Tidig morgon vid Skagern (foto: Anders Sköld, ALcontrol Karlstad) GULLSPÅNGSÄLVEN Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund

Transkript

1 Tidig morgon vid Skagern (foto: Anders Sköld, ALcontrol Karlstad) GULLSPÅNGSÄLVEN Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund

2 INNEHÅLL SAMMANFATTNING...1 BAKGRUND...9 AVRINNINGSOMRÅDET...11 RESULTAT...16 Väderförhållanden...16 Vattenföring...17 Vattenkemi och transportberäkning...19 Delområde 1. Timsälven...19 Delområde 2. Svartälven...35 Delområde 3. Letälven och Gullspångsälven...47 Växtplankton...59 Bottenfauna...62 Påväxt...82 REFERENSER...89 BILAGA 1. Metodik...93 BILAGA 2. Analysresultat för vattenkemi år BILAGA 3. Analysresultat för referensvattendrag år BILAGA 4. Resultat från interkalibrering mellan ALcontrol och SLU år BILAGA 5. Tidsserier för vattenkemi BILAGA 6. Transporter och punktutsläpp år BILAGA 7. Bottenfauna BILAGA 8. Växtplankton BILAGA 9. Påväxt BILAGA 1 Länsstyrelsens undersökningar

3 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Sammanfattning SAMMANFATTNING På uppdrag av Gullspångsälvens vattenvårdsförbund har ALcontrol AB under år utfört undersökningar av vattenmiljön inom Gullspångsälvens avrinningsområde. 27 års undersökningar omfattade vattenkemi, metaller i vatten, växtplankton och bottenfauna. Denna rapport är en flerårsutvärdering för perioden 23-27, då även påväxtalger, metaller i abborre och växtplankton undersökts. Väderförhållanden Årsmedeltemperaturen för år 27 vid klimatstationen i Åtorp var 6,4 C, vilket är 1,5 C högre än normalvärdet för perioden Endast juli och oktober var kallare än normalt. Årsnederbörden var något större än normalt, 728 mm jämfört med normalvärdet på 687 mm. De största nederbördsmängderna föll i juli och september men även i januari och maj kom stora nederbördsmängder. Vattenföring Perioden har uppvisat relativt normala flöden. År 27 var flödena störst i januari. Under april till november var flödena relativt små men i december ökade åter flödena. Nolltappning under kortare perioder I Timsälven, Svartälven och Letälven har nolltappning skett under kortare perioder under sommaren år 27. Vid nolltappning påverkas vattendragen än mer negativt av eventuella utsläpp, eftersom utspädningen blir mycket mindre. Näringsämnen De flesta undersökta sjöar och vattendrag hade låga eller måttligt höga halter av fosfor respektive måttligt höga halter av kväve under Mätstationerna i Letälven och nedre delen av Timsälven uppvisar generellt högre halter av fosfor än Svartälven och övre delen av Timsälven. Anledningar till detta kan vara större påverkan från punktutsläpp, enskilda avlopp, jordbruk och sediment samt sämre förutsättningar för sedimentation i sjöarna. Hovaån (111) som påverkas av kringliggande jordbruksmark, har de flesta år haft mycket höga halter av kväve och fosfor. Förhöjda fosfor- och kvävehalter i sjöarnas bottenvatten De flesta undersökta sjöar i avrinningsområdet uppvisade högre halter av näringsämnen i bottenvattnet än ytvattnet år 22. I norra delen av Daglösen (3415) noterades trolig påverkan från reningsverket i Filipstad då ammoniumhalten var förhöjd i bottenvattnet i februari 27. Halten klassades som hög och kan innebära viss risk för gifteffekter på fisk. Trend mot minskande fosforhalter I såväl stationer påverkade som opåverkade av punktkällor föreligger trender mot minskande fosforhalter (Figur 1). En förklaring till haltminskningen kan vara försurningsprocessen. Vid försurning frigörs aluminium som reagerar med fosfat. Denna fällning stannar kvar i marken eller sjunker till botten i sjöar. Andra orsaker till minskning kan vara minskade utsläpp från punktkällor, minskad befolkning i glesbygden, nedlagda småjordbruk och ökad användning av fosfatfria tvättmedel. Minskade utsläpp från Björkborn har troligen gett lägre kvävehalter I Gullspångsälvens huvudfåra från Möckeln och nedströms (Letälven, Skagern och Gullspångsälven) verkar trenden under senare år gå mot minskade kvävehalter. En trolig förklaring till detta är minskade utsläpp från Björkborns industriområde. 1

4 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Sammanfattning Fosfor (µg/l) Figur 1. Medelhalter av fosfor (staplar) samt rullande treårsmedelvärden (tjock linje) i Gullspångsälven, Gullspång (15) Kväveöverskott i Möckeln Kvoten mellan halterna av kväve och fosfor beskriver risken för algblomning. I delområdet Timsälven förelåg en viss risk för massförekomster av blågröna alger i flera sjöar. I Bredreven (253) i Svartälvens delområde förelåg också en sådan risk. I Möckeln (13) visade kväve/fosforkvoten på kväveöverskott vilket innebär att ingen risk för algblomning föreligger. Algförekomst Öjevettern har ofta höga klorofyllhalter Klorofyllhalten ger ett grovt mått på algförekomsten. Under perioden har Öjevettern (37) ofta haft höga klorofyllhalter, så även 27. Halterna var låga till höga i övriga stationer år 27. Bredreven (253) hade höga halter i början av 199- talet men visar nu en sjunkande trend precis som Möckeln (13). Trenderna kan förmodligen kopplas till de minskande fosforhalterna. I Lonnen (31) och Möckeln har växtplankton undersöks vartannat år under femårsperioden Undersökningarna som gjorts under perioden indikerar att båda sjöarna är måttligt näringsrika. Den potentiellt besvärsbildande algen Gonyostomum semen finns i båda sjöarna och dominerar biomassan i framförallt Lonnen där mängden kan bli mycket stor. Algen kan hos känsliga personer orsaka hudirritation vid bad och kan orsaka stora problem för vattenverk eftersom den med sina slemtrådar kan sätta igen filter. Lonnen bedöms därför som mindre lämplig som ytvattentäkt. Algen har också med stor sannolikhet negativ påverkan på badvattenkvaliteten. Bottenfauna Undersökning av bottenfauna 27 omfattade fem lokaler i rinnande vatten: en lokal vardera i Gullspångsälven (Åråsforsarna), Hovaån (vid Nötebron), Storforsälven (nedströms Storfors), Lesjöälven (vid Blockenhus) och Svartälven (nedströms Hällefors). Lokalerna, utom den i Svartälven, bedömdes också som ej eller obetydligt påverkade av näringsämnen/organiskt material. Två av lokalerna (i Hovaån och i Storforsälven) var dock gränsfall till att bedömas som betydligt påverkade av sådana ämnen. År 26 undersöktes även en lokal uppströms Storfors i Storforsälven samt en lokal uppströms Hällefors i Svartälven. Då indikerade bottenfaunan ingen eller 2

5 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Sammanfattning obetydlig försurningspåverkan på dessa lokaler. Lokalen uppströms Storfors bedömdes som betydligt, men på gränsen till starkt eller mycket starkt, påverkad av näringsämnen/organiskt material. Lokalen uppströms Hällefors bedömdes också vara ett gränsfall mellan två bedömningsklasser med avseende på sådan påverkan (dock mellan ej eller obetydligt och betydligt påverkad). Vid sex av lokalerna i rinnande vatten som har undersökts under perioden har miljöförhållandena varit relativt likartade under denna tidsperiod. På lokalen i Storforsälven har dock bedömningarna med avseende på påverkan av näringsämnen/organiskt material ändrats under denna period från ej eller obetydligt påverkan till ett gränsfall mellan betydligt och starkt påverkan. Dessa bedömningar var dock lite osäkra och de förändringar av bottenfaunasamhället som har observerats skulle till viss del kunna ha berott på svårigheter att erhålla likartade bottenförhållanden vid de olika provtagningstillfällena. Vid undersökningarna av bottenfauna på stationer i sex sjöar 23 och 26 har näringstillgången bedömts som relativt oförändrad i fyra av sjöarna. Bredreven och i Daglösen bedömdes dock som näringsfattiga eller mycket näringsfattiga 26 medan de bedömdes som måttligt näringsrika 23 (men också vid ännu tidigare undersökningar). Detta kan bero på reella minskningar av näringsämneshalterna i dessa två sjöar men kan också bero på att ett nytt och mer tillförlitligt bedömningssystem börjat användas. Organiska ämnen Huvudsakligen låga till måttligt höga halter av organiska ämnen I stort sett samtliga undersökta sjöar och vattendrag hade låga eller måttligt höga halter av organiska ämnen Generellt var halterna högst i de övre delarna av avrinningsområdet där påverkan från skog- och myrmark är störst och andelen sjöar liten. Genom utspädning och sedimentation i sjöar minskade halterna nedströms. I Hovaån (111) har halten varit hög p.g.a. påverkan från jordbruksmark. Trend mot ökande halter av organiska ämnen Under perioden finns en trend mot ökande halter av organiska ämnen i sjöar och vattendrag i samtliga delområden (Figur 2). CODMn/TOC (mg/l) : CODMn beräknat ur permanganattal 1988: CODMn Fr.o.m. 1989: TOC Figur 2. Medelhalter av organiska ämnen (staplar) samt rullande treårsmedelvärden (tjock linje) i Svartälven, Möckeln (21)

6 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Sammanfattning Ökningen kan med all sannolikhet kopplas samman med de senaste årens ökade nederbördsmängder. Större nederbördsmängd ger ökad avrinning och därmed också ökad erosion och transport av t.ex. humusämnen till sjöar och vattendrag. År 23 och 24 visade dock på lägre halter. Nederbördsmängden har varit under det normala dessa år och detta har troligen bidragit till de lägre halterna. Syretillstånd Humusbelastningen förklaringen till låga syrehalter Försämrad syresituation i flera av sjöarna i Gullspångsälvens avrinningsområde kan sannolikt förklaras med ökad humusbelastning från skogs- och myrmark. De flesta undersökta sjöar uppvisade syrefritt/nästan syrefritt eller syrefattigt tillstånd i bottenvattnet åren Endast Möckeln (13, måttligt syrerikt ) och Skagern (11, syrerikt)) uppvisade goda syreförhållanden. Alkalinitet och ph God motståndskraft mot försurning Generellt var förmågan att motstå försurning (buffertkapaciteten) god i Gullspångsälvens avrinningsområde. Endast Svartälven vid Sågen uppvisade svag buffertkapacitet. Årslägsta värden visar en nord-sydlig gradient i området. Svartälven vid Sågen (2625) har haft svag buffertkapacitet (på gränsen till mycket svag) som årslägsta värde. Ner t.o.m. norra delen av Daglösen (3415) har årslägsta värde i medeltal motsvarat svag buffertkapacitet. Fr.o.m. centrala Daglösen (341) och söderut har värdet oftast motsvarat god buffertkapacitet. Hovaån (111) har haft mycket god buffertkapacitet. Ökande alkalinitet i Gullspångsälven Buffertkapaciteten (alkaliniteten) ökade i de flesta vatten i Gullspångsälvens avrinningsområde under 198-talet och under första hälften av 199-talet. Detta till följd av kalkningsinsatser i de övre delarna av avrinningsområdet samt minskat nedfall av försurande ämnen. Under senare delen av 199-talet och inledningen av 2-talet vände trenden, troligen som en följd av ökade nederbördsmängder. Under den senaste femårsperioden har alkaliniteten åter ökat. Metaller Mycket låga till låga metallhalter Halterna av metaller i vatten var generellt mycket låga till låga i hela avrinningsområdet Måttligt höga blyhalter har dock registrerats i Lesjöälven nedströms Lesjöfors (2544, årligen) och även i Kilstabäcken (312, år 23-27). I Kilstabäcken uppmättes även måttligt hög kopparhalt år 26. Beräkning av källor för metallbelastning i Letälven En beräkning av källorna för krom, nickel, zink och molybden har gjorts för perioden (Bilaga 6). För den totala transporten stod bidraget från Svartälven, Timsälven och Möckeln för den klart största delen, drygt 7 % för nickel och krom samt 92 % för zink. Bidraget från sedimentet var relativt små jämfört med den tidigare femårsperioden och var störst för krom, 22 %, 13 % för nickel och 5 % för zink. Resterande mängder kom främst från Degerfors järnverk, 6 % för krom, 14 % för nickel och 2 % för zink. Det ska dock påpekas att beräkningen av järnverkets andel för zink bygger på medelvärden för utsläpp för perioden För molybdentransporten stod järnverket för 44 % och slaggdeponin för 26 %. Förhöjda metallhalter i abborre 24 undersöktes metaller i abborre i Bredreven, Lesjön, Letälven och Möckeln. I Bredreven, Letälven och Möckeln uppmättes förhöjda metallhalter, medan halterna i Lesjön var lägre. Troligen beror de 4

7 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Sammanfattning förhöjda metallhalterna på föroreningar i sedimenten som i sin tur härrör bl.a. från gamla utsläpp från industriområdena vid Degerfors järnverk och Lesjöfors samt läckage från förorenad mark. Även geologisk bakgrund kan ha haft betydelse för uppmätta värden. sannolikt till stor del beror på fosforläckage från områdets sjöar samt påverkan från jordbruk och enskilda avlopp. I Svartälven och Gullspångsälvens/Letälvens huvudfåra var avvikelsen obetydlig för fosfor. Transport, arealspecifik förlust Ämnestransporterna har följt flödet Transporterna av kväve, fosfor och organiska ämnen har varierat med flödet mellan (Figur 3). I flera av vattendragen var årstransporten av fosfor, kväve och organiska ämnen klart lägre än flerårsmedel. I många stationer finns en trend mot lägre transporter som en följd av lägre fosforhalter. ALcontrol AB Karlstad Anders Sköld (Projektansvarig) Fosf or (ton/år) Flöde (m3/s) Fosfor Flöde Anna Norman (Rapportskrivning) Holger Torstensson (Kvalitetsgranskning rapportskrivning) Figur 3. Årsmedelflöden samt ämnestransporter av fosfor i Svartälven vid mynningen i Möckeln Pilen markerar att fr.o.m. år 22 är transporten justerad för att motsvara SLU:s nivå. Låga arealförluster av fosfor I alla delavrinningsområden var arealförlusten av fosfor mycket låg till låg. Kväveförlusterna varierade från låg i Timsälvens och Svartälvens avrinningsområde till måttligt hög i Gullspångsälvens/Letälvens huvudfåra. Avvikelsen från beräknade jämförvärden var obetydlig för kväve i samtliga stationer. Stationerna i Timsälven uppvisade tydlig avvikelse för fosfor vilket 5

8 S vartälven GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat-Gullspångsälven #S #S Liälven FREDRIKSBERG Lesjön #S #S#S Bred reven LESJÖFORS Älgälven #S Norrelgen Svartälve n Lersjön FILIPSTAD Lungälv en #S #S#S#S Öjevettern #S#S #S #S Östersjön Daglösen #S Torrvarpen Saxån Halvarsnoren STORFORS Ullvettern Alkvettern #S #S #S #S #S #S Möckeln #S Timsälv e HÄLLEFORS DEGERFORS Sörelegen Svar t älve n KARLSKOGA Vänern #S GULL- SPÅNG Hovaån #S #S Letälven #S Skagern #S #S #S #S #S Fosforhalter Låga Måttligt höga Höga Mycket höga Extremt höga Vattenkvalitet Mycket hög Mycket låg Krokebäcke Figur 4. Tillståndsbedömning utifrån fosforhalter (medelvärden 23-27) vid provpunkter inom Gullspångsälvens avrinningsområde. 6

9 S vartälven GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Sammanfattning #S #S Liälven FREDRIKSBERG Lesjön #S #S#S Bred reven LESJÖFORS lven Älgä #S Norrelgen Svartälve n Lersjön FILIPSTAD Lungälv en #S #S#S#S Öjevettern #S#S #S #S Östersjön Daglösen #S Torrvarpen Saxån Halvarsnoren STORFORS Ullvettern Alkvettern #S #S #S #S #S #S Möckeln #S Timsälv e HÄLLEFORS DEGERFORS Sörelegen Svar t älve n KARLSKOGA Vänern #S GULL- SPÅNG Hovaån #S #S Letälven #S Skagern #S #S #S #S #S TOC-halt Mycket låg Låg Måttligt hög Hög Mycket hög Vattenkvalitet Mycket hög Mycket låg Krokebäcke Figur 5. Tillståndsbedömning utifrån halter av organiska ämnen (TOC) vid provpunkter inom Gullspångsälvens avrinningsområde. Halterna är beräknade som medelvärden för perioden

10 S vartälven GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Sammanfattning Liälven FREDRIKSBERG Lesjön LESJÖFORS #S#S Bred reven Älgälven Norrelgen Svartälven HÄLLEFORS FILIPSTAD L ungälv en #S #S#S Öjevettern Östersjön Daglösen #S Torrvarpen #S #S Saxån Halvarsnoren STORFORS Ullvettern Sörelegen Lersjön Alkvettern #S Timsälv e #S Möckeln t Svar älve n KARLSKOGA DEGERFORS Vänern GULL- SPÅNG Hovaån #S #S Letälven Skagern #S #S #S #S #S Syrehalt Syrerikt tillstånd Måttligt syrerikt tillstånd Svagt syretillstånd Syrefattigt tillstånd Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd Vattenkvalitet Mycket hög Mycket låg Krokebäcke Figur 6. Tillståndsbedömning utifrån syrehalter (medelvärden av årslägsta halter 23-27) vid provpunkter inom Gullspångsälvens avrinningsområde. 8

11 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bakgrund BAKGRUND På uppdrag av Gullspångsälvens vattenvårdsförbund har ALcontrol AB under år 27 utfört undersökningar av vattenmiljön inom Gullspångsälvens avrinningsområde. Denna rapport är en femårsutvärdering och omfattar perioden Undersökningarna år 27 omfattade vattenkemi och växtplankton. Perioden har ALcontrol utfört undersökningar omfattande vattenkemi, bottenfauna, växtplankton, påväxtalger och sediment. Gullspångsälvens vattenvårdsförbund bildades 1968 och har sedan dess bedrivit vattenkontroll i området. Värmlandsdelen anslöts till förbundet Förbundets medlemmar är kommuner, landsting, industrier, fiskodlingar, skogsägare och kraftbolag som är verksamma inom avrinningsområdet. Vattenvårdsförbundets roll är att samordna och effektivisera den miljökontroll som lagstiftningen föreskriver. Följande personer har medverkat vid undersökningarna 27: Irene Sundberg och Carin Nilsson, Medins Biologi AB (växtplankton) Hans Friberg och Marcus Andersson, ALcontrol Karlstad (provtagning) Håkan Olofsson, ALcontrol Halmstad (kvalitetsgranskning, kartritning) Anders Sköld, ALcontrol Karlstad (projektansvarig, rapportskrivning) Anna Norman, Provab Linköping (utvärdering vattenkemi, rapportskrivning) Arne Holmberg, ALcontrol Linköping (kvalitetsgranskning) Holger Torstensson, Provab Arvika (kvalitetsgranskning) Naturvårdsverket har tidigare i Allmänna Råd 86:3 lagt upp riktlinjer för recipientkontrollen. Allmänna råd 86:3 har dock upphört att gälla när denna rapport skrivs. Några nya direktiv har ännu ej kommit ut och därför bör intentionerna i Allmänna råd behållas tills vidare. Målsättningen med recipientkontrollen (vattenundersökningarna) är enligt Naturvårdsverkets "Allmänna Råd" (86:3): Åskådliggöra större ämnestransporter och belastningar från enstaka föroreningskällor inom ett vattenområde. Relatera tillståndet och utvecklingen i vattenområdet till belastande utsläpp och förväntad bakgrund. Belysa utsläppens effekter i vattenområdet. Ge underlag för utvärdering respektive belysa behovet av miljöskyddande åtgärder. Riksdagen har fastställt 16 övergripande nationella miljökvalitetsmål och ca 72 nationella delmål. Miljökvalitetsmålen beskriver de egenskaper som natur- och kulturmiljön måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. Syftet är att klara av alla stora miljöproblem i Sverige inom en generation (år 22). Delmålen anger inriktningen av det konkreta miljöarbetet och siktar i regel mot år 21. Regeringens ambitioner med delmålen är bl.a. att de ska vara möjliga att följa upp och att de ska tjäna som underlag för regionalt och lokalt miljö- och målarbete. Utifrån de nationella delmålen tas sektorsmål, regionala och lokala mål fram. För sektorsmålen ansvarar centrala myndighe- 9

12 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bakgrund ter, organisationer eller företag inom en viss samhällssektor, medan länsstyrelserna ansvarar för regionala mål och kommunerna för lokala mål. Länsstyrelserna ansvarar för den fortlöpande uppföljningen av målen på regional nivå. Med data för ett antal mått och indikatorer som underlag görs en utvärdering av varje delmål. Utvärderingen ska visa dels om utvecklingen går i rätt riktning mot delmålet, dels om delmålet kommer att nås inom utsatt tid. Följande fyra nationella miljökvalitetsmål är de som främst berör sjöar och vattendrag: Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. Giftfri miljö Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. 1

13 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Avrinningsområdet AVRINNINGSOMRÅDET Gullspångsälvens avrinningsområde består i sin övre del av delavrinningsområdena Timsälven och Svartälven (Figur 8, nästa sida). Dessa mynnar i sjön Möckeln vid Karlskoga. Nedströms Möckeln fortsätter vattnet via Letälven till sjön Skagern. Skagern får också tillrinning från Hovaån och Skagersholmsån. Skagerns vatten förs via Gullspångsälven till Vänern. Markanvändning Avrinningsområdet har en befolkning på ca 72 personer. Ytan omfattar 55 km 2. Huvuddelen av arealen består av skogsmark (66 %, Figur 7). Sjöarealen utgör 13 % av området och inslaget av jordbruksmark är mycket litet (4 %). Övrig areal (15 %) består till största delen av myrmark. (Arealfördelning m.m. är inhämtat från SCB 23.) Jordbruket är koncentrerat till området mellan Filipstad och Karlskoga i delavrinningsområdet Timsälven samt området kring Skagern. Hovaåns vattensystem har en mycket hög andel jordbruksmark. Svartälven-systemet domineras helt av skogsmark. Delområde 1. Timsälven Vid Timsälvens mynning i Möckeln är avrinningsområdet 1688 km 2. Andelen sjö är 12 %, andelen skog 73 % och andelen övrig mark (främst myr- och jordbruksmark) 15 % (SMHI 1996). Delområde 2. Svartälven Vid Svartälvens mynning i Möckeln är avrinningsområdet 243 km 2. Andelen sjö är 12 %, skog 69 %, jordbruksmark 1 %, tätort 1% och andelen övrig mark (främst myrmark) 17 % (SCB 23). Delområde 3. Letälven och Gullspångsälven Vid Letälvens utlopp i Skagern är avrinningsområdet 451 km2. Andelen sjö är 12 %, andelen skog 77 % och andelen övrig mark (främst myr- och jordbruksmark) 11 % (SMHI 1996). Vid utloppet i Vänern är avrinningsområdet 55 km2, varav 13 % är sjö, 66 % skog, 4 % jordbruksmark, 1 % tätort och 15 % övrig mark (främst myrmark, SCB 23). Vatten (13 %) Åker,bete (4 %) Skog (66 %) Tätort (1 %) Övrigt (15 %) Figur 7. Markanvändning inom Gullspångsälvens avrinningsområde (data från SCB 23). 11

14 S vartälven GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Avrinningsområdet Liälven FREDRIKSBERG Lesjön LESJÖFORS Bred reven Älgälven Norrelgen Svartälven Svartälven HÄLLEFORS Lersjön FILIPSTAD Daglösen Saxån Torrvarpen Sörelegen Lungälv en Timsälven Östersjön Öjevettern STORFORS Ullvettern Alkvettern lven ä Svart Timsälv en KARLSKOGA Möckeln DEGERFORS Vänern Letälven Letälven/Gullspångsälven Skagern Halvarsnoren GULL- SPÅNG Hovaån Krokebäcken Figur 8. Delavrinningsområden inom Gullspångsälvens avrinningsområde. 12

15 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Avrinningsområdet Orientering Området berör fyra olika län Dalarnas, Värmlands, Örebro och Västra Götalands län. Delområde 1. Timsälven I den övre delen av avrinningsområdet ligger Nordmarksälven som mynnar i Lersjön. Lersjöns vatten förs vidare med Skillerälven till Filipstad där älven mynnar i sjön Daglösen. Från Daglösen förs vattnet vidare till Östersjön via Prästbäcken. I Östersjön sker också inflöde i den nordöstra delen från Kroppaälven som avvattnar sjön Yngen. Östersjöns vatten passerar förbi Storfors via Storforsälven som mynnar i sjön Öjevettern. Från väster kommer Lungälven som avvattnar sjöarna Alstern och Lungen, och rinner ut i Öjevetterns nordvästra del. Vattnet fortsätter via Timsälven till sjöarna Ullvettern, Alkvettern och Lonnen. Lonnen får också tillrinning från Kilstabäcken i söder. Timsälven fortsätter därefter till sjön Möckeln vid Karlskoga. Delområde 2. Svartälven Undersökningsområdets nordöstra del består av biflödet Älgälven som rinner genom Sävenfors, passerar sjöarna Norrelgen och Sörelgen, och därefter mynnar i Södra Torrvarpen vid Grythyttan. Svartälvens övre del omfattar Svartälven och fyra större biflöden: Liälven, Rämsälven, Lesjöälven och Saxån. Liälven ligger i Ludvika kommun och rinner genom samhället Fredriksberg. Liälven flyter samman med Svartälven vid länsgränsen. Rämsälven passerar Oforsen och mynnar i Svartälven ca en mil nordost om Lesjöfors. Lesjöälven börjar i Lesjön, rinner genom Lesjöfors, passerar sjön Bredreven och mynnar så småningom i Svartälven. Saxåsystemet passerar Långban, fortsätter till sjön Saxen och mynnar i Torrvarpen. Svartälven börjar sitt lopp i Vansbro kommun, rinner söderut och får tillflöde från Liälven, Rämsälven och Lesjöälven, varefter älven passerar Hällefors och fortsätter till Torrvarpen. Svartälvens nedre del består uppströms av Torrvarpen. Grythyttan ligger vid sjöns östra strand. Torrvarpens vatten rinner söderut via Svartälven till sjön Halvarsnoren. Från öster kommer vatten från sjön Malen, som i sin tur står i förbindelse med Lundsfjärden. Svartälven fortsätter söderut, rinner igenom Karlskogas östra del och mynnar i sjön Möckeln. Delområde 3. Letälven och Gullspångsälven Timsälven och Svartälven mynnar i Möckeln, vars nordöstra del omges av Karlskoga. Möckeln avvattnas av Letälven, som passerar Degerfors och strax efter Åtorp mynnar i Skagern. Skagern får också tillflöde från Skagersholmsån i öster och från Hovaån, med biflödet Krokabäcken, i söder. Hovaåns avrinningsområde domineras av jordbruksmark. Skagerns utlopp är Gullspångsälven, som rinner genom Gullspång och mynnar i Vänern. 13

16 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Avrinningsområdet Föroreningsbelastande verksamheter I Gullspångsälvens avrinningsområde sker punktutsläpp från kommunala reningsverk, metall- och verkstadsindustri, kemisk industri, fiskodlingar och sågverk. Punktkällornas läge framgår av Figur 9. De kommunala reningsverken släpper ut näringsämnena kväve och fosfor samt syretärande ämnen (organiska ämnen och ammonium). Metall- och verkstadsindustrin belastar området med metaller och olja. Den kemiska industrin bidrar, liksom fiskodlingarna, med kväve, fosfor och syretärande organiska ämnen. Belastningen från sågverk består av syretärande organiska ämnen och fenoler. I vissa områden sker också påverkan från jordbruk. Verksamheten bidrar främst med fosfor, kväve, organiska ämnen och suspenderat material (ger grumlighet). Eftersom Gullspångsälvens avrinningsområde domineras av skogsmark är skogsbrukets påverkan av stor betydelse. Skogsbruk bidrar till försurning. Dikningar och körskador ökar läckaget av organiska ämnen (humus), kväve och fosfor. Avrinningsområdet är även påverkat av reglering för produktion av elkraft. Regleringen ger onaturliga vattenståndsvariationer, vilket påverkar djur och växter. Indirekt påverkas även vattnets kemiska kvalitet, t.ex. genom att avloppsvatten koncentreras vid perioder med strypt vattenflöde. Det atmosfäriska nedfallet inverkar också på områdets vattenkvalitet. Sjöarealen är stor, vilket innebär att en betydande del av tillförseln av kväve och metaller kommer via luftnedfall. Gruvdrift och metallbearbetning har gamla anor i området. Därför föreligger också en "historisk" metallpåverkan på många platser. Detta sker bl.a. via sediment och läckage från deponerade slaggrester. Delområde 1. Timsälven Utsläpp sker främst från Nordmarks reningsverk (Nordmarksälven), Filipstads reningsverk (Daglösen), Persbergs reningsverk (Yngen), Nykroppa reningsverk (Östersjön), Miljöbolaget i Svealand AB och Storfors reningsverk (Storforsälven), Brattfors reningsverk och Brattfors fiskodling (Lungälven) samt Bharat Forge Kilsta AB (Kilstabäcken). Delområde 2. Svartälven Kommunala utsläppskällor i området är främst reningsverken i Hällefors (Torrvarpen), Fredriksberg (Liälven), Lesjöfors (Lesjöälven), och Grythyttan (Torrvarpen). Industriella utsläpp sker främst från Ovako Steel AB (Svartälven vid Hällefors) och Spring Wire Sweden AB (Lesjöälven vid Lesjöfors). Utsläpp från fiskodlingar sker från Sävenfors Produkter AB (Älgälven vid Sävenfors, Sörelgen och Halvarsnoren). Delområde 3. Letälven och Gullspångsälven Inom delområdet sker kommunala utsläpp främst från avloppsreningsverken i Karlskoga (Möckeln), Degerfors och Åtorp (Letälven), Finnerödja (Skagersholmsån), Hova (Hovaån), Älgarås (Krokebäcken) och Gullspång (Gullspångsälven). Industriella utsläpp sker främst från Björkborns industriområde, Bofors AB och Valåsens sågverk (Möckeln), Outokumpu Stainless AB (Letälven) och Zinkano (Hovaån). 14

17 S vartälven GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Avrinningsområdet Liälven 1. FREDRIKSBERG $ 25. #Y 7. $ $ Lersjön FILIPSTAD Lungälven $ Lesjön LESJÖFORS 8. % $ Bred reven 4. $ $ #Y Saxån Svartälven #Y % $ #S $ Älgälven $ 19. Norrelgen #Y 2. HÄLLEFORS #Y Daglösen Östersjön Öjevettern24. $ % STORFORS 6. Torrvarpen 27. Halvarsnoren Sörelegen Ullvettern 29 #Y Alkvettern #Y Timsälv en Ê % $ % # %a 28. # 11. Svart ä lven KARLSKOGA 33. Vänern 13. Letälven $ $ % Möckeln 34. DEGERFORS 12. $ Kommunalt avloppsreningsverk $ GULL- SPÅNG 18. Skagern $ 14. Ê % %a Kemisk industri Metallindustri Sågverk Hovaån 35. $ % 17. $ 16. Krokebäcken #Y Fiskodling #S Skifferverk Figur 9. Punktkällor i Gullspångsälvens avrinningsområde. För identifiering av punktkällorna se bilaga 6. 15

18 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat-Väderförhållanden RESULTAT Väderförhållanden Nederbörd (mm) 1 Åtorp 1,5 C varmare än normalt 27 Medeltemperaturen för 27 var 6,9 C vid SMHI:s klimatstation i Åtorp (945), vilket ska jämföras med medelvärdet för perioden , 5,4 C (Figur 13). Under året var endast juli och oktober kallare än normalt (Figur 1). Sedan 1989 har normaltemperaturen underskridits endast två gånger, 1993 och En jämförelse av årsmedeltemperaturen i Åtorp med klimatstationerna i Daglösen (Filipstad) och Fredriksberg visar att temperaturen minskar med ökande breddgrad och höjd över havet. Skillnaden är störst under vintern. Medeltemperaturerna för 27 var 5,9 C för Daglösen och 4,8 C för Fredriksberg. Något större nederbörd än normalt 27 Vid klimatstationen i Åtorp (945) var årsnederbörden något högre, men nära normal (728 mm jämfört med normalvärdet på 687 mm för perioden , Figur 11). Medeltemperatur ( C) jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 27 Medel Figur 1. Månadsmedeltemperatur år 27 samt normalvärden för perioden vid SMHI:s klimatstation i Åtorp (945) Figur 11. Årsnederbörd vid SMHI:s klimatstation i Åtorp (945) Linjen anger medelvärdet för perioden Nederbörd (mm) jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 27 Medel Figur 12. Månadsnederbörd vid SMHI:s klimatstation i Åtorp (945) år 27 samt normalvärden för perioden De största nederbördsmängderna föll i juli och september men betydligt större mängder än normalt i januari och maj gjorde att dessa månader inte låg långt efter (Figur 12). I framför allt april, augusti och oktober föll mindre mängder än normalt. Mönstret var liknande vid nederbördsstationerna i Filipstad och Fredriksberg med 16

19 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat-Vattenföring vissa undantag: I Filipstad var mängden i december relativt stor medan den i juli var mindre. I Fredriksberg var mängderna i både november och december något större än i Åtorp. Flöde (m 3 /s) 1 8 Timsälven Medeltemperatur ( C) 8 Åtorp jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Figur 13. Årsmedeltemperatur vid SMHI:s klimatstation i Åtorp Linjen anger normalvärdet för perioden Vattenföring Flödestopp i februari Relativt stora nederbördsmängder under januari år 27 i kombination med högre medeltemperatur än normalt medförde höga flöden under främst januari och februari i såväl Timsälven och Svartälven som i Gullspångsälven (Figur 14). Under april till november var flödena relativt låga men i december ökade återflödena som en följd av ökad nederbörd. Nolltappning i vattendragen I Timsälven, Svartälven och Letälven har nolltappning skett under kortare perioder under sommaren år 27. Från augusti till mitten av november har nolltappning förekommit under längre perioder i Svartälven, Timsälven och Letälven. Flöde (m 3 /s) jan feb Flöde (m 3 /s) jan feb mars mars april april maj Svartälven juni juli aug sept Gullspångsälven maj juni juli aug sept okt okt nov nov dec dec Figur 14. Månadsmedelflöden i Timsälven (Bofors), Svartälven (Skråmforsen) och Gullspångsälven (Gullspång) år 27. Normalvärden för längre tidsperioder finns redovisade för respektive vattendrag. 17

20 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat-Vattenföring m 3 /s 8, 6, 4, 2,, Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Figur 15. Dygnsmedelvattenföring i Gullspångsälven (15) år 27. För Gullspångsälven finns en vattendom som förutsätter minst 5 m 3 /s minimitappning. I Gulspångsälven förekom minimitappning under en stor del av sommaren 27 (Figur 15). Vid nolltappning påverkas vattendragen än mer negativt av eventuella utsläpp eftersom utspädningseffekten i vattendragen bli mycket lägre. Gullspångsälvens vattenvårdförbund jobbar på att få bort nolltappningen och ersätta denna med en minimitappning på 5 % av normalflödet. Normala flöden under femårsperioden Perioden har uppvisat relativt normala flöden. År 24 och 26 var flödet dock något högre än det beräknade normalvärdet. Vid kraftstationen i Timsälven var medelvattenföringen för femårsperioden 19,2 m 3 /s och i Gullspångsälven 53,9 m 3 /s, vilket är lägre än normalvärdena (22, respektive 59,3 m 3 /s; Tabell 1). Svartälven uppvisar större skillnader mot normalvärdet, 26,1 m3/s för femårsperioden jämfört med normalflödets 3,8 m3/s. Tabell 1. Årsmedelvattenföring för Timsälven, Svartälven och Gullspångsälven under perioden Timsälven Årsmedelvattenföring (m 3 /s) Svartälven Gullspångsälven 23 14,3 21,2 39, ,3 29,5 64, ,2 21,9 45, ,1 32,9 64,8 27 2, 24,8 55,3 Normal * 22, 3,8 59,3 * Tidsperiod för vilken normalvärdet motsvarar: Timsälven , Svartälven och Gullspångsälven

21 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat-Timsälven Vattenkemi och transportberäkning Redovisningen av resultat från undersökningarna av vattenkemi och metaller i vattenmossa samt beräkningar av transporter och arealspecifika förluster, sker områdesvis med början högst upp i vattensystemen. Redovisningen sker i följande ordning: Delområde 1. Timsälven Delområde 2. Svartälven Delområde 3. Letälven och Gullspångsälven I efterföljande text avses, då inget annat anges, årsmedelvärden. För ph-värde och alkalinitet avses årsvisa medianvärden och för syre i sjöar anges årslägsta halter. Klassningen av miljötillståndet avser, när inget annat anges, jämförelser med indelningar enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Naturvårdsverket 1999) samt en skrivelse från KM Lab angående bedömningsgrunderna (KM Lab 2). Klassindelningen redovisas i metodikbilagan (bilaga 1). Begreppet avvikelse avser, om inget annat anges, jämförelse av halter vid stationer nedströms en eller flera utsläppskällor med en av punktkällor opåverkad station uppströms. Ibland avser jämförelsen faktiskt uppmätta/beräknade värden och beräknade s.k. jämförvärden (naturgivna bakgrundsvärden). Avvikelsen klassas enligt ovan nämnda bedömningsgrunder samt skrivelse från KM Lab. Klassindelningen finns redovisad i metodikbilagan (bilaga 1). Bedömningar av tillstånd och avvikelse utifrån ovan nämnda skrifter har kursiverats i texten. Delområde 1. Timsälven Områdets omfattning samt ingående provpunkter framgår av Figur 16. Vid Timsälvens mynning i Möckeln är avrinningsområdet 1688 km 2 (SCB 1998). Andelen sjö är 12 %, andelen skog 73 % och andelen övrig mark (främst myr- och jordbruksmark) 15 %. I den övre delen av avrinningsområdet ligger Nordmarksälven som mynnar i Lersjön. Lersjöns vatten förs vidare med Skillerälven till Filipstad där älven mynnar i sjön Daglösen. Från Daglösen förs vattnet vidare till Östersjön via Prästbäcken. I Östersjön sker också inflöde i den nordöstra delen från Kroppaälven som avvattnar sjön Yngen. Östersjöns vatten passerar förbi Storfors via Storforsälven som mynnar i sjön Öjevettern. Från väster kommer Lungälven som avvattnar sjöarna Alstern och Lungen, och rinner ut i Öjevetterns nordvästra del. Vattnet fortsätter via Timsälven till sjöarna Ullvettern, Alkvettern och Lonnen. Lonnen får också tillrinning från Kilstabäcken i söder. Timsälven fortsätter därefter till sjön Möckeln vid Karlskoga. Utsläpp sker främst från Nordmarks reningsverk (Nordmarksälven), Filipstads reningsverk (Daglösen), Persbergs reningsverk (Yngen), Nykroppa reningsverk (Östersjön), Miljöbolaget i Svealand AB och Storfors reningsverk (Storforsälven), Brattfors reningsverk, Gammelkroppa och Nykroppa fiskodling (Kroppaälven) samt Bharat Forge Kilsta AB (Kilstabäcken). 19

22 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat-Timsälven Lersjön FILIPSTAD # # 351v # 352v # # 3415vb 3411b 341vb # # Östersjön Daglösen Lungälven Öjevettern # 39v 37vb 382v 381b # # # # # 371b # 383vb STORFORS 35v Ullvettern 321v Alkvettern # 311b 312v # ## # Tims älven 31vbp # Svartäl v en 31v KARLSKOGA Möckeln Figur 16. Provtagningsplatser för vattenkemi, bottenfauna och växtplankton i Timsälvens avrinningsområde (delområde 1) enligt gällande kontrollprogram. För identifiering av punkterna se bilaga 1 (v = vattenkemi, b = bottenfauna, p = växtplankton). 2

23 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat-Timsälven Näringsämnen (fosfor och kväve) Lägre fosforhalter än tidigare år I Timsälvens huvudfåra, från Skillerälven (352) till Storforsälven (382), var fosforhalterna låga (Figur 17). Tidigare har fosforhalterna ökat kraftigt på den korta sträckan mellan stationerna upp- (383) och nedströms Storfors (382). Mellan dessa stationer sker utsläpp från Miljöbolaget i Svealand AB och utsläpp av dagvatten från Storfors samhälle. Under 27 syns dock ingen nämnvärd ökning. Fosfor (µg/l) Skillerälven 383. Storforsälven 382. Storforsälven 321. Timsälven, Lunedet 31. Timsälven, Möckeln Figur 17. Medelhalter av fosfor i rinnande vatten inom delavrinningsområdet Timsälven år 27. Streckad linje markerar övergången mellan låga och måttligt höga halter. Pilar markerar utsläpp från punktkällor. Vid Timsälven, Lunedet (321) och utloppet i Möckeln (31) var fosforhalten måttligt hög. Mellan dessa stationer sker en tydlig ökning av fosforhalten - under femårsperioden har denna ökning varit i medeltal 31%. Det har tidigare inte varit känt vad som orsakar ökningen men tänkbara förklaringar har varit påverkan från jordbruk, enskilda avlopp, fiskodling (Kedjan), dag- och bräddavlopp i Karlskoga samt att mynningsstationen inte skulle vara representativ (uppgrumling av sediment nära kraftverksintaget). Under 25 genomfördes en utredning kring fosfortillförseln inom kontrollprogrammet för Gullspångsälvens avrinningsområde. Utredningen visade att bidragen från enskilda avlopp och fiskodlingenvar var relativt liten. Påverkan från fiskodlingen blir tydlig främst vid lågt vattenflöde i Kedjan. Timsälvens tillflöden Kilstabäcken, Kedjan och Trösälven bidrog med 2/3 av totala fosfortillskottet. Även förlust av fosfor från jordbruksmark genom erosion, ytavrinning och dränering i samband med källossning (mars/april) samt vårbruk bidrog. Även från skogsmark och övrig mark ökar rimligtvis fosforförlusten under denna period. Undersökningen visade att förutom tillskotten från Kilstabäcken, Kedjan, Trösälven och övrig omgivande mark fanns en relativt stor okänd fosforkälla. Detta kan bero på erosion i älvfåran (t.ex. nedströms Lonnen), utlösning av fosfor från botten i Lonnens tidvis syrefattiga bottenvatten samt extra tillskott från t.ex. jordbruksverksamhet. I Timsälven var fosforhalterna under perioden lägre än under Således föreligger en trend mot minskande fosforhalter (Figur 18). 24 noterades den hittils lägsta medelhalten vid utloppet i Möckeln (31) sedan mätningar startades 1977, 17 µg/l. 21

24 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat-Timsälven Fosfor (µg/l) Figur 18. Medelhalter av fosfor (staplar) samt rullande treårsmedelvärden (tjock linje) i Timsälven (31) Låga till måttligt höga fosforhalter i sjöarnas ytvatten Fosforhalten i ytvattnet ökade från låga i Lersjön (351), Daglösen (3415, 341) och Östersjön (39) till måttligt höga i Öjevettern (37), Ullvettern (37) och Lonnen (31; Figur 19). Högre fosforhalter i bottenvattnet I sjöarnas bottenvatten var fosforhalterna i allmänhet högre än i ytvattnet (Figur 19). Markant förhöjda halter förekom i Öjevettern (37) och Lonnen (31). Högre fosforhalter i bottenvattnet än vid ytan tyder på fosforläckage från sedimentet vid syrefria förhållanden. Vid syrebrist går järn i lösning och eftersom järnet till stor del binder fosfor i sedimentet frigörs växtnäringsämnet vid syrebrist. I norra delen av Daglösen (3415) är det även troligt att utsläpp från reningsverket i Filipstad kan ge förhöjda halter i bottenvattnet. Försurning minskar vattnets innehåll av fosfor? För fosfor visar de senaste årens resultat på något minskade halter i rinnande vatten i Timsälven. Det samma gäller sjöarnas ytvatten. För sjöarnas bottenvatten är det däremot svårare att se någon trend. En förklaring till minskande fosforhalter skulle kunna vara försurningsprocessen. Vid lågt ph löses aluminium ut från marken varpå det kan reagera med fosfat och bilda en fällning som stannar kvar i marken eller sjunker till bottnen i sjöar. 22

