MÖRRUMSÅN 2009 Mörrumsåns vattenvårdsförbund

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MÖRRUMSÅN 2009 Mörrumsåns vattenvårdsförbund"

Transkript

1 MÖRRUMSÅN 2009 Mörrumsåns vattenvårdsförbund

2 ALcontrol AB Kund Foto på framsidan Projektledare Kvalitetsgranskning av rapport Kontaktperson Projektledare Kontaktperson Mörrumsåns vattenvårdsförbund Mörrumsåns vattenvårdsförbund Mörrumsån vid Örkens utlopp (Foto: Håkan Olofsson) Håkan Olofsson (ALcontrol AB) Susanne Holmström (ALcontrol AB) Håkan Olofsson (ALcontrol AB) Tel alt Karins gränd HALMSTAD Kenth Håkansson (Växjö kommun) Tel: Box VÄXJÖ

3 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND... 5 Rapportens utformning... 5 Undersökningarna... 5 Avrinningsområdet... 5 RESULTAT OCH DISKUSSION... 8 Väder och vattenföring... 8 Siktdjup och klorofyll Surhet och försurning Organiskt material och syreförhållanden Ljusförhållanden Fosfor Kväve Föroreningsbelastande verksamheter och ämnestransporter Metaller i vatten Metaller i sediment Växtplankton Bottenfauna Elfiske MILJÖMÅL REFERENSER BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd BILAGA 2. Föroreningsbelastande verksamheter BILAGA 3. Händelser vid ån och Miljöskyddande åtgärder BILAGA 4. Fysikaliska och kemiska vattenundersökningar BILAGA 5. Vattenföring, transport och arealspecifik förlust BILAGA 6. Metaller i vatten BILAGA 7. Metaller i sediment BILAGA 8. Växtplankton BILAGA 9. Bottenfauna BILAGA 10. Elfiske BILAGA 11. Kalkeffektuppföljning

4

5 MÖRRUMSÅN 2009 ALcontrol Sammanfattning SAMMANFATTNING På uppdrag av Mörrumsåns vattenvårdsförbund har ALcontrol AB utfört recipientkontrollen i Mörrumsån sedan Föreliggande rapport är en sammanställning av resultaten från Temperatur, nederbörd och vattenföring Året inleddes med rejält kallt väder men kylan kom av sig en bit in i januari. Våren blev övervägande varm särskilt i april som bjöd på mycket sol och värmerekord för månaden. Inledningen av juni var ovanligt sval, men resten av sommaren blev förhållandevis varm. Sommarvärmen höll i sig långt in i september. Oktober blev ovanligt kall, men mildluften återkom i november. I mitten av december kom vintern. I Växjö blev årsmedeltemperaturen 7,0 C, vilket var 0,9 grader varmare än normalt (d.v.s. medelvärdet för perioden ). I Växjö föll 618 mm nederbörd, vilket var i nivå med normal nederbörd för perioden Årsmedelvattenföringen i Mörrumsån vid Mörrum blev 23 m3/s, vilket var ca 12 % lägre än medelvärdet för perioden Den högsta dygnsmedelvattenföringen i ån uppmättes den 9:e januari. Vattenföringen vid Mörrum var då 60 m 3 /s. I mitten av juli var vattenföringen som lägst under året, 7,6 m 3 /s. Försurningstillstånd De geologiska förhållandena inom Mörrumsåns avrinningsområde gör att stora områden är känsliga för den höga belastningen av försurande ämnen. Många sjöar och vattendrag åtgärdas genom kalkning för att motverka försurningseffekter. En naturlig återhämtning, tack vare minskande nedfall av försurande ämnen, bidrar också till att en förbättring med avseende på försurningspåverkan kan ses på många håll. Vid flertalet provtagningslokaler bedömdes motståndskraften mot försurning generellt som god till mycket god vid årets mätningar. Endast vid Boskvarnasjöns utlopp var motståndskraften mot försurning svag. Vid tre lokaler, Boskvarnasjöns utlopp, Obyån och Opparydsbäcken, uppmättes ph-värden lägre än 6,0. Vid övriga lokaler var ph-värdena tillfredsställande, d.v.s. ph-värden > 6,0. Undersökningarna av bottenfauna i Bergunda kanal samt i Mörrumsåns huvudfåra vid Kråkesjöns utlopp samt i den nedre delen av ån (Åkeholm, Svängsta och Forsbacka) visade inga tecken på negativ påverkan av försurning. Samtliga dessa lokaler bedömdes som nära neutrala med avseende på surhet. Bedömt utifrån växtplankton rådde nära neutrala surhetsförhållanden vid samtliga undersökta sjölokaler. Organiska ämnen och syretillstånd Vid Boskvarnasjöns utlopp, Drättingesjöns utlopp, i Kavleån och Vederslövsån samt i biflödena inom Salens tillrinningsområde och flertalet inom Aggåns avrinningsområde var halterna av organiska ämnen mycket höga vid årets mätningar. Vid övriga lokaler var halterna måttligt höga till höga. För de allra flesta lokalerna syns en signifikant trend med ökande halter av organiskt material sedan mitten av talet. Vid alla provtagningslokalerna, med undantag av Obyån, var syretillståndet tillfredsställande (årslägstavärden >5 mg/l). De lägsta syrehalterna uppmättes generellt i juli och augusti i samband med låg vattenföring och höga vattentemperaturer. I Obyån var syrehalten som lägst 4,4 och 4,6 mg/l vid provtagningarna i juli och augusti. Så låga syrehalter har bara noterats vid denna lokal vid ett tidigare tillfälle, augusti De låga syrehalterna orsakades tro- 1

6 MÖRRUMSÅN 2009 ALcontrol Sammanfattning ligtvis av stor nedbrytning av organiskt material, syretäring vid nitrifikation (omvandling av ammonium till nitrat) i kombination med dålig syresättning av vattnet. Vattenfärg och grumlighet Merparten av vattendragen var betydligt till starkt färgade De högsta färgtalen uppmättes vid Drättingesjöns utlopp och i Kavleån samt i vissa biflöden inom Salens och Aggåns tillrinningsområden. Vid i stor sett alla provtagna lokaler har vattenfärgen ökat signifikant framför allt sedan mitten av 1990-talet. Den brunifiering som syns i Mörrumsån sedan mitten av 1990-talet kan antagligen till stor del förklaras av ökande temperaturer, ökande nederbörd och ökande vattenföring, som karakteriserade stora delar av 1990-talet. Det minskade nedfallet av sura svavelföreningar anses dock av en del vara den viktigaste drivkraften bakom brunifieringen (Donald T. Monteith et al. 2007). Ökad humusupplagring i marken och minskat nedfall av sura svavelföreningar tillsammans med ett varmare klimat med mer regn och ökad avrinning verkar sammantaget kunna ge förutsättningar för höga humushalter och färgtal i Mörrumsån. Näringsstatus Statusen med avseende på näringsämnen bedömt utifrån fosforhalter, siktdjup och klorofyll redovisas i Tabell I. Vid bedömningarna av fosfor har hänsyn ej tagits till andel jorbruksmark. De största orsakerna till att vissa vattenområden inom Mörrumsåns avrinningsområde inte uppnår god näringsstatus är påverkan från jordbruksverksamhet, tidigare och nuvarande utsläpp från reningsverk samt utsläpp från enskilda avlopp. I vissa fall kan också en ökad belastning av organiskt material i kombination med ett varmare klimat bidra till ökade eutrofieringseffekter. Tabell I. Klassning av näringsstatus vid de undersökta lokalerna med utgångspunkt från fosfor, siktdjup och klorofyll. Klassningen baseras på data från H=Hög, G=God, M=Måttlig, O=Otillfredsställande och D=Dålig. Hänsyn har inte tagits till andel jordbruksmark. Lokal Fosfor Siktdjup Klorofyll 101 Boskvarna H 104 Änghultasj. H 107 Norrsjön G 110 Madkroken H 426 Drättingesjöns utl. M 478 Ramkv.ån G 115 Örken utl H 118 Drevsjöns utlopp G 175 Sörabysjöns utl. G 132 Tolgsjöns utlopp H 438 Kavleån M 139 Bergsnäs G 429 Trummen ut O 430 Växjösjön ut O 315B Sundet ny punkt D 318 Bergunda kanal D 143 Kråkesjön M 147 Helige å, Os M 322 Dansjöns inlopp M 351 Lekarydsån M 327 Skaddeån O 151 Salen norra ut M 329 Kojtasjön inl O 350 Obyån M 333 Opparydsbäcken D 154 Salens utl M 432 Vederslövsån M 400 Bostorpsån M 342 Torsjöns utlopp G 343 Skyeån G 464 Södragård O 436 Tävelsåsbäcken M 344 Aggåns ufl. i Åsnen O 201 Hackekvarn M 219 Forsbacka G 111 Örkens norra del - H H 113 Örkens södra del - M ej god 468 Trummen - O ej god 469 Växjösjön - M ej god 313 S Bergundasjön - O ej god 316 N Bergundasjön D D ej god 150 Salen norra delen - D ej god Den totala fosfortransporten från Mörrumsån till havet blev ca 15 ton år Skillnaderna mellan transporterna olika år följer i stort variationerna i vattenföringen. Från slutet av 1960-talet minskade fosfortransporterna tydligt fram till mitten av talet. Från mitten av 1970-talet och fram till 2009 har dock fosfortransporterna i Mörrumsån vid Mörrum ökat signifikant (p<0,01; Mann-Kendall test). Flödesviktade fosforhalter visar minskande halter fram till mitten av 1980-talet och därefter signifikant ökande halter. 2

