Tel: E-post: Tel: E-post:

Transkript

1 VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 212

2 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roger Rohdin Tel: E-post: roger.rhodin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning: Kontaktperson: ALcontrol AB Ann-Charlotte Norborg Carlsson Ann-Charlotte Norborg Carlsson Caroline Svärd Ann-Charlotte Norborg Carlsson Tel: E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se Omslagsfoto: Krikån vid Brandstorp (station 2) (Foto: Johan Nilsson, ALcontrol AB) Tryckt:

3 INNEHÅLL TEXTKOMMENTAR 1 BAKGRUND. 19 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR. 22 REFERENSER BILAGA 1. Kontrollprogram BILAGA 2. Metodik BILAGA 3. Uppgifter om lufttemperatur och nederbörd år BILAGA 4. Resultat från undersökning av vattenkemi år BILAGA 5. Uppgifter om vattenföring, ämnestransport och arealförlust år BILAGA 6. Uppgifter om utsläpp från punktkällor år BILAGA 7. Statusklassning av vattenkemi BILAGA 8. Resultat från undersökning av metaller i vattenmossa år BILAGA 9. Resultat från undersökning av växtplankton år BILAGA 1. Resultat från provfiske år

4

5 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Textkommentar TEXTKOMMENTAR På uppdrag av Jönköpings kommun har ALcontrol AB i samarbete med Medins Biologi AB utfört 212 års undersökningar av vattenmiljön inom ramen för den samordnade recipientkontrollen i tillflöden till Vättern inom Jönköpings län. Årets undersökningar omfattade vattenkemi, metaller i vattenmossa, växtplankton och provfiske. Årets rapport finns i en version där samtliga bilagor finns på en CD-skiva som sitter i en ficka på insidan av omslagets baksida. Dessutom finns en populärversion i vikt A3-format. Efter några inledande avsnitt om väderförhållanden, vattenföring, ämnestransport och arealspecifik förlust, kommenteras resultaten delområdesvis. I Figur 12 (näringsstatus fosfor), Figur 13 (syretillstånd), Figur 14 (siktdjupsstatus) och Figur 15 (näringsstatus växtplankton) redovisas några vattenkvalitetsaspekter på färgkartor. Lufttemperatur och nederbörd Ännu ett varmt år År 212 var ett av de 16 år som sedan 1995 haft en årsmedeltemperatur över den normala (5,9 jämfört med 5,2 C för perioden ) vid SMHI:s meteorologiska station vid Jönköpings flygplats. Bara två år (1996 och 21) hade lägre årsmedeltemperaturer jämfört med normalvärdet. År 212 var det bara juni, oktober och december som var kallare än vanligt. Blött i juni och september, torrt i februari och mars År 212 var årsnederbörden större än vanligt (23 %, 967 jämfört med 787 mm för perioden ) vid SMHI:s meteorologiska station i Jönköping. De största nederbördsmängderna kom i juni och september (Figur 1). Särskilt lite nederbörd föll det i februari och mars (Figur 1). Nederbörd (mm) jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec min 19-tal max 19-tal Figur 1. Månadsnederbörd vid SMHI:s väderstation vid Jönköpings flygplats. (station 7446) år 212 samt normalvärden för perioden Streckade linjer visar min- och maxvärden under 19-talet. Vattenföring och ämnestransport Högre vattenföring än normalt i större delen av området Att 212 var ett något mer nederbördsrikt år än normalåret avspeglades även i vattenföringen. För året som helhet var vattenföringen högre än vanligt i större delen av området (se exemplet Huskvarnaån i Figur 2). Störst var skillnaden i Huskvarnaån, där 212 års medelvattenföring var 29 % högre än medelvärdet för perioden Minst var skillnaderna i Stensjöån, Tabergsån och Kierydsån, där flödena bara var 1, 7 respektive 8 % högre jämfört med medelvärdet för perioden

6 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Textkommentar TOC (ton/år) TOC Flöde Flöde (m 3 /s) Figur 2. Ämnestransport av organiskt material (mätt som totalt organiskt kol, TOC) och årsmedelflöde i Huskvarnaån vid utloppet i Vättern (station 3) åren Högst flöde under vinter, sommar och höst Generellt var vattenföringen högre än normalt i januari, juni-juli och september till och med november till följd av mycket nederbörd. Lägre vattenföring än vanligt noterades främst i februari till och med maj och december. Större transporter av främst organiskt material och fosfor, men mindre av kväve Den högre vattenföringen bidrog till att 212 års transporter av främst syreförbrukande organiskt material (TOC) och fosfor var större än medelvärdet för perioden I Lillån (Bankeryd) var däremot fosfortransporten mindre än vanligt. Däremot var 212 års kvävetransport i Lillån större än normalt, vilket inte gällde övriga vattendrag. Högst kväveförluster i de vattendrag som påverkas mest av utsläpp från reningsverk Årstransporten av kväve respektive fosfor dividerad med avrinningsområdets yta ger den arealspecifika förlusten. I Nässjöån, där genomslaget från Nässjö reningsverk är kraftigt, uppmättes extremt hög kväveförlust (41 kg/ha, år) med mycket stor avvikelse från jämförvärdet. Vidare hade Lyckåsån, Stensjöån, Huskvarnaån, Tabergsån (inlopp i Munksjön respektive utlopp i Vättern) och Lillån (Bankeryd) höga kväveförluster (4-15 kg/ha, år) med tydlig till stor avvikelse från jämförvärdet. Av nämnda vattendrag påverkas särskilt Tabergsån och Lillån av reningsverken i Jönköping respektive Bankeryd, medan övriga vattendrag sannolikt främst påverkas av omgivande jordbruksmark. Övriga vattendrag (Kierydsån, Lillån vid utloppet i Tabergsån, Hökesån och Knipån) hade måttligt höga kväveförluster med oftast tydlig avvikelse från jämförvärdet. För Knipån bedömdes emellertid avvikelsen från jämförvärdet som ingen eller obetydlig. Mycket hög fosforförlust i Lyckåsån I Nässjöån noterades även hög fosforförlust (,22 kg/ha, år) med stor avvikelse från jämförvärdet, vilket även gällde Tabergsån vid utloppet i Vättern (,18 kg/ha, år) och Lillån vid Bankeryd (,2 kg/ha, år). Mycket hög fosforförlust (,34 kg/ha, år) uppmättes bara i Lyckåsån, där avvikelsen från jämförvärdet var mycket stor. Övriga vattendrag hade låga eller oftast måttligt höga fosforförluster med tydlig till stor avvikelse från jämförvärdet. För Knipån bedömdes emellertid avvikelsen från jämförvärdet som ingen eller obetydlig även för fosfor. Röttleåns avrinningsområde Hög näringsstatus i Ören, god i Kierydsån och Bunn samt måttlig i Röttleån Medelhalten av näringsämnet fosfor var måttligt hög i Kierydsån år 212. Genom sedimentation och utspädning minskade halten till låg nedströms i sjöarna Ören och Bunn (augusti). Utloppet, Röttleån, hade mycket hög medelhalt av fosfor till följd av påverkan från jordbruk och enskilda avlopp. Även halterna av näringsämnet kväve var lägre i sjöarna Ören och Bunn (låg i Ören och måttlig i Bunn) jämfört med Kierydsån (hög halt) och Röttleån (mycket hög halt). I 2

7 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Textkommentar Röttleån utgjordes 6 % av totalkvävet av nitrit- och nitratkväve. Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 27:4) gav hög status avseende kvalitetsfaktorn Näringsämnen i Ören, god i Kierydsån och Bunn samt måttlig i Röttleån. Minskande medelhalter av fosfor vid flertalet provplatser och även av kväve i Röttleån I Kierydsån minskade medelhalterna av kväve från oftast mycket höga halter under 199-talet till oftast höga under 2-talet. I Bunn minskade fosformedelhalterna från huvudsakligen måttligt höga halter under 199-talet till på gränsen mellan låga och måttligt höga halter under 2-talet. Motsvarande minskning är inte lika tydlig i Ören. I Kierydsån, Ören och Bunn finns inga tydliga trender för kväve. I Röttleån minskade medelhalterna av fosfor från oftast extremt höga halter på 197-talet till därefter oftast mycket höga halter (Figur 3). Under samma period minskade kvävehalterna i Röttleån inom klassen mycket höga halter. Orsaker till minskande näringsämneshalter kan bland annat vara utbyggnad av reningsverk, minskad befolkningstäthet i glesbygd och förändrad inriktning på jordbruk. Totalfosfor (µg/l) Röttleån, Röttle Figur 3. Årsmedelhalter av fosfor i Röttleån vid Röttle (station 1) åren Linjer anger gränser mellan måttligt hög, hög, mycket hög och extremt hög halt. Hög status för siktdjup i både Ören och Bunn samt för klorofyll i Ören Klorofyllhalterna (mått på algmängd) var i augusti 212 låga i både Ören och Bunn. Detta står i överensstämmelse med de låga fosforhalterna. Liten algmängd, svagt färgat (måttligt i Bunn) och svagt grumligt vatten gav större siktdjup jämfört med flertalet övriga undersökta sjöar. Siktdjupet bedömdes som måttligt stort i både Ören (4,2 m) och Bunn (4,6 m). Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 27:4) gav hög status avseende kvalitetsfaktorerna Siktdjup och Klorofyll i båda sjöarna förutom klorofyll i Bunn, där god status inte uppnåddes. Växtplankton påvisade näringsfattigdom i Ören och måttlig näringsrikedom i Bunn Växtplanktonundersökningen i augusti 212 visade på näringsfattiga förhållanden i Ören och måttligt näringsrika förhållanden i Bunn. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 27:4) var näringsstatusen god i både Ören och Bunn, men klassades enligt Medins expertbedömning ned en klass till måttlig i Bunn. Risken för långvariga blomningar av potentiellt giftbildande blågrönalger bedömdes som liten för båda sjöarna. Orsaker till generellt ökande halter av organiskt material inte klarlagda I Kierydsån ökade medelhalterna av syreförbrukande organiskt material (mätt som TOC) från huvudsakligen måttligt höga halter under 199-talet till mestadels höga halter därefter. Under samma period ökade TOC-halterna i Ören och Bunn från måttligt höga till höga halter. I Röttleån ökade halterna av organiskt material inom klassen måttligt höga halter under perioden För alla fyra provplatserna finns än tydligare trender för färgtal. De ökande humushalterna kan inte bara kopplas till ökande vattenföring. Samma fenomen är känt från stora delar av södra och mellersta Sverige, och även från andra länder på samma breddgrad, men forskarna är inte är helt överens om orsakerna. En teori är att klimatförändringar spelar in, till ex- 3

8 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Textkommentar empel genom att ökande temperatur (främst vintertid) medför att nedbrytning av organiskt material i marken med påföljande utlakning av humusämnen till vattendragen, i högre grad är möjlig även vintertid. En annan teori kopplar utvecklingen till minskande försurning såtillvida att humusämnen som tidigare var bundna till sulfat i marken nu frigörs. Återkommande syrebrist i Bunn Syreförhållandena var tillfredsställande i Kierydsån, Ören och Röttleån år 212. I Bunn rådde emellertid syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd mellan 14 och 18 meters djup vid provtagningen 14 augusti 212. I Bunn har det varit syrebrist i bottenvattnet (-,6 mg/l) vid samtliga provtagningar under perioden Edeskvarnaåns avrinningsområde Jordbruk bidrog till dålig näringsstatus i både Lyckåsån och Landsjön I den kraftigt jordbrukspåverkade Lyckåsån (43 % jordbruksmark) bedömdes medelhalterna av fosfor som extremt höga (112 µg/l) och av kväve som mycket höga (185 µg/l) år 212. Årets högsta fosforhalter sammanföll med starkt grumligt vatten, vilket påvisar erosion från jordbruksmark, troligen i samband med regn. De allra högsta värdena noterades i juni, då fosforhalten var 28 µg/l och turbiditeten 7 FNU. I Landsjön var fosforhalten mycket hög i både yt- och bottenvattnet vid provtagningen 14 augusti, varav cirka 6-7 % var fosfatfosfor. Bedömt enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 27:4) var näringsstatusen dålig i både Lyckåsån och Landsjön. Ofta extremt höga fosforhalter i både Lyckåsån och Landsjön I Lyckåsån ökade medelhalterna av kväve inom klassen mycket höga halter under perioden Under de senaste fem åren har halterna emellertid åter varit lägre. I Landsjön ökade av okänd orsak fosforhalterna i ytvattnet dramatiskt vid millennieskiftet till extremt höga halter från att ha varit mycket höga under 199-talet, men minskade sedan lika drastiskt mellan åren 22 och 23. Därefter har halterna oftast varit lägre, men fortfarande inom klassen extremt höga halter. Landsjön hade den lägsta kväve/fosfor-kvoten av samtliga undersökta sjöar Landsjön hade den lägsta kvoten mellan näringsämnena kväve och fosfor (N/P-kvot 6) av alla undersökta sjöar i augusti 212. Detta bedöms som stort kväveunderskott, vilket påvisar stor risk för blomning av potentiellt giftiga blågrönalger. Klorofyllhalten (mått på algmängd) var låg. Vid bedömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 27:4) uppnåddes inte god status för klorofyll. Expertbedömning av växtplankton gav otillfredsställande näringsstatus i Landsjön Undersökningen av växtplankton bekräftade näringsrika förhållanden i Landsjön i augusti 212. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 27:4) klassades näringsstatusen som god, men vid Medins expertbedömning klassades denna ned till otillfredsställande. Risken för långvarig blomning av potentiellt giftiga alger bedömdes som liten. Starkt grumligt vatten i Lyckåsån Vattnet i Lyckåsån bedömdes år 212 som starkt grumligt (medel: 21 FNU) till följd av erosion från omgivande jordbruksmark. Särskilt höga värden noterades i juni (7 FNU) och december (2 FNU), vilket kan bero på kraftigt regn och ökad vattenföring dagarna före provtagningen. Stor tillförsel av organiskt material (främst humusämnen) medförde även mycket hög halt av organiskt material (TOC: 21 mg/l) i juni. 4

9 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Textkommentar Ökande färgtal gav minskande siktdjup Liksom vid många andra provplatser ökade TOC-halterna i Lyckåsån mer än flödet under 199- och 2-talet (från oftast måttligt höga till höga halter). I Landsjön avspeglar sig ökande färgtal i minskande siktdjup (Figur 4). Färg (mg/l 7 Pt) Färg Sikt Siktdjup (m) 1 2 Syrerikt tillstånd i både Lyckåsån och Landsjön år 212 Lyckåsån hade tillfredsställande syreförhållanden vid samtliga provtagningar under år 212. Syrehalten i bottenvattnet i Landsjön varierade under perioden mellan syrerikt och syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd. Vid årets provtagning var det syrerikt tillstånd i bottenvattnet på 9 meters djup. I samband med syrebrist har det tidigare år ofta noterats förhöjda fosforhalter i bottenvattnet (utlösning av fosfat som annars är bundet till järn i sedimentet), men detta var inte fallet i augusti Figur 4. Årsmedelvärden för färgtal och siktdjup i Landsjöns ytvatten (station 22) åren Huskvarnaåns avrinningsområde Dålig näringsstatus i Nässjöån, Ryssbysjön, Huluån och Lillån vid Huskvarna Fosformedelhalterna bedömdes som måttligt höga till höga vid flertalet av provplatserna i delområdet år 212. I Ryssbysjön och Huluån var fosforhalterna mycket höga, men inga extremt höga fosforhalter noterades år 212. Jämfört med referensvärdet 18 µg/l i Lanån var avvikelsen mycket stor i Ryssbysjön och stor i Nässjöån, Huluån, Lilla och Stora Nätaren samt Lillån vid Huskvarna. De lägsta halterna (måttligt höga halter) uppmättes i Ällingabäcken, Runnerydssjöns utlopp, Fredriksdalaån, Lanån, Huskvarnaån vid Ylens utlopp, Stensjöån, Stensjön och Huskvarnaån vid Karlsfors. Bedömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 27:4) gav god eller måttlig näringstatus vid drygt hälften av provplatserna. Runnerydssjöns utlopp samt Lilla och Stora Nätaren hade otillfredsställande status, medan statusen var dålig i Nässjöån, Ryssbysjön, Huluån och Lillån vid Huskvarna. Jordbrukspåverkan och fosforläckage De förhöjda fosforhalterna torde främst bero på jordbrukspåverkan. I Ryssbysjön, den strax nedströms belägna Huluån samt Lilla och Stora Nätaren bidrog sannolikt fosforläckage från sjösediment. Extremt hög kvävehalt i Nässjöån Flertalet provplatser hade höga medelhalter av kväve. I Huluån och Lillån vid Huskvarna var 212 års kvävehalter mycket höga, medan det i Nässjöån uppmättes extremt hög kvävehalt (7333 µg/l). Jämfört med referensvärdet 632 µg/l i Lanån klassades avvikelsen som extremt stor i Nässjöån. I Huluån och Lillån vid Huskvarna var avvikelsen stor, vilket även gällde Ryssbysjön, Stensjöån och Huskvarnaån vid utloppet i Vättern. 5

10 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Textkommentar Nässjöån kraftigt påverkad av reningsverket Haltförhöjningen av kväve i Nässjöån orsakades främst av utsläpp från Nässjö reningsverk. För år 212 redovisades utsläpp av 463 kg fosfor och 77 ton kväve, att jämföra med transporten i Nässjöån vid utloppet i Ryssbysjön som för år 212 beräknades till 476 kg fosfor och 9 ton kväve. Av siffrorna framgår att Nässjöån var kraftigt påverkad av reningsverket som stod för merparten av både kväve- och fosfortransporten. Tidsseriens lägsta kvävehalter i Ryssbysjön, Stensjöån och Huskvarnaån vid utloppet i Vättern Vid flertalet provplatser uppvisar tidsserierna för kväve varken ökande eller minskande halter. I några fall har dock tidigare mycket höga medelhalter av kväve minskat till höga. Detta gäller Ryssbysjön (Figur 5), Stensjöån och Huskvarnaån vid utloppet i Vättern, där 212 års kvävemedelhalt var den lägsta i respektive tidsserie. Även Lilla och Stora Nätaren samt Stensjön uppvisar minskande kvävehalter. Ökande fosforhalter i Ällingabäcken, Fredriksdalaån och Stensjöån Tidsserierna för fosfor uppvisar i flera fall svagt minskande tendenser. Detta gäller till exempel Runnerydssjöns utlopp, Nässjöån, Ryssbysjön, Lilla och Stora Nätaren, Stensjön samt Huskvarnaån vid utloppet i Vättern. I Ällingabäcken ökade däremot fosforhalterna från låga till måttligt höga under perioden (Figur 6). I Fredriksdalaån och Stensjöån ökade fosforhalterna inom klassen måttligt höga halter. Vattenföringen uppvisar generellt en svagt ökande tendens under den senaste 2-årsperioden. Ökande halter av näringsämnen kan därför bero på ökat markläckage, medan minskande halter kan förklaras med minskat genomslag från punktkällor, antingen som en spädningseffekt eller på grund av minskade utsläppsmängder. Totalkväve (µg/l) 25 Ryssbysjön Flöde (m 3 /s) 2, Totalfosfor (µg/l) Flöde (m 3 /s) 25 Ällingabäcken,5 2 1,5 2, , 15 1,3,2 5,5 5, , , Kväve Flöde Fosfor Flöde Figur 5. Årsmedelhalter av kväve i centrala Ryssbysjön (station 365,,5 m) och årsmedelvattenföring vid utloppet åren Figur 6. Årsmedelhalter av fosfor i Ällingabäcken (station 378) och årsmedelvattenföring i Nässjöån åren God status endast för siktdjup i Stensjön I augusti 212 klassades klorofyllhalterna (mått på algmängd) som höga i Ryssbysjön (36 µg/l) och Lilla Nätaren (32 µg/l), låg i Stora Nätaren (9,8 µg/l) och måttligt hög i Stensjön (12 µg/l). Särskilt Ryssbysjön och Lilla Nätaren hade högre klorofyllhalter än övriga undersökta sjöar, vilket återspeglades i siktdjupet som i dessa båda sjöar bara var,9 respektive 1,5 m. Klorofyll upp- 6

11 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Textkommentar nådde inte god status i någon av de fyra sjöarna i delområdet. Statusen för siktdjup bedömdes som god i Stensjön, måttlig i Lilla och Stora Nätaren samt otillfredsställande i Ryssbysjön. Växtplankton påvisade näringsrikt tillstånd i Ryssbysjön samt Lilla och Stora Nätaren Undersökningar av växtplankton påvisade näringsrika förhållanden i Ryssbysjön samt Lilla och Stora Nätaren i augusti 212. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 27:4) var näringsstatusen måttlig i Ryssbysjön och Lilla Nätaren samt god i Stora Nätaren. Enligt Medins expertbedömning nedklassades dock näringsstatusen till otillfredställande i Ryssbysjön och Lilla Nätaren samt till måttlig i Stora Nätaren. Risken för långvarig blomning av potentiellt giftiga alger bedömdes som mycket stor i dessa tre sjöar. Växtplanktonsamhället i Stensjön påvisade måttligt näringsrika förhållanden. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 27:4) var näringsstatusen god, men klassas enligt Medins egen bedömning ned till måttlig. Risken för långvarig blomning av blågrönalger bedömdes som liten. Generellt betydligt grumligt vatten Minst grumligt (måttligt grumligt) var vattnet vid referensstationen i Lanån, Stensjön, Fredriksdalaån och Huskvarnaån vid Lekeryd. Vid flertalet övriga provplatser bedömdes vattnet som betydligt grumligt. Undantagen var Ryssbysjön och Lillån vid Huskvarna, där vattnet var starkt grumligt (medelvärden 8,3 respektive 1 FNU). Det generellt grumliga vattnet beror huvudsakligen på erosion från jordbruksmark, vilket bekräftas av att provplatserna med det grumligaste vattnet hade de högsta fosforhalterna. Till den starka grumlingen i Ryssbysjön och Lilla Nätaren bidrog även riklig algproduktion. I bottenvattnet i Stora Nätaren kan eventuellt även efterfällning av järn i provflaskan beroende på syrebrist ha bidragit. Oftast mycket höga halter av organiskt material Flertalet provplatser i Huskvarnaåns avrinningsområde hade höga eller mycket höga medelhalter av syreförbrukande organiskt material (TOC) år 212. Den lägsta halten noterades vid Runnerydssjöns utlopp, vilket var den enda stationen som hade måttligt hög halt. Halterna var generellt något högre längre uppströms i avrinningsområdet, vilket förklaras av större tillförsel av humus från skogs- och myrmark. Längre ned passerar vattnet stora sjöar där det organiska materialet kan sedimentera och nedbrytningen påbörjas. Halterna minskar även på grund av utspädning från mindre humösa vattendrag. Ökande TOC-halter vid nästan samtliga provplatser Vid nästan samtliga provplatser finns tendenser till ökande medelhalter av organiskt material (TOC), och vid några stationer var 212 års halter mätseriernas högsta. Särskilt tydliga var ökningarna i Fredriksdalaån, Huluån och Stora Nätaren, där halterna ökat från måttligt höga till mycket höga under perioden Utvecklingen kan delvis kopplas till nederbörd och avrinning. Mer nederbörd, och därmed större avrinning, ger större utlakning av humusämnen. TOC-halterna har dock ofta varit högre än förväntat i relation till vattenföringen, vilket kan vara en följd av klimatförändringar och/eller minskad försurning (se nederst på sidan 3). Tillfredsställande syretillstånd förutom i Lilla och Stora Nätaren Under år 212 var syretillståndet tillfredsställande vid samtliga provplatser i rinnande vatten. I Lilla och Stora Nätaren (Figur 7) var det syrefritt eller nästan syrefritt i bottenvattnet vid provtagningen i mitten av augusti. Den främsta orsaken till den dåliga syretillgången var troligen stor tillförsel av organiskt material från omgivande mark samt stor algproduktion i sjöarna i kombination med begränsade djuphålor. (Tillgänglig mängd syre under språngskiktet räcker inte till för nedbrytning av det organiska materialet.) I Ryssbysjön var det syrerikt och i Stensjön måttligt syrerikt. 7

12 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Textkommentar Syre (mg/l) Temp. ( C) Temp Syre 2 Djup (m) Stora Nätaren Återkommande syrebrist i Lilla och Stora Nätaren samt Stensjön Vid flertalet provplatser i vattendrag har syretillståndet varit tillfredsställande under hela perioden Undantagen är Runnerydssjöns utlopp, Nässjöån, Huluån och Lanån, där det vissa år varit syrefattigt eller svagt syretillstånd. I Nässjöån ökade syrehalterna från syrefattigt till till måttligt syrerikt eller syrerikt tillstånd från mitten av 199-talet till mitten av 2-talet. I Lilla och Stora Nätaren samt Stensjön har det ofta varit dålig syretillgång i bottenvattnet under perioden Figur 7. Temperatur- och syrgasprofil i Stora Nätaren (station 355) den 14 augusti 212. Huvudsakligen låga, och dessutom minskande, metallhalter i vatten Uppmätta medelhalter av metaller i vatten var huvudsakligen låga eller till och med mycket låga år 212. I Runnerydssjöns utlopp noterades dock en måttligt hög zinkhalt i februari. I Huskvarnaån uppströms Kåvasjön uppmättes måttligt höga kopparhalter i juni och augusti. Vid det senare provtillfället var även blyhalten hög. Flertalet tidsserier går mot minskande metallhalter under 2-talet, vilket åtminstone delvis kan kopplas till ökande vattenföring som medfört utspädning av utsläpp från punktkällor (dagvatten, bräddvatten, avloppsvatten). Låga metallhalter i vattenmossa i Stensjöån och Lanån I Stensjöån och Lanån (referens) noterades bara låga och mycket låga metallhalter i vattenmossa år 212. Mätseriens högsta täthet av fleråriga öringar i Stensjöån Vid 212 års elprovfisket i Stensjöån (station 33) påträffades fyra arter: öring, bergsimpa, lake och elritsa. Antalet öringar har varierat mellan åren, men tätheten har alltid varit relativt låg. Eftersom lokalen bedöms vara en mycket lämplig öringbiotop är det förvånande att öringtätheten inte är högre. Dock var 212 års fångst av fleråriga öringar (>+) den högsta i mätserien med startår Till viss del kan detta förklaras av den låga vattenföringen vid fisketillfället och därmed högre fångstbarheten för större fiskar. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 27:4) var den ekologiska statusen god vid samtliga fisken (klassning gjord sedan 24). Lillån (Huskvarna) är av betydelse för uppväxande öring Sedan 24 års provfiske har förekomsten av öring i Lillån (station 315) varit relativt oförändrad. Resultaten visar att den aktuella sträckan av Lillån är av betydelse som uppväxtplats för öring. Dominansen av ensomriga individer är typisk för ett sjövandrande bestånd. Årets fångst var den största sedan år 29. Dominansen av öring är den viktigaste orsaken till att lokalens fiskbestånd bedöms indikera en god ekologisk status. 8

13 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Textkommentar Tabergsåns avrinningsområde Måttlig till hög näringsstatus Flertalet provplatser i delområdet hade måttligt höga medelhalter av fosfor år 212. Tabergsån vid Bårarp, Lillån vid inloppet i Tabergsån och Tabergsån vid utloppet i Vättern hade alla höga halter med stor avvikelse från jämförvärdet 12 µg/l i Vederydssjöns utlopp. Låga fosforhalter noterades i Vederydssjöns utlopp och Rocksjön. Vid klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 27:4) var näringsstatusen måttlig i Tabergsån vid Bårarp, Lillån vid inloppet i Tabergsån och Munksjön. Vid flertalet övriga provplatser klassades näringsstatusen som god, men hög i Rocksjön. Mycket höga kvävehalter i Kallebäcken, Munksjön och Tabergsån före Vättern I Kallebäcken, Munksjön och Tabergsån vid utloppet i Vättern var 212 års kvävemedelhalter mycket höga. Samtliga övriga provplatser hade höga halter med undantag för Vederydssjöns utlopp och Rocksjön, där halterna var måttligt höga. Jämfört med referensvärdet 538 µg/l i Vederydssjöns utlopp bedömdes avvikelsen som stor i Kallebäcken samt mycket stor i Munksjön och Tabergsån vid utloppet i Vättern. Haltförhöjningen i Munksjön och Tabergsån förklaras främst av utsläpp från Simsholmens reningsverk och i Kallebäcken av jordbrukspåverkan. Halterna av ammoniumkväve i Munksjön kan vara skadliga för fisk I februari, augusti och september uppmättes ammoniumkvävehalter >15 µg/l i Munksjöns bottenvatten, vilket bedöms som mycket höga halter. I mars till och med juli var halterna höga, vilket även gällde ytvattnet i februari till och med april samt juni. Vid halter över 15 µg/l anses ammonium vara giftigt för vanliga fiskarter som abborre och gädda. Halter över denna nivå förekom i Munksjöns bottenvatten. Ammonium är även kraftigt syreförbrukande och bidrar därför till syrebristen i Munksjön. Interngödning i Munksjön och Rocksjön Vid enstaka provtagningar (februari, augusti och september) var fosforhalten i Munksjöns bottenvatten mer än dubbelt så hög som i ytvattnet, vilket även gällde Rocksjön i augusti. Bidragande till detta var sannolikt interngödning (utlösning av fosfor från sedimentet) i samband med syrebrist. Kvävehalten i Tabergsån ökade med 124 % efter att ha passerat Munksjön I Munksjön sker ett stort tillskott av kväve och fosfor från främst Simsholmens reningsverk och till mindre del Munksjö pappersbruk. År 212 ökade medelhalten av kväve med 124 % mellan inloppet i Munksjön (station 42) och utloppet i Vättern (station 4) medan fosforhalten bara ökade med 29 %. Reningsverket tillför Munksjön mer kväve, och ungefär lika mycket fosfor, än vad som transporteras med Tabergsån. Minskande fosforhalter i Rocksjön, Munksjön och Tabergsån Under perioden minskade medelhalterna av fosfor i Rocksjön och Munksjön, i Rocksjön även kvävehalterna, i ytvattnet. Detsamma gällde bottenvattnet, frånsett svagt ökande kvävehalter i Munksjön. År 212 var emellertid kvävehalterna i Munksjöns bottenvatten de lägsta uppmätta sedan mätningarna började. I Tabergsån vid inloppet i Munksjön minskade fosforhalterna från huvudsakligen höga till mestadels måttligt höga under perioden I Munksjöns utlopp minskade fosforhalterna svagt inom klassen höga halter, medan kvävehalterna ökade inom klassen mycket höga halter. Under samma period ( ) uppvisade vattenföringen i Tabergsån ingen tydlig upp- eller nedgående trend, varför haltvariationerna troligen främst förklaras av varierande utsläppsmängder. 9

14 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Textkommentar God klorofyllstatus i Rocksjön, men inte i Munksjön Klorofyllhalterna (mått på algmängd) var låga i både Rocksjön och Munksjön i augusti 212, i Munksjön dock på gränsen till måttligt hög. Vid bedömning enligt bedömningsgrunderna (Handbok 27:4) var statusen god i Rocksjön, men uppnådde ej god status i Munksjön. Växtplankton påvisade något högre näringsgrad i Munksjön jämfört med Rocksjön Växtplanktonundersökningarna påvisade näringsfattiga förhållanden i Rocksjön och måttligt näringsrika förhållanden i Munksjön i augusti 212. Både enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 27:4) och Medins expertbedömning var näringsstatusen god i Munksjön. I Rocksjön sänkte dock Medins statusbedömningen från hög till god. Risken för långvarig blomning av giftiga blågrönalger var ingen eller obetydlig i Rocksjön och liten i Munksjön. Hög status för siktdjup i Rocksjön och god i Munksjön Minst grumligt (svagt grumligt) var vattnet i Rocksjön. Vattnet vid flertalet övriga provplatser klassades som betydligt grumligt. I Vederydssjöns utlopp och Munksjöns ytvatten bedömdes dock vattnet som måttligt grumligt. Rocksjöns klara vatten beror på att sjön via pumpning tillförs vatten från Vättern, vilket även kan förklara att siktdjupet bedömdes som måttligt i Rocksjön och litet i Munksjön (augusti). Vid bedömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 27:4) var siktdjupsstatusen hög i Rocksjön och god i Munksjön. Från låga till mycket höga TOC-halter Påverkan av humusämnen från skogs- och myrmark gav högst medelhalter av syreförbrukande organiskt material (TOC) i avrinningsområdets övre delar. Mycket höga halter uppmättes i Sandserydsån (27 mg/l) och Vederydssjöns utlopp (18 mg/l). Rocksjön hade låg TOC-halt, medan halterna vid övriga stationer var höga (Tabergsån vid Bårarp, Lillån vid inloppet i Tabergsån och Tabergsån vid inloppet i Munksjön) eller måttligt höga (Kallebäcken, Munksjön och Munksjöns utlopp). Ökande TOC-halter vid nästan alla stationer För nästan alla punkter syns en trend mot ökande medelhalter av organiskt material (TOC) under perioden , men 212 års värden var lägre än år 211 (se exempel i Figur 8). De senaste årens TOChalter har varit högre än förväntat relaterat till vattenföringen, vilket kan bero på klimatförändringar och/eller minskad försurning (se sidan 3). TOC (mg/l) Syre (mg/l) 25 Vederydssjöns utlopp TOC Syre Figur 8. Årsmedelhalter av organiskt material och årslägsta syrgashalter i Vederydssjöns utlopp (station 49, referens) åren Frekvent syrebrist i både Munksjön och Rocksjön I Munksjön, som provtogs varje månad, var det syrebrist mellan cirka 1 och 18 meters djup under perioden juni till och med september 212. I maj rådde svagt syretillstånd på meters djup, men i februari, mars, april, oktober och november var hela vattenmassan däremot väl syresatt. I Rocksjön var det helt syrefritt på 8-11 meters djup i augusti. I både Munksjön och Rocksjön har det varit frekvent syrebrist under hela perioden , medan syretillgången varit god vid provplatserna i rinnande vatten. Den dåliga syretillgången i främst Munksjön kan 1