25 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat-Timsälven Fosfor (µg/l) Lersjön, yta 351. Lersjön, botten Daglösen norr, yta Daglösen norr, botten 341. Daglösen centr, yta 341. Daglösen centr, botten 39. Östersjön, yta 39. Östersjön, botten 37. Öjevettern, yta 37. Öjevettern, botten 35. Ullvettern, yta 35. Ullvettern, botten 31. Lonnen, yta 31. Lonnen, botten Figur 19. Medelhalter av fosfor i sjöar inom delavrinningsområdet Timsälven år 27 utgående från två prover tagna i februari resp. augusti. Streckad linje anger övergången mellan låga och måttligt höga halter. Observera att tillståndsbedömningen endast gäller för medelhalter i ytvattnet. Måttligt höga kvävehalter Kvävehalterna var måttligt höga vid samtliga stationer under 27. Precis som för fosfor sker en haltökning mellan stationerna upp- (383) och nedströms Storfors (382) liksom mellan Lunedet (321) och Möckelns mynning (31; Figur 2). Mellan Storforsälven (382) och Lunedet (321) har halten tidigare sjunkit p.g.a. retention (självrening) i sjöar, men detta skedde inte under 27. Detta beror främst på att höga värden uppmättes i början av året vid Lunedet. Ingen tydlig trend i mynningen i Möckeln Någon trend för kvävehalterna förekommer ej för utloppet i Möckeln (31, Figur 21) var halterna måttligt höga. Kväve (µg/l) Skillerälven 383. Storforsälven 382. Storforsälven 321. Timsälven, Lunedet 31. Timsälven, Möckeln Figur 2. Medelhalter av kväve i rinnande vatten inom delavrinningsområdet Timsälven år 27. Streckad linje markerar övergången mellan låga och måttligt höga halter. Pilar markerar utsläpp från punktkällor. 23

26 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat-Timsälven Kväve (µg/l) Figur 21. Medelhalter av kväve (staplar) samt rullande treårsmedelvärden (tjock linje) i Timsälven (31) Kväve (µg/l) Lersjön, yta 351. Lersjön, botten Daglösen norr, yta Daglösen norr, botten 341. Daglösen centr, yta 341. Daglösen centr, botten 39. Östersjön, yta 39. Östersjön, botten 37. Öjevettern, yta 37. Öjevettern, botten 35. Ullvettern, yta 35. Ullvettern, botten 31. Lonnen, yta 31. Lonnen, botten Figur 22. Medelhalter av kväve i sjöar inom delavrinningsområdet Timsälven år 27 utgående från två prover tagna i februari resp. augusti. Streckad linje anger övergången mellan låga och måttligt höga halter. Observera att tillståndsbedömningen endast gäller för medelhalter i ytvattnet. Höga kvävehalter i bottenvattnet Kvävehalterna i ytvattnet var låga i stationerna Lersjön (351) och Östersjön (39). Övriga stationer uppvisade måttligt höga halter. Halterna i bottenvattnet var genomgående högre än i ytvattnet (Figur 22). I norra Daglösen (3415) var skillnaden markant. Påverkan av ammoniumutsläpp från Filipstads reningsverk Vid provtagningen av bottenvattnet i Daglösen norra (3415) i februari förelåg ca. 2/3 av kvävet som ammonium (11 µg/l). Detta klassas som en hög halt och kan innebära viss risk för gifteffekt på fisk. Till 24

27 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat-Timsälven stor del orsakas sannolikt den höga halten av utsläpp från Filipstads avloppsreningsverk. Påverkad bottenfauna i Öjevättern Undersökningar av bottenfauna i Storforsälven nedströms Storfors reningsverk (381) har visat på obetydlig påverkan av näringsämnen/organiskt material. Bottenfaunan på lokalen var dock ett gränsfall till att bedömas som betydligt påverkad av sådana ämnen. I Daglösen (341/3411) bedömdes näringstillståndet som näringsfattigt under 26, medan det tidigare bedömts som måttligt näringsrikt. I Öjevettern (37/371) indikerade bottenfaunan ett näringsrikt tillstånd. På stationen i djuphålan indikerade bottenfaunan stark eller mycket stark näringsämnespåverkan. Kväve/fosfor-kvot Kväveöverskott i flera sjöar Kvoten mellan halterna av kväve och fosfor beskriver risken för algblomning. I Lersjön, Daglösen (3415, 341) och Ullvettern var kväve/fosfor-kvoten 3 eller större (Figur 23), vilket indikerar kväveöverskott och därmed låg risk för blomning av blågröna alger (cyanobakterier). Vid kväveöverskott är det fosfortillgången som reglerar produktionen. I övriga sjöar motsvarade kvoten kväve-fosforbalans vilket innebär att det finns en viss risk för massförekomster av blågröna alger syns inga tydliga trender i sjöarna för kväve/fosfor-kvoterna. I de sjöar som provtagits en längre tid finns en tendens mot ökande kväve/fosfor-kvot under hela perioden från 198-talet (Bilaga 3). Detta är logiskt då fosforhalterna visar en trend mot minskande halter medan kvävehalterna i stort sett har varit oförändrade. Kväve/Fosfor-kvot Lersjön Daglösen 341. Daglösen 39. Östersjön 37. Öjevettern 35. Ullvettern 31. Lonnen 253. Bredreven 13. Möckeln 11. Skagern Figur 23. Kväve/fosfor-kvoten i sjöar inom delavrinningsområdet Timsälven i augusti år 27. Streckad linje markerar övergång från kväveunderskott till kväve-fosforbalans. Över den heldragna linjen råder kväveöverskott. Växtplankton Höga klorofyllhalter i flera sjöar år 27 I de sjöar där inga växtplanktonundersökningar görs, ger klorofyllhalten ett grovt mått på algförekomsten. Klorofyll (µg/l) Lersjön Daglösen norra 341. Daglösen centr. 39. Östersjön 37. Öjevettern 35. Ullvettern 31. Lonnen Figur 24. Klorofyllhalter i sjöar inom Timsälvens avrinningsområde i augusti 27. Den streckade linjen anger gränsen mellan låga och måttligt höga halter. Tunn heldragen linje markerar övergången till höga halter. 25

28 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat-Timsälven År 27 uppmättes höga halter i Lersjön, i centrala delen av Daglösen (341) samt Öjevettern (37) och måttligt höga halter i övriga sjöar (Figur 24). Öjevettern har ofta höga klorofyllhalter Under perioden är det oftast Öjevettern som har haft de högsta klorofyllhalterna. Tre av fem år har halterna varit mycket höga och ett år höga. 25 var det Lonnen som hade de högsta halterna som då var extremt höga. Under perioden finns inga tydliga trender för klorofyll i delområdets sjöar. Liten biomassa av alger i Lonnen Sammantaget visade växtplanktonundersökningen 27 på måttligt näringsrika (mesotrofa) förhållanden i Lonnen med en tydlig påverkan av näringsämnen jämfört med ett ursprungligt tillstånd. Biomassan av planktiska alger var liten och dominerades stort av flagellaten Gonyostomum semen (Figur 71). Biomassa mg/ l Övriga Grönalger Guldalger Rekylalger Lonnen Gonyostomum semen Kiselalger Pansarflagellater Blågrönalger Figur 25. Biomassan av plankton fördelad på olika alggrupper i Lonnen 27. Biomassan av blågrönalger var mycket liten och risken för långvariga algblomningar av potentiellt toxinbildande blågrönalger bedömdes som ingen eller obetydlig. Den art som dominerar planktonsamhället i Lonnen, flagellaten Gonyostomum semen (Figur 72) är en art som kan ge upphov till klåda hos badande. Figur 26. Den potentiellt besvärsbildande algen Gonyostomum semen dominerar biomassan i Lonnen. Foto: Medins Biologi AB. Arten kan även orsaka problem i vattenverk eftersom den sätter igen olika typer av filter. Det senare är ett problem eftersom Lonnens vatten används för att producera konstgjort grundvatten. Vattnet som filtreras genom en grusås utgör tillsammans med naturligt grundvatten Karlskogas dricksvattentäkt. Den mängd som uppmättes i år var liten, men tillräckligt stor för att vara potentiellt besvärsbildande och kan därmed leda till problem såväl vid infiltrationen som för badande i sjön. Infiltrationen vid vattenverket har dock fungerat tillfredställande under hela perioden Jämförelser Medelbiomassan för perioden 23-7, som blir ett treårsmedel, bedömdes som stor (4,6 mg/l), vilket indikerade näringsrika förhållanden. Treårsmedlet för trofiindex (TI-värdet) var 46,2 vilket visade på måttligt näringsrika förhållanden. Sammantaget visade femårsperioden på måttligt näringsrika förhållanden i sjön. 26

29 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat-Timsälven Biomassan har vid varje provtagningstillfälle dominerats mycket stort av Gonyostomum semen (Figur 71). Medelbiomassan för Gonyostomum var 4,1 mg/l vilket bedömdes som en stor biomassa. Arten kan växa till och bilda stor biomassa även i näringsfattiga sjöar. Algen dygnsvandrar i vattenmassan beroende på temperatur och ljus och kan koncentreras på olika nivåer i vattnet. Gonyostomum tål t.ex. inte starkt ljus eftersom den då kan explodera. Därför påträffas algen ofta på större djup då ljusinstrålningen är hög. Algen kan även explodera vid beröring och sänder då ut trådar och cellerna som bildar en slemmig massa. Det är dessa trådar som kan orsaka klåda hos badande samt sätta igen filter i vattenverk. De biomassor som uppmätts i Lonnen har varit tillräckligt stora för att kunna orsaka sådana besvär. Andra typer av besvärsbildande alger som lukt- och smakalger eller toxinbildande alger har uppmätts i liten mängd i Lonnen under femårsperioden. Sammantaget bedöms Lonnen mindre lämplig som ytvattentäkt på grund av den rikliga förekomsten av den besvärsbildande algen Gonyostomum semen. Påväxtundersökningar Påväxtalger undersöktes 23 och 26. På lokalerna uppströms fiskodlingar (326 i Lungälven och 372 i Kroppaälven) bedömdes tillståndet vara mycket näringsfattigt, ej/obetydligt föroreningspåverkat under 23 och 26. Nedströms Brattfors fiskodling (punkt 325) var förhållandena näringsfattiga, svagt föroreningspåverkade under 23 och 26. Kiselalgsindexet visade att en viss tillförsel av näringsämnen sker mellan lokalerna. Punkt 371, nedströms Gammelkroppa fiskodling, var måttligt näringsrik och tydligt respektive svagt föroreningspåverkad under 23 respektive 26. En utvärdering av kiselalgsresultaten enligt förslaget till reviderade Bedömningsgrunder 27 visade att båda lokalerna i Lungälven (326, 325) och uppströmslokalen i Kroppaälven (372 hamnar i klass 1, dvs. hög vattenkvalitet, både år 23 och 26. Indexresultaten i Kroppaälven nedströms Gammelkroppa fiskodling (371) motsvarade båda åren klass 2, dvs. god vattenkvalitet. Organiska ämnen Låga halter organiska ämnen i rinnande vatten För rinnande vatten i Timsälvens avrinningsområde var halterna av organiska ämnen (mätt som TOC) huvudsakligen låga (Figur 27). Undantaget var Skillerälven (352) och Timsälven vid Möckeln (31) där halten var måttligt hög. Skillnaderna mellan de olika stationerna har uppvisat ett liktydigt mönster varje år under perioden TOC (mg/l) Skillerälven 383. Storforsälven 382. Storforsälven 321. Timsälven, Lunedet 31. Timsälven, Möckeln Figur 27. Medelhalter av organiska ämnen (mätt som TOC) i delavrinningsområdet Tims- 27

30 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat-Timsälven älven år 27. Den streckade linjen markerar övergången från mycket låga till låga halter. Tunn, heldragen linje anger gränsen till måttligt höga halter. I den övre delen av avrinningsområdet tillförs mycket humusämnen från skogsoch myrmark och Skillerälven (352) har en relativt hög halt organiska ämnen. Halterna minskar sedan när vattnet passerar sjöarna Daglösen och Östersjön. Sjöar fungerar som naturliga renings- och klarningsbassänger genom att organiska ämnen och partiklar sedimenterar till botten. Dessutom sker en viss utspädning när vatten med lägre halter rinner till. Halten vid Storforsälven (382) är därför ofta den lägsta i delavrinningsområdet. Nedströms Storfors ökar sedan halten långsamt vid Lunedet (321) och utloppet i Möckeln (31) p.g.a. inverkan från jorbruks- och skogsmarkerna i området. Måttligt höga halter i sjöar Variationen mellan sjöarna uppvisar ibland liknande mönster som stationerna för rinnande vatten men inte lika tydligt. Sjöarna hade år 27 målligt höga halter organiska ämnen undantaget Östersjön (39) som hade låg halt (Figur 28). Måttligt höga halter Under perioden har halterna huvudsakligen varit måttligt höga (8-12 mg/l) i såväl rinnande vatten som sjöar. I Lonnens bottenvatten har förhöjda halter av organiska ämnen uppmätts i mars 24 (18 mg/l). Förbättrade förhållanden i Storforsälven Vid undersökningarna av bottenfauna i Storforsälven nedströms Storfors (381) visar värdena för individtäthet och medelantal taxa ökande trender. Detta indikerar förbättrade miljöförhållanden, trots eventuell förekomst av miljögifter i sedimentet. Fortsatt höga halter av organiska ämnen Flertalet stationer uppvisade trender mot ökande halter av organiska ämnen under perioden Under perioden har ökningen inte varit lika kraftig, men halterna har legat kvar på en hög nivå (Figur 29). TOC (mg/l) Lersjön, yta 351. Lersjön, botten Daglösen norr, yta Daglösen norr, botten 341. Daglösen centr, yta 341. Daglösen centr, botten 39. Östersjön, yta 39. Östersjön, botten 37. Öjevettern, yta 37. Öjevettern, botten 35. Ullvettern, yta 35. Ullvettern, botten 31. Lonnen, yta 31. Lonnen, botten Figur 28. Medelhalter av organiska ämnen (mätt som TOC) i sjöar inom Timsälvens avrinningsområde år 27. Den streckade linjen markerar övergången från låga till måttligt höga halter. 28

31 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat-Timsälven CODMn/TOC (mg/l) : CODMn beräknat ur permanganattal 1988: CODMn Fr.o.m. 1989: TOC Figur 29. Medelhalter (staplar) av organiska ämnen (mätt som TOC) samt rullande treårsmedelvärden (tjock linje) i Timsälven (31) För hela perioden är det dock svårt att urskilja någon tydlig trend om man bortser från åren Att samma trend ( ) återkommer på många olika stationer talar för en klimatrelaterad orsak. Ökningen har kopplats till större nederbördsmängder och mildare vintrar. Mer nederbörd ger ökad avrinning och transport av humusämnen från omgivande mark. Ett ökat vattenflöde minskar också vattnets uppehållstid i sjöar, vilket minskar möjligheten till sedimentation och därmed självrening. Varmare vintrar möjliggör större nedbrytning och därmed utlakning av organiska ämnen från marken. Syretillstånd Ansträngda syreförhållanden i flera sjöar I augusti rådde syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd i norra Daglösen (3415) och Öjevettern (37). I Lersjön (351), centrala Daglösen (341) och Lonnen (31) motsvarade nivåerna syrefattigt respektive svagt syretillstånd (Figur 3). Gemensamt för sjöarna var att lägsta syrehalterna uppmättes i augusti och att mätningarna i februari visade på relativt goda förhållanden. Låga syrehalter i sjöarnas bottenvatten Under har bottenvattnet i flera av sjöarna i Timsälvssystemet genomgående haft årslägsta syrenivåer motsvarande syrefritt/nästan syrefritt. Undantaget är Östersjön (39) och centrala Daglösen (341, ett av åren) som haft syrefattiga förhållanden som lägst. Även Lonnen (31) har haft syrefattigt tillstånd som lägst ett år (27). Syre (mg/l) Lersjön Daglösen norra 341. Daglösen centr. 39. Östersjön 37. Öjevettern 35. Ullvettern 31. Lonnen Figur 3. Årslägsta syrehalter i sjöar inom delavrinningsområdet Timsälven år 27. Den streckade linjen markerar gränsen mellan syrefritt/nästan syrefritt tillstånd och syrefattigt tillstånd. Den heldragna tunna linjen anger gränsen till svagt syretillstånd. 29

32 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat-Timsälven Otillräckligt syreförråd under språngskiktet Syrebristen kan förklaras av stor tillförsel av organiska ämnen från omgivande mark samt genom algproduktion i sjöarna. Under vinter och sommar kan ett temperaturrelaterat språngskikt bildas i en sjö. Detta innebär att vattenmassan skiktas i två vattenvolymer, mellan vilka ingen cirkulation förekommer. Eftersom sjöarna i Timsälvens avrinningsområde är relativt grunda med små djuphålor, räcker den tillgängliga mängden syre inte till för nedbrytning av det organiska material som ansamlats på botten. Bottenfaunan uppvisar förbättrade syreförhållanden Undersökningar av bottenfauna i centrala Daglösen (341/3411/3415) påvisade 26 bättre syreförhållanden än tidigare i sjöns djupare del. Syreförhållandena bedömdes då för första gången som måttligt syrerika i sjöns djupare del. Tidigare har de bedömts som syrefattiga eller mycket syrefattiga. Däremot verkar syreförhållandena ha försämrats i den norra delen av sjön, i alla fall jämfört med 23. I Öjevettern (37/371) visade bottenfaunan på syrefattiga förhållanden i djuphålan, medan de var måttligt syrerika i det grundare bottenområdet. Syreförhållandena har under hela undersökningsperioden bedömts som måttligt syrerika på stationen i det grundare bottenområdet. Syreförhållandena i bottenvattnet i Lonnen (31/311) har enligt bottenfaunaundersökningarna 23 och 26 bedömts som måttligt syrerika. Låga syrehalter i många sjöar I Östersjön (39) där mätningar av syrehalten pågått sedan 1974, fortsatte trenden med låga syrehalter i bottenvattnet. I norra Daglösen har årslägsta halt aldrig varit bättre än syrefritt/nästan syrefritt sedan 199-talet. I Öjevettern flyttades provpunkten 1994 och årslägsta syrehalt har varit låg sedan dess. I norra och centrala Daglösen (341) samt Lersjön (351) uppmättes dock något högre syrehalter än tidigare. Ljusförhållanden Starkast färgat vatten i den övre delen av avrinningsområdet Variationen i färgtal, d.v.s. vattnets innehåll av löst organiska ämnen (humus) och järn, mellan provplatserna år 27 överensstämde med mönstret för halten organiska ämnen (Figur 27 och Figur 31). Färgtal (mg Pt/l) Skillerälven 383. Storforsälven 382. Storforsälven 321. Timsälven, Lunedet 31. Timsälven, Möckeln Figur 31. Medelvärden av färgtal i rinnande vatten inom delavrinningsområdet Timsälven år 27. Streckad linje anger övergången mellan måttligt och betydligt färgat vatten. Över heldragen linje är vattnet starkt färgat. I Skillerälven (352) och i mynningen till Möckeln (31) var vattnet betydligt färgat. I den övre delen av Timsälvens avrinningsområde är tillförseln av humusämnen från skogs- och myrmark stor vilket föranleder det höga färgtalet. Efter självrening och utspädning i Daglösen och Östersjön klarnade vattnet till måttligt färgat i Storforsälven (382 och 383) och Timsälven vid Lunedet (321). 3

33 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat-Timsälven Måttligt till betydligt färgat sjövatten Lersjön (351) och Daglösen (3415) hade år 27 betydligt färgat vatten. Övriga sjöar hade måttligt färgat vatten. Bottenvattnet hade genomgående högre färgtal än ytvattnet och skillnaden ökade ju längre ner i systemet sjön befann sig. Högre färgtal i sjöars bottenvatten är en följd av sedimentation av humusämnen. Dessutom släpper järn från sedimentet i sjöar där syrebrist föreligger. Öjevettern hade i augusti år 27 färgtal 45 mgpt/l i ytvattnet och 12 mgpt/l i bottenvattnet vilket kan sättas i samband med syrebrist i bottenvattnet som förmodligen löst ut järn från sedimentet. Relativt höga färgtal för Timsälvens vatten Under perioden har det rinnande vattnet i Timsälven varit måttligt färgat utom i Skillerälven (352) som haft betydligt färgat vatten. I sjöarna har vattnet klassats som svagt till betydligt färgat. Perioden har uppvisat något lägre färgtal än föregående femårsperiod i Timsälven. Den senaste femårsperioden har medelvärdet för färg varit 49 mg Pt/l i Timsälvens utlopp i Möckeln, medan det förra perioden var 56 mg Pt/l. Måttligt till betydligt grumligt vatten Grumligheten är ett mått på vattnets innehåll av partiklar. Under 27 var grumligheten måttlig vid alla stationer utom vid utloppet i Möckeln som hade betydligt grumligt vatten (Figur 32). Framförallt i januari, mars och maj noterades höga värden på grumlighet vid denna punkt. Sannolikt var det de relativt stora nederbördsmängderna och det milda vädret som orsakat erosion på jordbruksmarkerna i området. Betydligt grumligt vid utloppet i Möckeln Under perioden har grumligheten i Timsälven varit måttlig för alla stationer utom utloppet i Möckeln (31) som haft betydligt grumligt vatten. Grumlighet (FNU) Skillerälven 383. Storforsälven 382. Storforsälven 321. Timsälven, Lunedet 31. Timsälven, Möckeln Figur 32. Medelvärden av grumlighet i rinnande vatten inom delavrinningsområdet Timsälven år 27. Streckad linje anger övergången mellan svagt och måttligt grumligt vatten. Över heldragen linje är vattnet betydligt grumligt. Siktdjupet störst i Daglösen och Östersjön Siktdjupet i sjöarna år 27 var litet för samtliga stationer. Under har siktdjupet varit större, men klassats som litet till måttligt. Centrala Daglösen (341) och Östersjön (39) har oftast haft de största siktdjupen. Alkalinitet och ph Buffertkapaciteten god i Timsälven Medianvärden för alkalinitet i rinnande vatten (Figur 33) och sjöar inom Timsälvens avrinningsområde 27 visade på god förmåga att motstå försurning (buffertkapacitet). Medianvärdena låg mellan,11 och,19 mekv/l för rinnande vatten och mätvärden för sjöar låg mellan,1 och,17 mekv/l. Alkaliniteten sjönk inte vid något provtagningstillfälle under god buffertkapacitet utom i Skillerälven (352) som i februari och april hade,6 respektive,9 mekv/l (svag buffertkapacitet). 31

34 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat-Timsälven Alkalinitet (mekv/l),2,15,1,5, 352. Skillerälven 383. Storforsälven 382. Storforsälven 321. Timsälven, Lunedet 31. Timsälven, Möckeln Figur 33. Medianvärden (staplar) för alkalinitet (buffertkapacitet) i rinnande vatten i Timsälvens avrinningsområde år 27. Streckad linje anger övergången mellan mycket svag och svag buffertkapacitet. Över heldragen linje har vattnet god buffertkapacitet. Under har buffertkapaciteten varit god. Årslägsta värde har visat på tillfälliga perioder med svag buffertkapacitet men aldrig lägre än,6 mekv/l (Skillerälven 352). Nära neutralt ph-värde I rinnande vatten höll sig ph-värdena relativt stabila under år 27. Medianvärden visade på nära neutralt ph-värde i samtliga stationer. Bottenfaunan opåverkad Bottenfaunaundersökningar i Storforsälven (381) under den senaste femårsperioden har visat att bottenfaunan varit obetydligt påverkad av försurning. Buffertkapaciteten stabil i delområdet I de övre delarna av systemet, framförallt Skillerälven (352) samt norra delen av Daglösen (3415) har buffertkapaciteten ökat efter att ha varit minskande sedan Trolien beror detta på att nederbördsmängderna under senare år varit på normala nivåer. I Timsälven vid mynningen i Möckeln ligger dock alkaliniteten stabilt kring,16 mekv/l efter att tidigare ha ökat under 198-talet (Figur 34). Förutom kalkningsinsatser har sannolikt också minskat nedfall av sura ämnen bidragit till utvecklingen i denna station. Alkalinitet (mekv/l),25,2,15,1,5, Figur 34. Medianvärden (staplar) samt rullande treårsmedelvärden (tjock linje) i Timsälvens vid mynningen i Möckeln (31)

35 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat-Timsälven Metaller Metaller förekommer naturligt i låga halter i sjöar och vattendrag. Halterna varierar med berggrund och jordart i avrinningsområdet. Vattnets surhet och innehåll av organiskt material påverkar också metallhalterna. Detta innebär att variationer förekommer redan under opåverkade förhållanden. Mycket låga till låga metallhalter Metaller i vatten undersöktes år 27 i Kilstabäcken (312), Storforsälven (383), Storforsälven (382) samt Timsälven vid Möckelns mynning (31). Flertalet lokaler visade mycket låga till låga halter av samtliga analyserade metaller. I Kilstabäcken noterades dock måttligt höga blyhalter. Jämförelse av stationerna i Storforsälven (383) och Storforsälven (382) uppströms respektive nedströms Storfors visade ökningar av de flesta metaller men ingen avvikelse av betydelse kunde noteras (Figur 35). µg/l 1,5 1,,5, Krom Nickel Koppar Uppströms Storfors Nedströms Storfors Zink/1 Molybden Kadmium*1 Bly Kobolt Figur 35. Medelhalter av metaller i vatten i Storforsälven (383) uppströms Storfors samt Storforsälven (382) nedströms Storfors industriområde år 27. Observera att zinkhalten är 1 ggr högre och kadmiumhalten 1 ggr lägre än vad stapeln anger. Haltökningarna orsakades sannolikt av utsläpp från Storfors industriområde via Miljöbolaget i Svealand och/eller genom erosion av äldre utsläpp som upplagrats i sedimentet. Låga eller mycket låga halter Under perioden har metallhalterna varit genomgående låga till mycket låga. I Kilstabäcken noterades dock måttligt hög blyhalt år och måttligt hög kopparhalt 26. Haltavvikelserna bedömdes dock som obetydliga under samtliga år. Transport och arealspecifik förlust Relativt små transporter av fosfor 27 Transporterna av fosfor var relativt låga år 27, lägre än medeltransporten för perioden , medan transporterna av kväve och organiska ämnen var liknande som medelvärdet för femårsperioden. Transportvariationen i tiden för såväl kväve som fosfor och organiska ämnen följer flödet väl (Figur 36). Låg förlust av fosfor och kväve Den arealspecifika förlusten av kväve och fosfor i Timsälven var låg. Enligt bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket 1999a) motsvarar resultatet förluster från hyggen, myr/torvmark, mindre erosionsbenägen åkermark. Obetydlig avvikelse för arealförlusten av kväve Avvikelsen från beräknade jämförvärden var obetydlig för kväve och tydlig för fosfor. Avvikelsen för fosfor beror sannolikt främst på jordbrukspåverkan och fosforläckage från vattensystemets sjöar. 33

36 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat-Timsälven Kväve Fosf or (ton/år) Kväve Flöde (m3/s) Flöde Flöde (m3/s) Metalltransporter störst år 24 och 26 Transporter av metaller redovisas i Tabell 2. De stora nederbördsmängderna under 26 medförde större transporter detta år. Tabell 2. Transporterade mängder av metaller (kg) i Timsälven vid mynningen i Möckeln år Bly Kadmium 3,7 7,6 6,3 6,7 6,1 Koppar Krom Molybden Nickel Zink Kobolt Fosfor Flöde TOC (ton/år) Flöde (m3/s) TOC Flöde Figur 36. Årsmedelflöden samt ämnestransporter av kväve, fosfor och organiska ämnen mätt som TOC i Timsälven vid mynningen i Möckeln (exklusive utsläpp från Björkborns industriområde). Pilen markerar att fr.o.m. år 22 är transporten justerad för att motsvara SLU:s nivå. Metoden för att beräkna transport har varierat, användes månadsmedelflöde och uppmätt halt 6 ggr/år, fr.o.m. 22 används dygnsflöden och interpolerade dygnshalter. 34

37 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat-Svartälven Delområde 2. Svartälven Omfattningen av delområdet Svartälven samt provtagningsstationer framgår av Fel! Hittar inte referenskälla.. Vid Svartälvens mynning i Möckeln är avrinningsområdet 243 km 2. Andelen sjö är 12 %, andelen skog 81 % och andelen övrig mark (främst myr- och jordbruksmark) 7 %. Undersökningsområdets nordöstra del består av biflödet Älgälven som rinner genom Sävenfors, passerar sjöarna Norrelgen och Sörelgen, och därefter mynnar i Södra Torrvarpen vid Grythyttan. Svartälvens övre del omfattar Svartälven och fyra större biflöden: Liälven, Rämsälven, Lesjöälven och Saxån. Liälven ligger i Ludvika kommun och rinner genom samhället Fredriksberg. Liälven flyter samman med Svartälven vid länsgränsen. Rämsälven passerar Oforsen och mynnar i Svartälven ca en mil nordost om Lesjöfors. Lesjöälven börjar i Lesjön, rinner genom Lesjöfors, passerar sjön Bredreven och mynnar så småningom i Svartälven. Saxåsystemet passerar Långban, fortsätter till sjön Saxen och mynnar i Torrvarpen. Svartälven börjar sitt lopp i Vansbro kommun, rinner söderut och får tillflöde från Liälven, Rämsälven och Lesjöälven, varefter älven passerar Hällefors och fortsätter till Torrvarpen. Svartälvens nedre del består uppströms av Torrvarpen. Grythyttan ligger vid sjöns östra strand. Torrvarpens vatten rinner söderut via Svartälven till sjön Halvarsnoren. Från öster kommer vatten från sjön Malen, som i sin tur står i förbindelse med Lundsfjärden. Svartälven fortsätter söderut, rinner igenom Karlskogas östra del och mynnar i sjön Möckeln. Kommunala utsläppskällor i området är främst reningsverken i Hällefors (Torrvarpen), Fredriksberg (Liälven), Lesjöfors (Lesjöälven), och Grythyttan (Torrvarpen). Industriella utsläpp sker främst från Ovako Steel AB (Svartälven vid Hällefors) och Spring Wire Sweden AB (Lesjöälven vid Lesjöfors). Utsläpp från fiskodlingar sker från Sävenfors Produkter AB (Älgälven vid Sävenfors, Sörelgen och Halvarsnoren). 35

38 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat-Svartälven # 2625v S vartälven Liälven # 2621v 2541v 2543b # # Lesjön # # ## 2544v 2531b Bred 253vbreven Älgälven # 2241v Norrelgen Svartälven # 245b Saxån Torrvarpen # # # 241vb 211b # Sörelegen 221b Halvarsnoren lven Timsälve ä Svart n # 21v Möckeln Figur 37. Provtagningsplatser för vattenkemi och bottenfauna i Svartälvens avrinningsområde (delområde 2) enligt gällande kontrollprogram. För identifiering av punkterna se bilaga 1 (v = vattenkemi, b = bottenfauna). 36

39 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat-Svartälven Näringsämnen (fosfor och kväve) Låga fosforhalter i rinnande vatten Fosforhalten var låg vid samtliga stationer för rinnande vatten i Svartälvens avrinningsområde (Figur 38). Station 2544 är lokaliserad nedströms reningsverket och industriområdet i Lesjöfors vars utsläpp är orsaken till att fosforhalten ökade något. Fosfor (µg/l) Älgälven Liälven Lesjöns utlopp Lesjöälven Svartälven, Sågen 241. Svartälven, Hammaren 21. Svartälven, Möckeln Figur 38. Medelhalter av fosfor i rinnande vatten inom delavrinningsområdet Svartälven år 27. Den streckade linjen markerar gränsen mellan låga och måttligt höga halter. Pilar markerar utsläpp från punktkällor. Låga fosforhalter i Bredreven Den enda sjö som undersöks med avseende på vattenkemi i Svartälvens avrinningsområde är Bredreven (253). Denna sjö påverkas av utsläppen från Lesjöfors. År 27 uppvisade Bredreven låga fosforhalter. I bottenvattnet förekommer dock förhöjda halter av fosfor. Vid provtagningstillfället i augusti indikerade syrehalten svagt syretillstånd i bottenvattnet, vilket tyder på att fosforläckage från sjöns sediment kan vara en orsak. I sedimentet ligger fosfor bundet till järn och när järnet går i lösning vid syrebrist, frigörs även fosfor. I februari var dock syrehalten inte fullt så låg som i augusti varför den då ännu högre halten, 29 µg/l antas härröra i högre grad från utsläpp i Lesjöfors Låga fosforhalter Perioden har genomgående bjudit på låga fosforhalter i de flesta rinnande vatten och sjöar. I några stationer har halten precis överskridit gränsen till måttligt höga halter under enstaka år. Fortsatt låga fosforhalter För fosfor har resultaten tidigare visat på minskade halter i både rinnande vatten och sjöar. Under den senaste 5-årsperioden har inte halterna minskat ytterligare, utan ligger kvar på en låg nivå (Figur 39). De stabila halterna återfinns i stationer som är opåverkade såväl som påverkade av punktkällor. Vid Lesjöälven nedströms reningsverket (2544) kan ingen trend utläsas för fosfor. Troligen varierar halten vid denna station till en del beroende på utsläpp från Lesjöfors. Många olika faktorer påverkar fosforhalten Vid de stationer som har en sjunkande trend kan många faktorer spela in minskad påverkan från punktkällorna, färre jordbruk och minskande glesbygdsbefolkning. Även försurning kan vara en bidragande orsak, genom att aluminium reagerar med fosfat och bildar en fällning som sjunker till botten i sjöar. 37

40 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat-Svartälven 25 Fosfor (µg/l) Figur 39. Medelhalter av fosfor (staplar) samt rullande treårsmedelvärden (tjock linje) i Svartälven vid mynningen i Möckeln (21) Måttligt höga kvävehalter Kvävehalterna i avrinningsområdet var generellt måttligt höga år 27 (Figur 4). Undantagen var Svartälven vid Sågen (2625) där halten var låg, och Liälven (2621) där halten var hög. Kväve (µg/l) Älgälven Liälven Lesjöns utlopp Lesjöälven Svartälven, Sågen 241. Svartälven, 21. Svartälven, Möckeln Figur 4. Medelhalter av kväve i rinnande vatten inom delavrinningsområdet Svartälven år 27. Pilar markerar utsläpp från punktkällor. Den streckade linjen anger övergång från låga till måttligt höga halter. Över den heldragna linjen är halterna höga. Utöver det naturliga läckaget från omgivande marker tillförs vattensystemet kväve främst genom nedfall av luftföroreningar, läckage från jordbruk och skogsbruk samt genom utsläpp av avloppsvatten. Svartälvens avrinningsområde har ganska stora sjöytor som tar emot ett stort nedfall av kväve från luften. Relativt lång omsättningstid i sjöarna leder dessutom till anrikning av kväve i vattenmassan. Till skillnad från fosfor sedimenterar inte löst kväve utan förblir löst i vattenmassan. Organiskt bundet kväve kan dock sedimentera. Måttligt höga kvävehalter Kvävehalterna i rinnande vatten har för de flesta stationer under perioden varit måttligt höga. Undantagen är Liälven nedströms Fredriksberg (2621) som haft höga halter och Lesjöns utlopp (2541) som hade låg halt år 23. I Bredreven (253) var halten låg 23 och måttligt hög år Otydliga trender för kväve För kväve finns inte samma tydliga trender som för fosfor. Sjön Bredreven (253) uppvisar en svag trend mot ökande kvävehalter. Halten år 23, 28 µg/l, var dock relativt låg. 38

41 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat-Svartälven Kväve (µg/l) Figur 41. Medelhalter av kväve (staplar) samt rullande treårsmedelvärden (tjock linje) i Svartälven vid mynningen i Möckeln (21) Lesjöälven (2544) har sedan 1996 visat en sjunkande trend men halterna är fortfarande högre än i början av 199-talet. I Svartälven (21) ligger kvävehalten och pendlar omkring 37 µg/l (strax ovan gränsen för måttligt höga kvävehalter (Figur 41). Trolig metallpåverkan på bottenfaunan Bedömningen av bottenfaunan i Lesjöälven (2543) med avseende på påverkan av näringsämnen/organiskt material har varierat under perioden 23-27, då lokalen är svårbedömd eftersom bottenfaunan är starkt påverkad av annan förorening. I Bredreven (253) har tillståndet bedömts som måttligt näringsrikt under perioden med undantag för år 26 då den bedömdes som näringsfattig. Detta kan delvis bero på att näringstillgången minskat något i sjön men också på att ett nytt och mer tillförlitligt bedömningssystem börjat användas. Runt sekelskiftet observerades låga art- och individtätheter samt minskande antal känsliga arter vid bottenfaunaundersökningarna. Vid de två senaste undersökningstillfällena var dock värdena i paritet med värdena före minskningen. Det är troligt att den ringa närvaron av djur kring sekelskiftet orsakades av kraftigt ansträngda syreförhållanden, kopplat till ökad föroreningsbelastning från Lesjöforsområdet I Svartälven uppströms Hällefors (245) var bottenfaunan obetydligt påverkad och nedströms Hällefors (241) betydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material år 27. Nedströms Hällefors har dock något högre värdena för medelantal arter uppmätts under åren 24-27, jämfört med 23, vilket kan vara ett tecken på att belastningen från Hällefors kommuns reningsverk har minskat något i omfattning. Kväve/fosfor-kvot Risk för massbildning av blågröna alger Sjön Bredreven (253) uppvisade balans mellan kväve och fosfor år 25, samt måttligt kväveunderskott år 26, vilket innebär att det finns en risk att cyanobakterier (blågröna alger) kan bilda massförekomster. År 23, 24 och 27 visade kväve/fosfor-kvoten på kväveöverskott, d.v.s. låg risk för massförekomster. Algförekomst Måttligt hög klorofyllhalt i Bredreven Klorofyllhalten, vilken ger ett grovt mått på algförekomsten, var måttligt hög i Bredreven (253) år 27. Under perioden har halterna varierat från mått- 39

42 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat-Svartälven ligt höga och till höga 25. Det går även att se en trend mot minskande klorofyllhalter över hela mätserien (Figur 42). Klorofyll (µg/l) ) var halterna på gränsen till låga. Att halten organiska ämnen är högre längre upp i systemet beror på större tillförsel från omgivande skogs- och myrmarker. Nedströms Hammaren (241) passerar vattnet relativt stora sjöar, där sedimentation och nedbrytning av organiska ämnen sker. Halterna minskar också p.g.a. utspädning från mindre humösa vattendrag i avrinningsområdet. TOC (mg/l) Figur 42. Klorofyllhalter (staplar) i Bredreven (253) i augusti Påväxtundersökningar Påväxtalger undersöktes 23 och 26. På uppströmslokalen i Älgälven (2242) bedömdes tillståndet år 26 vara mycket näringsfattigt respektive näringsfattigt samt ej/obetydligt föroreningspåverkat. I lokalen nedströms Sävenfors fiskodling (punkt 2241) bedömdes tillståndet vara näringsfattigt och svagt föroreningspåverkat under 23 och 26. En utvärdering av kiselalgsresultaten enligt förslaget till reviderade Bedömningsgrunder 27 visade att uppströmslokalen i Älgälven (2242) hamnar i klass 1, dvs. hög vattenkvalitet, både år 23 och 26. Organiska ämnen Måttligt höga halter organiska ämnen Svartälvens avrinningsområde hade måttligt höga halter av organiska ämnen (mätt som TOC) år 27 (Figur 43). Detta inkluderar även sjön Bredreven (253). Där Svartälven rinner ut i Möckeln (station Älgälven Liälven Lesjöns utlopp Lesjöälven Svartälven, Sågen 241. Svartälven, 21. Svartälven, Möckeln Figur 43. Medelhalter av organiska ämnen (mätt som TOC) i rinnande vatten inom delavrinningsområdet Svartälven år 27. Den streckade linjen markerar övergången från mycket låga till låga halter. Tunn heldragen linje anger gränsen till måttligt höga halter Lägre halt i utloppet i Möckeln Under perioden har halterna organiska ämnen klassats som måttligt höga i sjön Bredreven (253) och samtliga rinnande vatten utom Svartälven, Hammaren utloppet i Möckeln (21), som haft låg halt och 26. Trenden mot ökande halter organiska ämnen fortsatte Under den senare delen av 199-talet har det funnits en tendens till ökande halter organiska ämnen i både rinnande vatten och sjöar i Svartälvens avrinningsområde 4

43 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat-Svartälven (Figur 44). Sannolikt beror detta på ökad vattenföring i kombination med högre vintertemperaturer. Varmare vintrar möjliggör större nedbrytning och därmed utlakning av organiska ämnen från marken. Viss mellanårsvariation föreligger ofta och kan bero på hur nederbörden fördelas över året. Om det blir ett nederbördsöverskott under vintern och våren, blir följden stor ytavrinning eftersom marken är tjälad. Detta kan leda till större transport av humusämnen till sjöar och vattendrag. Om nederbörden däremot faller under sommaren och hösten kan en större del av vattnet infiltreras i marken. Åren 25 och 26 markerar en topp för TOC-halten i många av de rinnande vattnen för perioden Under 26 var detta troligen en följd av den rikliga nederbörden under hösten. Syretillstånd Syrefattigt bottenvatten i Bredreven I Bredreven (253) uppmättes år 23 nästan syrefritt tillstånd, men år rådde svagt syretillstånd. Detta är en betydlig förbättring från då mätningarna visat på syrefritt/nästan syrefritt tillstånd. Undersökningar av bottenfauna har bekräftat att miljön på botten är påverkad av syrebristen. Undersökningarna har visat på syrefattiga förhållanden hela undersökningsperioden utom då det indikerades måttligt syrerika förhållanden. Försämrad syresituation orsakad av ökad humustillförsel Den främsta orsaken till den dåliga syretillgången i Bredreven bedöms vara stor tillförsel av humusämnen från omgivande skogs- och myrmarker i kombination med begränsade djuphålor. Syretillgången i Bredrevens bottenvatten har under perioden gått mot minskande halter. Denna trend har dock brutits under de senaste åren. Samtidigt är trenden för organiska ämnen den omvända, d.v.s. halterna ökar. Ökningen av halten organiska ämnen (till följd av större nederbördsmängder och därpå följande avrinning) är sannolikt förklaringen till syretäringen. Trenden mot försämrade syreförhållanden i Bredrevens bottenvatten har också bekräftats av bottenfaunaundersökningar. CODMn/TOC (mg/l) : CODMn beräknat ur permanganattal 1988: CODMn Fr.o.m. 1989: TOC Figur 44. Medelhalter (staplar) av organiska ämnen samt rullande treårsmedelvärden (tjock linje) i Svartälven vid mynningen i Möckeln (21)