7 MÖRRUMSÅN 2009 ALcontrol Sammanfattning Kvävetillstånd Vid merparten av de provtagna lokalerna i rinnande vatten var kvävehalterna måttligt höga till höga. Vid fem lokaler (Trummens utlopp, Norra Bergundasjöns utlopp, Obyån uppströms Kojtasjön, Obyån uppströms Salen samt Opparydsbäcken) var halterna mycket höga men inte vid någon lokal var kvävehalterna extremt höga. För flertalet lokaler finns en signifikant trend med minskande kvävehalter under perioden Vid flertalet provtagna lokaler var kvävehalterna vid årets undersökningar klart högre än beräknade ursprungshalter (Naturvårdsverket 1999). Detta visar att den regionala kvävebelastningen i form av luftföroreningar samt kväveförluster från såväl jordbruksmark som skogsmark är av stor betydelse. De tydligast påverkade lokalerna med avseende på kväve var dock Norra Bergundasjöns utlopp (inverkan från Växjö reningsverk) och Obyån uppströms Kojtasjön (inverkan från Vislanda ARV). För kvävetransporten vid Mörrum syns en signifikant ökning under och talet. Under de senaste åren har kvävetransporten varierat mycket utan någon tendens till ökning eller minskning. Kvävetransporten följer, liksom fosfortransporten, vattenföringen mycket väl. Flödesviktade kvävehalter visar liknande mönster. Den tydligaste ökningen för de flödesviktade kvävehalterna skedde från 1965 till mitten av 1980-talet. Under och 2000-talet syns inte någon generell tendens till ökning eller minskning. Från 2002 till 2005 minskade halterna dock tydligt, men de senaste åren har de flödesviktade kvävehalterna åter varit förhållandevis höga även om halterna har minskat något sedan Metaller i vatten och sediment Årsmedelvärdena för metaller i vatten vid årets undersökningar motsvarade överlag mycket låga till låga halter, vilket innebär inga eller små risker för biologiska effekter. Förhöjda nickelhalter uppmättes dock vid Södra och Norra Bergundasjöns utlopp. Vid Växjösjöns utlopp samt i Lekarydsån noterades något förhöjda kopparhalter. Vid övriga lokaler och för övriga undersökta metaller kunde ingen metallpåverkan styrkas. Samtliga metaller i vatten vid samtliga undersökta lokaler underskred gällande gränsvärden och miljökvalitetsnormer. Undersökningar av metaller i sediment visade att metallpåverkan framför allt kan styrkas för koppar i Växjösjön och nickel Södra Bergundasjön. Växtplankton Den sammanvägda näringsstatusen med avseende på växtplankton under perioden visas i Tabell I. Enligt bedömningsgrunderna rådde god näringsstatus i Örken norra delen, Örken södra delen och Salens norra del. I Trummen, Växjösjön, Södra Bergundasjön och Norra Bergundasjön rådde otillfredsställande näringsstatus. I den norra delen av Örken har växtplanktonsamhället varit relativt stabilt de senaste åren medan växtplanktonmängden varierat påtagligt i den södra delen. Jämfört med tidigare år under 2000-talet var dock situationen relativt bra under 2009 även i den södra delen. I Salen har växtplanktonmängden och dess sammansättning varierat påtagligt, vilket är vanligt i Gonyostomumsjöar var ett relativt bra år jämfört med tidigare år under det senaste decenniet. För Trummen, Södra Bergundasjön och Norra Bergundasjön var år 2009 ett förhållandevist algrikt år. Den antydan till förbättring som kunde skönjas under 2007 och 2008 i Södra och Norra Bergundasjön har därmed inte fortsatt. I Växjösjön har situationen förbättrats efter mycket höga biomassor år Vid provtagningen i augusti 2009 var dock totalbiomassan mycket stor i Växjösjön. Andelen cyanobakterier var dock relativt liten. 3

8 MÖRRUMSÅN 2009 ALcontrol Sammanfattning Bottenfauna Samtliga bottenfaunalokaler i rinnande vatten klassades som nära neutrala med avseende på surhet. Statusen med avseende på eutrofiering bedömdes som: hög på stationerna i Madkroken och i Mörrumsåns huvudfåra vid Åkeholm, Svängsta och Forsbacka god på stationen i Norra Bergundasjön och på lokal 143 i Helgaån måttlig på lokal 318 i Bergunda kanal otillfredsställande på stationerna i Södra Bergundasjön och i Växjösjön. Någon negativ påverkan från fiskodlingen i Madkroken på bottenfaunan i odlingens närområde kunde inte verifieras år Flertalet undersökta bottenfaunalokaler i rinnande vatten bedömdes ha höga eller mycket höga naturvärden med avseende på bottenfaunan. Några rödlistade arter påträffades inte 2009, men däremot påträffades sammanlagt sju ovanliga arter. Bottenfaunan på de undersökta lokalerna i rinnande vatten indikerade i stort sett oförändrade miljöförhållanden sedan undersökningarna startade 1995 i dessa delar av Mörrumsåns vattensystem. Elfiske Mörrumsån utgör viktiga reproduktionsområden för lax och havsöring och är av mycket stor betydelse för förekomsten av vildlax i södra Östersjön. Elfiskeundersökningar inom ramen för den samordnade recipientkontrollen utfördes på fyra lokaler i Mörrumsåns vattensystem år Vid Kråkesjöns utlopp klassades den ekologiska statusen som dålig p.g.a. avsaknad av reproduktion av laxfisk. Vid Åkeholm indikerade resultaten att lokalen fortsatt utgör en god uppväxtmiljö för laxfisk. Vid Ekeberg har lax påträffats vid samtliga undersökningar sedan Fångsterna har i samtliga fall dominerats av ensomriga laxar, vilket indikerar att lokalen är av viss betydelse som uppväxtmiljö för laxfisk. Vid Forsbacka har lax påträffats vid samtliga provfisken sedan Sammantaget indikerar resultaten att lokalen tidvis utgör viktig uppväxtplats för laxfiskar. Tabell I. Klassificering av näringsstatus enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder med hjälp av växtplankton i Mörrumsåns sjöar , dels i augusti varje enskilt år, dels sammanvägt över treårsperioden. Provtagningspunkt Sammanvägt Örken, norra delen Hög God God God 113 Örken, södra delen God Måttlig God God 150 Salen, norra delen God Måttlig God God 313 Södra Bergundasjön Otillfredsställande Otillfredsställande Otillfredsställande Otillfredsställande 316 Norra Bergundasjön Otillfredsställande Otillfredsställande Dålig Otillfredsställande 468 Trummen Måttlig Måttlig Otillfredsställande Otillfredsställande 469 Växjösjön Otillfredsställande Måttlig Måttlig Otillfredsställande 4

9 MÖRRUMSÅN 2009 ALcontrol Bakgrund BAKGRUND På uppdrag av Mörrumsåns vattenvårdsförbund har ALcontrol AB utfört recipientkontrollen i Mörrumsån sedan Föreliggande rapport är en sammanställning av resultaten från Mörrumsåns vattenvårdsförbund bildades 1973 genom sammanslagning av Övre och Nedre Mörrumsåns vattenvårdsförbund (bildade 1964 respektive 1968). Enligt stadgarna har förbundet till uppgift att verka för en god vattenvård inom Mörrumsåns avrinningsområde. För detta ändamål skall förbundet företa utredningar till nytta för planerings- och utvecklingsarbetet inom avrinningsområdet samt låta utföra årliga, samordnade recipientundersökningar. Rapportens utformning I denna rapports huvuddel redovisas resultaten kortfattat. Metodik, rådata samt mer information om de biologiska undersökningarna redovisas i respektive bilaga. I årsrapporten för 2008 redovisades tidsserier och treårsbedömningar ( ) enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder (1999 och 2007) vid samtliga provtagningslokaler. Denna typ av redovisning återkommer efter undersökningarna Undersökningarna Undersökningarna 2009 har utförts i enlighet med Mörrumsåns kontrollprogram, fastställt av länsstyrelserna i Kronobergs och Blekinge län I kontrollen ingår totalt 57 provtagningspunkter (Tabell 1 och Karta 1). Avrinningsområdet Mörrumsån rinner upp i Jönköpings län, där sjön Vrången (öster om Lindshammar) betraktas som åns källsjö. Avrinningsområdet omfattar 3369 km 2, varav 90 % ligger i Kronobergs län, framför allt i Växjö och Alvesta kommuner. Mörrumsån mynnar i Östersjön vid Elleholm, strax söder om samhället Mörrum. Mörrumsån är 183 km från Vrången ner till mynningen i Östersjön, med en höjdskillnad på 280 m. Åsnen och Helgasjön är de största sjöarna i systemet. De största biflödena är Aggån, Lekarydsån, Änganäsån, Asaån, Obyån och Rottneån. Berggrunden uppströms och omkring Åsnen består av granitoider/vulkaniska bergarter med låg vittringsbenägenhet. Det innebär att sur nederbörd som tränger ned i marken inte neutraliseras i någon större utsträckning. En bit nedströms Åsnen blir berggrunden något mer lättvittrad. Jordarterna i området domineras av morän, med inslag av kalt berg/tunt jordtäcke och stråk av isälvssediment. I mynningsregionen finns mer sammanhängande områden med kalt berg/ tunt jordtäcke. Avrinningsområdet består av ca 61 % skog, ca 7,7 % åker, ca 4,8 % betesmark, ca 12,7 % vatten och ca 13,8 % övrig mark (SCB 2008). Åkermarken är koncentrerad till trakterna kring Helgasjön, Salen och Åsnen samt det kustnära området. Totalt antal djurenheter var år 2005 ca st. Befolkningsmängden inom avrinningsområdet var år 2005 ca st varav ca bodde i glesbygd. Av befolkningen bosatta i småhus och lantbruk var ca kopplade till kommunalt avlopp medan hade enskilt avlopp och 324 saknade avlopp fritidsfastigheter hade enskilt avlopp och fritidsfastigheter saknades avlopp. 5

10 MÖRRUMSÅN 2009 ALcontrol Bakgrund Tabell 1. Provtagningspunkter och undersökningsprogram i Mörrumsåns avrinningsområde. FK = fysikaliska och kemiska undersökningar (3, 6 resp. 12 ggr per år), MIV = metaller i vatten (6 ggr per år), Sed = metaller i sediment, Pl = plankton (1, 2 eller 6 ggr per år), Kl = klorofyll (1, 2 eller 6 ggr per år), Bf = bottenfauna, Fisk = elfiske i rinnande vatten/nätprovfiske i sjöar. Provpunkterna 1, 2, och 3 samt 110B och 315B är tillägg utöver kontrollprogrammet daterat Nr Namn X-koord Y-koord Undersökningsprogram 101 Boskvarnasjöns utlopp FK6 104 Änghultasjöns utlopp FK3 107 Norrsjöns utlopp FK3 1 Madkroken Bf 2 Madkroken Bf 3 Madkroken Bf Madkrokens utlopp uppströms timmerupplag FK3 110B 110 Madkrokens utl FK3 426 Drättningesjöns utlopp i Örken FK6 478 Ramkvillaåns mynning FK6 111 Örken norra delen Pl2 Kl2 Bf* Sed** Fisk** 113 Örken södra delen Pl2 Kl2 Bf* Sed** 115 Örkens utlopp FK6 MIV6 118 Vartorp uppströms dammen FK6 120 Övrasjöns mitt Sed* 125 Sörabysjön södra Pl1* Kl1* Bf* Sed** 175 Sörabysjöns utlopp FK6 427 Skärlen (Asaån) Pl1* Kl1* Bf* Sed** 132 Åby FK12 MIV6 438 Kavleåns mynning FK6 305 Innaren (Rottneån) Pl1* Kl1* Bf* Sed** 178 Arabyviken (Helgasjön) Pl1* Kl1* Bf* Sed** Fisk** 139 Helgasjöns utlopp Bergsnäs FK Trummen mitt Pl6 Kl6 Bf* Sed* 429 Trummen utlopp FK6 MIV6 469 Växjösjön mitt Pl6 Kl6 Bf Sed 430 Växjösjön utlopp FK6 313 Södra Bergundasjön Pl6 Kl6 Bf Sed 315B Sundet ny punkt FK Sundet FK12 MIV6 316 Norra Bergundasjön FK6 Pl6 Kl6 Bf Sed 318 Bergunda kanal FK12 MIV6 Bf 143 Kråkesjöns utlopp FK12 MIV6 Bf Fisk 147 Os FK6 Bf* 322 Lekarydsån, uppstr Dansjön FK6 351 Lekarydsån, mynning i Salen FK6 MIV6 327 Skaddeån, mynning i Salen FK6 329 Obyån, Kojtasjöns inlopp FK6 350 Obyån, mynning i Salen FK6 148 Salen längst norrut Pl1* Kl1* Bf* Sed** 150 Salen norra delen Pl1 Kl1 Fisk** 151 Salen norra delen ut FK6 152 Salen södra delen Pl1* Kl1* Bf* Sed** 333 Opparydsbäcken (vid Grimslöv) FK6 154 Salens utlopp, Huseby FK6 432 Vederslövsåns mynning i Åsnen FK6 400 Bostorpsån Näsbykvarn FK6 342 Torsjöns utlopp FK6 343 Skyeån nedströms Ingelstad FK6 464 Yttre kanal Södragård FK6 436 Tävelsåsbäcken vid St Trängslet FK6 344 Aggåns mynning i Åsnen FK6 156 Åsnen Kalvsviksfjorden Fisk** 201 Åsnens utlopp Hackekvarn FK6 211 Åkeholm Bf Fisk 213 Svängsta Bf Fisk 219 Forsbacka FK12 MIV6 Bf Fisk = prov tas 2009 = prov tas 2009 * = prov tas vart tredje år (2011) ** = prov tas vart sjätte år (2014) 6

