger på 3,54 mg/l. Bernstorpsbäcken 1 varierar mellan <3,0 och 7,9 mg/l och årsmedelvärdet ligger på 3,808 mg/l. Bernstorpsbäcken 2 varierar mellan <3,0 och 3,8 mg/l och årsmedelvärdet ligger på 3, 125 mg/l. Gessiebäcken 1 varierar mellan <3,0 och 3,9 och årsmedelvärdet ligger på 3,16 mg/l. Gessiebäcken 2 varierar mellan <3,0 och 5,0 och årsmedelvärdet ligger på 3,643 mg/l.

17 Vellingebäckarna Figur 13. Årsmedelvärden av BOD 7 i mg/l under 1998, 1999, 2000, 2001och 2002 i Bredvägsbäcken (Br2), Hammarbäcken 1 (H1), Hammarbäcken 2 (H2), Vellingebäcken 1(V1), Bernstorpsbäcken 1 (B1), Bernstorpsbäcken 2 (B2), Gessiebäcken 1 (G1) och Gessiebäcken 2 (G2) Br2 H1 H2 V1 B1 B2 G1 G Totalorganiskt kol, TOC Parametern anger koncentrationen av organiskt material. Den här analysmetoden rekommenderas vid kustnära vatten och är säkrare än BOD 7 vid låga koncentrationer. Det bör dock noteras att denna bestämning inte direkt återspeglar den organiska substansens mikrobiella nedbrytbarhet, alltså syretäring. En varierande andel utgörs av svårnedbrytbart organiskt material, som endast på lång sikt i samband med nedbrytning konsumerar syre.

18 Vellingebäckarna Vid klassificering av tillståndet i rinnande vatten har Torgny Wiederholm i Naturvårdsverkets rapport 3627, bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag gett följande förslag: Syremättnad i Ytvatten % Syretärande ämnen som TOC i mg/l Klass Benämning (lägsta årsvärde) (högsta årsvärde) >90 <5 1 Syrerikt tillstånd/ obetydlig syretäring måttligt syrerikt / liten syretäring svagt syretillstånd / måttlig syretäring syrefattigt tillstånd / tydlig syretäring <60 >20 5 mycket syrefattigt tillstånd/ stor syretäring Klassar vi in Vellinges bäckar enligt detta system så ser det ut enligt följande för 2002: Provpunkt Syremättnad % TOC i mg/l Klass Gessiebäcken 1 80,5 7,3 2 Vellingebäcken ,1 2 Bernstorpsbäcken 1 6,6 6,5 5 Hammarbäcken 1 5,4 14 5

19 Vellingebäckarna Figur 14. Klassning av bäckarna under åren Gessiebäcken 1 (G1), Vellingebäcken 1 (V1), Bernstorpsbäcken (B1) och Hammarbäcken 1 (H1) G1 V1 B1 H Bedömning 4.1 Jämförelse med tidigare års provtagningar och bedömning av statusen i de olika bäckarna Sedan 1990 har samtliga provpunkter och parametrar varit i stort sett de samma. Mynningspunkterna G1, H1, B1 och V1 har även provtagits 1988 och Ser man på samtliga provpunkter som provtagits genom åren kan följande bedömning göras. Tillståndsklasserna för varje provpunkt är indelad efter Statens Naturvårdsverks rekommendationer. Hammarbäcken Hammarbäcken har ett tillrinningsområde som är ca 1300 ha. Området består till största delen av jordbruksmark. Dessutom avvattnas byarna St. Hammar, Räng och S. Håslöv till bäcken. Anslutningsmöjligheter till det kommunala avloppsnätet har getts till ovanstående tre byar som ligger inom bäckens tillrinningsområde. Det är dock troligen så att det fortfarande finns en hel del fastigheter med bristfälliga enskilda avloppsanläggningar inom tillrinningsområdet. En minskning av belastningen från enskilda avloppsanläggningar till bäcken är av stor vikt. Hammarbäcken 1 Saltvatten har möjlighet att tränga in vid provpunkten. Syrgashalterna ligger lågt under sommarmånaderna. Ammoniumkvävehalterna ligger ovanligt lågt under året. Totalkvävehalterna är mycket höga med årsmedelvärde 2002 på 9,35 mg/l vilket ger klass 7 enligt SNVs bedömningsgrunder. Totalfosforn ligger högt på 0,45 mg/l hamnar i klass 8 enligt SNVs bedömning. Turbiditeten ligger på 2,17 FNU och enligt SNVs bedömningsgrunder innebär det ett måttligt grumligt vatten och klass 3. Provpunkten har mycket god buffertkapacitet och ligger i klass 1 vad avser alkalinitet och ph. Beträffande syrgasmättnad och TOC ligger provpunkten i klass 5 med ett mycket syrefattigt tillstånd enligt SNVs bedömningsgrunder.

20 Vellingebäckarna Hammarbäcken 2 Ammoniumkvävehalterna ligger bra. Totalkvävehalterna är mycket höga med ett årsmedelvärde på 11,35 mg/l vilket innebär att provpunkten hamnar i klass 7 enligt SNVs bedömningsgrunder. För totalfosfor ligger årsmedelvärdet på 0,53 mg/l vilket innebär att för fosfor ligger provpunkten i klass 8, med mycket höga halter. Turbiditeten ligger på 3,63 FNU vilket innebär klass 4 och ett betydligt grumligt vatten. Provpunkten har en mycket god buffertkapacitet och ligger i klass 1 vad avser alkalinitet och ph enligt SNVs bedömningsgrunder. Gessiebäcken Gessiebäcken har det största tillrinningsområdet av bäckarna, 4100 ha. Omlandet är till största delen jordbruksmark men byarna Hököpinge, V. Ingelstad, Gessie och Arrie avvattnas också till bäckens tillrinningsområde. En golfbana är belägen i området. Två provpunkter provtas normalt i bäcken. Bäcken har ganska normala värden. Övermättnad av syre till följd av algblomning har förekommit i bäcken under året. Gessiebäcken 1 Provpunkten har provtagits sedan Syrgashalterna och konduktiviteten ligger bra i provpunkten. Det har förekommit algblomning under året. Provpunkten har årsmedelvärden på 7,88 mg/l i totalkvävehalt. Det innebär att provpunkten ligger i klass 7 när det gäller totalkväve d v s extremt höga kvävehalter. Totalfosforn ligger på ett årsmedelvärde på 0,103 mg/l i totalfosforhalt. Det innebär att provpunkten ligger i klass 6 vad gäller totalfosforhalten och det innebär ett mycket näringsrikt vatten. Årsmedelvärdet för turbiditeten ligger på 3,82 FNU i provpunkten vilket innebär ett betydligt grumligt vatten och klass 4. Alkaliniteten och ph ligger så att provpunkten hamnar i klass 1 med mycket god buffrandekapacitet. När man ser på syremättnad och TOC ligger provpunkten i klass 2 med måttligt syrerikt tillstånd/liten syretäring. Gessiebäcken 2 Provpunkten har provtagits sedan Mätvärden har under dessa år visat att syrgashalterna ofta ligger lägre än i mynningspunkten (G1). Det behövs åtgärder för att minska närsaltbelastningen. Direktutsläpp har konstaterats uppströms provpunkten under åren och åtgärder för att tillse att detta inte sker igen är viktiga. Provpunkten har ett årsmedelvärde på 5,27 mg/l vilket innebär att provpunkten ligger i klass 6 vad gäller totalkvävehalt och har mycket höga kvävehalter. Totalfosforn ligger på 0,054 mg/l i årsmedelvärde vilket innebär att provpunkten hamnar i klass 5 med mycket näringsrikt vatten. Årsmedelvärdet för turbiditeten ligger på 3,8 FNU vilket innebär betydligt grumligt vatten och klass 4. Alkaliniteten och ph ligger så att provpunkten hamnar i klass 1 med mycket god buffrandekapacitet. Bernstorpsbäcken Bernstorpsbäcken har ett tillrinningsområde som är 2100 ha stort. Den största delen av marken är jordbruksmark. Det finns också en golfbana inom området. Det finns en stor djurhållare, med >100 djurenheter, i området. Det finns ett ganska stort antal enskilda avlopp som leds till bäcken. Två provpunkter är förlagda till bäcken. Värdena i bäcken får anses som ganska normala.