15 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Textkommentar åtminstone delvis förklaras av stora utsläpp av syreförbrukande ämnen från Simsholmens reningsverk (ammonium och organiskt material) och Munksjö pappersbruk (organiskt material). Större delen av belastningen härrör från reningsverkets utsläpp av ammonium. Omvandling av ammonium till nitrat är starkt syrekrävande (1 kg ammonium kräver 4,6 kg syre). Surstötar har bara förekommit i Sandserydsån Motstånskraften mot försurning (buffertkapaciteten mätt som alkalinitet) har vid samtliga provplatser utom en, varit god eller mycket god under hela undersökningsperioden. I Sandserydsån har dock surstötar noterats i samband med höga flöden. Så var fallet även år 212, då surstötar förekom i juni (ph-värde: 5,6, alkalinitet:,2 mekv/l) och oktober (ph-värde: 6,2). Kalkningsinsatser sker i de övre delarna av Tabergsåns avrinningsområde. Minskande medelhalter för flertalet metaller i Tabergsån vid inloppet i Munksjön I Tabergsån vid inloppet i Munksjön noterades en måttligt hög blyhalt i februari 212 (1,5 µg/l). För flertalet metaller uppvisar medelhalterna minskande trender för perioden och bara låga eller mycket låga halter har förekommit. Frekvent måttligt höga metallhalter i vattenmossa i Tabergsån vid Norrahammar I Tabergsån vid Norrahammar (station 48) uppmättes år 212 måttligt hög halt av kvicksilver i vattenmossa. I övrigt var 212 års metallhalter låga eller mycket låga (nickel). Kvicksilverhalten klassades som måttligt hög även år 28. Under perioden noterades måttligt höga halter även för koppar, krom, zink, kadmium, kobolt, bly och arsenik. Även nickelhalterna har vid flera tillfällen varit måttligt höga och var åren 1992 och 1993 till och med höga. Kallebäcken bra öringbiotop för både ensomrig och äldre öring Vid 212 års provfiske i Kallebäcken påträffades öring och bergsimpa. Lokalen utgör en god öringbiotop för både ensomrig och äldre öring. Vid samtliga provfisken sedan år 21 har det påträffats större lekvandrande öringar. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 27:4) har den ekologiska statusen varit god vid alla tidigare fisken, förutom år 21, då den klassades som måttlig på grund av förekomst av abborre. Lillåns och Domneåns avrinningsområden Från hög till dålig näringsstatus i Lillån nedströms Bankeryd I Lillån ökade medelhalterna av näringsämnet fosfor från låg halt (hög näringsstatus) vid referensstationen Toveryd (station 62, ny sedan 24) till mycket hög halt (dålig näringsstatus) vid utloppet i Vättern (station 6). Medelhalterna av kväve ökade inom klassen mycket höga halter. Avvikelsen bedömdes som extremt stor för fosfor och stor för kväve. Mycket höga kvävehalter, varav cirka 9 % nitrat-+nitritkväve, samt låga halter av organiskt material och låg temperatur, avslöjar att provplatsen vid Toveryd var frekvent grundvattenpåverkad. Detta gör den mindre lämplig som referens. Vid de båda provplatserna i Domneån (71, ny sedan 24, respektive 7) var fosfor- och kvävehalterna lägre (höga halter). Näringsstatusen bedömdes som måttlig för station 71 och god för station 7. I Lillån vid utloppet i Vättern (6) minskade kvävemedelhalterna från extremt höga till mycket höga under perioden , och 212 års medelhalt av fosfor var den lägsta i tidsserien. Bankeryds reningsverk bidrog med 2-35 % av näringsämnestransporten i Lillån Haltökningen av näringsämnen nedströms i Lillån beror på inverkan från jordbruk och utsläpp från reningsverket i Bankeryd. Reningsverket bidrog år 212 med 21 % av fosfortransporten och 35 % av kvävetransporten med Lillån till Vättern. 11

16 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Textkommentar Betydligt grumligt vatten vid Lillåns och Domneåns utlopp i Vättern I Lillån ökade turbiditeten från svagt grumligt vatten vid referensstationen Toveryd (62) till betydligt grumligt vid utloppet i Vättern (6). I Domneån ökade turbiditeten svagt inom klassen betydligt grumligt mellan stationerna stationerna 71 och 7. Grumlingen orsakades sannolikt främst av erosion från åkermark. Humuspåverkan från myrmark gav mycket hög halt av organiskt material i Domneån Medelhalten syreförbrukande organiskt material (TOC) ökade från låg vid referensstationen Toveryd (62) till måttlig vid Lillåns utlopp i Vättern (6). Domneån med sitt myrrika avrinningsområde hade mycket höga halter vid båda stationerna (71 och 7). Att de höga halterna främst beror på tillförsel av humusämnen var särskilt tydligt vid station 7, där värdena för TOC och färg/absorbans följde varandra väl under året. Vid stationerna i Lillån och Domneån syns inte den tendens till ökande halter av organiskt material som är vanlig vid så många andra provplatser inom den samordnade recipientkontrollen i tillflöden till Vättern inom Jönköpings län. Dock ökade absorbansen i Domneån vid utloppet i Vättern (7) tydligt inom klassen starkt färgat vatten under perioden Måttligt höga medelhalter av koppar och bly i Lillåns vatten vissa år I Lillån vid utloppet i Vättern (6) var flertalet undersökta metallhalter i vatten mycket låga eller låga år 212. Det enda undantaget gällde koppar, som noterades i en måttligt hög halt i juni. Under perioden var medelhalterna av samtliga undersökta metaller mycket låga eller låga med undantag för koppar och bly, som vissa år varit måttligt höga. År 1998 var medelhalten av koppar till och med hög. Medelhalterna av flera metaller uppvisar en minskande tendens. Ökande, men oftast låga, halter av flera metaller i vattenmossa i Lillån I vattenmossa utplacerad i Lillån uppströms Bankeryd (61) var kromhalten måttligt hög medan övriga metallhalter var låga år 212. Mellan åren 1992 och 212 har som högst måttligt höga halter uppmätts av arsenik, kadmium, koppar, krom, kvicksilver (Figur 9), nickel och zink. Flera av metallerna uppvisar tyvärr ökande halter. Kvicksilver (mg/kg TS),15,1,5, 1992-V 1993-V 1994-V 1995-V 1996-H 1998-H 2-H 22-H 24-H 26-H 28-H 21-H 212-H Figur 9. Kvicksilverhalter i vattenmossa utplacerad i Lillån uppströms Bankeryd (station 61) åren Ljusblå staplar avser halter under våren och mörkblå staplar avser halter under hösten. Streckad linje anger gränsen mellan låga och måttligt höga halter enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999). 12

17 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Textkommentar Bästa föryngringen av öring i Lillån någonsin Vid elprovfiske i Lillån vid Bankeryd nedströms den numera utrivna Sjöåkradammen (station 6) visade antalet fångade öringar en positiv utveckling till och med år 27, där framförallt flerårig öring ökade i antal. Vid 28 års fiske var emellertid den totala individtätheten låg och i nivå med resultaten från perioden innan dammen revs ut, vilket kopplades till dålig vattenkvalitet nedströms reningsverket i Bankeryd. Därefter har dock föryngringen av öring visat på en förbättring och år 212 var tätheten av ensomriga öringar den högsta som noterats på lokalen. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 27:4) har den ekologiska statusen oftast varit god eller hög, vilket även gällde år 212, då statusen klassades som hög. Avrinningsområden inom Habo kommun Jordbruk gav förhöjda näringsämneshalter i Malmabäcken och Pirkåsabäcken Delområdets högsta fosformedelhalter uppmättes i Malmabäcken (station 9) och Pirkåsabäcken vid Furusjö (station 16), som hade mycket höga halter av både fosfor och kväve. Mycket höga kvävehalter förekom även i Pirkåsabäcken vid Habo (station 15). Vid dessa provplatser var vattnet även betydligt eller starkt grumligt, vilket påvisar erosion från jordbruksmark. Bedömt enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 27:4) hade tre av dessa provplatser även den sämsta näringsstatusen otillfredsställande i Malmabäcken och Pirkåsabäcken vid Furusjö samt måttlig i Pirkåsabäcken vid Habo. Extremt höga kvävehalter och förhöjd konduktivitet indikerade genomslag från punktkälla Allra högst var kvävehalten i Fiskebäcken, där extremt höga halter uppmättes i februari, april och augusti (34-11 µg/l). Drygt 9 % av kväve förelåg som nitrit- + nitratkväve. Samtidigt förhöjd konduktivitet indikerade genomslag från punktkälla. Både ökande och minskande näringsämneshalter under 2-talet I delområdet finns flera exempel på både ökande och minskande näringsämneshalter under 2-talet. I Malmabäcken, Knipån (stationerna 122 och 12) och Krikån har halterna av både fosfor och kväve minskat. Eftersom även vattenföringen minskat något, så kan de minskande näringsämneshalterna åtminstone delvis förklaras med minskad diffus påverkan (minskat markläckage från främst jordbruksmark). Pirkåsabäcken vid Furusjö (station 16) uppvisar tydligt ökande (från höga till mycket höga) halter av främst fosfor (Figur 1). Även i Hökesån vid Habo (station 11) har fosfor- och kvävehalterna ökat något. I Pirkåsabäcken vid Habo (15) ökade fosforhalterna tydligt. Även vid dessa stationer uppvisar vattenföringen en huvudsakligen svagt minskande tendens, varför haltökningarna troligare kan kopplas till ökat genomslag från punktkällor än till ökad jordbrukspåverkan. Vid Furusjö Totalfosfor (µg/l) Pirkåsabäcken, Furusjö Fosfor Turbiditet (FNU) Turbiditet Figur 1. Årsmedelvärden för totalfosfor och turbiditet i Pirkåsabäcken vid Furusjö (station 16) åren ökade dock turbiditeten (Figur 1) parallellt med fosfor- och kvävehalterna, vilket antyder ökad jordbrukspåverkan

18 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Textkommentar Åter lägre kvävehalter i Hökesån I Hökesån vid utloppet i Vättern (1) fördubblades kvävemedelhalterna under senare hälften av 199-talet från höga till mycket höga halter. Det var främst halten ammoniumkväve som ökade från <1 µg/l till maximalt 874 µg/l år 22. Vid halter över cirka 2 µg/l kan ammonium vara giftigt för bland annat öring. Under de nio senaste åren (frånsett 211) har dock kvävehalterna åter varit på samma nivå som tidigare på grund av att utsläppet från Habo reningsverk flyttats till en våtmark med avrinning till Vättern. Små avrinningsområden med liten andel sjöar ger mycket humösa vatten Vid flertalet platser var medelhalterna av organiskt material (TOC) höga eller mycket höga och vattnet starkt färgat år 212. Något lägre värden (måttligt höga TOC-halter) uppmättes i Malmabäcken och Svedån. Vattendragen som mynnar i den sydvästra delen av Vättern har små avrinningsområden med mycket liten sjöprocent, varför förutsättningarna för självrening av det organiska materialet (främst humusämnen från omgivande mark) genom sedimentation och utspädning är små. Tillfredsställande syretillgång trots hög humushalt Trots den stora tillförseln av syreförbrukande organiskt material hade samtliga provplatser tillfredsställande syreförhållanden under år 212. Tidigare är den enda provplats som inte haft tillfredsställande syreförhållanden Malmabäcken, där syretillståndet bedömdes som syrefattigt år 21 och svagt år 26. Liksom vid många andra provplatser i hela området, finns många trender mot ökande humushalter (se sidan 3). Vid stationerna i det aktuella delområdet tar sig detta främst uttryck som ökande färgtal/absorbans. Minskande metallhalter i Malmabäcken, men måttligt höga kopparhalter Medelhalterna av flertalet metaller i vatten var år 212 låga i Malmabäcken. Kopparhalterna var dock oftast måttligt höga och i december noterades även en måttligt hög zinkhalt. Under 2- talet har främst medelhalterna av koppar minskat (från höga till huvudsakligen måttligt höga halter), men även flera andra metaller. Förutom koppar, har även zink och bly förekommit i måttligt höga halter. Minskande metallhalter kan eventuellt bero på miljöåtgärder vid uppströms liggande ytbehandlingsföretag. God reproduktion av öring i både Hökesån och Pirkåsabäcken Vid lokal 12 (mynningen) och 15 (Kråkeryd) i Hökesån fångas främst ensomrig öring. Detta är normalt för reproduktionslokaler med sjövandrande bestånd från Vättern. År 211 var fångsten av ensomrig öring av okänd anledning betydligt lägre än vad som kan betraktas som normalt för de båda lokalerna. Glädjande nog visade 212 års resultat åter på höga tätheter av ensomrig öring. I Pirkåsabäcken vid Mostugan påträffas öring i lägre tätheter jämfört med Hökesån, men år 212 var tätheten av ensomrig öring den högsta sedan mätseriens startår 24. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 27:4) var den ekologiska statusen hög i Hökesån vid mynningen och god vid de båda övriga lokalerna. Figur 11. Öring (Salmo trutta). Teckning: Wilhelm von Wright. 14

19 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Textkommentar Figur 12. Klassning av status avseende kvalitetsfaktorerna Näringsämnen i sjöar och Näringsämnen i vattendrag (21-212,,5 m) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 27:4) vid provplatser i den samordnade recipientkontrollen i tillflöden till Vättern inom Jönköpings län. För identifiering av provplatser se bilaga 2. Större cirklar avser sjöar. Lantmäteriet Dnr R57184_

20 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Textkommentar Figur 13. Klassning av syretillstånd (lägsta halt år 212, i sjöar avses bottenvatten) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999) vid provplatser i den samordnade recipientkontrollen i tillflöden till Vättern inom Jönköpings län För identifiering av provplatser se bilaga 2. Lantmäteriet Dnr R57184_

21 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Textkommentar Figur 14. Klassning av status avseende kvalitetsfaktorn Siktdjup i sjöar (21-212) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 27:4) vid provplatser i sjöar i den samordnade recipientkontrollen i tillflöden till Vättern inom Jönköpings län. För identifiering av provplatser se bilaga 2. Lantmäteriet Dnr R57184_

22 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Textkommentar Figur 15. Klassning av näringsstatus utifrån växtplanktonsamhället (år 212) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 27:4) och baserat på expertbedömning vid provplatser i sjöar i den samordnade recipientkontrollen i tillflöden till Vättern inom Jönköpings län. För identifiering av provplatser se bilaga 2. Lantmäteriet Dnr R57184_

23 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bakgrund BAKGRUND Uppdraget Den som bedriver miljöfarlig verksamhet är enligt 26 kapitlet, 19 och 22 i miljöbalken (SFS 1998:88) skyldig att utföra kontroll av såväl utsläpp (utsläppskontroll) som av utsläppens inverkan på miljön (recipientkontroll). Utsläpp till sjöar och vattendrag är en sådan form av miljöfarlig verksamhet som avses i skrivningen. Samordnad recipientkontroll (SRK) syftar till att belysa utsläppens inverkan på vattenmiljön i ett avrinningsområde. Förutom miljöbalken regleras svensk vattenförvaltning framförallt av vattenförvaltningsförordningen (förordning 24:66 om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön) och länsstyrelseinstruktionen (förordning 22:864). Företag och kommuner med utsläpp till vatten inom de avrinningsområden som berör Vätterns tillflöden inom Jönköpings län, bekostar löpande undersökningar inom den samordnade recipientkontrollen för att bedöma eventuell miljöpåverkan. Undersökningar har bedrivits sedan år Uppdragsgivaren, Jönköpings kommun, som är huvudman, gav ALcontrol AB i samarbete med Medins Biologi AB, uppdraget att utföra 212 års undersökningar inom ramen för det kontrollprogram som fastställdes av Länsstyrelsen i Jönköpings län den 16 januari 24 och reviderades bland annat den 15 juni 27. Förutom fysikaliska-kemiska vattenundersökningar omfattar kontrollprogrammet även undersökningar av metaller i vattenmossa, metaller och miljögifter i fisk och sediment samt biologiska variabler (växtplankton, bottenfauna och fisk). År 212 omfattade undersökningarna samtliga moment utom bottenfauna samt metaller och miljögifter i fisk och sediment. Även resultat från annan regional och nationell miljöövervakning redovisas i rapporten, främst undersökningar i Vätternvårdsförbundets regi. Följande personer medverkade vid 212 års undersökningar: Magnus Bergström, Reijo Nygård och Björn Thiberg, ALcontrol Linköping (provtagning av vatten, vattenmossa, och växtplankton), Ingrid Hårding, Medins Biologi (artbestämning och utvärdering av växtplankton), Robert Rådén, Medins Biologi (fältarbete och utvärdering av provfiske), Måns Lindell, Länsstyrelsen i Jönköpings län (utsläppsdata samt bakgrundsuppgifter för statusklassning), Håkan Olofsson, ALcontrol Halmstad (framtagande av GIS-kartor), Ann-Charlotte Norborg Carlsson, ALcontrol Karlstad (projektansvarig, utvärdering av vattenkemi och metaller i vattenmossa samt rapportskrivning), Caroline Svärd, ALcontrol Linköping (kvalitetsgranskning av årsrapport). 19

24 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bakgrund Målsättning Naturvårdsverket har tidigare i Allmänna Råd 86:3 lagt upp riktlinjer för recipientkontrollen (vattenundersökningar). Allmänna råd 86:3 har dock upphört att gälla. Några motsvarande, nya direktiv har inte kommit ut, varför intentionerna i Allmänna råd behålls tills vidare. Målsättningen med recipientkontrollen är enligt Naturvårdsverkets Allmänna råd (86:3) att: åskådliggöra större ämnestransporter och belastningar från enstaka föroreningskällor inom ett vattenområde, relatera tillstånd och utvecklingstendenser med avseende på tillförda föroreningar och andra störningar i vattenmiljön till förväntad bakgrundshalt och bedömningsgrunder för miljökvalitet, belysa effekter i recipienten av föroreningsutsläpp och andra ingrepp i naturen, ge underlag för utvärdering, planering och utförande av miljöskyddande åtgärder. Riksdagen har fastställt sexton övergripande nationella miljökvalitetsmål och cirka 7 nationella delmål. Miljökvalitetsmålen beskriver de egenskaper som natur- och kulturmiljön måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. Syftet är att klara av alla stora miljöproblem i Sverige inom en generation (år 22). År 21 fattade riksdagen beslut om ett förändrat miljömålssystem med Naturvårdsverket utpekat som samordnare av miljömålsuppföljningen. Förutom de sexton miljökvalitetsmålen utgörs miljömålsstrukturen numera även av generationsmål och etappmål (kommer successivt att ersätta delmålen). De grundläggande värdena och de övergripande miljömålsfrågorna är inbakade i strecksatserna till generationsmålet. De fasta åtgärdsstrategierna är avskaffade. I stället ska den parlamentariska Miljömålsberedningen utarbeta miljöstrategier inom regeringens prioriterade områden. Det av regeringen tidigare inrättade Miljömålsrådet (år 22) är avskaffat. Följande fyra nationella miljökvalitetsmål berör sjöar och vattendrag: Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar. Giftfri miljö Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. 2

25 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bakgrund Medlemsstaterna i EU har genom vattendirektivet (2/6/EG) enats om att förvalta sina vatten på ett likartat sätt. Alla vatten i Europa ska senast år 215 ha uppnått god ekologisk och kemisk status. De vatten som inte har godtagbar status ska åtgärdas och förvaltningsplaner och åtgärdsprogram ska tas fram. Vattenmyndigheterna tog i slutet av år 29 fram en förvaltningsplan och ett åtgärdsprogram för vart och ett av sveriges fem vattendistrikt. Förvaltningsplanen redovisar de förhållanden och de miljökvalitetsnormer som ska gälla inom vattendistriktet. Åtgärdsprogrammet beskriver vilka åtgärder som behövs för att upprätthålla eller uppnå en viss miljökvalitetsnorm. Övervakning är en förutsättning för arbetet med åtgärdsprogram och för att följa upp om miljökvalitetsnormerna uppfylls. Övervakningen ska ge en sammanhållen och heltäckande översikt av den ekologiska och kemiska statusen för ytvatten inom varje vattendistrikt. Övervakning kan ske i form av undersökande, kontrollerande respektive operativ övervakning, varav de två sistnämnda är de former som är mest jämförbara med nuvarande recipientkontroll. 21

26 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Område o. förorening OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR Beskrivning av området Kontrollprogrammet omfattar samtliga viktigare tillflöden till Vättern, belägna inom Jönköpings län. Avrinningsområdena är huvudsakligen belägna inom Jönköpings kommun, men berör också Aneby kommun (Röttleåns och Huskvarnaåns övre lopp), Nässjö kommun (övre delen av Huskvarnaåns avrinningsområde) och Vaggeryds kommun (övre delen av Tabergsåns avrinningsområde). I kontrollprogrammet ingår även ett antal vattendrag inom Habo kommun, som sedan 1998 tillhör Jönköpings län (Domneån, Hökesån, Krikån med flera). Områdets utsträckning samt punktkällornas ungefärliga läge framgår av kartor i Figur 16 och Figur 17. Redovisningen av undersökningsresultaten är uppdelad på sex delområden enligt följande: Röttleåns avrinningsområde, Edeskvarnaåns avrinningsområde, Huskvarnaåns avrinningsområde, Tabergsåns avrinningsområde, Lillåns och Domneåns avrinningsområden, vattendrag inom Habo kommun. Föroreningskällor Inom delområdena sker utsläpp från kommunala reningsverk och industrier. Aktuella verksamheter samt deras ungefärliga läge framgår av Figur 16. I bilaga 6 redovisas utsläppsmängder för år 212. De kommunala avloppsreningsverken släpper ut syreförbrukande ämnen (organiskt material och ammonium), näringsämnen (fosfor och kväve) samt metaller. Från ytbehandlingsföretagen sker utsläpp av främst metaller. Cellulosaindustrin Munksjö Paper AB och SCA Hygiene Products AB (Munksjön) bidrar med syreförbrukande organiskt material, näringsämnen (fosfor och kväve), metaller och halogenerade organiska föreningar (AOX). Jönköpings flygplats (Sandserydsån) har visst utsläpp av syreförbrukande ämnen (organiskt material och ammonium), kväve, metaller och lite olja. Några företag, som är verksamma inom avrinningsområdet, leder sitt spillvatten till kommunens reningsverk och har således inga egna utsläpp till recipient (sjö eller vattendrag) förutom eventuellt via dagvatten. Detta gäller bland annat Proton Finishing Bankeryd (Bankeryds re- 22

27 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Område o. förorening ningsverk), Jönköpings mejeri (Simsholmens reningsverk), Hult avfallsupplag (Huskvarna reningsverk) samt Nässjö kraftvärmeverk (Nässjö reningsverk). Inom området sker också betydande påverkan från jordbruk. Denna verksamhet bidrar främst med fosfor och kväve (växtnäringsämnen), organiskt material (ger syreförbrukning) och suspenderat material (ger grumlighet). Från fastigheter med bristfälliga enskilda avlopp kan utsläpp ske av främst fosfor och syretärande organiskt material. Påverkan sker även från skogsbruk. Skogsbruk bidrar till försurning. Dikningar och körskador ökar läckaget av organiskt material (humus) och näringsämnen. Avrinningsområdena är även påverkade av reglering för produktion av elkraft. Regleringen ger onaturliga vattenståndsvariationer, vilket påverkar livsbetingelserna för djur och växter. Indirekt påverkas även vattnets kemiska kvalitet, till exempel genom att avloppsvatten koncentreras vid perioder med strypt vattenflöde. Det atmosfäriska nedfallet inverkar också på områdets vattenkvalitet. Främst sker detta genom nedfall av försurande och/eller övergödande svavel- och kväveföreningar. De övre delarna av Huskvarnaåns och Tabergsåns avrinningsområden samt bland annat Hökesån inom delområdet Vattendrag inom Habo kommun är föremål för kalkningsinsatser. 23

28 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Område o. förorening # HK7 HK6 # GRÄNNA Bunn Ören HK3 # d HK4 Domneån HK5 # #Y HK2 #Y HK1 LD4 #Y # LD3 #Y LD2 #Y LD1 BANKERYD Lillån Vättern Landsjön KAXHOLMEN Röttleån Ylen Kierydsån # R1 St Nätaren Sandserydsån Dunkehallaån $ T1 T3 T4 %a Ñ T2 # T5 #Y JÖNKÖPING H9 # HUSKVARNA r H8 H4 # Stensjön # H7 H3 # Hästsjön Tabergsån Lillån TENHULT H6 # < H5 FORSERUM Stensjöån Ryssbysjön Fredriksdalaån H2 # H1 ÿ NÄSSJÖ Vederydssjön Fredriksdalasjön Ñ Avfallshantering # Avloppsreningsverk d Deponi $ Flygplats %a Pappersbruk ÿ r < Tillverkning av elektrisk utrustning Tillverkning av gräsklippare Tillverkning av möbelstoppning #Y Ytbehandling Figur 16. Punktkällor i avrinningsområden som mynnar i Vättern inom Jönköpings län. För identifiering av punktkällorna se bilaga 6. 24

29 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Område o. förorening BRANDSTORP 2 # 16 # Gagnån Knipån 15 # Domneån Hornån 122 # # HABO Svedån FAGERHULT # # # Lillån # # # # # # BANKERYD 6 Vättern Landsjön # KAXHOLMEN # Röttleån # GRÄNNA Bunn Ören 1 35 # # # # 14 Kierydsån Ylen St Nätaren 62 Sandserydsån # # Dunkehallaån 45 # # # # Tabergsån # # # # 42 # JÖNKÖPING Lillån 415 # ## # 315 HUSKVARNA 3 # # # # Stensjön TENHULT FORSERUM Stensjöån # 355 # Ryssbysjön 38 Fredriksdalaån 356 # 36 # # # 378 # 37 ## 39 Hästsjön 365 NÄSSJÖ 374 Vederydssjön Fredriksdalasjön Figur 17. Provtagningsplatser i avrinningsområden som mynnar i Vättern inom Jönköpings län. För identifiering av punkterna se bilaga 2. 25

30 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Område o. förorening Röttleåns avrinningsområde Avrinningsområdet omfattar 216 km 2 (SMHI:s Vattenwebb, januari 214) och är beläget i norra länsdelen inom Jönköpings och Anebys kommuner. Röttleån har sitt källområde söder om sjön Ören och mynnar i Vättern cirka två kilometer söder om Gränna. Ån har även ett utlopp via en kraftverkstub från sjön Bunn, i vilken merparten av vattnet passerar. Sjön Ören är av riksintresse för naturvård på grund av sitt öringbestånd och Bunn är en viktig sjö för friluftslivet. Röttleåns dalgång utnyttjas till stor del som jordbruksmark. Till Kierydsån sker utsläpp från Vireda kommunala avloppsanläggning. Till detta kommer påverkan från enskilda avlopp, skogsbruk och nedfall från luften. Jordbruk (22%) Sankmark (,1%) Sjö (1%) Tätort (1,%) Skog (68%) Röttleån 216 km 2 Figur 18. Markanvändning inom Röttleåns avrinningsområde (källa: SMHI:s Vattenwebb, januari 214). Utsläppspunktens belägenhet framgår av Figur 16. Provtagningsplatser återfinns i Figur 17. Edeskvarnaåns avrinningsområde Edeskvarnaåns avrinningsområde, som omfattar 54 km 2 (SMHI:s Vattenwebb, januari 214), ligger helt inom Jönköpings kommun. Källområdet finns i skogs- och jordbruksmarker cirka sju kilometer nordost om Landsjön. Ån mynnar i Vättern cirka åtta kilometer norr om Huskvarna. Jordbruk (39%) Tätort (2,%) Skog (5%) Såväl Lyckåsån som Landsjön är föremål för påverkan från omkringliggande jordbruksmark. Till detta kommer påverkan från eventuella enskilda avlopp samt nedfall från luften. I området sker inga utsläpp från punktkällor. Avloppsvattnet från Skärstad och Kaxviken samt tvätteriet i Lyckås leds till reningsverket i Huskvarna. Provplatser framgår av Figur 17. Sjö (9,6%) Edeskvarnaån 54 km 2 Figur 19. Markanvändning inom Edeskvarnaåns avrinningsområde (källa: SMHI:s Vattenwebb, januari 214). 26

31 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Område o. förorening Huskvarnaåns avrinningsområde Huskvarnaåns avrinningsområde, som omfattar 662 km 2 (SMHI:s VattenWebb, januari 214), ligger inom Jönköpings och Nässjö kommuner. Huskvarnaån har sina källområden cirka tio kilometer söder om Nässjö och mynnar i Vättern inom Huskvarna tätort. Landskapet präglas av skog och myr, men i de större dalgångarna samt kring sjön Ylen dominerar jordbruksmarken. Markanvändningens fördelning framgår av Figur 2. Befolkningen i området uppgår till 42 8 personer (SCB 23). Av dessa bor drygt 4 5 utanför tätort. Drygt 93 % av glesbygdsbefolkningen är ansluten till enskilda avlopp. Flera av de undersökta sjöarna och vattendragen är av riksintresse för naturvård (Ryssbysjön, Huluån, Stora Nätaren och Stensjön). Jordbruk (18%) Sankmark (1,%) Sjö (6,7%) Tätort (3,4%) Skog (71%) Huskvarnaån 662 km 2 Figur 2. Markanvändning inom Huskvarnaåns avrinningsområde (källa: SMHI:s Vattenwebb, januari 214). Punktkällor med direkta utsläpp till sjö eller vattendrag är (ARV = avloppsreningsverk): Nässjö ARV (Nässjöån), Sunds ARV (Stora Nätaren), Lekeryds ARV (Huskvarnaån), FIAB Forserum (Stensjöån), Forserums ARV (Stensjöån), Öggestorps ARV (Stensjön), Huskvarna AB (Huskvarnaån) Huskvarna ARV (Huskvarnaån). Avloppsreningsverken släpper ut syreförbrukande ämnen (organiskt material och ammonium), näringsämnen (fosfor och kväve) samt en del metaller. För FIAB Forserum AB, som tillverkar möbelstoppning, redovisas små utsläpp av syreförbrukande organiskt material och zink. Huskvarna AB redovisar utsläpp av metaller. Till detta kommer påverkan från skogs- och jordbruk, enskilda avlopp samt nedfall från luften. Punktkällornas ungefärliga läge framgår av karta i Figur 16. Provtagningsplatser i området framgår av Figur

32 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Område o. förorening Tabergsåns avrinningsområde Tabergsåns avrinningsområde, som omfattar 245 km 2, ligger inom Jönköpings och Vaggeryds kommuner. Tabergsån rinner upp i de myrrika trakterna kring Vederydssjön söder om Månsarp. De största tillflödena är Sandserydsån och Lillån. Tabergsån mynnar i Vättern i Jönköpings tätort. Sankmark (3,9%) Sjö (1,6%) Jordbruk (13%) Tätort (14%) Markslagsfördelningen framgår av Figur 21. Avrinningsområdet domineras av skog och myr. Andelen jordbruksmark (åker- och betesmark) är 13 %. Andelen tätortsmark är förhållandevis stor (14 %) medan sjöprocenten är liten (knappt 2 %). Befolkningsmängden är 24 personer, varav 5 % bor i glesbygd (SCB 23). Merparten av glesbygdsbefolkningen är ansluten till enskilda avlopp. Skog (67%) Munksjöns utlopp 245 km 2 Figur 21. Markanvändning inom Tabergsåns avrinningsområde (källa: SMHI:s Vattenwebb, januari 214). Punktkällor med direkta utsläpp till sjö eller vattendrag är (ARV = avloppsreningsverk): Jönköpings Flygplats (Sandserydsån), Albins Krom AB (Tabergsån), SCA Hygiene Products AB (Munksjön), Munksjö Paper AB (Munksjön), Simsholmens ARV (Munksjön). Från flygplatsen sker utsläpp av syreförbrukande ämnen (organiskt material och ammonium) samt kväve. Från ytbehandlingsverksamheten vid Albins Krom sker utsläpp av små mängder metaller. Verksamheten vid SCA Hygiene Products och Munksjö Paper genererar utsläpp av syreförbrukande organiskt material, kväve, fosfor, metaller och halogenerade organiska föreningar (AOX). Från Simsholmens avloppsreningsverk sker utsläpp av syreförbrukande ämnen (organiskt material och ammonium), näringsämnen (kväve och fosfor) samt metaller. Utöver utsläpp från punktkällor tillkommer påverkan från skogs- och jordbruk, enskilda avlopp samt nedfall från luften. Punktkällornas ungefärliga läge framgår av kartan i Figur 16. Provtagningsplatser i området framgår av Figur

33 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Område o. förorening Lillåns och Domneåns avrinningsområden Lillåns avrinningsområde omfattar 35 km 2 och Domneåns 66 km 2. Områdena berör Jönköpings och Habo kommuner. Lillån rinner upp vid Dumme mosse, strax norr om Jönköpings flygplats, och mynnar i Vättern strax norr om Bankeryd. Även Domneån, som mynnar i Vättern nordväst om Bankeryd, har sitt källområde vid Dumme mosse. Domneån är meandrande och omges av trädbevuxna kärr och dalgången utfylls av mäktiga torvlager. I Domneåns avrinningsområde är andelen skog och myr 83 %, andelen jordbruk 13 % och andelen sjö endast 3 % (Figur 23). I Lillån (Figur 22) är andelen jordbruksmark avsevärt större (41 %) och andelen skog och myr mindre (49 %). Punktkällor med direkta utsläpp till vattendrag är (ARV = avloppsreningsverk): Bankeryds ARV (Lillån), Westal AB (Domneån). Reningsverket i Bankeryd redovisar utsläpp av syreförbrukande ämnen (organiskt material och ammonium), näringsämnen (fosfor och kväve) samt metaller. Från ytbehandlingsverksamheten vid Westal sker ett visst utsläpp av metaller. Till detta kommer tillförsel från jordbruks- och skogsmark, enskilda avlopp samt nedfall från luften. Punktkällornas ungefärliga läge framgår av kartan i Figur 16. Provtagningsplatser i området framgår av Figur 17. Jordbruk (41%) Tätort (9,6%) Skog (49%) Sankmark (12%) Jordbruk (13%) Tätort (,8%) Skog (71%) Sjö (3,3%) Lillån 35 km 2 Domneån 66 km 2 Figur 22. Markanvändning inom Lillåns avrinningsområde (källa: SMHI:s Vattenwebb, januari 214). Figur 23. Markanvändning inom Domneåns avrinningsområde (källa: SMHI:s Vattenwebb, januari 214). 29

34 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Område o. förorening Avrinningsområden inom Habo kommun Från år 1999 ingår ett antal mindre vattendrag inom Habo kommun, som tidigare tillhörde Skaraborgs län, i undersökningen. Hökesåns avrinningsområde är relativt vittförgrenat och omfattar 69 km 2. Andelen sjö är 1 % och andelen skog 76 % (Figur 24). Hökesån är en av de större åarna kring Vättern som Vätterns sjölevande öringstammar utnyttjar som lek- och uppväxtområde. Pirkåsabäcken (12 km 2 ) har sina källområden i Store Mossen och Spångamossen mellan Furusjö och Habo. Bäcken mynnar i Hökesån strax uppströms Habo. Fiskebäcken, Malmabäcken, Tumbäcken (5 km 2 ) och Knipån (53 km 2, Figur 25) är mindre vattendrag som mynnar i Vättern i närheten av Habo. Hornån (3 km 2 ) mynnar i Vättern söder om Fagerhult, Gagnån (29 km 2 ) mynnar i Vättern i Fagerhult, Svedån (49 km 2 ) mynnar i Vättern norr om Fagerhult och Krikån (5 km 2 ) mynnar i Vättern vid Brandstorp. Punktkällor med utsläpp till vatten är (ARV = avloppsreningsverk): Ahlins i Habo AB (Fiskebäcken), Sibbabo deponi (infiltration, Pirkåsabäcken), Fagerhults ARV (Gagnån), Brandstorp ARV (Krikån). Från ytbehandlingsverksamheten vid Ahlins i Habo sker visst utsläpp av metaller. Avloppsreningsverken släpper ut syreförbrukande ämnen (organiskt material och ammonium), näringsämnen (fosfor och kväve) samt metaller. Lakvattnet från Sibbabo deponi innehåller främst klorid, syreförbrukande organiskt material, kväve, metaller och olja. Lakvattnet infiltreras i marken, varför någon direkt utsläppspunkt inte finns. Utöver utsläpp från punktkällor tillkommer påverkan från skogs- och jordbruk, enskilda avlopp samt nedfall från luften. Punktkällornas ungefärliga läge framgår av kartan i Figur 16. Provtagningsplatser i området framgår av Figur 17. Jordbruk Sankmark (2%) (1,4%) Sjö (1,%) Tätort (1,7%) Skog (76%) Sankmark (1,7% Sjö ) (2,4%) Jordbruk (17%) Tätort (,8%) Skog (78%) Hökesån 69 km 2 Knipån 53 km 2 Figur 24. Markanvändning inom Hökesåns avrinningsområde (källa: SMHI:s Vattenwebb, januari 214). Figur 25. Markanvändning inom Knipåns avrinningsområde (källa: SMHI:s Vattenwebb, januari 214). 3