44 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat-Svartälven Syre (mg/l) Figur 45. Årslägsta syrehalter i Bredrevens bottenvatten (253) Ljusförhållanden Betydligt färgat vatten I ett vattensystem samvarierar färgtalet med halten organiska ämnen. Detta samband kan ses även i vattendragen inom Svartälvens avrinningsområde år 27 (Figur 43 och Figur 46). Vattnet var starkt färgat i Älgälven (2241), Liälven (2621) och vid Svartälven vid Sågen (2625) till följd av tillförsel av humusämnen från skogs- och myrmark. Övriga stationer i rinnande vatten hade betydligt färgat vatten utom Svartälven vid utloppet i Möckeln (21) som hade måttligt färgat. Färgtalet minskar nedströms p.g.a. att humusämnen och järn sedimenterar i sjöar. Dessutom sker utspädning från vattendrag med lägre färgtal längre ner i systemet. Sjön Bredreven (253) hade måttligt färgat vatten. Relativt höga färgtal Vattnet i Svartälvens avrinningsområde har under perioden varit måttligt till starkt färgat. Längre upp i systemet som t.ex. Svartälven vid Sågen (2625) har vattnet oftast varit starkt färgat medan det varit måttligt färgat alla år vid utloppet i Möckeln (21). Bredrevens (253) ytvatten har under perioden varit måttligt till betydligtfärgat. Färgtalet har precis som halterna organiska ämnen ökat i princip vid varje station för rinnande vatten inom Svartälvens avrinningsområde mot slutet av 199- talet. Medelvärdet vid utloppet i Möckeln (station 21) är 49 mg Pt/l vilket skall jämföras med ca 3 mg Pt/l under början av 199-talet. Orsaker till detta är de ökade nederbördsmängderna och relativt varma vintrarna under senare år. Stor grumlighet i Lesjöälven Grumligheten är ett mått på vattnets innehåll av partiklar. Under år 27 varierade grumligheten från svag till måttlig (Figur 47). I Lesjöälven (2544) ökade grumligheten jämfört med Lesjöns utlopp (2541). Detta beror till stor del på den stora grumlighet som uppmättes i oktober. Färgtal (mg Pt/l) Älgälven Liälven Lesjöns utlopp Lesjöälven Svartälven, Sågen 241. Svartälven, 21. Svartälven, Möckeln Figur 46. Medelvärden av färgtal i rinnande vatten inom delavrinningsområdet Svartälven år 27. Streckad linje anger övergången mellan måttligt och betydligt färgat vatten. Tunn, heldragen linje markerar gränsen till starkt färgat vatten. 42

45 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat-Svartälven Grumlighet (FNU) 2, 1,5 1,,5 Alkalinitet och ph Generellt god buffertkapacitet Alkaliniteten är ett mått på vattnets förmåga att motstå tillskott av sura ämnen (buffertkapacitet). Medianvärden för alkalinitet i Svartälvens avrinningsområde år 27 visade överlag på god buffertkapacitet, både i rinnande vatten (Figur 48) och i sjön Bredreven (253)., Älgälven Liälven Lesjöns utlopp Lesjöälven Svartälven, Sågen 241. Svartälven, 21. Svartälven, Möckeln Figur 47. Grumlighet i rinnande vatten inom delavrinningsområdet Svartälven år 27. Streckad linje anger övergången mellan obetydligt grumligt och svagt grumligt vatten. Tunn heldragen linje markerar gränsen till måttligt grumligt. Lesjöälven (2544) har grumligast vatten Under perioden har grumligheten i Svartälvens avrinningsområde varierat mellan obetydligt och måttligt grumligt. Den station som oftast uppvisat högst värden på grumlighet är Lesjöälven (2544). Litet siktdjup i Bredreven Bredreven (253) hade i augusti 27 ett litet siktdjup (2,3 m). Så var även fallet år 24. Orsaken är att vattnet under dessa år innehållit högre halter organiska ämnen och uppvisat högre färgtal. Övriga år under perioden har siktdjupet klassats som måttligt. Över en längre tidsperiod visar siktdjupet också samvariation med halten organiska ämnen. De år då nederbördsmängden varit stor är också halten av organiska ämnen hög och siktdjupet litet. Alkalinitet (mekv/l),25,2,15,1,5, Älgälven Liälven Lesjöns utlopp Lesjöälven Svartälven, Sågen 241. Svartälven, 21. Svartälven, Möckeln Figur 48. Alkalinitet i rinnande vatten inom delavrinningsområdet Svartälven år 27. Streckad linje markerar gränsen mellan mycket svag och svag buffertkapacitet. Tunn, heldragen linje markerar gränsen till god buffertkapacitet. I Svartälven vid Sågen (2625) var dock buffertkapaciteten svag. Punkten, som ligger högt upp i avrinningsområdet, påverkas av främst skogs- och myrmarker. Lägsta alkalinitetsvärde under året,,4 mekv/l, noterades i februari och april och orsakades troligen av att stora nederbördsmängder skapade relativt höga halter organiska ämnen (bl.a. organiska syror) i avrinningen. Vattnets ph-värde var vid tillfällena 6,1 respektive 6,2. 43

46 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat-Svartälven Svagt surt i vattendragen År 27 klassades tillståndet för ph-värde vid fyra stationer i rinnande vatten som svagt surt och två som nära neutralt. Bredreven (253) hade nära neutralt vatten. God buffertkapacitet Buffertkapaciteten har under perioden klassats som god vid de flesta stationer för rinnande vatten och sjön Bredreven. Svartälven vid Sågen (2625) har haft svag buffertkapacitet alla år. Surstötar i Svartälven vid Sågen I Svartälven har ph-värdet varierat från svagt surt / måttligt surt vid Sågen (2625), Älgälven (2241) och Lesjöälven (2544) till nära neutralt / svagt surt vid utloppet i Möckeln (21) och Hammaren (241). År 23 hade även Älgälven nedströms Sävenfors nära neutralt ph-värde. Liälven (2621)hade nära neutralt ph-värde under hela perioden men denna punkt påverkas av utsläpp från reningsverket som periodvis höjer ph-värde och alkalinitet. Alla år under perioden har milda surstötar förekommit vid Sågen (2625), då alkaliniteten sjunkit till,7 eller lägre och ph-värdet sjunkit till ca 6. Surstötarna har förekommit vid olika tillfällen under året i samband med hög avrinning. Trendbrott för buffertförmågan Det går inte att se några övergripande trender för alkalinitet och ph-värde i Svartälvens avrinningsområde. Men vid utloppet i Möckeln (21) är det tydligt att alkaliniteten ökat sedan början av 198-talet och numera ligger ganska stabilt vid dryga,13 mekv/l. Svartälven vid Hammaren (241) visar en svag uppåtgående trend sedan Den förbättrade buffertkapaciteten är en följd av kalkningsinsatser uppströms samt minskat nedfall av försurande svavel. Övriga av punktkällor opåverkade stationer Lesjöns utlopp (2541) och Sågen (2625) och Älgälven (2241) uppvisar ingen eller svagt minskande trend för alkalinitet. Bottenfaunan obetydligt påverkad av försurning Bottenfaunaundersökningar i Svartälven (245, 241) och Lesjöälven (2543) indikerar att ingen eller obetydlig påverkan av försurning föreligger. Metaller Metaller förekommer naturligt i låga halter i sjöar och vattendrag. Halterna varierar med bergrund och jordart i avrinningsområdet. Vattnets surhet, grumlighet och innehåll av organiskt material påverkar också metallhalterna. Detta innebär att variationer förekommer redan under naturliga förhållanden. Haltökning nedströms Lesjöfors Halterna av metaller i vatten var överlag mycket låga till låga med undantag för blyhalten vid Lesjöälven nedströms Lesjöfors (2544) som var måttligt hög. Halterna av framför allt bly men även de flesta övriga metaller ökade i Lesjöälven nedströms Lesjöfors (Figur 49). Vid en jämförelse med Lesjöns utlopp (2541) bedömdes avvikelsen som liten för krom medan bedömningen för övriga metaller var ingen avvikelse. Haltökningen orsakades sannolikt av läckage från avfall (metallskrot, askrester och slagg) som deponerats inom Lesjöfors industriområde samt metallförorenat bottensediment. I viss grad bidrog även utsläpp av spillvatten från Spring Wire samt dagvatten från området kring det nedlagda stålverket. Ingen avvikelse för metaller nedströms Hällefors Vid jämförelse av metallhalter i Svartälven nedströms Hällefors (241) och referensstationen Sågen (2625) kunde högre halter av flera metaller noteras nedströms Hällefors (Figur 5). Haltavvikelserna bedömdes dock som obetydliga. 44

47 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat-Svartälven µg/l 1,5 1,,5, Krom Nickel Koppar Zink/1 Uppströms Lesjöfors Molybden Kadmium*1 Bly Kobolt Nedströms Lesjöfors Figur 49. Medelhalter av metaller i vatten upp (2541) och nedströms Lesjöfors (2544) år 27. Observera att zinkhalten är 1 ggr högre och kadmiumhalten 1 ggr lägre än vad stapelhöjden anger. µg/l,8,7,6,5,4,3,2,1, Krom Nickel Sågen Koppar Zink/1 Molybden Kadmium*1 Bly Nedströms Hällefors Kobolt Figur 5. Medelhalter av metaller i vatten vid Svartälven vid Sågen (2625) och nedströms Hällefors (241) år 27. Observera att zinkhalten är 1 ggr högre och kadmiumhalten 1 ggr lägre än vad stapelhöjden anger. Måttligt hög blyhalt i Lesjöälven nedströms Lesjöfors Under perioden har metallhalterna över lag varit mycket låga eller låga i Svartälvens avrinningsområde. I Lesjöälven nedströms Lesjöfors (2544) har blyhalten klassats som måttligt hög samtliga år. Haltavvikelserna bedömdes dock som obetydliga under flertalet år. Undantaget var 26 då avvikelsen klassades som liten. Bottenfaunan i Lesjöälven och Bredreven påverkad av tungmetaller vissa år I Lesjöälven vid Blockenhus (2543) var bottenfaunan starkt påverkad av förorening (troligen metaller) år 24. Under 23 och observerades bättre resultat och bottenfaunan bedömdes vara betydligt påverkad. Bottenfaunan i Bredreven (253) bedömdes som betydligt föroreningspåverkad på stationen i mellannivån (förmodligen metallpåverkan). Utredning av metallbelastningen i Lesjöälven Tidigare utredningar om metallbelastningen i Lesjöälven har visat på att bly troligen tillförs vattnet genom utlakning sedimentet i dammen som älven rinner igenom på industriområdet i Lesjöfors. Metaller i abborre provtogs undersöktes metaller i abborre i Bredreven och Lesjön. I Bredreven uppmättes förhöjda metallhalter, medan halterna i Lesjön var lägre. Bredrevens abborrar hade något mindre gonader (könskörtlar) och var magrare jämfört med referensen Lesjön. Exponering av miljögifter kan resultera i magrare fisk. Skillnaderna var dock inte signifikativa. Troligen beror de förhöjda metallhalterna på föroreningar i sedimenten som i sin tur härrör från gamla utsläpp från industriområdet i Lesjöfors samt läckage från förorenad mark. Transport och arealspecifik förlust Låg transport av fosfor 27 I Svartälven vid mynningen i Möckeln var årstransporten av fosfor, kväve och organiska ämnen klart lägre än medel för Transportvariationen i tiden för såväl kväve som fosfor och organiska 45

48 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat-Svartälven ämnen följer flödet väl (Figur 51). Transporterna av fosfor var de lägsta som uppmätts sedan Kväve (ton/år) Fosf or (ton/år) Kväve Flöde Flöde TOC (ton/år) Fosfor Flöde (m3/s) Flöde Flöde (m3/s) Jämförelse av förändring av avstånd mellan flöde och staplar i diagrammen kan ge indikationer på om transporter tenderar att öka eller minska. För kväve finns inga nämnvärda förändringar. För fosfor kan man se att avståndet mellan flödeskurvan och staplarna har ökat, vilket visar att transporterna minskar. För organiska ämnen gäller det omvända, avståndet mellan flödeskurvan och staplarna har minskat, vilket indikerar en ökning av transporterna. Låga förluster av kväve Den arealspecifika förlusten av kväve var låg och för fosfor mycket låg 27. Resultatet motsvarar enligt Naturvårdsverket 1999 det normala läckaget från vanlig skogsmark i Sverige. Både för kväve och fosfor var avvikelsen från beräknade jämförvärden obetydlig. Normala transporter av metaller 27 Under år 27 var metalltransporterna i nivå med tidigare år inom femårsperioden eller något lägre (Tabell 3). Tabell 3. Transporterade mängder av metaller (kg) i Svartälven vid mynningen i Möckeln år Bly Kadmium 5,5 7,2 7,4 11 8,1 Koppar Krom Molybden Nickel Zink Kobolt TOC Flöde Figur 51. Årsmedelflöden samt ämnestransporter av kväve, fosfor och organiska ämnen mätt som TOC i Svartälven vid mynningen i Möckeln Pilen markerar att fr.o.m. år 22 är transporten justerad för att motsvara SLU:s nivå. Metoden för att beräkna transport har varierat, användes månadsmedelflöde och uppmätt halt 6 ggr/år, fr.o.m. 22 används dygnsflöden och interpolerade dygnshalter. 46

49 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat-Gullspångsälven Delområde 3. Letälven och Gullspångsälven Provtagningsplatser inom delområdet framgår av Figur 53 på nästa sida. Timsälven och Svartälven mynnar i Möckeln, vars nordöstra del omges av Karlskoga. Möckeln avvattnas av Letälven, som passerar Degerfors och strax efter Åtorp mynnar i Skagern. Vid Letälvens utlopp i Skagern är avrinningsområdet 451 km 2. Andelen sjö är 12 %, andelen skog 77 % och andelen övrig mark (främst myr- och jordbruksmark) 11 %. Skagern får också tillflöde från Skagersholmsån i öster och från Hovaån, med biflödet Krokabäcken, i söder. Hovaåns avrinningsområde domineras av jordbruksmark. Skagerns utlopp är Gullspångsälven, som rinner genom Gullspång och mynnar i Vänern. Vid utloppet i Vänern är avrinningsområdet 55 km 2, varav 13 % är sjö, 67 % skog, 4 % jordbruksmark och 16 % övrig mark (främst myrmark). Inom delområdet sker kommunala utsläpp främst från avloppsreningsverken i Karlskoga (Möckeln), Degerfors och Åtorp (Letälven), Finnerödja (Skagersholmsån), Hova (Hovaån), Älgarås (Krokebäcken) och Gullspång (Gullspångsälven). Industriella utsläpp sker främst från Björkborns industriområde, Saab Bofors Support AB och Valåsens sågverk (Möckeln), Outokumpo Stainless AB (Letälven) och Zinkano (Hovaån). Näringsämnen (fosfor och kväve) Mycket höga halter i Hovaån Halterna av fosfor och kväve i Hovaån (111) år 27 var mycket höga (Figur 52, Figur 54). Ån påverkas av omkringliggande jordbruksmark samt avloppsreningsverk. I Letälven upp- (125) och nedströms Degerfors (121) var kvävehalterna höga och fosforhalterna måttligt höga, medan halterna i Gullspångsälven (15) var måttligt höga respektive låga. En mycket svag påverkan från Degerfors kan verifieras då fosfor- och kvävehalterna ökar en aning nedströms. Fosfor (µg/l) Hovaån 125. Möckelns utlopp 121. Letälven 15. Gullspångsälven Figur 52. Medelhalter av fosfor i delavrinningsområdet Letälven/Gullspångsälven år 27. Streckad linje anger övergången från låga tillmåttligt höga halter. Över den tunna heldragna linjen är halterna höga, och över den tjocka linjen mycket höga. Pilar markerar utsläpp från punktkällor. 47

50 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat-Gullspångsälven ä Svart lven Timsälve n Vänern 13vbp 131b 31v # # # Möckeln # 125v DEGERFORS KARLSKOGA # 21v Letälven # 121v # 13b Skagern # GULL- SPÅNG 15v # 11v 111vb Hovaån # Krokebäcken Figur 53. Provtagningsplatser för vattenkemi, bottenfauna och växtplankton i delavrinningsområdet Letälven/Gullspångsälven (delområde 3) enligt gällande kontrollprogram. För identifiering av punkterna se bilaga 1 (v = vattenkemi, b = bottenfauna, p = växtplankton). 48

51 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat-Gullspångsälven Kväve (µg/l) Hovaån 125. Möckelns utlopp 121. Letälven 15. Gullspångsälven Figur 54. Medelhalter av kväve i delområdet Letälven/Gullspångsälven år 27. Tunn, heldragen linje anger övergången från måttligt höga till höga halter. Över den heldragna linjen är halterna mycket höga. Pilar markerar utsläpp från punktkällor. Måttligt hög fosforhalt i Möckeln I Möckeln (13) var fosforhalten måttligt hög och kvävehalten hög. Kvävehalten var något högre i bottenvattnet än i ytvattnet. Fosfor sedimenterar i Skagern Hovaån har under perioden haft mycket höga halter av kväve och fosfor. I Letälven (125, 121) och Gullspångsälven har fosforhalterna legat kring gränsen mellan låg och måttligt hög, där Gullspångsälven oftast haft lägre halt än de två övriga vattendragen. Kvävehalterna har varit måttligt höga med undantag av Gullspångsälven under 26 och 27 då halterna varit höga. En ökande gradient av kväve nedströms i systemet har noterats. Att fosfor och kväve varierar på olika sätt beror på att fosfor kan sedimentera i sjön Skagern medan vattnet där får ett tillskott av kväve från omgivande jordbruksmarker och luftnedfall. I Möckeln har kvävehalten varit måttligt hög under åren 23-27, om man även räknar in 27 då halten precis var över gränsen till hög. Fosforhalten har varierat från låg till måttligt hög under åren Bottenvattnet har haft högre halter kväve och fosfor än ytvattnet vilket kan sättas i samband med utlösning av fosfor från sediment vid syrebrist och utsläpp av kväve från framförallt reningsverket i Karlskoga. Bottenfauna och växtplankton visar på måttligt näringsrikt vatten i Möckeln Vid undersökningar av bottenfauna i Gullspångsälven (13) och Hovaån (111) år bedömdes lokalerna som obetydligt påverkade av näringsämnen/organiska ämnen. I Möckeln bedömdes tillståndet som måttligt näringsrikt under hela femårsperioden. Också undersökningarna av växtplankton har visat på måttligt näringsrika förhållanden. Minskande kvävehalter i Gullspångsälven Kvävehalterna i Gullspångsälven har varit på en fortsatt låg nivå under åren Under hösten 1999 installerades en särskild kväverening inom Björkborns industriområde. En utredning som gjordes 21 visade att Björkborns andel i kvävebelastningen till Möckeln hade minskat från 15 % till 4 %. Under perioden finns en tydlig trend mot minskande halter av kväve i Gullspångsälven (15, Figur 55) vilken till stor del kan kopplas samman med industriområdets minskade utsläpp. Minskande kväve- och fosforhalter Minskande fosforhalter i området kan sättas i samband med utbyggnad av reningsverk, nedläggning av småjordbruk och minskad befolkning i glesbygden. Även försurning/kalkning i området kan ha bidragit till minskande fosforhalter. Vid försurning frigörs aluminium som reagerar med fosfat och bildar en fällning som stannar kvar i marken eller sedimenterar i sjön. På samma sätt kan vid kalkning tillförd kalcium bilda kalciumfosfat. 49

52 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat-Gullspångsälven Kväve (µg/l) Figur 55. Medelhalter (staplar) samt rullande treårsmedelvärden (tjock linje) av kväve i Gullspångsälven (15) Kväve/fosfor-kvot Kvoten mellan halterna av kväve och fosfor i Möckeln har indikerat kväveöverskott alla år i augusti sedan Det föreligger således en mycket liten risk för massutveckling av potentiellt giftiga blågrönalger. Växtplankton Lägre fosforhalter medför färre alger Klorofyllhalten, som ger ett grovt mått på algförekomsten, klassades som måttligt hög i Möckeln (13, Figur 56). I sjön kan en trend mot minskande klorofyllhalter noteras (Figur 56). Att klorofyllhalten sjunker kan kopplas samman med minskande fosforhalter i områdets vatten. Liten biomassa av planktiska alger i Möckeln Sammantaget visade växtplanktonundersökningen 27 på måttligt näringsrika (mesotrofa) förhållanden i Möckeln med en tydlig påverkan av näringsämnen jämfört med ett ursprungligt tillstånd. Biomassan av planktiska alger var liten och dominerades av flagellaten Gonyostomum semen följt av kiselalger (Figur 69 och Figur 7). Biomassan av blågrönalger var mycket liten och risken för långvariga algblomningar av potentiellt toxinbildande blågrönalger bedömdes som ingen eller obetydlig. Mängden av flagellaten Gonyostomum semen var liten. Klorofyll (µg/l) Figur 56. Klorofyllhalter i Möckeln i augusti Jämförelser Medelbiomassan för perioden 23-7, som blir ett treårsmedel, bedömdes som liten (,8 mg/l), vilket indikerade måttligt näringsrika förhållanden. Treårsmedlet för trofiindex (TI-värdet) var 42,2 vilket även det visade på måttligt näringsrika förhål- 5

53 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat-Gullspångsälven landen. Sammantaget visade femårsperioden entydigt på måttligt näringsrika förhållanden i sjön. Biomassa mg/l 1,,8,6,4,2, Övriga Grönalger Guldalger Rekylalger Möckeln Gonyostomum semen Kiselalger Pansarflagellater Blågrönalger Figur 57. Biomassan av plankton fördelad på olika alggrupper i Möckeln 27. Påväxtundersökningar Påväxtalger undersöktes 23 och 26. I Gullspångsälven vid Åråsforsarna (13) var förhållandena måttligt näringsrika och obetydligt föroreningspåverkade respektive svagt föroreningspåverkade. En utvärdering av kiselalgsresultaten enligt förslaget till reviderade Bedömningsgrunder 27 visade att Gullspångälven vid Åråsforsarna (13) hamnar i klass 1, dvs. hög vattenkvalitet, både år 23 och 26. Organiska ämnen Högre halter organiska ämnen i Hovaån Hovaån (111) hade hög halt av organiska ämnen under år 27. Detta är något högre än tidigare år vilket till stor del beror på de mycket höga halter som uppmättes i juli. Troligen var de höga halterna en följd av stora nederbördsmängder. I Möckelns utlopp (125) och Letälven (121) var halterna av organiska ämnen måttligt höga (Figur 59). Vattnet i Möckeln (13) hade måttligt hög halt organiska ämnen. TOC (mg/l) Figur 58. Kiselalger var en dominerande grupp i Möckeln i augusti 27. Bilden visar arten Rhizosolenia eriensis. Foto Medins Biologi AB. Biomassan har vid varje provtagningstillfälle dominerats av Gonyostomum semen och kiselalger (Figur 69). Medelbiomassan för Gonyostomum var,35 mg/l vilket bedömdes som en liten biomassa. Mängden av flagellaten Gonyostomum semen är sannolikt endast i undantagsfall så stor att den orsakar problem hos badande Hovaån 125. Möckelns utlopp 121. Letälven 15. Gullspångsälven Figur 59. Medelhalter av organiska ämnen (mätt som TOC) i delområdet Letälven/Gullspångsälven år 27. Streckad linje anger gränsen mellan mycket låga och låga halter. Över den tunna, heldragen linjen är halterna måttligt höga och över den tjocka linjen höga. 51

54 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat-Gullspångsälven TOC (mg/l) : TOC (COD Mn) beräknat ur Permanganattal Figur 6. Medelhalter (staplar) samt rullande treårsmedelvärden (tjock linje) av organiska ämnen (mätt som TOC) i i Gullspångsälven (15) Bottenfaunan obetydligt påverkad av organiskt material Undersökningen av bottenfaunan i Hovaån (111) och Gullspångsälven (13) påvisade ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen/organiskt material. Bedömningen har för båda stationerna varit oförändrade under perioden Ökad halt organiskt material i Hovaån I Hovaån har åter höga halter organiskt material uppmätts under åren efter den minskning som tidigare uppmätts. Halterna har klassats som måttligt höga till höga. I Letälven (121, 125) har halterna varit måttligt höga eller på gränsen till låga medan Gullspångsälven generellt sett uppvisat något lägre halter (låga halter). I Möckeln har TOC-halterna varit låga till måttligt höga. Trend mot ökande halter av organiska ämnen Liksom i övriga delområden visade trenderna de senaste åren på ökande halter av organiska ämnen i sjöar och vattendrag (Figur 6). Ökningen kan med all sannolikhet kopplas samman med de senaste årens ökade nederbördsmängder. Större nederbördsmängd ger ökad avrinning och därmed också ökad erosion och transport av t.ex. humusämnen till sjöar och vattendrag. År 23 och 24 visade dock på lägre halter. Nederbördsmängden har varit under det normala dessa år och detta har troligen bidragit till de lägre halterna. Syretillstånd Goda syreförhållanden i Möckelns bottenvatten Vid provtagningarna 27 uppmättes goda syreförhållanden i Möckelns (13) och Skagerns (11) bottenvatten. I Skagern har syrerika förhållanden uppmätts i bottenvattnet under hela perioden Årslägsta syrehalter i bottenvattnet i Möckeln (13) har under perioden klassats som syrefattigt till måttligt syrerikt (Figur 61). Även undersökningarna av bottenfaunan har antytt måttligt syrerika förhållanden i bottenvattnet. Ökande syrehalter till följd av mildare vintrar? Syrehalterna i Möckeln (13) var lägre under 199-talet än under 197- och 198- talen (Figur 61). 52

55 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat-Gullspångsälven Syre (mg/l) Figur 61. Årslägsta syrehalter (staplar) med flytande treårsmedelvärden (tjock linje) i Möckeln (13) Under perioden har halten organiska ämnen som tillförts Möckeln via Svartälven och Timsälven ökat. Under samma tidsperiod har halterna av växtnäringsämnet fosfor minskat och därmed också syreförbrukningen av alger. Den förbättrade syresituationen i Möckeln har därför sannolikt orsakats av andra faktorer. Bland annat kan det förändrade klimatet med varmare vintrar ha spelat in. Isläggningen i sjöar sker då senare och varar inte lika länge vilket medför bättre syreförhållanden. Minskade punktutsläpp av organiska ämnen bedöms ha haft en mindre betydelse för utvecklingen. Ljusförhållanden Starkt grumligt och färgat vatten i Hovaån Vattnet i Hovaån (111) var starkt färgat (Figur 62) och starkt grumligt år 27. De höga värdena för färg och grumlighet beror på erosion av lerjordarna i jordbruksområdet kring Hovaån med tillflöden. Färgtalet var något högre än tidigare år p.g.a. ett mycket högt värde i juli (35 mg Pt/l). I Letälven (121) var vattnet betydligt färgat, och i Möckelns utlopp (125) och Gulspångsälven (15) måttligt färgat. Grumligheten var måttlig i Möckelns utlopp och betydlig i Letälven (121). I Gullspångsälven (15) mäts ej grumligheten. Färgtal (mg Pt/l) Hovaån 125. Möckelns utlopp 121. Letälven 15. Gullspångsälven Figur 62. Medelvärden av färgtal i rinnande vatten inom delavrinningsområdet Letälven- Gullspångsälven år 27. Streckad linje anger övergången mellan måttligt färgat och betydligt färgat vatten. Heldragen linje markerar gränsen till starkt färgat vatten. Starkt färgat vatten i Hovaån I Hovaån har vattnet varit starkt färgat 23-27, om man räknar in 23 som var precis under gränsen. Färgtalet var dock lägre i medeltal under den senaste femårsperioden jämfört med Grumligheten var lika som föregående femårsperiod och klassades som starkt grumligt. Färgtalet i Letälven (121, 125) 53

56 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat-Gullspångsälven har varierat mellan betydligt och måttligt färgat vatten. I Letälven har grumligheten oftast varit måttlig under de fem senaste åren men även betydande grumligt vatten har noterats. Måttligt siktdjup i Möckeln Siktdjupet i Möckeln (augusti) har under perioden varierat mellan 2,4 meter (27) och 4, meter (24). Detta klassas som måttligt siktdjup. Färgtalet har motsvarat betydligt färgat vatten under samma period. Trenden mot högre färgtal bruten Vattnets färg i delavrinningsområdet ökade från mitten av 197-talet fram till början av 2-talet. Ökningen var som mest markant under den senare delen av 199-talet. Siktdjupet i områdets sjöar minskat samtidigt under den sista tioårsperioden. Under de senaste åren har dock denna trend brutits. Siktdjupet ger en indikation om vattnets färg och grumlighet. Färgen i sin tur är ett mått på vattnets innehåll av humus och järn medan grumligheten påvisar innehållet av suspenderade partiklar (mineral- och humuspartiklar samt alger). Ökad tillförsel av humusämnen ger sämre vattenkvalitet Ökad färg och grumlighet samt minskat siktdjup beror till stor del på ökad tillförsel av humus från omgivande marker men i vissa vatten också på ökad planktonproduktion. Alkalinitet och ph God motståndskraft mot försurning Alkaliniteten är ett mått på vattnets förmåga att motstå tillskott av sura ämnen (buffertkapacitet). Medianvärdet för alkalinitet visade på god buffertkapacitet i Möckelns utlopp (125), Letälven (121) samt Gullspångsälven (15, Figur 64). Hovaån (111) hade mycket god buffertkapacitet. Möckelns vatten (13) uppvisade god buffertkapacitet. Klassningarna har varit likvärdiga också övriga år inom femårsperioden. Ökande buffertkapacitet i Gullspångsälven I Gullspångsälven (15) ökade buffertförmågan under 198-talet och första hälften av 199-talet (Figur 63). Detta till följd av kalkningsinsatser uppströms i avrinningsområdet samt minskat nedfall av försurande ämnen. Under senare delen av 199-talet och inledningen av 2-talet vände trenden, troligen som en följd av ökade nederbördsmängder. Under den senaste femårsperioden har alkaliniteten åter ökat. Alkalinitet (mekv/l),2,15,1,5, Figur 63. Medianvärden av alkalinitet (staplar) och rullande treårsmedelvärden (tjock linje) i Gullspångsälven (15)

57 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat-Gullspångsälven Alkalinitet (mekv/l),61,25,2,15,1 121, Figur 65) visade en haltökning av krom, nickel och molybden i nedströmsstationen. Haltökningen var enligt avvikelsebedömningen liten för molybden och obetydlig för övriga metaller. µg/l 1,5,5, 111. Hovaån 125. Möckelns utlopp 121. Letälven 15. Gullspångsälven Figur 64. Medianvärden (staplar) för alkalinitet (buffertkapacitet) i vattendrag i Letälvens- Gullspångsälvens avrinningsområde år 27. Streckad linje anger övergången mellan svag och god buffertkapacitet. Över heldragen linje har vattnet mycket god buffertkapacitet. Konduktivitet Konduktivitet (elektrisk ledningsförmåga) är ett mått på den totala halten lösta salter i vattnet. Under perioden sjönk konduktiviteten vid stationen Gullspångsälven, Gullspång (15, Bilaga 5). Under den senaste femårsperioden har konduktiviteten ökat något. Det är dock oklart vad som orsakat dessa trender. Metaller Metaller förekommer naturligt i låga halter i sjöar och vattendrag. Halterna varierar med bergrund och jordart i avrinningsområdet. Vattnets surhet och innehåll av organiskt material påverkar också metallhalterna. Detta innebär att variationer förekommer redan under opåverkade förhållanden. Mycket låga till låga metallhalter i hela delavrinningsområdet. Jämförelse mellan halterna upp- och nedströms Degerfors (stationerna 125 och 1,,5, Krom Nickel Koppar Uppströms Degerfors Zink/1 Molybden Kadmium*1 Bly Nedströms Degerfors Figur 65. Medelhalter av metaller i vatten i Letälven vid Möckelns utlopp (125) uppströms Degerfors och vid Åtorp (121) nedströms Degerfors år 27. Observera att zinkhalten är 1 ggr högre och kadmiumhalten 1 ggr lägre än vad stapelns höjd anger. Låga metallhalter Metallhalterna i delavrinningsområdet har under perioden varit mycket låga eller låga. Det sker dock en haltökning för flera metaller i Letälven vid Degerforsområdet mellan stationerna 125 och 121. Den enda metall som uppvisar en haltavvikelse är molybden (tydlig år 23 och 26, liten övriga år). Beräkning av metallbelastning i Letälven En beräkning av källorna för krom, nickel, zink och molybden har gjorts för perioden (Bilaga 6). För den totala transporten stod bidraget från Svartälven, Timsälven och Möckeln för den klart största delen, drygt 7 % för nickel och krom samt 92 % för zink. Bidraget från sedimentet var relativt små jämfört med den tidigare fem- 55

58 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat-Gullspångsälven årsperioden och var störst för krom, 22 % (Figur 66), 13 % för nickel och 5 % för zink. Resterande mängder kom främst från Degerfors järnverk, 6 % för krom, 14 % för nickel och 2 % för zink. Det ska dock påpekas att beräkningen av järnverkets andel för zink bygger på medelvärden för utsläpp för perioden För molybdentransporten stod järnverket för 44 % och slaggdeponin för 26 %. Utsläppen av molybden från slaggdeponin har i brist på data för antagits vara lika som för Från järnverket har utsläppen av molybden för antagits vara ett medelvärde av utsläppen för åren Krom,65 ton/år Degerfors ARV < 1 % Järnverk 6 % Slaggdeponi < 1 % Sediment 22 % Möckeln 72 % Figur 66. Procentuell fördelning av krombelastning från olika källor Metaller i abborre provtogs undersöktes metaller i abborre i Letälven och Möckeln. Bland annat var halterna av kadmium, krom och nickel i abborre från Gullspångsälvens avrinningsområde högre än i abborrar från referensstationen i Vänern och tenderade öka i nedströmsriktning i Letälven och nedströms Lesjön. Troligen beror de förhöjda metallhalterna på föroreningar i sedimenten som i sin tur härrör från gamla utsläpp från industriområdet vid Degerfors järnverk. Transporter och arealspecifik förlust Små transporter av fosfor och kväve 27 Mängden fosfor och kväve som transporterades med Gullspångsälvens vatten år 27 var bland de lägsta sedan 1989 (Figur 67). Mängden organiska ämnen motsvarade medel för perioden Variationen i transporterade ämnen har följt vattenföringens variation väl. År 27 var vattenföringen under det normala och mängden kväve och fosfor som transporterades med vattnet var därför relativt låg. Måttligt höga arealförluster Den arealspecifika förlusten av kväve var måttligt hög. Resultatet motsvarar det normala läckaget från opåverkad myrmark, läckage från påverkad skogsmark (t.ex. hyggen) samt åkermarksläckage från ogödslad vall. Fosforförlusten var mycket låg, vilket motsvarar förlust från vanlig skogsmark i Sverige. För både fosfor och kväve var avvikelsen från beräknade jämförvärden obetydlig. Normala metalltransporter år 27 Jämfört med ett medelvärde på de transporterade metallmängderna under åren 23-27, var transporten generellt sett större år 27 i Letälven vid Möckelns utlopp (125), Letälven vid Åtorp (121), Gullspångsälven (15) samt Hovaån (111, Tabell 4). Undantagen var mängden molybden i Letälven (125, 121) och Hovaån som var bland de lägsta som uppmätts under perioden

59 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat-Gullspångsälven Kväve (ton/år) Fosf or (ton/år) Kväve Flöde Flöde (m3/s) TOC (ton/år) Fosfor Flöde Flöde (m3/s) TOC Flöde Flöde (m3/s) 12 1 Figur 67. Årsmedelflöden samt ämnestransporter av fosfor, kväve och organiska ämnen mätt som TOC i Gullspångsälven (15) För är transporterna beräknade av SLU, fr.om. 22 är beräkningarna utförda av ALcontrol från SLU:s data Tabell 4. Transporterade mängder metaller (kg) i Letälven upp- (125) och nedströms Degerfors (121) samt i Gullspångsälven (15) år För Gullspångsälven (15) kommer data från SLU Gullspångsälven (15) Bly Kadmium 9,8 12,1 9, Koppar Krom Molybden Nickel Zink Kobolt Letälven, Åtorp (121) Bly Kadmium 12,3 15,3 12, Koppar Krom Molybden Nickel Zink Kobolt Letälven, Möckelns utlopp (125) Bly Kadmium 6,1 13,4 11, Koppar Krom Molybden Nickel Zink Kobolt Hovaån, Nötebron (111) Bly Kadmium,3 1,5 1 1 Koppar Krom Molybden Nickel Zink Kobolt Tillskott av kväve i Möckeln För att få en överblick över hur transporten av kväve och fosfor varierat i vattensystemet år 27 jämförs de mängder kväve och fosfor som transporterats till Möckeln via Timsälven och Svartälven med mängderna beräknade för Möckelns utlopp, Letälven vid Åtorp och Gullspångsälven vid Gullspång. 57

60 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat-Gullspångsälven I Möckelns utlopp var mängdtransporten 14 % högre för fosfor respektive 37% högre för kväve, jämfört med de mängder som transporteras till Möckeln via Timsälven och Svartälven (inklusive tillskottet från Björkborns industriområde), se Figur 68. Om utsläppen från Karlskoga reningsverk, deposition på sjöytor och diffusa källor (enskilda avlopp och markläckage) läggs till borde ändå en viss retention (självrening) av fosfor ske i Möckeln, främst genom sedimentation. Kväve däremot, avgår inte i lika hög grad genom sedimentation utan det är troligt att skillnaden mellan tillflödena och utloppet beror på utsläpp från punktkällor och diffusa källor i området. Fosf or (ton/år) Kväve (ton/år) Tillskott av näringsämnen mellan Möckeln och Åtorp I Letälven vid Åtorp var fosfortransporten 1 % och kvävetransporten 6 % större än vid Möckelns utlopp. Tillskottet av kväve härrörde till största delen från Outokumpo Stainless AB (51 ton 26, uppgift saknas 27) och reningsverket i Degerfors (27 ton). Tillskottet av fosfor härrörde till stor del från diffusa källor som kan vara t.ex. jordbruk, enskilda avlopp eller erosion av sediment. Minskning av fosfortransporten vid Gullspångsälven vid Gullspång Genom sedimentation i Skagern sjönk mängden transporterad fosfor med 2 % vid jämförelse av stationerna i Gullspångsälven vid Gullspång och i Letälven. Till följd av liten självrening och tillförsel från området runt Skagern, förmodligen främst från jordbruk och nedfall från luften, var däremot kvävetransporten 14 % större. Tillf löden Möckeln Letälven, Möckelns utlopp Letälven, Åtorp Gullspångsälven Fosfor Kväve Figur 68. Transporterade mängder fosfor och kväve år 27 till Möckeln (Timsälven, Svartälven och Björkborns industriområde), Letälven (upp- och nedströms Degerfors) och Gullspångsälven. 58

61 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat - Växtplankton Växtplankton Primärdata i form av fältprotokoll och artlistor samt alla beräknade index redovisas i Bilaga 8. Möckeln Årets resultat Sammantaget visade växtplanktonundersökningen 27 på måttligt näringsrika (mesotrofa) förhållanden i Möckeln med en tydlig påverkan av näringsämnen jämfört med ett ursprungligt tillstånd. Biomassan av planktiska alger var liten och dominerades av flagellaten Gonyostomum semen följt av kiselalger (Figur 69 & Figur 7). Biomassan av blågrönalger var mycket liten och risken för långvariga algblomningar av potentiellt toxinbildande blågrönalger bedömdes som ingen eller obetydlig. Mängden av flagellaten Gonyostomum semen var liten. Biomassa mg/l 1,,8,6 Möckeln Figur 7. Kiselalger var en dominerande grupp i Möckeln i augusti 27. Bilden visar arten Rhizosolenia eriensis. Foto Medins Biologi AB. Jämförelser Medelbiomassan för perioden 23-7, som blir ett treårsmedel, bedömdes som liten (,8 mg/l), vilket indikerade måttligt näringsrika förhållanden. Treårsmedlet för trofiindex (TI-värdet) var 42,2 vilket även det visade på måttligt näringsrika förhållanden. Sammantaget visade femårsperioden entydigt på måttligt näringsrika förhållanden i sjön. Biomassan har vid varje provagningstillfälle dominerats av Gonyostomum semen och kiselalger (Figur 69). Medelbiomassan för Gonyostomum var,35 mg/l vilket bedömdes som en liten biomassa. Mängden av flagellaten Gonyostomum semen är sannolikt endast i undantagsfall så stor att den orsakar problem hos badande.,4,2, Övriga Grönalger Guldalger Rekylalger Gonyostomum semen Kiselalger Pansarflagellater Blågrönalger Figur 69. Biomassan av plankton fördelad på olika alggrupper i Möckeln 27. Lonnen Årets resultat Sammantaget visade växtplanktonundersökningen 27 på måttligt näringsrika (mesotrofa) förhållanden i Lonnen med en tydlig påverkan av näringsämnen jämfört med ett ursprungligt tillstånd. Biomassan av planktiska alger var liten och dominerades stort av flagellaten Gonyostomum semen (Figur 71). 59

62 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat - Växtplankton Biomassan av blågrönalger var mycket liten och risken för långvariga algblomningar av potentiellt toxinbildande blågrönalger bedömdes som ingen eller obetydlig. Den art som dominerar planktonsamhället i Lonnen, flagellaten Gonyostomum semen (Figur 72) är en art som kan ge upphov till klåda hos badande. Arten kan även orsaka problem i vattenverk eftersom den sätter igen olika typer av filter. Det senare är ett problem eftersom Lonnens vatten används för att producera konstgjort grundvatten. Vattnet som filtreras genom en grusås utgör tillsammans med naturligt grundvatten Karlskogas dricksvattentäkt. Den mängd som uppmättes i år var liten, men tillräckligt stor för att vara potentiellt besvärsbildande och kan därmed leda till problem såväl vid infiltrationen som för badande i sjön. Biomassa mg/ l Övriga Grönalger Guldalger Rekylalger Lonnen Gonyostomum semen Kiselalger Pansarflagellater Blågrönalger Figur 71. Biomassan av plankton fördelad på olika alggrupper i Lonnen 27. Figur 72. Den potentiellt besvärsbildande algen Gonyostomum semen dominerar biomassan i Lonnen. Foto Medins Biologi AB. Jämförelser Medelbiomassan för perioden 23-7, som blir ett treårsmedel, bedömdes som stor (4,6 mg/l), vilket indikerade näringsrika förhållanden. Treårsmedlet för trofiindex (TI-värdet) var 46,2 vilket visade på måttligt näringsrika förhållanden. Sammantaget visade femårsperioden på måttligt näringsrika förhållanden i sjön. Biomassan har vid varje provtagningstillfälle dominerats mycket stort av Gonyostomum semen (Figur 71). Medelbiomassan för Gonyostomum var 4,1 mg/l vilket bedömdes som en stor biomassa. Arten kan växa till och bilda stor mängd även i näringsfattiga sjöar. Algen dygnsvandrar i vattenmassa beroende på temperatur och ljus och kan koncentreras på olika nivåer i vattnet. Gonyostomum tål t ex inte starkt ljus eftersom den då kan explodera. Därför påträffas algen ofta på större djup då ljusinstrålningen är hög. Algen kan även explodera vid beröring och sänder då ut trådar och cellerna bildar en slemmig massa. Det är dessa trådar som kan orsaka klåda hos badande samt sätta igen filter i vattenverk. De biomassor som uppmätts i Lonnen har varit tillräckligt stora för att kunna orsaka sådana besvär. Andra typer av besvärsbildande alger som lukt- och smakalger eller toxinbildande al- 6

63 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat - Växtplankton ger har uppmätts i liten mängd i Lonnen under femårsperioden. Sammantaget bedöms Lonnen mindre lämplig som dricksvattentäkt på grund av den rikliga förekomsten av den besvärsbildande algen Gonyostomum semen. 61