21 Vellingebäckarna Bernstorpsbäcken 1 Totalkvävehalten ligger på ett årsmedelvärde av 6,48mg/l vilket innebär klass 7 och extremt hög kvävehalt. Totalfosforhalten ligger på ett årsmedelvärde av 0,131 mg/l vilket innebär klass 6 och ett mycket mycket näringsrikt vatten. Turbiditeten ligger på 3,63 FNU och det innebär klass 4 och ett betydligt grumligt vatten. Alkaliniteten och ph ligger så i provpunkten att den hamnar i klass 1 och har mycket god buffertkapacitet. När man ser på syremättnad och TOC ligger provpunkten i klass 5 och har ett mycket syrefattigt tillstånd /stor syretäring. Klassningen för 2002 är betydligt sämre vad avser syremättnad och TOC. Bernstorpsbäcken 2 Algblomning har förekommit under året. Totalkvävehalten ligger på ett årsmedelvärde på 10,12 mg/l vilket klass 7 och extremt hög kvävehalt. Totalfosforhalten ligger på ett årsmedelvärde av 0,19 mg/l vilket innebär klass 6 och ett mycket näringsrikt vatten. Turbiditeten ligger på 1,86 FNU och det innebär klass 3 och ett måttligt grumligt vatten. Alkaliniteten och ph ligger så i provpunkten att den hamnar i klass 1 och har mycket god buffertkapacitet. Vellingebäcken Vellingebäcken har ett tillrinningsområde som är 1200 ha stort. Det utgörs av jordbruksmark men såväl Vellinge som Eskilstorps samhällen avvattnas till bäcken, liksom delar av Hököpinge. Vellingebäcken har provtagits sedan Bäcken är starkt påverkad av dagvatten. Syrgashalterna är ofta höga i bäcken och algblomning brukar förekomma varje år. Totalkvävehalten ligger på ett årsmedelvärde på 6,3 mg/l vilket innebär klass 7 och extremt hög kvävehalt. Totalfosforhalten ligger på ett årsmedelvärde av 0,069 mg/l vilket innebär klass 5 och ett mycket näringsrikt vatten. Turbiditeten ligger på 4 FNU och det innebär klass 4 och ett betydligt grumligt vatten. Alkaliniteten och ph ligger så i provpunkten att den hamnar i klass 1 och har mycket god buffertkapacitet. Syremättnad och TOC innebär att provpunkten ligger i klass 2 med ett vatten som är måttligt syrerikt/liten syretäring. Bredvägsbäcken Bredvägsbäckens provpunkt har flyttats inför 1998 års provtagning och ligger nu ungefär där reningsverket tidigare hade sin provpunkt för egenkontroll. Bredvägsbäckens tillrinningsområde har uppskattats till ca 500 ha, vilket troligen är i största laget. Området består av Skanörs stadskärna och betesmarkerna upp mot Knösen. Bäcken är saltvattenspåverkad vilket missgynnar de flesta fauna arter. Bäcken har provtagits under 14 år (1988 och ). Totalkvävehalten ligger på ett årsmedelvärde på 3,55 mg/l vilket innebär klass 6 och mycket mycket hög kvävehalt. Totalfosforhalten ligger på ett årsmedelvärde av 1,138 mg/l vilket innebär klass 8 och ett mycket extremt näringsrikt vatten. Turbiditeten ligger på 5,65 FNU och det innebär klass 4 och ett betydligt grumligt vatten. Alkaliniteten och ph ligger så i provpunkten att den hamnar i klass 1 och har mycket god buffertkapacitet.

22 Vellingebäckarna Föroreningstransport Bedömning av Vellingebäckarnas föroreningstransport görs med utgångspunkt från tidigare års rapporter och uppgifter från Ystad, Trelleborg och Malmö. Tabell 1. Specifik föroreningstransport i Vellingebäckarna Bäck Tillrinn. Omr. i ha Tot-N Kg/ha Tot-P Kg/ha BOD 7 Kg/ha TOC Kg/ha Gessie ,03 0,22 12,32 26,47 Vellinge ,69 0,28 13,48 22,97 Bernstorp ,28 0,33 14,26 38,95 Hammar ,15 0,75 12,67 28,04 Bredvägs ,20 4,36 13,81 - Summa: * med Bredväg Medel 49,04 32,62 Medel 0,395 2,38 Medel 13,18 13,50 Medel 29,11 - Den specifika föroreningstransporten för kväve varierar mellan de olika bäckarna under Kvävevärdena 2002 är mycket höga. Hammarbäcken har de högsta värdet. Bredvägsbäcken ligger däremot lågt för året. BOD 7 och totalfosforvärdena ligger också högt under året.