35 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Referenser REFERENSER (Observera att vissa av referenserna hör till rapportens bilagedel.) ALABASTER & LLOYD Water quality criteria for freshwater fish. Butterworth. ALCONTROL AB. 2. Vätterns tillflöden (Jönköpings län) ALCONTROL AB. 21. Vätterns tillflöden (Jönköpings län) ALCONTROL AB. 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 21, 211 respektive 212. Vätterns tillflöden inom Jönköpings län 21, 22, 21-23, 24, 25, 22-26, 27, 28, 29, 21 respektive 211. ALCONTROL. 23. Detaljerad sedimentundersökning i Ryssbysjön 23. Nässjö kommun. 2/6/EG. Europaparlamentets och rådets direktiv av den 23 oktober 2 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område. GÄRDENFORS, U. (ed.) 21. Rödlistade arter i Sverige 21. The 21 Red List of Swedish Species. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. HÅRDING I., LIUNGMAN, A., NILSSON, C., SUNDBERG, I. & SVENSSON, J-E Bedömningsgrunder för växtplankton. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer växtplankton i sjöar. Medins Biologi AB. (tillgänglig på HÖRNSTRÖM, E Trofigradering av sjöar genom kvalitativ fytolanktonanalys. SNV PM HÖRNSTRÖM, E Trophic characterization of lakes by means of qualitative phytoplankton analysis. Limnologica 13: KM LAB SKARA Redogörelse för samordnad recipientkontroll i Vätterns tillflöden inom Jönköpings län 1992, 1993, 1994, 1995, 1996, 1997, 1998, 1999 respektive 2. KM LAB. 2. Angående nya bedömningsgrunder för miljökvalitet (vattenkemi). Tillämpningsförslag gällande bedömningsgrunder kemi. Skrivelse daterad LINDELL, M. Länsstyrelsen i Jönköpings län. Personlig kommunikation. LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN Tillstånd och påverkansgrad i länets sjöar och vattendrag. Meddelande nr 1997:48. LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN. 23. Landsjön. Hot och framtid (författare: Maria Carlsson). Meddelande nr 23:36. NATURVÅRDSVERKET Bedömningsgrunder för svenska ytvatten. Statens Naturvårdsverks Publikationer 1969:1. 31

36 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Referenser NATURVÅRDSVERKET. 1986a. Recipientkontroll vatten. Allmänna Råd 86:3. NATURVÅRDSVERKET. 1986b. Recipientkontroll vatten. Del 1. Undersökningsmetoder för basprogram. Rapport 318. NATURVÅRDSVERKET. 1986c. Recipientkontroll vatten. Del 2. Undersökningsmetoder för specialprogram. Rapport 319. NATURVÅRDSVERKET Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Allmänna Råd 9:4. NATURVÅRDSVERKET. 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Rapport NATURVÅRDSVERKET. 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 1. Kemiska och fysikaliska parametrar. Rapport 492. NATURVÅRDSVERKET. 1999c. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 2. Biologiska parametrar. Rapport NATURVÅRDSVERKET. 24. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Metaller i vattenmossa. Version 1:, NATURVÅRDSVERKET. 27. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Handbok 27:4, utgåva 1, december 27. Bilaga A. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. NATURVÅRDSVERKET. 21a. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Vattenkemi i sjöar. Version 1:1, NATURVÅRDSVERKET. 21b. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Vattenkemi i vattendrag. Version 1:3, NATURVÅRDSVERKET. 21c. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Växtplankton i sjöar. Version 1:3, NATURVÅRDSVERKET. 21d. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Elfiske i rinnande vatten. Version 1:5, NFS 28:1. Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. Naturvårdsverkets författningssamling. ISSN NATURVÅRDSVERKETS HEMSIDA: (miljömål och undersökningstyper). PERSSON, G. & OLSSON, H Eutrofiering i svenska sjöar och vattendrag. Tillstånd, utvecklingsorsak och verkan. Naturvårdsverket, Rapport SCB. 23. Statistik för avrinningsområden 2. Statistiska meddelanden, MI 11 SM 31. Naturvårdsverket. SFS 1998:88. Miljöbalk. Miljödepartementet. 32

37 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Referenser SFS 22:864. Förordning (22:864) med länsstyrelseinstruktion. SFS 24:66. Förordning (24:66) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. SIS. 26. Svensk Standard, SS-EN 1524:26. Vattenundersökningar. Vägledning för bestämning av förekomst och sammansättning av fytoplankton genom inverterad mikroskopi (Utermöhlteknik). SMHI METEOROLOGI Temperaturen och nederbörden i Sverige Referensnormaler. SMHI Meteorologi. Nr 81, SMHI SVENSKT VATTENARKIV Avrinningsområden i Sverige. Del 3. Vattendrag till Egentliga Östersjön och Öresund. SMHI Hydrologi. Nr 5, SMHI:S HEMSIDA: (nederbörd, temperatur, vattenföring och markanvändning). SNFS 199:11 MS:29. Kungörelse med föreskrifter om kontroll av vatten vid ackrediterade laboratorier m.m. Statens naturvårdsverks författningssamling. ISSN SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITETS HEMSIDA: (vattenkemi i Vätterns tillflöden). SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET Resultat och index från 212 och tidigare års provfisken. Data från Elfiskeregistret sammanställda av Berit Sers, SLU. UTERMÖHL, H Zur Vervollkommung der quantitativen Phytoplanktonmethodik. Mitteilungen Int. Ver. Limnol. 9:1-38. WIEDERHOLM, T. (ed.) 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket Rapport WIEDERHOLM, T. (ed.) 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport. Biologiska parametrar. Naturvårdsverket, Rapport

38 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Referenser 34

39 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 1 BILAGA 1 Kontrollprogram 35

40 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 1 Provplatser och analysomfång Undersökningarna följer Program för samordnad recipientkontroll i Vätterns tillflöden inom Jönköpings län, fastställt av Länsstyrelsen i Jönköpings län 16 januari 24 och reviderat bland annat 15 juni 27. Undersökningsmoment och provtagningsfrekvens för de punkter inom programmet där ALcontrol ansvarar för undersökningarna, framgår av Tabell 1. Tabell 1. Undersökningsmoment och provtagningsfrekvens för de provpunkter inom den samordnade recipientkontrollen i Vätterns tillflöden inom Jönköpings län, där ALcontrol ansvarar för undersökningarna. Momenten redovisas efter tabellen Moment (1-12) Antal prov per år ID Plats Röttleån 125 Bunn Ören Kierydsån 6 Edeskvarnaån 25 Landsjön Lyckåsån 6+PO 4 P Huskvarnaån 35 Kåvasjön 1/3 1/6+PCB 31 Huskvarnaån, uppströms Kåvasjön Lillån, Huskvarna Huskvarnaån, Karlsfors 6+Al 325 Stensjön 1 1 1/3 1/6 33 Stensjöån, utlopp i Stensjön 6 1 1/ Huskvarnaån, Lekeryd 6 35 Huskvarnaån, Ylens utlopp Stora Nätaren 1 1 1/3 1/6 356 Lilla Nätaren Huluån 12 1/3 365 Ryssbysjön 1+NH 4 N 1 1/3 1/3 1/6+PCB 37 Nässjöån Runnerydssjöns utlopp 6 6+NH 4 N 378 Ällingabäcken 6 38 Fredriksdalaån, Äsperyd 6 39 Lanån, Hästsjöns utlopp (referens) 6 1 Tabergsån 45 Munksjön 12+NH 4 N+Hg 1 1/3 1/3 1/3 1/6+PCB+olja 415 Rocksjön 1 1 1/6 417 Strömsbergsdammen 1/3 1/6 42 Tabergsån, inlopp i Munksjön Lillån, inlopp i Tabergsån Lillån, Råslätt 1/3 44 Tabergsån, Bårarp 6 1/3 45 Sandserydsån 6 1/3 46 Kallebäcken Tabergsån, Norrahammar 1 49 Vederydssjöns utlopp (referens) 6 36

41 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 1 Tabell 1 (fortsättning). Undersökningsmoment och provtagningsfrekvens för de provpunkter inom den samordnade recipientkontrollen i Vätterns tillflöden inom Jönköpings län, där ALcontrol ansvarar för undersökningarna. Momenten redovisas efter tabellen Moment (1-12) Antal prov per år ID Plats Tillflöden på Vätterns västra sida 6 Lillån, utlopp i Vättern / Lillån, uppströms Bankeryd 1 62 Lillån, Toveryd (referens) 6 71 Domneån, inlopp i hamnbassäng 6 81 Fiskebäcken, ovan järnvägen 6+Al 9 Malmabäcken Hökesån, mynningen 1 15 Hökesån, Habo 1/ Hökesån, Habo kyrkby 6 15 Pirkåsabäcken, Habo 6 1/ Pirkåsabäcken, Furusjö Knipån, bergtäkt, uppströms damm Gagnån, nedstr. Fagerhults ren.verk 1/3 2 Krikån, nedstr. Brandstorps ren.verk 6 Moment 1 = Fys.kem L1 Moment 5 = Växtplankton Moment 9 = Provfiske, rinnande Moment 2 = Fys.kem L2 Moment 6 = Bottenfauna, rinn. Moment 1 = Provfiske, sjö Moment 3 = Fys.kem L3 Moment 7 = Bottenfauna, prof. Moment 11 = PCB + metall i fisk Moment 4 = Vattenmossa Moment 8 = Bottenfauna, litoral Moment 12 = Sediment L1. Vattendrag L2. Sjöar L3. Metaller m.m. i vattendrag Temperatur Temperatur Aluminium ph Siktdjup (med, utan kikare) Aluminium efter jonbyte Alkalinitet ph Kadmium Konduktivitet Alkalinitet Krom Färg Konduktivitet Koppar TOC Färg Nickel Grumlighet TOC Bly Syrgashalt Grumlighet Zink Syrgasmättnad Syrgashalt Arsenik Totalfosfor Syrgasmättnad Kobolt Totalkväve Totalfosfor Kisel Nitrit-+nitratkväve Fosfatfosfor Kalcium Totalkväve Magnesium Sediment Nitrit-+nitratkväve Natrium Arsenik I ytvatten även: Kalium Kadmium kalcium, magnesium, Klorid Krom natrium, kalium, klorid, Sulfat Koppar sulfat, klorofyll Kvicksilver Kvicksilver Nickel PCB och metaller i fisk Vattenmossa Bly Bly Arsenik Zink Kadmium Kadmium Kobolt Krom Krom Torrsubstans, glödgningsförlust Koppar Koppar Totalt organiskt kol (TOC) Kobolt Järn Totalkväve Kvicksilver Kvicksilver Totalfosfor Nickel Nickel PAH (summa 6) Zink Bly Aluminium Zink PCB (sju kongener) Kobolt 37

42 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 1 38

43 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 2 BILAGA 2 Metodik Lufttemperatur och nederbörd.. 4 Vattenföring 4 Ämnestransport och arealspecifik förlust. 4 Utsläpp från punktkällor Vattenkemi Metaller i vattenmossa 56 Växtplankton... 6 Provfiske

44 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 2 Lufttemperatur och nederbörd Uppgifter om lufttemperatur (månadsmedelvärden) och nederbördsmängd (månadsvärden) under år 212 vid den meteorologiska stationen på Jönköpings flygplats (7446) hämtades via SMHI:s hemsida ( Uppgifterna redovisas i bilaga 3. Vattenföring Uppgifter om vattenföring (dygnsvärden) under år 212 hämtades för tio stationer via SMHI:s hemsida ( som modellberäknade så kallade S-HYPE-data. Vattenföringen vid station 3 i Huskvarnaån vid utloppet i Vättern beräknades utifrån en mätstation vid Carlfors (mätningar utförs av Jönköpings Energi i Huskvarna kraftverk). Även dessa värden hämtades via SMHI:s hemsida ( Tappningen vid Carlfors korrigerades för tillflödet från Lillån (*1,1) samt konstant utsläpp från Huskvarna reningsverk (+,2 m 3 /s). Vattenföringen i Tabergsån vid utloppet i Vättern (station 4) beräknades genom arealvägning mot vattenföringen vid inloppet i Munksjön (station 42). Korrigering gjordes för det vatten som tillförs från Rocksjön samt Simsholmens reningsverk. (Vattenföringen vid Tabergsåns utlopp i Vättern = vattenföringen vid Tabergsåns inflöde i Munksjön * 1,11 + 1,4 +,5 m 3 /s). Till vattenföringen i Nässjöån och Ryssbysjöns utlopp adderades,14 m 3 /s från Nässjö reningsverk. Till vattenföringen i Lillån adderades,3 m 3 /s från Bankeryds reningsverk. Månads- och årsmedelvärden för 212 års vattenföring redovisas i bilaga 5. Ämnestransport och arealspecifik förlust Transportberäkningar gjordes för totalfosfor, totalkväve, nitrat-+nitritkväve, organiskt material (TOC) och i förekommande fall metaller, för de tillflöden där uppgifter om vattenföring fanns tillgängliga. För de månader då uppgifter om såväl analysresultat som vattenföring förelåg, beräknades transporten som uppmätt halt (µg/l) multiplicerad med vattenföring (m 3 /s) multiplicerat med 2,628, vilket gav mängden i kg per månad (2,628 = omvandling från µg till kg och från sekunder till månad, en månad = 1/12 av året). För de månader som saknade analyserad halt beräknades denna som medelvärdet för intilliggande månader. Transporterna beräknades totalt för året samt för tvåmånadersperioder. De arealspecifika förlusterna av fosfor och kväve beräknades som den årligen transporterade mängden per hektar avrinningsområdesyta. Ämnestransporter och arealspecifika förluster för år 212 finns redovisade i bilaga 5. 4

45 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 2 Utsläpp från punktkällor Uppgifter om utsläppsmängder från punktkällor, härrörande från respektive kommuns eller företags miljörapport, tillhandahölls av Länsstyrelsen i Jönköpings län (Måns Lindell). Data för år 212 redovisas i bilaga 6. 41

46 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 2 Vattenkemi Provtagningsplatser Provtagningsplatsernas ungefärliga läge framgår av kartan i Figur 17. Exakt läge med koordinater återfinns i Tabell 2 nedan. Tabell 2. Provtagningsplatser för vattenkemi med positionsangivelser och provtagningsdjup i den samordnade recipientkontrollen i Vätterns tillflöden inom Jönköpings län år 212 Benämning Lägesbeskrivning Djup (m) Koordinater Röttleåns avrinningsområde 1 Röttleåns utlopp (Vätternvårdsförbundet) Bunn,5 / Ören,5 / Kierydsån, före utloppet i Ören Edeskvarnaåns avrinningsområde 25 Landsjön,5 / Lyckåsån, före utloppet i Landsjön Huskvarnaåns avrinningsområde 3 Huskvarnaåns utlopp (Vätternvårdsförbundet) Huskvarnaån, uppströms Kåvasjön Lillån, Huskvarna Huskvarnaån, Karlsfors Stensjön,5 / Stensjöån, före utloppet i Stensjön Huskvarnaån, Lekeryd Huskvarnaån, Ylens utlopp Stora Nätaren,5 / Lilla Nätaren,5 / Huluån Ryssbysjön,5 / Nässjöån Runnerydssjöns utlopp Ällingabäcken Fredriksdalaån, Äsperyd Lanån, Hästsjöns utlopp. (referens)

47 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 2 Tabell 2 (forts.) Provtagningsplatser för vattenkemi med positionsangivelser och provtagningsdjup i den samordnade recipientkontrollen i Vätterns tillflöden inom Jönköpings län år 212 Benämning Lägesbeskrivning Djup (m) Koordinater Tabergsåns avrinningsområde 4 Tabergsån, Munksjöns utlopp (Vätternvårdsförb.) Munksjön,5 / Rocksjön,5 / Tabergsån, inlopp i Munksjön Lillån, inlopp i Tabergsån Tabergsån, Bårarp Sandserydsån Kallebäcken Vederydssjöns utlopp (referens) Tillflöden på Vätterns västra sida 6 Lillån, utlopp i Vättern Lillån, Toveryd. Referens Domneån, utlopp i Vättern (nat. ref.vattendrag) Domneån, inlopp i hamnbassäng Fiskebäcken, ovan järnvägen Malmabäcken, bron vid Munkaskog Hökesån, utlopp i Vättern (Vätternvårdsförb.) Hökesån, Habo kyrkby. Referens Pirkåsabäcken, Habo Pirkåsabäcken, Furusjö Knipån, Träbron (Vätternvårdsförb.) Knipån, bergtäkt uppströms dammen Gagnån, utlopp i Vättern (Vätternvårdsförb.) Svedån, utlopp i Vättern (nat.ref.vattendrag) Krikån, nedströms Brandstorps reningsverk

48 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 2 Provtagning Vid vattenprovtagning i sjöar och från broar användes en så kallad Ruttnerhämtare (Figur 26). Den är konstruerad så att den kan stängas på önskat djup med hjälp av en tyngd som löper på linan. Efter upptagning tappades vattnet på provflaskor. I grunda vattendrag, eller där bro saknades, användes istället en så kallad teleskophämtare. Vattenprovet kunde med detta hjälpmedel tas i åfårans mitt eller en bit ut från stranden. Figur 26. Vattenprovtagare av Ruttnermodell. I rinnande vatten togs prov på cirka,5 meters djup sex gånger per år (jämn månad). Huluån (station 36), Tabergsån vid inloppet i Munksjön (station 42) och Lillån (station 6) provtogs dock tolv gånger per år (varje månad). Även provtagning vid provpunkter i Vätternvårdsförbundets regi (stationerna 1, 3, 4, 7, 1, 12, 165 och 175) utfördes tolv gånger per år. Provtagning i sjöar utfördes vid ytan (,5 m) samt cirka,5 m över botten. Sjöprovtagningen utfördes den augusti 212. I Munksjön togs prover varje månad med undantag för januari och december, då isläget var dåligt. Syrgashalten och vattentemperaturen mättes i fält med en portabel syrgasmätare. Den är utrustad med en kabel, vilket gör att den också kan användas i sjöar för att upprätta syrgas- och temperaturprofiler. I sjöarna mättes även siktdjupet med hjälp av vattenkikare och en så kallad siktskiva, vilket är en rund vit skiva ( =25 cm) fäst på en graderad lina. Proven transporterades och förvarades enligt gällande svensk standard för vattenundersökningar. Samtlig provtagningspersonal är utbildad och godkänd enligt Naturvårdsverkets föreskrift (SNFS 199:11, MS:29). Analys Temperatur, syrgashalt och siktdjup bestämdes i fält. Övriga analyser utfördes på laboratorium. Analyser gjorda av ALcontrol, ackrediteringsnummer 16, utfördes enligt metoderna i följande tabell. Samtliga fysikaliska och vattenkemiska resultat för år 212 redovisas i bilaga 4. 44

49 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 2 Tabell 3. Metoder för fysikaliska och kemiska vattenanalyser i den samordnade recipientkontrollen i Vätterns tillflöden inom Jönköpings län år 212. Om inget annat anges har analysen utförts vid ALcontrol i Karlstad Parameter Enhet Metod ph - SS-EN ISO 1523:212 Alkalinitet mekv/l SS-EN ISO mod. Konduktivitet ms/m SS-EN Färg mg/l SS-EN ISO 7887, metod D TOC 1) mg/l SS-EN Turbiditet FNU SS-EN ISO 727, utg. 1 Syrgas mg/l, % SS-EN Totalfosfor µg/l SS-EN ISO :24 Fosfatfosfor µg/l SS-EN ISO :24 mod. Totalkväve µg/l TrAAcs ST892-NO23/2 Kjeldahlkväve µg/l Beräkning Ammoniumkväve µg/l TrAAcs Meth. NoJ-1-88-B Nitrat-+nitritkväve µg/l TrAAcs ST892-NO23/2 Klorofyll a 1) µg/l SS mod. Kalcium, magnesium, natrium och kalium, mg/l SS-EN ISO :29 1) kisel Klorid och sulfat 1) mg/l SS-EN ISO 134-1:29 Kvicksilver 1) µg/l PS Analytical Merlin Metaller, övr. 2) µg/l ICP-SFMS Aluminium 1) µg/l SS-EN ISO :25 Aluminium, reaktivt 3) µg/l Intern spektrofoto. Aluminium, labilt 3) µg/l Beräkning 1) Analyserat av ALcontrol Linköping 2) Analyserat av ALS Scandinavia, Luleå, ackr.nr 23 3) Analyserat av LabNett, Skien, ackr.nr 13 Utvärdering Analysresultaten utvärderades med hjälp av Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Sjöar och vattendrag, Naturvårdsverket 1999a). Vissa tillägg och avvikelser från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder gjordes i enlighet med en skrivelse från KM Lab (KM Lab 2). Naturvårdsverkets Rapport 4913 ligger även till grund för de klassgränser som finns markerade i rapportens diagram. Då inget annat anges, avser bedömningen medelvärden för år 212. För ph-värden och alkalinitet avses medianvärden och för syre årslägsta halter. För sjöar ingår endast ytvattenprov (,5 m) i bedömningen, frånsett för syre där provet på bottenvatten bedömdes. Vid beräkning av kvä- 45

50 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 2 ve/fosfor-kvot användes endast resultat från sommarprovtagningar (juni - september). Vid beräkningar av årsmedelvärden har resultat understigande metodens rapporteringsgräns ingått med halva värdet. Ramdirektivet för vatten, som har införlivats i svensk lagstiftning, har målet att i princip alla vatten bland annat ska ha en god ekologisk status år 215. För att bedöma miljökvaliteten i vattenförekomster ska vattenmyndigheten utgå från bedömningsskalor för så kallade kvalitetsfaktorer. Dessa skalor är uppdelade i fem statusklasser: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. I denna rapport bedömdes följande kvalitetsfaktorer: Näringsämnen i sjöar, Klorofyll i sjöar respektive Siktdjup i sjöar samt Näringsämnen i vattendrag. Bedömningen, som avser medelvärden för treårsperioden , gjordes enligt Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (bilaga A till Naturvårdsverkets handbok 27:4). I avsaknad av resultat från absorbansmätning, som inte ingår i kontrollprogrammet, användes istället färgtal vid beräkningarna. Eftersom även resultat för kalcium, magnesium och klorid i stort sett saknas, tillämpades den förenklade metoden vid statusklassning av Näringsämnen i vattendrag. I prover från de vattendrag som ingår i Vätternvårdsförbundets undersökningar kunde dock den vanliga metoden användas. Uppgifter om stationernas höjd över havet och sjöarnas medeldjup erhölls från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Eftersom flera provplatser ligger i områden med >1 % jordbruksmark gjordes korrigering för detta. För detta behövs uppgifter om andel jordbruksmark och referensvärde för totalfosfor, vilka erhölls från SMHI:s Vattenwebb respektive Länsstyrelsen i Jönköpings län. Resultatet av statusklassningen för de olika kvalitetsfaktorerna redovisas i bilaga 7. Analysvariablernas innebörd och bedömningsgrunder Vattentemperatur ( C) Vattentemperaturen mäts alltid i fält. Den påverkar bland annat den biologiska omsättningshastigheten och syrets löslighet i vatten. Eftersom densitetsskillnaden per grad ökar med ökad temperatur, kan ett språngskikt bildas i sjöar under sommaren. Detta innebär att vattenmassan skiktas i två vattenvolymer med olika fysikalisk-kemiska egenskaper. Förekomst av temperatursprångskikt försvårar ämnesutbytet mellan yt- och bottenvatten, vilket medför att syrebrist kan uppstå i bottenvattnet där syreförbrukande processer dominerar. Under vintern medför isläggningen att syresättningen av vattnet i stort sett upphör. Under senvintern kan därför också syrebrist uppstå i bottenvattnet. ph-värde Vattnets surhetsgrad anges som ph-värde. Skalan är logaritmisk, vilket innebär att ph 6 är tio gånger surare och ph 5 är 1 gånger surare än ph 7. Normala ph-värden i sjöar och vattendrag är oftast 6-8. Regnvatten har ett ph-värde på 4,-4,5. 46

51 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 2 Låga värden uppmäts som regel i sjöar och vattendrag i samband med snösmältning. Höga phvärden kan under sommaren uppträda vid kraftig algtillväxt, vilket är en konsekvens av koldioxidupptaget vid fotosyntesen. Vid ph-värden under cirka 5,5 uppstår biologiska störningar, till exempel nedsatt fortplantningsförmåga hos vissa fiskarter, utslagning av känsliga bottenfaunaarter med mera. Vid värden under cirka 5, sker drastiska förändringar och utarmning av organismsamhällen. Låga ph-värden ökar många metallers löslighet och därmed giftighet i vatten. Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) kan vattnets tillstånd med avseende på ph-värde (medianvärde) indelas enligt följande effektrelaterade skala med tillägg av ALcontrol: >6,8 Nära neutralt 6,5 6,8 Svagt surt 6,2 6,5 Måttligt surt 5,6 6,2 Surt <5,6 Mycket surt Tillägg ALcontrol: 8 9 Högt ph >9 Mycket högt ph Alkalinitet (mekv/l) Alkalinitet är ett mått på vattnets innehåll av syraneutraliserande ämnen, vilka främst utgörs av karbonat- och vätekarbonat. Alkaliniteten ger information om vattnets buffertkapacitet, det >,2 Mycket god buffertkapacitet vill säga förmågan att motstå försurning.,1,2 God buffertkapacitet Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) kan vattnets tillstånd med avseende på alkalinitet (medianvärde) indelas enligt följande effektrelaterade skala (mekv/l):,5,1 Svag buffertkapacitet,2,5 Mycket svag buffertkapacitet <,2 Ingen/obetydlig buffertkapacitet Konduktivitet (ms/m, 25 C) Konduktivitet (elektrisk ledningsförmåga) är ett mått på den totala halten lösta salter i vattnet. De ämnen som vanligen bidrar mest till konduktiviteten i sötvatten är: kalcium, magnesium, natrium, kalium, klorid, sulfat och vätekarbonat. Konduktiviteten ger information om mark- och berggrundsförhållanden i tillrinningsområdet. Konduktiviteten kan i en del fall också användas som indikation på utsläpp. Utsläppsvatten från reningsverk har ofta höga salthalter. Vatten med hög salthalt är tyngre (har högre densitet) än saltfattigt vatten. Om inte vattnet omblandas kommer därför det saltrika utsläppsvattnet att inlagras på botten av sjöar och vattendrag. 47

52 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 2 Färgtal (mg/l) Färgtal mäts genom att vattnets färg jämförs med en brungul färgskala (platinaklorid). Färgtalet är främst ett mått på vattnets innehåll av humus och järn. Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) kan en klassindelning med avseende på vattnets färgtal göras enligt skalan till höger. <1 Ej eller obetydligt färgat 1 25 Svagt färgat 25 6 Måttligt färgat 6 1 Betydligt färgat >1 Starkt färgat Siktdjup (m) Siktdjup ger information om vattnets färg och grumlighet. Det mäts genom att man sänker ned en vit skiva i vattnet och med vattenkikare noterar djupet när den inte längre kan urskiljas. Detta upprepas flera gånger. Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) kan en klassindelning med avseende på sjöars siktdjup göras enligt skalan till höger. >8 Mycket stort siktdjup 5 8 Stort siktdjup 2,5 5 Måttligt siktdjup 1 2,5 Litet siktdjup <1 Mycket litet siktdjup Turbiditet (FNU) Grumligheten (turbiditeten) ger ett mått på vattnets innehåll av partiklar. Partiklarna kan bestå av lermineral och organiskt material (humus, plankton). Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) kan en klassning med avseende på grumlighet göras enligt skalan till höger. <,5 Ej eller obetydligt grumligt,5 1, Svagt grumligt 1, 2,5 Måttligt grumligt 2,5 7, Betydligt grumligt >7, Starkt grumligt TOC (mg/l) TOC (totalt organiskt kol) ger information om halten av organiskt material. TOC-halten ligger i intervallen 2-5 mg/l för näringsfattiga klarvattensjöar, 1-25 mg/l för humösa sjöar och 5-15 mg/l för näringsrika sjöar. Vatten som är kraftigt förorenade med organiskt material kan ha värden överstigande <4 Mycket låg halt 15 mg/l. Nedbrytningen av det organiska materialet förbrukar syre. TOC-halten ger därför även information om risken för låga 4 8 Låg halt syrgashalter Måttligt hög halt Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) kan en klassindelning med avseende på TOC-halt göras enligt följande skala (mg/l): Hög halt >16 Mycket hög halt 48

53 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 2 Syrehalt (mg/l) Syrehalt anger mängden syre som är löst i vattnet. Vattnets förmåga att lösa syre minskar med ökad temperatur och ökad salthalt. Syre tillförs vattnet främst genom omrörning (vindpåverkan, forsar) samt genom växternas fotosyntes. Syre förbrukas vid nedbrytning av organiskt material samt oxidation av ammonium. Syrebrist kan uppstå i bottenvattnet i sjöar med hög humushalt, efter kraftig algblomning eller vid tillförsel av syreförbrukande utsläpp (organiskt material, ammonium). Risken för syrebrist är störst under sensommaren, särskilt vid förekomst av skiktning (se rubriken Vattentemperatur ) samt vid slutet av isvintrar. Om djupområdet i en sjö är litet kan syrebrist uppträda även vid låg eller måttlig belastning av organiskt material (humus, plankton). I långsamt rinnande vattendrag kan syrebrist uppstå sommartid vid hög belastning av organiskt material och ammonium. Lägre syrehalter än 4 mg/l är ogynnsamt för många fiskarter. Forslevande bottenfaunaarter kan dock påverkas negativt redan vid syrehalter mellan 5 och 6 mg/l. Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på syrehalt (årslägsta värde) indelas enligt vidstående skala (mg/l): >7 Syrerikt 5 7 Måttligt syrerikt 3 5 Svagt syretillstånd 1 3 Syrefattigt tillstånd <1 Syrefritt/nästan syrefritt Avvikelse från bedömningsgrunder Klassningen av en skiktad sjö skall enligt bedömningsgrunderna göras på en station/provtagningsdjup som motsvarar minst 1 % av sjöns bottenyta. Provtagningarna i de nu akuella sjöarna görs i djuphålan. Klassningen gjordes utifrån dessa mätningar, oavsett vilken andel av sjöns bottenyta dessa motsvarar. Syremättnad (%) Syremättnad är den andel som den uppmätta syrehalten utgör av den teoretiskt möjliga halten vid aktuell temperatur och salthalt. Vid C kan sötvatten till exempel hålla en halt av 14 mg/l, men vid 2 C endast 9 mg/l. Mättnadsgraden kan vid kraftig algtillväxt betydligt överskrida 1 %. Vattnets tillstånd med avseende på syre bedöms utifrån syrehalten (se rubriken Syrehalt ). Fosfor (µg/l) Totalfosfor anger den totala mängden fosfor som finns i vattnet. Fosfor föreligger i vatten antingen organiskt bundet eller som fosfat. Fosfor är i allmänhet det tillväxtbegränsande näringsämnet i sötvatten och alltför stor tillförsel kan medföra att vattendrag växer igen och syrebrist uppstår. Fosfatfosfor (PO 4 -P) är den oorganiska fraktionen av fosfor, som direkt kan tas upp av växterna. Partikulär fosfor är den fraktion av fosfor som är bunden till partiklar i vattnet (till exempel humus, alger, lerpartiklar) och som därför kan filtreras bort. 49

54 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 2 Tillstånd Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på totalfosforhalt (majoktober) i sjöar bedömas enligt vidstående skala (µg/l). Skalan är kopplad till olika produktionsnivåer, från näringsfattiga till näringsrika vatten. <12,5 Låga halter 12,5 25 Måttligt höga halter 25 5 Höga halter 5 1 Mycket höga halter Avvikelse från bedömningsgrunder Dessa gränser tillämpades för medelhalter av värden >1 Extremt höga halter uppmätta även under övriga delar av året. Tillståndsbedömning i rinnande vatten gjordes enligt samma normer som för sjöar. Avvikelse Graden av avvikelse för totalfosfor bedömdes genom att jämföra halter vid stationer nedströms en eller flera utsläppskällor med en av punktkällor opåverkad station uppströms. Bedömningen gjordes enligt den indelning som i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder gäller för fosfor i sjöar: <1,5 Ingen/obetydlig avvikelse 1,5 2, Tydlig avvikelse 2, 3, Stor avvikelse 3, 6, Mycket stor avvikelse >6, Extrem avvikelse Kväve (µg/l) Totalkväve anger det totala kväveinnehållet i ett vatten. Kvävet kan föreligga dels organiskt bundet, dels som lösta salter. De senare utgörs av nitrat, nitrit och ammonium. Kväve är ett viktigt näringsämne för levande organismer. Tillförsel av kväve anses utgöra den främsta orsaken till övergödningen (eutrofieringen) av våra kustvatten. Kväve tillförs sjöar och vattendrag genom nedfall av luftföroreningar, läckage från jord- och skogsbruksmarker samt genom utsläpp av avloppsvatten. Nitratkväve (NO 3 -N) är en viktig närsaltkomponent som direkt kan tas upp av växtplankton och högre växter. Nitrat är lättrörligt i marken och tillförs sjöar och vattendrag genom så kallat markläckage. Ammoniumkväve (NH 4 -N) är den oorganiska fraktion av kväve som bildas vid nedbrytning av organiska kväveföreningar. Ammoniumkväve omvandlas via nitrit (NO 2 -N) till nitrat (NO 3 -N) med hjälp av syre. Denna process tar ganska lång tid och förbrukar stora mängder syre. Oxidation av 1 kg ammoniumkväve förbrukar 4,6 kg syre. Många fiskarter och andra vattenlevande organismer är känsliga för höga halter av ammonium beroende på att gifteffekter kan förekomma. Giftigheten beror av ph-värdet (vattnets surhet), temperaturen och koncentrationen av ammonium. En del ammonium övergår till ammoniak som är giftigt. Ju högre ph-värde och temperatur desto större andel ammoniak i förhållande till ammonium (Alabaster & Lloyd 1982). 5

55 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 2 Enligt Naturvårdsverket (1969) är gränsvärdet för laxartad fisk (till exempel öring och lax),2 mg/l och för fisk i allmänhet (till exempel abborre, gädda och gös) 1,5 mg/l. En del tåliga arter inom gruppen vitfiskar (till exempel ruda, mört och braxen) klarar dock högre halter. Tillstånd Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på totalkvävehalt (maj oktober) i sjöar bedömas enligt skalan till höger (µg/l): Avvikelse från bedömningsgrunder Dessa gränser tillämpades för medelhalter av värden uppmätta även under övriga delar av året. Tillståndsbedömning i rinnande vatten gjordes på samma sätt. I Naturvårdsverkets bedömningsgrunder saknas klassgränser för ammoniumkväve. Följande indelning (µg/l) har därför föreslagits av KM Lab (2) med utgångspunkt i Bedömningsgrunder för svenska ytvatten (Naturvårdsverket 1969:1): Avvikelse <3 Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter >5 Extremt höga halter <5 Mycket låga halter 5 2 Låga halter 2 5 Måttligt höga halter 5 15 Höga halter >15 Mycket höga halter Graden av avvikelse för totalkväve i sjöar och vattendrag bedömdes genom att jämföra halter vid stationer nedströms en eller flera utsläppskällor med en av punktkällor opåverkad station uppströms. Bedömningen gjordes enligt den indelning som i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder gäller för fosfor i sjöar (se rubriken Fosfor ovan). Arealspecifik förlust av fosfor och kväve (kg/ha, år) Den arealspecifika förlusten i rinnande vatten, det vill säga årstransporten dividerad med avrinningsområdets areal, beskriver tillförseln av kväve och fosfor från avrinningsområden till sjöar och hav. Den utgör också ett indirekt mått på produktionsförutsättningarna för vattendragens växt- och djursamhällen. Förlusterna av kväve och fosfor inkluderar tillförsel från alla källor uppströms mätpunkten. Eventuella punktkällors bidrag till arealförlusterna måste därför beaktas. Den arealspecifika förlusten används för bedömning av förluster från olika marktyper i relation till normala förluster vid olika markanvändning. Tillstånd Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på arealspecifik förlust av kväve och fosfor (12 haltmätningar per år under tre år samt dygnsvattenföring) bedömas enligt nedanstående klassindelningar. 51