11 MÖRRUMSÅN 2009 ALcontrol Bakgrund Lekarydsån # 322 # # 427 # # 111 Örken 104 # 120 # # Madkroken # # # # # 426 # 132 # # # 400 # Helgasjön Skaddeån Obyån # # 139 # # # # # ## # # # # 350 # # 152 Salen # # # # # 464 # # 342 # 343 Aggån # # # # ## B 469 # 430 # # 429 # # 468 Åsnen # # # # Provtagningslokaler Mörrumsån Mörrumsåns huvudfåra Vattendrag 211 # # 213 Tätorter Sjöar Sankmark # 219 Skogsmark Öppen mark Karta 1. Mörrumsåns avrinningsområde med provtagningspunkter. Digitala kartskikt med markanvändning, sjöar och vattendrag har erhållits från Lantmäteriverket i Gävle (!"Lantmäteriverket Gävle Medgivande I 2010/0063). Avrinningsområdets gräns har erhållits från SMHI. 7

12 MÖRRUMSÅN 2009 ALcontrol Väder och vattenföring RESULTAT OCH DISKUSSION Väder och vattenföring Lufttemperatur och nederbörd Uppgifter om lufttemperatur och nederbörd är hämtade från SMHI:s meteorologiska station i Växjö. Stationen speglar väl de klimatologiska förhållandena i avrinningsområdets övre del och representerar ganska väl förhållandena i den södra delen. # I Växjö var årsmedeltemperaturen 7,0 C, vilket var 0,9 grader varmare än normalt (d.v.s. medelvärdet för perioden ). # Endast juni, oktober och december blev något kallare/svalare än normalt (Figur 1). # Februari och maj blev temperaturmässigt förhållandevis normala. # Övriga månader blev varmare/mildare än normalt. För april blev avvikelsen jämfört med normal temperatur mycket stor. Ett nytt temperaturrekord för månaden noterades med 9 C jämfört med tidigare rekord 8,7 C från år # I Växjö föll 618 mm nederbörd under år 2009, vilket var i nivå med normal nederbörd för perioden # De mest nederbördsrika månaderna blev juni och juli med 90 och 98 mm. Andra månader med mer nederbörd än normalt var maj och november (Figur 2). # April blev en mycket nederbördsfattig månad. Såväl temperaturen som nederbörden visar en tendens till svagt ökande värden för perioden (Figur 4 och Figur 5). Sedan 1988 har alla år utom 1996 varit varmare än normalt. De kallaste åren under perioden har varit 1985 och De varmaste åren har varit 1975, 1989, 1990, 2000, 2006, 2007 och Nederbörden har varierat mycket mellan olika år. Minst nederbörd under perioden föll Även 1996 var ett förhållandevis torrt år. Mest nederbörd föll Sedan 1990 har alla år utom 1996 och 2009 varit mer nederbördsrika än normalt. Minst nederbörd den senaste 13-årsperioden föll 2005 och Lufttemperatur ( C) J F M A M J J A S O N D 2009 max min Figur 1. Månadsmedeltemperaturer i Växjö (SMHI 6542) 2009 i jämförelse med medelvärdet för åren De streckade linjerna visar högsta respektive lägsta månadsmedelvärde sedan Nederbörd (mm) max min J F M A M J J A S O N D Figur 2. Månadsnederbörd i Växjö (SMHI 6542) 2009 i jämförelse med medelvärdet för åren De streckade linjerna visar högsta respektive lägsta månadsnederbörd sedan

13 MÖRRUMSÅN 2009 ALcontrol Väder och vattenföring Vattenföring Vattenföringen 2009 vid alla PULS- och vattenföringsstationer redovisas i Bilaga 5. Vattenföringen styr ämnestransporten av t.ex. kväve, fosfor och organiskt material. Transporterna ökar med ökad vattenföring. Även ämneshalterna påverkas av vattenföringen. I de flesta vattensystem, som ej är starkt påverkade av punktkällor, ökar halterna av fosfor, kväve och organiskt material med ökad vattenföring till följd av ökad mark- och sedimenterosion samt urlakning från omgivande mark. Relationen är tydligast i vattensystem som har liten sjöareal. I Mörrumsån är sjöarealen stor särskilt i nedre delen av ån som påverkas positivt av sjöarnas utjämnande effekt. # Årsmedelvattenföringen i Mörrumsån vid Mörrum var 23 m3/s år 2009, vilket var ca 12 % lägre än medelvärdet för perioden # De högsta månadsmedelvattenföringarna under året uppmättes i januari, februari, mars och april (Figur 3). Ingen månadsmedelvattenföring blev rekordhög eller rekordlåg för säsongen. # Den högsta dygnsmedelvattenföringen i ån uppmättes den 9:e januari. Vattenföringen vid Mörrum var då 60 m 3 /s (Figur 3). # Högre vattenföring än normalt (d.v.s. medelvattenföring ) uppmättes endast i januari (Figur 3). Övriga månader var vattenföringen lägre än normalt. # I mitten av juli var vattenföringen som lägst under året 7,6 m 3 /s (Figur 3). Vattenföringen i Mörrumsån visar en tendens till svagt ökande värden för perioden (Figur 6). De torraste åren under perioden var 1973, 1974 och 1976 samt 1996, 1997 och Åren med störst avrinning var 1981, 1988, 1994, 1995, 2002 och Även åren samt 2004 var förhållandevis blöta. 70 Vattenföring (m 3 /s) J F M A M J J A S O N D Dygnsmedelvattenföring Mörrum 2009 Månadsmedelvattenföring Mörrum 2009 Månadsmedelvattenföring Mörrum Figur 3. Dygnsmedelvattenföring och månadsmedelvattenföring 2009 i relation till månadsmedelvärden för perioden vid SMHI:s station i Mörrum (86-186). 9

14 MÖRRUMSÅN 2009 ALcontrol Väder och vattenföring 12 Årstemperatur ( C) Figur 4. Årsmedeltemperatur i Växjö (SMHI 6542) (staplar) i jämförelse med medelvärdet för (heldragen rak linje) samt det högsta respektive lägsta årsmedelvärdet sedan 1901 (streckade linjer). Den tjocka linjen visar glidande treårsmedelvärden Årsnederbörd (mm) Figur 5. Årsnederbörden i Växjö (SMHI 6542) (staplar) i jämförelse med medelvärdet för (heldragen rak linje) samt det högsta respektive lägsta årsmedelvärdet sedan 1901 (streckade linjer). Den tjocka linjen visar glidande treårsmedelvärden Årsmedelvattenföring (m 3 /s) Figur 6. Årsmedelvattenföring i Mörrumsån vid SMHI:s pegel (staplar). jämförelse med medelvärdet för (heldragen rak linje) samt det högsta respektive lägsta årsmedelvärdet sedan 1910 (streckade linjer). Den tjocka linjen visar glidande treårsmedelvärden. 10

15 MÖRRUMSÅN 2009 ALcontrol Siktdjup och klorofyll Siktdjup och klorofyll Örkens norra del hade ett förhållandevis klart vatten med måttligt stora siktdjup (Figur 7). Övriga undersökta sjöar hade ett litet eller mycket litet siktdjup. I Örkens södra del var siktdjupet större än normalt. För övriga sjöar var siktdjupen förhållandevis normala. Siktdjupet i Växjösjön var fortsatt större än i övriga växjösjöar. Positiva effekter av överföringen av Helgasjövatten samt andra åtgärder kring sjön kan vara en bidragande orsak. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (2007) uppnåddes god status eller bättre med avseende på siktdjup i Örkens norra del. Övriga sjöar bedömdes ha måttlig status eller sämre. I Trummen, Växjösjön, Södra Bergundasjön och Norra Bergundasjön var klorofyllhalten mycket hög (Figur 8), vilket visar på en stor algproduktion och en hög näringsrikedom. I norra Örken tyder låga halter av klorofyll på näringsfattiga förhållanden och liten algproduktion. I södra Örken och i Salen var klorofyllhalterna måttligt höga respektive höga. I Växjösjön var klorofyllhalterna högre än normalt p.g.a. anmärkningsvärt höga halter i augusti (Figur 8). Även i Södra Bergundasjön var klorofyllhalterna högre än normalt. De högsta halterna i Södra Bergundasjön förekom dock i juli. I södra Örken var klorofyllhalterna lägre än normalt, vilket överensstämmer med ett motsvarande större siktdjup. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (2007) uppnåddes god status eller bättre med avseende på klorofyll i Örkens norra och södra del. Övriga sjöar uppnådde ej god status Örkens norra del 113 Örkens södra del 468 Trummen 469 Växjösjön 313 S Bergundasjön 316 N Bergundasjön 150 Salen norra delen Klorofyll (µg/l) Siktdjup (m) 111 Örkens norra del 113 Örkens södra del 468 Trummen 469 Växjösjön 313 S Bergundasjön 316 N Bergundasjön 150 Salen norra delen Figur 7. Årsmedelvärden av siktdjup 2009 (staplar) jämfört med "normala" värden (medelvärde samt högsta respektive lägsta årsmedelvärde den närmast föregående sexårsperioden). Örken provtogs i april och augusti, Växjösjöarna en gång per månad under perioden maj-oktober medan Salen provtogs endast i augusti. Den streckade linjen markerar gränsen mellan måttligt och litet siktdjup. Ovanför den heldragna linjen är siktdjupet mycket litet. Siktdjup över 5 meter bedöms vara stort. Figur 8. Klorofyllhalter 2009 (staplar) jämfört med "normala" värden (medelvärde samt högsta respektive lägsta årsmedelvärde den närmast föregående sexårsperioden). Örken provtogs i april och augusti, Växjösjöarna en gång per månad under perioden maj-oktober medan Salen provtogs endast i augusti. 11