23 Vellingebäckarna Tabell 2. Specifik föroreningstransport i Vellingebäckarna under , kg/ha år. Vellingebäckarna BOD 7 Kväve Fosfor ,0 75,4 0, ,9 11,5 0, ,3 (4,5) 22,1 (23,1) 0,28 (0,35) ,1 (11,6) 21,9 (23,7) 0,62 (0,95) ,3 (27,7) 29,5 (29,1) 0,65 (0,94) ,7 (31,8) 47,8 (46,1) 0,70 (2,04) ,3 (26,0 *) 64,9 (55,9*) 0,65 (1,8*) ,4 37,3 0, ,14 7,45 0, ,03 7,58 0, ,0 (16,9) 48,4 (42,6) 0,83 (1,3) ,15 (19,03) 42,81 (37,70) 0,80 (1,28) ,51 (11,98) 29,3 (25,6) 0,46 (1,09) ,95 (9,95) 31,01 (29,89) 0,39 (0,54) ,18 (13,5) 49,04 (32,62) 0,395 (2,38) Medel 12,38(13,91) 40,85 (32,66) 0,441 (1,63) Värdens med * innebär att en provtagningstidpunkt saknas p g a att bäcken var frusen. 4.3 Belastning på havet Vellinge kommuns beräknade belastning till Öresund under i ton/år. Bredvägsbäckens är undantagen i jämförelsen eftersom den ej provtagits alla år. Siffrorna inom parentes anger belastningen i ton/år om man räknar med Bredvägsbäckens belastning. Reningsverket i Skanörs belastning ingår ej i redovisade siffror. Tabell 3. Belastning till havet i ton/år. Vellingebäckarna BOD 7 Kväve Fosfor , , (41,7) 200 (212,4) 2,3 (3,3) ,2 (85,8) 204,5 (219,9) 5,1 (6,2) ,6 (186,3) 267,8 (281,8) 6,1 (7,1) ,3 (228,4) 430,4 (449,9) 6,3 (10,0) ,4 (240,73 *) 550,23 (560,23 *) 5,53 (8,63*) ,75 318,4 4, ,4 73,4 3, ,6 6, ,7 (150) 418,4 (428,1) 7,1 (8,6) ,3 (153,6) 393,1 (401,7) 6,6 (8,2) ,6 (105,5) 260,9 (266,3) 3,55 (5,4) ,6 (91,5) 269,8 (275,0) 3,37 (4,98) ,1 (120) 419,9 (428) 2,90 (5,09)

24 Vellingebäckarna Dammarna i Bernstorpsbäcken Under året har provtagning skett i de såväl inlopp som utlopp till de dammar som anlagts i bäcken. Mellan provpunkten uppströms (inloppet) och provpunkten nedströms efter att vattnet i bäcken passerat dammarna kan man vid flertalet provtagningar ske att dammarna har effekt på vattnets kvalitet. Vid alla provtagningstillfällen utom i juni månad kan konstateras att nitrithalterna ökat efter att vattnet passerat dammen. Kvävereduktion av totalkvävehalter och nitratkvävehalterna har konstaterats vid alla utom ett provtagningstillfälle i juni månad. I juni är i stort sett samtliga värden i provpunkten nedströms dammen avvikande jämfört med förväntade resultat. Totalfosfor har reducerats vid flertalet provtagningar utom i juni då ett stort läckage av totalfosfor uppmättes. Reduktionen har varit så stor som 75% av fosforhalten i oktober. I juni månad och då ökar också mängden suspenderat material och man konstatera att en algblomning också skedde i provpunkten nedströms dammen vid denna tidpunkt. Mängden suspenderat material minskar vid hälften av provtagningstillfällena när vattnet passerat dammarna. Detta tyder på att dammarna fungerar som sedimentfällor en del av året. Vid de tillfällen supenderade materialet ökat nedströms dammen har algblomning pågått och att viss utspolning kan ske vid dessa tillfällen. Syrgashalterna ökar när vattnet passerat dammen undantaget i april och december månad då en viss reduktion skett av syrgashalterna. Här kan man tänka sig att det förekommit nedbrytning av organiskt material i dammarna som tärt på syrgashalterna. I april förekom också algblomning som kan ha minskat något vid passagen genom dammen. Sammanfattningsvis kan sägas: Dammarna har blivit ett mycket positivt inslag i landskapsbilden och de har ett stort värde för fältvilt och biologiska mångfalden. Vid flertalet av provtagningstillfällena har rådjur, svanar, änder och även andra fåglar synts vid dammarna. De tjänar också uppenbarligen sitt syfte att reducera närsalter och öka syrgashalterna i bäcken. 5 Framtiden 5.1 Förslag till kontrollprogram 2003 Vellinge kommun bör fortsätta med provtagningarna i enlighet med nuvarande program. TOC tas i mynningspunkterna i enlighet med överenskommelsen mellan de övriga kommunerna och länsstyrelsen. En fortsatt provtagning är viktig, dels för att se effekter av vidtagna åtgärder. Provtagningen ger också viktiga indikationer på om något inte stämmer eller att direktutsläpp har börjat ske någonstans längs ån. Det är också viktigt att ha ett underlagsmaterial när nya projekt planeras så att uppföljning och utvärdering av dessa kan ske på ett riktigt sätt. Provtagningarna har gett stor kunskap och bra argument för att driva natur- och miljövårdsarbete. Det vore en förlust om inte en kontinuerlig provtagning sker även framöver.

25 Vellingebäckarna Förslag till framtida projekt En uppföljning och utvärdering av tungmetallproverna som togs 1992 vore intressant. Provtagning av dräneringsvatten från t e x golfbanorna i kommunen vore intressant. En kampanj för att få till stånd fler våtmarker, dammar och skyddszoner i anslutning till åarna. Ett projekt kring rensning och skötsel av åar, diken och våtmarker. 5.3 Förslag till åtgärder för att förbättra situationen i åarna Konkreta förslag finns under kapitel 4.1 och 4.4 för varje enskild bäck. En förutsättning för arbetet är naturligtvis att markägarna är positiva till åtgärderna. Nedan följer förslag till åtgärder som kan förbättra statusen i små åar och vattendrag. Många av förslagen är dessutom enkla, och inte speciellt kostsamma, och kan lätt utföras av intresserade markägare. Innan du påbörjar en åtgärd kontrollera följande: Finns det möjligheter att få ekonomiskt stöd. Till vissa typer av åtgärder kan det finnas möjligheter att få stöd. Hör med länsstyrelsen i Skånes miljöenhet och/eller lantbruksenhet om det finns möjligheter till ekonomiskt stöd för den aktuella åtgärden. Kontakta gärna kommunen för att diskutera dina åtgärder. Kommunen bör stötta och hjälpa intresserade markägare. Kontrollera också så att de åtgärder du tänker göra inte kräver tillstånd eller är anmälningspliktiga enligt miljöbalken. Skyddsplanteringar i form av träd och buskridåer ca 10 meter från å-kanten. Det är viktigt att planteringarna görs på ett sådant sätt så framtida rensningar inte förhindras. De träd och buskar som ska planteras ska vara naturligt förekommande i området. Det är positivt ur bl a fågelsynpunkt om också frukt- och bärbärande träd och buskar planteras i ridån. Skyddsplanteringar minskar ytavrinningen, jordflykt och är dessutom en utmärkt viltremis. Skyddsplanteringar kan minska närsaltläckaget till åar med upp till 70 %, enligt forskningsuppgifter från Lund. Redan en gräsremsa gör stor nytta längs å-kanten. Skyddszonen behöver inte vara så bred, även om man oftast talar om ca 10 meter. En remsa på någon meter är alltid bättre än ingen alls. För skyddszoner av en bredd på 6 meter har man kunnat få miljöstöd ett ekonomiskt stöd. Översvämningsmarker och översilningsprojekt är andra typer av naturvårdande åtgärder som är positiva för att sänka närsaltläckaget ut till havet. Kulverteringar av öppna vattendrag ska undvikas och om möjligt bör kulverterade delar av vattendrag grävas upp. Kulverteringar ökar genomströmningshastigheten i vattendragen. Detta minskar den naturliga upptagningen av närsalter i vattendragen från bl a växter vilket i sin tur innebär att läckaget av närsalter ökar till havet. Ett naturligt meandrande lopp i en å har en hög naturlig reducering av närsalter, En förbättring av enskilda avlopp, inom i första hand tillrinningsområdena till bäckarna. Där det är möjligt bör kommunal anslutning eftersträvas. Besprutningsfria zoner, längs vattendrag, är positivt framförallt för att minska växtskyddsmedelsrester till vattendragen. Dessa zoner är också positiva för fältvilt, insekter så som fjärilar och groddjur