64 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat - Bottenfauna Bottenfauna (Medins Biologi) Artlistor och lokal-/stationsbeskrivningar finns i bilaga 7. Med taxon (taxa-pluralform) menas art eller högre taxonomisk enhet (släkte eller familj). Indexvärden för respektive lokal i rinnande vatten eller station i sjöar presenteras i Tabell 5till Tabell 24. Observera att fåborstmaskar och fjädermyggor har indelats i enskilda arter/taxa vid de lokaler som provtogs med Ekmanhämtare (241 och 245 i Svartälven samt 381 och 383 i Storforsälven). Denna högre artbestämningsnivå medför att vissa indexvärden i tabellerna är något för höga i förhållande till värdena i det jämförelsematerial som klassgränserna baserats på. Sammanställning över resultat, index och bedömningar från undersökningarna mellan åren 23 och 27 presenteras i bilaga 7. I denna bilaga finns även en sammanställning över resultat och bedömningar för undersökningsperioden som helhet ( ). Nedan redovisas resultaten från den senaste undersökningen under perioden för respektive lokal/station var för sig. I redovisningen görs även jämförelser med tidigare års resultat. Delområde 1 Timsälven fanns ett visst inslag av måttligt syrekrävande och sedimentlevande djur. En likartad sammansättning fanns på stationen på mellannivån i den mellersta delen av sjön. På denna nivå var dock inte de frisimmande arterna lika talrika som de var i djuphålan. Bottenfaunasamhället på stationen i den norra delen dominerades helt av arter som är frisimmande och tåliga mot låga syrgashalter men i relativt låga numerärer. Detta indikerade att förhållandena i bottenvattnet var syrefattiga och att förhållandena djupare ner i sedimentet var ogästvänliga på denna station. Bottenfaunans sammansättning på de tre stationerna indikerade näringsfattiga förhållanden i sjön och att ingen eller obetydlig näringsämnespåverkan förelåg. Bedömningsunderlaget från stationen i den norra delen var dock litet varför den gjorda bedömningen av näringstillståndet i sjön som helhet bör ses som lite osäker vad gäller denna del av sjön. Tabell 5. Klassning av tillståndsindex och avvikelse på station 341 (23,5 m) i den mellersta delen av Daglösen 26 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 6 Värdet är: måttligt högt Medelantal taxa/prov: 3,4 Individtäthet (ind./m 2 ): 3174 Värdet är: mycket högt Shannon-index:,44 Värdet är: mycket lågt BQI: 2, Värdet är: lågt Avvikelsen är: ingen eller liten O/C-index: 3,8 Värdet är: lågt Avvikelsen är: ingen eller liten Daglösen, stationerna: 341 (23,5 m; djuphåla), 3411 (13, m; mellannivå) och 3415 (12,5 m; mellannivå) På stationen i djuphålan dominerades bottenfaunan av mindre syrekrävande och frisimmande (ej sedimentbundna) arter, dock 62

65 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat - Bottenfauna Tabell 6. Klassning av tillståndsindex och avvikelse på station 3411 (13, m) i den mellersta delen av Daglösen 26 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 8 Värdet är: måttligt högt Medelantal taxa/prov: 4,6 Individtäthet (ind./m 2 ): 771 Värdet är: måttligt högt Shannon-index: 2,46 Värdet är: högt BQI: 2,7 Värdet är: måttligt högt Avvikelsen är: ingen eller liten O/C-index:,8 Värdet är: lågt Avvikelsen är: ingen eller liten Jämförelse med tidigare år Bedömningen 26 med avseende på näringstillstånd var inte likvärdig med någon av tidigare års bedömningar då sjön har bedömts som måttligt näringsrik. Att den 26 klassades som näringsfattig kan delvis bero på att näringstillgången minskat något i sjön men också på att ett nytt och mer tillförlitligt bedömningssystem enligt Liungman & Ericsson (26) börjat användas. Medelantal taxa/prov Individer/m Tabell 7. Klassning av tillståndsindex och avvikelse på station 3415 (12,5 m) i den norra delen av Daglösen Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 4 Värdet är: lågt Medelantal taxa/prov: 1,6 Individtäthet (ind./m 2 ): 33 Värdet är: måttligt högt Shannon-index:,71 Värdet är: lågt BQI:, Värdet är: mycket lågt Avvikelsen är: mycket stor O/C-index: 8, Värdet är: måttligt högt Avvikelsen är: ingen eller liten BEDÖMNING näringsfattigt eller mycket näringsfattigt tillstånd syrefattiga eller mycket syrefattiga förhållanden i bottenvattnet på stationen i den norra delen av sjön och måttligt syrerika förhållanden i bottenvattnet på stationerna i den mellersta delen (djuphåla och mellannivå) ingen eller obetydlig näringsämnespåverkan på stationerna Figur 73. Medelantal taxa/prov och individtäthet på station 341 (23,5 m) i den mellersta delen av Daglösen Medelantal taxa/prov Individer/m Figur 74. Medelantal taxa/prov och individtäthet på station 3411 (13, m) i den mellersta delen av Daglösen

66 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat - Bottenfauna Medelantal taxa/prov Individer/m Figur 75. Medelantal taxa/prov och individtäthet på station 3415 (12,5 m) i den norra delen av Daglösen Syreförhållandena bedömdes 26 för första gången som måttligt syrerika i sjöns djupare del. Tidigare har de bedömts som syrefattiga eller mycket syrefattiga. Däremot verkar syreförhållandena ha försämrats i den norra delen av sjön, i alla fall jämfört med 23. Möjligen skulle det kunna indikera att denna del av sjön är något mer näringsrik. Någon uttalad bedömning av näringsämnespåverkan har inte gjorts vid tidigare års undersökningar. Värdena för medelantal taxa och/eller individtäthet var något högre 26 på de båda stationerna i den mellersta delen av sjön än värdena de flesta tidigare år (Figur 73 och Figur 74). Detta skulle kunna tolkas som en effekt av en liten näringsämnesökning i en näringsfattig miljö, men detta motsägs av att syreförhållandena i sjöns djuphåla förbättrats gentemot tidigare år. Däremot var värdena 26 på stationen i den norra delen av sjön i paritet med värdena 1997 vilket skulle kunna indikera likartade miljöförhållanden dessa år (Figur 75) Storforsälven, uppströms Storfors Tvåvingar (96 %) var individmässigt den talrikaste djurgruppen på lokalen. De flesta tvåvingarna utgjordes av tofsmyggan Chaoborus flavicans och av fjädermyggor av släktet Procladius. Bottenmaterialet på lokalen bestod av brun gyttjelera. Bottenförhållandena bedömdes som mindre lämpliga för provtagning med sparkmetoden beroende på den det mjuka bottensubstratet. Provtagningen utfördes därför istället med Ekmanhämtare. Lokalens bottenfaunasamhälle var mycket artfattigt men förhållandevis individrikt och utgjordes individmässigt nästan uteslutande av arter/grupper som är näringsgynnade och tål dåliga syreförhållanden. Värdena för Danskt faunaindex, ASPT- och EPT-index klassades som mycket låga. Detta sammantaget och med hänsyn taget till olämpligt bottensubstrat, som innebar att proverna togs med Ekmanhämtare, medförde att bottenfaunan bedömdes som betydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material, dock som ett gränsfall till starkt eller mycket starkt påverkad. Värdet för Surhetsindex klassades som mycket lågt, men detta värde bedöms som missvisande och orsakat av andra typer av påverkan i kombination med olämpligt bottensubstrat. Med stöd av att den strax nedströms belägna lokalen inte visade på någon försurningspåverkan bedömdes därför försurningspåverkan som ingen eller obetydlig. På lokalen påträffades inga ovanliga eller rödlistade arter. Detta tillsammans med ett mycket lågt antal förekommande taxa och en mycket låg diversitet medförde att lokalen bedömdes ha naturvärden i övrigt med avseende på bottenfaunan. 64

67 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat - Bottenfauna Tabell 8. Klassning av tillståndsindex och avvikelse i Storforsälven, uppströms Storfors (383) 26 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 9 Värdet är: mycket lågt Medelantal taxa/prov: 4,6 Värdet är: mycket lågt Individtäthet (ind/m 2 ): 144 Värdet är: måttligt högt Shannon-index: 1,61 Värdet är: mycket lågt Avvikelsen är: stor ASPT-index: 1,5 Värdet är: mycket lågt Avvikelsen är: mycket stor Danskt faunaindex: 1 Värdet är: mycket lågt Avvikelsen är: mycket stor Surhetsindex: Värdet är: mycket lågt Avvikelsen är: mycket stor EPT-index: Värdet är: mycket lågt Naturvärdesindex: BEDÖMNING betydlig påverkan av näringsämnen/organiskt material (osäker bedömning; gränsfall till stark påverkan) ingen eller obetydlig försurningspåverkan naturvärden i övrigt Jämförelse med 1997 och 23 Av Figur 76 framgår att värdena för medelantal taxa var högre medan värdena för individtätheten var lägre vid den första undersökningen 1997 än vid de två efterföljande undersökningarna 23 och 26. Detta skulle sammantaget kunna indikera försämrade miljöförhållanden vid de två senaste undersökningarna. Lokalen är belägen på gränsen mellan Mögsjön och Storforsälvens flöde genom Storfors. Medelantal taxa/prov Individer/m Figur 76. Medelantal taxa/prov och individtäthet i Storforsälven, uppströms Storfors (383) En liten förskjutning av provytans läge kan i sådana områden leda till stora skillnader i bottenförhållanden. Provdjupet och strömningsförhållandena gör att lokalen blir en kombination av sjö- och strömlokal, vilket kan försvåra både provtagning och analys. Detta skulle också kunna vara en bidragande orsak till skillnader i bottenfaunasamhällena mellan åren Storforsälven, Agarna (nedströms Storfors) Tvåvingar (73 %) och fåborstmaskar (19 %) var individmässigt de talrikaste djurgrupperna på lokalen. En stor del av maskarna tillhörde släktet Limnodrilus. Den vanligaste tvåvingen var fjädermyggor av släktet Procladius. Bottenmaterialet på lokalen bestod av organiskt material. Bottenförhållandena bedömdes som mindre lämpliga för provtagning med sparkmetoden beroende på det mjuka bottensubstratet. Provtagningen utfördes därför istället med Ekmanhämtare. På lokalen påträffades ett föroreningskänsligt/syrekrävande fjädermyggstaxon samt 65

68 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat - Bottenfauna ett flertal måttligt föroreningskänsliga taxa. ASPT-index klassades som lågt, medan värdena för Danskt faunaindex och EPTindex klassades som mycket låga. Detta sammantaget och med hänsyn taget till olämpligt bottensubstrat, som innebar att proverna togs med Ekmanhämtare, medförde att bottenfaunan bedömdes som ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material. Bottenfaunan på lokalen var dock ett gränsfall till att bedömas som betydligt påverkad av sådana ämnen. Fyra av totalt 79 individer av fjädermyggslarverna inom gruppen Chironomini hade skador på mundelarna. Skadefrekvensen var 5,1 % och bedöms som måttligt hög. Skadorna var av sådan typ som kan indikera förekomst av miljögifter i sedimentet (Wiederholm 1984). Tabell 9. Klassning av tillståndsindex och avvikelse i Storforsälven, nedströms Storfors (381) 27 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 3 Värdet är: måttligt högt Medelantal taxa/prov: 15, Värdet är: lågt Individtäthet (ind/m 2 ): 3553 Värdet är: mycket högt Shannon-index: 3,73 Värdet är: måttligt högt Avvikelsen är: ingen eller liten ASPT-index: 5, Värdet är: lågt Avvikelsen är: måttlig Danskt faunaindex: 3 Värdet är: mycket lågt Avvikelsen är: stor Surhetsindex: 6 Värdet är: måttligt högt Avvikelsen är: ingen eller liten EPT-index: 6 Värdet är: mycket lågt Naturvärdesindex: Förekomst av ett försurningskänsligt sländtaxon samt de försurningskänsliga grupperna iglar och musslor bidrog till att försurningspåverkan bedömdes som ingen eller obetydlig. Värdet för Surhetsindex klassades som måttligt högt. I proverna från lokalen noterades inga ovanliga eller rödlistade arter. Detta tillsammans med ett måttligt högt antal förekommande taxa och en måttligt hög diversitet medförde att lokalen bedömdes ha naturvärden i övrigt med avseende på bottenfaunan. BEDÖMNING ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen/organiskt material (osäker bedömning; gränsfall till betydlig påverkan) ingen eller obetydlig försurningspåverkan betydlig föroreningspåverkan naturvärden i övrigt Jämförelse med Medelantal taxa/prov Individer/m Figur 77. Medelantal taxa/prov och individtäthet i Storforsälven, nedströms Storfors (381)

69 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat - Bottenfauna Av Figur 77 framgår att värdena för individtäthet och medelantal taxa visar ökande trender för undersökningsperioden som helhet. Detta indikerar förbättrade miljöförhållanden, trots eventuell förekomst av miljögifter i sedimentet. Öjevettern, stationerna: 37 (17, m; djuphåla) och 371 (9, m; mellannivå) På stationen i djuphålan i sjön dominerades bottenfaunan av mindre syrekrävande och frisimmande (ej sedimentbundna) arter. En likartad sammansättning fanns på stationen på mellannivån. På denna nivå var dock inte de frisimmande arterna lika talrika som de var i djuphålan, dessutom fanns där ett visst inslag av måttligt syrekrävande och sedimentlevande djur. Detta visade att förhållandena i bottenvattnet var syrefattiga i djuphålan, medan de var måttligt syrerika i det grundare bottenområdet. Bottenfaunans sammansättning på de två stationerna indikerade näringsrika förhållanden i sjön och stark näringsämnespåverkan på stationen i djuphålan och betydlig näringsämnespåverkan på stationen i det grundare bottenområdet. Tabell 1. Klassning av tillståndsindex och avvikelse på station 37 (17, m) i Öjevettern 26 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 3 Värdet är: lågt Medelantal taxa/prov: 2, Individtäthet (ind./m 2 ): 898 Värdet är: mycket högt Shannon-index:,65 Värdet är: mycket lågt BQI: 1, Värdet är: mycket lågt Avvikelsen är: stor O/C-index: 4,3 Värdet är: lågt Avvikelsen är: ingen eller liten Tabell 11. Klassning av tillståndsindex och avvikelse på station 371 (9, m) i Öjevettern 26 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 6 Värdet är: måttligt högt Medelantal taxa/prov: 4,2 Individtäthet (ind./m 2 ): 133 Värdet är: måttligt högt Shannon-index: 1,77 Värdet är: måttligt högt BQI:, Värdet är: mycket lågt Avvikelsen är: mycket stor O/C-index: 3,5 Värdet är: lågt Avvikelsen är: ingen eller liten BEDÖMNING näringsrikt eller mycket näringsrikt tillstånd syrefattiga eller mycket syrefattiga förhållanden i bottenvattnet på stationen i djuphålan och måttligt syrerika förhållanden i bottenvattnet på stationen i mellannivån stark eller mycket stark näringsämnespåverkan på stationen i djuphålan och betydlig näringsämnespåverkan på stationen i mellannivån Jämförelse med tidigare år Bedömningen med avseende på näringstillstånd ändrades från och med 1996 till näringsrikt från att tidigare ha bedömts som måttligt näringsrikt. År 23 bedömdes tillståndet dock igen som måttligt näringsrikt. Det är troligt att sjön under hela undersökningsperioden har haft en näringssituation i gränszonen mellan dessa två tillståndsklasser. Syreförhållandena har under hela undersökningsperioden bedömts som måttligt syrerika på stationen i det grundare bottenområdet. Under perioden

70 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat - Bottenfauna 26 har förhållandena i djuphålan bedömts som måttligt syrerika 2 och 23. Övriga år under denna tidsperiod har de bedömts som syrefattiga eller mycket syrefattiga. Någon uttalad bedömning av näringsämnespåverkan har inte gjorts vid tidigare års undersökningar. Medelantal taxa/prov Individer/m Figur 78, Medelantal taxa/prov och individtäthet på station 37 (17, m) i Öjevettern Medelantal taxa/prov Individer/m Figur 79. Medelantal taxa/prov och individtäthet på station 371 (9, m) i Öjevettern Värdena för medelantal taxa och individtäthet visar inte några tydliga trender vare sig på stationen i djuphålan eller på stationen i mellannivån (Figur 78 och Figur 79). Detta skulle kunna indikera att miljöförhållandena varit relativt likartade på respektive station under undersökningsperioderna. Lonnen, stationerna: 31 (8,5 m; djuphåla) och 311 (2,5 m; mellannivå) På stationen i djuphålan i sjön dominerades bottenfaunan av mindre syrekrävande och frisimmande (ej sedimentbundna) arter, men det fanns även ett inslag av måttligt syrekrävande och sedimentlevande djur. Bottenfaunans sammansättning på stationen på mellannivån bestod av ett högre antal taxa och en högre andel individer av måttligt syrekrävande djur än sammansättningen i djuphålan. Av dessa taxa var inte något taxon speciellt antalsmässigt dominerande. Bottenfaunans sammansättning på de två stationerna indikerade näringsrika förhållanden i sjön och stark näringsämnespåverkan på stationen i djuphålan men ingen eller obetydlig näringsämnespåverkan på stationen i det grundare bottenområdet. Tabell 12. Klassning av tillståndsindex och avvikelse på station 31 (8,5 m) i Lonnen 26 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 7 Värdet är: måttligt högt Medelantal taxa/prov: 4,4 Individtäthet (ind./m 2 ): 7899 Värdet är: mycket högt Shannon-index:,84 Värdet är: lågt BQI: 1, Värdet är: mycket lågt Avvikelsen är: stor O/C-index:, Värdet är: mycket lågt Avvikelsen är: ingen eller liten 68

71 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat - Bottenfauna Tabell 13. Klassning av tillståndsindex och avvikelse på station 311 (2,5 m) i Lonnen 26 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 21 Värdet är: måttligt högt Medelantal taxa/prov: 12,6 Individtäthet (ind./m 2 ): 2358 Värdet är: högt Shannon-index: 3,61 Värdet är: mycket högt BQI: 1,8 Värdet är: lågt Avvikelsen är: måttlige O/C-index: 27,6 Värdet är: mycket högt Avvikelsen är: stor BEDÖMNING näringsrikt eller mycket näringsrikt tillstånd måttligt syrerika förhållanden i bottenvattnet på stationen i djuphålan och på stationen i mellannivån stark eller mycket stark näringsämnespåverkan på stationen i djuphålan men ingen eller obetydlig näringsämnespåverkan på stationen i mellannivån Jämförelse med 1997 och 23 Bedömningen 26 med avseende på näringstillstånd var likvärdig med bedömningen År 23 bedömdes tillståndet som måttligt näringsrikt. Det är troligt att sjön har en näringssituation i gränszonen mellan dessa två tillståndsklasser. Syreförhållandena i bottenvattnet har vid de tre undersökningstillfällena mellan åren 1997 och 26 bedömts som måttligt syrerika på båda stationerna med undantag av stationen i djuphålan som vid undersökningen 1997 bedömdes ha syrefattiga eller mycket syrefattiga förhållanden. Någon uttalad bedömning av näringsämnespåverkan har inte gjorts vid tidigare års undersökningar. Värdena för medelantal taxa och individtäthet var högre 26 än värdena vid tidigare undersökningstillfällen, framför allt på stationen i den grundare delen av sjön (Figur 8 och Figur 81). Detta skulle kunna indikera att miljöförhållandena förbättrats under senare år, men dock inte av någon betydande omfattning. Medelantal taxa/prov Individer/m Figur 8, Medelantal taxa/prov och individtäthet på station 31 (8,5 m) i Lonnen Medelantal taxa/prov Individer/m

72 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat - Bottenfauna Figur 81. Medelantal taxa/prov och individtäthet på station 311 (2,5 m) i Lonnen Delområde 2 Svartälven Lesjöälven, Blockenhus På lokalen var fåborstmaskar (3 %) och tvåvingar (29 %) och dagsländor (15 %) individmässigt de talrikaste djurgrupperna. Huvuddelen av individerna av tvåvingarna var fjädermyggor (familjen Chironomidae), medan huvuddelen av dagsländorna tillhörde släktet Leptophlebia. Bottenmaterialet utgjordes av grus, fin sten samt fint organiskt material med inslag av sand, grov sten, fina block samt grovt organiskt material. Vattenhastigheten var låg vid provtagningstillfället. Beroende på bottnens stora innehåll av organiskt material bedömdes bottenförhållandena som mindre lämpliga för sparkprovtagning. Tabell 14. Klassning av tillståndsindex och avvikelse i Lesjöälven vid Blockenhus (2543) 27 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 25 Värdet är: lågt Medelantal taxa/prov: 11,6 Värdet är: lågt Individtäthet (ind/m 2 ): 226 Värdet är: lågt Shannon-index: 3,25 Värdet är: måttligt högt Avvikelsen är: ingen eller liten ASPT-index: 6,2 Värdet är: högt Avvikelsen är: ingen eller liten Danskt faunaindex: 5 Värdet är: måttligt högt Avvikelsen är: ingen eller liten Surhetsindex: 6 Värdet är: måttligt högt Avvikelsen är: ingen eller liten EPT-index: 11 Värdet är: lågt Naturvärdesindex: Lokalens bottenfaunasamhälle var art- och individfattigt och utgjordes individmässigt till stor del av näringsgynnade arter/grupper. På lokalen förekom dock ett föroreningskänsliga/syrekrävande sländtaxon samt några måttligt känsliga taxa. Vattenkemiska undersökningar som utfördes under 23 och 24 visade på tidvis förhöjda halter av främst bly uppströms lokalen (ALcontrol Laboratories 24). Det är sannolikt dessa tungmetaller som delvis orsakar skadorna på lokalens bottenfaunasamhälle. Mot bakgrund av lokalens olämpliga bottensubstrat bedömdes graden av påverkan som ingen eller obetydlig vad gäller näringsämnen/organiskt material men som betydlig med avseende på annan föroreningspåverkan. På lokalen påträffades inte några försurningskänsliga sländtaxa. Däremot påträffades de försurningskänsliga grupperna iglar, bäckbaggar, snäckor och musslor varför försurningspåverkan bedömdes som ingen eller obetydlig. Några ovanliga eller rödlistade arter noterades inte. Detta tillsammans med ett lågt antal förekommande taxa och en måttligt hög diversitet gjorde att lokalen bedömdes ha naturvärden i övrigt med avseende på bottenfaunan. BEDÖMNING ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen/organiskt material ingen eller obetydlig försurningspåverkan betydlig föroreningspåverkan (förmodligen metallpåverkan) naturvärden i övrigt Jämförelse med

73 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat - Bottenfauna Bottenfaunan har undersökts varje år sedan 1989 och faunan har med olika påverkansgrader bedömts vara föroreningspåverkad fram till och med Under åren skedde en förbättring med till exempel ett ökat artantal och en minskad andel föroreningståliga (näringsämneståliga) arter. Detta gjorde att faunan bedömdes som ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material. De två följande åren tycktes en försämring åter ha skett, vilket motiverade en förändrad bedömning 2 och 21. Vid undersökningen 22 kunde ingen påverkan av näringsämnen/organiskt material påvisas på grund av de föroreningsskador bottenfaunan då uppvisade. Förändringen bedömdes då snarare bero på de kraftiga föroreningsskador bottenfaunan uppvisade än på en förändrad näringsämnespåverkan varvid bedömningen återgick till den bedömning som gjordes från 1996 till Läget tycktes ha förbättrats något 23 då bottenfaunan bedömdes som betydligt påverkad av annat än försurning eller näringsämnen/organiskt material. År 24 bedömdes sådan annan typ av påverkan som stark eller mycket stark, medan den därefter återigen har bedömts som betydlig. Värdena för medelantal taxa och individtäthet visar inte några tydliga trender under undersökningsperioden (Figur 82). Individtätheten har sedan år 2 legat på en låg eller mycket låg nivå. Antalet förekommande taxa har dock inte minskat i motsvarande kraftiga omfattning under samma tidsperiod. Sådana förändringar av bottenfaunans sammansättning är typiska för påverkanstyper med gifteffekter, såsom påverkan av tungmetaller. Av Figur 83 framgår att EPT-index (det sammanlagda antalet sländtaxa) minskade kraftigt vid undersökningen 21. År 23 var dock EPT-index åter på motsvarande nivå som åren strax innan minskningen skedde. Värdena för detta index 24, 25 och 27 var i paritet med värdet 23, men högre än värdena 21 och 22. Ett mycket lågt värde för EPT-index 26 (där bäcksländor saknades helt för första gången) bidrog till bedömningarna betydlig påverkan både vad gäller näringsämnen/organiskt material och annan typ av föroreningspåverkan. Medelantal taxa/prov Individer/m Figur 82. Medelantal taxa/prov och individtäthet i Lesjöälven vid Blockenhus (2543) EPT-index Nattsländor Bäcksländor Dagsländor Figur 83. Summan av antalet arter av dag-, bäck och nattsländor (EPT-index) i Lesjöälven vid Blockenhus (2543)

74 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat - Bottenfauna Bredreven, stationerna: 253 (2, m; djuphåla) och 2531 (1, m; mellannivå) På stationen i djuphålan i sjön utgjordes bottenfaunan huvudsakligen av mindre syrekrävande och/eller frisimmande (ej sedimentbundna) arter. På denna nivå fanns dock ett mycket litet inslag av ett måttligt syrekrävande taxon. Bottenfaunans sammansättning på stationen på mellannivån bestod av en betydligt högre andel individer av måttligt syrekrävande djur än sammansättningen i djuphålan. Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 8 Värdet är: måttligt högt Medelantal taxa/prov: 5,8 Individtäthet (ind./m 2 ): 771 Värdet är: måttligt högt Shannon-index: 2,61 Värdet är: högt BQI: 2,7 Värdet är: måttligt högt Avvikelsen är: ingen eller liten O/C-index: 1,6 Värdet är: lågt Avvikelsen är: ingen eller liten Tabell 15. Klassning av tillståndsindex och avvikelse på station 253 (2, m) i Bredreven 26 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 3 Värdet är: lågt Medelantal taxa/prov: 2,2 Individtäthet (ind./m 2 ): 826 Värdet är: måttligt högt Shannon-index:,99 Värdet är: lågt BQI: 3, Värdet är: måttligt högt Avvikelsen är: ingen eller liten O/C-index: 4,8 Värdet är: måttligt högt Avvikelsen är: ingen eller liten Tabell 16. Klassning av tillståndsindex och avvikelse på station 2531 (1, m) i Bredreven 26 Bottenfaunans sammansättning på de två stationerna indikerade näringsfattiga förhållanden i sjön och ingen eller obetydlig näringsämnespåverkan på båda stationerna. Ett antal larver av fjädermyggor på stationen i mellanivån hade skador på mundelarna (5 %). Detta indikerade föroreningspåverkan, förmodligen av metaller. Sådana skador är vanligen en effekt av metallbelastning (Wiederholm 1984). På stationen i djuphålan var dock individunderlaget alldeles för litet (endast en individ) för en kontroll av mundelsskador och bedömning om eventuell föroreningspåverkan även på denna nivå. BEDÖMNING näringsfattigt eller mycket näringsfattigt tillstånd syrefattiga eller mycket syrefattiga förhållanden i bottenvattnet på stationen i djuphålan och måttligt syrerika förhållanden i bottenvattnet på stationen i mellannivån betydlig föroreningspåverkan på stationen i mellannivån (förmodligen metallpåverkan) ingen eller obetydlig näringsämnespåverkan på stationerna Jämförelse med tidigare år 72

75 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat - Bottenfauna Bedömningen 26 med avseende på näringstillstånd var inte likvärdig med någon av tidigare års bedömningar då sjön har bedömts som måttligt näringsrik. Att den 26 klassades som näringsfattig kan delvis bero på att näringstillgången minskat något i sjön men också på att ett nytt och mer tillförlitligt bedömningssystem enligt Liungman & Ericsson (26) börjat användas. Syreförhållandena har på stationen i det djupare bottenområdet under hela undersökningsperioden bedömts som syrefattiga eller mycket syrefattiga med undantag av 1997 och 1998 då de bedömdes som måttligt syrerika. På stationen i den grundare delen av sjön har förhållandena bedömts som måttligt syrerika vid samtliga undersökningstillfällen mellan åren 1997 och 26. Någon uttalad bedömning av näringsämnespåverkan har inte gjorts vid tidigare års undersökningar. Även 1998 noterades fjädermyggslarver med mundelsskador. Förekomst av missbildningar vid minst två undersökningstillfällen indikerar förekomst av miljögifter i sedimentet. Frånvaro av missbildningar vid flera av undersökningstillfällena då detta kontrollerats kan dock tyda på att miljögifterna är fläckvis fördelade och/eller förekommer i låga halter. Av Figur 84 och Figur 85 framgår att värdena för medelantal taxa och individtäthet minskade kraftigt på båda stationerna strax före sekelskiftet. Vid de två senaste undersökningstillfällena var värdena i paritet med värdena före minskningen. Det är troligt att den ringa närvaron av djur kring sekelskiftet orsakades av kraftigt ansträngda syreförhållanden som hade en ganska stor djuputbredning. Medelantal taxa/prov Individer/m Figur 84, Medelantal taxa/prov och individtäthet på station 253 (2, m) i Bredreven Medelantal taxa/prov Individer/m Figur 85. Medelantal taxa/prov och individtäthet på station 2531 (1, m) i Bredreven Sörelgen, stationerna: 221 (42,5 m; djuphåla) och 2211 (12,5 m; mellannivå) På stationen i djuphålan i sjön utgjordes bottenfaunan endast av fåborstmaskar i mycket låg numerär tillhörande en familj där miljökraven är okända. Bottenfaunan på stationen på mellannivån innehöll taxa som är känsliga mot låga syrgashalter och 73

76 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat - Bottenfauna oftast påträffas i vattenmiljöer med låg näringstillgång. Tabell 17. Klassning av tillståndsindex och avvikelse på station 221 (42,5 m) i Sörelgen 26 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 1 Värdet är: mycket lågt Medelantal taxa/prov:,4 Individtäthet (ind./m 2 ): 18 Värdet är: mycket lågt Shannon-index:, Värdet är: mycket lågt BQI:, Värdet är: mycket lågt Avvikelsen är: mycket stor O/C-index: 2,4 Värdet är: lågt Avvikelsen är: ingen eller liten Tabell 18. Klassning av tillståndsindex och avvikelse på station 2211 (12,5 m) i Sörelgen 26 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 8 Värdet är: måttligt högt Medelantal taxa/prov: 3,2 Individtäthet (ind./m 2 ): 257 Värdet är: måttligt högt Shannon-index: 2,33 Värdet är: högt BQI: 3,1 Värdet är: högt Avvikelsen är: ingen eller liten O/C-index: 2,7 Värdet är: lågt Avvikelsen är: ingen eller liten Bottenfaunans sammansättning på stationen i den grundare delen indikerade näringsfattiga förhållanden i sjön och ingen eller obetydlig näringsämnespåverkan på denna station. ingen bedömning av syreförhållandena i bottenvattnet på stationen i djuphålan men syrerika eller mycket syrerika förhållanden i bottenvattnet på stationen i mellannivån ingen bedömning av näringsämnespåverkan på stationen i djuphålan men ingen eller obetydlig näringsämnespåverkan på stationen i mellannivån Jämförelse med tidigare år Bottenfaunan har innehållit arter med kända krav på låg näringstillgång och goda syreförhållanden vid samtliga undersökningar utom 1997 och 26, då det i djuphålan endast förekom fåborstmaskar av arten Tubifex tubifex respektive av familjen Enchytraeidae. År 1997 bedömdes förhållandena som syrefattiga, men bedömningen ansågs dock osäker. Nya rön angående den förstnämnda fåborstmasken har dock visat att det förmodligen rör sig om flera arter som kan påträffas i allt från näringsfattiga till näringsrika vattenmiljöer. Arten har visat sig t.o.m. kunna dominera i näringsfattiga miljöer. Detta gör det därför vanskligt att basera bedömningar på denna typ av fåborstmask. Någon uttalad bedömning av näringsämnespåverkan har inte gjorts vid tidigare års undersökningar. Värdena för medelantal taxa och individtäthet visar inte några tydliga trender vare sig på stationen i djuphålan eller på stationen i mellannivån (Figur 86 och Figur 87). Detta skulle kunna indikera likartade miljöförhållanden på respektive station under respektive undersökningsperiod. BEDÖMNING näringsfattigt eller mycket näringsfattigt tillstånd 74

77 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat - Bottenfauna Medelantal taxa/prov Individer/m Figur 86, Medelantal taxa/prov och individtäthet på station 221 (42,5 m) i Sörelgen Medelantal taxa/prov Individer/m Figur 87. Medelantal taxa/prov och individtäthet på station 2211 (12,5 m) i Sörelgen Svartälven, uppströms Hällefors Bottenfaunasamhället på lokalen bestod individmässigt till stor del av tvåvingar (8 %) och fåborstmaskar (12 %). Den vanligaste tvåvingen var fjädermyggor av släktet Procladius. Den talrikaste fåborstmasken var av släktet Limnodrilus. Bottensubstratet bestod av mörkbrun gyttja. Bottenförhållandena bedömdes som mindre lämpliga för provtagning med sparkmetoden beroende på det mjuka bottensubstratet. Detta medförde att provtagningen istället gjordes med Ekmanhämtare. På lokalen påträffades inte några föroreningskänsliga/syrekrävande taxa. Andelen individer av några måttligt föroreningskänsliga taxa var dock relativt hög, vilket indikerade relativt goda syreförhållanden och förhållandevis låg föroreningsgrad. Danskt faunaindex klassades som lågt, medan värdena för ASPT- och EPT-index klassades som mycket låga. Detta sammanvägt och med hänsyn taget till olämpligt bottensubstrat, som innebar att proverna togs med Ekmanhämtare, medförde att bottenfaunan bedömdes som ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material. Bottenfaunan var dock ett gränsfall till att bedömas som betydligt påverkad av sådana ämnen. Värdet för Surhetsindex klassades som lågt, men mot bakgrund av viss påverkan av näringsämnen/organiskt material, olämpligt bottensubstrat samt viss förekomst av försurningskänsliga arter/grupper bedömdes försurningspåverkan som ingen eller obetydlig. På lokalen noterades inte några ovanliga eller rödlistade arter. Detta tillsammans med ett mycket lågt antal förekommande taxa och en låg diversitet gjorde att lokalen bedömdes ha naturvärden i övrigt med avseende på bottenfaunan. Tabell 19. Klassning av tillståndsindex och avvikelse i Svartälven, uppströms Hällefors (245) 26 75

78 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat - Bottenfauna Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 14 Värdet är: mycket lågt Medelantal taxa/prov: 6,6 Värdet är: mycket lågt Individtäthet (ind/m 2 ): 1 Värdet är: måttligt högt Shannon-index: 2,62 Värdet är: lågt Avvikelsen är: måttlig ASPT-index: 4, Värdet är: mycket lågt Avvikelsen är: tydlig Danskt faunaindex: 4 Värdet är: lågt Avvikelsen är: tydlig Surhetsindex: 3 Värdet är: lågt Avvikelsen är: stor EPT-index: 1 Värdet är: mycket lågt Naturvärdesindex: 76

79 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat - Bottenfauna BEDÖMNING ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen/organiskt material (osäker bedömning; gränsfall till betydlig påverkan) ingen eller obetydlig försurningspåverkan naturvärden i övrigt Jämförelse med 1997 och 23 Värdena för medelantal taxa och individtäthet var lägre 26 jämfört med värdena 1997 och 23 (Figur 88). Detta skulle kunna indikera något försämrade miljöförhållanden. Medelantal taxa/prov Individer/m Figur 88. Medelantal taxa/prov och individtäthet i Svartälven, uppströms Hällefors (245) Svartälven, nedströms Hällefors Bottenfaunasamhället på lokalen bestod individmässigt till stor del av tvåvingar (47 %) och rundmaskar (3 %). Den vanligaste tvåvingen var fjädermyggor av släktet Procladius. Bottensubstratet bestod av organiskt material. Bottenförhållandena bedömdes som mindre lämpliga för provtagning med sparkmetoden beroende på det mjuka bottensubstratet. Detta medförde att provtagningen istället gjordes med Ekmanhämtare. Vid provtagningen förekom oljefilm på sedimentets yta i provtagaren och det luktade olja. Tabell 2. Klassning av tillståndsindex och avvikelse i Svartälven, nedströms Hällefors (241) 27 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 17 Värdet är: mycket lågt Medelantal taxa/prov: 8,6 Värdet är: mycket lågt Individtäthet (ind/m 2 ): 2298 Värdet är: högt Shannon-index: 2,75 Värdet är: lågt Avvikelsen är: ingen eller liten ASPT-index: 3,8 Värdet är: mycket lågt Avvikelsen är: tydlig Danskt faunaindex: 4 Värdet är: lågt Avvikelsen är: tydlig Surhetsindex: 3 Värdet är: lågt Avvikelsen är: stor EPT-index: 1 Värdet är: mycket lågt Naturvärdesindex: På lokalen påträffades ett föroreningskänslig/syrekrävande fjädermyggstaxon samt några måttligt föroreningskänsliga taxa. Dessa förekomster var dock i mycket blygsamma numerärer. En av totalt tio fjädermyggsindivider inom gruppen Chironomini hade skador på mundelarna. Detta motsvarar en skadefrekvens på 1 % vilket skulle kunna indikera föroreningspåverkan, förmodligen av oljeprodukter och/eller metaller (oljelukt och oljefilm förekom i alla delprover från lokalen). Värdena för Danskt faunaindex klassades som lågt, 77

80 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat - Bottenfauna medan värdena för ASPT- och EPT-index var mycket låga. Detta sammanvägt samt med hänsyn taget till olämpligt bottensubstrat, som innebar att proverna togs med Ekmanhämtare, gjorde att bottenfaunan bedömdes som betydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material. Värdet för Surhetsindex klassades som lågt, men mot bakgrund av påverkan av näringsämnen/organiskt material och annan förorening, olämpligt bottensubstrat samt förekomst av några försurningskänsliga taxa bedömdes försurningspåverkan som ingen eller obetydlig. På lokalen noterades inte några ovanliga eller rödlistade arter. Detta tillsammans med ett mycket lågt antal förekommande taxa och en låg diversitet gjorde att lokalen bedömdes ha naturvärden i övrigt med avseende på bottenfaunan. BEDÖMNING betydlig påverkan av näringsämnen/organiskt material ingen eller obetydlig försurningspåverkan betydlig föroreningspåverkan (förmodligen av oljeprodukter och/eller metaller) naturvärden i övrigt Jämförelse med Värdena för medelantal taxa och individtäthet visar inte några tydliga trender under undersökningsperioden (Figur 89). Några undersökningar av bottenfauna utfördes dock inte på lokalen mellan åren 1998 till 21. Hällefors kommuns reningsverk byggdes om under 22 och 23, vilket orsakade ökade utsläppsmängder under denna period (muntlig uppgift från kommunen). Detta kan mycket väl vara förklaringen till den observerade störningen på bottenfaunan sistnämnda år. De något högre värdena för medelantal taxa under åren 24-27, jämfört med värdet 23, kan vara ett tecken på att belastningen från reningsverket har minskat något i omfattning. Medelantal taxa/prov Individer/m Figur 89. Medelantal taxa/prov och individtäthet i Svartälven, nedströms Hällefors (241) Delområde 3 Gullspångsälven och Letälven 111b. Hovaån, Nötebro På lokalen var tvåvingar (7 %) och nattsländor (13 %) individmässigt de talrikaste djurgrupperna. Övervägande delen av individerna av tvåvingarna tillhörde familjen Chironomidae (fjädermyggor). En stor del av nattsländeindividerna tillhörde släktet Rhyacophila. Bottensubstratet bestod till stor del av fin och grov sten samt fina block. I bottensubstratet fanns inslag av grus samt fint och grovt organiskt material. Vid provtagningstillfället var vattenhastigheten hög. Bottenförhållandena på lokalen bedömdes som lämpliga för provtagning med sparkmetoden. 78

81 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat - Bottenfauna Tabell 21. Klassning av tillståndsindex och avvikelse i Hovaån vid Nötebro (111b) 27 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 25 Värdet är: lågt Medelantal taxa/prov: 17,2 Värdet är: måttligt högt Individtäthet (ind/m 2 ): 335 Värdet är: mycket högt Shannon-index: 2,7 Värdet är: mycket lågt Avvikelsen är: tydlig ASPT-index: 4,5 Värdet är: mycket lågt Avvikelsen är: tydlig Danskt faunaindex: 5 Värdet är: måttligt högt Avvikelsen är: ingen eller liten Surhetsindex: 7 Värdet är: högt Avvikelsen är: ingen eller liten EPT-index: 6 Värdet är: mycket lågt Naturvärdesindex: 3 På lokalen var andelen individer av fjädermyggor mycket hög, vilket indikerade god tillgång på näring (organiskt material). Viss förekomst av ett föroreningskänsligt sländtaxon, den föroreningskänsliga gruppen bäckbaggar samt en i övrigt förhållandevis låg andel individer av föroreningståliga arter/grupper indikerade en relativt låg föroreningsgrad och förhållandevis goda syreförhållanden. Danskt faunaindex klassades som måttligt högt, medan värdena för ASPT- och EPT-index var mycket låga. Sammantaget innebar detta att bottenfaunan bedömdes som ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material, dock på gränsen till att bedömas som betydligt påverkad. På lokalen påträffades inte några försurningskänsliga sländtaxa. Däremot noterades de försurningskänsliga grupperna iglar, bäckbaggar, snäckor och musslor. Dessa förekomster samt ett högt antal individer av dagsländor av släktet Baetis i förhållande till antalet bäcksländor bidrog till ett högt värde för Surhetsindex. Försurningspåverkan bedömdes därför som ingen eller obetydlig. I proverna från lokalen noterades den ovanliga igeln Erpobdella lineata. Lokalen bedömdes ha naturvärden i övrigt med avseende på bottenfaunan. BEDÖMNING ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen/organiskt material (osäker bedömning; gränsfall till betydlig påverkan) ingen eller obetydlig påverkan av försurning naturvärden i övrigt Jämförelse med Medelantal taxa/prov Individer/m Figur 9. Medelantal taxa/prov och individtäthet i Hovaån vid Nötebro (111b) Värdena för medelantal taxa och individtäthet visar inte några tydliga trender under undersökningsperioden (Figur 9). Några undersökningar av bottenfauna utfördes dock inte på lokalen mellan åren Värdena för medelantal taxa har i stort sett varit likvärdiga före som ef- 79

82 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat - Bottenfauna ter detta uppehåll, vilket kan indikera att några större förändringar av miljöförhållandena förmodligen inte skett. Möckeln, stationerna: 13 (24, m; djuphåla) och 131 (1,5 m; mellannivå) På stationen i djuphålan i sjön dominerades bottenfaunan av mindre syrekrävande och/eller frisimmande (ej sedimentbundna) arter, men det fanns även ett visst inslag av måttligt syrekrävande sedimentlevande djur. Bottenfaunans sammansättning på stationen på mellannivån dominerades individmässigt av måttligt syrekrävande taxa. Bottenfaunans sammansättning på de två stationerna indikerade måttligt näringsrika förhållanden i sjön och ingen eller obetydlig näringsämnespåverkan på båda stationerna. BEDÖMNING måttligt näringsrikt tillstånd måttligt syrerika förhållanden i bottenvattnet på stationen i djuphålan och på stationen i mellannivån ingen eller obetydlig näringsämnespåverkan på stationerna Tabell 22. Klassning av tillståndsindex och avvikelse på station 13 (24, m) i Möckeln 26 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 7 Värdet är: måttligt högt Medelantal taxa/prov: 4,8 Individtäthet (ind./m 2 ): 8294 Värdet är: mycket högt Shannon-index: 1,46 Värdet är: lågt BQI: 2,3 Värdet är: måttligt högt Avvikelsen är: ingen eller liten O/C-index: 4, Värdet är: lågt Avvikelsen är: ingen eller liten Tabell 23. Klassning av tillståndsindex och avvikelse på station 131 (1,5 m) i Möckeln 26 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 14 Värdet är: högt Medelantal taxa/prov: 8,6 Individtäthet (ind./m 2 ): 2165 Värdet är: högt Shannon-index: 2,83 Värdet är: högt BQI: 3, Värdet är: måttligt högt Avvikelsen är: ingen eller liten O/C-index: 1,4 Värdet är: lågt Avvikelsen är: ingen eller liten Jämförelse med tidigare år Bedömningarna av näringstillgång och syreförhållanden har varit oförändrade sedan År 1996 bedömdes sjön som näringsfattig. Innan dess bedömdes den som måttligt näringsrik. Mellan åren 1992 och 1996 bedömdes förhållandena i bottenvattnet som syrerika på stationen i mellannivån, medan förhållandena dessförinnan bedömdes som måttligt syrerika på denna nivå. Någon uttalad bedömning av näringsämnespåverkan har inte gjorts vid tidigare års undersökningar. Värdena för medelantal taxa och individtäthet var i stort sett lika höga 26 som värdena 23 och generellt högre än vid tidigare undersökningstillfällen, framför allt på stationen i den grundare delen av sjön (Figur 91 och Figur 92). Detta skulle kunna indikera förbättrade miljöförhållanden under senare år, dock inte av en sådan omfattning att bedömningarna ändrats gentemot bedömningarna under den senare delen av undersökningsperioden. 8