56 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 2 Avvikelse från bedömningsgrunder Transporterna av fosfor och kväve beräknades på månadsbasis och avser år 212. <1, Mycket låga kväveförluster Fjällhed och fattiga skogsmarker 1, 2, Låga kväveförluster Icke kvävemättad skogsmark i norra och södra Sverige 2, 4, Måttligt höga kväveförluster Opåverkad myrmark, påverkad skogsmark (t.ex. hyggesläckage), ogödslad vall 4, 16, Höga kväveförluster Åker i slättbygd >16, Mycket höga kväveförluster Odlade sandjordar, ofta i kombination med djurhållning <,4 Mycket låga fosforförluster Opåverkad skogsmark,4,8 Låga fosforförluster Vanlig skogsmark,8,16 Måttligt höga fosforförluster Hyggen, myr- och torvmark, mindre erosionsbenägen åkermark, ofta med vallodling,16,32 Höga fosforförluster Åker i öppet bruk >,32 Mycket höga fosforförluster Erosionsbenägen åkermark Avvikelse Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) kan avvikelsen från jämförvärdet med avseende på arealspecifik förlust av kväve bedömas enligt klassindelningen till höger (övre rutan). Avvikelsen från jämförvärdet för den arealspecifika förlusten av fosfor kan enligt samma källa bedömas enligt klassindelningen till höger (nedre rutan). Som jämförvärde användes det högst erhållna värdet vid beräkning utifrån den specifika avrinningen (medelvärde ) respektive procenten sjö i avrinningsområdet i enlighet med formler i bedömningsgrunderna. Övriga formler bedömdes som mindre användbara för de aktuella, mycket humösa vattnen. <2,5 Ingen eller obetydlig avvikelse 2,5 5 Tydlig avvikelse 5 2 Stor avvikelse 2 6 Mycket stor avvikelse >6 Extrem avvikelse <1,5 Ingen eller obetydlig avvikelse 1,5 3 Tydlig avvikelse 3 6 Stor avvikelse 6 12 Mycket stor avvikelse >12 Extrem avvikelse 52

57 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 2 Kväve/fosfor-kvot Kvoten mellan halterna av kväve och fosfor (N/P-kvoten) beskriver den relativa betydelsen av dessa ämnen och visar potentialen för massutveckling av blågrönalger. Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på kväve/fosfor-kvot (juniseptember) i sjöar bedömas enligt skalan till höger. Vid kväveöverskott (N/P-kvot >3) är risken för blomning av blågrönalger liten, men risken ökar med ökande kväveunderskott (N/P-kvot <3). >3 Kväveöverskott 15 3 Kväve-fosforbalans 1 15 Måttligt kväveunderskott 5 1 Stort kväveunderskott <5 Extremt kväveunderskott Klorofyll (µg/l) Klorofyll a är ett av nyckelämnena i växternas fotosyntes. Halten klorofyll kan därför användas som mått på mängden alger i vattnet. Algernas klorofyllinnehåll är dock olika för olika arter och olika tillväxtfaser. Klorofyllhalten är i regel högre ju mer näringsrik en sjö är. 2, Mycket låga halter Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) görs en klassindelning med avseende på klorofyll (µg/l, treårsmedelvärde för maj-oktober) med beteckningar från låga (<2 µg/l) till extremt höga (>25 µg/l) halter. ALcontrol har gjort en modifiering av skalan enligt vidstående skala. Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) görs en klassindelning med avseende på klorofyll (µg/l, treårsmedelvärde för augusti) med beteckningar från låga (<2,5 µg/l) till extremt höga (>4 µg/l) halter. ALcontrol har gjort en modifiering av skalan enligt skalan till höger. Avvikelse från bedömningsgrunder I föreliggande rapport bedömdes endast 212 års klorofyllhalter. 2,-5, Låga halter 5,-12, Måttligt höga halter 12,-25, Höga halter 25,-1 Mycket höga halter >1 Extremt höga halter 2,5 Mycket låga halter 2,5-1 Låga halter 1-2 Måttligt höga halter 2-4 Höga halter >4 Mycket höga halter Natrium, kalium, kalcium och magnesium Dessa är vanliga och ofarliga ämnen som förekommer naturligt i vatten. Förhöjda halter kan bero på till exempel industriutsläpp. 53

58 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 2 Aluminium Aluminium är ett vanligt förekommande ämne i jord, som kan lakas ut vid försurning och i löslig form föras ut i vattendragen. Aluminium, främst i form av så kallat labilt aluminium, verkar i höga koncentrationer som ett gift för vattenlevande organismer, däribland fisk. Bjärnborg (1987) anger att den toxiska (giftiga) halten för fisk ligger i intervallet 5-15 µg/l. För att få ett mått på den för vattenorganismer mest giftiga formen av aluminium får provet först passera en katjonbytare. På detta sätt erhålls tre olika fraktioner av löst aluminium: monomert aluminium: bestämning utan syrakonservering, kallas även reaktivt aluminium. stabilt monomert aluminium: efter jonbyte labilt monomert aluminium: fast i jonbytaren (monomert minus stabilt monomert), kallas även labilt aluminium. Tungmetaller (µg/l) Tungmetaller är metaller med en densitet >5 g per cm 3. De finns naturligt i miljön i förhållandevis låga halter. Till skillnad från flertalet naturligt förekommande ämnen tycks vissa tungmetaller -främst bly, kadmium och kvicksilver inte ha någon funktion i levande organismer. I stället orsakar dessa metaller redan i små mängder skador på både djur och växter. Några tungmetaller, till exempel zink, krom och koppar, är nödvändiga och ingår i enzymer, proteiner, vitaminer och andra livsviktiga byggstenar, men tillförseln till organismen får inte bli för stor. Tungmetallerna är oförstörbara, bryts inte ner och utsöndras mycket långsamt från levande organismer. De är således exempel på stabila ämnen, som blir miljögifter för att de dyker upp i alltför stora mängder i fel sammanhang. Metallerna förekommer i olika kemiska former och är därigenom i olika grad tillgängliga för levande organismer. Metallerna kan förekomma lösta i vattnet i jonform eller som oorganiska och organiska komplex. De binds även till partiklar. Även tungmetallernas rörlighet i miljön skiftar beroende på deras fysikaliska och kemiska egenskaper. Tillstånd Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på metallhalter i vatten (µg/l) indelas enligt nedanstående tabell. Skalan är relaterad till risken för biologiska effekter. Risken, som ökar från måttligt höga halter, är störst i klara, näringsfattiga och sura vatten. 54

59 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 2 Mycket låga halter Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter Arsenik,4, >75 Bly,2, >15 Kadmium,1,1,1,1,3,3 1,5 >1,5 Koppar,5, >45 Krom,3, >75 Nickel,7, >225 Zink >3 För aluminium, järn, kobolt, kvicksilver, mangan och vanadin saknas bedömningsgrunder. Avvikelse Vad gäller avvikelsen från jämförvärdet med avseende på metaller har vidstående indelning föreslagits av KM Lab (2) med utgångspunkt i bakgrundsdokument (Rapport 492, tabell 17) till Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. <2 Ingen avvikelse 2 4 Liten avvikelse 4 1 Tydlig avvikelse 1 25 Stor avvikelse >25 Mycket stor avvikelse 55

60 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 2 Metaller i vattenmossa Provtagningsplatser Undersökningen omfattade fyra lokaler i rinnande vatten. Exakta positionsangivelser med koordinater redovisas i Tabell 4 nedan. Provplatserna finns även markerade på kartan i Figur 17. Tabell 4. Provtagningsplatser för metaller i vattenmossa med positionsangivelser i den samordnade recipientkontrollen i Vätterns tillflöden inom Jönköpings län år 212 Benämning Lägesbeskrivning Koordinater Huskvarnaåns avrinningsområde 33 Stensjöån, utlopp i Stensjön Lanån, Hästsjöns utlopp (referens) Tabergsåns avrinningsområde 48 Tabergsån, Norrahammar Tillflöden på Vätterns västra sida 61 Lillån, uppströms Bankeryd Provtagning Provtagning och analys utfördes enligt Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Metaller i vattenmossa, version 1:, Vattenmossa (Fontinalis sp.), vilken insamlades från ett opåverkat referensvattendrag, bands ihop i knippen. På varje provtagningsplats placerades två knippen ut. Dessa var förankrade i botten med en lina knuten till en stenfylld nätkasse. Mossan befann sig därigenom på ett konstant djup oberoende av vattenståndets variation. Vid samtliga provplatser sattes mossan ut 17 september och inhämtades 24 respektive 25 oktober 212. Analys Efter exponering analyserades de färska skotten på mossan med avseende på metaller. Analyserna utfördes av ALcontrol i Linköping, ackrediteringsnummer 16, enligt metoder i Tabell 5. Analysresultat för år 212 redovisas i bilaga 8. 56

61 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 2 Tabell 5. Analysmetoder för metaller i vattenmossa i den samordnade recipientkontrollen i Vätterns tillflöden inom Jönköpings län år 212 Parameter Enhet Metod Torrsubstans Arsenik Bly Järn Kadmium Kobolt Koppar Krom Kvicksilver Nickel Zink % mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mgkg TS SS-EN 1288, utg. 1 SS-EN ISO :29 SS-EN ISO :29 SS-EN ISO :29 SS-EN ISO :29 SS-EN ISO :29 SS-EN ISO :29 SS-EN ISO :29 SS-EN 1483:27 SS-EN ISO :29 SS-EN ISO :29 Utvärdering och bedömningsgrunder Analysresultaten utvärderades med hjälp av bedömningsgrunder för miljökvalitet (Sjöar och vattendrag, Naturvårdsverket 1999a). Många av de ur miljösynpunkt intressanta metallerna förekommer i naturvatten i koncentrationsintervall mellan,1-1 µg/l (1µg =,1 mg). Vissa av dem kan påverka miljön redan i så låga halter som,1 µg/l. Detta ställer stora krav på provtagning och analys. I många fall kan det därför vara lämpligare att studera metallhalterna i organismer där de anrikas, till exempel vattenmossa (Fontinalis). Vattenmossa svarar påfallande snabbt på metaller i vattnet. En jämviktshalt som ligger 1 1 gånger högre än i vattnet nås redan inom några dagar. Samtidigt har vattenmossan dock en viss förmåga att kvarhålla haltpåslag från till exempel tidigare belastningstoppar. Vid ph-värden omkring 7 föreligger inom koncentrationsintervallet,5 1 µg/l i stort sett direkt proportionalitet mellan halter i mossa och vatten. Upptaget sjunker snabbt med minskande phvärde. 57

62 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 2 Enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet avseende metaller i vattenmossa (mg/kg torrsubstans) indelas enligt: Mycket låga halter Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Arsenik,5, >4 Bly >15 Kadmium,3,3 1, 1, 2,5 2,5 15 >15 Koppar >25 Krom 1,5 1,5 3,5 3, >5 Kvicksilver,4,4,1,1,3,3 1,5 >1.5 Kobolt >15 Nickel >15 Mycket höga halter Zink >25 58

63 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 2 Allmänt om biologiska undersökningar Numera är det vanligt med biologiska undersökningar i miljökontrollen av vatten. Fördelen med studier av växt- och djursamhällen är att de kan visa både genomsnittliga förhållanden och extremvärden under en period före provtagningen. Detta skall jämföras med fysikaliska och kemiska undersökningar som endast ger en ögonblicksbild av tillståndet vid tidpunkten för provtagningen. Genom att analysera organismsamhällen och med kännedom om förekommande arters ekologiska krav, kan man utläsa förhållandena i miljön. Biologiska undersökningar är således ett viktigt komplement till vattenkemi. Syftet med en undersökning av ett vattenområde är ofta att kartlägga eventuell miljöpåverkan av ett utsläpp. Eftersom miljöpåverkan är likställt med effekter på biologiska system, är det naturligt att göra direktstudier av biologin. Antalet och artsammansättningen av vattenlevande organismer i naturliga samhällen är relaterade till vattenkvaliteten. Vid en förändring i vattenkvaliteten kan organismerna antingen anpassa sig till de nya förhållandena eller försvinna. I vissa fall ersätts de av andra arter. Härigenom får man såväl art- som mängdmässiga förändringar. Genom att analysera organismsamhället är det därför möjligt att utvärdera tillståndet i vattnet. När man inte känner till exakt vilka ämnen som släppts ut, eller när det är orimligt dyrt att analysera dem, kan man göra en generell bedömning av miljöpåverkan via biologiska undersökningar. Blandningar av olika ämnen kan ge en större påverkan än ämnena vart och ett för sig (synergism). Det motsatta förhållandet, det vill säga att ämnena tar ut varandras verkan (antagonism) kan också förekomma. Även omgivningsfaktorer, som vattenomsättning, temperatur och syrehalt med mera, kan påverka effekten av ett utsläpp i både positiv och negativ riktning. Nämnda förhållanden går som regel inte att studera genom kemiska och fysikaliska undersökningar, utan för detta krävs biologiska undersökningar. Dessa ger en integrerad bild av den sammanlagda påverkan som föreligger. I rinnande vatten kan vattenkemin variera mycket beroende på fluktuationer i belastning och flöde. I bland kan en påverkan som ger påtagliga miljöeffekter äga rum under en mycket kort tid (minuter, timmar). En sådan tillfällig händelse är ofta omöjlig att täcka in med ett normalt provtagningsprogram - det skulle kräva kontinuerliga provtagningar. Genom att studera växtoch djursamhällen som har exponeras för sådana tillfälliga händelser, kan man i efterhand fastställa den miljöpåverkan som skett. För att statistiskt säkerställa långsiktiga förändringar av miljön behövs undersökningsresultat från en längre tidsperiod. Tidsserierna bör omfatta årliga undersökningar i fem till tio år eller längre. Detta innebär att det också finns ett egenvärde i en undersökning, som underlag för studier av eventuella framtida förändringar. 59

64 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 2 Växtplankton Allmänt Planktiska (i vattenmassan svävande) alger är av stor betydelse för en sjös näringsväv genom att de producerar syre och organiskt material samt utgör en viktig födoresurs för mikrober, djurplankton, ciliater, bottenfauna och fisk. Merparten av algerna har fotosyntetiserande förmåga och har därför tidigare räknats till växtriket, vilket också avspeglas i termen växtplankton som tidigare användes synonymt med planktiska alger. Numer är algernas systematiska tillhörighet mycket omdiskuterad och det finns ingen helt accepterad indelning. Utifrån molekylärbiologiska undersökningar placeras algerna i tre olika phyla: prokaryoter (blågrönalger), protister (bland annat guldalger, kiselalger, dinoflagellater och rekylalger) och växter (grönalger). Sammansättningen av de planktiska algerna varierar mellan olika typer av vatten. Viktiga faktorer är näringstillgång, humushalt och det övriga ekosystemets struktur, till exempel vilka fiskarter och vilken mängd fisk som finns i sjön. När ovanstående faktorer förändras ger det snabbt förändringar i växtplanktonsamhällets sammansättning. Algsamhället förändras också under året. I början av växtsäsongen dominerar små snabbväxande arter medan stora långsamväxande arter dominerar under sensommaren. Vissa planktiska alger, främst inom gruppen blågrönalger, kan bilda toxin (gift) och ämnen som ger en otrevlig smak och doft. Massutveckling av sådana alger kan orsaka problem i dricksvattentäkter. Problemen förekommer främst i näringsrika sjöar med höga fosforhalter, men även mindre näringsrika sjöar kan drabbas (Persson & Olsson 1992). De planktiska (i vattenmassan svävande) algerna reagerar snabbt på kemisk-fysikaliska förändringar i den omgivande vattenmiljön, vilket gör dem användbara inom miljöövervakningen. De används främst för att ge information om näringssituationen i sjöar. På senare tid har man även analyserat rester av kiselalger i sjösediment från olika djup för att få en uppfattning om hur sjöns ph-värde har förändrats över tiden. Figur 27. Cyanobakterien (blågrönalgen) Microcystis viridis påträffades i Ryssbysjön i augusti 211 (foto: Medins Biologi AB). 6

65 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 2 Provtagningsplatser Provtagningsplatsernas läge framgår av Tabell 6 nedan. De redovisas även geografiskt på karta i Figur 17. Tabell 6. Provtagningsplatser för växtplankton med positionsangivelser i sjöar inom den samordnade recipientkontrollen i tillflöden till Vättern inom Jönköpings län år 212 Benämning Lägesbeskrivning Koordinater Röttleåns avrinningsområde 125 Bunn Ören Edeskvarnaåns avrinningsområde 25 Landsjön Huskvarnaåns avrinningsområde 325 Stensjön Stora Nätaren Lilla Nätaren Ryssbysjön Tabergsåns avrinningsområde 45 Munksjön Rocksjön Provtagning Provtagning av växtplankton, som genomfördes augusti 212, skedde i enlighet med Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 21) och SS-EN 1524:26. Vatten för kvantitativ analys av växtplankton insamlades med ett Rambergrör. Hela vattenpelaren i djupintervallet -6 m provtogs i samtliga sjöar utom Ryssbysjön, där provtagningsintervallet var -2 m (se lokalbeskrivningar i bilaga 9). Ur provet togs ett delprov för analys. Vid varje lokal togs dessutom ett håvprov genom vertikal håvning (Figur 28). Håvens masktäthet var 25 µm. Samtliga prov konserverades i Lugols lösning (jod/jodidlösning). 61

66 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 2 Figur 28. Planktonhåv. Analys Artbestämning, räkning och mätning av växtplankton gjordes med hjälp av ett omvänt faskontrastmikroskop enligt så kallad Utermöhl-teknik (Utermöhl 1958). Sedimenterad volym varierade mellan 1 och 3 ml. Beräkning av individtäthet och biovolym gjordes enligt SS-EN 1524:26 och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning. Dessutom skattades frekvensen av arter i det sedimenterade provet efter en femgradig skala för beräkning av trofiindex (Hörnström 1979, 1981, BIN PR163 i Naturvårdsverket 1986b). Analysresultaten bearbetades och utvärderades, dels enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 27:4), dels genom en expertbedömning. Artlistor finns i bilaga 9. Utvärdering och bedömningsgrunder Naturvårdsverkets bedömningsgrunder För klassificering av sjöar med hjälp av växtplankton har Sverige delats in i tre ekoregioner: 1) Fjällen ovan trädgränsen, 2) Norrland och 3) Södra Sverige. Vidare har Norrlands och södra Sveriges sjöar delats in i klara (motsvarande <3 mg Pt/l) respektive humösa sjöar (motsvarande >3 mg Pt/l). I denna undersökning antogs att Bunn, Ören, Landsjön och Rocksjön tillhör typen Södra Sverige, klara sjöar och att övriga sjöar tillhör typen Södra Sverige, humösa sjöar. Bedömning av status enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 27:4) får bara ske på prov som är tagna under perioden juli till augusti. På grund av de planktiska algernas, ofta väderstyrda, mellanårsvariationer bör medelvärden från minst tre års provtagningar användas i en sammanvägd klassificering, när sådana data finns tillgängliga. Klassificeringen av sjöarna i den nu aktuella undersökningen utfördes på enbart 212 års data. 62

67 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 2 Klassificering av näringsstatus För att klassificera lokalernas näringsstatus användes följande parametrar: totalbiomassan av växtplankton, andelen cyanobakterier (blågrönalger) av totalbiomassan, trofiskt planktonindex (TPI). TPI-värdet beräknas med hjälp av biomassan av olika oligotrofi- och eutrofiindikerande arter och dessa arters värde som indikatorer på en skala från -3 (bästa oligotrofiindikatorerna) till +3 (bästa eutrofiindikatorerna). Ett växtplanktonprovs TPI-värde kan således i teorin variera mellan -3 och +3. Ju fler näringskrävande växtplanktonarter som finns i provet, desto högre blir TPIvärdet. Enligt bedömningsgrunderna bör TPI inte användas på prov som innehåller fyra eller färre indikatorarter. I proven från samtliga sjöar i denna undersökning fanns fler indikatorarter. Ovanstående tre parametrar redovisas var och en för sig som värden, ekologisk kvalitetskvot och klass i den femgradiga klassningsskalan (hög, god, måttlig, otillfredsställande, dålig). Den ekologiska kvalitetskvoten (EK) bestäms av relationen mellan det uppmätta värdet och ett referensvärde som är unikt för den aktuella sjötypen. De tre parametrarna ligger sedan till grund för beräkningen av sammanvägd näringsstatus, där statusklasserna omvandlas till numeriska värden genom ett viktningsförfarande, varefter ett medelvärde av de tre parametrarna kan beräknas (Naturvårdsverket 27). Den numeriska skala som används för den sammanvägda statusklassningen visas i Tabell 7. Tabell 7. Klasser för näringsstatus och deras indelning i numeriska värden vid växtplanktonanalyser enligt Naturvårdsverket (27) Status Numeriskt värde Hög 4-4,99 God 3-3,99 Måttlig 2-2,99 Otillfredsställande 1-1,99 Dålig -,99 I sjöar som domineras av Gonyostomum semen kan totalbiomassan ibland vara stor utan att det indikerar eutrofiering (övergödning). Naturvårdsverket rekommenderar att sådana sjöar klassificeras enbart med hjälp av TPI-värde eller genom en sammanvägning av TPI-värde och andel cyanobakterier (blågrönalger). Gonyostomum förekom i flera av de undersökta sjöarna, men inte i sådan mängd att statusklassificeringen påverkades. Surhetsklassning För bedömning av surhet/försurning användes en parameter: artantal (antal taxa) av växtplankton. 63

68 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 2 Parametern kan inte skilja ut antropogent försurade sjöar från naturligt sura sjöar. Surhetsklassning med hjälp av växtplankton (Tabell 8) bör dessutom endast utföras vid misstanke om surhet/försurning, eftersom artantal är en svårtolkad parameter som är starkt beroende av analysansträngning. Eftersom sjöarna i denna undersökning ligger i en region med såväl antropogen belastning som naturligt sura vatten har Medins dock valt att göra en surhetsklassning av resultaten från växtplanktonundersökningen. Artantalet är dessutom en viktig stödparameter vid bedömning av näringsbelastning. Tabell 8. Surhetsklasser och de ungefärliga ph-intervall de motsvarar enligt Naturvårdsverket (27) Surhetsklass ph-intervall Nära neutralt 6-7 Surt 5,5-6 Mycket surt 5-5,5 Extremt surt < 5 En utförlig beskrivning av bedömningsgrunderna finns tillgänglig i rapportform (Naturvårdsverket 27) och på Naturvårdsverkets hemsida. Där redovisas klassgränserna för de ingående parametrarna från de olika sjötyperna och där beskrivs i detalj förfarandet vid beräkning av TPIvärde och sammanvägd näringsstatus. Expertbedömning Vid Medins expertbedömning beaktades även följande parametrar: Hörnströms trofiindex (BIN PR163), biomassan av Gonystomum semen, förekomst av potentiellt toxiska cyanobakterier, förekomst av indikatorarter enligt OEI-systemet. Hörnströms trofiindex kan i teorin variera mellan 11 och 1. Ju högre värdet är desto vanligare är näringskrävande växtplanktonarter i provet. Indikatorarterna enligt OEI-systemet redovisas som O (oligotrofiindikatorer), E (eutrofiindikatorer) och I (indifferenta) i artlistorna. OEI-systemet har sitt ursprung i en definition av indikatorarter som gjorts vid Limnologiska institutionen, Lunds universitet, vilken ibland avviker från Naturvårdsverkets indelning enligt TPI-systemet. Även andra iakttagelser än ovanstående kan ha vägts in vid expertbedömningen, till exempel förekomst av partiklar, bentiska alger och vissa djurplankton i provet, eller annan erfarenhet från det aktuella avrinningsområdet. Om Medins bedömning avviker från bedömningsgrundernas har ställningstagandet motiverats. En utförlig beskrivning av utvärderingsförfarandet vid växtplanktonanalyser finns beskriven i Hårding med flera (211). 64

69 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 2 Provfiske Allmänt Fisk utgör en väsentlig del av sötvattnens ekosystem, varför det är viktigt att bedöma fisksamhällenas tillstånd och eventuella förändringar i dessa. Undersökningarna utgör underlag för återkommande studier av fiskfaunans utveckling. De kompletterar de undersökningar av bottenfauna, växtplankton och vattenkemi som också utförs i avrinningsområdet. Undersökningarnas huvudsakliga syfte och målsättning i rinnande vatten är att: inventera förekomsten av fiskarter, kvantifiera de olika fiskarternas beståndstäthet, uppskatta produktionen av årsungar av laxfisk. Detta ger bland annat en möjlighet att studera förändringar över tiden av artsammansättning och beståndstäthet vid de undersökta lokalerna. Undersökningarna planerades, genomfördes och utvärderades med ambitionen att möjliggöra kvantitativa jämförelser med tidigare och kommande provfisken på samma lokaler. Huvudsyftet med undersökningarna är således att studera förändringar i fiskpopulationernas täthet (antal per ytenhet) och struktur (art- och längdfördelning) i tiden på utvalda, fasta lokaler. Provtagningsplatser Provtagningsplatsernas läge framgår av Tabell 9 nedan. De redovisas även geografiskt på karta i Figur 17. Tabell 9. Provtagningsplatser för fisk med positionsangivelser i rinnande vatten inom den samordnade recipientkontrollen i tillflöden till Vättern inom Jönköpings län år 212 Benämning Lägesbeskrivning Provtyp Koordinater Huskvarnaåns avrinningsområde 315 Lillån, Kyrkogården nedre rinnande Stensjöån, Sofiero rinnande Tabergsåns avrinningsområde 46 Kallebäcken, Bäckalyckan biflöde Tabergsån rinnande Tillflöden på Vätterns västra sida 6 Lillån, nedströms f.d. Sjöåkradammen rinnande Hökesån, mynningen rinnande Hökesån, f.d. nedströms reningsverket rinnande Pirkåsabäcken, Mostugan rinnande

70 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 2 Provtagning Elfiskeundersökningarna utfördes augusti 212 av personal från Medins Biologi AB. Elfiskena gjordes med så kallad successiv utfiskning i enlighet med Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Elfiske i rinnande vatten, version 1:5, Vid fisketillfället upprättades ett elfiskeprotokoll med lokalbeskrivningar, metodangivelser och primärdata. Dessa data kan erhållas från Elfiskeregistret (SLU 211). Fältprotokollen återfinns i bilaga 1. Analys och utvärdering Vid utvärderingen av provfisket i rinnande vatten lades tyngdpunkten på öringförekomsten. Skälen till detta är flera: a) öringens yngelstadier är stationära, b) dess ekologi är väl dokumenterad, c) den är vanligt förekommande i rinnande vatten, d) den är en god indikator på försurningsrelaterade effekter, e) den omfattas av ett stort referensmaterial från tidigare elfiskeundersökningar, f) den är intressant för såväl sport- som yrkesfisket. Resultat från tidigare elfisken hämtades från tidigare rapporter från ALcontrol och Elfiskeregistret (SERS). Vid utvärderingen har även Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (27) använts. Sammanställning av resultat och bedömningar från provfisket återfinns i bilaga 1. Bedömningsgrunder Utvärderingen följde Naturvårdsverkets bedömningsgrunder från 27. I samband med att de nya bedömningsgrunderna kom 27 togs ett nytt index i bruk. Indexet kallas VIX (VattendragsIndeX) och används för att klassa ett rinnande vattendrags generella ekologiska status med hjälp av fisk. Detta index räknas ut av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och baseras på uppgifter och data som noteras vid standardiserade elfisken. VIX visar i första hand på effekter av: a) näringsämnespåverkan, b) påverkan av surhet samt c) morfologisk och hydromorfologisk påverkan. Indexet indikerar även diffusa negativa effekter inklusive försämrad habitatkvalitet på grund av vandringshinder och eller jord- och skogsbruk. 66

71 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 2 VIX-värden för det aktuella provfisket samt värden baserade på uppgifter från tidigare provfisken redovisas i bilaga 1. I samma bilaga redovisas även en resultatsammanställning, bedömningar samt diagram som illustrerar beståndsutvecklingen på de enskilda lokalerna. Fisktätheterna beräknades olika beroende på hur fångsten såg ut. Om möjligt användes Zippin-metoden. I vissa fall är den skattade fisktätheten uträknad med hjälp av varje arts specifika fångstbarhet och i andra fall direkt kopplad till fångsten och den provfiskade lokalens storlek. Den sistnämnda metoden resulterar ofta i högre värden, då den inte väger in skillnaden i fångstbarhet mellan olika arter och inte heller yttre faktorer som väder- och vattenförhållanden. De värden på individtätheter som redovisas i denna rapport är samma värden som anges i Elfiskeregistret. Resultat och uträknade index från tidigare utförda elfisken hämtades från Databasen för provfiske i vattendrag (SLU 212). Figur 29. Öring (Salmo trutta). Teckning: Wilhelm von Wright. 67

72 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 2 68

73 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 3 BILAGA 3 Uppgifter om lufttemperatur och nederbörd år

74 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 3 Jönköpings flygplats (station 7446) Månadsmedeltemperatur ( C) min 19-tal max 19-tal jan -1,6-3,7-11,2 3,1 feb -3,9-3,9-12,8 4, mars 3,8-1, -7,2 5,1 april 3,7 3,4,8 8,7 maj 1,9 9,3 6,1 12,7 juni 12,1 13,6 1,3 16,5 juli 15,3 14,8 12,8 2,2 aug 14,8 14, 11,9 19, sep 1,9 1,1 7,4 14,2 okt 5,5 6,3 2,4 1,4 nov 3,8 1,4-2,3 5,6 dec -4,4-2,1-8,2 3,8 MEDEL 5,9 5,2 - - Månadsnederbörd (mm) min 19-tal max 19-tal jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec TOTALT

75 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga Månadsmedeltemperatur ( C) jan feb mars april maj juni juli aug sep okt min 19-tal max 19-tal nov dec Månadsnederbörd (mm) jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec min 19-tal max 19-tal Streckade linjer avser medelvärdet för perioden Årsmedeltemperatur ( C) 8 Årsnederbörd (mm)

76 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 3 72

77 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 4 BILAGA 4 Resultat från undersökning av vattenkemi år 212 Samordnad recipientkontroll: Grundprogram. 74 Samordnad recipientkontroll: Metaller och joner Samordnad recipientkontroll: Temperatur- och syreprofiler 1 Vätternvårdsförbundets undersökningar Nationella referensvattendrag

78 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 4 Samordnad recipientkontroll: Grundprogram = Resultat i klass 5 (sämst vattenkvalitet) enligt NV:s bedömningsgrunder (Rapport 4913). = Anmärkningsvärda resultat i klass 4 enligt NV:s bedömningsgrunder (Rapport 4913). = Anmärkningsvärda resultat i övrigt. För ph och alkalinitet avser Medel medianvärde. Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Siktdj. Siktdj. Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg TOC Syre Syre m m.kik.,m u.kik.,m C mekv/l ms/m FNU mg Pt/l mg/l mg/l % Röttleåns avrinningsområde Kierydsån , ,5 7,7,81 13,9 2, , , ,1 7,7,73 12,4 1, , , ,9 7,7,77 11,8 3, , , ,1 7,9 1,1 16,9 2, , , ,1 7,5,66 11,5 2, , , ,8 7,6,82 13,3 2, ,2 1 Min ,8 7,5,66 11,5 1, ,6 94 Medel ,3 7,7,79 13,3 2, ,6 98 Max ,1 7,9 1,1 16,9 3, ,4 12 Ören ,5 4,2 4, 18,4 8,,82 14,4,6 2 9,6 9, , ,3 7,6,83 14,5,62 2 8,6 6,3 52 Bunn ,5 4,6 4,3 18,8 7,9,66 12,1, , , ,5 7,4,75 13, 2,1 45 1,2 2, Edeskvarnaåns avrinningsområde Lyckåsån ,1 - -,3 7,9 1,7 29, ,9 12, , , 8,2 1,4 23,5 8, , , ,8 7,6,89 15, , , , 8,2 3,1 44,8 3, , , ,1 7,7 1,1 18,4 8, , ,2 - -,4 7,7 1,2 2, ,6 98 Min - - -,3 7,6,89 15,5 3, 65 8,9 9,6 88 Medel ,8 7,8 1,3 25, ,8 97 Max , 8,2 3,1 44, ,6 17 Landsjön ,5 2,3 2, 19, 8,4 1,6 23,9 1,3 25 8,4 1, , ,4 8,2 1,6 24, 1,8 25 8,6 8,

79 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 4 NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot.-N PO 4 -P Tot.-P K-fyll N/P- Provnr Provdj. Provdatum Stnnr Stationsnamn µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l kvot m Röttleåns avrinningsområde , Kierydsån , , , , , Min Medel Max - < <5 6 4, , Ören < , < <5 9 5,6 48, , Bunn < , Edeskvarnaåns avrinningsområde , Lyckåsån , , , , , Min Medel Max - < , , Landsjön - < ,

80 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 4 Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Siktdj. Siktdj. Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg TOC Syre Syre m m.kik.,m u.kik.,m C mekv/l ms/m FNU mg Pt/l mg/l mg/l % Huskvarnaåns avrinningsområde Ällingabäcken , ,2 7,4,67 13,4 4, , , ,3 7,6,65 12,7 4, , , ,1 7,5,8 13,5 7, , , , 7,7 1, 16, 9, , , ,6 7,4,7 12,5 4, , ,1 - -,6 7,4,82 14,7 7, ,5 98 Min - - -,6 7,4,65 12,5 4, ,9 83 Medel ,8 7,5,75 13,8 6, ,3 93 Max , 7,7 1, 16, 9, ,5 98 Runnerydssjön , ,7 7,3 1,1 25,4 2, ,1 55 utlopp , ,8 8, 1,1 26,7 2,5 55 9,6 11, , ,7 7,6 1,1 21,5 2, 45 8,8 6, , ,3 7,8 1,1 18,7 1, , , ,6 7,5,96 17,3 4, 6 9,5 8, ,2 - -,5 7,6,97 18,6 3, 65 9,4 12,5 91 Min - - -,5 7,3,96 17,3 1,6 45 8,8 6,4 55 Medel ,4 7,6 1,1 21,4 2,6 59 9,6 8,8 77 Max ,3 8, 1,1 26,7 4, ,5 11 Nässjöån , ,5 7,3,86 3,8 3, , , ,2 7,3,73 32,9 2, , , ,5 7,3,69 27,5 6, , , ,2 7,4,66 29,6 3, , , ,5 7,1,61 23,3 3, , , ,8 7,2,96 29,2 6, ,1 89 Min ,8 7,1,61 23,3 2, ,1 68 Medel ,1 7,3,71 28,9 4, ,4 81 Max ,2 7,4,96 32,9 6, ,1 89 Fredriksdalaån ,3 - -,6 6,9,26 8,4 2, , , ,7 7,1,22 6,9 2, , , ,5 7,2,31 6,8 3, , , ,6 7,3,26 6,4 2, , , ,3 6,9,19 6,2 2, , ,3 - -,3 6,9,22 6,7 2, ,4 95 Min - - -,3 6,9,19 6,2 2, , 88 Medel , 7,,24 6,9 2, , 92 Max ,6 7,3,31 8,4 3, ,4 96 Ryssbysjön ,5,9,7 17,4 7,5,37 1,8 8, , , ,3 7,5,37 1,8 6, ,