16 MÖRRUMSÅN 2009 ALcontrol Surhet och försurning Surhet och försurning Endast vid Boskvarnasjöns utlopp var buffertkapaciteten (motståndskraft mot försurning) svag (d.v.s. alkalinitet lägre än 0,10 mekv/l bedömt utifrån årsmedianvärden). Vid övriga provtagningslokaler var motståndskraften mot försurning god till mycket god. Vid ett provtagningstillfällen uppmättes en alkalinitet <0,05 mekv/l vid Boskvarnasjöns utlopp (Karta 2). Årsmedianvärdena för ph motsvarade ett svagt surt till nära neutralt vatten (d.v.s. ph >6,5) vid samtliga provtagna lokaler i huvudfåran. I några provtagna biflöden, Obyån och Opparydsbäcken, var dock vattnet något surare och inom ramen för ett måttligt surt vatten. I Figur 9 redovisas årslägsta ph-värden jämfört med normala värden. Vid tre lokaler, Boskvarnasjöns utlopp, Obyån och Opparydsbäcken, uppmättes ph-värden lägre än 6,0. Vid övriga lokaler var phvärdena tillfredsställande, d.v.s. ph-värden > 6,0. Inte vid någon lokal var det årslägsta ph-värdet lägre än normalt, utan vid samtliga lokaler var ph-värdena i nivå med eller bättre än de senaste årens resultat. Många sjöar och vattendrag inom Mörrumsåns avrinningsområde åtgärdas genom kalkning för att motverka försurningseffekter. En naturlig återhämtning, tack vare minskande nedfall av försurande ämnen, bidrar också till att en förbättring med avseende på försurningspåverkan kan ses på många håll. Vid årets undersökningar av bottenfauna i Mörrumsån bedömdes samtliga provtagna lokaler i rinnande vatten (Bergunda kanal och Helgaån vid Kråkesjöns utlopp samt huvudfårans nedre del vid Åkeholm, Svängsta och Forsbacka) vara nära neutrala med avseende på surhet. Bedömt utifrån växtplankton rådde nära neutrala surhetsförhållanden vid samtliga undersökta sjölokaler. 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 ph 101 Boskvarna 104 Änghultasj. 107 Norrsjön 110 Madkroken 426 Drättingesjöns utl. 478 Ramkv.ån 115 Örken utl 118 Drevsjöns utlopp 175 Sörabysjöns utl. 132 Tolgsjöns utlopp 438 Kavleån 139 Bergsnäs 429 Trummen ut 430 Växjösjön ut 315B Sundet ny punkt 318 Bergunda kanal 143 Kråkesjön 147 Helige å, Os 322 Dansjöns inlopp 351 Lekarydsån 327 Skaddeån 151 Salen norra ut 329 Kojtasjön inl 350 Obyån 333 Opparydsbäcken 154 Salens utl 432 Vederslövsån 400 Bostorpsån 342 Torsjöns utlopp 343 Skyeån 464 Södragård 436 Tävelsåsbäcken 344 Aggåns ufl. i Åsnen 201 Hackekvarn 219 Forsbacka Figur 9. Årslägsta ph-värden i Mörrumsåns avrinningsområde 2009 (staplar) jämfört med "normala" värden (medelvärden av årslägsta värden samt högsta respektive lägsta årslägsta värde den närmast föregående sexårsperioden). Under den heldragna linjen ökar risken för biologiska störningar. Mörka/blåa staplar representerar Mörrumsåns huvudfåra. Ljusrastrerade/gula staplar representerar biflöden. 12

17 MÖRRUMSÅN 2009 ALcontrol Surhet och försurning Det är framför allt i de mindre vattendragen i avrinningsområdets perifera delar som försurningseffekterna brukar framträda. Länsstyrelsernas kalkeffektuppföljning täcker in även mindre vattendrag som inte ingår i recipientkontrollen. Resultaten från kalkeffektuppföljningen inom avrinningsområdet redovisas i Bilaga #S #S #S #S 118 #S #S #S #S 426#S #S #S #S BRAÅS KLAVRESTRÖM NORRHULT #S 400 LENHOVDA VISLANDA #S#S 151 #S 350#S #S #S #S#S #S #S 318#S#S #S #S 315B #S VÄXJÖ B 342 #S #S #S #S #S 344 INGELSTAD #S 201 Buffertkapacitet RYD alkalinitet #S #S #S #S #S Mycket god God Svag Mycket svag Ingen eller obetydlig Huvudfåra #S 219 SVÄNGSTA Karta 2. Försurningstillstånd i Mörrumsåns avrinningsområde bedömt utifrån årslägsta värde för alkalinitet under 2009 (Naturvårdsverket 1999). 13

18 MÖRRUMSÅN 2009 ALcontrol Organiskt material och syreförhållanden Organiskt material och syreförhållanden Vid Boskvarnasjöns utlopp, Drättingesjöns utlopp, i Kavleån och Vederslövsån samt i biflödena inom Salens tillrinningsområde och flertalet inom Aggåns avrinningsområde var halterna av organiska ämnen mycket höga vid årets mätningar (Figur 10). Vid övriga lokaler var halterna måttligt höga till höga. År 2007 var halterna av organiskt material högre än normalt vid så gott som alla lokaler. Förändringar i skogsmarken efter de stora stormarna 2005 och 2007 i kombination med onormalt hög vattenföring/avrinning under stora delar av året ansågs vara troliga orsaker till de ovanligt höga halterna av organiskt material Vid undersökningarna 2008 var halterna av organiskt material generellt lägre än 2007, men överlag högre än normalt. Vid årets mätningar var halterna generellt lägre än 2007 års toppnoteringar och nivå med medelvärdet för de senaste sex åren (Figur 10). I Obyån vid Kojtasjöns inlopp och vid mynningen i Salen samt i Opparydsbäcken var dock halterna av organiskt material anmärkningsvärt höga även För de allra flesta lokalerna syns en signifikant trend med ökande halter av organiskt material sedan mitten av 1990-talet. Vid alla provtagningslokalerna, med undantag av Obyån, var syretillståndet tillfredsställande (årslägstavärden >5 mg/l). De lägsta syrehalterna uppmättes generellt i juli och augusti i samband med låg vattenföring och höga vattentemperaturer. I Obyån var syrehalten som lägst 4,4 och 4,6 mg/l vid provtagningarna i juli och augusti. Så låga syrehalter har bara noterats vid denna lokal vid ett tidigare tillfälle, augusti De låga syrehalterna orsakades troligtvis av stor nedbrytning av organiskt material, syretäring vid nitrifikation (omvandling av ammonium till nitrat) i kombination med dålig syresättning av vattnet TOC (mg/l) 101 Boskvarna 104 Änghultasj. 107 Norrsjön 110 Madkroken 426 Drättingesjöns utl. 478 Ramkv.ån 115 Örken utl 118 Drevsjöns utlopp 175 Sörabysjöns utl. 132 Tolgsjöns utlopp 438 Kavleån 139 Bergsnäs 429 Trummen ut 430 Växjösjön ut 315B Sundet ny punkt 318 Bergunda kanal 143 Kråkesjön 147 Helige å, Os 322 Dansjöns inlopp 351 Lekarydsån 327 Skaddeån 151 Salen norra ut 329 Kojtasjön inl 350 Obyån 333 Opparydsbäcken 154 Salens utl 432 Vederslövsån 400 Bostorpsån 342 Torsjöns utlopp 343 Skyeån 464 Södragård 436 Tävelsåsbäcken 344 Aggåns ufl. i Åsnen 201 Hackekvarn 219 Forsbacka Figur 10. Årsmedelvärden av halter av organiskt material (TOC) i Mörrumsåns avrinningsområde 2009 (staplar) jämfört med "normala" värden (medelvärden samt högsta respektive lägsta årsmedelvärde den närmast föregående femårsperioden). Den streckade linjen utgör gränsen mellan måttligt hög och hög halt organiskt material. Över den heldragna linjen är halterna mycket höga. 14

19 MÖRRUMSÅN 2009 ALcontrol Organiskt material och syreförhållanden Riktvärdet för syre i laxfiskvatten är >7 mg/l (SFS 2001:554). I Mörrumsåns huvudfåra var syrehalterna lägre än denna gräns vid 12 provtagningslokaler 2009 (se gröna och gula punkter Karta 3). I Mörrumsåns nedre laxförande del var dock vattnet syrerikt (d.v.s. syrehalt >7 mg/l) hela året. Miljökvalitetsnormen för syrehalt i laxfiskvatten är >9 mg/l vid 50 % av mättillfällena under året (SFS 2001:554). Detta uppnåddes för flertalet lokaler i rinnande vatten vid årets mätningar. Undantagen var Ramkvillaån, Växjösjöns utlopp, Salens norra sund, Opparydsbäcken och Tävelsåsbäcken. VISLANDA #S #S#S 151 #S 350#S #S #S #S#S #S #S #S #S 318#S#S #S #S 315B #S #S 118 #S #S 175 VÄXJÖ B 342 #S #S #S #S #S #S #S 426#S INGELSTAD #S #S #S BRAÅS 101 KLAVRESTRÖM NORRHULT #S 400 LENHOVDA #S 201 #S #S #S #S #S Syretillstånd Syrerikt Måttligt syrerikt Svagt Syrefattigt Syrefritt eller nästan syrefritt Huvudfåra RYD #S 219 SVÄNGSTA Karta 3. Syretillståndet i Mörrumsåns avrinningsområde bedömt utifrån årslägsta syrehalter 2009 (Naturvårdsverket 1999). 15