26 Vellingebäckarna eftersom de ger både skydd och mat. Den besprutningsfria zonen tar också upp närsaltläckage och har således ytterligare en positiv effekt. Ett problem i många skånska vattendrag och åar är att de är rätade och till följd av detta i behov av rensningar i princip vart år. Detta leder i sin tur till att ån skär djupare och djupare ned och kanterna blir mycket höga och branta, ibland näst intill lodräta. Detta medför att det inte blir någon större vegetationsremsa längs å-kanten som kan ta upp närsaltläckaget. Närsaltläckaget kan därför minskas genom att man planar av å-kanterna och härigenom får en mindre brant å-kant. Vegetation kan då etablera sig och erosionen längs kanten minskas. Lägger man stenar på botten växelvis längs kanterna kan man få ett meandrande lopp i en tidigare uträtad å. När man lägger stenar på detta sätt får men alternerande lugnvatten- och forspartier i ån. Denna typ av restaureringsarbeten brukar vara mycket positivt ur fiskvårdssynpunkt. Man kan lägga s k fångdammar som får ta emot dräneringsvatten från t ex en huvudstam innan det leds vidare ut i bäcken. På detta sätt kan man få en viss sedimentation. Den fungerar även som vattenmagasin och har en utjämnande effekt på vattenföringens variationer. Även andra typer av dammar kan anläggas och om anläggningen görs på rätt sätt blir naturvärdena ofta stora. Dammar kan också användas för bevattning. Nyetablerade dammar får ofta ett stort värde för groddjur innan predatorer (rovdjur) i form av t ex fisk och kräftor har etablerat sig i dammen. Tänk på att alla groddjur är fridlysta. Att markkartera sina åkrar regelbundet och anpassa gödselgivorna efter markens behov är mycket viktigt. Det kan dessutom spara pengar på gödselkostnaderna. Låt också analysera stallgödseln så du ger rätt gödselgiva med utgångspunkt från näringsinnehåller i gödseln. Ofta underskattas stallgödselns näringsvärde och för stora givor ges. Små s k hästskoterasser där man kapar dräneringsrören innan de når bäcken och schaktar ut å-kanten så att dräneringsvattnet sakta kan rinna över en gräsbevuxen terrass innan det når bäcken, är också ett exempel på en åtgärd som minskar närsalterna till ån. En hästskoterass behöver inte vara så stor men bör anpassas till mängden vatten som kommer från dräneringen. Sveriges bönders miljöhusesyn är ett paket för egenkontroll på gårdsnivå. I paketet finns många bra tips för hur man kan minska närsaltläckage. Husesynen uppdateras varje år och innehåller också gällande lagstiftning. Agenda 21 arbetet i många kommuner handlar om vattenvårdande åtgärder. Gå in på olika kommuners hemsidor på internet så kan du hitta förslag på åtgärder och projekt som du kanske kan ta efter. Vintergrön mark minskar effektivt närsaltläckaget, Så mycket vallar som möjligt som bryts så sent som möjligt är ett effektivt sätt att minska näringsförlusterna. Information och utbildning till markägare är viktigt. Det finns möjligheter för kommuner att ordna utbildning till lantbrukare/markägare tillsammans med länsstyrelsen.

27 Vellingebäckarna Referenslista Brinck per, 1965, Skånsk vattenvärld, särtryck ur Skånes natur 52 (1965). Ekologgruppen, 1990, Höje å landskapsvårdsplan, Ekologgruppen på uppdrag av Höje å vattendragskommitté, Länsstyrelsen, Malmöhus län, 1990, meddelande nr 1990:2, ISRN LSTY/M/MVE/- 90/2-SE, ISSN Jarlman Amelie, 1990, Kommittén för samordnad kontroll av Nybroån, Nybroån 1989, KM-Laboraorierna AB, Helsingborg. Johansson Åsa, 1991, Trelleborgs Åar sammanställning av vattenundersökningar , Miljö- och hälso-skyddsförvaltningen, Trelleborg, Johansson Åsa, 1992, Trelleborgs Åar sammanställning av vattenundersökningar 1991, Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen, Trelleborg, Jönsson Kristina, 1991, Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Ystad redovisar: vattendragskontroll 1990, Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Ystad, 1991:02. Jönsson Kristina, 1992, Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Ystad redovisar: vattendragskontroll 1991, Miljöoch hälsoskyddsnämnden, Ystad, 1992:3. Leander Bo, de Maré Lennart, 1989, Vellingebäckarna 1988, VBB, Malmö, , VBB-P5611, ISBN Leander Bo, 1990, Vellingebäckarna 1989, VBB, Malmö, , VBB-R2244, ISBN Länsstyrelsen, Meddelande nr 1992:4, Vattendrag i Malmöhus län, Koncentration och transport av fosfor och kväve, Länsstyrelsen i Malmöhus län, Miljövårdsenheten, Malmö, 1992, ISRN LSTY/M/MVE/-924- SE, ISSN Naturvårdsverket, Allmänna råd 86:3, Recipientkontroll Vatten, Ingvar Bingman, Naturvårdsverket, Solna, Norstedts Tryckeri, 1986, ISBN , ISSN Naturvårdsverket, Allmänna Råd 90:4, Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag, Klassificering av vattenkemi samt metaller i sediment och organismer, Ingvar Bingman, Naturvårdsverket, Solna, Miljöövervakningsavdelningen, Sötvattenenheten, 1990, ISBN X, ISSN Nerpin Lars, 1991, Undersökningar i mindre vattendrag i Malmö 1990, Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen, Malmö, Rapport 2/91, ISSN Pröjts Jan, 1995, Förslag till vattenvårdande åtgärder i tre vattendrag i Malmö kommun, Ekologgruppen på uppdrag av Miljönämnden i Malmö kommun, Strömsholm Christel, 1991, Vellingebäckarna 1990, Miljönämnden, Vellinge kommun, 1991 Strömsholm Christel, 1992, Vellingebäckarna 1991, Miljönämnden, Vellinge kommun, 1992 Strömsholm Christel, 1993, Vellingebäckarna 1992, Miljönämnden, Vellinge kommun, 1993 Strömsholm Christel, 1994, Vellingebäckarna 1993, Miljönämnden, Vellinge kommun, 1994 Strömsholm Christel, 1995, Vellingebäckarna 1994, Miljönämnden, Vellinge kommun, 1995 Strömsholm Christel, 1996, Vellingebäckarna 1995, Miljönämnden, Vellinge kommun, 1996 Strömsholm Christel, 1997, Vellingebäckarna 1996, Miljönämnden, Vellinge kommun, 1997 Strömsholm Christel, 1998, Vellingebäckarna 1997, Miljönämnden, Vellinge kommun, 1998 Strömsholm Christel, 1999, Vellingebäckarna 1998, Miljönämnden, Vellinge kommun, 1999 Strömsholm Trulsson Christel, 2000, Vellingebäckarna 1999, Miljönämnden, Vellinge kommun, 2000 Strömsholm Trulsson Christel, 2001, Vellingebäckarna 2000, Miljönämnden, Vellinge kommun, 2001 Strömsholm Trulsson Christel, 2002, Vellingebäckarna 2001, Miljönämnden, Vellinge kommun, 2002 Walker Charles, 1992, undersökningar av bottenfauna i åtta vattendrag i Vellinge kommun 1991, Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen, Vellinge kommun, 1992.