81 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 4 NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot.-N PO 4 -P Tot.-P K-fyll N/P- Provnr Provdj. Provdatum Stnnr Stationsnamn µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l kvot m Huskvarnaåns avrinningsområde , Ällingabäcken , , , , , Min Medel Max , Runnerydssjön , utlopp , , , , Min Medel Max , Nässjöån , , , , , Min Medel Max , Fredriksdalaån , , , , , Min Medel Max , Ryssbysjön ,

82 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 4 Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Siktdj. Siktdj. Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg TOC Syre Syre m m.kik.,m u.kik.,m C mekv/l ms/m FNU mg Pt/l mg/l mg/l % Forts. Huskvarnaåns avrinningsområde Huluån ,3 - -,4 6,9,2 8,4 2, , , ,3 6,9,25 9,5 1, , , ,1 7,,34 13,7 2, , , ,3 7,3,28 13,6 3, , , , 7,3,27 12,3 3, , , , 7,3,32 12,8 2, , , ,9 7,4,33 11,6 6, , , ,6 7,4,38 1, , , ,3 7,2,37 11,9 9, , , ,1 7,1,3 1,5 5, , , ,8 7,2,28 1,5 4, , ,3 - -,8 6,9,25 9,5 2, ,2 97 Min - - -,4 6,9,2 8,4 1, ,8 83 Medel ,3 7,2,29 11,3 4, ,3 91 Max , 7,4,38 13, ,2 98 Lanån , ,8 7,2,33 7,8, ,3 92 Hästsjöns utlopp , , 7,4,32 7,2, , , ,6 7,3,34 7,4 1, , , ,3 7,3,33 7,5 2, , , , 7,1,33 7,6 2, , , ,1 7,2,33 7,6 1, ,8 95 Min ,1 7,1,32 7,2, , 76 Medel , 7,3,33 7,5 1, ,1 86 Max ,3 7,4,34 7,8 2, ,8 95 Lilla Nätaren ,5 1,5 1,3 18,1 7,5,36 1, 6, , , ,3 7,2,49 11,4 7, 13 21,8 9, Stora Nätaren ,5 2,1 1,8 18,2 7,4,33 9,1 3, , , ,6 7,5,82 13, ,,5 Huskvarnaån , ,7 7,3,31 9, 1, ,5 1 Ylens utlopp , ,8 7,4,31 8,7, , , ,9 7,5,31 8,5 9, , , , 7,6,31 8,8 2, , , ,5 7,3,33 9,2 2, , , ,3 7,3,32 9, 1, ,8 95 Min ,3 7,3,31 8,5, ,1 94 Medel ,7 7,4,31 8,9 3, ,3 98 Max , 7,6,33 9,2 9, ,

83 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 4 NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot.-N PO 4 -P Tot.-P K-fyll N/P- Provnr Provdj. Provdatum Stnnr Stationsnamn µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l kvot m Forts. Huskvarnaåns avrinningsområde , Huluån , , , , , , , , , , , Min Medel Max , Lanån , Hästsjöns utlopp , , , , Min Medel Max < , , Lilla Nätaren , <5 36 9,8 18, , Stora Nätaren , , Huskvarnaån , Ylens utlopp , , , , Min Medel Max 79

84 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 4 Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Siktdj. Siktdj. Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg TOC Syre Syre m m.kik.,m u.kik.,m C mekv/l ms/m FNU mg Pt/l mg/l mg/l % Forts. Huskvarnaåns avrinningsområde Huskvarnaån , ,2 7,4,45 1,7 2, ,6 1 Lekeryd , ,3 7,5,43 1,5 2, , , ,1 7,4,43 9,9 2, , , ,9 7,6,64 13,7 2, , , ,9 7,2,39 1, 2, , , ,4 7,3,4 1,2 1, ,9 95 Min ,2 7,2,39 9,9 1, ,7 83 Medel ,3 7,4,43 1,8 2, ,7 91 Max ,9 7,6,64 13,7 2, ,6 1 Stensjöån ,3 - -,5 7,4,38 1,1 2, , , ,4 7,5,36 9, 2, , , ,1 7,6,49 9,6 3, , , ,7 7,7,52 1,2 3, , , ,4 7,4,36 8,3 3, , ,1 - -,2 7,4,44 1,1 4, ,6 97 Min - - -,2 7,4,36 8,3 2, ,2 9 Medel ,1 7,5,41 9,6 3, ,8 97 Max ,1 7,7,52 1,2 4, ,1 12 Stensjön ,5 1,9 1,7 18,1 7,6,43 9,8 1, , , ,2 7,3,44 9,8 2, ,3 55 Huskvarnaån , ,6 7,3,41 1,4 2, ,2 98 Karlsfors , ,6 7,5,43 1,4 1, , , ,8 7,5,48 1,6 3, , , ,4 7,4,43 1, 3, , , , 7,3,48 9,6 2, , ,5 - -,7 7,3,43 1,3 2, ,3 96 Min - - -,7 7,3,41 9,6 1, ,4 8 Medel ,9 7,4,43 1,2 2, ,8 93 Max ,4 7,5,48 1,6 3, ,3 98 Lillån ,3 - -,6 7,9 1,3 27,5 3, ,9 99 Huskvarna , ,6 8,1 1,2 25,1 3, , , ,8 7,8 1,2 2, , , ,9 8,1 1,7 28,5 5, , , ,1 7,8 1,1 19, 6, , ,3 - -,2 7,7 1,2 68,3 5,4 65 9,2 14, 99 Min - - -,2 7,7 1,1 19, 3,1 65 9,2 9,2 92 Medel ,4 7,9 1,2 31, , 98 Max ,9 8,1 1,7 68, , 16 8

85 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 4 NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot.-N PO 4 -P Tot.-P K-fyll N/P- Provnr Provdj. Provdatum Stnnr Stationsnamn µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l kvot m Forts. Huskvarnaåns avrinningsområde , Huskvarnaån , Lekeryd , , , , Min Medel Max , Stensjöån , , , , , Min Medel Max < , , Stensjön < , , Huskvarnaån , Karlsfors , , , , Min Medel Max , Lillån , Huskvarna , , , , Min Medel Max 81

86 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 4 Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Siktdj. Siktdj. Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg TOC Syre Syre m m.kik.,m u.kik.,m C mekv/l ms/m FNU mg Pt/l mg/l mg/l % Tabergsåns avrinningsområde Vederydssjön , ,9 6,7,14 4,7 1, ,3 84 utlopp , ,3 7,2,22 5,1, , , ,7 7,3,23 5, 1, , , ,2 7,,22 4,9 1, , , ,5 6,7,16 4,5 2, , , ,2 6,7,15 4,5 2, ,5 8 Min ,9 6,7,14 4,5, ,5 69 Medel ,3 6,9,19 4,8 1, ,6 85 Max ,7 7,3,23 5,1 2, ,3 11 Kallebäcken , ,5 7,9,88 14,5 2,9 8 8,5 12, , ,7 8, 1,2 17,5 2,3 6 6,9 11, , ,9 7,6,54 9,3 4, , , ,5 8, 1,2 18, 3, , , ,4 7,7,85 13,7 4, , , ,2 7,9 1,1 18,5 5,3 9 7,7 12,3 95 Min ,5 7,6,54 9,3 2,3 6 6,9 1,3 95 Medel ,4 7,9,99 15,3 3, ,6 98 Max ,9 8, 1,2 18,5 5, ,7 12 Sandserydsån ,5 - -,2 6,4,9 4,5 2, , , ,1 6,9,17 5,2 3, , , ,7 5,6,2 3,4 2, , , ,8 6,8,18 5,3 4, , , ,3 6,2,7 4,4 2, , ,5 - -,6 6,7,2 6,2 5, , 87 Min - - -,2 5,6,2 3,4 2, , 8 Medel ,1 6,6,13 4,8 3, ,8 89 Max ,8 6,9,2 6,2 5, ,5 98 Tabergsån , ,7 7,6,56 11, 1, ,8 1 Bårarp , ,8 7,8,67 12, 1, , , ,3 7,2,24 5,8 2, , , ,6 7,8,7 12,2 2, , , ,9 7,4,44 8,9 2, , , ,5 7,6,67 16,3 4, ,7 94 Min ,7 7,2,24 5,8 1, ,7 83 Medel ,3 7,6,62 11, 2, ,6 96 Max ,6 7,8,7 16,3 4, ,

87 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 4 NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot.-N PO 4 -P Tot.-P K-fyll N/P- Provnr Provdj. Provdatum Stnnr Stationsnamn µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l kvot m Tabergsåns avrinningsområde , Vederydssjön , utlopp , , , , Min Medel Max , Kallebäcken , , , , , Min Medel Max < , Sandserydsån < , < , < , < , < , < Min < Medel < Max , Tabergsån , Bårarp , , , , Min Medel Max 83

88 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 4 Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Siktdj. Siktdj. Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg TOC Syre Syre m m.kik.,m u.kik.,m C mekv/l ms/m FNU mg Pt/l mg/l mg/l % Forts. Tabergsåns avrinningsområde Lillån , ,8 7,8,88 18,3 7,7 8 8,9 13,2 95 inlopp i Tabergsån , , 7,8,82 16,7 4, , , ,1 7,7,9 16,5 5, , , ,1 7,8,92 17,7 4, , , ,3 7,5,65 13,4 4, , ,5 - -,4 7,7,95 19,2 6,5 1 9,5 12,9 93 Min - - -,4 7,5,65 13,4 4,4 8 8,9 9, 9 Medel , 7,8,89 17, 5, ,1 93 Max ,1 7,8,95 19,2 7, ,2 98 Tabergsån ,5 - -,5 7,6,7 14,3 3, ,7 94 inlopp i Munksjön , ,2 7,5,8 16,5 3, , , ,4 7,6,78 17,2 4,7 9 9,9 12, , ,7 7,6,8 15,1 2, , , ,2 7,7 1,3 21, 3, 8 9,7 7, , ,4 7,7,92 16,3 2, , , ,7 7,4,49 9,7 4, , , ,8 7,6,83 15,1 3, , , ,1 7,5 1, 18,6 4, , , ,5 7,3,39 9, 4, , , , 7,5,8 14,7 5, , , ,1 7,5,89 23,5 4, ,9 85 Min - - -,5 7,3,39 9, 2,7 8 9,7 7,3 75 Medel ,1 7,6,8 15,9 3, ,6 88 Max ,7 7,7 1,3 23,5 5, ,7 98 Rocksjön ,5 4,3 4, 17,2 7,8,64 14,8,64 1 5,6 9, , ,2 7,4,9 17,3 4,2 35 5,3,,7 Munksjön 45 jan-12* , ,1 7,5,85 19,3 3,8 8 9,2 11, ,5 2,4 2,1 5,3 7,5,94 2,5 2,5 5 8,3 1, ,5 2,2 2, 5,1 7,5 1, 21,7 2,5 5 7,1 11, ,5 1,6 1,4 17,6 7,9,89 18,3 2,1 55 8,9 1, ,5 2,4 2,2 15,5 7,7,93 19,5 1,6 45 7,6 8, ,5 1,5 1,3 17,5 7,5,68 13,9 2, , ,5 1,3 1, 17,4 7,6,76 16,5 1, , ,5 2,2 1,9 14, 7,4,97 2,4 1,4 7 8,9 7, ,5 1,2 1, 8,4 7,4,64 13,8 3, , ,5 1,9 1,6 5,4 7,5,75 16,2 2, ,4 83 dec-12* Min - 1,2 1, 1,1 7,4,64 13,8 1,4 45 7,1 6,7 7 Medel - 1,9 1,6 1,7 7,5,87 18, 2, ,2 83 Max - 2,4 2,2 17,6 7,9 1, 21,7 3, ,6 17 * Ingen provtagning på grund av svag is. 84

89 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 4 NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot.-N PO 4 -P Tot.-P K-fyll N/P- Provnr Provdj. Provdatum Stnnr Stationsnamn µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l kvot m Forts. Tabergsåns avrinningsområde , Lillån , inlopp i Tabergsån , , , , Min Medel Max , Tabergsån , inlopp i Munksjön , , , , , , , , , , Min Medel Max <5 7 2,7 88, , Rocksjön - < < , jan-12* 45 Munksjön < , < , < , < , , < , , < , , , , , < , dec-12* < Min < Medel Max * Ingen provtagning på grund av svag is. 85

90 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 4 Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Siktdj. Siktdj. Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg TOC Syre Syre m m.kik.,m u.kik.,m C mekv/l ms/m FNU mg Pt/l mg/l mg/l % Forts. Tabergsåns avrinningsområde Munksjön 45 jan-12* , ,5 7,3 1,2 25,7 8,4 9 9,4 6, , , 7,5,98 21,3 2,9 5 7,7 9, , , 7,4,98 21,4 3,8 5 7,1 1, , ,3 7,8,9 18,5 1,9 5 8,4 4, , ,5 7,4,94 18,8 2,8 65 9,2,2 2, , ,9 7,4,83 16,5 9,7 1 12,, , , 7,2 1,2 2,7 2, ,1, , - - 1,2 6,8 1,4 22,6 8, ,, , ,2 7,5,61 13, 4, , , - - 5,6 7,4,76 16,2 3, ,1 8 dec-12* Min ,5 6,8,61 13, 1,9 5 7,1, Medel ,4 7,4,96 19,5 4, ,9 39 Max ,2 7,8 1,4 25,7 9, ,3 83 Tillflöden på Vätterns västra sida Lillån , ,5 7,9 1,3 23,8, ,3 11,3 89 Toveryd , , 7,9 1,3 24,, ,7 11, , ,1 7,7 1,2 2,8,71 7 9,9 1, , ,5 7,9 1,3 23,4 1,2 3 3,9 1, , ,5 7,6 1,2 21,4 1,1 45 6, 1, , ,8 7,7 1,3 23,3,9 25 3,1 11, 9 Min ,5 7,6 1,2 2,8, ,3 1, 89 Medel ,1 7,8 1,3 22,8, ,7 1,8 91 Max ,1 7,9 1,3 24, 1,2 7 9,9 11,3 93 Lillån , ,4 7,8 1,1 26,5 4,9 5 8,9 13,2 93 utlopp i Vättern , ,2 7,7,92 24, ,9 11, , ,6 7,8 1,1 26,8 4,1 45 6,5 12, , ,6 7,8 1,2 3,2 4, 45 8,2 12, , ,4 7,8 1,4 34,6 3, 45 8,1 6, , ,6 7,7,99 2,5 8, , , , 7,8,98 2, , , ,5 7,7 1,2 31,8 2,5 5 9,7 6, , ,8 7,4,94 25,5 3,6 35 6,9 6, , ,8 7,6,98 22,2 5, , , ,3 7,7 1,2 26, 5, 6 9,4 1, , ,7 7,7 1,3 3,2 4,2 5 7,4 11,8 88 Min ,4 7,4,92 2,3 2,5 35 6,5 6,1 64 Medel ,2 7,7 1,1 26,6 5,5 55 9,3 9,9 85 Max ,4 7,8 1,4 34, ,2 99 * Ingen provtagning på grund av svag is. 86

91 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 4 NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot.-N PO 4 -P Tot.-P K-fyll N/P- Provnr Provdj. Provdatum Stnnr Stationsnamn µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l kvot m Forts. Tabergsåns avrinningsområde jan-12* 45 Munksjön < , < , < , < , < , < , < , < , , < , dec-12* < Min < Medel Max Tillflöden på Vätterns västra sida - 16 < , Lillån - 15 < , Toveryd , , , , < Min Medel Max , Lillån , utlopp i Vättern , , , , , , , , , , Min Medel Max * Ingen provtagning på grund av svag is. 87

92 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 4 Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Siktdj. Siktdj. Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg TOC Syre Syre m m.kik.,m u.kik.,m C mekv/l ms/m FNU mg Pt/l mg/l mg/l % Forts. Tillflöden på Vätterns västra sida Domneån , ,7 7,,22 7,9 5, , , , 7,3,27 8,3 3, , , ,9 7,1,28 7,9 3, , , ,9 7,1,24 6,8 4, , , ,1 6,9,19 6,2 4, , , ,2 6,8,17 6,1 2, ,5 97 Min ,2 6,8,17 6,1 2, ,6 79 Medel ,1 7,1,23 7,2 3, ,7 9 Max ,9 7,3,28 8,3 5, ,5 97 Fiskebäcken , ,7 7,4, , , , ,1 7,5, , , , ,7 7,3,43 28,7 1, , , ,8 7,6 1, , , , ,7 7,4,54 15,5 2, , , ,2 7,4,51 15,6 1, ,1 13 Min ,2 7,3,43 15,5 1, ,9 81 Medel ,4 7,4, , ,4 95 Max ,8 7,6 1, , ,1 13 Malmabäcken , ,2 7,2,65 22, ,3 1, , ,1 7,7 1,1 25,8 4, , , ,5 7,3,63 11,4 5,6 4 8,7 8, , ,5 7,4,89 14, 5, , , ,6 7,3,94 16,5 7, , ,1 - -,7 7,4 1,4 32,9 7,1 55 8,6 11,5 82 Min - - -,7 7,2,63 11,4 4,4 4 7,3 5,7 58 Medel ,1 7,4,92 2,5 8,8 55 9,3 9,6 8 Max ,5 7,7 1,4 32, ,6 96 Pirkåsabäcken ,1 - -,4 6,9,36 8, 5, ,7 76 Furusjö , ,2 7,1,35 7,6 5, , , ,7 6,7,21 5,6 4, , , ,3 7,2,52 1, , , ,8 6,6,26 7, 4, , ,1 - -,1 6,8,45 8,9 6, , 72 Min - - -,1 6,6,21 5,6 4, ,7 72 Medel ,6 6,9,36 7,9 6, ,5 78 Max ,3 7,2,52 1, ,

93 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 4 NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot.-N PO 4 -P Tot.-P K-fyll N/P- Provnr Provdj. Provdatum Stnnr Stationsnamn µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l kvot m Forts. Tillflöden på på Vätterns västra sida sida , Domneån , , , , , Min Medel Max , Fiskebäcken , , , , , Min Medel Max , Malmabäcken , , < , , , < Min Medel Max , Pirkåsabäcken - 47 < , Furusjö , , , , < Min Medel Max 89

94 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 4 Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Siktdj. Siktdj. Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg TOC Syre Syre m m.kik.,m u.kik.,m C mekv/l ms/m FNU mg Pt/l mg/l mg/l % Forts. Tillflöden på Vätterns västra sida Pirkåsabäcken ,5 - -,5 6,9,31 9,8 3, , 85 Habo , ,8 7,2,35 1,9 4, , , ,1 6,9,3 8,6 3, , , ,9 7,3,56 13,6 7, , , , 6,8,27 8,4 3, , ,2 - -,2 7,,39 1,7 5, ,6 9 Min - - -,2 6,8,27 8,4 3, ,8 85 Medel ,9 7,,33 1,3 4, ,9 89 Max ,9 7,3,56 13,6 7, ,6 94 Hökesån ,5 - -,4 6,7,12 6, 2, ,2 93 Habo , ,5 6,9,15 6,5 4, , , ,3 6,6,11 5,2 4, , , ,4 7,1,24 7,4 7, , , , 6,5,1 5,2 2, , ,2 - -,1 6,8,17 6,5 2, , 9 Min - - -,1 6,5,1 5,2 2, ,1 9 Medel ,5 6,8,14 6,1 3, ,5 94 Max ,4 7,1,24 7,4 7, ,2 1 Knipån , ,3 7,,18 6,5 2, , , , 7,1,2 6,9 1, , , ,5 7,,24 7, 3, , , ,5 7,3,27 7,3 2, , , ,4 6,8,16 5,5 1, , ,1 - -,3 6,9,18 5,9 2, , 14 Min - - -,3 6,8,16 5,5 1, ,1 92 Medel ,5 7,,19 6,5 2, ,6 97 Max ,5 7,3,27 7,3 3, , 14 Krikån ,1 - -,6 7,,13 5,4, ,6 95 Brandstorp , ,9 7,,13 5,3, , , ,8 6,9,13 4,5 1, , , ,4 7,1,17 5,4 1, , , ,3 6,8,12 5,1, , , , 7,,14 5,4, ,7 94 Min - - -,6 6,8,12 4,5, ,4 94 Medel ,2 7,,13 5,2, ,3 99 Max ,4 7,1,17 5,4 1, ,6 15 9

95 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 4 NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot.-N PO 4 -P Tot.-P K-fyll N/P- Provnr Provdj. Provdatum Stnnr Stationsnamn µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l kvot m Forts. Tillflöden på Vätterns västra sida , Pirkåsabäcken , Habo , , , , Min Medel Max , Hökesån , Habo , , , , Min Medel Max , Knipån , , , , , Min Medel Max , Krikån , Brandstorp , , , , Min Medel Max 91

96 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 4 Samordnad recipientkontroll: Metaller och joner = Resultat i klass 5 (sämst vattenkvalitet) enligt NV:s bedömningsgrunder (Rapport 4913). = Resultat i klass 4 enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913). = Resultat i klass 3 enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913). = Anmärkningsvärda resultat i övrigt (bedömningsgrunder saknas). Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Al tot. Al reaktivt Al labilt As Pb Cd Co Cu Cr Ni m µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Röttleåns avrinningsområde Bunn , Ören , Edeskvarnaåns avrinningsområde Landsjön , Huskvarnaåns avrinningsområde Runnerydssjön , <9,42,39,4,24 2,4,5 3, utlopp , ,4,44,41,1 2,,3 2, , ,59,51 <,2,1 2,,34 3, , ,77,53,35,88 1,9,33 2, , ,47,6,88,98 2,5,39 2, , ,43,61,27,1 2,8,56 2,8 Min <9,4,39 <,2,88 1,9,3 2,5 Medel ,51,51,13,12 2,2,4 2,9 Max ,77,61,4,24 2,8,56 3,7 Nässjöån , ,4,32,2,71 2,,4 2, , ,32,25,1,77 1,7,33 2, , <5,41,37,1,72 2,1,44 2, , ,53,34,87,33 1,9,4 2, , ,43,57,126,53 1,7,37 1, , ,39,39,227,99 1,8,56 2, Min <5,32,25,87,33 1,7,33 1,9 Medel ,41,37,14,67 1,9,42 2,2 Max ,53,57,23,99 2,1,56 2,5 Ryssbysjön , Lilla Nätaren , Stora Nätaren , Stensjön ,

97 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 4 Zn Hg Ca Mg Na K Si Cl SO4 Provnr Provdj. Provdatum Stnnr Stationsnamn µg/l ng/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l m Röttleåns avrinningsområde , 5,6 1,4-8, 9, , Bunn ,9 5,9 1,6-8, , Ören Edeskvarnaåns avrinningsområde ,8 8,8 3, , Landsjön Huskvarnaåns avrinningsområde 23 <5 22 3,9 24 2,8 4,4 34 8, , Runnerydssjön 5,1 <5 21 3,8 28 2,9 2,8 41 8, , utlopp 3,9 <5 2 3,6 2 2,4, , , ,2 <5 18 3,1 15 2, 1,6 19 5, , ,5 <5 17 3,1 12 2,4 2,6 16 7, , ,3 <5 18 3,4 15 2,4 3,6 18 7, , ,2 <5 17 3,1 12 2,, ,7 - - Min 8,5 <5 19 3,5 19 2,5 2,7 26 7,4 - - Medel 23 <5 22 3,9 28 2,9 4,4 41 8,2 - - Max 11 <5 21 4,5 23 5,2 4, , Nässjöån 6,9 <5 22 4,5 25 5,6 4, , ,1 <5 2 4,1 22 4,4 3,3 43 9, , ,3 <5 21 4,2 23 5, 3, , ,6 <5 19 3,9 15 4,2 4, , ,6 <5 18 4,2 22 5,1 5, , ,3 <5 18 3,9 15 4,2 3, Min 7,4 <5 2 4,2 22 4,9 4, Medel 11 <5 22 4,5 25 5,6 5, Max - - 9,7 2,3 8,5 1,7-14 4, , Ryssbysjön - - 9,3 2,2 7,7 1,5-13 5, , Lilla Nätaren - - 8,7 2,1 7,2 1,4-11 5, , Stora Nätaren ,4 6,3 1,4-9,4 7, , Stensjön 93

98 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 4 Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Al tot. Al reaktivt Al labilt As Pb Cd Co Cu Cr Ni m µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Forts. Huskvarnaåns avrinningsområde Huskvarnaån , < Karlsfors , , , < , , Min < Medel Max Huskvarnaån , <14,26,82,1,9 2,5,2 1,5 uppströms Kåvasjön , ,25,47,72,98 2,,21 1, , ,3,93,11,12 3,3,24 1, , ,35 3,,166,17 4,5,3 1, , ,28,3,89,84 1,8,3 1, , ,29,44,13,93 1,7,22 1,2 Min <14,25,3,72,84 1,7,2 1,2 Medel ,29 1,,11,11 2,6,24 1,5 Max ,35 3,,17,17 4,5,3 1,7 Tabergsåns avrinningsområde Tabergsån , <18,24,32,1,2,7,23,92 inlopp i Munksjön , <19,25 1,5,1,23,8,2, , <5,28,46,19,25 1,1,3, , ,22,27,15,14,66,19, , ,24,22 <,2,16,67,21, , <5,45,37,112,19,8,22, , ,59,8,267,32 1,7,47 1, , <5,41,48,121,2,85,28, , ,29,38,114,19 1,5,3, , <5,42,57,13,19 1,1,37 1, , ,37,53,185,23,84,36, , ,27,28,144,21 1,1,28 1,9 Min <5,22,22 <,2,14,66,19,66 Medel ,33,51,13,21,98,28,99 Max ,59 1,5,27,32 1,7,47 1,9 94

99 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 4 Zn Hg Ca Mg Na K Si Cl SO4 Provnr Provdj. Provdatum Stnnr Stationsnamn µg/l ng/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l m Forts. Huskvarnaåns avrinningsområde , Huskvarnaån , Karlsfors , , , , Min Medel Max 4, <5 27 5,3 18 2,8 4, , Huskvarnaån 2,3 <5 23 4,5 9,3 1,9 3, , uppströms Kåvasjön 3,4 <5 21 4, 7,7 2, 3,1 8, , ,7 <5 4 7,5 12 3,1 3, , ,2 <5 16 3,4 6,7 1,9 3,9 9, , ,4 <5 25 5,5 22 2,1 4, , ,2 <5 16 3,4 6,7 1,9 3,1 8, Min 3,5 <5 25 5, 13 2,3 3, Medel 5,7 <5 4 7,5 22 3,1 4, Max Tabergsåns avrinningsområde 3,7 <5 16 3,2 8,9 1,7 4, , Tabergsån 4, <5 18 3,5 1 1,9 4, , inlopp i Munksjön 5,1 <5 18 3,3 12 1,5 4, , ,8 <5 18 3,3 8,6 1,4 3, , ,3 <5 26 4,5 1 1,6 4, , ,8 <5 2 3,7 9,1 1,4 3, , ,5 <5 13 2,4 6,6 1,3 3,6 8,6 6, , ,1 <5 18 3,2 7,7 1,2 3,9 12 9, , ,2 <5 23 4,1 9,6 1,6 4, , ,3 <5 11 2, 6, 1,4 3,8 8,6 6, , ,3 <5 17 3,1 7,3 1,2 4,5 12 9, , , <5 19 3,8 24 1,6 4, , ,3 <5 11 2, 6, 1,2 3,6 8,6 6, - - Min 4, <5 18 3,3 1 1,5 4,2 15 9,9 - - Medel 6,5 <5 26 4,5 24 1,9 4, Max 95

100 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 4 Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Al tot. Al reaktivt Al labilt As Pb Cd Co Cu Cr Ni m µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Forts. Tabergsåns avrinningsområde Rocksjön , Munksjön 45 jan-12* , , , , , , , , , , dec-12* Min Medel Max Munksjön 45 jan-12* , , , , , , , , , , dec-12* Min Medel Max * Ingen provtagning på grund av svag is. 96

101 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 4 Zn Hg Ca Mg Na K Si Cl SO4 Provnr Provdj. Provdatum Stnnr Stationsnamn µg/l ng/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l m Forts. Tabergsåns avrinningsområde ,5 8,1 1, , Rocksjön jan-12* 45 Munksjön ,2 14 2, , ,4 15 2, , ,4 14 2, , ,3 12 2, , ,4 13 2, , ,8 9,9 2, , ,9 1 2, , ,5 12 2, , ,6 9,1 2,1-12 9, , ,8 1 2, , dec-12* ,6 9,1 2,1-12 9,7 - - Min ,1 12 2, Medel ,5 15 2, Max jan-12* 45 Munksjön - < , < , < , < , < , < , < , < , < , < , dec-12* - < Min - < Medel - < Max * Ingen provtagning på grund av svag is. 97

102 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 4 Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Al tot. Al reaktivt Al labilt As Pb Cd Co Cu Cr Ni m µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Tillflöden på Vätterns västra sida Lillån , <18,25,32,176,41 2,1,33 2, utlopp i Vättern , ,31,17,86,44 1,5,16 2, , ,41,64,21,39 3,2,4 2, , ,49,29,74,49 2,1,25 3, , ,39,33,89,37 2,1,35 3, , ,21,18,172,24 2,,31 1,8 Min ,21,17,74,24 1,5,16 1,8 Medel ,34,32,13,39 2,2,3 2,5 Max ,49,64,21,49 3,2,4 3,6 Fiskebäcken , , , , , , Min Medel Max Malmabäcken , ,44,69,174,34 5,5 1,1 3, , ,4,37,83,17 5,1,35 3, , ,43,5,1,17 4,6,39 2, , <5,52,24,32,16 1,8,24 2, , ,5,62,144,2 4,9,57 5, , ,4,32,359,42 3,3,48 4,3 Min <5,4,24,32,16 1,8,24 2,6 Medel ,45,46,15,24 4,2,53 3,6 Max ,52,69,36,42 5,5 1,1 5,6 98

103 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 4 Zn Hg Ca Mg Na K Si Cl SO4 Provnr Provdj. Provdatum Stnnr Stationsnamn µg/l ng/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l m Tillflöden på Vätterns västra sida 6, ,1 16 4,7 5, , Lillån 4,4 <5 26 5,1 19 4,1 4, , utlopp i Vättern 6,2 <5 22 4,4 12 3,1 4, , ,1 <5 28 5,3 18 4,9 5, , ,7 <5 22 4,4 13 4,3 5, , ,1 <5 27 5,7 27 3,9 6, , ,1 <5 2 4,1 12 3,1 4, Min 5,4 <5 24 4,8 18 4,2 5, Medel 7, ,7 27 4,9 6, Max , Fiskebäcken , , , , , Min Medel Max ,1 21 4,3 3,3 35 9, , Malmabäcken 14 <5 25 5,2 19 3,7 1, , ,5 <5 13 2,3 6,9 2,7 1,8 8, 8, , ,9 <5 16 2,8 7,2 2,8,62 8,9 8, , <5 19 3,4 7,4 4,5 4,2 9, , <5 31 6,8 28 4, 5, , ,9 <5 13 2,3 6,9 2,7,62 8, 8,5 - - Min 15 <5 2 3,9 15 3,7 2, Medel ,8 28 4,5 5, Max 99

104 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 4 Temperatur- och syreprofiler = Resultat i klass 5 (sämst vattenkvalitet) enligt NV:s bedömningsgrunder (Rapport 4913). = Resultat i klass 4 enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913). = Anmärkningsvärda resultat i övrigt (bedömningsgrunder saknas) Bunn, Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l %,5 18,8 9, ,7 9, ,6 8, ,3 7, , 3, ,9 1, ,4 1, ,7, ,6,2 2-17,5 8,5, Syre (mg/l) Temp ( C) Temp 2 Djup (m) Syre 135. Ören, Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l %,5 18,4 9, ,4 9, ,3 8, ,1 8, ,5 7, , 5, ,7 7, , 7, ,6 7, ,4 6, ,5 6,3 6, Syre (mg/l) Temp ( C) Temp 35 Djup (m) Syre 1

105 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga Landsjön, Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l %,5 19, 1, ,9 1, ,6 9, ,5 8, ,5 8, ,4 8, Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Temp Syre 325. Stensjön, Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l %,5 18,1 8, ,9 8, ,7 8, ,9 6,7 7-8,5 16,2 5, Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Temp Syre 355. Stora Nätaren, Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l %,5 18,2 8, ,1 8, ,9 7, ,7 7, ,4 6, ,2 5, ,7, ,2, 1-15,5 1,6, Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Temp Syre 11

106 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga Lilla Nätaren, Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l %,5 18,1 9, ,9 8, ,4 5, ,2 6,4 68-7,5 16,3, Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Temp Syre 365. Ryssbysjön, Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l %,5 17,4 9, ,4 9, ,4 9, ,3 8, Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Temp Syre 415. Rocksjön, Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l %,5 17,2 9, ,1 9, ,9 9, ,2 6, ,8, - 1,5 11,2, Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Temp Syre 12

107 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga Munksjön, januari 212 Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l %,5 Ingen provtagning p.g.a. svag is Munksjön, Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l %,5 1,1 11, ,5 1, ,7 1, ,8 1, ,9 9, ,9 9, , 9, , 9, ,2 7, 52-17,5 2,5 6, Syre (mg/l) Temp ( C) Temp 2 Djup (m) Syre 45. Munksjön, Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l %,5 5,3 1, ,2 1, ,2 1, ,2 1, ,2 1, ,9 1, , 1, , 9, ,9 9, ,5 5, 9, Syre (mg/l) Temp ( C) Temp 2 Djup (m) Syre 13

108 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga Munksjön, Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l %,5 5,1 11, , 1, , 1, ,9 1, ,9 1, ,9 1, ,9 1, , 1, , 1, ,5 5, 1, Syre (mg/l) Temp ( C) Temp 2 Djup (m) Syre 45. Munksjön, Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l %,5 17,6 1, ,6 1, ,6 7, ,7 7, ,8 7, ,1 6, ,8 6, ,5 5, ,3 4, ,5 9,3 4, Syre (mg/l) Temp ( C) Temp 2 Djup (m) Syre 45. Munksjön, Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l %,5 15,5 8, ,4 8, ,6 7, ,4 6, ,7 5, ,7 3, , 2, ,6 1, ,5, ,5, Syre (mg/l) Temp ( C) Temp 2 Djup (m) Syre 14

109 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga Munksjön, Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l %,5 17,5 6, ,4 6, ,7 5, ,4 5, ,6 4, ,5 2, ,5, ,1, ,8,1 1-17,5 8,9, Syre (mg/l) Temp ( C) Temp 2 Djup (m) Syre 45. Munksjön, Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l %,5 17,4 7, ,3 7, ,2 7, ,2 6, ,2 4, ,6 2, ,6,1-14 1,5, ,,1 1-17,5 1,, Syre (mg/l) Temp ( C) Temp 2 Djup (m) Syre 45. Munksjön, Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l %,5 14, 7, , 7, ,9 6, ,8 6, ,8 6, ,5 5, ,5 1, ,7, ,4, ,2, Syre (mg/l) Temp ( C) Temp 2 Djup (m) Syre 15