83 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat - Bottenfauna Medelantal taxa/prov Individer/m Bottenmaterialet på lokalen bestod huvudsakligen av grus samt fin och grov sten. I bottenmaterialet fanns inslag av sand, fina och grova block samt fint organiskt material. Vattenhastigheten var måttligt hög vid provtagningstillfället. På lokalen förekom en mindre mängd av fin död ved. Lokalen bedömdes ha lämpliga bottenförhållanden för sparkprovtagning Figur 91, Medelantal taxa/prov och individtäthet på station 13 (24, m) i Möckeln Medelantal taxa/prov Individer/m Figur 92. Medelantal taxa/prov och individtäthet på station 131 (1,5 m) i Möckeln Gullspångsälven, Åråsforsarna På lokalen var nattsländor (33 %), skalbaggar (16 %) och gråsuggor (16 %) individmässigt de talrikaste djurgrupperna. Den vanligaste nattsländan var Cheumatopsyche lepida. Huvuddelen av individerna av skalbaggarna tillhörde släktet Oulimnius. Tabell 24. Klassning av tillståndsindex och avvikelse i Gullspångsälven, Åråsforsarna (13) 27 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 47 Värdet är: högt Medelantal taxa/prov: 28,6 Värdet är: högt Individtäthet (ind/m 2 ): 2322 Värdet är: högt Shannon-index: 4,25 Värdet är: mycket högt Avvikelsen är: ingen eller liten ASPT-index: 5,6 Värdet är: måttligt högt Avvikelsen är: ingen eller liten Danskt faunaindex: 5 Värdet är: måttligt högt Avvikelsen är: ingen eller liten Surhetsindex: 11 Värdet är: mycket högt Avvikelsen är: ingen eller liten EPT-index: 18 Värdet är: måttligt högt Naturvärdesindex: 18 Lokalens bottenfaunasamhälle var art- och individrikt. Den sammanlagda andelen individer av föroreningståliga och mindre syrekrävande arter/grupper var förhållandevis hög, dock påträffades två föroreningskänsliga/syrekrävande sländtaxa (varav den ena relativt rikligt). Detta tillsammans indikerade god tillgång på näring men även goda syreförhållanden och en hög biologisk produktion. Värdena för Danskt faunaindex, ASPT- och EPT-index klassades som måttligt höga. Sammantaget medförde detta att bottenfaunan bedömdes som ej eller 81

84 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat - Bottenfauna obetydligt påverkad näringsämnen/organiskt material. På lokalen påträffades ett flertal försurningskänsliga arter/grupper som bidrog till ett mycket högt värde för Surhetsindex varför försurningspåverkan bedömdes som ingen eller obetydlig. I proverna från lokalen noterades fyra ovanliga arter: fåborstmasken Propappus volki, skalbaggen Oulimnius troglodytes samt snäckorna Gyralus crista och Myxas glutinosa. Detta tillsammans med ett högt antal förekommande taxa och en mycket hög diversitet gjorde att lokalen bedömdes ha mycket höga naturvärden. BEDÖMNING ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen/organiskt material ingen eller obetydlig påverkan av försurning mycket höga naturvärden Medelantal taxa/prov Individer/m Figur 93. Medelantal taxa/prov och individtäthet i Gullspångsälven, Åråsforsarna (13) Jämförelse med Av Figur 93 framgår att värdena för medelantal taxa visar en ökande trend för undersökningsperioden som helhet. Detta kan till viss del förklaras med att det fram till och med 1993 endast togs tre prov/lokal medan provinsatsen därefter ökade till fem prov/lokal. Dessutom har provytan ökat från och med 1999 på grund av metodikbyte (,25 m 2 /prov istället för,1 m 2 /prov). Av figuren framgår också att individtätheten har varierat. Höga tätheter har ofta haft samband med riklig förekomst av fjädermyggslarver. 82

85 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat - Påväxt Påväxtsamhället För varje provtagningslokal anges dominerande organismer, med förekomst inom parentes, allmän artsammansättning samt en bedömning av lokalen. Artlista finns i bilaga 9. Av de arter/släkten/grupper, som påträffades, är bland annat följande av indikatoriskt värde (dvs. säger något om den miljö de lever i): Leptothrix discophora järnbakterie som är vanlig i järn- och manganhaltiga vatten. Små bakterier (kocker, stavbakterier m. fl., vilka är synliga i ljusmikroskop), Sphaerotilus dichotomus, trådformiga bakterier förekommer i stora mängder vid organisk förorening. Färglösa flagellater, ciliater vanligast i näringsrika och organiskt förorenade miljöer. Blågrönalger, euglenophyter, kockala grönalger indikerar generellt sett näringsrikedom. Eunotia kiselalgssläkte, som är vanligt i näringsfattiga och sura miljöer. Desmidiéer (Zygnematales) som grupp karakteristisk för näringsfattig miljö. 326 Lungälven vid fiskodling Dominerande organismer: Blågrönalger i skida (5) Achnanthes minutissima-grupp (4) Små bakterier (3) Hyalotheca dissiliens (3) Järnbakterier påträffades i liten mängd. Små bakterier fanns i måttlig mängd. Få färglösa flagellater och relativt få ciliater förekom. En del blågrönalger noterades, men den vanligaste gruppen blågrönalger i skida indikerar inte näringsrikedom. Relativt få euglenophyter och kockala grönalger noterades. Indifferenta kiselalger var mest framträdande och många olika Eunotia-arter förekom. Antalet desmidiéer var måttligt, medan det totala artantalet var mycket högt. Indifferenta organismer dominerade. Andelen föroreningstoleranta former var relativt liten och andelen som indikerar näringsfattigdom mycket stor. BEDÖMNING: mycket näringsfattigt tillstånd ingen/obetydlig föroreningspåverkan 325 Lungälven vid väg 63 Dominerande organismer: Små bakterier (5) Oscillatoriales (4) Achnanthes minutissima-grupp (4) Järnbakterier påträffades i måttlig mängd. Små bakterier fanns i mycket stor mängd. Vidare påträffades enstaka trådformiga bakterier. En hel del färglösa flagellater men relativt få ciliater noterades. Få blågrönalger förekom, men gruppen Oscillatoriales fanns i stor mängd. Antalet euglenophyter och kockala grönalger var litet. Många olika Eunotia-arter noterades, samt ett måttligt antal desmidiéer. Det totala artantalet var högt. Indifferenta organismer dominerade. Andelen föroreningstoleranta former var relativt stor och andelen som indikerar näringsfattigdom mycket stor. BEDÖMNING: näringsfattigt tillstånd svag föroreningspåverkan 83

86 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat - Påväxt Jämförelse mellan punkterna 326 och 325 (Figur 94): % 326 (97) 325 (97) S E I O 326 (3) 325 (3) 326 (6) 325 (6) Figur 94. Fördelningen mellan olika ekologiska grupper i påväxtsamhället på punkterna 326 och 325 i Gullspångsälvens avrinningsområde 1997, 23 och 26. (S = saproba, föroreningstoleranta, organismer; E = eutrofa, näringskrävande, organismer; I = indifferenta organismer; O = oligotrofa organismer, som finns i näringsfattiga miljöer.) Andelen oligotrofa organismer, som finns i näringsfattiga miljöer, minskade och andelen eutrofa, näringskrävande, former ökade mellan lokalerna vid alla tre provtagningstillfällena. Även mängden föroreningstoleranta organismer (saproba) ökade något. Förskjutningen från mycket näringsfattigt, ej/obetydligt föroreningspåverkat tillstånd på punkt 326 till näringsfattigt, ej/obetydligt svagt föroreningspåverkat tillstånd på punkt 325 visar att en viss tillförsel av näringsämnen/organiskt material sker mellan lokalerna. 372 Kroppaälven, Gammelkroppa uppströms fiskodling Dominerande organismer: Blågrönalger i skida (5) Achnanthes minutissima-grupp (5) Chroococcales (4) Brachysira neoexilis (4) Inga järnbakterier påträffades. Små bakterier fanns i måttlig mängd och mycket få färglösa flagellater och ciliater förekom. En hel del blågrönalger noterades, varav en grupp, som dock inte indikerar näringsrikedom, i mycket stor mängd. En hel del kockala grönalger men inga euglenophyter påträffades. Indifferenta och oligotrofa kisealger var mest framträdande, men antalet Eunotiaarter var litet och antalet desmidiéer måttligt. Det totala artantalet var högt. Indifferenta organismer dominerade. Andelen föroreningstoleranta former var liten och andelen som indikerar näringsfattiga förhållanden stor. BEDÖMNING: mycket näringsfattigt näringsfattigt tillstånd ingen/obetydlig föroreningspåverkan 371 Kroppaälven, Gammelkroppa nedströms fiskodling Dominerande organismer: Små bakterier (5) Achnanthes minutissima-grupp (4) Endast enstaka järnbakterier påträffades. Små bakterier fanns i mycket stor mängd och färglösa flagellater i måttlig mängd. Antalet ciliater var däremot relativt litet. Få blågrönalger, euglenophyter och kockala grönalger noterades. Få Eunotia-arter och relativt få desmidiéer förekom. Det totala artantalet var högt. Indifferenta organismer dominerade. Andelen föroreningstoleranta organismer var 84

87 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat - Påväxt relativt stor och andelen som indikerar näringsfattigdom relativt liten. BEDÖMNING: näringsfattigt måttligt näringsrikt tillstånd svag föroreningspåverkan Jämförelse mellan punkterna 372 och 371 (Figur 95): % 372 (97) 371 (97) S E I O 372 (3) 371 (3) 372 (6) 371 (6) Figur 95. Fördelningen mellan olika ekologiska grupper i påväxtsamhället på punkterna 372 och 371 i Gullspångsälvens avrinningsområde 1997, 23 och 26. (S = saproba, föroreningstoleranta, organismer; E = eutrofa, näringskrävande, organismer; I = indifferenta organismer; O = oligotrofa organismer, som finns i näringsfattiga miljöer.) Andelen oligotrofa organismer, som finns i näringsfattiga miljöer, minskade och andelen eutrofa, näringskrävande, former ökade mellan lokalerna vid alla tre provtagningstillfällen. Mängden föroreningstoleranta organismer (saproba) ökade kraftigt. En förskjutning från mycket näringsfattigt näringsfattigt och ej/obetydligt föroreningspåverkat tillstånd på punkt 372 till näringsfattigt måttligt näringsrikt och svagt tydligt föroreningspåverkat tillstånd på punkt 371 tyder på tillförsel av såväl näringsämnen som organiskt material Älgälven uppströms Sävenfors Dominerande organismer: Leptothrix discophora (4) Oscillatoriales (4) Blågrönalger i skida (4) Achnanthes minutissima-grupp (4) Järnbakterier var vanliga. Små bakterier fanns i måttlig mängd och enstaka trådformiga bakterier påträffades. Få färglösa flagellater och relativt få ciliater förekom. En hel del blågrönalger, men få kockala grönalger och inga euglenophyter noterades. Däremot var antalet Eunotia-arter och desmidiéer relativt stort. Det totala artantalet var mycket högt. Indifferenta organismer dominerade. Andelen föroreningstoleranta former var liten och andelen som indikerar näringsfattiga förhållanden var mycket stor. BEDÖMNING: mycket näringsfattigt tillstånd ingen/obetydlig föroreningspåverkan 2241 Älgälven nedströms Sävenfors Dominerande organismer: Små bakterier (5) Leptothrix discophora (3) Färglösa flagellater (3) Achnanthes minutissima-grupp (3) Oedogonium spp. <4µm (3) Järnbakterier förekom i måttlig mängd. Små bakterier fanns i mycket stor mängd och enstaka svavelbakterier påträffades. Färglösa flagellater fanns i måttlig mängd och en hel del ciliater noterades. 85

88 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat - Påväxt En del blågrönalger, men få kockala grönalger och euglenophyter påträffades. Antalet Eunotia-arter var måttligt, liksom antalet desmidiéer. Det totala artantalet var mycket högt. Indifferenta organismer dominerade. Andelen föroreningstoleranta former var relativt stor och andelen som indikerar näringsfattiga förhållanden stor. BEDÖMNING: näringsfattigt tillstånd svag föroreningspåverkan Få blågrönalger, euglenophyter och kockala grönalger förekom. Endast enstaka Eunotia noterades och antalet desmidiéer var måttligt. Det totala artantalet var mycket högt. Indifferenta organismer dominerade. Andelen föroreningstoleranta former var relativt stor, medan andelen som indikerar näringsfattigdom var relativt liten. BEDÖMNING: måttligt näringsrikt tillstånd svag föroreningspåverkan Jämförelse mellan punkterna 2242 och 2241 (Figur 96): Andelen oligotrofa organismer, som finns i näringsfattiga miljöer, minskade mellan lokalerna alla tre åren. År 23 och 26 ökade andelen eutrofa, näringskrävande, former. Mängden föroreningstoleranta organismer (saproba) ökade; 26 något mer än tidigare år. En förskjutning från mycket näringsfattigt, ej/obetydligt föroreningspåverkat tillstånd på punkt 2242 till näringsfattigt, ej/obetydligt svagt föroreningspåverkat tillstånd på punkt 2241 visar att en viss tillförsel av näringsämnen/organiskt material sker mellan punkterna % 2242 (97) 2241 (97) S E I O 2242 (3) 2241 (3) 2242 (6) 2241 (6) 13 Gullspångsälven, Åråsforsarna Dominerande organismer: Små bakterier (5) Achnanthes minutissima-grupp (5) Oedogonium spp. <4µm (5) Oscillatoriales (4) Spirogyra typ b+c (4) Inga järnbakterier påträffades. Små bakterier fanns i mycket stor mängd och trådformiga bakterier i måttlig mängd, men få färglösa flagellater och relativt få ciliater noterades. Figur 96. Fördelningen mellan olika ekologiska grupper i påväxtsamhället på punkterna 2242 och 2241 i Gullspångsälvens avrinningsområde 1997, 23 och 26. (S = saproba, föroreningstoleranta, organismer; E = eutrofa, näringskrävande, organismer; I = indifferenta organismer; O = oligotrofa organismer, som finns i näringsfattiga miljöer.) 86

89 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat - Påväxt % S E I O Kiselalgsindex I Tabell 26 redovisas kiselalgsindexet IPS för 23 och 26. Antalet räknade skal finns och. samtliga beräknade index redovisas i bilaga (97) 13 (3) 13 (6) Figur 97. Fördelningen mellan olika ekologiska grupper i påväxtsamhället på punkt 13 i Gullspångsälvens avrinningsområde 1997, 23 och 26. (S = saproba, föroreningstoleranta, organismer; E = eutrofa, näringskrävande, organismer; I = indifferenta organismer; O = oligotrofa organismer, som finns i näringsfattiga miljöer.) Tabell 25. Procentuell fördelning av olika ekologiska grupper i påväxtsamhället samt totala antalet arter i Gullspångsälven augusti 26. (S = saproba, föroreningstoleranta, organismer; E = eutrofa, näringskrävande, organismer; I = indifferenta organismer; O = oligotrofa organismer, som finns i näringsfattiga miljöer.) Lokal S E I O Art- % % % % antal Tabell 26. Kiselalgsindexet IPS i Gullspångsälvens avrinningsområde 23 och 26. Punkt IPS 23 Klass 23 IPS 26 Klass ,6 1 19, ,1 1 18, ,4 1 19, ,2 2 14, ,5 1 19, ,4 2 17, ,5 1 18,2 1 En minskning i indexvärdet, dvs. en försämring av förhållandena skedde i samtliga fall mellan uppströms- och nedströmspunkterna. I Lungälven (326, 325) var skillnaden minst och båda lokalerna tillhörde klass 1. I Kroppaälven (372, 371) var skillnaden större och nedströmslokalen hamnade i klass 2. I Älgälven (2242, 2241) låg också nedströmslokalen i klass 2, men nära gränsen mot klass 1. I Gullspångsälven vid Åråsforsarna motsvarade indexvärdet klass 1, men det låg framför allt år 23 nära gränsen mot klass 2. Stödparametern TDI, som visar graden av näringspåverkan, var förhöjd på nedströmslokalen i Kroppaälven både 23 och 26. %PT, som visar andelen föroreningstoleranta skal, var 26 förhöjd på nedströmslokalerna i Kroppaälven och i Älgälven, dvs. de två lokalerna som bedöms tillhöra klass 2 utifrån IPS-indexet. Enligt surhetsindexet ACID för år 26 tillhörde uppströmslokalerna i Lungälven och Kroppaälven samt båda lokalerna i 87

90 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat - Påväxt Älgälven ph-regim B, dvs. årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Nedströmslokalerna i Lungälven och Kroppaälven samt Gullspångsälven vid Åråsforsarna tillhörde ph-regim A, dvs. bör ha ett årsmedelvärde för ph>7,3. I stort sett samma resultat erhölls med ACID år 23. Det var bara lokalen i Gullspångälven som då hade ett något lägre indexvärde och hamnade i ph-regim B. Högst antal räknade arter och/eller högst diversitet noterades båda åren på uppströmslokalen i Älgälven och i Gullspångsälven. Endast en lokal hade lågt antal räknade arter och låg diversitet, nämligen nedströmslokalen i Kroppaälven år 23. Detta tyder på någon form av störning. Slutsatser Kiselalgsindex En utvärdering av kiselalgsresultaten enligt förslaget till reviderade Bedömningsgrunder 27 visade att båda lokalerna i Lungälven (326, 325), uppströmslokalen i Kroppaälven (372), uppströmlokalen i Älgälven (2242) samt Gullspångälven vid Åråsforsarna (13) hamnar i klass 1, dvs. hög vattenkvalitet, både år 23 och 26. uppströmslokalen i Lungälven (326) år 23 samt på uppströmslokalen i Älgälven (2242) båda åren. Hela påväxtsamhället (BIN RR6) På alla tre uppströmslokalerna (326 i Lungälven, 372 i Kroppaälven och 2242 i Älgälven) bedömdes tillståndet år 26 vara mycket näringsfattigt näringsfattigt samt ej/obetydligt föroreningspåverkat (Figur 5). Nedströms Brattfors fiskodling (325) och nedströms Sävenfors fiskodling (2241) var förhållandena näringsfattiga, svagt föroreningspåverkade. Punkt 371, nedströms Gammelkroppa fiskodling, var näringsfattig måttligt näringsrik och svagt föroreningpåverkad. En tillförsel av näringsämnen/organiskt material sker alltså i samtliga tre fall mellan uppströms- och nedströmslokalerna. I Gullspångsälven vid Åråsforsarna (punkt 13) var förhållandena måttligt näringsrika och svagt föroreningspåverkade. Indexresultaten i Kroppaälven nedströms Gammelkroppa fiskodling (371) och i Älgälven nedströms Sävenfors fiskodling (2241) motsvarade båda åren klass 2, dvs. god vattenkvalitet. Punkten i Älgälven låg dock nära gränsen till klass 1. Surhetsindexet ACID visar att samtliga punkter tillhörde ph-regim A eller B, dvs. surhetstillståndet är tillfredsställande. (Det är först när indexvärdet motsvarar regimerna C-E som risk för försurning föreligger.) De lägsta indexvärdena noterades på 88

91 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Resultat - Påväxt % 1 S E I O Figur 98. Procentuell fördelning av olika ekologiska grupper i påväxtsamhället i Gullspångsälven augusti 26. (S=saproba, föroreningstoleranta organismer, E=eutrofa, näringskrävande, I=indifferenta och O=oligotrofa, som indikerar näringsfattigdom.) 89

92 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Referenser REFERENSER Alabaster, J. S. och Lloyd, R Water quality criteria for freshwater fish. Butterworth. ALcontrol AB Gullspångsälven 1998, 1999, 2, 21, , 23, 24, 25 och 26. Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund. ALcontrol AB. 21. Effektbedömning av utsläpp från Björkborns industriområde i Möckeln Nordic Synthesis AB. ALcontrol AB. 22a. Lesjöälven Länsstyrelsen Miljöenheten. ALcontrol AB. 22b. Lesjöälven Länsstyrelsen Miljöenheten. ALcontrol AB. 24. Lesjöälven Länsstyrelsen i Värmlands län, Miljöavdelningen. ALcontrol AB. 25. Metaller i abborre från Gullspångsälven 24. Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund. Armitage, P. D., Moss, D., Wright, J. F. & Furse, M. T The performance of a new biological water quality score system based on macroinvertebrates over a wide range of unpolluted running-water sites. Water Research 17: Berntell, A., Wenblad, A., Henrikson, L. Nyman, H. & Oskarsson, H Kriterier för värdering av sjöar från naturvårdssynpunkt. Länsstyrelsen i Älvsborgs län 1983:3. Degerman, E., Fernholm, B. & Lingdell, P- E Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag. Utbredning i Sverige. Naturvårdsverket. Rapport Engblom, E. & Lingdell, P-E Bottenfaunans användbarhet som phindikator. Statens Naturvårdsverk. PM Engblom, E. & Lingdell, P-E. 1985a. Hur påverkar reningsverk med olika fällningskemikalier bottenfaunan? Statens Naturvårdsverk. PM Engblom, E. & Lingdell, P-E. 1985b. Hur påverkar kalkdoserare bottenfaunan? Statens Naturvårdsverk. PM Engblom, E. & Lingdell, P-E Vilket skydd har de vattenlevande smådjuren i landets naturskyddsområden? Statens Naturvårdsverk. PM Engblom, E. & Lingdell, P-E. & Nilsson, A.N Sveriges bäckbaggar (Coleoptera, Elmididae) - artbestämning, utbredning, habitatval och värde som miljöindikatorer. Entomologisk Tidskrift 111: Engblom, E. & Lingdell, P-E Översiktlig bedömning av försurnings-, förorenings- och naturvärdesstatus i några sjöar och vattendrag i Kristianstads län. Limnodata HB. Rapport till länsstyrelsen i Kristianstads län. Eriksson, M.O.G., Henrikson, L. & Oscarsson, H.G Försurningseffekter på sötvattenmollusker i Älvsborgs län. Länsstyrelsens Naturvårdsenhet 1981:2. 9

93 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Referenser Gärdenfors, U. (ed.). Rödlistade arter i Sverige 2 The 2 Red List of Swedish Species. ArtDataBanken, SLU, Uppsala. Henrikson, B.I., Henrikson, L., Nyman, H.G. & Oscarsson, H.G ph och predation - populationsreglerande faktorer i försurade sjöar? Zoologiska inst., Göteborgs universitet. Rapport till Fiskeristyrelsen. Henrikson, L. & Medin, M Biologisk bedömning av försurningspåverkan på Lelångens tillflöden och grundområden Aquaekologerna. Rapport till Länsstyrelsen i Älvsborgs län. Hörnström, E., Trofigradering av sjöar genom kvalitativ fytoplanktonanalys. SNV PM KM Lab AB Redogörelse för recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde 1989, 199 och Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund. KM Lab AB Recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde och 1993, Gullspångsälven 1993, 1994, 1995, 1996, och Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund. KM Lab AB Undersökningar av metaller i vattenmossa, sediment, grundvatten och bottenfauna Avesta Sheffield. KM Lab AB Okulärbesiktning av Lesjöälven 18/ Miljöskyddsenheten, Länsstyrelsen i Värmland. KM Lab AB Letälven Avesta Sheffield, Degerfors. KM Lab AB. 2. Angående nya bedömningsgrunder för miljökvalitet (vattenkemi). Tillämpningsförslag gällande bedömningsgrunder kemi. Skrivelse daterad Lithner, G Naturvårdsverket. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bakgrundsdokument 2. Metaller. Rapport Medin, M. 2. Medins Sjö- och Åbiologi AB. Angående bottenfauna och de nya bedömningsgrunderna. Kommentarer till bedömning av bottenfauna med de nya bedömningsgrunderna. Skrivelse daterad Moog, O. (Ed.) Fauna aquatica Austriaca, Version Wasserwirtschaftskataster, Bundesministerium für Land- und Forstwirtschsft, Wien. Naturvårdsverket. 1986a. Recipientkontroll vatten. Allmänna Råd 86:3. Naturvårdsverket. 1986b. Recipientkontroll vatten. Metodbeskrivningar Del I. Undersökningsmetoder för basprogram. Rapport 318. Naturvårdsverket. 1986c. Recipientkontroll vatten. Metodbeskrivningar Del II. Undersökningsmetoder för specialprogram. Rapport 319. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bakgrundsdokument 1. Näringsämnen, syre, ljus, försurning. Rapport Naturvårdsverket Naturinventering av sjöar och vattendrag, Handbok. Statens Naturvårdsverk. Solna. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Klassificering av vattenkemi samt metaller i sediment och organismer. Allmänna Råd 9:4. 91

94 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Referenser Naturvårdsverket Handbok för miljöövervakning, sjöar och vattendrag - bottenfauna. Utgåva Arbetsmaterial. Naturvårdsverket System Aqua. Underlag för karakterisering av sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket. Rapport Naturvårdsverket. 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och vattendrag. Rapport Naturvårdsverket. 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 1. Kemiska och fysikaliska parametrar. Rapport 492. Naturvårdsverket. 1999c. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 2. Biologiska parametrar. Rapport Otto, C. & Svensson, B.S Properties of acid brown waters in southern Sweden. ARCH. HYDROBIOL. 99: Persson, G. och Olsson, H Eutrofiering i svenska sjöar och vattendrag: tillstånd, utvecklingsorsak och verkan Naturvårdsverket Rapport Raddum, G.G. & Fjellheim, A Acidification and early warning organisms in freshwaters in western Norway. VERH. INTERNAT. VEREIN. LIM- NOL. 22: Rosenberg, D. & Resh, V Freshwater biomonitoring and macroinvertebrates Routledge, Chapman & Hall, Inc. SCB. 23. Statistik för avrinningsområden 2. Statistiska meddelanden, beställningsnummer MI 11 SM 31. SMHI svenskt Vattenarkiv Avrinningsområden i Sverige. Del 4. Vattendrag till Västerhavet. SMHI Hydrologi, nr 7, SMHI Väder och vatten. En tidning från SMHI. Nr Nr Tikkanen, T. och Willén, T Växtplanktonflora. Naturvårdsverket. Vänerkansliet Näringsbelastning på Vänern 1992 samt förslag till mål och åtgärder (remissupplaga). Åtgärdsgrupp Vänern Rapport 1:1994. Willén, E., Willén, T. och Ahlgren, G Skadliga alger i sjöar och hav. SNV Rapport Utermöhl. H., Zur Vervollkommnung der quantitativen Phytoplanktonmethodik 92

95 92

96 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 1 - Metodik BILAGA 1 Metodik 93

97 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Kontrollprogram Nuvarande kontrollprogram för undersökningar inom den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde har varit gällande sedan 22. Programmet innehåller stationer för kontroll av långsiktiga förändringar i vattensystemet (t.ex. påverkan från skogsbruk, luftnedfall, klimat), kontrollstationer för punktutsläpp, stationer för transportberäkningar samt stationer för biologisk uppföljning (växtplankton, bottenfauna och påväxt). Programmet omfattar även provtagning av sediment. Riktade specialundersökningar syftar bl.a. till att kartlägga orsakssammanhang till "miljöproblem" som uppdagas inom basundersökningarna. De kan också användas för detaljerade fördjupade studier av ett geografiskt område eller påverkan från en viss bransch där problem bedöms föreligga, eller där mer kunskap behövs för att kunna fastställa orsakssammanhang. I basprogrammet ingår kemiska undersökningar i rinnande vatten 12 ggr/år vid vissa viktigare stationer respektive 6 ggr/år vid övriga stationer. Sjöar undersöks 2 ggr/år (februari/mars och augusti). Den regionala referensstationen Gullspångsälven vid Gullspång (15) analyseras vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Övriga stationer analyseras av ALcontrol. Provtagning i rinnande vatten utförs på,5 meters djup om djupet överstiger 1 meter. I annat fall tas prov mellan yta och botten. I samtliga sjöar tas prov på,5 meters djup samt 1 meter ovan botten. Dessutom tas syre- och temperaturprofiler varvid prov tas på varannan meter i djupintervallet ner till 16 meters djup, därefter tas prov på 2 meters djup. I sjöar med maxdjup på 4 meter eller mindre provtas sedan var 5:e meter från 2 meters djup. I sjöar djupare än 4 meter provtas var 1:e meter från 2 meters djup. De vattenkemiska analyserna är uppdelade i delprogram enligt Tabell 27. Tabell 27. Delprogram för vattenkemiska analyser inom den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde Program A Parametrar Grundprogram rinnande vatten: temperatur, ph, alkalinitet, konduktivitet, färg, grumlighet, TOC, Tot- P, nitrat/nitrit-n, Tot-N. Gäller samtliga stationer med undantag för Kilstabäcken (312). B Metallprogram rinnande vatten: Cd, Pb, Zn, Cu, Cr, Ni, Mo och Co. Rapporteringsgränser och analys enligt ICP-MS. Metodik SIS eller motsvarande. Gäller station 382, 383, 312, 31, 2625, 2541, 2544, 241, 21, 111, 125, 121 och 15. C Tilläggspaket rinnande vatten: anjoner och katjoner: Na, K, Ca, Mg, Cl, SO4, Fe, Mn, Al, Si, PO4-P, NH4-N (redovisas i mg/l och mekv/l). Metodik SIS eller motsvarande. Gäller station 2625, 111 och 15. E Grundprogram sjöar: siktdjup, temperatur, ph, alkalinitet, konduktivitet, färg, syre/syremättnad, TOC, tot-p, nitrat/nitrit-n, Tot-N och klorofyll (yta augusti). F Tilläggspaket sjöar: ammoniumkväve. Gäller Daglösen (341 /3415) och Möckeln (13). För att analysresultat från aktuellt laboratorium och SLU ska kunna jämföras utförs interkalibrering för stationen Gullspångsälven vid Gullspång (15) gällande parametrarna ph-värde, alkalinitet, totalkväve, totalfosfor samt organiskt material (TOC). I basprogrammet ingår också undersökningar av växtplankton i sjöarna Lonnen (31) och Möckeln (13). Provtagning sker i augusti vartannat år med början

98 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Undersökningar av bottenfauna sker årligen (i oktober) vid stationerna Gullspångsälven vid Åråsforsarna (13), Hovaån vid Nötebron (111), Svartälven nedströms Hällefors (241), Lesjöälven vid Blockenhus (2543) och Storforsälven nedströms Storfors (381). Provtagning sker vid ytterligare 15 stationer vart tredje år med början 23. Påväxtundersökningar utförs i augusti vart tredje år med start 23. Provtagning sker i Gullspångsälven vid Åråsforsarna (13) samt upp- och nedströms fiskodlingarna i Älgälven (2242, 2241), Kroppaälven (372, 371) och Lungälven (326, 325). Vart tionde år med start 22 sker sedimentprovtagning i flera av områdets sjöar och vattendrag. Sediment kunde p.g.a. väderförhållanden (tidig isläggning) ej provtas som planerat under 22. Provtagning genomfördes istället i maj 23. I samband med övriga analyser genomfördes även en specialundersökning av organiska miljögifter i ytsedimentet i de sjöar som är påverkade av kommunala eller industriella utsläpp. Sedimentanalyserna är uppdelade i delprogram enligt Tabell 28. Tabell 28. Delprogram för sedimentanalyser inom den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde Program A Parameter Grundprogram: torrsubstans, glödförlust, Tot-P, Tot-N, As, Cd, Co, Cr, Cu, Hg, Ni, Zn, Pb. B Tillägspaket: Ba, Sn och V. C Tilläggspaket: TPH (olja), endast i ytsediment. D Specialundersökning 22 (23): EOX (extraherbara klororganiska ämnen) och förutsättningslös GC- MS Screening av flyktiga och extraherbara ämnen (US EPA 827). Endast i ytsediment. Under 24 genomfördes en specialundersökning av tungmetaller i fisk från sjön Bredreven och från Letälven. År 25 genomfördes en specialundersökning av fosfortillförseln i nedre delen av Timsälven. Ingen specialundersökning gjordes 26 och 27. Väderförhållanden Uppgifter om medeltemperaturer och nederbördsmängder (månadsvärden) för de meteorologiska stationerna i Åtorp (945) i Degerfors kommun, Daglösen (9439) i Filipstads kommun och Fredriksberg (149) i Ludvika kommun har inhämtats från SMHI. Vattenföring Uppgifter om dygnsvattenföring i Gullspångsälven (Gullspång), Letälven (Degerfors och Åtorp), Timsälven (Björkborn och Lunedet), Svartälven (Brattforsen och Hammarn) och Älgälven (Sävenfors) har inhämtats från Fortum. Dygnsvattenföring i Nordmarksälven (Nordmark) har erhållits från SMHI. Vattenföring i Hovaån (Nötebron) och Svartälven vid Sågen har erhållits från SMHI i form av veckovärden (PULSmodell). Transportberäkning Transportberäkningar har gjorts för fosfor, kväve, TOC (organiska ämnen) och metaller på stationer där säkra flödesvärden funnits tillgängliga. Beräkningar har utförts genom att analysresultatet (d.v.s. halten av respektive ämne en bestämd månad, t.ex. µg/l) har multiplicerats med aktuell dygnseller veckomedelvattenföring (m 3 /s), varvid dygns- eller veckotransporter erhållits. För datum då provtagning inte skett (mel- 95

99 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 1 - Metodik lan de olika provtagningstillfällena) har dygnsmedelvärden för ämneshalter beräknats genom linjär interpolering. Genom att sedan summera dygns- och veckotransporterna har årstransporten för respektive ämne erhållits. Eftersom Brattforsen ligger en bit uppströms Möckeln har värdena för Svartälven räknats upp med faktorn 1,7. På samma sätt har flödet vid Nordmark räknats upp med faktorn 2,63 för att motsvara Skillerälven uppströms Filipstad (där avrinningsområdet är 2,63 ggr större). Arealkorrigeringar kan ge missvisande värden eftersom huvuddelen av vattenflödena är reglerade. Vattenkemi Provtagning Vattenprover har tagits med Ruttnerhämtare (Figur 99) enligt gällande svensk standard. Samtlig provtagningspersonal är utbildad och godkänd enligt Naturvårdsverkets föreskrifter. Källfördelning Källfördelning för krom, nickel och zink i Letälven har utförts enligt metod angiven i rapporten Letälven 1998 (KM Lab AB, 1999). För att kunna göra beräkningen har flera antaganden om utsläpp gjorts. Metallutsläpp från Degerfors reningsverk har satts till medelvärdet för perioden För Outokumpu har molybdenutsläpp satts till medelvärdet för samt zinkutsläppen har antagits vara lika som medelvärdet för Bidraget från slaggdeponin har också antagits vara lika som för den tidigare femårsperioden. Utsläpp från punktkällor Uppgifter om utsläppsmängder från punktkällor härrör från miljörapporter som erhållits från respektive kommun eller företag. Utsläppsmängder för aktuellt år återfinns i Bilaga 6. Figur 99. Ruttnerhämtare för vattenprovtagning. I rinnande vatten har provtagning skett på,5 meters djup antingen 6 ggr/år (jämn månad) eller 12 ggr/år (varje månad). Sjöar har provtagits vid ytan (,5 m) samt en meter över botten. Vinterprovtagning har utförts 22:a och 26:e februari. Sommarprovtagningen har utförts 13:e och 16:e augusti. Klorofyllprovtagning omfattar endast ytvatten vid sommarprovtagningen. I sjöar har dessutom provtagningen kompletterats med temperatur- och syrgasprofiler. Proverna har transporterats och förvarats enligt gällande svensk standard för vattenundersökningar. Provtagningsplatsernas placering framgår av Tabell 29 samt kartan i Figur 1. 96

100 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Tabell 29. Provtagningsplatser för vattenkemi med positions- och djupangivelser i Gullspångsälvens avrinningsområde Stationerna 11, 35 och 37 provtas vart tredje år med början 24 Benämning Lägesbeskrivning Djup (m) Koordinater Timsälven 351 Lersjön / Skillerälven, uppströms Filipstad / Daglösen, norra delen / Daglösen, mitt djupområde / Östersjön / Storforsälven, uppströms Storfors / Storforsälven, vid kraftverk / Öjevettern / Ullvettern / Timsälven, vid Lunedet / Kilstabäcken / Lonnen / Timsälven, utlopp i Möckeln / Svartälven 2625 Svartälven, Sågen / Liälven, nedströms Fredriksberg / Lesjöns utlopp / Fransagen nedströms Lesjöfors reningsverk / Bredreven / Älgälven, nedströms Sävenfors / Svartälven, vid Hammaren (nedströms Hällefors) / Svartälven, inflöde i Möckeln / Gullspångsälven och Letälven 111 Hovaån, Nötebron / Möckeln / Letälven, Möckelns utlopp / Letälven, bro i Åtorp / Skagern, centralt / Gullspångsälven, bro vid väg mot S. Råda (f.d. PMK) /

101 S vartälven GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 1 - Metodik # 2625 # Liälven FREDRIKSBERG # Lesjön LESJÖFORS 2544 # # ## Bred reven 253 Älgälven # 2241 Norrelgen Svartälven Lersjön 351 # # ## # Lungälven # # STORFORS 382 # Ullvettern 321 Alkvettern # Saxån # HÄLLEFORS 241 ä Svart Sörelegen GULL- SPÅNG FILIPSTAD 352 # 3415 Daglösen 341 Östersjön Öjevettern # # # Torrvarpen Halvarsnoren lven Timsälven # # # # # Möckeln # 125 DEGERFORS KARLSKOGA 21 Vänern Letälven # 121 # 15 # Skagern 11 Hovaån # 111 Krokebäcken Figur 1. Provtagningsplatser för vattenkemi i Gullspångsälvens avrinningsområde enligt gällande kontrollprogram (fr.o.m. 22). Stationerna 11, 35 och 37 provtas vart tredje år med början 24. För identifiering av punkterna se Tabell

102 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Analys Analyserna har utförts av ALcontrol AB, med undantag för prover från Gullspångsälven vid Gullspång (15) som analyserats av Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Syrehalt, temperatur och siktdjup har bestämts i fält. Under 26 ändrade ALcontrol rapporteringsgränser för ett flertal metaller. För att kunna motsvara de krav som finns föreskrivna i kontrollprogrammet analyseras metallhalter fr.o.m. september 26 av ALS Scandinavia i Luleå. Under sommaren 26 skickades också prov vid behov till ALS. Analyser har utförts enligt metoderna i Tabell 3. Utvärdering Analysresultaten samt tidsserier har utvärderats utgående från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet, Rapport 4913 Sjöar och vattendrag (Naturvårdverket 1999a). Vissa tillägg och avvikelser från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder har dock gjorts (KM Lab AB 2). Klassgränser samt avvikelser från och tillägg till dessa redovisas i avsnittet "analysparametrarnas innebörd". Tabell 3. Metoder för vattenkemiska analyser i Gullspångsälvens avrinningsområde år 27. Metoderna skiljer sig i vissa fall från de som använts 23-26, för aktuella metoder under dessa år hänvisas till respektive årsrapport. Om inget annat anges har analysen utförts vid laboratoriet i Karlstad Parameter Enhet Metod Färg mg Pt/l SS-EN ISO 7887 del 4 Turbiditet FNU SS-EN ISO 727 Konduktivitet ms/m SS-EN ph SS Alkalinitet mekv/l SS-EN ISO mod Syrehalt(winkler) mg/l SS-EN Syrehalt(elektrod) mg/l SS-EN TOC 1) mg/l SS-EN 1484 Tot-P µg/l TrAAcs 8, ST93-PO4-P PO4-P µg/l TrAAcs 8, ST93-PO4 Tot-N µg/l TrAAcs 8, ST892-NO23/2 Kjeldahl-N µg/l Beräknad NH4-N µg/l TrAAcs 8, J-1-88-B NO3+NO2 N µg/l TrAAcs 8, ST892-NO23/2 Klorofyll 1) µg/l SS Klorid 1) mg/l SS-EN ISO Sulfat 1) mg/l SS-EN ISO Kalcium 2) mg/l ICP-AES Kalium 2) mg/l ICP-AES Magnesium 2) mg/l ICP-AES Natrium 2) mg/l ICP-AES Aluminium 2) µg/l ICP-SFMS Järn 2) µg/l ICP-SFMS Mangan 2) mg/l ICP-SFMS Metaller, övriga 2) µg/l ICP-SFMS Kisel 2) mg/l ICP-AES 1) Analyserat av ALcontrol i Linköping 2) Analyserat av ALS Scandinavia i Luleå 99

103 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Interkalibrering Med anledning av att analyser utförs vid två olika laboratorier, ALcontrol och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), har en interkalibrering utförts. Detta för att analysresultaten från de olika laboratorierna ska kunna jämföras. Interkalibreringen avser ph-värde, alkalinitet, organiskt material (TOC), totalfosfor och totalkväve vid provpunkten Gullspångsälven, Gullspång (15). I figurer där analysvärden för aktuellt år redovisas har resultaten från provpunkten Gullspångsälven, Gullspång (15) korrigerats utgående från interkalibreringen. Detta genom att SLU:s halter har anpassats till ALcontrols nivå. I tidsseriediagrammen liksom i resultattabellerna för referensstationerna i bilaga 3 redovisas SLU:s analysresultat okorrigerade. För transportberäkningar har resultaten korrigerats utgående från interkalibreringen genom att ALcontrols värden anpassats till SLU:s nivå (Bilaga 6). Denna justering görs för att skapa jämförbarhet med andra transportberäkningar gjorda av SLU (nationella belastningsberäkningar för Västerhavet och Östersjön). I tabellen över transporter redovisas både korrigerade och okorrigerade data. Analysparametrars innebörd (vattenkemi) Från och med undersökningsåret 1999 tilllämpas Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder för miljökvalitet (Naturvårdsverket 1999a). Nedanstående klassgränser har hämtats från rapporten. Vissa tillägg och avvikelser från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder har gjorts (KM Lab 2). Skillnaderna kommenteras i efterföljande text. Då inget annat anges, avser bedömningen medelvärden för aktuellt år i ytvatten (,5 m). För ph och alkalinitet avses medianvärden och för syre i sjöar årslägsta halter i bottenvatten (en meter över botten). Vattentemperatur ( C) Temperatur mäts alltid i fält. Den påverkar bl.a. den biologiska omsättningshastigheten och syrets löslighet i vatten. Eftersom densitetsskillnaden per grad ökar med ökad temperatur, kan ett språngskikt bildas i sjöar under sommaren. Detta innebär att vattenmassan skiktas i två vattenvolymer med olika fysikalisk-kemiska egenskaper. Förekomst av temperatursprångskikt försvårar ämnesutbytet mellan ytoch bottenvatten, vilket medför att syrebrist kan uppstå i bottenvattnet där syreförbrukande processer dominerar. Under vintern medför isläggningen att syresättningen av vattnet i stort sett upphör. Under senvintern kan därför också syrebrist uppstå i bottenvattnet. ph-värde Vattnets surhetsgrad anges som ph-värde. Skalan är logaritmisk, vilket innebär att ph 6 är 1 gånger surare och ph 5 är 1 gånger surare än ph 7. Normala ph-värden i sjöar och vattendrag är oftast 6-8. Regnvatten har ett ph-värde på 4, - 4,5. Låga värden uppmäts som regel i sjöar och vattendrag i samband med snösmältning eller kraftiga regn under perioder med tjäle. Höga ph-värden kan under sommaren uppträda vid kraftig algtillväxt, vilket är en konsekvens av koldioxidupptaget vid fotosyntesen. 1