VELLINGEBÄCKARNA 2004

VELLINGEBÄCKARNA 2004 Vellingebäckarna 2004 1 VELLINGEBÄCKARNA 2004 Vattenundersökningar i Vellingebäckarna 2004 Christel Strömsholm Trulsson Biolog Juni 2005 På uppdrag av Miljö- och byggnadsnämnden Vellinge kommun C. Strömsholm

Läs mer

Vellingebäckarna 2006

Vellingebäckarna 2006 Vellingebäckarna 2006 Miljö- och Byggnadsnämnden 2007 Vellingebäckarna 2006 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning och provtagning... 3 2.1 Beskrivning... 3 2.2

Läs mer

Vellingebäckarna 2009

Vellingebäckarna 2009 Vellingebäckarna 2009 Miljö- och Byggnadsnämnden 2010 Vellingebäckarna 2009 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 3 3. Beskrivning och provtagning... 3

Läs mer

Vellingebäckarna 2011

Vellingebäckarna 2011 Vellingebäckarna 2011 Miljö- och Byggnadsnämnden 2012 Vellingebäckarna 2011 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Beskrivning och provtagning... 3 Beskrivning... 3 Provtagning och analys...

Läs mer

Rapport Vellingebäckarna 2012

Rapport Vellingebäckarna 2012 Rapport Vellingebäckarna 2012 2013-02-07 2 (17) Sammanfattning Provtagning av Vellinge kommuns större vattendrag påbörjades 1988 och sker varannan månad i Gessiebäcken, Bernstorpsbäcken, Hammarbäcken,

Läs mer

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014 Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014 2015-04-27 2 (17) Sammanfattning Provtagning av Vellinge kommuns större vattendrag påbörjades 1988 och sker varannan månad i Gessiebäcken, Bernstorpsbäcken,

Läs mer

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2013

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2013 Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2013 2014-05-08 2 (17) Sammanfattning Provtagning av Vellinge kommuns större vattendrag påbörjades 1988 och sker varannan månad i Gessiebäcken, Bernstorpsbäcken,

Läs mer

TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar

TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2011 2012 Samhällsbyggnadsförvaltningen i Trelleborgs kommun 2013 03 14 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Resultat... 6 3.1 Kemiska och

Läs mer

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången Vattenprover Innehåll: Inledning Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången Förklaring -värde Alkalinitet (mekv/l) Fosfor (µg/l) Kväve halt () Inledning Vattenproverna

Läs mer

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

Sammanställning av mätdata, status och utveckling Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10

Läs mer

4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2

4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2 Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2008

TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2008 TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2008 Miljöförvaltningen i Trelleborgs kommun Rapport nr 2/2009 Vattenundersökning av Trelleborgs åar 2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Resultat

Läs mer

En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.

En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

Vattenkemisk undersökning av Hargsån Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma Norrtälje

Vattenkemisk undersökning av Hargsån Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma Norrtälje Vattenkemisk undersökning av Hargsån 2003-2004 Ulf Lindqvist Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Provpunkt 3 Provpunkt 4 Provpunkt bro Provpunkt 2 Provpunkt 1 Figur 1.

Läs mer

Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2

Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2 Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: 584986 165543, RAK X/Y: 652370 156442 Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2 Datum Djup ph Kond_25 Ca Mg Na K Alk./Aci d SO4_I

Läs mer

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN Ingående i rapport avseende 12 års vattendragskontroll April 13 - 2 - Säveån Bakgrund Säveån har ett avrinningsområde på ca 15 km 2 och ett normalt årsmedelflöde

Läs mer

TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2009

TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2009 TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2009 Miljöförvaltningen i Trelleborgs kommun Rapport nr 5 /2010 Vattenundersökning av Trelleborgs åar 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Resultat

Läs mer

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN ingående i rapport avseende 24 års vattendragskontroll April 25 1 2 Säveån GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND Bakgrund Ån har ett avrinningsområde

Läs mer

TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2006

TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2006 TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2006 Miljöförvaltningen i Trelleborgs kommun Rapport nr 4 /2007 Vattenundersökning av Trelleborgs åar 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Metodik

Läs mer

TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2010

TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2010 TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2010 Miljöförvaltningen i Trelleborgs kommun Rapport nr 9/2011 Vattenundersökning av Trelleborgs åar 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Resultat

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN ingående i rapport avseende 23 års vattendragskontroll April 24 1 2 Säveån Bakgrund Ån har ett avrinningsområde som är 15 km 2 och normalt årsmedelflöde är 18

Läs mer

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...

Läs mer

Recipientkontroll 2013 Vattenövervakning Snuskbäckar

Recipientkontroll 2013 Vattenövervakning Snuskbäckar Loobäcken Recipientkontroll Vattenövervakning Snuskbäckar Sammanfattning Miljöskyddskontoret utför vattenprovtagning i av kommunens bäckar. Provtagningen sker på platser två gånger per år. Syftet med provtagningen

Läs mer

Recipientkontroll 2015 Vattenövervakning Snuskbäckar

Recipientkontroll 2015 Vattenövervakning Snuskbäckar Mellbyån Recipientkontroll 5 Vattenövervakning Snuskbäckar Sammanfattning Miljöskyddskontoret utför vattenprovtagning i av kommunens bäckar. Provtagningen sker på platser två gånger per år. Syftet med

Läs mer

Vattendragskontroll 2010-2012

Vattendragskontroll 2010-2012 Vattendragskontroll 21- Ystads kommun Uppdragsgivare: Kontaktperson: Utförare: Projektledare: Kontaktperson: Ystads kommun Åsa Cornander Ystads kommun, Ledning och Utveckling Tobaksgatan 11 vån 2, 271

Läs mer

Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån

Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån Vattenföring Vattenföringen vid provtagningstillfällena har beräknats genom att tvärsnittsarean och flödeshastigheten bestämts

Läs mer

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN Ingående i rapport avseende 2018 års vattendragskontroll April 2019 Säveån Nr: Namn 2 Sävens utlopp 6 Säveån nedtröms Vårgårda 8 Svartån 10 Säveån vid Torp 14

Läs mer

Uppstr Maglehem ARV Julebodaån. Biflöde vid Myrestad Verkaån. Uppströms Brösarps ARV Verkaån. Biflöde från Eljaröds ARV Verkaån