110 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga Munksjön, Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l %,5 8,4 8, ,4 8, ,5 8, ,5 8, ,4 8, ,4 8, ,4 8, ,3 8, ,3 8, ,2 8, Syre (mg/l) Temp ( C) Temp 2 Djup (m) Syre 45. Munksjön, Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l %,5 5,4 1, ,5 1, ,5 1, ,5 1, ,5 1, ,5 1, ,5 1, ,5 1, ,6 1, ,6 1, Syre (mg/l) Temp ( C) Temp 2 Djup (m) Syre 45. Munksjön, december 212 Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l %,5 Ingen provtagning p.g.a. svag is

111 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 4 Vätternvårdsförbundets undersökningar = Resultat i klass 5 (sämst vattenkvalitet) enligt NV:s bedömningsgrunder (Rapport 4913). = Anmärkningsvärda resultat i klass 4 enligt NV:s bedömningsgrunder (Rapport 4913). = Anmärkningsvärda resultat i övrigt. För ph och alkalinitet avser Medel medianvärde. Stationsnamn Provdatum Temp. Syre ph Kond. Ca Mg Na K Alk. SO 4 Cl F C mg/l ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l m ekv/l mekv/l mg/l Röttleån ,4 7,4 7,8 2 1,2,379,357,56 1,1,31,37,15 Röttle ,1 14,1 7,7 27 1,45,436,69,13 1,4,33,73, , 14, 7,8 22 1,45,436,478,77 1,4,33,45, ,7 11,7 8,1 26 1,5,453,478,66 1,5,4,59, ,4 1,7 8, 19 1,25,346,313,54 1,1,27,31, ,8 1,1 7,9 2 1,25,37,352,64 1,2,27,34, ,7 9,7 8, 21 1,4,387,365,69 1,6,25,34, ,3-7,9 18 1,2,313,27,49 1,2,23,27, ,9 1,1 8, 18 1,2,288,274,51 1,2,21,28, ,6 11,9 7,8 2 1,3,362,34,72 1,3,29,28, , 11,8 8, 21 1,3,395,317,84 1,3,29,31, ,5 13,7 8,3 21 1,3,43,378,69 1,3,33,39,18 Min,5 7,4 7,7 18 1,2,288,27,49 1,1,21,27,14 Medel 8, 11,4 8, 21 1,31,381,375,7 1,3,29,39,16 Max 15,8 14,1 8,3 27 1,5,453,69,13 1,6,4,73,19 Stationsnamn Provdatum NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N ber Tot-N PO 4 -P Tot-P Abs. ofiltr Abs. filtr Kisel Susp. Turb. TOC µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 42/5 42/5 mg/l mg/l FNU mg/l Röttleån ,175,13 5,2 3,8 4,6 8,1 Röttle ,2,13 4,2 3,3 6,6 9, ,27,19 4,3 5,3 7,8 7, ,176,111 3,2 3,6 3,7 8, ,157,112 1,7 4,5 2,5 9, ,325,242 4,6 7,4 7, ,286,29 4, 6,3 4, ,161,11 1,8 5, 3,4 8, ,132,7 2,1 3,3 2, ,185,153 4,1 2,9 3,2 9, ,261,187 5,2 5,2 8,4 9, ,18,129 5,1 4,2 4,6 7,4 Min ,132,7 1,7 2,9 2,1 7, Medel ,24,138 3,8 4,6 4,9 9,2 Max ,325,242 5,2 7,4 8,4 12 Stationsnamn Provdatum Fe Mn Cu Zn Al Cd Pb Hg Cr Ni Co As V µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Röttleån Röttle Min Medel Max

112 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 4 Stationsnamn Provdatum Temp. Syre ph Kond. Ca Mg Na K Alk. SO 4 Cl F C mg/l ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l m ekv/l mekv/l mg/l Huskvarnaån ,3 8,5 7,1 11,484,189,27,36,38,15,31 <,1 utlopp i Vättern ,1 14,3 7,1 13,549,26,387,43,47,16,45, ,8 13,2 7,2 14,648,247,378,51,57,2,39, ,5 11,8 7,3 13,549,222,313,43,48,19,37, ,3 1,8 7,2 12,549,26,291,41,45,17,34, , 9, 7,2 14,648,247,335,46,59,19,37, ,6 8,8 7,1 11,599,214,27,38,48,16,28, ,6-7,1 14,698,263,352,51,65,19,39, ,2 8,9 7,3 19,798,35,522,95,82,24,56, ,5 11, 7,2 12,599,23,283,49,52,18,28, ,9 11,7 7,3 11,599,214,278,46,48,16,31, ,4 13, 7,3 11,549,222,313,43,44,16,34,13 Min 1,1 8,5 7,1 11,484,189,27,36,38,15,28 <,1 Medel 9,3 11, 7,2 13,66,23,333,49,48,18,37,12 Max 19, 14,3 7,3 19,798,35,522,95,82,24,56,21 Stationsnamn Provdatum NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N ber Tot-N PO 4 -P Tot-P Abs. ofiltr Abs. filtr Kisel Susp. Turb. TOC µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 42/5 42/5 mg/l mg/l FNU mg/l Huskvarnaån ,39,222 3,5 3,1 3,2 13 utlopp i Vättern ,29,228 3,6 2,2 2, ,28,222 3,5 2,5 3, ,263,196 3,3 2,6 2, ,256,218 2,8 9,8 4, ,264,21 2,5 6,4 4, ,448,28 2, ,315,219 2,4 5, 4, ,211,14 2,2 4,4 2, ,365,319 3,2 3,1 3, ,3,257 3,2 3, 4, ,281,248 3,3 1,3 2,4 13 Min ,211,14 2,2 1,3 2,2 11 Medel ,299,229 3, 4,8 4, 13 Max ,448,319 3, Stationsnamn Provdatum Fe Mn Cu Zn Al Cd Pb Hg Cr Ni Co As V µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Huskvarnaån ,2 2,1 18,17,33 -,33 1,2,14,41 1,4 utlopp i Vättern ,1 1,8 83 <,1,24 -,27 1,,13,35, ,2 2, 1 <,1,27 -,31 1,2,2,38, ,2 1,8 97 <,1,23 -,33 1,1,14,31, ,4 2,5 15 <,1,44 -,4 1,1,2,52, ,8 2,9 14,1,46 -,38 1,4,23,46, ,5 2,8 24,15,6 -,45 1,5,29,48 1, ,9 2,7 97 <,1,46 -,43 1,4,26,52, ,6 3,8 96 <,1,33 -,29 1,5,23,4, ,6 2,5 17 <,1,26 -,34 1,3,16,4, ,3 2,2 17,1,25 -,35 1,1,16,44, ,1 1,6 12 <,1,19 -,29 1,1,13,34,42 Min ,1 1,6 83 <,1,19 -,27 1,,13,31,27 Medel ,4 2,4 137 <,1,34 -,35 1,2,19,42,63 Max ,9 3,8 24,17,6 -,45 1,5,29,52 1,4 18

113 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 4 Stationsnamn Provdatum Temp. Syre ph Kond. Ca Mg Na K Alk. SO 4 Cl F C mg/l ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l m ekv/l mekv/l mg/l Tabergsån ,3 7,7 7,2 13,549,173,37,43,47,18,39 <,1 Munksjöns utlopp ,8 11,3 7,2 19,898,255,522,59,86,31,54, , 1,3 7,1 21,948,272,652,77,95,31,62 <, ,8 1,9 7,6 2,948,263,522,54,89,31,56 <, ,6 9,9 7,3 19,898,247,478,54,8,29,51 <, ,3 8,5 7,3 18,948,272,522,59,84,29,49, ,1 7,6 7,2 15,748,214,37,46,7,23,37, ,5-7,3 16,898,247,417,54,75,25,42 <, ,5 7,9 7,4 2,998,263,478,61 1,,29,51, ,3 8, 7, 13,698,198,326,43,62,19,34 <, ,7 9,6 7,3 16,798,23,49,54,72,23,42 <, ,7 11,1 7,4 12,798,23,478,51,52,25,48,16 Min 1,8 7,6 7, 12,549,173,326,43,47,18,34 <,1 Medel 8,8 9,3 7,3 17,844,239,462,55,78,26,47 <,1 Max 17,1 11,3 7,6 21,998,272,652,77 1,,31,62,16 Stationsnamn Provdatum NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N ber Tot-N PO 4 -P Tot-P Abs. ofiltr Abs. filtr Kisel Susp. Turb. TOC µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 42/5 42/5 mg/l mg/l FNU mg/l Tabergsån ,396,291 3,1 2,9 3,7 12 Munksjöns utlopp ,241,165 3,3 1,7 3,1 7, ,29,139 3,3 1,7 3,7 7, ,2,114 3, 2,2 3, 5, ,197,14 2,5 2,5 2,2 6, ,177,15 2,5 2,2 1,5 6, ,362,315 2,6 2,2 2, ,387,3 2,6 3,9 2, ,244,175 2,8 1,3 1,7 8, ,49,448 3,3 2,3 1, ,394,321 3,1 <1,7 3, ,333,271 3,2 1,7 3,3 9,8 Min ,177,114 2,5 <1,7 1,5 5,7 Medel ,33,236 2,9 2,1 2,7 9,3 Max ,49,448 3,3 3,9 3,7 15 Stationsnamn Provdatum Fe Mn Cu Zn Al Cd Pb Hg Cr Ni Co As V µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ng/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Tabergsån ,7 8,1 17,1,39 3,7,29,85,21,34,89 Munksjöns utlopp , 4,5 77 <,1,2 1,9,19,78,22,25, ,94 6, 69,1,19 1,8,25,92,24,26, ,93 4,4 56 <,1,23 1,7,23,77,2,24, ,1 3,8 53 <,1,23 2,1,21,82,12,36, ,5 5,4 58 <,1,37 2,3,24,88,2,32, ,6 4,6 11,1,32 3,6,26,94,19,38, ,5 4,1 87 <,1,36 2,8,26 1,1,16,43, ,2 3,4 45 <,1,3 1,9,22 1,4,19,33, ,4 5,6 15,11,51 4,5,3,95,22,45, ,2 4,9 1 <,1,34 3,2,26,83,19,38, ,99 3,9 11 <,1,31 2,8,22,74,18,28,35 Min 6 7,93 3,4 45 <,1,19 1,7,19,74,12,24,16 Medel ,3 4,9 9 <,1,31 2,7,24,92,19,34,4 Max ,7 8,1 17,11,51 4,5,3 1,4,24,45,89 19

114 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 4 Stationsnamn Provdatum Temp. Syre ph Kond. Ca Mg Na K Alk. SO 4 Cl F C mg/l ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l m ekv/l mekv/l mg/l Hökesån ,7 8,5 6,9 7,7,319,132,213,38,18,13,23 <,1 Habo ,6 13,9 7,2 11,464,189,278,54,36,19,31 <, ,2 13,1 7,1 9,1,44,165,265 <,51,28,17,27 <, ,8 12,3 7,1 8,9,369,148,239,41,26,15,26 <, ,8 11, 7, 8,8,389,148,226,41,25,13,23 <, ,3 1,3 6,8 7,4,364,14,29,31,21,9,2 <, ,4 9,7 6,9 7,4,389,148,2,36,23,92,2, ,9-7,3 11,439,165,29,36,44,16,28 <, ,7 1,1 7,3 12,549,198,261,54,47,16,28 <, ,8 11,8 6,7 7,4,349,14,2,41,2,1,2 <, ,9 11,6 7,1 7,3,364,14,196,49,24,1,21 <, ,7 13,3 7,2 6,2,389,165,235,46,2,15,25 <,1 Min,6 8,5 6,7 6,2,319,132,196,31,18,9,2 <,1 Medel 6,9 11,4 7,1 8,7,399,156,228,41,25,14,24 <,1 Max 14,4 13,9 7,3 12,549,198,278,54,47,19,31,11 Stationsnamn Provdatum NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N ber Tot-N PO 4 -P Tot-P Abs. ofiltr Abs. filtr Kisel Susp. Turb. TOC µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 42/5 42/5 mg/l mg/l FNU mg/l Hökesån ,411,354 5,2 2,8 3,3 13 Habo ,349,251 6,3 2,4 5, ,379,295 5,5 4,6 7, ,473,38 5,3 3,2 3, ,595,484 4,7 4,2 3, ,891,739 4,2 9,4 4, ,5,842 4,3 13 4, ,732,556 5,5 7,1 8, ,531,351 5,7 9,7 7, ,698,59 4,9 6,3 2, ,624,498 4,9 <2,5 5, ,417,363 5,5 2,5 3,6 12 Min ,349,251 4,2 2,4 2,6 11 Medel ,596,475 5,2 5,5 5, 17 Max ,5,842 6,3 13 8,4 3 Stationsnamn Provdatum Fe Mn Cu Zn Al Cd Pb Hg Cr Ni Co As V µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Hökesån Habo Min Medel Max

115 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 4 Stationsnamn Provdatum Temp. Syre ph Kond. Ca Mg Na K Alk. SO 4 Cl F C mg/l ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l m ekv/l mekv/l mg/l Knipån ,6 8,3 6,7 5,7,249,8,165,28,11,75,19 <,1 Kvarnkulla ,5 14,1 7, 7,5,314,17,2,36,2,13,24 <, ,4 13,3 7, 7,1,324,115,213 <,51,2,13,23 <, ,6 12,1 7,1 7,3,39,17,196,33,2,11,22 <, ,5 11, 7, 6,8,354,115,23,38,17,96,2 <, ,1 1,2 7,1 7,2,319,17,196,28,21,1,22 <, ,8 9,5 7, 5,9,319,91,161,28,19,73,17 <, ,5-7,3 7,6,464,148,257,41,26,94,23 <, , 1,1 7,2 8,1,354,115,196,33,29,1,23 <, ,5 11,5 6,8 6,1,279,82,152,33,18,69,16 <, ,7 11,9 7,1 6,2,39,99,165,36,2,83,19 <, ,5 13,6 6,7 4,2,254,82,157,31,97,85,17 <,1 Min,5 8,3 6,7 4,2,249,8,152,28,97,69,16 <,1 Medel 7,6 11,4 7, 6,6,321,14,191,33,2,95,2 <,1 Max 16,8 14,1 7,3 8,1,464,148,257,41,29,13,24 <,1 Stationsnamn Provdatum NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N ber Tot-N PO 4 -P Tot-P Abs. ofiltr Abs. filtr Kisel Susp. Turb. TOC µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 42/5 42/5 mg/l mg/l FNU mg/l Knipån ,347,274 3,8 2,4 2,4 12 Kvarnkulla ,316,246 5,1 2,2 3, ,291,234 4,4 3,8 3, ,262,189 4,1 3, 2,9 9, ,312,242 3,4 3,7 1, ,387,322 3,3 6,6 3, ,481,381 2,6 7,4 2, ,353,278 3,3 3,2 2, ,279,193 3,6 3,2 2, <2 23,427,379 3,3 4,2 2, ,422,378 3,9 2,3 2, <2 25,399,343 4,1 8,8 5,8 14 Min <2 18,262,189 2,6 2,2 1,9 9,8 Medel ,356,288 3,7 4,2 3, 12 Max ,481,381 5,1 8,8 5,8 17 Stationsnamn Provdatum Fe Mn Cu Zn Al Cd Pb Hg Cr Ni Co As V µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Knipån Kvarnkulla Min Medel Max

116 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 4 Stationsnamn Provdatum Temp. Syre ph Kond. Ca Mg Na K Alk. SO 4 Cl F C mg/l ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l m ekv/l mekv/l mg/l Gagnån ,4 7,9 6,9 5,4,264,64,143,21,16,81,14 <,1 Kvarnliden , 13,9 7,2 6,5,289,79,17,26,25,1,16 <, ,1 13,2 7,1 5,6,294,76,174 <,51,23,1,15 <, ,5 12,7 7,1 6,,299,73,152,24,25,9,14 <, ,7 11,4 7, 5,5,299,69,148,22,19,71,12 <, ,4 1,8 7, 5,4,344,72,143,16,2,58,12 <, ,1 1,1 6,9 5,1,364,72,143,17,18,58,12 <, ,3-7,2 6,6,39,82,161,23,28,9,15 <, ,4 1,2 7,2 6,9,349,77,157,25,31,81,15 <, ,4 11,7 6,8 5,5,334,71,148,22,19,65,13 <, ,2 11,5 7, 4,8,34,65,135,21,17,65,13 <, ,8 13,4 7,1 5,,284,68,152,23,17,9,14 <,1 Min,8 7,9 6,8 4,8,264,64,135,16,16,58,12 <,1 Medel 6,4 11,5 7,1 5,7,311,72,152,22,2,79,14 <,1 Max 13,1 13,9 7,2 6,9,364,82,174,26,31,1,16 <,1 Stationsnamn Provdatum NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N ber Tot-N PO 4 -P Tot-P Abs. ofiltr Abs. filtr Kisel Susp. Turb. TOC µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 42/5 42/5 mg/l mg/l FNU mg/l Gagnån ,348,324 4,7,74 1,7 11 Kvarnliden ,22,188 5,7 <,63 1,7 6, ,36,278 5,1 <2, 1,7 8, ,332,28 5,1 <1,7 1, ,58,453 4,3 1,7 1, ,744,691 4,1 2,5 1, ,868,792 4,1 2,8 1, ,447,38 5,5 1,8 3, ,399,38 5,1 2,4 2, <2 18,64,562 4,7 2,2 1, ,626,574 4,5 1,8 1, ,327,36 5, 1,6 1,4 9,8 Min <2 1,22,188 4,1 <,63 1,1 6,7 Medel ,477,428 4,8 1,6 1,8 14 Max ,868,792 5,7 2,8 3,4 24 Stationsnamn Provdatum Fe Mn Cu Zn Al Cd Pb Hg Cr Ni Co As V µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Gagnån Kvarnliden < Min 63 < Medel Max

117 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 4 Nationella referensvattendrag (analyser utförda av SLU) = Resultat i klass 5 (sämst vattenkvalitet) enligt NV:s bedömningsgrunder (Rapport 4913). = Anmärkningsvärda resultat i klass 4 enligt NV:s bedömningsgrunder (Rapport 4913). = Anmärkningsvärda resultat i övrigt. För ph och alkalinitet avser Medel medianvärde. Stationsnamn Provdatum Temp. Syre ph Kond. Ca Mg Na K Alk. SO 4 Cl F C mg/l ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l m ekv/l mekv/l mg/l Domneån ,6 6,69 6,35,26,11,28,29,129,92,228,5 utlopp i Vättern , 13,3 6,58 7,38,313,136,234,29,191,121,256, ,4 12,7 6,74 8,34,37,152,246,33,247,142,26, ,7 1,1 7,1 17,6,782,297,471,54,717,326,444, ,4 1,1 6,83 7,81,33,136,237,34,238,13,244, ,2 9,2 6,9 8,51,355,155,265,36,278,135,255, ,4 6,2 6,56 9,89,478,185,33,37,45,98,271, , - 6,81 7,36,391,153,229,27,256,81,198, ,8 9,5 6,91 7,94,47,167,247,31,282,98,216, ,2 1,7 6,66 6,4,298,119,186,28,171,65,179, ,9 11,4 6,75 6,35,35,117,189,3,27,82,186, ,7 12,8 6,67 5,98,258,14,181,26,167,82,18,5 Min 1, 6,2 6,56 5,98,258,14,181,26,129,65,179,5 Medel 8,7 1,4 6,75 8,3,379,153,25,33,243,121,243,7 Max 16,4 13,3 7,1 17,6,782,297,471,54,717,326,444,11 Stationsnamn Provdatum NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N ber Tot-N PO 4 -P Tot-P Abs. ofiltr Abs. filtr Kisel Slam Turb. TOC µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 42/5 42/5 mg/l mg/l FNU mg/l Domneån ,471 3,58-6,6 21, utlopp i Vättern ,46 4,24-3,3 18, ,47 4,65-3,8 16, ,156 6,44-2,9 7, ,313 4,4-3,3 13, ,42 3,42-4,9 16, ,613 3,76-5,2 23, ,88 3,53-4,6 28, ,754 4,1-4,8 25, ,711 3,34-4,8 28, ,637 3,4-4, 24, ,558 3,91-3,1 22,1 Min ,156 3,34-2,9 7,5 Medel ,524 4,3-4,3 2,5 Max ,88 6,44-6,6 28,2 Stationsnamn Provdatum Fe Mn Cu Zn Al Cd Pb Hg Cr Ni Co As V µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Domneån utlopp i Vättern Min Medel Max

118 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 4 Stationsnamn Provdatum Temp. Syre ph Kond. Ca Mg Na K Alk. SO 4 Cl F C mg/l ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l m ekv/l mekv/l mg/l Svedån ,2 6,7 4,46,171,68,146,22,123,94,131,6 Sved ,2 13,6 6,92 5,12,215,84,164,24,187,114,129, ,6 12,9 6,89 5,,28,78,155,24,174,13,126, ,7 12,2 6,99 5,,27,8,156,23,182,15,119, , - 6,87 4,6,19,74,152,23,149,92,116, ,3 1,3 6,74 4,62,23,78,156,21,158,92,112, , 9,6 6,25 3,58,175,63,136,18,61,62,91, ,8-7,13 5,32,217,84,16,22,21,16,116, ,8 1,1 7,4 5,17,214,85,161,24,218,12,117, ,3 11,2 6,75 4,59,195,76,148,22,151,92,115, ,6 11,6 6,79 4,57,196,72,144,23,144,88,115, ,5 12,9 6,85 4,69,179,71,141,22,156,12,115,6 Min, 8,2 6,25 3,58,171,63,136,18,61,62,91,6 Medel 6,8 11,3 6,86 4,73,198,76,152,22,157,96,117,6 Max 15, 13,6 7,13 5,32,217,85,164,24,218,114,131,7 Stationsnamn Provdatum NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N ber Tot-N PO 4 -P Tot-P Abs. ofiltr Abs. filtr Kisel Slam Turb. TOC µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 42/5 42/5 mg/l mg/l FNU mg/l Svedån ,193 4,39-1,6 9,8 Sved ,115 5,12 -,88 5, ,137 4,88 -,85 6, ,132 4,77 -,85 6, ,195 4,16-1, 9, ,274 3,98-1,1 12, ,468 2,97-1,6 21, ,116 4,26 -,91 5, ,131 4,56-1,2 6, ,246 4,28 -,97 11, ,267 4,27-1,3 13, ,165 4,52 -,96 8,1 Min ,115 2,97 -,85 5,7 Medel ,23 4,35-1,1 9,7 Max ,468 5,12-1,6 21,6 Stationsnamn Provdatum Fe Mn Cu Zn Al Cd Pb Hg Cr Ni Co As V µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ng/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Svedån , Sved , , , , , , , , , , , Min , Medel , Max ,

119 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 5 BILAGA 5 Uppgifter om vattenföring, ämnestransport och arealspecifik förlust år 212 Vattenföring Ämnestransport Arealspecifik förlust

120 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 5 Vattenföring (m 3 /s) 14. Kierydsån, inlopp i Ören jan,656 feb,259 mars,169 april,376 maj,189 juni,381 juli,548 aug,986 sep,25 okt,557 nov,414 dec,321 Medel, Lyckåsån, inlopp i Landsjön jan,519 feb,2 mars,638 april,331 maj,116 juni,423 juli,351 aug,41 sep,289 okt,43 nov,341 dec,23 Medel,278 Beräknad av SMHI med S-HYPE. Beräknad av SMHI med S-HYPE. Huskvarnaåns avrinningsområde 37. Nässjöån, 365. Ryssbysjöns 33. Stensjöån, 3. Huskvarnaån, inlopp i Ryssbysjön utlopp inlopp i Stensjön utlopp i Vättern jan,641 1,57 1,95 18,5 feb,316,989,685 9,2 mars,329,82,645 6,28 april,422 1,8 1,2 7,9 maj,295 1,3,557 6,69 juni,39,393,892 5,37 juli,58,44 1,35 1,3 aug,225,276,343 3,38 sep,31,176,718 5,67 okt,562,181 1,44 12, nov,423,99 1,8 1,1 dec,372 1,6,742 9,73 Medel,45,746,952 8,69 Vattenföringen i Nässjöån (37), Ryssbysjöns utlopp (365) och Stensjöån (33) beräknad av SMHI med S-HYPE. Till vattenföringen i Nässjöån och Ryssbysjöns utlopp har adderats,14 m 3 /s för tillskott från Nässjö reningsverk. Vattenföringen i Huskvarnaån (3) är mätt vid Carlfors av Huskvarna kraftverk. Tappningen vid Carlfors har korrigerats för tillflödet från Lillån (*1,1) samt konstant utsläpp från Huskvarna reningsverk (+,2 m 3 /s). 116

121 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 5 Tabergsåns avrinningsområde 43. Lillån, 42. Tabergsån, 4. Tabergsån, inlopp i Tabergsån inlopp i Munksjön utlopp i Vättern jan 1,79 6,3 8,59 feb,726 1,99 4,11 mars,477 1,77 3,86 april,719 2,19 4,33 maj,538 1,94 4,5 juni,768 3,5 5,29 juli,984 3,31 5,57 aug,326 1,57 3,64 sep,657 3,12 5,36 okt 1,21 4,4 6,78 nov,938 3,39 5,66 dec,762 2,6 4,79 Medel,825 2,95 5,17 Vattenföringen i Lillån (43) och Tabergsån vid inloppet i Munksjön (42) är beräknade av SMHI med S-HYPE. Vattenföringen i Tabergsån vid utloppet i Vättern (4) har beräknats med utgångspunkt i vattenföringen vid inloppet i Munksjön (42). Korrigering har gjorts för tillkommande areal (*1,11) samt det vatten som tillförs direkt till Munksjön via Rocksjön samt från Simsholmens reningsverk (+ 1,4 +,5 m 3 /s). Lillåns och Domneåns avr.omr. 6. Lillån, utlopp i Vättern jan,757 feb,342 mars,28 april,31 maj,264 juni,394 juli,45 aug,154 sep,32 okt,68 nov,455 dec,46 Medel,388 Vattendrag inom Habo kommun 1. Hökesån, 12. Knipån, utlopp i Vättern jan 1,57 1,27 feb,647,478 mars,444,378 april,495,41 maj,496,436 juni,581,494 juli,85,734 aug,263,22 sep,444,44 okt 1,2 1,6 nov,98,749 dec,778,643 Medel,719,64 Beräknade av SMHI med S-HYPE. Beräknad av SMHI med S-HYPE. Till vattenföringen har adderats,3 m 3 /s för tillskott från Bankeryds reningsverk. 117

122 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 5 Ämnestransport Röttleåns avrinningsområde 14. Kierydsån, inlopp i Ören (37 km 2 ) Transporter, kg Arealförlust jan-feb mars-april maj-juni juli-aug sep-okt nov-dec totalt kg/ha Tot-P 52,7 2,8 29,5 31,8 37,8 33,4 26,557 Tot-N ,4 NO23-N ,34 TOC ,7 Vattenföring,458,273,285,323,44,57,352 Edeskvarnaåns avrinningsområde 22. Lyckåsån, inlopp i Landsjön (31 km 2 ) Transporter, kg Arealförlust jan-feb mars-april maj-juni juli-aug sep-okt nov-dec totalt kg/ha Tot-P , ,338 Tot-N ,5 NO23-N ,12 TOC ,3 Vattenföring,36,197,27,196,36,475,278 Huskvarnaåns avrinningsområde 37. Nässjöån, inlopp i Ryssbysjön (22 km 2 ) Transporter, kg Arealförlust jan-feb mars-april maj-juni juli-aug sep-okt nov-dec totalt kg/ha Tot-P 92,1 52,9 84,8 81,8 73, ,216 Tot-N ,7 NO23-N ,5 TOC ,4 Al ,722 Cd,444,241,18,194,278,425,176,81 Cr 1,9,682,749,877,851 1,6 5,31,242 Cu 4,95 3,48 3,63 4,17 3,93 3,71 23,9,18 Ni 5,53 4,34 4,38 5,2 4,47 4,12 27,9,127 Pb,96,524,62,742 1,2,91 4,91,223 Zn 26,4 15,4 14,1 13,4 14,5 13,8 98,443 As,964,666,73 1,3 1,1,84 5,22,237 Co 1,69 1,49 1,32,996 1,12 1,81 8,43,383 Vattenföring,479,376,343,43,432,55,45 118

123 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga Stensjöån, inlopp i Stensjön (78 km 2 ) Transporter, kg Arealförlust jan-feb mars-april maj-juni juli-aug sep-okt nov-dec totalt kg/ha Tot-P ,8 88, ,86 Tot-N ,36 NO23-N ,62 TOC ,7 Vattenföring 1,32,833,725,847 1,8 1,57, Huskvarnaån, utlopp i Vättern (662 km 2 ) Transporter, kg Arealförlust jan-feb mars-april maj-juni juli-aug sep-okt nov-dec totalt kg/ha Tot-P ,139 Tot-N ,84 NO23-N ,1 TOC ,3 Al ,612 Cd,946,176,229,451,232,394 2,43,367 Cr 22,5 11,3 12,4 16, 15, 16,7 93,9,142 Cu 84,8 42,2 5, 57,5 74,2 62,7 371,561 Ni 82,4 4,3 39,1 53,1 63,2 57,4 335,57 Pb 21,8 8,74 14,2 2,3 13,1 11,5 89,7,136 Zn ,5 84,9 99, ,954 As 28,4 12, 15,6 17,6 18,5 2,4 113,17 Co 9,93 5,91 6,76 1,2 8,46 7,58 48,8,737 Vattenföring 13,8 6,68 6,3 6,84 8,82 12,7 8,69 Tabergsåns avrinningsområde 43. Lillån, inlopp i Tabergsån (78 km 2 ) Transporter, kg Arealförlust jan-feb mars-april maj-juni juli-aug sep-okt nov-dec totalt kg/ha Tot-P , ,1 Tot-N ,7 NO23-N ,14 TOC ,1 Vattenföring 1,26,598,653,655,934 1,35,

124 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga Tabergsån, inlopp i Munksjön (22 km 2 ) Transporter, kg Arealförlust jan-feb mars-april maj-juni juli-aug sep-okt nov-dec totalt kg/ha Tot-P ,91 Tot-N ,11 NO23-N ,79 TOC ,5 Al ,574 Cd,23,149,949,282,244,263 1,24,562 Cr 4,69 2,5 2,79 5,23 6,67 5,15 27,,123 Cu 15,3 8,72 9,82 18,3 25,1 15, 92,2,419 Ni 19,3 7,66 9,36 15,2 2, 21,4 92,9,422 Pb 12,9 3,66 4,6 8,99 9,66 6,61 45,8,28 Zn 79,2 39,6 33,7 68,9 91,5 65,9 379,172 As 5,1 2,59 4,78 6,76 7,22 5,7 31,5,143 Co 4,42 2, 2,28 3,57 3,82 3,48 19,6,89 Vattenföring 4,1 1,98 2,5 2,44 3,76 5,3 2,95 4. Tabergsån, utlopp i Vättern (245 km 2 ) Transporter, kg Arealförlust jan-feb mars-april maj-juni juli-aug sep-okt nov-dec totalt kg/ha Tot-P ,182 Tot-N ,1 NO23-N ,77 TOC , Al ,653 Cd,28,158,123,194,267,137 1,16,473 Cr 8,6 5,16 5,57 6,3 8,45 6,64 4,7,166 Cu 49,2 2,1 32,6 37,8 41,9 3,3 212,865 Ni 27,6 18,1 21, 24,3 36,7 21,7 149,69 Pb 11, 4,55 7,59 8,13 13,3 8,96 53,5,218 Zn ,341 As 1,4 5,37 8,28 9,68 12,7 9,18 55,6,227 Co 7,12 4,71 4,6 4,31 6,6 5,9 31,9,13 Vattenföring 6,35 4,1 4,67 4,61 6,7 7,48 5,17 12

125 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 5 Lillåns och Domneåns avrinningsområden 6. Lillån, utlopp i Vättern (35 km 2 ) Transporter, kg Arealförlust jan-feb mars-april maj-juni juli-aug sep-okt nov-dec totalt kg/ha Tot-P , ,196 Tot-N ,7 NO23-N ,8 TOC , Al ,733 Cd,49,143,32,198,27,336,169,484 Cr 1,4,264,68,486,797,725 3,92,112 Cu 6,16 2,21 4,94 3,98 5,2 4,59 26,9,769 Ni 6,7 3,5 3,84 4,89 7,41 4,79 3,1,859 Pb 1,7,272,944,667,773,497 4,23,121 Zn 17,7 6,65 1,1 6,75 1,6 14,6 66,4,19 As,782,46,674,73,972,583 4,15,118 Co 1,14,591,692,719,932,621 4,7,134 Vattenföring,55,259,329,32,455,623,388 Vattendrag inom Habo kommun 1. Hökesån, utlopp i Vättern (69 km 2 ) Transporter, kg Arealförlust jan-feb mars-april maj-juni juli-aug sep-okt nov-dec totalt kg/ha Tot-P ,1 77, ,923 Tot-N ,19 NO23-N ,64 TOC ,7 Vattenföring 1,11,47,539,534,822,843, Knipån, utlopp i Vättern (53 km 2 ) Transporter, kg Arealförlust jan-feb mars-april maj-juni juli-aug sep-okt nov-dec totalt kg/ha Tot-P 99,8 38,8 51,8 62,4 85,3 79,6 418,788 Tot-N ,49 NO23-N ,897 TOC ,8 Vattenföring,874,39,465,468,732,696,64 121

126 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga Kierydsån, inlopp i Ören (Röttleåns avrinningsområde) Fosfor (ton/år),5 Flöde (m 3 /s),5 Kväve (ton/år) 25 Flöde (m 3 /s),5,4,4 2,4,3,3 15,3,2,2 1,2,1,1 5,1,,, Fosfor Flöde Kväve Flöde TOC (ton/år) Flöde (m 3 /s),5,4,3,2,1, TOC Flöde 122

127 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga Lyckåsån, inlopp i Landsjön (Edeskvarnaåns avrinningsområde) Fosfor (ton/år) 2,5 Flöde (m 3 /s),5 Kväve (ton/år) 5 Flöde (m 3 /s),5 2,,4 4,4 1,5,3 3,3 1,,2 2,2,5,1 1,1,,, Fosfor Flöde Kväve Flöde TOC (ton/år) Flöde (m 3 /s),5,4,3,2, TOC Flöde, 123

128 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 5 3. Huskvarnaån, utlopp i Vättern (Huskvarnaåns avrinningsområde) Fosfor (ton/år) 12 Flöde (m 3 /s) 1 Kväve (ton/år) 8 Flöde (m 3 /s) Fosfor Flöde Kväve Flöde TOC (ton/år) Flöde (m 3 /s) TOC Flöde 124

129 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 5 4. Tabergsån, utlopp i Vättern (Tabergsåns avrinningsområde) Fosfor (ton/år) 7 Flöde (m 3 /s) 7 Kväve (ton/år) 5 Flöde (m 3 /s) Fosfor Flöde Kväve Flöde TOC (ton/år) 25 Flöde (m 3 /s) TOC Flöde 125

130 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 5 6. Lillån, utlopp i Vättern (Lillåns och Domneåns avrinningsområden) Fosfor (ton/år) 2,5 Flöde (m 3 /s),5 Kväve (ton/år) 7 Flöde (m 3 /s),5 2, 1,5,4, ,4,3 1,,5,2, ,2,1,,, Fosfor Flöde Kväve Flöde TOC (ton/år) 15 Flöde (m 3 /s),5,4 1,3 5,2,1, TOC Flöde 126