104 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Vid ph-värden under ca 5,5 uppstår biologiska störningar, t.ex. nedsatt fortplantningsförmåga hos vissa fiskarter, utslagning av känsliga bottenfaunaarter m.m. Vid värden under ca 5, sker drastiska förändringar och utarmning av organismsamhällen. Låga ph-värden ökar många metallers löslighet och därmed giftighet i vatten. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan vattnets tillstånd med avseende på phvärde (medianvärde) indelas enligt följande effektrelaterade skala med tillägg: > 6,8 Nära neutralt 6,5 6,8 Svagt surt 6,2 6,5 Måttligt surt 5,6 6,2 Surt < 5,6 Mycket surt Tillägg ALcontrol: 8 9 Högt ph > 9 Mycket högt ph Alkalinitet (mekv/l) Alkalinitet är ett mått på vattnets innehåll av syraneutraliserande ämnen, vilka främst utgörs av karbonat- och vätekarbonat. Alkaliniteten ger information om vattnets buffertkapacitet, d.v.s. förmågan att motstå försurning. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan vattnets tillstånd med avseende på alkalinitet (medianvärde) indelas enligt följande effektrelaterade skala: >,2 Mycket god buffertkapacitet,1,2 God buffertkapacitet,5,1 Svag buffertkapacitet,2,5 Mycket svag buffertkapacitet <,2 Ingen/obetydlig buffertkap. Konduktivitet (ms/m, 25 C) Konduktivitet (elektrisk ledningsförmåga) är ett mått på den totala halten lösta salter i vattnet. De ämnen som vanligen bidrar mest till konduktiviteten i sötvatten är kalcium, magnesium, natrium, kalium, klorid, sulfat och vätekarbonat. Konduktiviteten ger information om mark- och berggrundsförhållanden i tillrinningsområdet. Konduktiviteten kan i en del fall också användas som indikation på utsläpp. Utsläppsvatten från reningsverk har ofta höga salthalter. Vatten med hög salthalt är tyngre (har högre densitet) än saltfattigt vatten. Om inte vattnet omblandas kommer därför det saltrika vattnet att inlagras på botten av sjöar och vattendrag. Färgtal (mg/l) Färgtal mäts genom att vattnets färg jämförs med en brungul färgskala (platinaklorid). Färgtalet är främst ett mått på vattnets innehåll av humus och järn. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan en klassindelning med avseende på vattnets färgtal göras enligt följande: < 1 Ej eller obetydligt färgat 1 25 Svagt färgat 25 6 Måttligt färgat 6 1 Betydligt färgat > 1 Starkt färgat Siktdjup (m) Siktdjup ger information om vattnets färg och grumlighet. Det mäts genom att man sänker ned en vit skiva i vattnet och med vattenkikare noterar djupet när den inte längre kan urskiljas. Därefter drar man upp siktskivan till man åter kan se den och no- 11

105 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 1 - Metodik terar djupet. Medelvärdet av dessa djup utgör siktdjupet. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan en klassindelning med avseende på sjöars siktdjup göras enligt följande: > 8 Mycket stort siktdjup 5 8 Stort siktdjup 2,5 5 Måttligt siktdjup 1 2,5 Litet siktdjup < 1 Mycket litet siktdjup Grumlighet (FNU) Grumligheten (turbiditeten) ger ett mått på vattnets innehåll av suspenderade partiklar, t.ex. plankton eller mineralpartiklar. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan en klassindelning med avseende på vattnets grumlighet göras enligt följande: <,5 Ej eller obetydligt grumligt,5 1, Svagt grumligt 1, 2,5 Måttligt grumligt 2,5 7, Betydligt grumligt > 7, Starkt grumligt TOC (mg/l) TOC (totalt organiskt kol) ger information om halten av organiska ämnen. TOChalten ligger i intervallen 2-5 mg/l för näringsfattiga klarvattensjöar, 5-15 mg/l för humösa sjöar och 5-15 mg/l för näringsrika sjöar. Vatten som är kraftigt förorenade med organiskt material kan ha värden överstigande 15 mg/l. Nedbrytningen av det organiska materialet kräver syre. TOC-halten ger därför även information om risken för låga syrgashalter. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan en klassindelning med avseende på TOC-halt göras enligt följande: < 4 Mycket låg halt 4 8 Låg halt 8 12 Måttligt hög halt Hög halt > 16 Mycket hög halt COD Mn (mg/l) COD Mn (kemisk syreförbrukning) ger information om halten organiska ämnen och vissa oorganiska ämnen som järn och ammonium. Värdet anger mängden syre som åtgår vid den kemiska oxidationen av provet. Tidigare angavs det s.k. permanganattalet, KMnO 4, vilket i princip är detsamma som COD Mn multiplicerat med faktorn 3,95. Halterna av COD Mn ligger i intervallen 2-5 mg/l för näringsfattiga klarvattensjöar, 1-25 mg/l för humösa sjöar och 5-15 mg/l för näringsrika sjöar. Vatten som är kraftigt förorenade med organiskt material kan ha värden överstigande 2 mg/l. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) är klassindelningen för COD Mn identisk med TOCskalan (se ovan). COD Cr COD Cr (kemisk syreförbrukning) används för att mäta den totala mängden syretärande ämnen i avlopps- och soptippsvatten. De syretärande ämnena utgörs främst av organiska ämnen och ammonium. I utgående vatten från kommunala reningsverk utgör ofta ammonium merparten av COD Cr. COD Cr -halten är ofta högre än motsvarande värde för TOC eller COD Mn. 12

106 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Syrehalt (mg/l) Syrehalten anger mängden syre som är löst i vattnet. Vattnets förmåga att lösa syre minskar med ökad temperatur och ökad salthalt. Syre tillförs vattnet främst genom omrörning (vindpåverkan, forsar) samt genom växternas fotosyntes. Syre förbrukas vid nedbrytning av organiska ämnen. Syrebrist kan uppstå i bottenvattnet i sjöar med hög humushalt, efter kraftig algblomning eller efter tillförsel av syreförbrukande utsläpp (organiska ämnen, ammonium). Risken är störst under sensommaren, särskilt vid förekomst av skiktning (se rubriken Vattentemperatur), och i slutet av isvintrar. Om djupområdet i en sjö är litet kan syrebrist uppträda även vid låg eller måttlig belastning av organiska ämnen (humus, plankton). I långsamrinnande vattendrag kan syrebrist uppstå sommartid vid hög belastning av organiska ämnen och ammonium. Lägre syrehalter än 4-5 mg/l kan ge skador på syrekrävande vattenorganismer. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på syrehalt (årslägsta värde) indelas enligt: > 7 Syrerikt 5 7 Måttligt syrerikt 3 5 Svagt syretillstånd 1 3 Syrefattigt tillstånd < 1 Syrefritt/nästan syrefritt Syremättnad (%) Syremättnad är den andel som den uppmätta syrehalten utgör av den teoretiskt möjliga halten vid aktuell temperatur och salthalt. Vid C kan sötvatten t.ex. hålla en halt av 14 mg/l, men vid 2 C endast 9 mg/l. Mättnadsgraden kan vid kraftig algtillväxt betydligt överskrida 1 %. Vattnets tillstånd med avseende på syre bedöms utifrån syrehalten (se rubriken Syrehalt). Kväve (µg/l) Totalkväve (tot-n) anger det totala kväveinnehållet i ett vatten. Kvävet kan föreligga dels organiskt bundet, dels som lösta salter. De senare utgörs av nitrat, nitrit och ammonium. Kväve är ett viktigt näringsämne för levande organismer. Tillförsel av kväve anses utgöra den främsta orsaken till övergödningen (eutrofieringen) av våra kustvatten. Kväve tillförs sjöar och vattendrag genom nedfall av luftföroreningar, läckage från jord- och skogsbruksmarker samt genom utsläpp av avloppsvatten. Nitratkväve (NO 3 -N) är en viktig närsaltkomponent som direkt kan tas upp av växtplankton och högre växter. Nitrat är lättrörligt i marken och tillförs sjöar och vattendrag genom s.k. markläckage. Ammoniumkväve (NH 4 -N) är den oorganiska fraktion av kväve som bildas vid nedbrytning av organiska kväveföreningar. Ammonium omvandlas via nitrit (NO 2 -N) till nitrat (NO 3 -N) med hjälp av syre. Denna process tar ganska lång tid och förbrukar stora mängder syre. Oxidation av 1 kg ammoniumkväve förbrukar 4,6 kg syre. Många fiskarter och andra vattenlevande organismer är känsliga för höga halter av ammonium beroende på att gifteffekter kan förekomma. Giftigheten beror av phvärdet (vattnets surhet), temperaturen och koncentrationen av ammonium. En del ammonium övergår till ammoniak som är giftigt. Ju högre ph-värde och temperatur 13

107 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 1 - Metodik desto större andel ammoniak i förhållande till ammonium (Alabaster och Lloyd, 1982). Enligt Naturvårdsverket (1969:1) är gränsvärdet för laxartad fisk (t.ex. öring och lax),2 mg/l och för fisk i allmänhet (t.ex. abborre, gädda och gös) 2 mg/l. En del tåliga arter inom gruppen vitfiskar (t.ex. ruda, mört och braxen) klarar dock högre halter. Tillstånd Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på totalkvävehalt (maj oktober) i sjöar bedömas enligt följande: < 3 Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter > 5 Extremt höga halter Dessa gränser har tillämpats för medelhalter av värden uppmätta även under övriga delar av året. Tillståndsbedömning i rinnande vatten har gjorts enligt samma normer. I Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder saknas klassgränser för ammoniumkväve. Följande indelning har därför förelagits av KM Lab (numera ALcontrol) med utgångspunkt i Bedömningsgrunder för svenska ytvatten (SNV 1969:1): < 5 Mycket låga halter 5 2 Låga halter 2 5 Måttligt höga halter 5 15 Höga halter > 15 Mycket höga halter Avvikelse Graden av avvikelse har bedömts för totalkväve i sjöar och vattendrag genom att jämföra halter vid stationer nedströms en eller flera utsläppskällor med en av punktkällor opåverkad station uppströms. Bedömningen har gjorts enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) för fosfor i sjöar: < 1,5 Ingen el. obetydlig avvikelse 1,5 2, Tydlig avvikelse 2, 3, Stor avvikelse 3, 6, Mycket stor avvikelse > 6, Extrem avvikelse Fosfor (µg/l) Totalfosfor (tot-p) anger den totala mängden fosfor som finns i vattnet. Fosfor föreligger i vatten antingen organiskt bundet eller som fosfat (PO 4 -P). Fosfor är i allmänhet det tillväxtbegränsande näringsämnet i sötvatten och alltför stor tillförsel kan medföra att vattendrag växer igen och syrebrist uppstår. Tillstånd Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på totalfosforhalt (maj-oktober) i sjöar bedömas enligt nedanstående skala. Skalan är kopplad till olika produktionsnivåer, från näringsfattiga till näringsrika vatten: < 12,5 Låga halter 12,5 25 Måttligt höga halter 25 5 Höga halter 5 1 Mycket höga halter > 1 Extremt höga halter Dessa gränser har tillämpats för medelhalter av värden uppmätta även under övriga 14

108 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 1 - Metodik delar av året och för både sjöar och rinnande vatten. Avvikelse Graden av avvikelse har bedömts för totalfosfor genom att jämföra halter vid stationer nedströms en eller flera utsläppskällor med en av punktkällor opåverkad station uppströms. Bedömningen har gjorts för både sjöar och vattendrag enligt den indelning som i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) gäller för fosfor i sjöar: < 1,5 Ingen el. obet. avvikelse 1,5 2, Tydlig avvikelse 2, 3, Stor avvikelse 3, 6, Mycket stor avvikelse > 6, Extrem avvikelse Arealspecifik förlust av kväve och fosfor (kg/ha, år) Den arealspecifika förlusten i rinnande vatten, d.v.s. årstransporten dividerad med avrinningsområdets areal, beskriver tillförseln av fosfor och kväve från avrinningsområden till sjöar och hav. Den utgör också ett indirekt mått på produktionsförutsättningarna för vattendragens växt- och djursamhällen. Förlusterna av fosfor och kväve inkluderar tillförsel från alla källor uppströms mätpunkten. Den arealspecifika förlusten används för bedömning av förluster från olika marktyper i relation till normala förluster vid olika markanvändning. Eventuella punktkällors bidrag till arealförlusterna måste därför beaktas. Tillstånd Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på arealspecifik förlust av kväve och fosfor (12 haltmätningar per år under 3 år samt dygnsvattenföring) bedömas enligt nedanstående klassindelningar: < 1, Mycket låga kväveförluster Fjällhed och fattiga skogsmarker 1, 2, Låga kväveförluster Icke kvävemättad skogsmark i norra och södra Sverige 2, 4, Måttligt höga kväveförluster Opåverkad myrmark, påverkad skogsmark (t.ex. hyggesläckage), ogödslad vall 4, 16, Höga kväveförluster Åker i slättbygd > 16, Mycket höga kväveförluster Odlade sandjordar, ofta i kombination med djurhållning <,4 Mycket låga fosforförluster Opåverkad skogsmark,4,8 Låga fosforförluster Vanlig skogsmark,8,16 Måttligt höga fosforförluster Hyggen, myr- och torvmark, mindre erosionsbenägen åkermark, ofta med vallodling,16,32 Höga fosforförluster Åker i öppet bruk >,32 Mycket höga fosforförluster Erosionsbenägen åkermark 15

109 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Avvikelse Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan avvikelsen från jämförvärdet med avseende på arealspecifik förlust av kväve bedömas enligt nedanstående klassindelning: < 2,5 Ingen el. obetydlig avvikelse 2,5 5 Tydlig avvikelse 5 2 Stor avvikelse 2 6 Mycket stor avvikelse > 6 Extrem avvikelse Avvikelsen från jämförvärdet för den arealspecifika förlusten av fosfor kan enligt samma källa bedömas enligt: < 1,5 Ingen el. obetydlig avvikelse 1,5 3 Tydlig avvikelse 3 6 Stor avvikelse 6 12 Mycket stor avvikelse > 12 Extrem avvikelse Som jämförvärde har det högst erhållna värdet använts vid beräkning utifrån den specifika avrinningen respektive procenten sjö i avrinningsområdet, i enlighet med formler i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Övriga formler bedöms som mindre användbara för de aktuella, mycket humösa, vattnen. Kväve/fosfor-kvot Kvoten mellan halterna av kväve och fosfor (N/P-kvoten) beskriver den relativa betydelsen av dessa ämnen och visar potentialen för massutveckling av blågrönalger. > 3 Kväveöverskott 15 3 Kväve-fosforbalans 1 15 Måttligt kväveunderskott 5 1 Stort kväveunderskott < 5 Extremt kväveunderskott Vid kväveöverskott (N/P-kvot > 3) är risken för blomning av blågrönalger liten, men risken ökar med ökande kväveunderskott (N/P-kvot < 3). Klorofyll (µg/l) Klorofyll a är ett av nyckelämnena i växternas fotosyntes. Halten klorofyll kan därför användas som mått på mängden alger i vattnet. Algernas klorofyllinnehåll är dock olika för olika arter och olika tillväxtfaser. Klorofyllhalten är i regel högre ju näringsrikare en sjö är. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på klorofyllhalt (treårsmedelvärde för augusti) i sjöar bedömas enligt nedanstående skala, som motsvarar intervallen i fosforskalan. Skalan har använts för att bedöma tillståndet utifrån endast det aktuella årets augustivärde. Klorofyllhalten har i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder antagits utgöra,5 % av planktonvolymen. För att få en mellan klorofyll och totalvolym alger enhetlig benämning av klasserna har gränserna justerats nedåt. Mycket låga halter nedan motsvarar Naturvårdsverkets bedömningsgrunders låga halter o.s.v. Mycket höga halter motsvarar extremt höga halter i bedömningsgrunderna. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på kväve/fosfor-kvot (juni-september) i sjöar bedömas enligt följande: 16

110 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 1 - Metodik < 2,5 Mycket låga halter 2,5 1 Låga halter 1 2 Måttligt höga halter 2 4 Höga halter 4 1 Mycket höga halter > 1 Extremt höga halter Tungmetaller (µg/l) Tungmetaller är metaller med densitet > 5 g/cm 3. De finns naturligt i miljön i förhållandevis låga halter. Till skillnad från flertalet naturligt förekommande ämnen tycks vissa tungmetaller - främst bly, kadmium och kvicksilver - inte ha någon funktion i levande organismer. I stället orsakar dessa metaller redan i små mängder skador på både djur och växter. Några tungmetaller, t.ex. zink, krom och koppar, är nödvändiga och ingår i enzymer, proteiner, vitaminer och andra livsviktiga byggstenar, men tillförseln till organismen får inte bli för stor. Tungmetallerna är oförstörbara, bryts inte ner och utsöndras mycket långsamt från levande organismer. De är således exempel på stabila ämnen, som blir miljögifter för att de dyker upp i alltför stora mängder i fel sammanhang. Metallerna förekommer i olika kemiska former och är därigenom i olika grad tillgängliga för levande organismer. Metallerna kan förekomma lösta i vattnet i jonform eller som oorganiska och organiska komplex. De binds även till partiklar. Även tungmetallernas rörlighet i miljön skiftar beroende på deras fysikaliska och kemiska egenskaper. Tillstånd metaller i vatten Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på metallhalter i vatten (µg/l) indelas enligt efterföljande text. Skalan är relaterad till risken för biologiska effekter. Risken, som ökar från måttligt höga halter, är störst i klara, näringsfattiga och sura vatten. Avvikelse metaller i vatten Graden av avvikelse har bedömts genom att jämföra halter vid stationer nedströms en eller flera utsläppskällor med en av punktkällor opåverkad station uppströms. KM Lab (numera ALcontrol) har föreslagit att avvikelsen bedöms enligt följande skala (tabell 17 i Naturvårdsverket 1999b). Skalan har tillämpats för samtliga metaller i vatten och sediment. < 2 ingen avvikelse 2 4 Lite avvikelse 4 1 Tydlig avvikelse 1 25 Stor avvikelse > 25 Mycket stor avvikelse Mycket låga halter Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter Koppar <,5, > 45 Zink < > 3 Kadmium <,1,1,1,1,3,3 1,5 > 1,5 Bly <,2, > 15 Krom <,3, > 75 Nickel <,7, > 225 Arsenik <,4, > 75 17

111 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Allmänt om biologiska undersökningar På senare tid har det blivit allt vanligare att använda biologiska undersökningar i miljökontrollen av vatten. Fördelen med studier av växt- och djursamhällen är att de kan visa både genomsnittliga förhållanden och extremvärden under en period före provtagningen. Detta skall jämföras med fysikaliska och kemiska undersökningar som endast ger en ögonblicksbild av tillståndet vid tidpunkten för provtagningen. Genom att analysera organismsamhällen och med kännedom om förekommande arters ekologiska krav, kan man utläsa förhållandena i miljön. Biologiska undersökningar är således ett viktigt komplement till vattenkemi. Syftet med en undersökning av ett vattenområde är ofta att kartlägga eventuell miljöpåverkan av ett utsläpp. Eftersom miljöpåverkan är likställt med effekter på biologiska sys-tem är det naturligt att göra direktstudier av biologin. Antalet och artsammansättningen av vattenlevande organismer i naturliga samhällen är relaterade till vattenkvaliteten. Vid en förändring i vattenkvaliteten kan organismerna antingen anpassa sig till de nya förhållandena eller försvinna. I i vissa fall ersätts de av andra arter. Härigenom får man såväl artmässiga som mängdmässiga förändringar. Genom att analysera organismsamhället är det därför möjligt att utvärdera tillståndet i vattnet. När man inte känner till exakt vilka ämnen som släppts ut eller när det är orimligt dyrt att analysera dem, kan man göra en generell bedömning av miljöpåverkan via biologiska undersökningar. Blandningar av olika ämnen kan ge en större påverkan än ämnena vart och ett för sig (synergism). Det motsatta förhållandet, d.v.s. att ämnena tar ut varandras verkan (antagonism) kan också förekomma. Även omgivningsfaktorer, som vattenomsättning, temperatur och syrehalt m.m., kan påverka effekten av ett utsläpp i både positiv och negativ riktning. Nämnda förhållande går som regel inte att studera genom kemiska och fysikaliska undersökningar, utan för detta krävs biologiska undersökningar. Dessa ger en integrerad bild av den sammanlagda påverkan som föreligger. I rinnande vatten kan vattenkemin variera mycket beroende på fluktuationer i belastning och flöde. I bland kan en påverkan som ger påtagliga miljöeffekter äga rum under en mycket kort tid (minuter, timmar). En sådan tillfällig händelse är ofta omöjlig att täcka in med ett normalt provtagningsprogram - det skulle kräva kontinuerliga provtagningar. Genom att studera växt- och djursamhällen som har exponeras för sådana tillfälliga händelser, kan man i efterhand fastställa den miljöpåverkan som skett. För att statistiskt säkerställa långsiktiga förändringar av miljön behövs undersökningsresultat från en längre tidsperiod. Tidsserierna bör omfatta årliga undersökningar i fem till tio år eller längre. Detta innebär att det också finns ett egenvärde i en undersökning, som underlag för studier av eventuella framtida förändringar. 18

112 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Växtplankton Växtplankton är en sammanfattande benämning på de alger som driver fritt omkring i vattnet utan att själva nämnvärt kunna påverka sin rörelse. Vissa arter kan dock förflytta sig i vertikalled. Provtagning och analys Provtagning av växtplankton utfördes den 16 augusti 27. Provtagningsplatsernas läge framgår av Tabell 31. Vatten för analys insamlades med en två meter lång rörhämtare. Fem prov i djupintervallet -1 respektive -4 meter slogs samman. Ur detta samlingsprov togs ett delprov som konserverades i Lugols lösning. Artbestämning och räkning av växtplankton gjordes med hjälp av ett omvänt faskontrastmikroskop (Leica), så kallad Utermöhl-teknik (Utermöhl 1958). Sedimenterad volym var 1 ml. Kvantitativa analyser av individtätheter och beräkningar av biovolymer gjordes enligt BIN PR 66 (SNV 1986). Artlistor och fältprotokoll redovisas i Bilaga 8. Tabell 31. Provtagningsplatser för växtplankton i Gullspångsälvens avrinningsområde 27. Nr Sjö Koordinater Timsälven 31 Lonnen 65854/ Gullspångsälven och Letälven 13 Möckeln / Utvärdering Utvärderingen baseras i huvudsak på Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för planktiska alger (Wiederholm 1999). Vid bedömningarna har båda sjöarna klassats som skogssjöar. Samtliga primärdata samt framräknade index redovisas i Bilaga 8. Naturvårdsverket har valt ut följande parametrar för att beskriva tillståndet i en sjö med avseende på planktiska alger (Wiederholm ed. 1999): Totalvolymen alger i augusti (mm 3 /l) Säsongsmedelbiovolymen av alger (maj okt) (mm 3 /l) Biovolym vårutvecklande kiselalger (april-maj) (mm 3 /l) Besvärsbildande alger a) vattenblommande blågrönalger b) antalet släkten potentiellt toxinproducerande blågrönalger c) biomassan av Gonyostomum semen Vid vår bedömning av näringssituationen har även följande faktorer beaktats; Trofiskt index (BIN PR163), förekomst av indikatorarter, kvoten mellan eutrofer och oligotrofer och antal taxa. En sammanfattande bedömning av tillståndet på varje lokal klassas enligt: Mycket näringsfattigt tillstånd Näringsfattigt tillstånd Måttligt näringsrikt tillstånd Näringsrikt tillstånd Mycket näringsrikt tillstånd Bedömning av påverkan För att bedöma om de undersökta sjöarna är antropogent påverkade har jämförvärden räknats ut för olika sjötyper. Jämförvärden för de ovan beskrivna parametrarna finns uträknade för fyra huvudtyper av sjöar; grund slättsjö, djup slättsjö, skogssjö och fjällsjö (Tabell 32). Det uppmätta värdet jämförs sedan med jämförvärdet och avvikelsen graderas i en skala från ingen eller obetydlig avvikelse till mycket stor avvikelse (Wiederholm ed. 1999). Vid vår slutgiltiga bedömning av påverkan har vi även vägt in följande faktorer; Trofiskt index (BIN PR163), förekomst av indikatorarter, kvoten mellan eutrofer. En sammanfattande bedömning av påverkan på varje lokal klassas enligt: 19

113 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Ingen eller obetydlig Svag påverkan Tydlig påverkan Stark påverkan Mycket stark påverkan Bedömning av risken för långvariga blågrönalgblomningar För att bedöma om problemet med blomning av blågrönalger är kort- eller långvarigt har biomassa och antalet taxa beaktats. Risken för långvarig algblomning av blågrönalger på varje lokal klassas enligt: Ingen eller obetydlig påverkan Liten Tydlig Stor Mycket stor Biomassa Eutrofa sjöar karaktäriseras av en hög biomassa under hela sommaren. I oligotrofa sjöar överstiger biomassan sällan 1 mg/l. Sura sjöar och sjöar med hög humushalt karaktäriseras av en låg biomassa. Biomassan kan variera kraftigt under och mellan år i en och samma sjö. Det är därför svårt att bedöma näringstillståndet i intermediära sjöar enbart med hjälp av biomassan. Gränsvärden för bedömning av totalbiomassa är hämtade från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Wiederholm ed. 1999), (Tabell 32). Vattenblommande blågrönalger Vattenblommande arter eller grupper omfattar främst släktena Anabaena, Aphanizomenon, Gloetrichia, Limnothrix, Microcystis, Planktothrix, Pseudoanabaena och Woronichinia. Många av dessa släkten kan också producera sekundära metaboliter som kan vara toxiska samt ge vattnet en obehaglig lukt eller smak. Gränsvärden för bedömning av biomassan hos vattenblommande blågrönalger är hämtade från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Wiederholm ed. 1999), (Tabell 32). Potentiellt toxinproducerande blågrönalger Antalet taxa av potentiellt toxinproducerande blågrönalger indikerar om det finns ett kort eller långvarigt problem i t ex en badsjö, vattentäkt eller en sjö med fisk- eller kräftodling. Ju fler taxa som förekommer vid ett och samma provtillfälle desto större är risken att problemen blir långvariga. Vid bedömning av biomassan hos potentiellt toxinbildande blågrönalger har gränsvärden från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder använts (Wiederholm ed. 1999), (Tabell 32). Flagellaten Gonyostomum semen Den slembildande flagellaten Gonyostomum semen räknas också till de besvärsbildande algerna. När Gonyostomum uppträder i stor mängd får badande en brun hinna över kroppen som kan orsaka viss hudirritation. Arten har uppvisat en ökande frekvens i skandinaviska sjöar under 19- talet. Den har vanligen en särskilt kraftig utveckling när vattentemperaturerna blir höga i augusti. Gränsvärden för bedömning av biomassan hos Gonyostomum semen är hämtade från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Wiederholm ed. 1999) (Tabell 32). Besvär kan förväntas hos badande vid höga eller mycket höga halter (klass 4 och 5). Arten kan dock betraktas som en potentiell besvärsbildare redan vid en liten biomassa (klass 2). Trofiskt index Sjöarnas trofigrad har bedömts med hjälp av ett trofiskt index (BIN PR163). Vissa taxa fungerar som indikatorer för näringsrikedom respektive näringsfattigdom (indikatorarter). Indikatorarterna bedöms efter en skala från 11 till 1 (Hörnström 1979). En taxa med ett trofiskt index på 11 är ka- 11

114 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 1 - Metodik raktäristisk för mycket näringsfattiga (ultraoligotrofa) förhållanden och ett taxa med ett trofiskt index på 1 är karaktäristisk för mycket näringsrika (eutrofa) förhållanden. Sjöns trofiska index beräknas utifrån indikatorarternas frekvens, enligt formeln: TIs = fx x TIa f Sjöarnas trofiska index bedöms efter samma skala som indikatorarterna (11-1), där 11 är lägsta trofigrad och 1 högsta. Vi har använt följande gränsvärden vid bedömningen: Antalet taxa Oligotrofa vatten har i allmänhet något färre arter, jämfört med eutrofa vatten, under sommaren. Det gäller framförallt inom alggrupperna blågrönalger, grönalger och pansarflagellater. Följande gränsvärden har använts för artantal (jmf Naturvårdsverket 1996): Mycket högt antal taxa > 65 Högt antal taxa 5-65 Måttligt högt antal taxa 3-5 Lågt antal taxa 2-3 Mycket lågt antal taxa > 2 oligotrof mesotrof 36-5 eutrof 5-1 Förekomst av indikatorarter Vissa arter är goda indikatorarter men utgör sällan någon betydande andel av volymen. Arter i släktet Scenedesmus och grönalger i ordningen Chlorococcales är exempel på sådana arter (Tikkanen & Willén 1992). Dessa arter beaktas därför särskilt vid bedömningen. Kvoten mellan eutrofer och oligotrofer Indelningen i ekologiska grupper har sammanställts av Gertrud Cronberg (personligt meddelande 1997). O - taxa som vanligtvis påträffas i oligotrofa (näringsfattiga) miljöer E - taxa som vanligtvis påträffas i eutrofa (näringsrika) miljöer I - taxa som är indifferenta d v s har en bred ekologisk tolerans Dels kan man titta på förhållandet mellan antalet eutrofa och oligotrofa taxa, dels kan man titta på förhållandet mellan frekvensen eutrofer och frekvensen oligotrofer. Frekvenserna skattas enligt BIN P R

115 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Tabell 32. Bedömningsgrunder och gränsvärden enligt Naturvårdsverket (Wiederholm 1999). Klass Benämning Totalbiomassa (mm 3 /l) maj-oktober augusti 1 Mycket liten biomassa,5,5 2 Liten biomassa,5-1,5,5-2, 3 Måttligt stor biomassa 1,5-2,5 2, - 4, 4 Stor biomassa 2,5-5, 4, - 8, 5 Mycket stor biomassa >5, >8, Klass Benämning Biomassa (mm 3 /l) blågrönalger kiselalger augusti april/maj 1 Mycket liten biomassa,5,5 2 Liten biomassa,5-1,,5 -,5 3 Måttligt stor biomassa 1, - 2,5,5-2, 4 Stor biomassa 2,5-5, 2, - 4, 5 Mycket stor biomassa >5, >4, Klass Benämning Antal potentiellt toxinproducerande släkten augusti 1 Inga eller få 2 3 Måttligt antal 3 5 Stort till mkt stort antal >4 Klass Benämning Biomassa (mm 3 /l) Gonyostomum semen 1 Mycket liten biomassa,1 2 Liten biomassa,1-1, 3 Måttligt stor biomassa 1, - 2,5 4 Stor biomassa 2,5-5, 5 Mycket stor biomassa >5, Parameter Jämförvärde vid bedömning av påverkan grund djup skogs fjällsjö slättsjö slättsjö sjö sjö Totalbiomassa aug (mm 3 /liter) 1,5,75,5,5 Totalbiomassa medel maj-okt (mm 3 /liter) 1,5,5,5 Biomassa kiselalger april/maj (mm 3 /liter) 1 1,5 - Vattenblommande blågrönalger (mm 3 /liter),5,5,5 - Potentiellt toxinbildande alger (antal släkten) Gonyostomum semen (mm 3 /liter),1,1,1 - Klass Benämning Avvikelse (uppmätt värde/jämförvärde) Biomassa Antal potentiellt Totalt / kisel-/ G. Semen toxinproducerande blågrönalger släkten av bågrönalger 1 Ingen eller obetydlig avvikelse 1 1 <1 2 Liten avvikelse 1, - 2, 1, Tydlig avvikelse 2, - 3, , - 1,5 4 Stor avvikelse 3, - 5, Mycket stor avvikelse >5, >5 1,5 112

116 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Bottenfauna Bottenfaunan i våra sjöar och vattendrag utgörs till största delen av insekter, men även snäckor, musslor, iglar, fåborstmaskar och kräftdjur förekommer. De flesta insekter i bottenfaunan har ett vattenlevande larvstadium, som utgör större delen av livscykeln, samt ett kortare landlevande adultstadium. Larvstadiet kan vara bara någon månad för vissa arter medan andra tillbringar flera år som larver innan de kläcks till vingade insekter. Några grupper av insekter har såväl larv- som adultstadium i vattnet. Artantal och artsammansättning varierar mycket, såväl inom ett vatten som mellan olika vatten. Detta beror dels på biologiska faktorer som konkurrens och rovdjurens inverkan och dels på faktorer som inte har med biologiska förhållanden att göra, t.ex. lokalens struktur (bredd, djup, vattenhastighet, substrat m.m.) och vattenkvaliteten. Ju mer lugnflytande ett vattendrag är desto större blir likheten med en sjö, bl.a. genom att syreinnehållet minskar. Botten består då ofta av mjukbotten och i sådana miljöer förekommer t.ex. få eller inga bäcksländor. Vidare ökar normalt antalet arter, samtidigt som artsammansättningen förändras, från källan till mynningen i ett vattendrag. Ökat näringsinnehåll i vattnet och bredare vattendrag som ger fler biotoper ( miljöer ) är några orsaker till detta. Man får även förändringar i artsammansättningen om ett vatten torkar ut t.ex. under en torr sommar. Beroende på torrperiodens längd kommer kanske vissa arter att försvinna helt tills nykolonisation inträffar, medan arter med torktåliga stadier finns kvar vid periodens slut. Bottenfaunan har till stor del varit dåligt känd vad gäller arternas utbredning och vilka arter som är sällsynta eller hotade i svenska sjöar och vattendrag. Kunskapen är speciellt dålig om vilka arter som är hotade. I och med att kunskapsläget successivt ökat, genom undersökningar av den typ som redovisas här, har det blivit möjligt att göra bedömningar av faunans naturvärden. För att kunna använda bottenfaunan som föroreningsindikator krävs kunskaper bl.a. om hur olika arter lever, i vilka miljöer de lever, deras livscykler, hur de påverkas av andra faktorer som inte har med miljöpåverkan att göra samt givetvis hur de reagerar på olika typer av föroreningar. När det gäller försurning så klarar vissa arter inte ett lågt ph utan slås ut, medan andra ökar i antal. Att arter försvinner när ph sjunker behöver inte alltid bero på att de själva drabbas, utan orsaken kan t.ex. vara att ett viktigt inslag i födan försvinner. Olika arters känslighet, främst med avseende på försurning och organisk belastning, finns dokumenterad i en rad arbeten. I denna rapport har uppgifter hämtats, förutom från Medins eget databasmaterial, främst från Engblom & Lingdell (1983, 1985a, 1985b, 1987, 1994), Engblom m.fl. (199), Raddum & Fjellheim (1984), Otto & Svensson (1983), Eriksson m.fl. (1981), Henrikson m.fl. (1983), Rosenberg & Resh (1993), Degerman m.fl. (1994), Moog (1995) och Wiederholm (1999). Det är viktigt att påpeka att de bedömningar som görs framförallt gäller faunan på den yta som undersökts. Det innebär t.ex. att en annan sträcka i ett vattendrag skulle kunna få en annan bedömning än den undersökta. Provtagning Provtagning av bottenfauna i rinnande vatten utfördes på fem lokaler den 2 november 27. Lokalernas läge framgår av Tabell 33 och karta i Figur 11. En beskrivning av lokalernas bottenförhållanden 113

117 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 1 - Metodik m.m. finns i bilaga 7. På tre av lokalerna (13 i Gullspångsälven, 111b i Hovaån och 2543 i Lesjöälven) togs fem kvantitativa prov på en sträcka av tio meter enligt den standardiserade sparkmetoden SS-EN Denna provtagning följer anvisningarna i Naturvårdsverkets Handbok för miljöövervakning (Naturvårdsverket 1996). Metoden innebär i korthet att proverna togs med en fyrkantig håv (25 x 25 cm, maskstorlek,5 x,5 mm) vilken hölls mot bottnen under det att ett område framför håven, med en längd av en meter, rördes upp med foten. Det uppsamlade materialet konserverades i 95 % etanol till en slutlig koncentration av ca 7 %. På två av lokalerna (241 i Svartälven samt 381 i Storforsälven) var vattendjupet för stort och/eller bottentypen olämplig för att ovan nämnda metod skulle kunna användas. Proverna togs därför med en Ekmanhämtare med provytan,215 m 2. På de lokaler där proverna togs med sparkmetoden togs dessutom ett kvalitativt prov bestående av ca 3 delprov från olika typer av substrat på och i omedelbar anslutning till provsträckan. Två lokaler i rinnande vatten (245 i Svartälven och 383 i Storforsälven) undersöktes i oktober 26. Den senaste provtagningen av bottenfauna i sjöar utfördes i skiftet oktober/november 26. Stationernas läge framgår av Tabell 33 och karta i Figur 11. En beskrivning av stationernas bottenförhållanden m.m. presenteras i stationsbeskrivningarna i bilaga 7. I sammanlagt sex sjöar undersöktes minst två provytor om 1x1 meter i vardera sjö enligt den standardiserade metoden SS I fem av sjöarna utfördes provtagning i en provyta i sjöarnas grundare del av djupbottenzonen (profundalen) och i en provyta i själva djuphålan. I en av sjöarna (Daglösen) utfördes provtagning i två provytor i sjöns grundare delar av djupbottenzonen och i en provyta i djuphålan I respektive provyta togs fem prov. Proven sållades på plats genom ett såll med masktätheten,5 X,5 mm och konserverades sedan i etanol. Analys och utvärdering På laboratoriet plockades djuren ut och artbestämdes under lupp. Analysnivån var minst den som rekommenderas i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Wiederholm 1999). Med utgångspunkt från ett antal kriterier hos bottenfaunan kan man dra slutsatser om miljöpåverkan. I denna undersökning har en bedömning av påverkansgraden med avseende på näringsämnen/organiskt material och av försurning gjorts för lokaler i rinnande vatten. För stationer i sjöar bedömdes näringstillstånd, syreförhållanden och påverkan av näringsämnen. Det har även gjorts en bedömning av eventuell annan påverkan både för lokaler i rinnande vatten och för stationer i sjöar. Utvärdering och bedömning följer i stort Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Wiederholm 1999). Dessutom har gränsvärden grundade från databas på Medins Biologi AB använts. Näringstillgången i sjöar har bedömts efter tre klasser: Näringsfattiga eller mycket näringsfattiga förhållanden Måttligt näringsrika förhållanden Näringsrika eller mycket näringsrika förhållanden Syreförhållandena i sjöars bottenvatten har bedömts efter tre klasser: Syrerika eller mycket syrerika förhållanden Måttligt syrerika förhållanden Syrefattiga eller mycket syrefattiga förhållanden Påverkan på bottenfaunan i rinnande vatten av näringsämnen/organiskt material och 114

118 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 1 - Metodik försurning samt i förekommande fall annan påverkan har bedömts i tre klasser: Ingen eller obetydlig påverkan Betydlig påverkan Stark eller mycket stark påverkan I denna undersökning har fåborstmaskar och fjädermyggor indelats i enskilda arter/taxa vid de lokaler i rinnande vatten som provtogs med Ekmanhämtare. Denna högre artbestämningsnivå medför att vissa indexvärden i tabellerna är något för höga i förhållande till värdena i det jämförelsematerial som klassgränserna baserats på. Naturvårdsverket har i december 27 fastslagit nya bedömningsgrunder där ett antal nya index presenteras. Värden för några av dessa index redovisas på vissa artlistor i denna rapport. Hänsyn har också tagits till dessa vid utvärderingen. Tabell 33. Provtagningsplatser för bottenfauna med positionsangivelser i Gullspångsälvens avrinningsområde. Stationerna 13, 111, 241, 2543, 381 provtas årligen, övriga vart tredje år (23, 26) Benämning Lägesbeskrivning Frekvens djup (m) Koordinater 341 Daglösen, djuphåla 1/ / Daglösen, mellannivå 1/ / Daglösen, norra delen 1/ / E Storforsälven, uppströms Storfors 1/ / E Storforsälven, nedströms Storfors 1/1, / Öjevettern, djuphåla 1/ / Öjevettern, mellannivå 1/ / Lonnen. djuphåla 1/ / Lonnen, mellannivå 1/ / S Blockenhus 1/ / Bredreven, djuphåla 1/ / Bredreven, mellannivå 1/ / Sörelgen, djupområde 1/ / Sörelgen, mellannivå 1/ / E Svartälven, uppströms Hällefors 1/ / E Svartälven, nedströms Hällefors 1/ / b S Hovaån, Nötebron 1/ / Möckeln, djuphåla 1/ / Möckeln, mellannivå 1/ / S Gullspångsälven, Åråsforsarna 1/ /1426 E=Ekmanhuggare S=Sparkmetoden 115

119 S vartälven GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Liälven FREDRIKSBERG Lesjön LESJÖFORS # # Bred reven 253 Älgälven Norrelgen Svartälven Lersjön FILIPSTAD # # # Saxån # # HÄLLEFORS # # 2211 Sörelegen 221 Lungälven STORFORS 381 Ullvettern Daglösen Östersjön Öjevettern # # # # Torrvarpen Halvarsnoren Alkvettern 31 # Timsälven # # Möckeln ä Svart lven KARLSKOGA DEGERFORS Vänern Letälven # 13 Skagern GULL- SPÅNG Hovaån # 111 Krokebäcken Figur 11. Provtagningsplatser för bottenfauna i Gullspångsälvens avrinningsområde enligt gällande kontrollprogram. Stationerna 13, 111, 241, 2543, 381 provtas årligen, övriga vart tredje år med början

120 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Kriterier för biologisk bedömning Allmänt En bedömning av olika sorters påverkan på bottenfaunan grundar sig dels på faktiska kunskaper om olika arters föroreningskänslighet och dels på erfarenhet om hur det normalt ser ut på en lokal med ungefär samma naturliga förutsättningar som den undersökta. Erfarenheter hämtade från Medins databas som innehåller undersökningar från drygt 2 olika sjöar och vattendrag i Götaland och Svealand har därför använts vid bedömningarna. Bedömning av tillstånd och avvikelse För att underlätta och systematisera bedömningarna har Naturvårdsverket ställt upp gränsvärden för sex typer av index (Wiederholm 1999). Dessa gränsvärden används för att bedöma och klassa dels tillstånd, och dels avvikelse, från jämförvärden. För bedömningar i rinnande vatten och sjöars litoral kan två av indexen, Shannons diversitetsindex och ASPTindex, karakteriseras som allmänna föroreningsindex men de fungerar huvudsakligen bäst på att mäta graden av påverkan från näringsämnen/organiskt material. De två andra indexen som används i sjöar och vattendrag är mer specialiserade. Danskt faunaindex mäter och klassar tillståndet när det gäller näringsämnen/organiskt material och Surhetsindex mäter och klassar graden av försurningspåverkan. När det gäller tillståndsklassningen har Medins valt att ändra Naturvårdsverkets klassgränser för Shannon-index i sjöar och vattendrag samt Surhetsindex i sjöar. Motivet är att de föreslagna klassgränserna för Shannons diversitetsindex inte ger någon bra upplösning med den metodik som normalt används i undersökningarna (SS-EN ). Naturvårdsverkets klassgränser togs fram med hjälp av ett databasmaterial (riksinventeringen 1995) vars resultat bygger på en annorlunda metodik. När det gäller Surhetsindex i sjöar har en smärre justering nedåt för klassgränserna gjorts. Motivet för denna ändring är att annars skulle alltför många opåverkade sjöar bedömas som försurningspåverkade. Poängsättningen har också återställts för ett antal taxa till dess ursprungliga form (se Henrikson & Medin 1986). För sjöars profundal mäter de två indexen, BQI och O/C-index, i huvudsak näringstillståndet i sjön. De klassgränser som används i Medins rapporter redovisas i Tabell 34-Tabell 36. Som underlag för avvikelseberäkningarna har Naturvårdsverket föreslagit jämförvärden för de olika indexen. Det sägs också att man i första hand skall använda objektspecifika jämförvärden. De jämförvärden som har valts att användas för beräkningarna av avvikelsen i Medins undersökningar då objektspecifika jämförvärden saknas framgår av Tabell 37. Klassgränserna för avvikelse redovisas i Tabell 38. Medins har också valt att sätta upp gränsvärden för ytterligare några index som är viktiga att använda vid bedömningarna (Tabell 34-Tabell 36). När det gäller totalantalet påträffade taxa, medelantalet taxa per prov, individtäthet i sjöars litoral och EPT-index har klassgränserna valts vid 1, 25, 75 och 9 procents percentilerna i Medins eget databasmaterial. När det gäller klassgränser för individtäthet i övriga undersökningstyper har dessa valts för att ge en grov uppskattning av den biologiska produktionen. EPT-index beräknas som summan av antalet arter inom grupperna Ephemeroptera, Plecoptera och Trichoptera (dag-, bäck- och nattsländor). De använda gränserna får inte tolkas så att man sätter likhetstecken mellan bedömningen måttlig och normal. Normalt är t.ex. att hitta låga individtätheter i oligotrofa vatten och höga tätheter i mera näringsrika. Ett annat exempel är att man normalt hittar färre arter i små vattendrag än i stora. 117