Uppstr Maglehem ARV Julebodaån. Biflöde vid Myrestad Verkaån. Uppströms Brösarps ARV Verkaån. Biflöde från Eljaröds ARV Verkaån Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

Typområden på jordbruksmark

Typområden på jordbruksmark INFORMATION FRÅN LÄNSSTYRELSEN I HALLANDS LÄN Typområden på jordbruksmark Redovisning av resultat från Hallands län 1997/98 Gullbrannabäcken Lars Stibe Typområden på jordbruksmark Redovisning av resultat

Läs mer

Nedan finns en sammanställning över projektets kostnader fram t.o.m

Nedan finns en sammanställning över projektets kostnader fram t.o.m 217-3-31 Länsstyrelsen i Skåne Karin Olsson Miljöavdelningen Fiske- och vattenvårdsenheten 25 15 Malmö Slutredovisning för Vattendialog Borstbäcken Projektet har genomförts av Kävlingeåns vattenråd under

Läs mer

Långtidsserier från. Husö biologiska station

Långtidsserier från. Husö biologiska station Långtidsserier från Husö biologiska station - Vattenkemi från början av 199-talet till idag Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 215 Innehåll 1 Provtagningsstationer...

Läs mer

Temperatur ( C) Österlenåar - temperatur 22,0 C 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0

Temperatur ( C) Österlenåar - temperatur 22,0 C 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

Projekt Hjularöd - uppföljning av vattenkemi

Projekt Hjularöd - uppföljning av vattenkemi LOVA, uppföljning av vattenkemi vid Hjularöd 1 (14) LOVA redovisning Projekt Hjularöd - uppföljning av vattenkemi Kävlingeåns vattenråd Län: Skåne Kommun: Eslöv LOVA, uppföljning av vattenkemi vid Hjularöd

Läs mer

Vid väg 19 Segesholmsån SE S Gaddaröd Julebodaån. Uppstr Maglehem ARV Julebodaån JU Biflöde vid Myrestad Verkaån

Vid väg 19 Segesholmsån SE S Gaddaröd Julebodaån. Uppstr Maglehem ARV Julebodaån JU Biflöde vid Myrestad Verkaån Konduktivitet (ms/m) Konduktiviteten är ett mått på mängden salter i vattnet, och är ett indirekt mått på förorening. Därför är det bra med en låg konduktivitet, det visar på ett rent vatten. Men en hög

Läs mer

Temperatur ( C) C Österlenåar - temperatur 20,0 17,0 14,0 11,0 8,0 5,0 2,0

Temperatur ( C) C Österlenåar - temperatur 20,0 17,0 14,0 11,0 8,0 5,0 2,0 Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 211 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roland Thulin Tel: 36-1 5 E-post: roland.thulin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år

Läs mer

Referenser Bilaga 1: Analysvärden Samtliga grunddata i tabellform... 14

Referenser Bilaga 1: Analysvärden Samtliga grunddata i tabellform... 14 Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Områdesbeskrivning... 2 Provtagningspunkter... 3 Diket Dyån, Spångbro... 3 Torp-Gorran... 3 Fullbro... 3 Källsta... 3 Fituna... 3 Analyser... 3 Vattenkvalitet... 4 ph...

Läs mer

Undersökningar i Bällstaån 2004 1

Undersökningar i Bällstaån 2004 1 Undersökningar i Bällstaån 24 1 2 Undersökningar i Bällstaån 24 Undersökningar i Bällstaån 24 1 Christer Lännergren/VV 27/4 Stockholm Vatten 16 26 Stockholm Telefon 8 5221 2454 christer.lannergren@stockholmvatten.se

Läs mer

Provtagningar i Igelbäcken 2006

Provtagningar i Igelbäcken 2006 Provtagningar i Igelbäcken 6 Christer Lännergren/LU Stockholm Vatten Telefon 8 5 5 christer.lannergren@stockholmvatten.se 7-5-7 Provtagningar i Igelbäcken 6 Igelbäcken rinner från Säbysjön till Edsviken.

Läs mer

Vattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken 2004-2005. Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje

Vattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken 2004-2005. Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Vattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken 2004-2005 Ulf Lindqvist Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Provpunkt 2 dammen (sediment) Provpunkt 1 Figur 1. Provtagningspunkter

Läs mer

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se

Läs mer

Miljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommuns åar 2015

Miljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommuns åar 2015 Miljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommuns åar 2015 Bergshamraån, Bodaån, Broströmmen, Malstaån, Norrtäljeån, Penningbyån, Skeboån och Tulkaströmmen Miljötillstånd och näringstransporter

Läs mer

Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder

Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder 1 Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder Bakgrund I arbetet med en åtgärdsstrategi för Växjösjöarna (ALcontrol

Läs mer

Fyrisåns avrinningsområde 2016

Fyrisåns avrinningsområde 2016 Fyrisåns avrinningsområde 2016 Vattenkvalitet 2008-2016 Ingrid Nygren SLU, Vatten och miljö: Rapport 2017:4 Omslagsfoto: Fyrisån vid Ultuna, foto Ingrid Nygren Ansvarig för rapporten: Ingrid Nygren Rådgivande

Läs mer

Tel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 073-633 83 60 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se

Tel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 073-633 83 60 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 213 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roger Rohdin Tel: 36-1 5 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Miljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommuns åar 2014

Miljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommuns åar 2014 Miljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommuns åar 2014 Bergshamraån, Bodaån, Broströmmen, Malstaån, Norrtäljeån, Penningbyån, Skeboån och Tulkaströmmen Miljötillstånd och näringstransporter

Läs mer

Miljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommun 2010

Miljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommun 2010 Miljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommun 2010 Bergshamraån, Bodaån, Broströmmen, Malstaån, Norrtäljeån, Penningbyån, Skeboån och Tulkaströmmen Miljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje

Läs mer

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502) GULLSPÅNGSÄLVEN 28-212 Skillerälven uppströms Filipstad (station 352) Innehåll Avrinningsområde/utsläpp Väderförhållanden Vattenföring Surhetstillstånd Metaller Organiskt material Siktdjup och klorofyll

Läs mer

Miljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommuns åar 2016

Miljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommuns åar 2016 Miljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommuns åar 2016 Bergshamraån, Bodaån, Broströmmen, Malstaån, Norrtäljeån, Penningbyån, Skeboån och Tulkaströmmen Miljötillstånd och näringstransporter

Läs mer

KÄVLINGEÅN Eslöv, 26 maj 2016 Madeleine Svelander

KÄVLINGEÅN Eslöv, 26 maj 2016 Madeleine Svelander KÄVLINGEÅN 25 Eslöv, 26 maj 26 Madeleine Svelander Schema Kävlingeåns avrinningsområde Lufttemperatur och nederbörd Vattenföring Surhet Syreförhållanden Näringsämnen Ljusförhållanden Föroreningsbelastande

Läs mer

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun. RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas

Läs mer

Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken

Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken Kvibille Gästis 2014-05-21 Närvarande Markägare och arrendatorer: Karl-Olof Johnsson, Göran Andreasson, Thomas Nydén och Lars