131 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 5 Arealspecifik förlust = Resultat i klass 5 (sämst vattenkvalitet) enligt NV:s bedömningsgrunder (Rapport 4913). = Resultat i klass 4 enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913). Kväve Tillstånd Klass Avvikelse Klass kg/(ha, år) 14. Kierydsån, utlopp i Ören 3,4 3. Måttligt höga förluster 2,9 2. Tydlig 22. Lyckåsån, utlopp i Landsjön 5,5 4. Höga förluster 5,4 3. Stor 37. Nässjöån, inlopp i Ryssbysjön* 4,7 5X. Extremt höga förluster Mycket stor 33. Stensjöån, utlopp i Stensjön* 4,36 4. Höga förluster 4, 2. Tydlig 3. Huskvarnaån, utlopp i Vättern* 4,84 4. Höga förluster 4,5 2. Tydlig 43. Lillån, utlopp i Tabergsån 3,7 3. Måttligt höga förluster 2,9 2. Tydlig 42. Tabergsån, inlopp i Munksjön 4,11 4. Höga förluster 3,8 2. Tydlig 4. Tabergsån, utlopp i Vättern* 14,1 4. Höga förluster Stor 6. Lillån, utlopp i Vättern* 14,7 4. Höga förluster Stor 1. Hökesån, utlopp i Vättern 3,19 3. Måttligt höga förluster 3,1 2. Tydlig 12. Knipån, utlopp i Vättern 2,49 3. Måttligt höga förluster 2,1 1. Ingen/obetydl. Fosfor Tillstånd Klass Avvikelse Klass kg/(ha, år) 14. Kierydsån, utlopp i Ören,56 2. Låga förluster 1,6 2. Tydlig 22. Lyckåsån, utlopp i Landsjön, Mycket höga förluster 1 4. Mycket stor 37. Nässjöån, inlopp i Ryssbysjön*, Höga förluster 3,8 3. Stor 33. Stensjöån, utlopp i Stensjön*,86 3. Måttligt höga förluster 2, 2. Tydlig 3. Huskvarnaån, utlopp i Vättern*, Måttligt höga förluster 3,5 3. Stor 43. Lillån, utlopp i Tabergsån,1 3. Måttligt höga förluster 2,6 2. Tydlig 42. Tabergsån, inlopp i Munksjön,9 3. Måttligt höga förluster 2,2 2. Tydlig 4. Tabergsån, utlopp i Vättern*, Höga förluster 3,2 3. Stor 6. Lillån, utlopp i Vättern*, Höga förluster 5,3 3. Stor 1. Hökesån, utlopp i Vättern,92 3. Måttligt höga förluster 2,5 2. Tydlig 12. Knipån, utlopp i Vättern,79 2. Låga förluster 1,4 1. Ingen/obetydl. * Den arealspecifika förlusten inkluderar utsläpp från kommunala avloppsreningsverk. 127

132 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 5 Översiktsdiagram Streckad linje anger gränsen mellan låga och måttligt höga förluster. Över tunn, heldragen linje är förlusterna höga, över mellantjock, heldragen linje är förlusterna mycket höga och över den tjockaste, heldragna linjen är förlusterna extremt höga. Arealspecifik förlust av kväve (kg/ha, år) 5 4 Faktiskt värde 212 Beräknat jämförvärde Kierydsån, utl. Ören Lyckåsån, utl. Landsjön Nässjöån, inl. Ryssbysjön Stensjöån, utl. Stensjön Huskvarnaån, utl. Vättern Lillån, utl. Tabergsån Tabergsån, inl. Munksjön Tabergsån, utl. Vättern Lillån, utl. Vättern Hökesån, utl. Vättern Knipån, utl. Vättern Arealspecifik förlust av fosfor (kg/ha, år),4 Faktiskt värde 212 Beräknat jämförvärde,3,2,1, Kierydsån, utl. Ören Lyckåsån, utl. Landsjön Nässjöån, inl. Ryssbysjön Huskvarnaån, utl. Vättern Lillån, utl. Tabergsån Tabergsån, utl. Vättern Lillån, utl. Vättern Hökesån, utl. Vättern 128

133 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 6 BILAGA 6 Uppgifter om utsläpp från punktkällor år

134 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 6 Recipient Verksamhet ID Flöde COD Cr TOC BOD 7 NH 4 -N Syretär. Tot-N Tot-P m 3 /år kg/år Röttleåns avrinningsområde Kierydsån Vireda ARV 1) R Delsumma Huskvarnaåns avrinningsområde Nässjöån Nässjö ARV H Stora Nätaren Sunds ARV 1) H Huskvarnaån Lekeryds ARV 1) H Stensjöån FIAB Forserum AB 1) H Stensjöån Forserums ARV H Stensjön Öggestorps ARV 1) H Huskvarnaån Huskvarna AB 1) H Huskvarnaån Huskvarna ARV H Tabergsåns avrinningsområde Delsumma Sandserydsån Jönköpings Flygplats 1) T Tabergsån Albins Krom AB 1) T Munksjön SCA Hygiene Products AB T Munksjön Munksjö Paper AB T Munksjön Simsholmens ARV T Delsumma Lillåns och Domneåns avrinningsområden Lillån (Bankeryd) Bankeryds ARV LD Domneån Westal AB 1) LD Delsumma Avrinningsområden inom Habo kommun Fiskebäcken Ahlins i Habo AB 1) HK Pirkåsabäcken Sibbabo avfallsanläggning 1) HK Gagnån Fagerhults ARV 1) HK Krikån Brandstorps ARV 1) HK Delsumma Totalsumma ) Uppgifter saknas för år

135 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 6 Ag As Pb Cd Cu Cr tot Hg Ni Zn AOX ID Verksamhet Recipient kg/år Röttleåns avrinningsområde R1 Vireda ARV 2) Kierydsån Delsumma - - 2,, ,8, H2 Nässjö ARV Nässjöån H3 Sunds ARV 1) Stora Nätaren H4 Lekeryds ARV 1) Huskvarnaån H5 FIAB Forserum AB 1) Stensjöån H6 Forserums ARV Stensjöån H7 Öggestorps ARV 1) Stensjön H8 Huskvarna AB 1) Huskvarnaån,6 2,4 1,9,43 7 4,2, H9 Huskvarna ARV Huskvarnaån,6 2,4 3,9, ,, Delsumma T1 Jönköpings Flygplats 1) Sandserydsån T2 Albins Krom AB 1) Tabergsån T4 SCA Hygiene Products AB Munksjön - -,3,1 14,6-1, T4 Munksjö Paper AB Munksjön 1,3 4,5 5,3, , T5 Simsholmens ARV Munksjön 1,3 4,5 5,3, , Delsumma LD3 Bankeryds ARV Lillån (Bankeryd) LD4 Westal AB 1) Domneån Delsumma HK1 Ahlins i Habo AB 1) Fiskebäcken HK4 Sibbabo avfallsanläggning 1) Pirkåsabäcken HK6 Fagerhults ARV 1) Gagnån HK7 Brandstorps ARV 1) Krikån Delsumma 1,9 6,9 9,2 1, , Totalsumma 1) Uppgifter saknas för år

136 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 6 132

137 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 7 BILAGA 7 Statusklassning av vattenkemi

138 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 7 Provplats Korr. >1 % Andel jordbruks- Ref.värde fosfor (µg/l) Höjd över Status jordbruksmark mark i % (A jo ) jordbruksmark (P jo ) havet (m) Näring 1 Röttleån Röttle Ja 21, Måttlig 14 Kierydsån Ja 19, God 22 Lyckåsån Ja 42, Dålig 3 Huskvarnaån utlopp Vättern Ja 18, God 315 Lillån Huskvarna Ja 29, Dålig 32 Huskvarnaån Karlsfors Ja 17, Måttlig 33 Stensjöån Ja 17, Måttlig 34 Huskvarnaån Lekeryd Ja 17, Måttlig 35 Huskvarnaån Ylens utlopp Ja 13, Måttlig 36 Huluån Ja 1, Dålig 37 Nässjöån Nej <1-263 Dålig 374 Runnerydssjöns utlopp Nej <1-291 Otillfredsställande 378 Ällingabäcken Nej <1-278 God 38 Fredriksdalaån Ja 11, Måttlig 39 Lanån Hästsjöns utlopp Ja 11, Måttlig 4 Munksjöns utlopp Ja 13, God 42 Tabergsån inlopp Munksjön Ja 12, God 43 Lillån inlopp Tabergsån Ja 14, Måttlig 44 Tabergsån Bårarp Ja 1, Måttlig 45 Sandserydsån Nej <1-215 God 46 Kallebäcken Ja 18, God 49 Vederydssjöns utlopp Nej <1-232 God 6 Lillån utlopp Vättern Ja 41, Dålig 62 Lillån Toveryd Ja (41,)* 33 2 Hög 7 Domneån utlopp Vättern Ja 13, God 71 Domneån inlopp hamnbass. Ja 13, Måttlig 81 Fiskebäcken Ja (32,5)* God 9 Malmabäcken Ja (32,5)* Otillfredsställande 1 Hökesån Habo Ja 2, God 11 Hökesån Habo kyrkby Ja 12, God 15 Pirkåsabäcken Habo Ja 24, Måttlig 16 Pirkåsabäcken Furusjö Ja (24,9)* Otillfredsställande 12 Knipån Kvarnkulla Ja 17, God 122 Knipån bergtäkt Ja 17, God 165 Gagnån Kvarnliden Nej <1-168 God 175 Svedån Sved Nej <1-193 Hög 2 Krikån Brandstorp Ja 11, God * Ingen egen vattenförekomst, varför uppgift om andel jordbruksmark antagits från SMHI:s VattenWeb. Sjö Ekoregion Höjd över Medeldjup Status havet (m) (m) Näring Klorofyll Siktdjup 125 Bunn Södra Sveriges klara sjöar 197 6,4 God Uppnår ej god Hög 135 Ören Södra Sveriges klara sjöar ,5 Hög Hög Hög 25 Landsjön Södra Sveriges klara sjöar 146 6,6 Dålig Uppnår ej god Måttlig 325 Stensjön Södra Sveriges humösa sjöar 213 3,1 Måttlig Uppnår ej god God 356 Lilla Nätaren Södra Sveriges humösa sjöar 251 3,7 Otillfredsställande Uppnår ej god Måttlig 355 Stora Nätaren* Södra Sveriges humösa sjöar 251 4,2 Otillfredsställande Uppnår ej god Måttlig 365 Ryssbysjön Södra Sveriges humösa sjöar 263 2,1 Dålig Uppnår ej god Otillfredsställande 45 Munksjön Södra Sveriges humösa sjöar 89 7,9 Måttlig Uppnår ej god God 415 Rocksjön* Södra Sveriges klara sjöar 89 4,3 Hög God Hög * Prov tagna på fel provplats år 211, varför bedömning grundas på resultat från åren och

139 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 8 BILAGA 8 Resultat från undersökning av metaller i vattenmossa år

140 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 8 = Resultat i klass 5 (sämst vattenkvalitet) enligt NV:s bedömningsgrunder (Rapport 4913). = Resultat i klass 4 enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913). = Resultat i klass 3 enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913). Stationsnamn Stnnr Provdatum Fe Cu Zn Cd Pb Hg Cr Ni Co As Provnr Utsättning Upptagning mg/kg TS Stensjöån, utlopp i Stensjön ,7 5,32 3,4,1 1,8 2,6 5,7 <, Lanån, Hästsjöns utlopp (ref.) ,7 39,33 3,8,1 1,8 3, 3,3 1, Tabergsån, Norrahammar ,7 63,35 4,3,12 1,7 2,7 6,2 <, Lillån, uppströms Bankeryd ,83 6,5,9 4,5 7,7 1 2, Översiktsdiagram Streckad linje anger gränsen mellan låg och måttligt hög halt. För järn saknas bedömningsgrunder. Järn (mg/kg TS) Koppar (mg/kg TS) Stensjöån 39. Lanån (ref.) 48. Tabergsån 61. Lillån 33. Stensjöån 39. Lanån (ref.) 48. Tabergsån 61. Lillån 136

141 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 8 Zink (mg/kg TS) Kadmium (mg/kg TS) 1,2 1,,8,6,4,2, 33. Stensjöån 39. Lanån (ref.) 48. Tabergsån 61. Lillån 33. Stensjöån 39. Lanån (ref.) 48. Tabergsån 61. Lillån Bly (mg/kg TS) 8 Kvicksilver (mg/kg TS),14 6,12,1 4,8,6 2,4,2, 33. Stensjöån 39. Lanån (ref.) 48. Tabergsån 61. Lillån 33. Stensjöån 39. Lanån (ref.) 48. Tabergsån 61. Lillån Krom (mg/kg TS) Nickel (mg/kg TS) Stensjöån 39. Lanån (ref.) 48. Tabergsån 61. Lillån 33. Stensjöån 39. Lanån (ref.) 48. Tabergsån 61. Lillån 137

142 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 8 Kobolt (mg/kg TS) 12 Arsenik (mg/kg TS) 2,5 1 2, ,5 1, 2,5, < < 33. Stensjöån 39. Lanån (ref.) 48. Tabergsån 61. Lillån 33. Stensjöån 39. Lanån (ref.) 48. Tabergsån 61. Lillån 138

143 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 9 BILAGA 9 Resultat från undersökning av växtplankton år 212 (Ingrid Hårding, Medins Biologi AB) Övergripande resultat Resultatsammanställning per lokal Artlistor 153 Lokalbeskrivningar

144 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 9 Övergripande resultat Röttleåns avrinningsområde Både Bunn och Ören hade liten växplanktonbiomassa år 212 (Figur 3). Andelen cyanobakterier (blågrönalger) var också liten i båda sjöarna vid provtagningstillfället. Bunn hade dock en större mängd näringsgynnade arter (eutrofiinidikatorer) och dess TPI-värde var därför mycket högt. Det fanns också många släkten av potentiellt giftbildande alger i Bunn. Vid bedömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (27) fick båda sjöarna god näringsstatus (Tabell 1). Vid Medins expertbedömning sänktes dock statusen för Bunn till måttlig. Motivet var förekomsten av cyanobakterier (blågrönalger) och näringsindikerande arter. Edeskvarnaåns avrinningsområde Landsjön dominerades av eutrofiindikerande (näringsgynnade) arter och TPI-värdet var därför mycket högt. Biomassan var måttligt stor och dominerades av pansarflagellater (Figur 3). Andelen cyanobakterier (blågrönalger) var mycket liten. Artantalet var lågt, vilket troligen beror på andra faktorer än försurning. Artsammansättningen i sjön är omväxlande och verkar ofta domineras av arter som sällan är dominerande i andra sjöar. En sammanvägd bedömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (27) gav god näringsstatus i Landsjön (Tabell 1). Vid Medins expertbedömning sänkes statusen till otillfredsställande på grund av TPI-värdet och tidigare års resultat. Huskvarnaåns avrinningsområde Stensjön hade en liten växtplanktonbiomassa, mycket liten andel cyanobakterier (blågrönalger) och ett lågt TPI-värde. Sjön dominerades av rekylalger (Figur 3). Vid bedömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder fick sjön god näringsstatus (Tabell 1). Vid Medins expertbedömning sänktes statusen till måttlig eftersom de näringsgynnade arterna var många. Stora Nätaren hade bättre utfall på samtliga delkriterier än Lilla Nätaren. Stora Nätaren hade liten biomassa och mycket liten andel blågrönalger (Figur 3), men ett högt TPI-värde. Den sammanvägda näringsstatusen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (27) var god (Tabell 1). Vid Medins expertbedömning fick sjön dock måttlig status, eftersom TPI-värdet var högt och sjön har haft blomningar av cyanobakterier (blågrönalger) tidigare år. Andelen cyanobakterier verkar dock ha minskat de senaste åren, vilket är positivt. Lilla Nätaren hade en måttligt hög biomassa, liten andel cyanobakterier (blågrönalger) och ett mycket högt TPI-värde (Figur 3). Sjön fick en måttlig sammanvägd näringsstatus (Tabell 1) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (27). Sjön har haft återkommande blomningar av cyanobakterier och även år 212 hittades fyra potentiellt giftbildande släkten och även andra eutrofiindikerande (näringsgynnade) arter. Vid Medins expertbedömning fick sjön därför otillfredsställande status (Tabell 1). 14

145 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 9 Ryssbysjön hade stor andel cyanobakterier (blågrönalger) vid undersökningarna mellan åren 1994 och 22. Även enstaka senare år dominerades biomassan av cyanobakterier, men mängden verkar ha minskat. Biomassan var i år större än föregående år, men dominerades inte av cyanobakterier utan av kiselalger (Figur 3). De näringsgynnade arterna var dock många och biomassan mycket stor. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (27) fick sjön måttlig näringsstatus, men vid Medins expertbedömning sänktes statusen till otillfredsställande (Tabell 1). Stora och Lilla Nätaren samt Ryssbysjön hade en större mängd Gonyostomum än övriga sjöar i undersökningen (Figur 3). Mängden bedömdes som liten för Lilla och Stora Nätaren, men måttligt stor för Ryssbysjön. I Ryssbysjön kan mängden ha varit besvärande för badande. Tabergsåns avrinningsområde Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (27) fick Munksjön god och Rocksjön hög näringsstatus, men vid Medins expertbedömning fick båda sjöarna god status (Tabell 1). Sjöarna hade en liten totalbiomassa och mycket liten andel blågrönalger (Figur 3). Rocksjön sänktes till god näringsstatus vid expertbedömningen, eftersom biomassan gav god status och eutrofiindikatorer (näringsgynnade arter) förekom. Munksjön har ett stort inslag av eutrofiindikerande arter, vilket gör att sjön gränsar till måttlig status enligt expertbedömningen. Biomassa (mg/l) Övriga Gonyostomum semen Grönalger Kiselalger Guldalger Pansarflagellater 8 Rekylalger Cyanobakterier Bunn Ören Landsjön Stensjön Stora Nätaren Lilla Nätaren Ryssbysjön Munksjön Rocksjön Röttleån Edeskvarnaån Huskvarnaån Tabergsån Figur 3. Biomassan av växtplankton fördelad på olika alggrupper vid provtagning i den samordnade recipientkontrollen i tillflöden till Vättern inom Jönköpings län i augusti

146 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 9 Tabell 1. Statusklassning med avseende på växtplankton vid provtagning i den samordnade recipientkontrollen i tillflöden till Vättern inom Jönköpings län i augusti 212 Naturvårdsverket bedömningsgrund (27) Expertbedömning Sammanvägd näringsstatus Surhetsklassning Näringsstatus Surhetsklassning Bunn God Nära neutralt Måttlig Nära neutralt Ören God Surt God Nära neutralt Landsjön God Surt Otillfredsställande Nära neutralt Stensjön God Nära neutralt Måttlig Nära neutralt Stora Nätaren God Nära neutralt Måttlig Nära neutralt Lilla Nätaren Måttlig Nära neutralt Otillfredsställande Nära neutralt Ryssbysjön Måttlig Nära neutralt Otillfredsställande Nära neutralt Munksjön God Nära neutralt God Nära neutralt Rocksjön Hög Surt God Nära neutralt 142

147 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 9 Förklaring av begrepp i resultatsammanställningar Naturvårdsverkets kriterier (27). För att klassificera surhet/försurning används parametern artantal. För att klassificera näringsstatus används: 1) totalbiomassa av växtplankton, 2) andelen cyanobakterier (blågrönalger) av totalbiomassan samt 3) trofiskt planktonindex (TPI). Med hjälp av dessa tre parametrar beräknas ett värde på sammanvägd näringsstatus. TPI (trofiskt planktonindex). Beräknas med hjälp av: 1) biomassan av de eventuella indikatorarter som finns i provet och 2) indikatortalet hos dessa indikatorer. TPI-värdet kan teoretiskt variera mellan -3 (mest oligotrofa växtplanktonsamhällena) till +3 (mest eutrofa växtplanktonsamhällena). Indikatortalet för växtplanktonarter enligt TPI-systemet redovisas i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 27:4) för ca 35 oligtrofi- och cirka 6 eutrofiindikatorer. Indikatortalet varierar från -3 (de bästa oligotrofiindikatorerna) till +3 (de bästa eutrofiindikatorerna). Ekologisk kvalitetskvot (EK). Bestäms av relationen mellan det uppmätta värdet av en basparameter och ett referensvärde, som är unikt för den aktuella sjötypen och som redovisas i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Värdet varierar mellan (sämst) och 1 (bäst). Expertbedömning. Vid expertbedömningen tar Medins Biologi hänsyn till Naturvårdsverkets kriterier, andra kriterier som kan vara relevanta (t.ex. Hörnströms trofiindex, mängd Gonyostomum, förekomst av indikatorarter enligt andra bedömningssystem, antal taxa av potentiellt toxiska cyanobakterier) samt annan erfarenhet, t.ex. från det aktuella vattnet/avrinningsområdet. Naturvårdsverkets kriterier (1999). I Naturvårdsverkets gamla bedömningsgrunder (1999) dokumenterades bl.a. totalbiomassan av växtplankton, mängden cyanobakterier, antal potentiellt toxinbildande släkten av cyanobakterier och mängden Gonyostomum. Med hjälp av de uppmätta värdena görs, för varje parameter, dels en bedömning av avvikelse från ett jämförvärde för den aktuella sjötypen, dels en bedömning av tillståndet. Hörnströms trofiindex. Index som beräknas med hjälp av olika indikatorarters frekvens i provet (på en skala 1-5) och deras indikatorvärde (på en skala 11 1). Trofiindex kan teoretiskt variera mellan 11 (de mest näringsfattiga sjöarna) och 1 (de mest näringsrika sjöarna). Förkortningar och begrepp i växtplanktonartlistorna Det. = determinator, den person som genomförde artbestämningen och analysen av provet. I = indikatortal hos växtplanktonart enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (se ovan). EG = Ekologisk grupp enligt OEI:systemet. Äldre klassificeringssystem av indikatorarter med ursprung hos planktonekologer på Limnologiska institutionen, Lunds universitet. O = taxa som vanligtvis påträffas i oligotrofa (näringsfattiga) miljöer E = taxa som vanligtvis påträffas i eutrofa (näringsrika) miljöer I = taxa som är indifferenta, det vill säga har en bred ekologisk tolerans Frekvens = uppskattad frekvens av arten i en skala från 1-5, där 5 är det högsta. Används dessutom vid beräkning av trofiindex enligt Hörnström. Längd. För vissa trådformiga arter anges trådlängden per liter provvatten (µm/l). Antal celler. För arter som inte växer i trådar anges antalet celler per liter provvatten. Biomassa. Anges i enheten mg/l (1 mg/l motsvarar en biovolym på 1 mm 3 /l). 143

148 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga Bunn Datum: S. Sverige klara sjöar, 3 mg Pt/l Koordinat: /14236 Naturvårdsverkets kriterier (27) Surhetsklassning (antal arter i aug) Sammanvägd näringsstatus (aug) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, andel i aug (%) Trofiskt planktonindex, TPI (aug) Expertbedömning: surhetsklassning Expertbedömning: näringsstatus Naturvårdsverkets kriterier (1999) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, biomassa i aug (mg l -1 ) Potentiella toxinbildare (antal släkten) Gonyostomum semen i aug (mg l -1 ) Övrigt Hörnströms trofiindex (aug) Värde EK-kvot Status 53 1, Nära neutralt 3,56 God,75,54 God 4,49 1, Hög 2,1,9 Otillfredsställande Nära neutralt Måttlig Avvikelse Bedömning,75 Liten Liten biomassa,3 Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa 5 Stor till mycket stor Stort/mkt stort antal,1 Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa 42,5 Måttligt högt index Växtplanktonsammansättning, aug 212 Arter med indikatortal, aug 212 Gonyostomum Övriga Cyanobakterier Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) Grönalger Ögonalger Kiselalger Guldalger Pansarflagellater Rekylalger Antal arter Tidigare utveckling År Biomassa (mg/l) 1,5 1,,5, Totalt (aug) Cyanobakterier (aug) Tillstånd C C C B/C C C C C C C C C C C C C C C C A = Mycket näringsfattigt B = Näringsfattigt C = Måttligt näringsrikt D = Näringsrikt E = Mycket näringsrikt Kommentar:Växtplanktonsamhälleti Bunn kännetecknades av en liten totalbiomassa och en mycket liten andel cyanobakterier. Både eutrofiindikerande och oligotrofiindikerande arter förekom men de eutrofiindikerande utgjorde störst biomassa och därför var TPI-värdet mycket högt. Hörnströms trofiindex var måttligt högt. Gonyostomumpåträffades i mycket liten mängd. En sammanvägning enligt de nya bedömningsgrunderna ger god näringsstatus. Enligt de gamla bedömningsgrunderna visade växtplanktonsamhället på stora variationer mellan de enskilda parametrarna. För antalet potentiellt toxinbildande cyanobakterier var avvikelsen stor eller mycket stor från jämförvärdet. Det är dock ovanligt att en sjö med så liten växtplanktonbiomassa och liten mängd cyanobakterier har så högt TPI-värde. Bunn är därför svårbedömd och på grund av övervikten av eutrofiindikatorer har vi i vår egen bedömning valt att klassa näringsstatusen till måttlig. Enligt vårt tidigare sätt att klassificera är Bunn måttligt näringsrik (C) men nära ett näringsfattigt tillstånd (B). Risken för långvariga blomningar av toxiska cyanobakterier bedöms som liten då mängden cyanobakterier var liten. 144

149 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga Ören Datum: S. Sverige klara sjöar, 3 mg Pt/l Koordinat: / Naturvårdsverkets kriterier (27) Surhetsklassning (antal arter i aug) Sammanvägd näringsstatus (aug) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, andel i aug (%) Trofiskt planktonindex, TPI (aug) Expertbedömning: surhetsklassning Expertbedömning: näringsstatus Naturvårdsverkets kriterier (1999) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, biomassa i aug (mg l -1 ) Potentiella toxinbildare (antal släkten) Gonyostomum semen i aug (mg l -1 ) Övrigt Hörnströms trofiindex (aug) Värde EK-kvot Status 37,74 Surt 3,9 God,92,44 God 4,9 1, Hög,21,19 God Nära neutralt God Avvikelse Bedömning,92 Liten Liten biomassa,4 Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa 2 Ingen eller obetydlig Inga eller få, Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa 35,5 Måttligt högt index Växtplanktonsammansättning, aug 212 Arter med indikatortal, aug 212 Konjugater Övriga Cyanobakterier Rekylalger Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) Grönalger Ögonalger Kiselalger Pansarflagellater Guldalger Antal arter Tidigare utveckling År Biomassa (mg/l) 2, 1,5 1,,5, Tillstånd C B/C B/C C B B B B B C B B B B B B B B B Totalt (aug) Cyanobakterier (aug) A = Mycket näringsfattigt B = Näringsfattigt C = Måttligt näringsrikt D = Näringsrikt E = Mycket näringsrikt Kommentar: Växtplanktonsamhället i Ören kännetecknades av en liten totalbiomassa och mycket liten andel cyanobakterier. Kiselalger dominerade biomassan. Både eutrofiindikerande och oligotrofiindikerande arter förekom. TPIvärdet var lågt men Hörnströms trofiindex var måttligt högt. Gonyostomumpåträffades inte. En sammanvägning enligt de nya bedömningsgrunderna ger god näringsstatus och enligt de gamla bedömningsgrunderna visade flertalet av växtplanktonsamhällets egenskaper på små eller obetydliga avvikelser från jämförvärdena. I expertbedömning bedöms näringsstatusen till god liksom vi gjort de senaste åren. Enligt vårt tidigare sätt att klassificera råder ett näringsfattigt tillstånd (B). Risken för långvariga blomningar av toxiska cyanobakterier bedöms som liten. 145

150 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga Landsjön Datum: S. Sverige klara sjöar, 3 mg Pt/l Koordinat: / Naturvårdsverkets kriterier (27) Surhetsklassning (antal arter i aug) Sammanvägd näringsstatus (aug) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, andel i aug (%) Trofiskt planktonindex, TPI (aug) Expertbedömning: surhetsklassning Expertbedömning: näringsstatus Naturvårdsverkets kriterier (1999) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, biomassa i aug (mg l -1 ) Potentiella toxinbildare (antal släkten) Gonyostomum semen i aug (mg l -1 ) Övrigt Hörnströms trofiindex (aug) Värde EK-kvot Status 36,72 Surt 3,4 God 3,82,1 Måttlig 1,54 1, Hög 2,78,8 Otillfredsställande Nära neutralt Otillfredsställande Avvikelse Bedömning 3,82 Mycket stor Måttligt stor biomassa,6 Liten Mycket liten biomassa 3 Ingen eller obetydlig Måttligt antal, Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa 59,7 Högt index Växtplanktonsammansättning, aug 212 Arter med indikatortal, aug 212 Grönalger Ögonalger Konjugater Övriga Cyanobakterier Rekylalger 6 Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) Kiselalger Pansarflagellater Antal arter 4 2 Guldalger Tidigare utveckling År Biomassa (mg/l) Tillstånd D D D E D C/D E D D D D D D D D D D D D Totalt (aug) Cyanobakterier (aug) A = Mycket näringsfattigt B = Näringsfattigt C = Måttligt näringsrikt D = Näringsrikt E = Mycket näringsrikt Kommentar:Växtplanktonsamhälleti Landsjön kännetecknades av en måttligt stor totalbiomassa och en mycket liten andel cyanobakterier. Pansarflagellater dominerade biomassan i år. Inga oligotrofiindikerande arter påträffades men eutrofiindikatorer var vanliga och TPI-värdet var mycket högt. Även Hörnströms trofiindex var högt. Gonyostomumpåträffades inte. En sammanvägning enligt de nya bedömningsgrunderna gav god näringsstatus. Landsjön kännetecknas av stor variation i växtplanktonbiomassa mellan åren vilket försvårar bedömningen men liksom förra året får sjön otillfredsställande status i expertbedömningen. Enligt vårt tidigare sätt att klassificera är Landsjön näringsrik (D). Artantalet var lågt vilket troligen beror på dominansen av enskilda arter,inte på försurning. Vi bedömer att nära neutrala förhållanden råder. Risken för långvariga blomningar av potentiellt toxiska cyanobakterier bedöms som liten. 146

151 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga Stensjön Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: 64255/ Naturvårdsverkets kriterier (27) Surhetsklassning (antal arter i aug) Sammanvägd näringsstatus (aug) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, andel i aug (%) Trofiskt planktonindex, TPI (aug) Expertbedömning: surhetsklassning Expertbedömning: näringsstatus Naturvårdsverkets kriterier (1999) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, biomassa i aug (mg l -1 ) Potentiella toxinbildare (antal släkten) Gonyostomum semen i aug (mg l -1 ) Övrigt Hörnströms trofiindex (aug) Värde EK-kvot Status 51 1, Nära neutralt 3,81 God 1,15,35 God,84 1, Hög,79,22 God Nära neutralt Måttlig Avvikelse Bedömning 1,15 Tydlig Liten biomassa,1 Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa 2 Ingen eller obetydlig Inga eller få,11 Liten Liten biomassa 45,4 Måttligt högt index Växtplanktonsammansättning, aug 212 Arter med indikatortal, aug 212 Gonyostomum Grönalger Ögonalger Övriga Cyanobakterier 6 Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) Kiselalger Rekylalger Antal arter 4 2 Guldalger Pansarflagellater Tidigare utveckling År Biomassa (mg/l) 4, 3, 2, 1,, Tillstånd C/D C/D C C/D D D D D C C C C C C C C C C C Totalt (aug) Cyanobakterier (aug) A = Mycket näringsfattigt B = Näringsfattigt C = Måttligt näringsrikt D = Näringsrikt E = Mycket näringsrikt Kommentar:Växtplanktonsamhälleti Stensjön kännetecknades av en liten totalbiomassa med en mycket liten andel cyanobakterier. Rekylalger och kiselalger dominerade. Eutrofiindikatorer påträffades bland kiselalger och grönalger men även vissa oligotrofiindikatorer, bl.a. Aulacoseiracf alpigena. TPI-värdet var lågt och Hörnströms trofiindex var måttligt högt. Gonyostomumpåträffades men i liten mängd. En sammanvägning enligt de nya bedömningsgrundernas metod ger god näringsstatus men enligt de gamla bedömningsgrunderna visade totalbiomassan tydlig avvikelse från jämförvärdet. Den stora variationen mellan de enskilda parametrarna gör Stensjön svårbedömd. Liksom vid undersökningen 29, 21 och 211 har vi på grund av den höga biomassan av vissa eutrofiindikatorer valt att klassificera ned näringsstatusen till måttligi expertbedömningen. Enligt vårt tidigare sätt att klassificera är Stensjön måttligt näringsrik (C). Artantalet var normalt. Risken för långvariga blomningar av potentiellt toxiska cyanobakterier bedöms som liten. 147

152 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga Stora Nätaren Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: / Naturvårdsverkets kriterier (27) Surhetsklassning (antal arter i aug) Sammanvägd näringsstatus (aug) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, andel i aug (%) Trofiskt planktonindex, TPI (aug) Expertbedömning: surhetsklassning Expertbedömning: näringsstatus Naturvårdsverkets kriterier (1999) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, biomassa i aug (mg l -1 ) Potentiella toxinbildare (antal släkten) Gonyostomum semen i aug (mg l -1 ) Övrigt Hörnströms trofiindex (aug) Värde EK-kvot Status 55 1, Nära neutralt 3,42 God 2,24,18 God 11,7,95 Hög 1,11,19 Måttlig Nära neutralt Måttlig Avvikelse Bedömning 2,24 Stor Måttligt stor biomassa,26 Mycket stor Mycket liten biomassa 4 Tydlig Måttligt antal,67 Liten Liten biomassa 66, Högt index Växtplanktonsammansättning, aug 212 Arter med indikatortal, aug 212 Gonyostomum Övriga Cyanobakterier Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) 8 Grönalger Ögonalger Rekylalger Antal arter Kiselalger Guldalger Pansarflagellater Tidigare utveckling År Biomassa (mg/l) 8, 6, 4, 2,, Totalt (aug) Tillstånd D D D D D D C/D D D D D D D D D D D D D Cyanobakterier (aug) A = Mycket näringsfattigt B = Näringsfattigt C = Måttligt näringsrikt D = Näringsrikt E = Mycket näringsrikt Kommentar: Växtplanktonsamhället i Stora Nätaren kännetecknades av en liten totalbiomassa och mycket liten andel cyanobakterier. Rekylalgen avsläktet Cryptomonas och nålflagellaten Gonyostomum semenvar de taxa som bidrog mest till biomassan. TPI-värdet och Hörnströms trofiindex var högt eftersom de eutrofiindikerande arterna var vanligare än oligotrofiindikatorerna. Mängden Gonyostomumvar liten men ändå potentiellt besvärsbildande. En sammanvägning enligt de nya bedömningsgrundernas metod ger måttlig näringsstatus och enligt de gamla bedömningsgrunderna visade alla delkriterier tydliga till mycket stora avvikelser från jämförvärden. I expertbedömningenbedömsnäringsstatusen i Stora Nätaren som måttlig. Enligt vårt tidigare sätt att klassificera är Stora Nätaren en näringsrik sjö (D). Artantalet var normalt. Risken för långvariga blomningar av potentiellt toxiska cyanobakterier bedöms som mycket stor. 148