20 MÖRRUMSÅN 2009 ALcontrol Ljusförhållanden Ljusförhållanden Figur 11 visar årsmedelvärden av vattenfärg i Mörrumsåns avrinningsområde 2009 jämfört med normala värden. Resultaten i Figur 11 har kompenserats för ändringen i analysmetod från visuell bedömning (SS- EN ISO 7887, del 4) till absorbansmetod (SS-EN ISO 7887, del 3 mod för 405 nm) från och med år Merparten av vattendragen var betydligt till starkt färgade De högsta färgtalen uppmättes vid Drättingesjöns utlopp och i Kavleån samt i vissa biflöden inom Salens och Aggåns tillrinningsområden. Vattnets färg varierar normalt till stor del med nederbördsmängden på så sätt att vattenfärgen ökar under nederbördsrika perioder. Vid årets undersökningar visade vattenfärgen högst värden i samband med provtagningarna i juli och augusti. Med hänsyn taget till ändringen i metod var vattenfärgen 2007 högre än normalt vid så gott som alla provtagna lokaler. Vid undersökningarna 2008 och 2009 var vattenfärgen vid i stort sett alla provtagningslokaler lägre än Vid undersökningarna 2009 var vattenfärgen generellt i nivå med medelvärdet för de senaste sex årens resultat (Figur 11). Vid i stor sett alla provtagna lokaler har vattenfärgen ökat signifikant framför allt sedan mitten av 1990-talet. Den brunifiering som syns i Mörrumsån sedan mitten av 1990-talet kan antagligen till stor del förklaras av ökande temperaturer, ökande nederbörd och ökande vattenföring som karakteriserade stora delar av 1990-talet. Det minskade nedfallet av sura svavelföreningar anses dock av en del vara den viktigaste drivkraften bakom brunifieringen (Donald T. Monteith et al. 2007). Ökad humusupplagring i marken och minskat nedfall av sura svavelföreningar tillsammans med ett varmare klimat med mer regn och ökad avrinning verkar sammantaget kunna ge förutsättningar för höga humushalter och färgtal i Mörrumsån Färg (mg Pt/l) Boskvarna 104 Änghultasj. 107 Norrsjön 110 Madkroken 426 Drättingesjöns utl. 478 Ramkv.ån 115 Örken utl 118 Drevsjöns utlopp 175 Sörabysjöns utl. 132 Tolgsjöns utlopp 438 Kavleån 139 Bergsnäs 429 Trummen ut 430 Växjösjön ut 315B Sundet ny punkt 318 Bergunda kanal 143 Kråkesjön 147 Helige å, Os 322 Dansjöns inlopp 351 Lekarydsån 327 Skaddeån 151 Salen norra ut 329 Kojtasjön inl 350 Obyån 333 Opparydsbäcken 154 Salens utl 432 Vederslövsån 400 Bostorpsån 342 Torsjöns utlopp 343 Skyeån 464 Södragård 436 Tävelsåsbäcken 344 Aggåns ufl. i Åsnen 201 Hackekvarn 219 Forsbacka Figur 11. Årsmedelvärden av vattenfärg i Mörrumsåns avrinningsområde 2009 (staplar) jämfört med "normala" värden (medelvärden samt högsta respektive lägsta årsmedelvärden den närmast föregående femårsperioden). Den streckade linjen markerar gränsen mellan måttligt färgat och betydligt färgat vatten. Över den heldragna linjen är vattnet starkt färgat. 16

21 MÖRRUMSÅN 2009 ALcontrol Ljusförhållanden Vid merparten av lokalerna i rinnande vatten var vattnet måttligt till betydligt grumligt (Karta 4). Starkt grumligt vatten uppmättes i Kavleån, i Växjösjöarna (undantaget Växjösjön) samt i vissa biflöden till Salen och i Aggån vid yttre kanalen. Vid 10 lokaler, däribland Trummen, Södra Bergundasjön och Norra Bergundasjön samt Kavleån och Aggån var vattnet något grumligare än normalt. I Växjösjöarna var grumlingen starkast under sommarhalvåret p.g.a. förekomst av plankton, medan grumlingen i vissa vattendrag var starkast i oktober troligtvis p.g.a. erosionspåverkan. VISLANDA #S #S#S 151 #S 350#S #S #S #S#S #S #S #S #S 318#S#S #S #S 315B #S #S 118 #S #S 175 VÄXJÖ B 342 #S #S #S #S #S #S #S 426#S INGELSTAD #S #S BRAÅS 101 KLAVRESTRÖM NORRHULT #S 400 LENHOVDA #S 201 #S #S #S #S #S Grumlighet Ej eller obetydligt grumligt Svagt grumligt Måttligt grumligt Betydligt grumligt Starkt grumligt Huvudfåra RYD #S 219 SVÄNGSTA Karta 4. Grumlighet i Mörrumsåns avrinningsområde bedömt utifrån årsmedelvärden av turbiditet 2009 (Naturvårdsverket 1999). 17

22 MÖRRUMSÅN 2009 ALcontrol Fosfor Fosfor Vid merparten av lokalerna i rinnande vatten var fosforhalterna måttligt höga till höga. Vid fem lokaler (Skaddeån, Obyån uppströms Kojtasjöns, Obyån uppströms Salen, Opparydsbäcken och Aggån vid Yttre kanalen) var halterna mycket höga och vid två lokaler (Södra och Norra Bergundasjöns utlopp, 315B och 318) var fosforhalterna extremt höga. Vid fyra lokaler i den övre delen av huvudfåran var fosforhalterna låga. Vid 14 av de 35 provtagna lokalerna i rinnande vatten motsvarade fosforhalterna vid årets mätningar god eller hög status med avseende på kvalitetsfaktorn näringsämnen i vattendrag (Karta 5) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (2007). Vid övriga lokaler uppnådde ej god status. De tydligast påverkade lokalerna med avseende på fosfor var utloppen från Södra Bergundasjön och Norra Bergundasjön samt Opparydsbäcken, där fosforhalterna motsvarade dålig status. Hänsyn har dock ej tagits till andel jordbruksmark. Vid sju lokaler (Drevsjöns utlopp, Kavleån, Södra Bergundasjöns utlopp, Norra Bergundasjöns utlopp, Obyån uppströms Salen, Salens utlopp och Torsjöns utlopp) var fosforhalterna vid årets undersökningar högre än normalt (resultat från åren ; Figur 12). Vid Forsbacka var fosforhalterna lägre än normalt. I mindre vattendrag kan stora variationer i fosforhalter förekomma. Detta beror framför allt på stora och snabba förändringar i vattenföring och utspädningseffekter. Vid hög vattenföring kan erosion i vattendraget förekomma och vid låg vattenföring under sommaren blir utspädningen av förorenande utsläpp som minst samtidigt som kemiska och biologiska processer kan göra att fosforhalterna ökar. I sjöar kan fosforhalterna öka sommartid p.g.a. förekommande planktonblomningar. I Mörrumsåns huvudfåra ökade fosforhalterna från 14 µg/l vid Helgasjöns utlopp i Bergsnäs till 23 µg/l efter inflödet av Bergunda kanal vid Kråkesjöns utlopp (d.v.s. med ca 65 %). Vid Salens utlopp var fosforhalterna ca 40 % högre än vid Mörrumsåns inlopp i Salen (Os). Genom Åsnen minskade halterna med ca 25 % Totalfosfor (µg/l) 101 Boskvarna 104 Änghultasj. 107 Norrsjön 110 Madkroken 426 Drättingesjöns utl. 478 Ramkv.ån 115 Örken utl 118 Drevsjöns utlopp 175 Sörabysjöns utl. 132 Tolgsjöns utlopp 438 Kavleån 139 Bergsnäs 429 Trummen ut 430 Växjösjön ut 315B Sundet ny punkt 318 Bergunda kanal 143 Kråkesjön 147 Helige å, Os 322 Dansjöns inlopp 351 Lekarydsån 327 Skaddeån 151 Salen norra ut 329 Kojtasjön inl 350 Obyån 333 Opparydsbäcken 154 Salens utl 432 Vederslövsån 400 Bostorpsån 342 Torsjöns utlopp 343 Skyeån 464 Södragård 436 Tävelsåsbäcken 344 Aggåns ufl. i Åsnen 201 Hackekvarn 219 Forsbacka Figur 12. Årsmedelvärden av fosforhalter i Mörrumsåns avrinningsområde 2009 jämfört med "normala" värden, d.v.s. medelvärden (horisontella streck) samt högsta respektive lägsta årsmedelvärden (vertikala streck) den närmast föregående sexårsperioden. 18

23 MÖRRUMSÅN 2009 ALcontrol Fosfor #S 478 #S #S #S #S 118 #S #S #S #S 426#S #S #S BRAÅS KLAVRESTRÖM NORRHULT #S 400 LENHOVDA VISLANDA #S#S 151 #S 350#S #S #S #S#S #S #S 318#S#S #S #S 315B #S VÄXJÖ B 342 #S #S #S #S #S 344 INGELSTAD #S 201 Näringsstatus RYD totalfosfor #S #S #S #S #S Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Huvudfåra #S 219 SVÄNGSTA Karta 5. Näringsstatus med avseende på fosfor i vattendrag inom Mörrumsåns avrinningsområde 2009 bedömt endast utifrån årsmedelhalter 2009 samt referensvärden beräknade enligt förenklad metod (Naturvårdsverket 2007). För treårsbedömningar se Tabell I i sammanfattningen. Hänsyn har inte tagits till andel jordbruksmark. 19

24 MÖRRUMSÅN 2009 ALcontrol Kväve Kväve Vid merparten av de provtagna lokalerna i rinnande vatten var kvävehalterna måttligt höga till höga (Karta 6). Vid fem lokaler (Trummens utlopp, Norra Bergundasjöns utlopp, Obyån uppströms Kojtasjön, Obyån uppströms Salen samt Opparydsbäcken) var halterna mycket höga men inte vid någon lokal var kvävehalterna extremt höga. Endast vid Trummens och Södra Bergundasjöns utlopp (429 och 315B) var kvävehalterna vid årets undersökningar högre än normalt (resultat från åren ; Figur 13). Vid Boskvarnasjöns utlop, Drättingesjöns utlopp samt i Ramkvillaån och Aggån vid Yttre kanalen var kvävehalterna något lägre än normalt. Även i Obyån uppströms Kojtasjön var kvävehalterna förhållandevis låga. För övrigt var kvävehalterna vid årets mätningar i nivå med de senaste årens resultat. För flertalet lokaler finns en signifikant trend med minskande kvävehalter under perioden Vid flertalet provtagna lokaler var kvävehalterna vid årets undersökningar klart högre än beräknade ursprungshalter (Naturvårdsverket 1999). Detta visar att den regionala kvävebelastningen i form av luftföroreningar samt kväveförluster från såväl jordbruksmark som skogsmark är av stor betydelse. De tydligast påverkade lokalerna med avseende på kväve var dock Norra Bergundasjöns utlopp (inverkan från Växjö reningsverk) och Obyån uppströms Kojtasjön (inverkan från Vislanda ARV). I Mörrumsåns huvudfåra ökade kvävehalterna från ca 530 µg/l vid Helgasjöns utlopp i Bergsnäs till ca 718 µg/l efter inflödet av Bergunda kanal vid Kråkesjöns utlopp (d.v.s. med ca 35 %). Nitrit/nitratkvävet stod för ca 60 % av ökningen. Vid Salens utlopp hade kvävehalterna ökat med ca 10 % jämfört med vid Mörrumsåns inlopp i Salen (Os). Genom Åsnen minskade halterna med ca 7 % Boskvarna 104 Änghultasj. 107 Norrsjön 110 Madkroken 426 Drättingesjöns utl. 478 Ramkv.ån 115 Örken utl 118 Drevsjöns utlopp 175 Sörabysjöns utl. 132 Tolgsjöns utlopp 438 Kavleån 139 Bergsnäs 429 Trummen ut 430 Växjösjön ut 315B Sundet ny punkt 318 Bergunda kanal 143 Kråkesjön 147 Helige å, Os 322 Dansjöns inlopp 351 Lekarydsån 327 Skaddeån 151 Salen norra ut 329 Kojtasjön inl 350 Obyån 333 Opparydsbäcken 154 Salens utl 432 Vederslövsån 400 Bostorpsån 342 Torsjöns utlopp 343 Skyeån 464 Södragård 436 Tävelsåsbäcken 344 Aggåns ufl. i Åsnen 201 Hackekvarn 219 Forsbacka Figur 13. Årsmedelvärden av kvävehalter i Mörrumsåns avrinningsområde 2009 (staplar) jämfört med "normala" värden (medelvärde samt högsta respektive lägsta årsmedelvärde den närmast föregående sexårsperioden). Svart del anger nitrat+nitritkvävehalten. Den prickade linjen anger gränsen mellan måttligt höga och höga halter. Över den heldragna linjen är halterna mycket höga. Värden över 5000 µg/l motsvarar extremt höga halter. 20