Läs mer

VATTENRÅDET Vänerns sydöstra tillflöden. Sammanställning och utvärdering av analysresultat på fyra provpunkter

VATTENRÅDET Vänerns sydöstra tillflöden. Sammanställning och utvärdering av analysresultat på fyra provpunkter VATTENRÅDET Vänerns sydöstra tillflöden Sammanställning och utvärdering av analysresultat på fyra provpunkter MAN0036 2013 Beställare: Rapportdatum: 2013-11-30 Rapporten citeras: Projektledare: Rapportförfattare:

Läs mer

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 2, april-juni 2017

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 2, april-juni 2017 Sid 1 (2) Landskrona 2017-07-03 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 2, april-juni 2017 Saneringsarbetet pågår fortfarande men är nu inne i en fas som huvudsakligen

Läs mer

Kontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER 1288135000. Sweco Environment AB

Kontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER 1288135000. Sweco Environment AB RAPPORT KRAFTRINGEN ENERGI AB ÖRTOFTAVERKET Kontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER 1288135000 Årsrapport november 2012 december 2013 Malmö 2014-03-24 Sweco Environment

Läs mer

Uppföljning av åtgärder

Uppföljning av åtgärder Uppföljning av åtgärder Trendanalys jordbruksåar Greppa Fosforns pilotområden Katarina Kyllmar, Jens Fölster och Lovisa Stjernman Forsberg Jordbruksverket Linköping 28 april 216 Greppa Näringens rådgivarkurs

Läs mer

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater

Läs mer

BILAGA 2 Vattenkemi: Metodik och analysparametrarnas innebörd

BILAGA 2 Vattenkemi: Metodik och analysparametrarnas innebörd BILAGA 2 Vattenkemi: Metodik och analysparametrarnas innebörd 51 Metodik vattenkemi Lufttemperatur och nederbörd Data över lufttemperatur i form av månadsmedelvärden samt månadsnederbörd för år 2014 har

Läs mer

Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar

Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar 25-27 Del av våtmarksrecipienten. Rapport 28-5-8 Författare: Jakob Walve och Ulf Larsson, Systemekologiska institutionen,

Läs mer

Bällstaåns vattenkvalitet

Bällstaåns vattenkvalitet Fakta 2013:2 Bällstaåns vattenkvalitet 1997-2012 Publiceringsdatum 2013-04-19 Granskningsperiod År 1997-2012 Kontaktpersoner Sedan 1997 har Länsstyrelsen bedrivit vattenkemisk provtagning i Bällstaåns

Läs mer

MOTALA STRÖM 2004 ALcontrol Bilaga 1 BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa

MOTALA STRÖM 2004 ALcontrol Bilaga 1 BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa BILAGA 1 Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa 101 Olika variablers innebörd Från och med undersökningsåret 1999 tilllämpas Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder

Läs mer

Vattenkemiskundersökning av Edsån Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2006:10 Norr Malma Norrtälje

Vattenkemiskundersökning av Edsån Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2006:10 Norr Malma Norrtälje Vattenkemiskundersökning av Edsån 2005 Ulf Lindqvist Naturvatten i Roslagen Rapport 2006:10 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Figur 1. Provtagningspunkter i Edsån 2005-2006. 2 Innehåll Sammanfattning...4

Läs mer

SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER

SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER Oceanografi Lars Andersson, SMHI / Anna Palmbo, Umeå universitet SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER Aktivitet och dynamik i ytvattnet Det är i ytvattnet som vi har den största dynamiken under året.

Läs mer

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Författare: Mia Arvidsson 2015-01-12 Rapport 2015:2 Naturvatten

Läs mer

Synoptisk vattenprovtagning i två Intensivtypområden -resultat av vattenanalyser

Synoptisk vattenprovtagning i två Intensivtypområden -resultat av vattenanalyser Katarina Kyllmar Synoptisk vattenprovtagning i två Intensivtypområden -resultat av vattenanalyser Synoptisk provpunkt V7 i typområde C6 (mars 27). Foto: Katarina Kyllmar Teknisk rapport 134 Uppsala 29

Läs mer

Ätrans recipientkontroll 2012

Ätrans recipientkontroll 2012 Ätrans recipientkontroll 2012 Håkan Olofsson Miljökonsult/Limnolog ALcontrol AB Halmstad Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Jordbruksmark utgör ca 15% 70%

Läs mer

Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön

Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön Lidingö stad Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön Stockholm 2014-06-26 Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön Datum 2014-06-26 Uppdragsnummer 1320002925

Läs mer

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 4, oktober-december 2016

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 4, oktober-december 2016 Sid 1 (2) Landskrona 2017-01-18 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 4, oktober-december 2016 Saneringsarbetet är i full gång och har under sista kvartalet expanderat

Läs mer

Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården

Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården 2000-2014 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2015 Syre är på motsvarande sätt som ovan vattenytan

Läs mer

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater

Läs mer

Vegeån. Vattenkontroll Rapporten är upprättad av: Birgitta Bengtsson Granskning: Cecilia Holmström Uppdragsgivare: Vegeåns Vattendragsförbund

Vegeån. Vattenkontroll Rapporten är upprättad av: Birgitta Bengtsson Granskning: Cecilia Holmström Uppdragsgivare: Vegeåns Vattendragsförbund Tom sida Vattenkontroll 212 Rapporten är upprättad av: Birgitta Bengtsson Granskning: Cecilia Holmström Uppdragsgivare: Vegeåns Vattendragsförbund Omslagsbild: Vegeån vid Välingetorp (pkt 9A), oktober

Läs mer

Rönne å vattenkontroll 2009

Rönne å vattenkontroll 2009 Rönne å vattenkontroll 29 Undersökningsprogram Vattenkemi Vattenkemiskt basprogram. 32 provpunkter i vattendrag och fyra sjöar. Basprogrammet ger underlag för tillståndsbeskrivningar avseende organiska

Läs mer

DAG- OCH YTVATTENKONTROLL 2017 GÖTEBORG LANDVETTER AIRPORT

DAG- OCH YTVATTENKONTROLL 2017 GÖTEBORG LANDVETTER AIRPORT Kontroll Dokumenttyp 1 av 22 BILAGA 1 DAG- OCH YTVATTENKONTROLL 2017 GÖTEBORG LANDVETTER AIRPORT E-post: info@ 2 av 22 SAMMANFATTNING I denna bilaga redovisas 2017 års analysresultat från genomförda provtagningar

Läs mer

KÄVLINGEÅN 2013. Kävlingeåns vattenvårdsförbund

KÄVLINGEÅN 2013. Kävlingeåns vattenvårdsförbund KÄVLINGEÅN 213 Kävlingeåns vattenvårdsförbund Uppdragsgivare: Kontaktperson: Kävlingeåns vattenvårdsförbund Gert Andersson Tel: 46-54 63 75 E-post: gert.andersson@nordicsugar.com Utförare: Projektansvarig:

Läs mer

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater

Läs mer

Vattenkontroll i Mörrumsån 2011

Vattenkontroll i Mörrumsån 2011 Vattenkontroll i Mörrumsån 2011 Vattenkontrollen i Mörrumsån visade att flera sjöar och vattendrag runt Växjö och Alvesta hade så dålig status att övergödningen måste åtgärdas. På lång sikt har tillståndet