153 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga Lilla Nätaren Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: 6465/ Naturvårdsverkets kriterier (27) Surhetsklassning (antal arter i aug) Sammanvägd näringsstatus (aug) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, andel i aug (%) Trofiskt planktonindex, TPI (aug) Expertbedömning: surhetsklassning Expertbedömning: näringsstatus Naturvårdsverkets kriterier (1999) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, biomassa i aug (mg l -1 ) Potentiella toxinbildare (antal släkten) Gonyostomum semen i aug (mg l -1 ) Övrigt Hörnströms trofiindex (aug) Värde EK-kvot Status 48 1, Nära neutralt 2,73 Måttlig 2,69,15 Måttlig 24,2,82 God 2,28,13 Otillfredsställande Nära neutralt Otillfredsställande Avvikelse Bedömning 2,69 Mycket stor Måttligt stor biomassa,65 Mycket stor Liten biomassa 4 Tydlig Måttligt antal,81 Liten Liten biomassa 65,1 Högt index Växtplanktonsammansättning, aug 212 Arter med indikatortal, aug 212 Övriga Cyanobakterier Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) Gonyostomum 8 Grönalger Ögonalger Kiselalger Rekylalger Pansarflagellater Guldalger Antal arter Tidigare utveckling År Biomassa (mg/l) 25, 2, 15, 1, 5,, Tillstånd D E - D D D D D D D D D D Totalt (aug) Cyanobakterier (aug) A = Mycket näringsfattigt B = Näringsfattigt C = Måttligt näringsrikt D = Näringsrikt E = Mycket näringsrikt Kommentar:Växtplanktonsamhälleti Lilla Nätaren kännetecknades av en måttligt stor totalbiomassa och en liten andel cyanobakterier. Växtplanktonsamhället dominerades i år av Gonyostomumsemen, cyanobakterier och kiselalger. TPI-värdet var mycket högt och Hörnströms trofiindex var högt eftersom eutrofiindikatorerna, t ex flera cyanobakterier var talrika. En sammanvägning enligt de nya bedömningsgrunderna ger måttlig näringsstatus och enligt de gamla bedömningsgrunderna visade växtplanktonsamhällets egenskaper tydliga till mycket stora avvikelser från jämförvärden förutom för andelen Gonyostomumdär avvikelsen var liten. I expertbedömningen får Lilla Nätaren otillfredsställande näringsstatus. Orsaken är den påtagliga övervikten av eutrofiindikatorer. Artantalet var normalt. Risken för långvariga blomningar av potentiellt toxiska cyanobakterier bedöms som mycket stor. Enligt vårt tidigare sätt att klassificera är Lilla Nätaren en näringsrik sjö (D). 149

154 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga Ryssbysjön Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: /14236 Naturvårdsverkets kriterier (27) Surhetsklassning (antal arter i aug) Sammanvägd näringsstatus (aug) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, andel i aug (%) Trofiskt planktonindex, TPI (aug) Expertbedömning: surhetsklassning Expertbedömning: näringsstatus Naturvårdsverkets kriterier (1999) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, biomassa i aug (mg l -1 ) Potentiella toxinbildare (antal släkten) Gonyostomum semen i aug (mg l -1 ) Övrigt Hörnströms trofiindex (aug) Värde EK-kvot Status 54 1, Nära neutralt 2,56 Måttlig 12,21,3 Dålig 3,99 1, Hög 2,62,12 Otillfredsställande Nära neutralt Otillfredsställande Avvikelse Bedömning 12,21 Mycket stor Mycket stor biomassa,49 Mycket stor Mycket liten biomassa 5 Stor till mycket stor Stort/mkt stort antal 1,61 Tydlig Måttligt stor biomassa 63,7 Högt index Växtplanktonsammansättning, aug 212 Arter med indikatortal, aug 212 Gonyostomum Grönalger Cyanobakterier Rekylalger Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) Ögonalger Kiselalger Pansarflagellater Guldalger Antal arter Tidigare utveckling År Biomassa (mg/l) 5, 4, 3, 2, 1,, Tillstånd E E E E D E E E E D D D D D D D D D D Totalt (aug) Cyanobakterier (aug) A = Mycket näringsfattigt B = Näringsfattigt C = Måttligt näringsrikt D = Näringsrikt E = Mycket näringsrikt Kommentar: Växtplanktonsamhälleti Ryssbysjön kännetecknades av en mycket stor totalbiomassa med en mycket liten andel cyanobakterier. Biomassan dominerades av Aulacoseira spp. TPI-värdet var mycket högt och Hörnströms trofiindex var högt eftersom eutrofiindikatorerna var många och oligotrofiindikatorer var få. Gonyostomum påträffades i måttligt stor mängd och kan vara potentiellt besvärsbildande. En sammanvägning enligt de nya bedömningsgrunderna ger måttlig näringsstatus. I expertbedömningen sänks statusen till otillfredsställande. Enligt de gamla bedömningsgrunderna visade växtplanktonsamhällets egenskaper tydliga till mycket stora avvikelser från jämförvärden. Artantalet var normalt. Risken för långvariga blomningar av potentiellt toxiska cyanobakterier bedöms som mycket stor. Enligt vårt tidigare sätt att klassificera är Ryssbysjön en näringsrik sjö (D). 15

155 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga Munksjön Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: /14249 Naturvårdsverkets kriterier (27) Surhetsklassning (antal arter i aug) Sammanvägd näringsstatus (aug) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, andel i aug (%) Trofiskt planktonindex, TPI (aug) Expertbedömning: surhetsklassning Expertbedömning: näringsstatus Naturvårdsverkets kriterier (1999) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, biomassa i aug (mg l -1 ) Potentiella toxinbildare (antal släkten) Gonyostomum semen i aug (mg l -1 ) Övrigt Hörnströms trofiindex (aug) Värde EK-kvot Status 44,98 Nära neutralt 3,48 God 1,29,31 God 1,26 1, Hög 1,86,15 Måttlig Nära neutralt God Avvikelse Bedömning 1,29 Tydlig Liten biomassa,2 Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa 1 Ingen eller obetydlig Inga eller få, Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa 46, Måttligt högt index Växtplanktonsammansättning, aug 212 Arter med indikatortal, aug 212 Kiselalger Ögonalger Grönalger Övriga Cyanobakterier Rekylalger 6 Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) Antal arter 4 2 Guldalger Pansarflagellater Tidigare utveckling År Biomassa (mg/l) 15, 1, 5,, Totalt (aug) Cyanobakterier (aug) Tillstånd D D E D D D E D D D C C C C C C C C C A = Mycket näringsfattigt B = Näringsfattigt C = Måttligt näringsrikt D = Näringsrikt E = Mycket näringsrikt Kommentar:Växtplanktonsamhälleti Munksjön kännetecknades av en liten totalbiomassa med en mycket liten andel cyanobakterier. Guld-och rekylalger dominerade. Flera eutrofiindikerande arter förekom och TPI-värdet var högt. Hörnströms trofiindex var måttligt högt. Gonyostomumpåträffades inte i provet. En sammanvägning enligt de nya bedömningsgrundernas metod ger god näringsstatus. I expertbedömningen klassificeras också näringsstatusen som god men Munksjön är svårbedömd och ligger nära gränsen till måttlig status. Enligt de gamla bedömningsgrunderna visade totalbiomassan mycket stor avvikelse och övriga egenskaper inga eller obetydliga avvikelser. Enligt vårt tidigare sätt att klassificera är Munksjön måttligt näringsrik (C). Artantalet var normalt. Risken för långvariga blomningar av potentiellt toxiska cyanobakterier bedöms som liten men den högre totalbiomassan sedan 29 jämfört med de närmast föregående åren indikerar en instabil näringssituation. 151

156 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga Rocksjön Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: /14412 Naturvårdsverkets kriterier (27) Surhetsklassning (antal arter i aug) Sammanvägd näringsstatus (aug) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, andel i aug (%) Trofiskt planktonindex, TPI (aug) Expertbedömning: surhetsklassning Expertbedömning: näringsstatus Naturvårdsverkets kriterier (1999) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, biomassa i aug (mg l -1 ) Potentiella toxinbildare (antal släkten) Gonyostomum semen i aug (mg l -1 ) Övrigt Hörnströms trofiindex (aug) Värde EK-kvot Status 35,78 Surt 4,37 Hög,84,47 God,42 1, Hög -,83,75 Hög Nära neutralt God Avvikelse Bedömning,84 Liten Liten biomassa, Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa 1 Ingen eller obetydlig Inga eller få,34 Liten Liten biomassa 33,8 Lågt index Växtplanktonsammansättning, aug 212 Arter med indikatortal, aug 212 Övriga Cyanobakterier Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) Gonyostomum Ögonalger Grönalger Kiselalger Guldalger Rekylalger Pansarflagellater Antal arter Tidigare utveckling År Biomassa (mg/l) 2,5 2, 1,5 1,,5, Tillstånd C C B/C B/C B/C D C D B C C C B C B B B B B Totalt (aug) Cyanobakterier (aug) A = Mycket näringsfattigt B = Näringsfattigt C = Måttligt näringsrikt D = Näringsrikt E = Mycket näringsrikt Kommentar: Växtplanktonsamhället i Rocksjön kännetecknades av en liten totalbiomassa och en mycket liten andel cyanobakterier. Biomassan dominerades av Gonyostomum och rekylalger. Eutrofiindikerande arter förekom men även oligotrofiindikatorerna (framför allt olika arter av guldalger) var vanliga. TPI-värdet var därför mycket lågt. Även Hörnströms trofiindex var lågt. En sammanvägning enligt de nya bedömningsgrunderna ger hög näringsstatus. Enligt de gamla bedömningsgrunderna visade växtplanktonsamhällets egenskaper liten avvikelse för totalbiomassan samt mängden Gonyostomum semenoch inga eller obetydliga avvikelser från jämförvärden för de övriga egenskaperna. I expertbedömning tas hänsyn till biomassan och att det förekom tydliga eutrofiindikatorer både vid årets och 211 års undersökning, därför klassas näringsstatusen till god. Enligt vårt tidigare sätt att klassificera är Rocksjön en näringsfattig sjö (B). Enligt bedömningsgrunderna bedöms Rocksjön som sur, men mot bakrunden av förekomsten av flera försurningskänsliga taxa klassar vi sjön som nära neutral i expertbedömningen. Risken för långvariga blomningar av potentiellt toxiska cyanobakterier bedöms som ingen eller obetydlig. 152

157 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 9 Artlistor 125. Bunn Lokalkoordinater: / (RT9) RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN1524:26 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Annika Liungman Frekv. Längd*1³ Antal*1³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanocapsa sp. - NÄGELI 2 515,4 Aphanothece sp. - NÄGELI 2 363,3 Cyanocatena imperfecta - (CRONBERG & WEIBULL) JOOSTEN ,3 Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E 2 1,2 Chroococcales obestämd kolonibildande art (<1 µm) ,1 Nostocales Aphanizomenon sp. (tomma ändceller) - MORREN ex BORNET et FLAH. 3 E 2 23,2 Dolichospermum sp. böjd - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. I 2 27,2 Dolichospermum sp. nystan - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. I 2 6,9 Dolichospermum sp. rak - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 2 I 2 88,8 Oscillatoriales Planktothrix sp. - ANAGNOSTIDIS & KOMÁREK 2 16,3 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (1-2 µm) - EHRENBERG I 2 82,54 Cryptomonas sp. (2-3 µm) - EHRENBERG I 2 95,141 Cryptomonas sp. (3-4 µm) - EHRENBERG I 1 6,8,21 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I 3 148,62 Rhodomonas cf. lacustris - PASCHER & RUTTNER -1 I 2 14,1 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Ceratium hirundinella - (O. F. MÜLLER) DUJARDIN I 1,3,21 Gymnodinium sp. (<1 µm) - STEIN -3 I 1 6,8,1 Gymnodinium sp. (1-2 µm) - STEIN I 2 2,1 Gymnodinium sp. (2-4 µm) - STEIN I 1 6,8,44 Peridinium cf. aciculiferum - LEMMERMANN 2 1,7,11 Peridiniales (Peridinium sp./protoperdinium sp.) 2 34,35 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Chrysococcus sp. - KLEBS -2 I 1 6,8,2 Dinobryon bavaricum - IMHOF O 2 48,5 Dinobryon borgei - IMHOF -2 I 2 27,4 Dinobryon divergens - IMHOF I 2 2,2 Epipyxis sp. - EHRENBERG 1 6,8,3 Mallomonas sp. (1-2 µm) - PERTY I 1 6,8,3 Pseudopedinella elastica - SKUJA 2 2,25 Chrysophyceae obestämda monader (5-1 µm) 2 68,1 Chrysophyceae obestämda monader (1-2 µm) 2 27,3 DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Centrales Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 2 14,3 Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN 2 E 2 1,3,3 Aulacoseira sp. (5-1 µm) - THWAITES I 2 1,8 Centrales (<1 µm) I 2 48,8 Centrales (1-2 µm) I 2 34,2 Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS O 2 6,8,1 Pennales Fragilaria crotonensis - KITTON 2 I 3 52,19 Pennales (3-5 µm) I 1 6,8,2 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - GRUNOW I 2 2,,4 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Trachelomonas sp. (<1 µm) - EHRENBERG 3 E 2 95,23 Trachelomonas sp. (15-2 µm) - EHRENBERG 3 E 2 27,58 153

158 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 9 Forts Bunn 125. Bunn Lokalkoordinater: / (RT9) RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN1524:26 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Annika Liungman Frekv. Längd*1³ Antal*1³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CHLOROPHYCEAE (grönalger) Chlorococcales Botryococcus sp. - KÜTZING * I 1,3,2 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 2 88,4 Oocystis sp. - BRAUN I 2 2,4 Pediastrum privum - (PRINTZ) HEGEWALD * 2 O 2 48,9 Scenedesmus sp. - MEYEN E 2 27,1 Chlorococcales obestämd 2 2,6 Ulotrichales Koliella spiculiformis - (VISCHER) HINDÀK 2 293,4 Koliella sp. - HINDÁK 2 2,4 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 2 1,1 Staurastrum sp. - (MEYEN) RALFS I 1 3,4,2 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING O 1,3,1 ÖVRIGA Chrysochromulina parva - LACKEY ,12 Gyromitus cordiformis - SKUJA 2 14,6 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) 3 864,25 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 % Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 154

159 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga Ören Lokalkoordinater: / (RT9) RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN1524:26 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Annika Liungman Frekv. Längd*1³ Antal*1³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Snowella sp. (litoralis/septentrionalis) - ELINKIN I ,33 Nostocales Aphanizomenon sp. - MORREN ex BORNET et FLAHAULT I 2 33,4 Dolichospermum spp. böjd - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. I 1 5,,1 Oscillatoriales Planktothrix isothrix - (SKUJA) KOMÁREK & KOMÁRK.-LEGN. 2 93,4 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (1-2 µm) - EHRENBERG I 2 17,52 Katablepharis ovalis - SKUJA I 1 6,8,3 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I ,76 Rhodomonas lacustris - PASCHER & RUTTNER -1 I 2 88,12 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Ceratium hirundinella - (O. F. MÜLLER) DUJARDIN I 2,7,62 Gymnodinium sp. (1-2 µm) - STEIN I 1 6,8,5 Peridinium sp. - EHRENBERG I 1 14,2 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Dinobryon bavaricum - IMHOF O 2 129,17 Dinobryon borgei - IMHOF -2 I 2 177,3 Dinobryon crenulatum - W: & G.S. WEST -2 O 2 272,34 Dinobryon suecicum var. longispinum - LEMMERM. O 2 27,1 Kephyrion sp. - PASCHER -3 I 2 82,7 Pseudopedinella elastica - SKUJA 2 12,53 Uroglena sp. - EHRENBERG I 2 27,3 Chrysophyceae obestämda monader 2 2,5 DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Centrales Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 2 5,1,1 Aulacoseira sp. (5-1 µm) - THWAITES I 2 12,11 Centrales (1-2 µm) I 2 2,11 Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS O 2 12,9 Pennales Asterionella formosa - HASSALL I 2 24,294 Fragilaria crotonensis - KITTON 2 I 3 37,25 Pennales (1-3 µm) I 2 27,7 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - GRUNOW I 2 5,3,9 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Trachelomonas sp. (1-15 µm) - EHRENBERG 3 E 1 6,8,16 CHLOROPHYCEAE (grönalger) Chlorococcales Dictyosphaerium pulchellum - WOOD 1 I 3 279,19 Pediastrum privum - (PRINTZ) HEGEWALD * 2 O 2 14,3 Pediastrum tetras - (EHRENBERG) RALFS * 2 E 1 6,8,2 Tetrastrum komarekii - HINDAK E 1 6,8,1 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 2 34,3 Staurastrum sp. - (MEYEN) RALFS I 2 6,8,6 ÖVRIGA Gyromitus cordiformis - SKUJA 2 27,6 Pyramimonas sp. - SCHMARDA 1 14,3 Övriga, oidentifierad monad 2 41,6 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) ,1 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 % Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 155

160 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga Landsjön Lokalkoordinater: / (RT9) RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN1524:26 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Carin Nilsson Frekv. Längd*1³ Antal*1³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Microcystis flos-aquae - (WITTROCK) KIRCHNER 3 E 1 133,3 Nostocales Aphanizomenon klebahnii - (ELENK) PECH. & KALINA 3 E 1 27,3 Dolichospermum sp. böjd - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. I 2 96,52 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (1-2 µm) - EHRENBERG I 2 38,27 Cryptomonas sp. (2-3 µm) - EHRENBERG I 2 45,6 Cryptomonas sp. (>4 µm) - EHRENBERG 2 I 2 6,4,87 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I 1 13,1 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Ceratium hirundinella - (O. F. MÜLLER) DUJARDIN I 1,3,2 Gymnodinium sp. (1-2 µm) - STEIN I 2 32,75 Gymnodinium sp. (2-4 µm) - STEIN I 2,7,14 Peridiniopsis polonicum - (WOLOSZYNSKA) BOURRELLY E ,929 Peridinium sp. - EHRENBERG I 3 1,13 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Dinobryon divergens - IMHOF I 1 19,4 Dinobryon sociale - EHRENBERG I 4 19,8 Synura sp. - EHRENBERG I 1 18,2 DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Centrales Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN 2 E 2 19,19 Aulacoseira granulata var. angustissima - (O. MÜLLER) SIMONSEN 3 E ,747 Centrales (<1 µm) I 1 6,4,1 Centrales (1-2 µm) I 1 6,4,7 Stephanodiscus sp. (>4 µm) - EHRENBERG 2 E 3 6,3,126 Pennales Asterionella formosa - HASSALL I 1 2,,1 Fragilaria crotonensis - KITTON 2 I 2 13,2 Staurosira berolinensis - (LEMMERMANN) LANGE-BERTALOT 3 E 3 224,97 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Trachelomonas sp. (2-3 µm) - EHRENBERG 3 E 2 1,,4 CHLOROPHYCEAE (grönalger) Volvocales Carteria sp. - DIESING E 2 32,39 Pteromonas sp. - SELIGO E 2 19,13 Chlorococcales Botryococcus sp. - KÜTZING * I 2 1,,1 Crucigenia tetrapedia - (KIRCHNER) W. & G. S. WEST * I 3 6,4,1 Monoraphidium contortum - (THURET) KOMARKÓVA-LEG. I 2 121,2 Pediastrum tetras - (EHRENBERG) RALFS * 2 E 3,3,2 Scenedesmus sp. - MEYEN E 1 51,1 Övrigt Chlorophyceae obestämda kolonibildande klotformiga 2 153,2 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 1,3,1 Closterium sp. - NITSCH ex RALFS I 2 5,,8 Staurastrum spp. - (MEYEN) RALFS I 2 6,,26 ÖVRIGA Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) ,22 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 % Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 156

161 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga Stensjön Lokalkoordinater: / (RT9) RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN1524:26 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Annika Liungman Frekv. Längd*1³ Antal*1³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Snowella sp. - ELINKIN I 2 24,1 Woronichinia sp. - ELENKIN E 3 183,6 Chroococcales obestämd kolonibildande art ,1 Nostocales Dolichospermum sp. nystan - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. I 2 23,1 Oscillatoriales Romeria sp. - KOCZWARA E 3 674,1 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (<1 µm) - EHRENBERG I 2 54,4 Cryptomonas sp. (1-2 µm) - EHRENBERG I 2 231,73 Cryptomonas sp. (2-3 µm) - EHRENBERG I 2 279,419 Cryptomonas sp. (3-4 µm) - EHRENBERG I 1 6,8,22 Katablepharis ovalis - SKUJA I 1 6,8,1 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I 3 83,56 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Gymnodinium sp. (<1 µm) - STEIN -3 I 2 2,4 Gymnodinium sp. (1-2 µm) - STEIN I 2 14,19 Peridinium umbonatum var. goslaviense - STEIN (WOL.) POP. & PFIEST. 1 6,8,23 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Chrysococcus sp. - KLEBS -2 I 2 27,4 Dinobryon bavaricum - IMHOF O 2 2,2 Dinobryon divergens - IMHOF I 2 82,21 Dinobryon suecicum - LEMMERMANN O 1 6,8,2 Dinobryon sp. - EHRENBERG I 2 2,2 Kephyrion sp. - PASCHER -3 I 1 6,8,1 Mallomonas akrokomos - RUTTNER -2 I 1 6,8,1 Mallomonas sp. (2-3 µm) - PERTY I 2 2,13 Pedinellaceae (Pseudopedinella sp./pedinella sp.) 2 14,4 Synura sp. - EHRENBERG I 2 129,47 Chrysophyceae obestämda monader (2-5 µm) 2 48,4 Chrysophyceae obestämda monader (5-1 µm) 2 34,13 DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Centrales Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 1 1,7,1 Aulacoseira cf. alpigena - (GUNOW) KRAMMER -2 O 2 12,28 Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN 2 E 2 17,51 Aulacoseira sp. (5-1 µm) - THWAITES I 3 172,74 Centrales (<1 µm) I 1 6,8,1 Centrales (1-2 µm) I 2 2,11 Rhizosolenia eriensis - H. L. SMITH I 2 27,1 Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS O 2 15,3 Pennales Asterionella formosa - HASSALL I 2 51,26 Fragilaria crotonensis - KITTON 2 I 3 27,9 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - GRUNOW I 2 71,53 Ulnaria cf. ulna - (NITSCH) LANGE-BERTALOT 2 2 2,,17 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Euglena sp. - EHRENBERG 3 E 2 1,,4 Trachelomonas sp. (<1 µm) - EHRENBERG 3 E 1 6,8,2 157

162 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 9 Forts Stensjön 325. Stensjön Lokalkoordinater: / (RT9) RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN1524:26 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Annika Liungman Frekv. Längd*1³ Antal*1³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CHLOROPHYCEAE (grönalger) Chlorococcales Ankyra lanceolata - (KORS.) FOTT I 1 6,8,2 Dictyosphaerium sp. - NÄGELI I 2 14,2 Monoraphidium contortum - (THURET) KOMARKÓVA-LEG. I 1 6,8,1 Monoraphidium minutum - (NÄGELI) KOMARKÓVA-LEGENEROVÁ 2 I 1 6,8,1 Pediastrum duplex - MEYEN * 3 E 1,3,2 Pediastrum duplex var. gracillimum - W. & G.S. WEST * 3 E 1,3,3 Pediastrum privum - (PRINTZ) HEGEWALD * 2 O 2 14,3 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 2 3,4,2 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING O 2 2,,15 ÖVRIGA Gyromitus cordiformis - SKUJA 2 2,8 Pyramimonas sp. - SCHMARDA 1 6,8,3 Övriga, oidentifierad flagellat (<1 µm) 2 54,2 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) 2 252,4 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 % Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 158

163 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga Stora Nätaren Lokalkoordinater: / (RT9) RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN1524:26 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Annika Liungman Frekv. Längd*1³ Antal*1³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Chroococcus sp. (5-1 µm) - NÄGELI 2 2,6 Microcystis wesenbergii - (KOMÁREK) KOMÁREK in KONDRATEVA 3 E 2 33,1 Microcystis viridis - (A. BRAUN) LEMMERMANN 3 E 2 33,2 Microcystis sp. - KÜTZING E 2 67,2 Snowella sp. (litoralis/septentrionalis) - ELINKIN I 2 681,3 Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E 3 733,23 Woronichinia sp. - ELENKIN E 4 73,217 Nostocales Aphanizomenon cf. klebahnii - (ELENK) PECH. & KALINA 3 E 2 183,2 Dolichospermum sp. böjd - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. I 2 13,1 Dolichospermum sp. rak - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 2 I 2 28,5 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (<1 µm) - EHRENBERG I 2 2,2 Cryptomonas sp. (1-2 µm) - EHRENBERG I 3 579,34 Cryptomonas sp. (2-3 µm) - EHRENBERG I 4 34,427 Cryptomonas sp. (3-4 µm) - EHRENBERG I 1 6,8,31 Katablepharis ovalis - SKUJA I 2 41,2 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I 3 64,47 Rhodomonas lacustris - PASCHER & RUTTNER -1 I 2 34,6 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Ceratium furcoides - (LEVANDER) LANGHANS 2 I 1,3,9 Gymnodinium sp. - STEIN I 2,7,13 Peridiniales (Peridinium sp./protoperdinium sp.) 1,3,4 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Chrysococcus sp. - KLEBS -2 I 2 27,9 Dinobryon sp. - EHRENBERG I 1 6,8,2 Mallomonas akrokomos - RUTTNER -2 I 1 6,8,4 Mallomonas tonsurata (inkl. alpina) - TEILING emend. W. KRIEG. -1 I 2 2,6 Mallomonas sp. (1-2 µm) - PERTY I 2 14,8 Pedinellaceae (Pseudopedinella sp./pedinella sp.) 2 14,2 Synura sp. - EHRENBERG I 1 6,8,9 Chrysophyceae obestämda monader (5-1 µm) 2 34,5 DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Centrales Aulacoseira cf. alpigena - (GUNOW) KRAMMER -2 O 3 327,78 Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN 2 E 2 8,3,71 Aulacoseira sp. (5-1 µm) - THWAITES I 2 14,6 Centrales (1-2 µm) I 2 27,9 Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS O 2 17,3 Stephanodiscus sp. (2-3 µm) - EHRENBERG 2 E 1 6,8,37 Pennales Fragilaria crotonensis - KITTON 2 I 2 1,3 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Phacus longicauda - (EHRENBERG) DUJARDIN 3 E 2 1,,81 Phacus tortus - (LEMMERMANN) SKVORTZOV 3 E 1,3,6 Trachelomonas sp. (<1 µm) - EHRENBERG 3 E 1 6,8,3 159

164 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 9 Forts Stora Nätaren 355. Stora Nätaren Lokalkoordinater: / (RT9) RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN1524:26 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Annika Liungman Frekv. Längd*1³ Antal*1³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CHLOROPHYCEAE (grönalger) Chlorococcales Ankyra lanceolata - (KORS.) FOTT I 2 68,2 Botryococcus sp. - KÜTZING * I 1,3,8 Kirchneriella lunaris - (KIRCHNER) MÖBIUS I 2 354,64 Monoraphidium contortum - (THURET) KOMARKÓVA-LEG. I 2 27,4 Monoraphidium sp. - KOMARKÓVA-LEGENEROVÁ I 1 6,8,3 Pediastrum duplex - MEYEN * 3 E 1,3,1 Pediastrum privum - (PRINTZ) HEGEWALD * 2 O 1 6,8,1 Scenedesmus sp. - MEYEN E 1 27,1 Ulotrichales Koliella sp. - HINDÁK 2 14,5 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 2 3,,2 Closterium cf. gracile - BRÉBISSON ex RALFS O 2 1,,5 Closterium sp. - NITSCH ex RALFS I 1,3,1 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING O 3 16,669 ÖVRIGA Chrysochromulina sp. - LACKEY 1 6,8,2 Gyromitus cordiformis - SKUJA 2 14,13 Övriga, färglös flagellat (5-1 µm) 1 6,8,2 Övriga, oidentifierad flagellat (<1 µm) 1 6,8,2 Övriga, oidentifierad monad (1-2 µm) 2 27,35 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 % Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 16

165 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga Lilla Nätaren Lokalkoordinater: 6465 / (RT9) RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN1524:26 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Annika Liungman Frekv. Längd*1³ Antal*1³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanocapsa sp. - NÄGELI 2 533,5 Microcystis cf. aeruginosa - (KÜTZING) KÜTZING 3 E 3 1,45 Microcystis wesenbergii - (KOMÁREK) KOMÁREK in KONDRATEVA 3 E 3 47,32 Snowella lacustris - (CHODAT) KOMAREK & HINDÁK I 2 45,1 Snowella sp. - ELINKIN I 2 27,1 Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E 3 851,27 Woronichinia sp. - ELENKIN E ,153 Chroococcales obestämd kolonibildande art (<1 µm) ,1 Nostocales Aphanizomenon cf. klebahnii - (ELENK) PECH. & KALINA 3 E ,146 Aphanizomenon yezoense - WATANABE 3 M ,128 Dolichospermum sp. (planctonicum/smithii) - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et 2 al. E 3 23,95 Dolichospermum sp. böjd - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. I 3 453,17 Oscillatoriales Romeria sp. - KOCZWARA E 2 24,3 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (1-2 µm) - EHRENBERG I 2 15,91 Cryptomonas sp. (2-3 µm) - EHRENBERG I 2 Katablepharis ovalis - SKUJA I 2 41,2 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I 2 449,37 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Gymnodinium sp. (2-4 µm) - STEIN I 2 27,67 Peridinium sp. - EHRENBERG I 2 2,9 Peridiniales obestämd 1 14,8 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Chrysococcus sp. - KLEBS -2 I 2 82,29 Dinobryon bavaricum - IMHOF O 2 41,12 Kephyrion sp. - PASCHER -3 I 1 14,1 Mallomonas sp. (1-2 µm) - PERTY I 2 27,8 Spiniferomonas sp. - TAKAHASHI -2 I 1 14,4 Chrysophyceae obestämda monader (5-1 µm) 2 41,14 Chrysophyceae obestämda monader (1-2 µm) 2 54,63 DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Centrales Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN 2 E 3 75,374 Aulacoseira granulata var. angustissima - (O. MÜLLER) SIMONSEN 3 E 2 54,17 Aulacoseira sp. (5-1 µm) - THWAITES I 2 245,197 Centrales (1-2 µm) I 2 15,33 Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS O 2 1,3,2 Stephanodiscus sp. - EHRENBERG 2 E 1,7,5 Pennales Asterionella formosa - HASSALL I 2 88,38 Pennales (5-1 µm) I 1 14,4 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Euglena cf. oxyuris - SCHMARDA 3 E 1,7,19 161

166 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 9 Forts Lilla Nätaren 356. Lilla Nätaren Lokalkoordinater: 6465 / (RT9) RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN1524:26 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Annika Liungman Frekv. Längd*1³ Antal*1³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CHLOROPHYCEAE (grönalger) Volvocales Chlamydomonas-typ I 2 27,15 Eudorina sp. - EHRENBERG 2 95,2 Chlorococcales Ankyra lanceolata - (KORS.) FOTT I 2 163,6 Micractinium pusillum - FRESENIUS 2 E 2 8,2 Monoraphidium contortum - (THURET) KOMARKÓVA-LEG. I 2 54,1 Scenedesmus cf. arcuatus - (LEMMERM.) LEMMERM. E 2 68,16 Scenedesmus sp. - MEYEN E 2 54,3 Övrigt Chlorophyceae (Koliella sp./monoraphidium sp.) 1 14,3 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 2 34,3 Closterium sp. - NITSCH ex RALFS I 1 6,8,4 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING O 2 22,89 ÖVRIGA Chrysochromulina parva - LACKEY ,2 Övriga, oidentifierad flagellat (<1 µm) 2 136,6 Övriga, oidentifierad monad 2 639,128 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 % Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 162

167 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga Ryssbysjön Lokalkoordinater: / (RT9) RAPPORT Nivå: -2 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN1524:26 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Annika Liungman Frekv. Längd*1³ Antal*1³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Microcystis wesenbergii - (KOMÁREK) KOMÁREK in KONDRATEVA 3 E 3 75,43 Microcystis sp. (>4 µm) - KÜTZING 3 E 2 1,7 Woronichinia sp. - ELENKIN E 2 55,14 Woronichinia sp. (annan) - ELENKIN E ,84 Nostocales Aphanizomenon sp. - MORREN ex BORNET et FLAHAULT I ,187 Dolichospermum sp. (circinale/crassum) - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 3 E 2 266,141 Dolichospermum sp. rak - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 2 I 2 4,9 Oscillatoriales Pseudanabaena sp. - LAUTERBORN E 2 18,1 Oscillatoriales obestämd 2 6,2 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (1-2 µm) - EHRENBERG I 1 2,4 Cryptomonas sp. (2-3 µm) - EHRENBERG I ,432 Cryptomonas sp. (3-4 µm) - EHRENBERG I 2 61,25 Katablepharis ovalis - SKUJA I 2 61,3 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I 2 286,23 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Peridinium sp. - EHRENBERG I 1 1,49 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Mallomonas caudata - IWANOFF I 1 1,,5 Mallomonas tonsurata - TEILING emend. W. KRIEG. -1 I 1 2,23 Mallomonas sp. (2-3 µm) - PERTY I 2 41,27 Pedinella sp. - WYSSOTZKI 2 41,3 Pedinellaceae (Pseudopedinella sp./pedinella sp.) 1 2,1 Chrysophyceae (5-1 µm) 2 24,68 Chrysophyceae obestämda monader (1-2 µm) 1 2,95 DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Centrales Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN 2 E 3 6,429 Aulacoseira granulata var. angustissima - (O. MÜLLER) SIMONSEN 3 E ,421 Aulacoseira sp. (<5 µm) - THWAITES I ,137 Aulacoseira sp. (5-1 µm) - THWAITES I ,311 Centrales (<1 µm) I 2 41,1 Centrales (1-2 µm) I 2 123,61 Centrales (>3 µm) I 2 6,,49 Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS O 2 112,11 Pennales Asterionella formosa - HASSALL I 2 123,45 Diatoma tenuis - AGARDH E 2 41,32 Fragilaria crotonensis - KITTON 2 I 2 45,13 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Phacus tortus - (LEMMERMANN) SKVORTZOV 3 E 1 1,,31 Trachelomonas sp. (<1 µm) - EHRENBERG 3 E 1 2,8 Trachelomonas sp. (1-15 µm) - EHRENBERG 3 E 2 163,

168 VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDE VÄTTERNS SÖDRA TILLFLÖDEN 212 Bilaga 9 Forts Ryssbysjön 365. Ryssbysjön Lokalkoordinater: / (RT9) RAPPORT Nivå: -2 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN1524:26 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Annika Liungman Frekv. Längd*1³ Antal*1³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CHLOROPHYCEAE (grönalger) Chlorococcales Botryococcus sp. - KÜTZING * I 2 2,,75 Dictyosphaerium sp. - NÄGELI I 2 5,,2 Micractinium pusillum - FRESENIUS 2 E 3 175,8 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 2 61,2 Monoraphidium minutum - (NÄGELI) KOMARKÓVA-LEGENEROVÁ 2 I 2 41,2 Oocystis sp. - BRAUN I 1 2,11 Pediastrum duplex - MEYEN * 3 E 1 2,14 Pediastrum sp. (boryanum/duplex). - MEYEN * 3 E 1 1,,5 Scenedesmus cf. arcuatus - (LEMMERM.) LEMMERM. E 2 8,,2 Scenedesmus sp. - MEYEN E 1 1,,2 Scenedesmus sp. (annan) - MEYEN E 1 1,,1 Tetraëdron minimum - (A. BRAUN) HANSGIRG E 1 2,129 Ulotrichales Koliella longiseta - (VISCHER) HINDÀK 1 1,,1 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 2 112,8 Closterium sp. - NITSCH ex RALFS I 2 41,6 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING O ,612 ÖVRIGA Aulomonas purdyi - LACKEY, ,4 Chrysochromulina parva - LACKEY ,7 Övriga, oidentifierad flagellat 2 368,13 Övriga, oidentifierad monad (5-1 µm) 3 225,22 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 % Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 164