25 MÖRRUMSÅN 2009 ALcontrol Kväve #S 478 #S #S #S #S 118 #S #S #S #S 426#S #S #S BRAÅS KLAVRESTRÖM NORRHULT #S 400 LENHOVDA VISLANDA #S#S 151 #S 350#S #S #S #S#S #S #S 318#S#S #S #S 315B #S VÄXJÖ B 342 #S #S #S #S #S 344 INGELSTAD #S 201 Kvävetillstånd RYD totalkväve #S #S #S #S #S Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter Extremt höga halter Huvudfåra #S 219 SVÄNGSTA Karta 6. Kvävetillståndet i Mörrumsåns avrinningsområde bedömt utifrån årsmedelhalter av totalkväve 2009 (Naturvårdsverket 1999). 21

26 MÖRRUMSÅN 2009 ALcontrol Belastande verksamheter och transport Föroreningsbelastande verksamheter och ämnestransporter Föroreningsbelastande verksamheter Inför framtagandet av denna rapport har respektive kommun fått tillfälle att rapportera in uppgifter om förorenande verksamheter inom Mörrumsåns avrinningsområde i för ändamålet speciellt anpassade mallar. Informationen i Bilaga 2 och 3 är en sammanställning av inrapporterade uppgifter från kommunerna, länsstyrelsernas databaser samt vattenvårdsförbundets tidigare årsrapporter. Mörrumsån påverkas av diffusa utsläpp som härrör från jord- och skogsbruk samt lufttransporterade föroreningar. De punktkällor som påverkar vattnet i avrinningsområdet redovisas i Bilaga 2. För respektive punktkälla redovisas typ av verksamhet, koordinater, närmaste provtagningspunkt nedströms, recipient, utsläpp av totalkväve, ammoniumkväve och totalfosfor, övriga kända utsläpp samt föreskrivna mål. I Bilaga 3 redovisas miljöpåverkan av mer tillfällig karaktär samt miljöskyddande åtgärder som inrapporterats av respektive kommun. Den dominerande källan för tillförsel av fosfor i Mörrumsåns avrinningsområde är enligt SMED (Svenska MiljöEmissionsData, PLC5 uppdaterad ) jordbruksverksamhet (ca 38 %). Den därnäst största utsläppskällan är skogsmark (ca 21 %). Enskilda avlopp, avloppsreningsverk, dagvatten och direktnedfall på sjöar står för vardera ca 5-7 % av tillförseln. Totalt beräknas ca 31 ton fosfor belasta vattensystemet. Den största antropogena delen av tillförseln sker via jordbruksverksamhet (ca 52 %) och därefter avloppsreningsverk (ca 16 %), enskilda avlopp (ca 14 %) och nedfall på sjöar (ca 12 %). Enligt SMED:s beräkningar är den dominerande källan för tillförsel av kväve i Mörrumsåns avrinningsområde jordbruksverksamhet (ca 31 %) tätt följt av skogsmark (27 %). Betydande tillförsel sker också via luftnedfall på sjöar (ca 20 %) och avloppsreningsverk (ca 15 %). Totalt beräknas ca 1700 ton kväve belasta vattensystemet. Den största antropogena delen av tillförseln sker via nedfall på sjöar (ca 34 %), jordbruksverksamhet (ca 31 %) och avloppsreningsverk (ca 26 %). Med hänsyn till nederbördsmängder och avrinning bör läckaget från omkringliggande marker 2009 ha varit lägre än normalt. Detta p.g.a. att vattenföringen var förhållandevis låg från februari till december. Belastningen från kända punktkällor inrapporterade från respektive kommun uppgick till ca 1,3 ton fosfor och ca 230 ton kväve under 2009 (Tabell 2 och Tabell 3). De största punktkällorna var Växjö ARV följt av Alvesta ARV och Mörrum ARV. Jämfört med början av 1990-talet har reningsverkens fosforutsläpp mer än halverats medan kväveutsläppen har minskat med ca 40 %. Kväveutsläppen från Växjö ARV har minskat med ca 50 % under samma period. Av den totala transporten av fosfor och kväve från Mörrumsåns vattensystem ut till havet har punktkällornas bidrag beräknats motsvara ca 9 % av fosforn och ca 39 % av kvävet under 2009, utan hänsyn tagen till retention i vattensystemet. Retentionen (reningen) av kväve från t.ex. Växjö avloppsreningsverk (Sundet) är i storleksordningen ca 65 % från utsläppspunkten ner till havet (ALcontrol 2010). Motsvarande siffra för fosfor är ca 17 %. Framför allt i mindre vattendrag och sjöar kan den lokala påverkan från en punktkälla vara stor. Effekten av ett punktutsläpp på recipienten beror till stor del på spädningsfaktorn d.v.s. utsläppets storlek i förhållande till flödet eller storleken på recipienten. Även omblandningsförhållande 22

MÖRRUMSÅN 2006 Mörrumsåns vattenvårdsförbund

MÖRRUMSÅN 2006 Mörrumsåns vattenvårdsförbund MÖRRUMSÅN 2006 Mörrumsåns vattenvårdsförbund ALcontrol AB 2007-05-04 Kund Foto på framsidan Projektledare Kvalitetsgranskning av rapport Kontaktperson Projektledare Kontaktperson Fältprovtagning Kontaktperson

Läs mer

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 211 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roland Thulin Tel: 36-1 5 E-post: roland.thulin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

Tel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 073-633 83 60 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se

Tel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 073-633 83 60 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 213 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roger Rohdin Tel: 36-1 5 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

MÖRRUMSÅN 2010. Mörrumsåns vattenvårdsförbund

MÖRRUMSÅN 2010. Mörrumsåns vattenvårdsförbund MÖRRUMSÅN 2010 Mörrumsåns vattenvårdsförbund Uppdragsgivare: Kontaktperson: Mörrumsåns vattenvårdsförbund Kenth Håkansson Tel: 0470-410 00 E-post: kenth.hakansson@vaxjo.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare:

Läs mer

Rönne å vattenkontroll 2009

Rönne å vattenkontroll 2009 Rönne å vattenkontroll 29 Undersökningsprogram Vattenkemi Vattenkemiskt basprogram. 32 provpunkter i vattendrag och fyra sjöar. Basprogrammet ger underlag för tillståndsbeskrivningar avseende organiska

Läs mer

Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder

Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder 1 Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder Bakgrund I arbetet med en åtgärdsstrategi för Växjösjöarna (ALcontrol

Läs mer

TIDAN 2009 Tidans vattenförbund

TIDAN 2009 Tidans vattenförbund Provplats (126) för vattenkemi och -mossa i Tidan vid Baltak nedstr. fiskodling (foto: A-C Norborg, ALcontrol) TIDAN 29 Tidans vattenförbund INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND.... 11 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR...

Läs mer

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...

Läs mer

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde 61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun

Läs mer

TIDAN 1997. Tidans vattenförbund

TIDAN 1997. Tidans vattenförbund TIDAN 1997 Tidans vattenförbund INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... I BAKGRUND... 1 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR... 2 METODIK... 4 RESULTAT... 8 REFERENSER... 46 BILAGA 1. PROVTAGNINGSPLATSER... 49

Läs mer

Tidan i Tidaholm, foto Ulla Eriksson TIDAN 2002. Tidans vattenförbund

Tidan i Tidaholm, foto Ulla Eriksson TIDAN 2002. Tidans vattenförbund Tidan i Tidaholm, foto Ulla Eriksson TIDAN 22 Tidans vattenförbund INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... I BAKGRUND... 1 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR... 4 METODIK... 5 RESULTAT: Klimat/Vattenföring/Transporter...

Läs mer

Recipientkontroll Emån. Årsrapport för 2014

Recipientkontroll Emån. Årsrapport för 2014 Recipientkontroll Emån Årsrapport för 2014 Emåförbundet 2015 1 Recipientkontroll Emån 2014 Författare: Thomas Nydén Kontakt: thomas.nyden@eman.se Hemsida: www.eman.se Omslagsbild: Akvarell av Peter Nilsson

Läs mer

RÖNNE Å VATTENKONTROLL

RÖNNE Å VATTENKONTROLL RÖNNE Å VATTENKONTROLL 24 EKOLOGGRUPPEN på uppdrag av RÖNNEÅKOMMITTÉN Maj Rönne å - vattenkontroll 24 Föreliggande rapport utgör en sammanställning av resultaten från vattenundersökningarna som ägt rum

Läs mer

Provpunkter i Trosaåns Avrinningsområde

Provpunkter i Trosaåns Avrinningsområde Provpunkter i Trosaåns Avrinningsområde Pågående provtagning Klämmingen, Sigtunaån, Trosaån. Foto; Bertil Karlsson, Weronica Klasson, Elin van Dooren. Provpunkter i Trosaåns Avrinningsområde Pågående provtagning

Läs mer

INNEHÅLL SAMMANFATTNING. 1 ÅRSREDOGÖRELSE.. 12 BAKGRUND 14 AVRINNINGSOMRÅDET.. 16 METODIK 17

INNEHÅLL SAMMANFATTNING. 1 ÅRSREDOGÖRELSE.. 12 BAKGRUND 14 AVRINNINGSOMRÅDET.. 16 METODIK 17 Ljusnan strax uppströms Ljusdal Foto: Ljusnan-Voxnans Vattenvårdsförbund LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND 28 INNEHÅLL SAMMANFATTNING. 1 ÅRSREDOGÖRELSE.. 12 BAKGRUND 14 AVRINNINGSOMRÅDET.. 16 METODIK

Läs mer

Recipientkontrollen i Lagan 2013

Recipientkontrollen i Lagan 2013 Recipientkontrollen i Lagan 2013 Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Recipientkontrollen i Lagan 2013 Medins

Läs mer

RECIPIENTUNDERSÖKNINGAR 2006. Vindelälvens- Umeälvens SRK

RECIPIENTUNDERSÖKNINGAR 2006. Vindelälvens- Umeälvens SRK Grågås, Bjuren 2007 Foto: Fredrik Sörvåg RECIPIENTUNDERSÖKNINGAR 2006 Vindelälvens- Umeälvens SRK INNEHÅLL SAMMANFATTNING...1 BAKGRUND...7 OMRÅDE...9 METODIK...11 Provtagningspunkter...11 Fysikaliska och

Läs mer

Bräkneån uppströms Bräkne-Hoby i närheten av provtagningspunkt 10 (Foto: Niklas Sörensson) Bräkneån 2006. Bräkneåns vattenförbund

Bräkneån uppströms Bräkne-Hoby i närheten av provtagningspunkt 10 (Foto: Niklas Sörensson) Bräkneån 2006. Bräkneåns vattenförbund Bräkneån uppströms Bräkne-Hoby i närheten av provtagningspunkt 10 (Foto: Niklas Sörensson) Bräkneån 2006 Bräkneåns vattenförbund INNEHÅLL SAMMANFATTNING...1 INLEDNING...2 RESULTAT... 5 Lufttemperatur och

Läs mer

EMÅFÖRBUNDET RECIPIENTKONTROLL ÅRSRAPPORT 2011

EMÅFÖRBUNDET RECIPIENTKONTROLL ÅRSRAPPORT 2011 EMÅFÖRBUNDET RECIPIENTKONTROLL ÅRSRAPPORT Program Innehåll Bakgrund Försurning Örganiskt material och färgtal Syrgasförgållanden Fosfor Kväve Metaller i vatten Ämnestransporter i vatten Tillståndsbeskrivning

Läs mer

Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin

Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin 2013-04-27 Valstadbäcken Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin Bildtext. Per-Anders Freyhult från Tidans Vattenförbund och markägare Gösta Sandahl och Torgny Sandstedt

Läs mer

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.