121 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Därför kan det bli så att bedömningen av antal taxa blir något missvisande beroende på om vattendraget är stort eller litet. Viktigt att påpeka är också att det artantal, eller antalet arter/taxa, som anges är det minsta antalet arter som med säkerhet finns på lokalen. Detta gäller även vid beräkningen av medelantal taxa per prov och EPT-index. Tabell 34. Gränsvärden för tillståndsklassning av bottenfauna i rinnande vatten Klass Benämning Shannons diver- ASPT- Danskt fauna- Surhetssitetsindex index index index 1 Mycket högt index >4,15 >6,9 7 >1 2 Högt index 3,85-4,15 6,1-6, Måttligt högt index 2,95-3,85 5,3-6, Lågt index 2,35-2,95 4,5-5, Mycket lågt index <2,35 <4,5 <3 <2 Klass Benämning Individtäthet Totalantal Medelantal taxa EPT index (antal/m 2 ) taxa per prov 1 Mycket högt index >3 >5 >3 >29 2 Högt index Måttligt högt index Lågt index Mycket lågt index <2 <18 <1 <7 Tabell 35. Gränsvärden för tillståndsklassning av bottenfauna i sjöars litoral Klass Benämning Shannons diver- ASPT- Danskt fauna- Surhetssitetsindex index index index 1 Mycket högt index >4, >6,4 >5 >8 2 Högt index 3,8-4, 5,8-6, Måttligt högt index 2,85-3,8 5,2-5, Lågt index 2,45-2,85 4,5-5, Mycket lågt index <2,45 <4,5 <2 <1 Klass Benämning Individtäthet Totalantal Medelantal taxa EPT-index (antal/m 2 ) taxa per prov 1 Mycket högt index >1 >35 >18 >17 2 Högt index Måttligt högt index Lågt index Mycket lågt index <15 <15 <8 <8 Tabell 36. Gränsvärden för tillståndsklassning av bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral Klass Individtäthet Totalantal taxa i Totalantal taxa i (antal/m 2 ) sublitoralzonen profundalzonen 1 Mycket högt index >3 >25 >15 2 Högt index Måttligt högt index Lågt index Mycket lågt index <5 <1 <2 Klass BQI O/C-index 1 Mycket högt/mycket lågt index >4, <,5 2 Högt/lågt index 3,-4,,5-4,7 3 Måttligt högt index 2,-3, 4,7-8,9 4 Lågt/högt index 1,-2, 8, Mycket lågtmycket högt index <1, >13 118

122 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Tabell 37. Jämförvärden för beräkning av avvikelse Shannons diver- ASPT- Danskt fauna- Surhets- BQI O/Csitetsindex index index index index Vattendrag 2, Sjöars litoralzon 2, Sjöars profundalzon ,5 Tabell 38. Klassning av avvikelse från jämförvärden i sjöar och vattendrag Klass Benämning Uppmätt värde/jämförvärde 1 Ingen eller liten avvikelse >,9 2 Måttlig avvikelse,8-,9 3 Tydlig avvikelse,6-,8 4 Stor avvikelse,3-,6 5 Mycket stor avvikelse <,3 Bedömning av påverkan Det stora antalet index för att beskriva tillstånd och avvikelser innebär att det finns ett behov av en sammanfattande bedömning av resultaten. Medins har därför valt att bedöma bottenfaunan och sammanfatta påverkansgraden i tre klasser: Ingen eller obetydlig påverkan Betydlig påverkan Stark eller mycket stark påverkan Detta görs vid varje lokal för att bedöma graden av försurningspåverkan, graden av påverkan från näringsämnen/organiskt material och om det anses nödvändigt för annan påverkan. Annan påverkan är ett begrepp som kan innefatta ett flertal olika miljöproblem, t.ex. utsläpp av giftiga ämnen som tungmetaller, utsläpp av olja eller regleringseffekter. Försurningspåverkan bedöms huvudsakligen med hjälp av Surhetsindex (Henrikson & Medin 1986, Wiederholm 1999). För att få en så korrekt bedömning av bottenfaunans försurningsstatus som möjligt, utnyttjas ett flertal kriterier i beräkningen av indexet. Fördelen med att bedöma efter flera kriterier är att risken för felbedömningar minskar. Om t.ex. bedömningen enbart grundade sig på känsligaste arten skulle en felbedömning göras om slumpen gjorde att ingen känslig art hittades trots att vattendraget var opåverkat av försurning. Påverkan av näringsämnen/organiskt material När ett vatten utsätts för en belastning av näringsämnen leder detta bl.a. till en ökad växtproduktion, vilket i sin tur leder till en ökad djurproduktion. Den ökade näringsstatusen (eutrofieringen) kan, om den blir för stor, ge allvarliga negativa effekter på bottenfaunan bl.a. på grund av att syrgashalten i vattnet minskar. Naturvårdsverket redovisar två index för bedömning av påverkan av näringsämnen/organisk belastning med hjälp av bottenfaunasamhället (Wiederholm 1999). ASPT-index är ett renvattensindex som baseras på förekomst av i huvudsak känsliga eller toleranta djurgrupper. Ett lågt värde visar att det i huvudsak förekommer toleranta grupper, vilket därmed indikerar att vattenkvaliteten är dålig. Ett högt värde visar att det i huvudsak förekommer känsliga grupper, vilket indikerar att vattenkvaliteten är god. Med Danskt faunaindex undersöker man om vattendraget hyser vissa nyckelarter eller nyckelsläkten med varierande tolerans för näringsämnen/organisk belastning. Även här indikerar ett lågt värde en dålig vattenkvalitet (höga halter av näringsämnen eller en hög belastning av organiskt material) och ett högt värde en god vattenkvalitet (låga halter av näringsämnen och 119

123 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 1 - Metodik en liten belastning av organiskt material). Vid den sammanvägda bedömningen av vattenkvaliteten används dessutom bottenfaunans diversitet (Shannons diversitetsindex) och artsammansättning. Annan påverkan är ett samlande begrepp på en mängd störningar som kan ha en negativ effekt på bottenfaunan, såväl i form av utsläpp av olika ämnen som mer fysiska ingrepp i vattendraget exempelvis reglering. Vid bedömningarna används i första hand ovanstående index, men bottenfaunans artsammansättning är också viktig. Bedömning av naturvärden Vid bedömning av naturvärden i vattenmiljöer finns kriterier som Länsstyrelsen i Älvsborgs län utnyttjat i sitt Naturvårdsprogram (Berntell m.fl. 1984). Även Naturvårdsverkets Handbok, Naturinventeringar av sjöar och vattendrag (SNV 1989) och System Aqua, anger liknande kriterier. Några av huvudkriterierna vid dessa bedömningar av vattenmiljöer är: Påverkan Betydelse för forskning Biologisk mångformighet Raritet Biologisk produktion Naturvärdena i vattendragens evertebratsamhällen och vilka arter som är sällsynta eller hotade har till stor del varit okända i Sverige. I och med att bottenfaunan undersökts i allt fler sammanhang, oftast i vattenvårdsförbundens recipientkontroll eller i uppföljningskontrollen av kalkningsverksamheten, har kunskaper om bottenfaunan i sjöar och vattendrag vuxit fram. I ett försök att med hjälp av olika kriterier bedöma faunans naturvärde används här två av ovanstående huvudkriterier, biologisk mångformighet och raritet. Som mått på det första huvudkriteriet, biologisk mångformighet, används totalantalet arter/taxa och diversitetsindex (Shannonindex, Wiederholm 1999). I det här fallet bedöms artrika och diversa ekosystem ha högre naturvärden än de som har få arter eller en låg diversitet. Begreppet raritet har använts så att hotade eller sällsynta arter bedöms ha höga naturvärden. Vad gäller vilka arter som är hotade i Sverige har dessa, jämte hotstatus, hämtats från Artdatabankens rödlista för hotade arter (Gärdenfors m.fl. 25). Hotkategoridefinitionerna i rödlistan innebär i korthet att kategori RE är arter som försvunnit, kategori CR är arter som är akut hotade, kategori EN är arter som är starkt hotade, kategori VU är arter som är sårbara och kategori NT är arter som är missgynnade och slutligen DD är arter som inte tillhör ovanstående kategorier, men som på grund av kunskapsbrist ändå kräver artvis utformade hänsyn. Medins tar även hänsyn till arter som är ovanliga. Med beteckningen ovanlig menas t.ex. att arten är lokalt eller regionalt ovanlig eller att arten förekommer i färre än 5 % av de lokaler Medins undersökt i Götaland och Svealand. Viktigt att notera är att raritetsbegreppet i det senare fallet endast tillämpas på arter som har sin huvudsakliga förekomst i den undersökta naturtypen. Arter som tas upp på rödlistan får inga ytterligare poäng för raritet. En bedömning av bottenfaunans mångformighet och raritet är nästan alltid något relativt, d.v.s. den grundar sig på en jämförelse med ett eller flera objekt. Erfarenheter från tidigare undersökta sjöar och vattendrag i Götaland och Svealand har därför använts vid bedömningen. För att överskådligt systematisera ovanstående information har ett poängsystem skapats för bedömning av bottenfaunan i vattendrag och sjöars litoralzon ( Tabell 39 och Tabell 4). Vid konstruktionen av modellen har störst vikt lagts vid förekomst av hotade eller ovanliga arter. Viktigt är här att påpeka att sällsynta arter 12

124 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 1 - Metodik ofta också är fåtaliga i ett vatten, vilket gör dem svåra att hitta. Detta innebär att man riskerar att underskatta naturvärdena vid den här typen av bedömningar. Bottenfaunans naturvärde bedöms efter tre klasser enligt ovanstående modell. Vid den slutgiltiga bedömningen tillämpas flytande poänggränser enligt: >16 poäng mycket höga naturvärden 6-16 poäng höga naturvärden - 6 poäng naturvärden i övrigt Tabell 39. Kriterier och poängsättning för bedömning av bottenfaunans naturvärden i vattendrag Kategorier Poängsättning A Rödlistade arter Kategori RE, CR, EN och VU ger 16 p. NT och DD ger 6 p. per art B Totalantal taxa ger 1 p., 46-5 ger 3 p. och >5 ger 1 p. C Shannon index >3,85-4,15 ger 1 p. och >4,15 ger 3 p. D Ovanliga arter Om ej poäng i kategori A, 3 p. per art Indexet beräknas som summan av poängen i de olika kategorierna. Tabell 4. Kriterier och poängsättning för bedömning av bottenfaunans naturvärden i sjöars litoralzon Kategorier Poängsättning A Rödlistade arter Kategori RE, CR, EN och VU ger 16 p. NT och DD ger 6 p. per art B Totalantal taxa ger 1 p., ger 3 p. och >35 ger 1 p. C Shannon index >3,8-4, ger 1 p. och >4, ger 3 p. D Ovanliga arter Om ej poäng i kategori A, 3 p. per art Indexet beräknas som summan av poängen i de olika kategorierna. 121

125 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Påväxt Påväxtsamhället definieras som: alla organismer, inom grupperna alger, bakterier, svampar och mikroskopiska djur, som sitter fast på eller lever i direkt anslutning till olika typer av substrat (stenar, storväxter etc.) i vattnet. Antalet och artsammansättningen av vattenlevande organismer i naturliga samhällen är direkt kopplade till vattenkvaliteten. Vid en förändring i vattenkvaliteten kan organismerna antingen anpassa sig till de nya förhållandena, eller försvinner de och ersätts av andra organismer. Härigenom får man såväl art- som mängdmässiga förändringar i organismsamhället. Genom att analysera samhället är det därför möjligt att utvärdera tillståndet i vattnet. Fördelen med biologiska analyser är att de även speglar de förhållanden som rått före provtagningen. Fysikaliska, kemiska och bakteriologiska undersökningar ger endast en ögonblicksbild av tillståndet vid tidpunkten för provtagningen. Påväxtalger har många egenskaper som gör dem mycket lämplig att använda i vattenkvalitetsundersökningar (Stevenson, Bothwell & Lowe Algal Ecology: Freshwater Benthic Ecosystems, 1996): Eftersom påväxtalgerna huvudsakligen är primärproducenter, upptar de en nyckelposition i det akvatiska ekosystemet mellan kemisk-fysikaliska respektive biologiska komponenter i näringsväven. De utgör alltså en viktig länk i ekosystemet, som direkt påverkar övriga organismsamhällen. anpassa sig till de nya förhållandena eller försvinna. Påväxtalgssamhället är vanligtvis artrikt i förhållande till andra organismsamhällen. Några få kvadratcentimeter substrat kan innehålla över 1 arter. Varje art har sitt tolerans- och preferensspektrum och tillsammans ger de därför mycket information om den miljö de lever i. Representativa påväxtalgprov kan alltså insamlas från några få kvadratcentimeter substrat och insamlingen stör därigenom inte ekosystemet. Påväxtalger har en relativt kort livscykel, vilket gör att de snabbt svarar på förändringar i miljön. De arter som finns kvar i samhället representerar väl de aktuella miljöförhållandena, eftersom påväxtalgerna är bland de första att reagera på stress samt att återkomma när förhållandena förbättras. Proven är enkla att handskas med och kräver liten plats för förvaring, vilket förenklar långtidslagring. Kiselalger kan förvaras i form av permanenta preparat, vilka direkt kan analyseras. Identifieringen är inte alltför svår. Taxonomin bygger i regel på cellernas morfologi, vilken kan studeras i ett ljusmikroskop. Utmärkt bestämningslitteratur finns för de flesta alggrupper och den uppdateras löpande. Eftersom påväxtalgerna är fastsittande, kan de inte fly undan ogynnsamma förändringar i miljön. De måste antingen 122

126 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Provtagningplatser Påväxtprovtagningen utfördes augusti 26. Prov för metod BIN RR6 togs enligt Naturvårdsverket Rapport 319 (1986) och prov för kiselalgsanalys enligt undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys, Version 2:2, i Naturvårdsverkets Handbok för miljöövervakning ( och SS-EN (23) Water quality. Guidance standard for the routine sampling and pretreatment of benthic diatoms from rivers. Provplatsernas läge framgår av Figur 12 och positionsangivelser finns i Tabell 41. BIN RR6 Provtagning För BIN RR6 insamlades på varje provtagningslokal ett organismprov, taget från så många olika typer av substrat som möjligt, samt från områden med olika ljusintensiteter och strömhastigheter. Detta görs för att erhålla en representativ bild av hela lokalen. Prov insamlades i två burkar, varav den ena förvarades mörkt och kallt i väntan på analys av levande material och den andra fixerades med formalin (till 2-4 %).. Tabell 41. Provtagningsplatser med positionsangivelser för undersökning av påväxtorganismer i Gullspångsälvens avrinningsområde 26. Benämning Lägesbeskrivning Koordinater Timsälven 326 Lungälven, vid fiskodling / Lungälven, vid väg / Kroppaälven, Gammelkroppa uppströms fiskodling / Kroppaälven, Gammelkroppa nedströms fiskodling 66193/ Svartälven 2242 Älgälven, uppströms Sävenfors / Älgälven, nedströms Sävenfors 66479/ Gullspångsälven 13 Gullspångsälven, Åråsforsarna /

127 S vartälven GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Liälven FREDRIKSBERG Lesjön LESJÖFORS Bred reven Älgälven # # Norrelgen Svartälven HÄLLEFORS Lersjön FILIPSTAD # Lungälven Daglösen # Saxån Torrvarpen Sörelegen Östersjön Öjevettern STORFORS Ullvettern Alkvettern ä Svart lven Timsälven KARLSKOGA Möckeln DEGERFORS Vänern Letälven Halvarsnoren GULL- SPÅNG # 13 Skagern Hovaån Krokebäcken Figur 12. Provtagningsplatser för påväxt i Gullspångsälvens avrinningsområde

128 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Analys Så snart som möjligt efter provtagningen analyserades de levande organismerna i mikroskop, vilket är nödvändigt för att kunna bestämma vissa växt- och djurgrupper. Kompletterande analys gjordes därefter på fixerat material och kiselalgspreparat Följande organismgrupper analyserades: bakterier (de som är synliga i ljusmikroskop), svampar, alger, rhizopoder (amöbor, skalamöbor, soldjur), ciliater och rotatorier (hjuldjur). Vid bearbetningen av det levande materialet uppskattades den relativa frekvensen enligt en skala från 1 till 5, där: 1 = mycket liten förekomst 2 = liten förekomst 3 = måttlig förekomst 4 = stor förekomst 5 = mycket stor förekomst. Vid bedömning av vattenkvaliteten utifrån påväxtsamhället sammanvägs information om artsammansättning, artantal, förekomst av indikatorarter/grupper, fördelningen av de olika ekologiska grupperna samt omgivningsfaktorer. Förhållandena på varje lokal bedöms vad gäller näringstillståndet enligt: mycket näringsfattigt tillstånd näringsfattigt tillstånd måttligt näringsrikt tillstånd näringsrikt tillstånd mycket näringsrikt tillstånd och föroreningspåverkan (huvudsakligen organisk) enligt: ingen/obetydlig påverkan svag påverkan tydlig påverkan stark påverkan mycket stark påverkan Utvärdering Organismerna delades in i fyra olika ekologiska grupper, utifrån deras allmänt sett huvudsakliga förekomst: S = saproba organismer, d.v.s. de som är toleranta mot organisk förorening E = eutrofa organismer, d.v.s. de som framför allt förekommer under näringsrika förhållanden O = oligotrofa organismer, d.v.s. de som föredrar näringsfattiga förhållanden I = indifferenta organismer, d.v.s. organismer med bred ekologisk tolerans. Inom var och en av de fyra ekologiska grupperna summerades kvadraterna på frekvensvärdena. Kvadreringen görs för att ge större tyngd åt organismer med stora individantal. Summorna omräknades därefter i procent och resultaten har åskådliggjorts i diagramform. Kiselalgsindex Provtagning På samtliga lokaler borstades påväxtmaterialet från ovansidan av 5 stenar ner i ca,5 liter vatten. Varje prov delades upp i två 25 ml burkar, som fixerades med etanol. Analys Kiselalgspreparat framställdes genom att påväxtmaterialet kokades med väteperoxid och tvättades (centrifugerades upprepade gånger) med avjoniserat vatten. Därefter inbäddades skalen i Naphrax (brytningsindex >1,6; Artbestämning och räkning av kiselalgsskal (>4 st) utfördes i ljusmikroskop med interferenskontrast vid 1x förstoring med oljeimmersionsobjektiv, enligt Naturvårdsverkets Handbok för miljöövervakning ( och 125

129 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 1 - Metodik SS-EN 1447 (25) Water quality. Guidance standard for the identification, enumeration and interpretation of benthic diatom samples from running waters. Utvärdering Uträkning av kiselalgsindexet IPS (Indice de Polluo-sensibilité Spécifique) samt stödparametrarna TDI (Trophic Diatom Index) och %PT (Pollution Tolerante valves) gjordes med hjälp av programvaran Omnidia ( Klassindelningen har gjorts enligt förslaget till reviderade Bedömningsgrunder 27: Klass IPS-värde %PT TDI 1 17,5 < 1 < ,5-17,5 < ,5 < > 8 5 <8 > 4 > 8 Vidare har det föreslagna surhetsindexet ACID (ACidity Index for Diatoms), som finns beskrivet i förslaget till reviderade Bedömningsgrunder 27, beräknats. Indexet visar vilken ph-regim vattnet tillhör enligt: phregim phmedelvärde phminimum surhetsindex ACID A 7,3 7,5 B 6,5-7,3 5,8-7,5 C 5,9-6,5 < 6,4 4,2-5,8 D 5,5-5,9 < 5,6 2,2-4,2 E < 5,5 < 4,8 < 2,2 Vattenkvalitetsklassen bestäms utifrån IPSindexet. I gränsfall mellan klasser bör även stödparametrarna %PT och TDI beaktas. Vattendragets surhetsregim bedöms enligt ovan angiven tabell. När ACID hamnar i grupperna C, D eller E ska en anmärkning göras om att det finns risk att vattendraget är antropogent försurat. 126

130 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Vattenkemi BILAGA 2 Analysresultat för vattenkemi år

131 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Vattenkemi VATTENKEMI 27 rinnande vatten Anmärkningsvärda värden är inramade. För parametrarna ph och alkalinitet avser Medel medianvärde. För övriga parametrar avses medelvärde. Plats Provnr Datum Temp. Färg Turb. ph Alk. Kond. TOC NO23-N Kjeld.-N Tot-N Tot-P NH4-N PO4-P C mg/l FNU mekv/lms/m mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 15 * , ,9,15-8, Gullspångs , ,1,15-7, älven , ,3,2-9, Bro, väg mot , ,2,18-8, Södra Råda , ,1,16-6, , ,1,16-6, <5 - - Min, ,9,15-6, <5 - - Medel 1, ,1,16-7, Max 23, ,3,2-9, ,2 8 6,4 6,9,12 4, Letälven ,5 7 2,1 6,7,13 5, Åtorp ,1 8 3,1 7,,14 5,2 9, ,4 8 2,1 6,9,13 5,1 9, ,3 65 1,9 6,9,15 5,5 9, , 7 1,8 7,2,17 6, ,7 55 1,8 7,,15 6,1 9, ,3 5 1,6 7,2,18 6,6 8, ,5 45 1,9 7,2,18 6,5 7, ,2 45 1,4 7,,16 6,6 7, ,8 5 1,9 7,,16 6,3 7, ,7 6 5,6 7,,16 5,6 7, Min,5 45 1,4 6,7,12 4,9 7, Medel 9,7 63 2,6 7,,16 5,8 8, Max 23, 8 6,4 7,2,18 6,6 1, ,1 7 6, 6,9,13 5, Letälven ,8 7 1,9 6,7,13 4, Möckelns ,1 8 2,7 7,2,18 5,6 9, utlopp ,6 7 2,1 7,,15 5,2 9, ,9 7 1,6 6,9,16 5,4 9, ,5 65 1,9 7,2,17 6, 9, ,5 5 1,2 7,,14 6, 9, ,4 45 1,4 7,2,17 6,2 8, ,6 45 1,3 7,2,17 6,1 7, ,3 45 1,5 7,1,16 6,5 6, ,2 45 1,9 7,,16 6,2 7, ,9 5 6,2 7,,16 5,5 7, Min,8 45 1,2 6,7,13 4,9 6, Medel 9,7 59 2,5 7,,16 5,7 8, Max 21,5 8 6,2 7,2,18 6,5 12, *Interkalibrering mellan ALcontrol och SLU. 128

132 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Vattenkemi Plats Provnr Datum Temp. Färg Turb. ph Alk. Kond. TOC NO23-N Kjeld.-N Tot-N Tot-P NH4-N PO4-P C mg/l FNU mekv/lms/m mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ,8 275,8 7,,21 1, Hovaån ,2 2 6,1 7,2,39 14, <1 Nötebron , ,1,27 9, , ,7 7,7,61 15, , ,7,74 17, , ,7 7,7,87 18, , ,,29 8, ,4 15 6,7 7,9 1,3 23, ,2 6 5,2 7,9 1,8 32, , ,6,65 16, , ,4,6 15, , ,1,28 1, Min,2 6,8 7,,21 8,4 6, Medel 8, ,7 7,5,61 16, Max 22, , 7,9 1,8 32, ,6 65 1,6 6,9,11 3,9 8, <5 - - Svartälven ,7 7,5 6,8,12 4, 9, Mynning i , 8 1,6 7,,12 4, 8, Möckeln ,1 6,5 6,9,11 3,7 9, ,2 65 1,8 7,1,16 4,1 8, ,3 6 1,7 7,1,18 4,6 7, ,5 5 1,4 7,,18 4,6 8, ,7 5 1,7 7,1,16 4,2 7, ,9 45 1,2 7,1,19 4,8 6, ,3 45,5 6,9,14 3,9 7, , 5,5 6,9,13 4, 7, < ,9 55,8 6,9,13 3,9 7, <5 - - Min,7 45,5 6,8,11 3,7 6, <5 - - Medel 9,1 58 1,1 7,,14 4,1 8, Max 2,3 8 1,8 7,1,19 4,8 9, ,4 11,7 6,4,8 3, Svartälven ,8 1,9 6,7,1 3,6 9, Hammaren ,1 7,9 6,7,17 4,3 8, ,8 6 1,4 7,,21 4,6 8, ,3 8 1,3 6,9,16 4, ,9 12 1,2 6,7,1 3, Min,4 6,7 6,4,8 3,3 8, Medel 9,1 9 1, 6,7,13 3,9 9, Max 2,1 12 1,4 7,,21 4, ,7 14,6 6,2,5 2, Älgälven ,7 1,5 6,4,6 2, nedströms ,1 8,8 6,8,11 3,1 8, Sävenfors ,2 8,9 7,,14 3,2 11 < ,4 1 1,1 6,8,12 3, ,8 13,9 6,6,9 2, Min,7 8,5 6,2,5 2,6 8,6 < Medel 9,5 15,8 6,7,1 2, Max 21,1 14 1,1 7,,14 3,

133 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Vattenkemi Plats Provnr Datum Temp. Färg Turb. ph Alk. Kond. TOC NO23-N Kjeld.-N Tot-N Tot-P NH4-N PO4-P C mg/l FNU mekv/lms/m mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ,8 7,4 6,6,12 3,7 9, Lesjöns , 7,6 6,8,12 4, utlopp ,9 7,6 6,8,14 4,2 8,9 < ,1 7 1,1 6,8,16 5,1 11 < ,3 7 1,1 6,7,12 3, ,2 1,9 6,5,9 3, Min,8 7,4 6,5,9 3,7 8,9 < Medel 9,2 75,8 6,8,12 4, Max 2,9 1 1,1 6,8,16 5, ,4 8,9 6,6,12 4, Lesjöälven ,6 7 1,2 6,7,12 4, Fransagen ,5 7,6 6,9,13 4,5 11 < ,3 11 1,2 7,1,18 5,4 11 < ,2 1 2,5 6,7,14 4, ,3 7,7 6,6,11 3,5 9, <5 - - Min,4 7,6 6,6,11 3,5 9,3 < <5 - - Medel 9,7 83 1,2 6,7,13 4, Max 21,5 11 2,5 7,1,18 5, ,8 1,6 6,3,5 2, Liälven , 9,9 7,4,34 6,8 8, nedströms ,4 9 1,2 7,5,38 8, Fredriksberg , 15 1,6 7,,18 4, ,8 11 1,1 7,2,23 5, ,9 1,8 6,5,7 2, Min,8 9,6 6,3,5 2,5 8, Medel 8,2 17 1, 7,1,21 4, Max 18, 15 1,6 7,5,38 8, ,1 11,6 6,6,6 2, <5 19 <1 Svartälven ,2 1,5 6,1,4 2,7 9, <1 Sågen ,8 11 1, 6,8,8 2, < ,9 8 1,1 6,2,4 2,2 9, <1 < ,8 1,7 6,4,8 2, <1 < ,1 1,9 6,8,11 2,7 9,5 < <1 < ,7 1 1,2 6,9,11 2,9 13 < <1 < ,3 15 1,2 6,5,8 2,5 13 < <5 <1 < ,1 1 1,2 6,7,9 2, <5 <1 < ,7 15 1,4 6,3,6 2, < ,5 15 1, 6,6,9 3, < ,8 12,9 6,4,6 2, <5 11 <1 Min,1 8,5 6,1,4 2,1 9,5 < <5 <1 <1 Medel 7,3 114,9 6,6,8 2, <1 Max 18,1 15 1,4 6,9,11 3, <1 13

134 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Vattenkemi Plats Provnr Datum Temp. Färg Turb. ph Alk. Kond. TOC NO23-N Kjeld.-N Tot-N Tot-P NH4-N PO4-P C mg/l FNU mekv/lms/m mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ,2 8 9, 6,9,11 5, 8, Timsälven ,6 9 3,2 6,7,12 5, Mynning i ,3 9 11,1 7,,14 5,5 9, Möckeln ,9 7 2,8 7,,13 4,9 8, ,5 7 11,5 7,1,29 7,4 8, ,2 6 4,7 6,9,19 5,7 8, ,2 5 3,3 7,,19 5,7 9, ,5 4 3,9 7,3,29 7,4 8, , 4 3,3 7,3,39 8,3 6, ,8 45 3,6 7,1,18 5,5 7, ,3 5 5,6 7,1,19 5,8 7, ,8 45 5,9 7,,15 5,1 6, Min,6 4 2,8 6,7,11 4,9 6, Medel 9,2 61 5,7 7,,19 6, 8, Max 2,2 9 11,5 7,3,39 8,3 11, ,8 11 2,6 6,7,1 4,7 8, Timsälven ,9 7 2,2 6,9,11 4,5 8, Lunedet ,7 55 2,7 7,,13 4,7 7, ,6 35 2, 7,,14 4,6 7,8 < ,5 4 2,1 7,,14 4,9 7, ,7 45 3,4 6,9,14 4,9 6, Min,8 35 2, 6,7,1 4,5 6,4 < Medel 9,9 59 2,5 7,,14 4,7 7, Max 2,7 11 3,4 7,,14 4,9 8, ,2 6,6 6,9,15 6, 7, Storforsälven ,8 55,7 7,,13 4,6 7, ,5 5 1,1 7,4,18 6,2 8, ,1 4 1,7 7,,18 7, 7, ,7 4 1,1 7,,16 5,9 5, ,1 45 1,2 6,9,14 4,6 7, Min 1,2 4,6 6,9,13 4,6 5, Medel 1,1 48 1,1 7,,16 5,7 7, Max 2,5 6 1,7 7,4,18 7, 8, ,3 65,5 6,8,12 4,7 8, Storforsälven ,7 55,7 7,,14 4,7 7, Storfors ,7 5 1,1 7,1,15 8,9 8, ,7 4 1,3 7,,16 4,8 7,5 < ,6 4 1,3 7,,15 4,9 5, ,8 45 1,3 6,9,14 4,6 7, Min 1,3 4,5 6,8,12 4,6 5,9 < Medel 9,8 49 1, 7,,15 5,4 7, Max 19,7 65 1,3 7,1,16 8,9 8, ,2 12,7 6,2,6 3, Skillerälven ,6 11,6 6,6,9 3, uppströms ,3 8,8 6,8,11 3, Filipstad ,5 7 1,2 6,9,14 3,7 1 < ,1 9 1,1 6,8,12 3,7 9, , 1 1,7 6,7,11 4, Min 1, 7,6 6,2,6 3,3 9,1 < Medel 9,5 95 1, 6,8,11 3, Max 2,3 12 1,7 6,9,14 4,

135 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Vattenkemi Jonsammansättning (mg/l) Anmärkningsvärda halter är inramade. Plats Provnr Datum Ca Mg Na K Alk SO 4 Cl Si Al Fe Mn mg/l mg/l mg/l mg/l mekv/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l ,67 2,22 7,18 1,69,21 7,3 11 6,71 1,16 1,45,579 Hovaån ,7 2,66 12,1 1,78, ,94,582 1,4,11 Nötebron ,52 2,3 6,3 1,99,27 6,8 9,5 5,52,84,925, , 3,1 1, 2,12,61 9,1 15 5,55,447 1,23, ,6 3,47 12,6 2,71, ,51,654 1,43, ,2 3,35 11,1 2,23,87 9,4 17 5,1,284 1,48, ,46 2,29 5,32 2,19,29 5,1 6,7 6,13 1,53 2,1, ,4 4,65 11,7 3,38 1, ,76,242 1,6, ,9 5,46 2, 4,22 1, ,36,146,612, ,2 3,5 1,9 3,5,65 9,6 13 7,57,976 1,55, ,9 3,45 11, 2,58, ,21,993 1,48, ,45 2,42 8,7 1,94,28 3 (71) 5,59,872 1,28,43 Min 8,52 2,22 5,3 1,69,21 5,1 6,7 5,1,15,612,351 Medel 16,6 3,19 1,5 2,49, ,24,72 1,37,758 Max 36,9 5,46 2, 4,22 1, ,57 1,53 2,1, ,,336 1,58 <,4,6 2,2 2,9 3,36,23,639,391 Svartälven ,34,357 1,84 <,4,4 2,6 3,3 3,88,22,715,262 Sågen ,7,415 1,53 <,4,8 2,4 2,6 3,73,224,72, ,88,37 1,52 <,4,4 2,4 2,8 2,86,187,53, ,9,33 1,5 <,4,8 <2, 2,4 2,58,172,65, ,76,398 1,8 <,4,11 <2, 2,9 1,49,144,957, ,27,378 1,59 <,4,11 <2, 2,5 2,2,157 1,5, ,68,473 1,84 <,4,8 <2, 2,9 2,42,211 1,3, ,79,482 1,8 <,4,9 <2, 3,3 2,55,163 1,29, ,36,425 1,87 <,4,6 2,4 2,3 3,4,253 1,24, ,47,439 1,97 <,4,9 3, 3,6 3,45,235 1,1, ,89,344 1,61 <,4,6 2,3 <2, 2,79,231,731,478 Min 1,88,37 1,5 <,4,4 2,2 2,3 1,49,144,53,262 Medel 2,67,39 1,7 <,4,8 2,5 2,9 2,85,21,96,444 Max 3,7,482 1,97 <,4,11 3, 3,6 3,88,253 1,3,88 132

136 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Vattenkemi Jonsammansättning (mekv/l) Anmärkningsvärda halter är inramade. Plats Provnr Datum Ca Mg Na K Alk SO 4 Cl mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l ,43,18,31,43,21,15,31 Hovaån ,64,22,53,46,39,25,42 Nötebron ,43,19,26,51,27,14, ,8,25,43,54,61,19, ,83,29,55,69,74,21, ,1,28,48,57,87,2, ,47,19,23,56,29,11, ,47,38,51,87 1,3,21, ,85,45,87,18 1,8,5, ,81,25,47,78,65,2, ,75,28,48,66,6,21, ,47,2,35,5,28,62 (2) Min,43,18,23,43,21,11,19 Medel,83,26,46,64,67,25,41 Max 1,85,45,87,18 1,8,62, ,15,3,7 <,1,6,5,8 Svartälven ,12,3,8 <,1,4,5,9 Sågen ,19,3,7 <,1,8,5, ,9,3,7 <,1,4,5, ,1,3,7 <,1,8 <,5, ,14,3,8 <,1,11 <,5, ,11,3,7 <,1,11 <,5, ,13,4,8 <,1,8 <,5, ,14,4,8 <,1,9 <,5, ,12,3,8 <,1,6,5, ,17,4,9 <,1,9,6, ,14,3,7 <,1,6,5 <,6 Min,9,3,7 <,1,4 <,5 <,6 Medel,13,3,7 <,1,8 <,5,8 Max,19,4,9 <,1,11,6,1 133

137 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Vattenkemi Metaller i vatten Anmärkningsvärda halter är inramade. Plats Provnr Datum Pb Cd Cu Cr Mo Ni Zn Co µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ,595,1,941,547,339,683 3,87,126 Letälven ,335 <,2,764,336,483,56 8,49,715 Åtorp ,343,17,83,335,389,438 4,69, ,236,1,697,412,666,576 3,14, ,25,27,833,447 2,3,695 2,81, ,31,12,933,375,636,723 2,67, ,272,71 1,27,55 1,5 1,3 3,56, ,131 <,2,957,52 1,14,899 1,72, ,158 <,2,986,574 1,4,971 1,5, ,31,68,884,395,694,659 1,52, ,247,63,864,334,57,633 2,32, ,462,58 1,56,432,395,924 3,31,17 Min,131 <,2,697,334,339,438 1,5,345 Medel,3,61,958,433,816,728 3,3,1166 Max,595,17 1,56,574 2,3 1,3 8,49, ,51,94 1,69,368,222,635 4,78,16 Letälven ,269 <,2,68,258,28,375 3,11,611 Möckelns ,324,112,886,316,188,419 4,94,665 utlopp ,314,116 1,3,26,258,442 4,49, ,338,76,872,261,253,467 3,36, ,363,449 1,39,248,246,728 7,46, ,177,55,794,167,218,634 2,32, ,12 <,2,882,166,211,591 1,64, ,167 <,2,918,149,241,58 1,54, ,354,5,869,169,37,598 1,43, ,231,34,836,224,274,538 2,22, ,876,9 2,6,389,253 1,4 6,47,957 Min,12 <,2,68,149,188,375 1,43,247 Medel,335,92 1,76,248,24,581 3,65,571 Max,876,449 2,6,389,37 1,4 7,46, ,6,225 1,85 1,89,557 1,5 7,22,365 Hovaån ,469,51 1,64,83,747,78 5,9,316 Nötebron ,84,238 1,64,837,148,732 6,45, ,54,119 1,19,56,297,69 3,6, ,977,157 2,6,999 1,46 1,63 6,36, ,83,145 1,41,642,581,914 4,42, ,43,554 3,44 1,53,287 1,35 11,, ,598,82 1,11,516,4,869 3,44, ,382 (<,1) 1,84,77 2,24 1,43 4,83, ,564,99 1,59,819,539 1, 5,38, ,782,117 1,42,742,533,98 6,53, ,3,2 2,42,857,23 1,37 6,79,251 Min,382,51 1,11,516,148,69 3,44,179 Medel,787,181 1,81,916,668 1,6 5,99,2863 Max 1,43,554 3,44 1,89 2,24 1,63 11,,

138 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Vattenkemi Plats Provnr Datum Pb Cd Cu Cr Mo Ni Zn Co µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ,249,18,567,159,79,239 3,26,459 Svartälven ,21,11,541,151,112,214 4,32,468 Mynning i ,243,129,546,167,93,286 3,98,748 Möckeln ,173,135,546,172,82,24 3,57, ,191,132,684,21,119,28 3,23, ,172,97,816,162,68,261 2,44, ,26,115 1,21,165,83,386 4,56, ,13 <,2,593,148,78,268 2,18, ,225,34,79,124,9,197 2,25, ,116,12,53,126,92,182 2,13, ,114,77,578,147,198,25 3,7, ,22,7 1,19,187,8,574 3,32,381 Min,114 <,2,53,124,68,182 2,13,218 Medel,185,93,77,159,98,278 3,25,469 Max,249,135 1,21,21,198,574 4,56, ,487,369 1,11,181,95,268 8,56,12 Svartälven ,328,227,499,26,136,234 6,18,823 Hammaren ,464,25,65,191,199,226 5,97, ,414,75,469,151,214,251 3,54, ,42,187,528,143,131,187 4,73, ,633,194,976,213,117,514 5,17,116 Min,328,75,469,143,95,187 3,54,649 Medel,458,217,75,181,149,28 5,69,85 Max,633,369 1,11,213,214,514 8,56, ,183,97,362,96,51,218 3,49,683 Lesjöns ,24,13,469,155 <,5,186 5,4,768 utlopp ,383,83,586,159 <,5,233 2,99, ,329,2,721,162,71,32 2,44, ,373,92,456,126 <,5,226 2,34, ,22,125 3,5,194,13 1,54 1,9,134 Min,183,2,362,96 <,5,186 2,34,639 Medel,621,91 1,16,149,54,454 4,59,819 Max 2,22,13 3,5,194,13 1,54 1,9, ,578,16,628,168,74,264 6,77,792 Lesjöälven ,16,136,762,155,81,273 6,16,831 Fransagen ,69,91,991,138,9,37 6,85, ,72 <,2 1,17 2,63,19,382 6,54, ,7,34,83,186,151,312 5,62, ,381,84 1,46,161 <,5,597 4,83,837 Min,381 <,2,628,138 <,5,264 4,83,719 Medel 1,1,128,969,573,12,366 6,13,929 Max 2,7,34 1,46 2,63,19,597 6,85,15 135

139 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Vattenkemi Plats Provnr Datum Pb Cd Cu Cr Mo Ni Zn Co µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ,378,195,314,182 <,5,2 4,,138 Svartälven ,271,17,254,163 <,5,213 4,92,838 Sågen ,435,138,236,22,6,165 3,17, ,297,157,294,187,58,165 5,65, ,36,67,29,18,82,128 2,3, ,46,88,376,25,375,173 2,54, ,384,13,26,214,115,113 1,52, ,428,115,318,275,91,24 3,, ,321 (<,2) (<1),175 (<,5) (<,5) 2,12, ,49,128,249,193,79,211 3,14, ,389,134,225,235,65,173 3,69, ,56,297 3,43,27,58 1,62 7,56,15 Min,271,67,26,163 <,5,113 1,52,838 Medel,382,147,556,23,94,39 3,61,1126 Max,56,297 3,43,275,375 1,62 7,56, ,79,116,913,558,333,842 3,93,174 Timsälven ,337,16,845,31,251,579 4,12,836 Mynning i ,536,153 1,4,457,251,679 4,79,23 Möckeln ,251,93,843,34,318,646 5,76, ,728,11 1,47,62,336,998 4,76, ,51,86 1,11,33,327,96 2,68, ,439,48 1,42,255,399 1,6 2,74, ,376 <,2 1,39,27,431 1, 2,5, ,411 <,2 1,4,29,543,679 2,2, ,47,76 1,11,322,459,888 3,2, ,353,45,984,358,424,988 2,34, ,573,6 1,73,434,45 1,28 3,19,15 Min,251 <,2,843,29,251,579 2,2,62 Medel,469,76 1,188,368,377,879 3,47,1146 Max,728,153 1,73,62,543 1,28 5,76, ,217,73,813,396,748,681 4,44,482 Storforsälven ,156,112,569,131,43,238 2,64, ,154,73,695,125,359,246 2,19, ,332 <,2 1,11,331 1,4,762 3,69, ,334,71,799,167 1,11,423 1,79, ,333 <,2 2,4,18,286 1,26 4,37,67 Min,154 <,2,569,125,286,238 1,79,294 Medel,254,63 1,64,222,722,62 3,19,43 Max,334,112 2,4,396 1,4 1,26 4,44, ,189,8,592,144,411,219 3,95,441 Storforsälven ,23,179 1,3,177,425,56 4,92,494 Storfors ,315,86,931,296,88,44 3,15, ,168 <,2,626,71,398,264 1,, ,287,7,723,88,42,226 1,35, ,357,56 1,6,16,334,649 2,64,355 Min,168 <,2,592,71,334,219 1,,321 Medel,258,72,962,156,466,384 2,84,1545 Max,357,179 1,6,296,88,649 4,92,

140 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Vattenkemi Plats Provnr Datum Pb Cd Cu Cr Mo Ni Zn Co µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ,994,189 1,55,779,967 1,54 9,78,687 Kilstabäcken ,952,13 2,17,824 6,61 2,1 6,15,516 Forsby ,5,82 1,77,526 19,6 3,73 5,8, ,789,37 2,1,412 2,2 1,9 3,, ,56,232 3,69,931 3,91 2,63 9,74, ,66,294 3,56 1,45 4, 2,84 13,8,464 Min,789,37 1,55,412,967 1,9 3,,224 Medel 1,17,161 2,46,82 6,21 2,32 7,93,448 Max 1,66,294 3,69 1,45 19,6 3,73 13,8,