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning

Läs mer

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater

Läs mer

Oxundaåns vattenkvalitet

Oxundaåns vattenkvalitet Fakta 2013:3 Oxundaåns vattenkvalitet 1991-2012 Publiceringsdatum 2013-04-30 Länsstyrelsen och Oxunda vattensamverkan har under lång tid bedrivit vattenkemisk provtagning i Oxundaåns mynning. Resultaten

Läs mer

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS

Läs mer

YOLDIA - RAPPORT RECIPIENTKONTROLL I SOLLENTUNA KOMMUN LENA NOHRSTEDT ROGER HUONONEN

YOLDIA - RAPPORT RECIPIENTKONTROLL I SOLLENTUNA KOMMUN LENA NOHRSTEDT ROGER HUONONEN Utskriftsdatum:7-- YOLDIA - RAPPORT RECIPIENTKONTROLL I SOLLENTUNA KOMMUN 90-000 00-09- LENA NOHRSTEDT ROGER HUONONEN PÅ UPPDRAG AV MILJÖ OCH HÄLSOSKYDDSKONTORET I SOLLENTUNA KOMMUN Yoldia Environmental

Läs mer

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1a. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater

Läs mer

Kontrollprogram för Arbogaån Arbogaåns Vattenförbund

Kontrollprogram för Arbogaån Arbogaåns Vattenförbund Kontrollprogram för Arbogaån 2016-2021 Arbogaåns Vattenförbund November 2015 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar...4 Vattenkemi metaller 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller

Läs mer

Vegeån. Vattenkontroll Rapporten är upprättad av: Birgitta Bengtsson Granskning: Cecilia Holmström Uppdragsgivare: Vegeåns Vattendragsförbund

Vegeån. Vattenkontroll Rapporten är upprättad av: Birgitta Bengtsson Granskning: Cecilia Holmström Uppdragsgivare: Vegeåns Vattendragsförbund Vattenkontroll 213 Rapporten är upprättad av: Birgitta Bengtsson Granskning: Cecilia Holmström Uppdragsgivare: Vegeåns Vattendragsförbund Omslagsbild: Vegeån i Utvälinge, nära utloppet februari 214 Landskrona

Läs mer

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30 Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 21-12-3 Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se

Läs mer

Vegeån vattenkontroll 2016

Vegeån vattenkontroll 2016 Vegeån vattenkontroll 2016 Vegeåns Vattendragsförbund OM RAPPORTEN: Titel: Vegeån vattenkontroll 2016 Version/datum: 2016-03-31 Rapporten bör citeras såhär: Olbers, M. (2017). Vegeån vattenkontroll 2016.

Läs mer

MÄTDATASAMMANSTÄLLNING LILLASJÖN 1998

MÄTDATASAMMANSTÄLLNING LILLASJÖN 1998 HÄSSLEHOLMS KOMMUN Tekniska kontoret MÄTDATASAMMANSTÄLLNING LILLASJÖN Gatukontorets laboratorium -10-02/P-ÅN Postadress Besöksadress Telefon E-mail Stadshuset N Kringelvägen 42 Växel 0451-67 000 gatukontoret@hassleholm.se

Läs mer

Laboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer A

Laboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer A Ackrediterings omfattning Laboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer 10217 A013682-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Kalcium, Ca SS 028161, utg 2 AAS 0,5 5 mg/l Dricksvatt

Läs mer

Sammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån

Sammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån PROMEMORIA/PM 1(9) 212-3-6 Vår referens Miljöavdelningen Alice Nicolle 4-25 22 6 Sammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån Inledning Under de senaste decennierna har

Läs mer

Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund

Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012 Arbogaåns Vattenförbund December 2009 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar... 4 Vattenkemi metaller... 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller

Läs mer

Vegeån. Vattenkontroll Rapporten är upprättad av: Birgitta Bengtsson Granskning: Jan Pröjts Uppdragsgivare: Vegeåns Vattendragsförbund

Vegeån. Vattenkontroll Rapporten är upprättad av: Birgitta Bengtsson Granskning: Jan Pröjts Uppdragsgivare: Vegeåns Vattendragsförbund Vattenkontroll 214 Rapporten är upprättad av: Birgitta Bengtsson Granskning: Jan Pröjts Uppdragsgivare: Vegeåns Vattendragsförbund Omslagsbild: Hasslarpsån (pkt 19). December 214. Landskrona mars 215 EKOLOGGRUPPEN

Läs mer

MÖRRUMSÅN 2009 Mörrumsåns vattenvårdsförbund

MÖRRUMSÅN 2009 Mörrumsåns vattenvårdsförbund MÖRRUMSÅN 2009 Mörrumsåns vattenvårdsförbund ALcontrol AB 2010-05-12 Kund Foto på framsidan Projektledare Kvalitetsgranskning av rapport Kontaktperson Projektledare Kontaktperson Mörrumsåns vattenvårdsförbund

Läs mer

Vattenkemiskundersökning av Edsån Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2006:10 Norr Malma Norrtälje

Vattenkemiskundersökning av Edsån Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2006:10 Norr Malma Norrtälje Vattenkemiskundersökning av Edsån 2005 Ulf Lindqvist Naturvatten i Roslagen Rapport 2006:10 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Figur 1. Provtagningspunkter i Edsån 2005-2006. 2 Innehåll Sammanfattning...4

Läs mer

Miljöövervakningsprogram. för Åkerströmmens avrinningsområde

Miljöövervakningsprogram. för Åkerströmmens avrinningsområde Miljöövervakningsprogram för Åkerströmmens avrinningsområde Miljöövervakningsprogram Bakgrund Åkerströmmens avrinningsområde i södra Roslagen utgör cirka 400km² och delas till största delen av kommunerna

Läs mer

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 1, januari-mars 2017

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 1, januari-mars 2017 Sid 1 (2) Landskrona 2017-04-04 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 1, januari-mars 2017 Saneringsarbetet är fortfarande i full gång, men även arbetet med återställning

Läs mer

Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2012 före sanering

Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2012 före sanering Sida 1 av 15 2013-06-05 Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2012 före sanering Foto: Anneli Palm, Tyréns Sida 2 av 15 Inledning Rivning och

Läs mer

TORNE OCH KALIX ÄLVAR

TORNE OCH KALIX ÄLVAR Vassara älv TORNE OCH KALIX ÄLVAR INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND... 2 METODIK... 3 RESULTAT... 5 RESULTAT DELOMRÅDE 1 MUONIO ÄLV... 5 RESULTAT DELOMRÅDE 2 TORNE ÄLV, ÖVRE DELEN... 8 RESULTAT DELOMRÅDE

Läs mer

Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2010. Jämförelser mellan åren 1973-2010

Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2010. Jämförelser mellan åren 1973-2010 Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 ämförelser mellan åren 973-2 Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 Författare: Ulf Lindqvist färdig 2--5 Rapport 2: Naturvatten

Läs mer