Läs mer

MOTALA STRÖM 2004 ALcontrol Bilaga 1 BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa

MOTALA STRÖM 2004 ALcontrol Bilaga 1 BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa BILAGA 1 Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa 101 Olika variablers innebörd Från och med undersökningsåret 1999 tilllämpas Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder

Läs mer

Åtgärdsområde 004 Västerån

Åtgärdsområde 004 Västerån Bilaga Åtgärder och resultat i Västerån Utskriven: 3-9-3 Åtgärdsområde Västerån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+ [_ #* %, ") MÅRDAKLEV G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf

Läs mer

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008 Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 28 Österlens Vattenvårdsförbund Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 46-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde

Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde Årsrapport 29 Medins Biologi AB Mölnlycke 21-5-2 Martin Liungman Ingrid Hårding Anders Boström Anna Henricsson Mikael Christensson Medins Biologi

Läs mer

Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012

Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012 Fakta 2013:9 Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012 Publiceringsdatum 2013-11-30 Sedan 1998 har Länsstyrelsen och Tyresåns Vattenvårdsförbund bedrivit vattenkemisk provtagning i Tyresåns mynning. Resultaten

Läs mer

Skräbeån 2004. Skräbeåns vattenvårdskommitté

Skräbeån 2004. Skräbeåns vattenvårdskommitté Holjeån, provtagningspunkt 12, länsgränsen. Foto. Pernilla Granqvist Skräbeån 2004 Skräbeåns vattenvårdskommitté SKRÄBEÅN 2004 ALcontrol AB Innehåll INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 INLEDNING 2 Inledning 2 Föroreningsbelastande

Läs mer

Recipientkontrollen i ÄTRAN 2003 Ätrans vattenvårdsförbund

Recipientkontrollen i ÄTRAN 2003 Ätrans vattenvårdsförbund Ätran vid Tullbron i Falkenberg (Foto:Per Olausson). Recipientkontrollen i ÄTRAN 2003 Ätrans vattenvårdsförbund INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND... 8 AVRINNINGSOMRÅDET Orientering... 9 Hydrologi...

Läs mer

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Författare: Mia Arvidsson 2015-01-12 Rapport 2015:2 Naturvatten

Läs mer

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502) GULLSPÅNGSÄLVEN 28-212 Skillerälven uppströms Filipstad (station 352) Innehåll Avrinningsområde/utsläpp Väderförhållanden Vattenföring Surhetstillstånd Metaller Organiskt material Siktdjup och klorofyll

Läs mer

Förslag till program för recipientkontroll i Trollhättans kommun

Förslag till program för recipientkontroll i Trollhättans kommun Förslag till program för recipientkontroll i Trollhättans kommun Rapport 2006:4 Omslagsfoto: Jörgen Olsson Rapport 2006:4 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan Tel: 0520-49

Läs mer

Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001

Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001 Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 21 Under 21 genomförde Högskolan i Kalmar, SMHI och TOXICON i Landskrona den samordnade kustkontrollen

Läs mer

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25)

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25) Rydjabäcken St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Kalmarviken Lejondalssjön Björkfjärden Namn Rydjabäcken EU_ID (VISS) NW661177-159791 Vattenförekomst nej DelARO

Läs mer

1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse 2016-04-15 581-5993-2014. Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG

1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse 2016-04-15 581-5993-2014. Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG 1 (14) Vattenenheten Jenny Zimmerman, Hans Nilsson 010-2253431 Registraturen Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG 1. Sammanfattning Kalkningsverksamheten i Jämtlands län genomgår för närvarande

Läs mer

Faktaunderlag till strategi för vattenarbete inom Turingeåns delavrinningsområde

Faktaunderlag till strategi för vattenarbete inom Turingeåns delavrinningsområde Faktaunderlag till strategi för vattenarbete inom Turingeåns delavrinningsområde MILJÖKONTORET Rapport 2006 Innehåll INNEHÅLL... 1 1 INLEDNING... 2 2 MARKANVÄNDNING... 4 2.1 SKOG... 5 2.2 ÅKERMARK... 5

Läs mer

Tillståndet i kustvattnet

Tillståndet i kustvattnet Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-

Läs mer

Tel. 073-633 83 51 E-post: elisabet.hilding@alcontrol.se

Tel. 073-633 83 51 E-post: elisabet.hilding@alcontrol.se MÄLAREN 212 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Mälarens vattenvårdsförbund Susanna Vesterberg Tel: 21-19 51 68 E-post: susanna.vesterberg@lansstyrelsen.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND

LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND Ljusnan Foto: Glenn Mattsing LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND 29 INNEHÅLL SAMMANFATTNING. 1 ÅRSREDOGÖRELSE.. 1 BAKGRUND 12 AVRINNINGSOMRÅDET.. 14 METODIK 15 RESULTAT.. 2 Lufttemperatur och nederbörd

Läs mer

Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan. Uppföljning av vattenkvaliteten. Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka

Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan. Uppföljning av vattenkvaliteten. Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka sida 1 (5) Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka Uppföljning av vattenkvaliteten Uppföljningen av vattenkvaliteten koncentreras till fem punkter i Iskmo sund och Skatasund

Läs mer

Stensjön. Berggrunden i området utgörs av grovkornig granit av Växjötyp. Jordarterna domineras av morän men även kalt berg och torv finns.

Stensjön. Berggrunden i området utgörs av grovkornig granit av Växjötyp. Jordarterna domineras av morän men även kalt berg och torv finns. Stensjön Stensjön tillhör Stensjöbäckens delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 9 km SSV om Hultsfred på en höjd av 146 m.ö.h. Det är en näringsfattig, svagt humös sjö, 0,40 km 2

Läs mer

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...

Läs mer

MÖRRUMSÅN 2008 Mörrumsåns vattenvårdsförbund

MÖRRUMSÅN 2008 Mörrumsåns vattenvårdsförbund MÖRRUMSÅN 28 Mörrumsåns vattenvårdsförbund ALcontrol AB 29-5-7 Kund Foto på framsidan Projektledare Kvalitetsgranskning av rapport Kontaktperson Projektledare Kontaktperson Mörrumsåns vattenvårdsförbund

Läs mer

Projekt Hjularöd - uppföljning av vattenkemi

Projekt Hjularöd - uppföljning av vattenkemi LOVA, uppföljning av vattenkemi vid Hjularöd 1 (14) LOVA redovisning Projekt Hjularöd - uppföljning av vattenkemi Kävlingeåns vattenråd Län: Skåne Kommun: Eslöv LOVA, uppföljning av vattenkemi vid Hjularöd

Läs mer

Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde

Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde Sammanfattning I Snärjebäcken finns problem med miljögifter, försurning, övergödning och fysiska förändringar. Ansvariga myndigheter för att åtgärda miljöproblemen

Läs mer

Mikrobiologisk undersökning av Göta älv 2002-2003

Mikrobiologisk undersökning av Göta älv 2002-2003 Mikrobiologisk undersökning av Göta älv 2002-2003 En rapport skriven av Victoria Hågland, Göteborgs va-verk, på uppdrag av Göta älvs vattenvårdsförbund GÖTEBORGS RAPPORT 1(18) Förord Mot bakgrund av de

Läs mer

Ekologgruppen. april 2004. på uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund

Ekologgruppen. april 2004. på uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund Segeån Recipientkontroll 23 Årsrapport Ekologgruppen april 24 på uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund Segeån 23 Segeån Recipientkontroll 23 Årsrapport Rapporten är sammanställd av Jan Pröjts Foto på framsidan:

Läs mer

ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA NÄRINGSLÄCKAGET FRÅN GRISBÄCKENS DELAVRINNINGSOMRÅDE TILL KALMAR SUND.

ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA NÄRINGSLÄCKAGET FRÅN GRISBÄCKENS DELAVRINNINGSOMRÅDE TILL KALMAR SUND. BILAGA 1 GRISBÄCKEN STEG 2 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA NÄRINGSLÄCKAGET FRÅN GRISBÄCKENS DELAVRINNINGSOMRÅDE TILL KALMAR SUND. Bilder från Grisbäckens avrinningsområde som togs vid vattendragsvandring ut med

Läs mer

Ingen övergödning. Malin Hemmingsson 12-05-21

Ingen övergödning. Malin Hemmingsson 12-05-21 Ingen övergödning Malin Hemmingsson 12-05-21 Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald

Läs mer

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde 61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Områdesbeskrivning Avrinningsområdet ligger i Enköpings, Heby, Sala och Västerås kommuner och mynnar via Mälaren i Östersjön. Sagåns vattensystem har sina källor

Läs mer

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden.

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. 1 (10) Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. Bilaga till planbeskrivning för detaljplan med MKB i Tornby och Kallerstad för del av SKÄGGETORP 1:1 m.fl. (Utbyggnad av Ullevileden) UUtställningsshandling

Läs mer

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra

Läs mer

RECIPIENTUNDERSÖKNING 2003

RECIPIENTUNDERSÖKNING 2003 UPPLANDS VÄSBY 20 ALcontrol Innehåll Åtgärdsplats 6, Ladbrodammen. Foto: Kent Hård, ALcontrol INFÖR BYGGNATION AV RENINGS- ANLÄGGNINGAR FÖR DAGVATTEN RECIPIENTUNDERSÖKNING 20 Upplands Väsby kommun UPPLANDS

Läs mer

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS

Läs mer

Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån

Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån Vattenföring Vattenföringen vid provtagningstillfällena har beräknats genom att tvärsnittsarean och flödeshastigheten bestämts

Läs mer

Kontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER 1288135000. Sweco Environment AB

Kontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER 1288135000. Sweco Environment AB RAPPORT KRAFTRINGEN ENERGI AB ÖRTOFTAVERKET Kontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER 1288135000 Årsrapport november 2012 december 2013 Malmö 2014-03-24 Sweco Environment

Läs mer

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån BILAGA 7 Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003 Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån Lund 2004-03-04 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon

Läs mer

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning

Läs mer

HÄSSLEHOLMS KOMMUN GATUKONTORET RESTAURERINGEN AV FINJASJÖN

HÄSSLEHOLMS KOMMUN GATUKONTORET RESTAURERINGEN AV FINJASJÖN HÄSSLEHOLMS KOMMUN GATUKONTORET RESTAURERINGEN AV Sammanfattning Efter två sjösänkningar och omfattande näringstillförsel från framför allt avloppsvatten uppvisade Finjasjön redan på 50-talet tydliga tecken

Läs mer

Växtplanktonsamhället i Ivösjön mellan 1977 och 2007

Växtplanktonsamhället i Ivösjön mellan 1977 och 2007 Växtplanktonsamhället i Ivösjön mellan 1977 och 2007 Susanne Gustafsson Limnolog Lunds universitet Bild 1. En kiselalg, av släktet bandkisel, har dominerat Ivösjöns växtplanktonsamhälle i 25 av de undersökta

Läs mer

Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag

Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag Sötvatten 2013 Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag Trendstationer i vattendrag visar hur miljön förändras Sveriges trendvattendrag är vattendrag där bottenfauna, kiselalger, fisk och vattenkemi

Läs mer

Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015. Kalkningsverksamheten i Kalmar län

Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015. Kalkningsverksamheten i Kalmar län Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015 Kalkningsverksamheten i Kalmar län Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015 - Kalkningsverksamhet i Kalmar län Länsstyrelsens meddelandeserie 2011:01 Copyright Länsstyrelsen

Läs mer

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun? www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se

Läs mer

Laulukarhakanoja Valkeajoki Kivivuopionoja Laurinoja dagbrott Kuervaara dagbrott

Laulukarhakanoja Valkeajoki Kivivuopionoja Laurinoja dagbrott Kuervaara dagbrott Laulukarhakanoja Vattnet i Laulukarhakanoja innehåller mera humus och det är svagt surt. Buffertkapaciteten mot försurning är i genomsnitt god (alkalinitet 0,13 mmol/l). Under vårflödestiden sjunker buffertkapaciteten

Läs mer

YOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2011 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2010

YOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2011 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2010 YOLDIA - RAPPORT Recipientkontroll 2011 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2010 Huddinge 2012-04-12 Roger Huononen Yoldia Environmental Consulting AB Telefon:

Läs mer

Umeå kommuns kust. En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status

Umeå kommuns kust. En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status Sammanfattning Umeå kommun har undersökt ekologisk status för 23 kuststationer. Endast en fjärd, Täftefjärden, klarar vattendirektivets

Läs mer

YOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2007 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2006.

YOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2007 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2006. YOLDIA - RAPPORT Recipientkontroll 2 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-26 Skogsängsån Huddinge 28-12-17 Roger Huononen Yoldia Environmental Consulting

Läs mer

Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån

Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS i september

Läs mer

Samordnad recipientkontroll i VISKAN 2011. Viskans Vattenråd

Samordnad recipientkontroll i VISKAN 2011. Viskans Vattenråd Samordnad recipientkontroll i VISKAN 211 Viskans Vattenråd Uppdragsgivare: Kontaktperson: Viskans Vattenråd Anne Udd Tel: 32-35 75 E-post: anne@hallbaride.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare:

Läs mer

LYCKEBYÅN 2014. Lyckebyåns Vattenförbund

LYCKEBYÅN 2014. Lyckebyåns Vattenförbund LYCKEBYÅN 2014 Lyckebyåns Vattenförbund Uppdragsgivare: Kontaktperson: Utförare: Projektansvarig: Rapportansvarig: Kvalitetsgranskning: Kontaktperson: Lyckebyåns Vattenförbund Åsa Albertsson Tel. 0471-24

Läs mer

Kungsbacka vattenrike

Kungsbacka vattenrike Grönt: Våtmarksanläggning avsedd att ytterligare rena det utgående avloppsvatten från reningsverket Rött: Tillsammans med natura 2000-området Kungsbackafjorden kan det bilda ett Kungsbacka vattenrike Kungsbacka

Läs mer

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) OKT 2010 2 (8) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Dagvattenhantering vid Väsjöområdet 3 2.1 Väsjön 3 2.2 Förslag till dagvattenhantering 3 2.3 Reningsbehov

Läs mer

Recipientkontrollen i ÄTRAN 2007. Ätrans Vattenråd

Recipientkontrollen i ÄTRAN 2007. Ätrans Vattenråd Recipientkontrollen i ÄTRAN 2007 Ätrans Vattenråd ALcontrol AB 2008-05-06 Kund Ätrans Vattenråd Foto på framsidan Högvadsån vid Sumpafallen (provtagningslokal D16) hösten 2007 (Foto: Medins Biologi AB)

Läs mer

NORSÄLVEN 2009 Norsälvens intressenter

NORSÄLVEN 2009 Norsälvens intressenter Värån nedströms Torsby flygplats, station Vä 1 (foto: Anders Sköld, ALcontrol Karlstad) NORSÄLVEN 2009 Norsälvens intressenter INNEHÅLL SAMMANFATTNING.. 1 BAKGRUND... 9 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR.. 11

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning 2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av

Läs mer

Maren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg.

Maren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg. Maren Maren tillhör Törnerumsbäckens delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 22 km S om Hultsfred på en höjd av 92,3 m.ö.h. Det är en näringsfattig till måttligt näringsrik, något

Läs mer

VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD

VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD MULLSJÖ KOMMUN 109 VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD Tidan i närheten av Näs, Bjurbäck. HUR SER DET UT? Mullsjö kommun är rik på sjöar och vattendrag. De största sjöarna i kommunen är Stråken, Nässjön, Brängen,

Läs mer

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Sammanfattning Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten är en gruppering av de sjutton kustvattenförekomsterna Hossmoviken, Västra sjön, S n Kalmarsund,

Läs mer

Översikt av Väsentliga Frågor för ytvatten

Översikt av Väsentliga Frågor för ytvatten Översikt av Väsentliga Frågor för ytvatten Ytvattenområden inom Norra Östersjöns vattendistrikt Norra Östersjöns vattendistrikt, som sträcker sig från Tämnarån i norr till Kilaån i söder, mynnar till både

Läs mer

SE696375-160695 - SE696375-160695

SE696375-160695 - SE696375-160695 SE696375-160695 - SE696375-160695 Vattenkategori Typ Distrikt Huvudavrinningsområde Vattendrag Vattenförekomst 2. Bottenhavet (nationell del) - SE2 Kustområde - SE38039 Län Västernorrland - 22 Kommun Härnösand

Läs mer

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån. Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor

Läs mer

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se

Läs mer

Metaller i vattendrag 2011. Miljöförvaltningen R 2012:11. ISBN nr: 1401-2448. Foto: Medins Biologi AB

Metaller i vattendrag 2011. Miljöförvaltningen R 2012:11. ISBN nr: 1401-2448. Foto: Medins Biologi AB ISBN nr: 1401-2448 R 2012:11 Foto: Medins Biologi AB Metaller i vattendrag 2011 Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, 414 59 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se

Läs mer

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk

Läs mer

RECIPIENTKLASSIFICERING

RECIPIENTKLASSIFICERING RECIPIENTKLASSIFICERING Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2 1.1 Haninges vatten 2 1.2 Tidigare ställningstagande till recipientklassificering i Haninge kommun 2 2. Syfte 2 3. Mål 3 4. Avgränsningar 3 5.

Läs mer

Planeringsunderlag för Märstaån

Planeringsunderlag för Märstaån Planeringsunderlag för Märstaån Förbättringsbehov, belastningsutrymme och åtgärdsmöjligheter med hänsyn till miljökvalitetsnormer för vatten Inventering av vattenväxter i Garnsviken 2014 Författare: Anna

Läs mer

Vattendragskontroll 2010-2012

Vattendragskontroll 2010-2012 Vattendragskontroll 21- Ystads kommun Uppdragsgivare: Kontaktperson: Utförare: Projektledare: Kontaktperson: Ystads kommun Åsa Cornander Ystads kommun, Ledning och Utveckling Tobaksgatan 11 vån 2, 271

Läs mer

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:

Läs mer

SKRÄBEÅN 2010. Skräbeåns Vattenvårdskomitté

SKRÄBEÅN 2010. Skräbeåns Vattenvårdskomitté SKRÄBEÅN 2010 Skräbeåns Vattenvårdskomitté Uppdragsgivare: Kontaktperson: Skräbeåns Vattenvårdskommitté Øjvind Hatt Tel: 0456-82 21 62 E-post: ojvind.hatt@bromolla.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare:

Läs mer

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21 Underlagsrapport Bara naturlig försurning Lunds Agenda 21 Rapport över miljötillståndet i Lunds kommun hösten 2002 1 Denna rapport är framtagen av Miljöstrategiska enheten vid Kommunkontoret, Lunds kommun.

Läs mer

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2003 DEL II. Bottenfauna. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2003 DEL II. Bottenfauna. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17 DEL II Bottenfauna EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 3 2 Metodik... 3 3 Resultat övergripande... 5 4 Resultat stationvis... 9 4.1 Lyckebyån

Läs mer

3. Bara naturlig försurning

3. Bara naturlig försurning 3. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten

Läs mer

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018

Läs mer

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun. RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas

Läs mer

Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015

Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015 Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015 Tullstorpsåprojektet Tullstorpsån Ekonomisk förening Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

Sammanställning för åtgärdsområde 12. Göta älv (huvudfåra)

Sammanställning för åtgärdsområde 12. Göta älv (huvudfåra) Sammanställning för åtgärdsområde 12. Göta älv (huvudfåra) Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS

Läs mer

NISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN. Provplats 1401 i Västerån. Medins. Biologi Kemi Miljö

NISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN. Provplats 1401 i Västerån. Medins. Biologi Kemi Miljö NISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN 26 Provplats 141 i Västerån. Medins Biologi Kemi Miljö Mölnlycke 27-5 - 2 Ulf Ericsson & Anna Henricsson Recipientkontrollen i Nissan 26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Referenser Bilaga 1: Analysvärden Samtliga grunddata i tabellform... 14

Referenser Bilaga 1: Analysvärden Samtliga grunddata i tabellform... 14 Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Områdesbeskrivning... 2 Provtagningspunkter... 3 Diket Dyån, Spångbro... 3 Torp-Gorran... 3 Fullbro... 3 Källsta... 3 Fituna... 3 Analyser... 3 Vattenkvalitet... 4 ph...

Läs mer