141 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Vattenkemi VATTENKEMI 27 sjöar Anmärkningsvärda halter är inramade Plats Provnr Datum Djup Temp Färg ph Alk Kond Syre Syrem. TOC NH4-N NO23-N Kjeld.-N Tot-N Tot-P m C mg/l mekv/l ms/m mg/l % mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l * Skagern ,5 18,2 35 7,2,17 5,5 9,6 14 7, * ,6 4 6,9,15 5,5 9,7 87 7, ,5,3 7 6,6,11 4,4 13,9 97 9, Möckeln ,5 18,8 4 7,1,16 5,9 9,2 12 9, ,3 65 6,4,15 5,9 1,3 76 9, ,4 45 6,8,16 6,1 6,9 72 7, ,5,4 8 6,7,14 4,7 13, <5 Bredreven ,5 2,1 55 7,,11 4,5 9, ,6 - < ,8 14 6,4,13 4,7 4, ,9 11 6,2,11 4,3 3, ,5,5 7 6,4,1 4,8 12,8 91 9, Lonnen ,5 19,7 4 7,18 5,3 8,6 97 7,6 - < ,7 11 6,7,63 16,9 8, , 6 6,7,28 6,3 1,5 16 7,7 - < ,5,8 7 6,5,11 5,1 13, Ullvettern ,5 21,3 35 7,,14 4,8 9,8 17 7,1 - < ,8 7 6,3,13 5,6 9,9 74 8, ,6 3 6,7,13 4,7 4,8 13 7,1 - < ,5,3 8 6,7,14 4,9 13, Öjevettern ,5 2,8 45 7,1,14 5,2 9,5 18 7,8 - < ,3 9 6,5,17 5,3 7, ,5 12 6,6,26 6,1,8 8,1 9, ,5,1 4 7,1,18 5,2 13,7 95 5, <5 Östersjön ,5 2, 45 7,1,15 4,5 9,4 16 7,3 - < ,9 55 7,,16 4,8 11,9 8 7, < ,8 5 6,4,15 4,9 2,3 22 7,

142 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Vattenkemi Plats Provnr Datum Djup Temp Färg ph Alk Kond Syre Syrem. TOC NH4-N NO23-N Kjeld.-N Tot-N Tot-P m C mg/l mekv/l ms/m mg/l % mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ,5,4 11 6,6,9 3,8 12, <5 Daglösen, ,5 2,1 55 7,1,13 4,5 9, centrala ,5 1 6,8,12 4,5 7, ,6 7 6,4,12 4,6 5, ,5,1 1 6,5,1 4, 14, Daglösen, ,5 2,3 65 7,,13 4,5 9, norra ,9 11 6,9,25 9,4 12, ,4 1 6,4,17 5,1 1, 9, ,5,1 11 6,4,1 3,4 13, <5 Lersjön ,5 2,5 7 7,,11 3,4 9,6 19 9,8 - < ,6 12 6,4,19 4,1 7, ,4 9 6,3,1 3,5 3, Plats Provnr Datum Aluminium ph Färg Turbiditet Järn Mangan mg/l mg/l FNU mg/l mg/l Skagern ,75 6,8 55 2,1,17 <.2 (råvattenkontroll) ,71 7,1 4 1,3,12 <.2 Råvattnet tas vid ett djup på 4m. 139

143 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Vattenkemi Temperatur och syreprofiler Anmärkningsvärda halter är inramade Plats Provnr Datum Djup Temp Syreh Syrem Provnr Datum Djup Temp Syreh Syrem m C mg/l % m C mg/l % Vinterprovtagning Sommarprovtagning Utgick pga osäker is ,5 18,2 9,6 14 SKAGERN ,1 9, ,9 9, ,6 9, ,1 9, ,9 9, ,9 9, ,9 9, ,8 9, ,8 9, ,8 9, ,8 9, ,4 9, ,6 9, ,6 9, ,5,3 13, ,5 18,8 9,2 12 MÖCKELN , 13, ,5 9, , 13, ,4 9, ,2 13, ,2 9, ,3 13, ,2 9, ,5 13, ,2 9, ,6 12, ,9 8, ,6 12, ,9 8, ,6 12, ,4 7, ,1 11, ,3 7, ,3 1, ,4 6, ,5,4 13, ,5 2,1 9,7 111 BREDREVEN ,4 12, ,1 9, ,7 11, , 7, , 11, ,2 7, ,2 1, ,4 4, ,3 9, ,2 4, ,6 8, ,2 3, ,7 7, , 3, ,8 5, ,9 3, ,8 4, ,5 8,9 3,

144 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Vattenkemi Plats Provnr Datum Djup Temp Syreh Syrem Provnr Datum Djup Temp Syreh Syrem m C mg/l % m C mg/l % ,5,5 12, ,5 19,7 8,6 97 LONNEN ,5 12, ,6 8, ,7 12, ,4 7, ,6 9, ,3 2, ,7 8, , 1, ,5,8 13, ,5 21,3 9,8 17 ULLVETTERN ,2 13, ,3 9, ,3 13, ,4 8, ,8 12, ,2 7, ,3 11, , 6, ,5 1, ,3 5, ,8 1, ,6 4, ,8 9, ,5 12,6 4, ,5,3 13, ,5 2,8 9,5 18 ÖJEVETTERN ,6 13, ,8 9, ,9 12, ,8 9, ,1 12, ,4 7, ,2 11, ,3 6, ,3 1, ,1 5, ,3 9, ,7 4, ,3 8, ,1 3, ,3 7, ,5 13,5, ,5,1 13, ,5 2, 9,4 16 ÖSTERSJÖN ,4 13, ,8 9, ,1 13, ,7 8, ,3 12, ,4 8, ,7 12, ,3 7, ,9 12, ,9 6, ,9 12, ,3 4, ,9 12, ,9 3, ,5 2,9 11, ,5 11,8 2, ,5,4 12, ,5 2,1 9,5 16 DAGLÖSEN, ,6 11, , 9,4 18 CENTRALA , 11, ,1 8, ,2 1, ,6 8, ,3 1, ,9 8, ,5 1, ,4 6, ,8 1, ,9 5, ,9 1, ,1 5, , 8, ,4 5, ,1 8, ,8 5, ,5 7, ,5 9,6 5,

145 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Vattenkemi Plats Provnr Datum Djup Temp Syreh Syrem Provnr Datum Djup Temp Syreh Syrem m C mg/l % m C mg/l % ,5,1 14, ,5 2,3 9,6 19 DAGLÖSEN, ,1 13, ,1 9,2 13 NORRA ,6 13, ,9 8, ,8 12, ,5 9, ,9 12, ,3 6, ,9 12, ,8 3, ,9 12, ,4 1, ,5,1 13, ,5 2,5 9,6 19 LERSJÖN ,7 13, ,4 9, ,6 12, ,3 8, , 12, ,9 8, ,3 11, ,9 5, ,4 1, ,6 4, ,6 1, , 4, ,6 8, ,7 3, ,5 3,6 7, ,5 12,4 3, Syre (mg/l) Temp ( C) Utgick p.g.a. osäker is Djup (m) Temp Syre 11. Skagern Skagern

146 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Vattenkemi 5 Syre (mg/l) Temp ( C) 5 Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Temp Syre 25 Djup (m) Temp Syre 13. Möckeln Möckeln Syre (mg/l) Temp ( C) 5 Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Temp Syre 2 Djup (m) Temp Syre 253. Bredreven Bredreven Syre (mg/l) Syre (mg/l) Temp ( C) 2 Temp Djup (m) Temp Syre 1 Djup (m) Temp Syre 31. Lonnen Lonnen

147 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Vattenkemi Syre (mg/l) Temp ( C) Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) 35. Ullvettern Temp Syre 15 Djup (m) 35. Ullvettern Temp Syre Syre (mg/l) Syre (mg/l) Temp ( C) 5 Temp ( C) Djup (m) Temp Syre 2 Djup (m) Temp Syre 37. Öjevettern Öjevettern Syre (mg/l) Temp ( C) 5 Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) 39. Östersjön Temp Syre 2 Djup (m) 39. Östersjön Temp Syre 144

148 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Vattenkemi 5 Syre (mg/l) Temp ( C) 5 Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Temp Syre 341. Daglösen centrala Djup (m) 341. Daglösen centrala Temp Syre Syre (mg/l) Syre (mg/l) Temp ( C) Temp ( C) Djup (m) Daglösen norra Temp Syre 15 Djup (m) Daglösen norra Temp Syre 5 Syre (mg/l) Temp ( C) 5 Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Temp Syre 2 Djup (m) Temp Syre 351. Lersjön Lersjön

149 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 2 Analysresultat Vattenkemi Siktdjup och klorofyll 27 Plats Provnr Datum Siktdjup Klorofyll a (,5 meters djup) m µg/l 11 Skagern ,2 3,3 13 Möckeln ,4 4, 253 Bredreven ,3 9,3 31 Lonnen , 7,8 35 Ullvettern ,3 7,3 37 Öjevettern , Östersjön , Daglösen, centrala , Daglösen, norra , 6,6 351 Lersjön , 14 Anmärkningsvärda halter är inramade. 146

150 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 3 Referensvattendrag BILAGA 3 Analysresultat för referensvattendrag år

151 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 3 Referensvattendrag Plats Datum Temp. ph Kond. Ca Mg Na K Alk. SO 4 Cl F C ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mg/l Gullspångs ,2 6,94 5,48,246,87,158,22,168,96,14,11 älven, ,9 7,4 5,35,233,82,147,21,165,95,14,11 Gullspång ,4 7, 5,46,237,84,156,22,164,98,14, ,3 7,7 5,39,234,85,154,21,164,94,14, ,3 7,13 5,43,234,84,153,21,175,96,15, ,4 6,82 5,59,239,89,162,23,18,97,16, ,2 6,93 5,48,24,83,15,22,181,95,14, ,3 7,3 5,54,245,91,16,22,187,95,15, ,5 7,7 5,46,236,84,153,21,171,97,15, ,7 7,5 5,5,238,83,148,21,173,1,14, ,2 6,86 5,58,248,85,156,22,173,97,14, ,8 6,93 5,59,24,87,159,21,168,99,14,11 Min,9 6,82 5,35,233,82,147,21,164,94,14,11 Medel 9,9 7,2 5,49,239,85,155,22,172,97,14,12 Max 23,4 7,13 5,59,248,91,162,23,187,1,16,13 Plats Datum NH 4 -N NO 23 -N Kjeld.-N Tot.-N PO4-P Tot.-P Abs. (of) Abs. (f) KMnO 4 Si TOC µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 42/5 42/5 mg/l mg/l mg/l Gullspångs ,139,17 32,9 2,25 6,3 älven, ,144,118 34,2 2,19 8,4 Gullspång ,145,113 36,6 2,32 8, ,142,111 34,2 2,56 6, ,167,14 35,3 1,91 7, ,133,92 39,3 1,96 8, ,17,98 35,5 2,3 7, ,121,94 38,4 1,9 7, ,136,97 32,8 1,97 7, ,128,11 27,4 1,77 8, ,123,14 32,8 1,76 7, ,114,11 31,9 1,46 7,8 Min ,114,92 27,4 1,46 6,3 Medel ,139,13 34,3 2,1 7,7 Max ,17,118 39,3 2,56 8,5 Plats Datum Fe Mn Cu Zn Al Cd Pb Cr Ni Co As V µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Gullspångs ,8,83 2, 15,5,18,68,6,46,31,34 älven, ,3,91 2,3 16,5,16,67,62,42,31,34 Gullspång ,9,85 2,8 17,8,25,66,64,61,3, ,4,8 2,2 13,7,16,65,59,37,29, ,,86 2,4 12,9,32,73,68,54,32, ,,91 2,9 13,1,24,44,87,71,35, ,81 2,7 16,9,34,49,88,83,34, ,81 2,5 12,8,33,47,96,77,37, ,2,71 2,4 12,1,22,46,72,47,31, ,3,7 2,4 86,8,14,4,68,37,28, ,2,75 3,3 91,17,2,39,87,34,29, ,8,75 2, 77,7,11,36,73,33,27,21 Min 11 4,2,7 2, 77,5,11,36,59,33,27,21 Medel 195 9,2,81 2,5 126,9,22,53,74,52,31,32 Max 29 18,91 3,3 17,17,34,73,96,83,37,41 148

152 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 4 Interkalibrering BILAGA 4 Resultat från interkalibrering mellan ALcontrol och SLU år

153 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 4 Interkalibrering Med anledning av att analyser utförs vid två olika laboratorier, ALcontrol och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), har en interkalibrering utförts. Detta för att analysresultaten från de olika laboratorierna ska kunna jämföras. Interkalibreringen avser ph-värde, alkalinitet, organiskt material (TOC), totalfosfor och totalkväve vid provpunkten Gullspångsälven, Gullspång (15). Korrigeringar utifrån interkalibreringen I figurer där analysvärden för år 27 redovisas har resultaten från provpunkten Gullspångsälven, Gullspång (15) korrigerats utgående från interkalibreringen. Detta genom att SLU:s halter har anpassats till ALcontrols nivå. I tidsseriediagrammen liksom i resultattabellerna för referensstationerna i bilaga 3 redovisas SLU:s analysresultat okorrigerade. För transportberäkningar har resultaten korrigerats utgående från interkalibreringen genom att ALcontrols värden anpassats till SLU:s nivå (Bilaga 6). Denna justering görs för att skapa jämförbarhet med andra transportberäkningar gjorda av SLU (nationella belastningsberäkningar för Västerhavet och Östersjön). I tabellen över transporter redovisas både korrigerade och okorrigerade data. Jämförelse av resultat mellan SLU och ALcontrol SLU:s ph-värden var i medeltal något lägre än ALcontrols värden och medelavvikelsen beräknades till -2 %. Alltså räknades SLU:s ph-värden upp med 2 % för att anpassas till ALcontrols nivå. Alkaliniteten var i medeltal något högre i de prover som analyserats vid SLU. Medelavvikelsen var 4 %. Följdaktligen räknades SLU:s analysvärden ned med 4 %. Halterna av organiskt material mätt som TOC var något högre i de prover som analyserades vid SLU. Medelavvikelsen var 2 %. SLU:s analysresultat har alltså räknats ned med motsvarande procent för att anpassas till ALcontrols nivå. Vid beräkning av transporten av organiskt material har ALcontrols värden i stället räknats upp till SLU:s nivå. Fosforhalten (Tot-P) var i medeltal 25 % lägre vid SLU:s mätningar. SLU:s analysresultat räknades därför upp med 25 % för att anpassas till ALcontrols nivå, med undantag för transportberäkningar där ALcontrols värden anpassades till SLU:s nivå. Kvävehalterna (Tot-N) var i medeltal lägre i de prover som analyserades vid SLU (-9 %), varvid SLU:s värden räknades upp för att anpassas till ALcontrols nivå. I transportberäkningar för kväve har dock istället ALcontrols värden räknats ned på motsvarande sätt. Nuvarande kriterier för ackreditering innebär att skillnader kan förekomma mellan olika laboratorier beroende på att olika provhantering och modifiering av analysmetoder accepteras. Det går därför inte att säga att något av laboratorierna har mer rätt eller fel analysresultat än det andra eftersom både SLU och ALcontrol uppfyller kriterierna för ackreditering. Resultaten från interkalibreringen redovisas i tabellen på nästa sida. 15

154 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 4 Interkalibrering Plats Lab. Datum ph Alk. TOC Tot-N Tot-P mekv/l mg/l µg/l µg/l 15 ALcontrol ,9,15 8, Gullspångsälven, ,1,15 7, Gullspång ,3,2 9, ,2,18 8, ,1,16 6, ,1,16 6,7 64 <5* Min 6,9,15 7,5 5 <5 Medel 7,1,16 8, Max 7,3,2 9, SLU ,4,165 8, Gullspångsälven, ,7,164 6, Gullspång ,82,18 8, ,3,187 7, ,5,173 8, ,93,168 7, Min 6,8,164 6, Medel 7,,171 7, Max 7,1,187 8, Avvikelse mellan SLU % och ALcontrol i %: % % % % Medelavvikelse % ph Alk TOC N P Omräkningsfaktor,98 1,4 1,2,91,75 * I normala fall används halva värdet i beräkningar med värden under rapporteringsgränsen. I det här fallet blir dock den procentuella skillnaden mellan värdena <5 och 5 orimligt stor, varför värdet 4 använts i beräkningen i stället. 151

155 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier 152

156 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier BILAGA 5 Tidsserier för vattenkemi 153

157 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier Tabellerna visar medel- (median för ph och alkalinitet), max- och minvärden för vattenkemi i rinnande vatten. 154

158 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier ph Alkalinitet Konduktivitet Tot-P Tot-N TOC År mv max min mv max min mv max min mv max min mv max min mv max min 15. Gullspångsälven, Södra Råda (Värden från SLU) 74 7,1 7,5 6,2,12,15,3 6,3 7,1 5, ,2 5,9 5,2 75 6,9 7,2 5,9,13,17,11 6,1 6,7 5, ,5 7, 4,3 76 7,1 7,3 6,7,14,19,12 6,3 6,5 6, ,8 8,3 5,2 77 6,9 7,2 6,7,12,14,11 6,3 7, 5, ,3 7,3 4, 78 6,9 7,3 6,7,12,15,11 6, 6,2 5, ,9 6,7 5,1 79 6,9 7,1 6,9,13,15,12 6,2 6,3 6, ,4 7,4 5, 8 6,9 7,1 6,6,13,14,11 6,1 6,2 5, ,5 8,5 5,6 81 6,9 7,2 6,5,12,14,11 5,7 6,1 5, ,4 9, 6,5 82 6,9 7,5 6,8,13,14,11 5,4 5,7 5, ,1 8,7 6,9 83 7, 7,2 6,7,13,14,12 5,4 5,6 5, ,6 8,1 6,1 84 7, 7,2 6,9,14,16,13 5,3 6,4 6, ,1 7, 5,5 85 7, 7,2 6,7,13,15,13 6,2 6,3 5, ,6 7,6 5,9 86 7, 7,3 6,8,14,17,13 6, 6,2 5, ,1 7,9 5,8 87 6,9 7,2 6,5,14,15,13 5,9 6,1 5, ,2 8,9 6,6 88 6,9 6,9 6,8,15,18,13 5,8 5,9 5, ,4 1 6,1 89 6,9 7, 6,8,15,19,14 5,6 5,8 5, ,2 8, 6,4 9 6,8 7, 6,6,16,18,14 5,6 5,9 5, ,6 8, 5,5 91 6,9 7, 6,8,16,18,14 5,8 6,1 5, ,5 1 5,3 92 6,8 7,7 6,7,17,29,14 5,9 6,8 5, ,4 8,4 5,4 93 6,9 7,1 6,8,17,19,16 6,2 6,4 6, ,5 7,6 5,4 94 6,9 7,2 6,9,17,2,15 6,2 6,4 6, ,4 8,1 5,8 95 6,9 7,1 6,7,16,17,15 6,2 6,5 5, , 8,1 6,3 96 6,9 7,2 6,9,16,18,15 6,3 7,1 6, , 8,2 5,3 97 7, 7,3 6,8,17,2,16 6,3 6,8 6, ,8 7,9 5,8 98 7,1 7,2 6,9,17,18,16 6,4 6,6 6, ,6 8,3 5,5 99 7, 7,3 6,8,16,18,15 6,3 6,4 5, ,3 8,3 6,3 7,1 7,5 6,8,16,17,14 6, 6,3 5, ,4 7,9 6,6 1 6,9 7,1 6,6,14,17,14 5,7 6, 4, ,9 8,6 6,7 2 7, 7,1 6,8,15,16,14 5,1 5,4 4, ,7 8,3 6,5 3 7, 7,2 6,8,16,18,14 5,2 5,4 4, ,6 7,4 6, 4 7, 7,1 6,8,17,19,16 5,4 5,5 5, ,4 7, 5,8 5 7,1 7,2 6,9,17,19,16 5,4 5,5 5, , 8,4 6,2 6 7,1 7,2 6,9,18,19,16 5,6 5,8 5, ,4 8,1 6,8 7 7, 7,1 6,8,17,19,16 5,5 5,6 5, ,7 8,5 6,3 ph Alkalinitet Konduktivitet Tot-P Tot-N TOC År mv max min mv max min mv max min mv max min mv max min mv max min 121. Letälven, Åtorp 89 7,1 7,2 7,,27,32,12 5,6 6,8 4, ,6 1 5,4 9 7, 7,2 6,6,18,2,13 5,8 6,6 4, ,9 7,5 6, 91 6,9 7,1 6,7,18,21,15 5,7 6,1 5, ,1 7,8 6,5 92 6,8 6,8 6,8,21,52,16 6,1 6,5 5, ,8 8, 5,4 93 6,7 6,9 6,5,19,21,15 5,4 6,9 4, ,2 7,6 6,9 94 6,9 7,3 6,5,18,25,14 6,2 6,9 5, ,1 7,7 5,3 95 6,8 7, 6,7,16,18,14 5,6 6,4 4, ,6 8,1 5,7 96 6,9 7,1 6,7,18,21,15 6,3 6,8 5, ,5 9,6 6,1 97 6,9 7,1 6,7,17,23,14 6,2 6,8 5, ,4 8,5 6,4 98 7, 7,1 6,8,16,19,14 5,7 6,2 5, ,3 9,4 7,1 155

159 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier ph Alkalinitet Konduktivitet Tot-P Tot-N TOC År mv max min mv max min mv max min mv max min mv max min mv max min 121. Letälven, Åtorp 99 6,8 6,9 6,6,15,19,13 5,2 5,8 4, ,7 9,4 7,3 6,9 7,3 6,7,16,2,13 5,1 5,8 4, ,4 11 7, 1 6,9 7,1 6,7,16,2,13 5,4 6,8 4, ,3 9,7 6,9 2 7,1 7,3 6,8,17,25,13 5,3 6,8 4, ,3 8,2 6,6 3 7,2 7,4 6,6,19,24,15 6,2 7, 5, ,1 7,7 6,4 4 7,1 7,3 6,8,16,2,14 5,7 6,6 5, , 11 5,4 5 7,2 7,4 6,9,18,27,14 6,2 7,4 5, ,6 11 6,9 6 7, 7,2 6,6,17,22,13 5,9 6,7 4, , 9, 7,3 7 7, 7,2 6,7,16,18,12 5,8 6,6 4, ,8 1 7, 125. Letälven, Möckelns utlopp 89 7,1 7,3 6,9,17,2,12 5,3 7, 4, ,7 9,3 5,7 9 7, 7,1 6,7,16,17,12 5,5 6, 4, ,8 7,4 5,7 91 6,9 7, 6,8,16,19,14 5,3 5,9 4, ,8 7,2 6,2 92 6,8 7, 6,6,18,21,15 5,7 6,6 5, ,5 6,7 6,1 93 6,7 6,9 6,5,18,21,15 5,4 6,8 4, ,7 7,5 6, 94 6,8 7, 6,5,18,19,15 5,9 6,7 5, ,5 7,2 6,1 95 6,9 7, 6,6,15,17,13 5,5 6,7 4, ,1 6,9 5,2 96 6,8 7, 6,7,17,2,15 5,9 6,5 5, ,2 1 6, 97 6,9 7,1 6,6,17,2,14 5,9 6,8 4, ,7 8,6 6,6 98 7, 7,1 6,8,16,18,14 5,6 6,1 5, ,3 9,4 6,8 99 6,9 7, 6,6,15,18,13 5, 5,7 4, ,7 9,6 7,8 6,9 7, 6,5,15,19,13 5,1 6, 4, ,4 9,4 7, 1 6,9 7,2 6,6,15,18,13 5,3 6,6 4, ,2 1 7, 2 7, 7,2 6,8,15,23,12 5,1 6,6 4, ,3 8,2 6,7 3 7,1 7,3 6,5,18,21,14 5,7 6,8 5, ,3 8,4 6,4 4 7, 7,2 6,7,16,17,13 5,4 6, 5, ,8 7,8 5,6 5 7,2 7,4 6,9,17,24,14 5,9 6,8 4, ,3 1 6,9 6 6,9 7,3 6,3,16,2,9 5,6 6,4 4, ,2 9,2 7,3 7 7, 7,2 6,7,16,18,13 5,7 6,5 4, ,9 12 6, Hovaån, Nötebron 89 7,6 7,7 7,4 1,41 2,1,6 22,8 32, 12, ,6 13 5,1 9 7,5 8,1 7,1,72 2,,35 21,2 39,2 1, ,7 91 7,4 7,7 6,9,72 1,2,32 15,3 18,6 12, ,4 7,9 7,1,75 2,24,32 19,1 29,2 13, ,5 93 7,4 7,9 7,,64 2,,35 17,4 3,5 12, ,8 94 7,3 8, 6,9,7 2,5,34 21,5 4, 13, ,2 95 7,4 7,6 6,9,57 1,7,26 17, 31, 1, ,9 96 7,4 7,6 7,2 1,4 2,,32 22,8 36, 13, , 97 7,4 8, 7,,58 1,8,24 17,5 34, 12, , 98 7,3 7,7 6,9,52,9,18 12,7 18, 8, ,2 7,7 7,,57 1,9,24 15,8 33, 1, ,6 7,2 7,6 6,8,55 1,2,19 14, 21,8 9, ,8 1 7,3 7,7 6,9,67 1,72,21 17,4 32,8 8, ,2 2 7,8 8,2 7,1 1,11 2,26,24 23,9 41, 1, ,4 3 7,8 8,4 7,,91 1,9,45 23,2 37,1 15, ,9 4 7,6 8, 6,9,8 1,9,17 22,1 36,6 11, ,4 5 7,6 8,1 7,2,64 2,1,33 2,4 35,1 13, ,9 6 7,6 7,9 6,8,97 1,6,18 2,3 29,9 1, ,9 7 7,5 7,9 7,,61 1,8,21 16,1 32,7 8, ,9 156

160 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier ph Alkalinitet Konduktivitet Tot-P Tot-N TOC År mv max min mv max min mv max min mv max min mv max min mv max min 21. Svartälven, mynning i Möckeln 74 6,8 6,8 6, ,4 4,7 3, ,8 6,9 6, ,2 4,9 3, , 7,2 6, ,4 4,8 4, ,8 7,2 6,5,1,13,8 4,5 5,5 4, ,9 7,1 6,8,11,12,8 4, 4,5 3, ,8 7,2 6,6,11,12,1 4, 4,6 3, ,7 7,4 6,3,1,11,3 3,6 3,7 3, ,6 7, 6,3,9,9,6 3,3 3,5 3, ,9 7,1 6,6,8,13,7 3,4 3,8 3, ,9 7, 6,8,8,1,6 3,5 3,9 3, ,9 7,2 6,7,9,11,7 3,7 4,2 3, ,8 7, 6,6,9,1,8 4,5 5,9 4, ,7 7,3 6,4,1,12,9 3,9 4,1 3, ,7 6,9 6,5,12,19,1 4, 4,1 3, ,9 6,9 6,6,13,16,11 3,3 3,5 3, , 7, 6,8,14,17,1 3,7 4,1 3, ,5 8,7 5,5 9 7, 7,2 6,5,12,2,1 4,3 5,6 3, ,3 7, 5,8 91 6,8 7, 6,7,13,15,11 4,1 4,6 3, ,2 6,7 5,7 92 6,8 7, 6,6,14,2,12 4,5 5,7 3, , 6,4 5,1 93 6,7 8,3 6,5,16,2,11 4, 4,9 3, ,7 7,2 6,2 94 6,8 7,1 6,5,14,22,12 4,3 5,4 3, ,1 6,8 5,3 95 6,8 6,9 6,7,13,19,12 4,4 5,3 3, ,8 6,4 4,7 96 6,8 6,8 6,7,14,17,11 4,4 6,1 3, ,1 9,3 5,7 97 6,9 7, 6,7,14,18,11 4,6 5,9 4, ,9 7,8 5,4 98 6,9 7,1 6,7,14,22,13 4,3 5,5 4, ,8 9,2 6,4 99 6,8 6,9 6,5,13,16,12 4,1 4,3 3, ,2 9,2 7,1 6,9 7, 6,6,13,18,12 4, 4,5 3, ,8 9,7 6,7 1 6,9 7, 6,7,12,18,11 4,1 5,2 3, ,7 9, 6,6 2 7,1 7,3 6,7,14,23,11 4, 5, 3, ,1 7,5 6,2 3 7, 7,4 6,8,15,21,12 4,3 4,9 3, ,7 7,6 5,8 4 7, 7,4 6,7,14,21,12 4,4 6,8 3, ,4 7,3 5,5 5 7,1 7,2 6,6,16,23,1 4,2 5,1 3, ,4 15 6,6 6 6,9 7,2 6,6,15,19,12 4,3 4,8 3, ,4 8,6 6,8 7 7, 7,1 6,8,14,19,11 4,1 4,8 3, ,2 9,5 6, Svartälven, Hammaren 89 6,8 7,1 6,3,14,18,7 3,5 4,8 2, ,4 9,5 5,9 9 6,7 7, 6,4,12,23,7 4,1 6, 3, ,9 9,8 6,9 91 6,7 7, 6,6,11,16,1 3,8 4,3 3, , 1 8, 92 6,7 6,9 6,5,15,22,11 4,5 6,2 3, ,5 9,4 4,4 93 6,6 6,8 6,4,14,16,11 3,6 4, 3, ,4 1 6,8 94 6,6 6,9 6,4,12,46,11 4,6 7,2 3, , 9,4 7,1 95 6,7 6,8 6,5,12,13,1 3,6 4,1 3, ,9 1 5,8 96 6,8 6,9 6,6,19,23,12 5, 6,4 4, ,7 11 7,1 97 6,8 7,1 6,5,14,24,9 4,3 5,6 3, ,4 11 7,3 98 6,8 6,9 6,6,14,16,11 4, 4,3 3, ,8 12 7,8 99 6,7 6,8 6,4,13,17,9 3,7 4,4 3, ,1 6,6 6,8 6,5,12,18,1 3,7 4,1 3, ,9 13 7,5 1 6,7 6,9 6,3,13,2,9 3,7 5,2 3, ,2 11 6,5 2 6,9 7,1 6,5,13,18,9 3,8 4,4 3, ,8 9,9 7,6 3 6,9 7,1 6,8,15,21,12 4,2 5,3 3, ,4 1 7,4 4 6,7 6,8 6,5,13,18,1 4, 4,7 3, ,2 11 6,7 157

161 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier ph Alkalinitet Konduktivitet Tot-P Tot-N TOC År mv max min mv max min mv max min mv max min mv max min mv max min 241. Svartälven, Hammaren 5 6,9 7, 6,6,16,19,12 4, 4,4 3, ,4 11 7,4 6 6,8 7, 6,5,16,3,8 4,5 6, 3, ,9 7 6,7 7, 6,4,13,21,8 3,9 4,6 3, ,6 11 8, Älgälven, nedströms Sävenfors 89 6,9 7, 6,4,16,24,8 3,2 4, 2, ,4 8,6 6,5 9 6,7 7, 6,6,12,17,1 3,7 4,2 3, ,4 9,7 7,6 91 6,7 6,9 6,3,11,14,8 3,6 5,7 2, ,1 1 7,2 92 6,7 6,9 6,6,12,23,11 3,6 4,1 3, ,2 12 8,1 93 6,7 7,6 6,5,15,22,13 3,3 4, 2, ,4 11 7,6 94 6,6 6,8 6,3,12,19,1 3,5 4, 3, ,3 9,2 4,2 95 6,7 6,8 6,5,11,16,9 3,4 3,7 2, ,4 9,2 5,9 96 6,8 6,9 6,6,14,18,12 3,8 4,2 3, ,5 97 6,7 7, 6,6,13,17,11 3,6 3,9 3, ,3 11 8,2 98 6,6 7, 6,4,11,12,1 3,3 3,6 2, ,8 99 6,5 6,7 6,1,1,13,5 3, 3,3 2, ,5 6,5 6,7 6,4,1,12,8 3, 3,2 2, ,4 1 6,7 6,7 6,3,11,19,8 3,2 4,4 2, ,5 13 6,5 2 6,7 7,2 6,4,11,19,8 3,3 4,2 2, ,8 9,7 8,2 3 7, 7,2 6,8,14,17,12 3,5 4,1 3, ,9 11 7,8 4 6,8 6,8 6,4,11,16,8 3,4 5,2 2, ,3 11 7,4 5 6,7 7, 6,3,11,19,7 3,1 3,6 2, ,4 6 6,7 7, 6,4,12,15,8 3,3 4, 2, ,1 7 6,7 7, 6,2,1,14,5 2,9 3,2 2, , Lesjöns utlopp 97 6,8 6,9 6,7,17,2,14 4,7 4,9 3, ,3 9, 7,8 98 6,7 7, 6,3,14,17,1 4,1 4,4 3, ,6 99 6,6 6,8 6,2,11,15,7 3,7 4,4 3, ,6 6,6 6,1,12,2,8 4,1 6, 3, ,9 1 6,6 6,8 6,1,13,32,7 4,2 7,9 3, ,3 2 6,8 7,1 6,3,14,15,7 3,8 4,6 3, ,1 9,9 8,4 3 6,8 7,1 6,2,14,15,13 4,5 5, 4, ,7 1 7,7 4 6,7 6,8 6,3,12,13,1 4,4 4,9 3, , 1 7,2 5 6,7 7, 6,6,15,21,7 4,7 5,8 3, , 6 6,8 7, 6,3,14,17,8 4,8 5,9 3, ,1 7 6,8 6,8 6,5,12,16,9 4,1 5,1 3, ,9 2543/2544. Lesjöälven, Fransagen 89 6,9 7,1 6,6,2,34,12 8,2 18,1 3, ,4 7,4 5,4 9 6,8 7,2 6,3,12,25,9 5,5 12,4 3, ,1 1 7,1 91 6,9 7,3 6,4,17,26,12 11,3 42, 3, ,6 9,2 6,4 92 6,8 7,2 6,5,16,31,9 6,5 12,4 3, , 8,4 5,5 93 6,5 6,7 6,2,11,21,8 4,8 12,2 3, ,1 13 6,7 94 6,4 7,4 6,,1,13,7 16,1 62, 3, ,7 12 6,4 95 7, 7,6 6,6,22,25,12 2,7 44, 4, ,3 8,9 6,4 96 7,2 7,6 6,8,3,32,2 19, 48, 7, ,1 11 6,4 97 6,8 7, 6,5,18,3,1 6,5 1, 4, ,7 1 6,7 98 6,6 7, 6,2,15,17,11 5,7 7,2 4, ,9 99 6,5 6,7 6,2,11,15,6 4,6 5,1 3, ,9 6,5 6,6 6,2,13,13,1 4,5 5, 3, ,3 1 6,4 6,8 6,2,11,31,9 4,3 5, 3, ,5 158

162 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier ph Alkalinitet Konduktivitet Tot-P Tot-N TOC År mv max min mv max min mv max min mv max min mv max min mv max min 2543/2544. Lesjöälven, Fransagen 2 6,5 7,2 6,4,11,23,8 5,1 7,6 3, ,5 11 8,7 3 6,8 7,2 6,3,14,22,9 5,5 7,3 4, , 1 8,3 4 6,7 6,9 6,3,13,17,9 5,7 7,8 4, ,5 5 6,8 6,9 6,3,14,23,7 5,5 8,7 4, ,5 6 6,7 7,2 6,2,13,26,1 6, 9, 4, ,3 7 6,7 7,1 6,6,13,18,11 4,5 5,4 3, , Liälven, nedströms Fredriksberg 9 7,2 9,3 6,9,23,53,16 5,8 9,1 3, ,5 9,7 7,4 91 6,8 7,8 6,6,15,26,8 3,8 5, 3, ,8 9,5 8, 92 7, 1,4 6,5,32 1,53,1 7,3 14,5 3, ,4 11 7,4 93 7, 7,1 6,5,23,38,15 5,4 8,4 3, ,9 13 6,8 94 6,8 7,5 6,7,2,52,12 6, 1, 3, , 9,5 5,1 95 6,7 7,4 6,7,1,39,9 4,4 8,7 3, ,4 8,2 6,4 96 7, 7,4 6,8,31,43,13 7,3 12, 3, ,4 11 6,1 97 7,1 7,3 6,7,18,32,11 4,7 6,4 3, ,4 9,9 7,3 98 6,8 7,3 6,6,12,26,1 4, 6,1 3, ,8 99 6,7 6,8 6,4,1,14,8 3,2 3,5 2, ,9 7,4 6,6,16,37,9 4,9 8,4 2, ,2 1 6,8 7,4 6,6,14,23,9 3,5 4,7 2, ,7 11 8, 2 7,1 7,5 6,6,17,24,9 4,2 5,4 2, ,4 11 8,3 3 7, 7,3 6,4,17,19,12 4,2 4,7 3, ,3 11 7,5 4 6,8 7,3 6,6,12,27,9 4,1 6,1 2, ,2 11 7,4 5 7,2 7,2 6,4,18,41,6 4,3 7,6 2, ,5 6 7, 7,5 6,4,2,36,6 5, 7,9 2, ,2 7 7,1 7,5 6,3,21,38,5 4,9 8,3 2, , Svartälven, Sågen 9 6,6 7,1 5,8,8,18,1 3,1 4, 2, ,2 12 6,7 91 6,7 7,2 5,8,9,26,1 3, 4,1 2, ,8 12 8,2 92 6,8 7,1 5,8,14,23,2 3,6 4,3 2, ,9 12 7, 93 6,5 6,6 6,3,9,1,6 2,8 3,1 2, ,5 94 6,4 7,3 6,,7,25,3 3,1 3,8 2, ,2 11 2,6 95 6,4 6,9 6,2,6,15,4 3, 3,3 2, ,6 11 5,2 96 6,6 7,2 5,9,9,24,2 3,3 4,4 2, ,5 97 6,7 7,3 5,9,9,16,2 3,2 3,8 2, ,7 13 6, 98 6,8 7,8 6,1,9,26,4 3,2 4,4 2, ,5 99 6,6 7,3 5,8,8,22,3 2,9 4,2 2, , 6,5 7,1 5,8,8,14,3 2,7 3,1 2, , 1 6,5 7,3 6,3,7,16,6 2,7 3, 2, ,9 2 6,7 7,2 6,,9,21,4 2,9 3,7 2, ,3 12 7,8 3 6,7 7, 6,3,9,14,7 3,2 4,7 2, ,8 13 7,8 4 6,5 6,9 6,3,7,1,5 2,8 3,3 2, ,8 13 6,3 5 6,7 7,1 6,3,8,15,5 2,9 3,5 2, ,8 6 6,5 7, 6,3,8,15,6 2,9 3,5 2, ,9 7 6,6 6,9 6,1,8,11,4 2,6 3, 2, ,5 159

163 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier ph Alkalinitet Konduktivitet Tot-P Tot-N TOC År mv max min mv max min mv max min mv max min mv max min mv max min 31. Timsälven, mynning i Möckeln 77 6,9 7,1 6,3,14,22,9 6,6 9,5 5, ,2 7,2 7,1,22,29,14 5,8 7, 4, , 7, 6,8,15,16,12 5,5 6,4 4, ,7 7,1 6,6,14,29,12 5,1 6,3 4, ,7 7,4 6,1,12,28,8 4,7 5,8 3, ,9 7,2 6,4,12,3,9 4,9 6,5 3, ,9 7,1 6,6,1,21,9 4,6 5,3 4, , 7,1 6,5,13,14,1 4,9 5,1 4, ,6 7,5 6,4,13,2,11 5,5 6,3 5, ,6 7,1 6,5,14,3,12 5,5 6,8 4, ,8 6,9 6,1,15,25,11 5,3 5,7 5, , 7, 6,3,16,19,8 4,3 4,8 3, , 7,1 6,8,21,47,12 6,3 12,5 4, ,1 8,3 5,4 9 6,8 7,3 6,7,15,36,11 6,4 9,1 4, ,7 7,3 6,1 91 6,9 7,2 6,7,17,31,14 5,8 7,2 4, , 7,6 6,2 92 6,8 7,3 6,7,2,66,16 7,5 11,8 4, , 7,2 4,2 93 6,8 6,8 6,5,18,23,14 5, 5,9 4, ,5 8,3 6,8 94 6,8 7,1 6,4,16,32,13 5,6 7,1 4, ,6 13 6,3 95 6,9 6,9 6,5,16,25,14 5,7 7,2 4, ,7 8, 4,3 96 6,9 7, 6,7,18,3,15 6,2 8, 5, ,9 7,7 5,8 97 7,1 7,5 6,7,16,4,12 6,6 12, 4, ,7 9, 4,4 98 7, 7,5 6,7,16,35,14 6,2 7,9 5, ,9 12 6,8 99 6,8 7,9 6,5,15,3,13 5,5 8,4 4, ,9 11 6,9 6,8 7,3 6,4,16,21,13 5,3 6, 4, ,6 12 6,4 1 6,9 7,2 6,6,16,63,9 6,2 13, 4, ,8 9,8 6,1 2 7,1 7,7 6,7,16,67,12 7,1 15,6 4, ,9 7,9 5,6 3 7,1 7,6 6,8,2,39,16 6,5 8,5 5, ,6 7,4 5,2 4 7, 7,3 6,6,16,25,13 5,9 7,6 5, ,9 7,8 5,9 5 7,1 7,6 6,8,18,39,13 6,6 1,4 5, ,6 1 7,3 6 7, 7,4 6,7,17,36,12 6,4 9,2 5, ,4 12 7,1 7 7, 7,3 6,7,19,39,11 6, 8,3 4, ,3 11 6, Timsälven, vid Lunedet 89 7, 7,1 6,9,12,14,9 4, 4,5 3, ,1 8,5 5, 9 6,8 7, 6,6,12,17,9 4,7 5,1 4, , 7,5 6,5 91 6,8 7, 6,7,14,14,12 4,8 5,5 4, ,5 7,2 5,4 92 6,8 7,1 6,6,14,18,11 4,9 5,3 4, ,9 7,8 6,4 93 6,7 7, 6,5,13,18,11 4,6 5,4 3, , 7,5 6,6 94 6,7 6,9 6,4,13,15,12 4,9 5,2 4, ,1 8,3 6,4 95 6,9 6,9 6,5,12,12,1 4,6 5, 3, ,3 6,9 5,9 96 6,8 7,1 6,6,14,15,13 5,3 5,7 5, ,7 9, 5,5 97 6,9 7,1 6,7,13,15,12 5,3 5,3 5, ,4 8,1 6,6 98 6,8 6,9 6,6,13,13,12 5, 5,2 4, ,8 9, 6,6 99 6,7 6,8 6,4,12,13,11 4,8 5, 4, ,8 1 7,9 6,8 7,1 6,5,13,15,1 4,7 4,9 4, , 9,1 6,3 1 6,9 7,1 6,4,12,18,1 4,6 5,4 4, ,8 19, 6,6 2 7, 8,2 6,7,13,56,11 5,4 8,7 4, ,9 7,3 6,3 3 7, 7,3 6,7,15,16,14 5,7 8,1 5, ,3 6,7 5,6 4 6,9 7, 6,6,13,14,12 5,2 5,4 4, , 8,1 6,4 5 7, 7,1 6,7,14,17,11 5,4 6,4 5, ,6 11 6,8 6 6,9 7,1 6,5,15,16,11 5,3 5,8 4, ,9 9,2 6,7 7 7, 7, 6,7,14,14,1 4,7 4,9 4, ,7 8,7 6,4 16

164 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier ph Alkalinitet Konduktivitet Tot-P Tot-N TOC År mv max min mv max min mv max min mv max min mv max min mv max min 382. Storforsälven 97 6,8 7,1 6,8,15,18,13 6,2 7,4 5, ,3 7,9 6,6 98 6,8 7, 6,6,14,15,14 5,7 7,1 5, ,4 9,9 6,3 99 6,7 6,8 6,6,14,14,12 4,8 5,2 4, ,2 9,6 7,6 7, 7,1 6,7,16,19,14 5,5 6,4 4, ,4 9, 6,4 1 6,9 7,1 6,7,15,28,13 5,9 9,2 4, ,8 7,9 6,2 2 7, 7,5 6,7,15,22,13 6,7 11,1 4, ,7 7,2 6,4 3 7,1 7,3 6,9,18,21,15 6,5 7,8 5, ,9 7,5 6,1 4 6,9 7,1 6,7,15,16,13 6,6 8,2 5, ,9 7,2 6,3 5 6,9 7,2 6,8,16,23,13 6,8 11,1 5, ,9 9,1 6,5 6 7, 7,1 6,7,17,19,13 5,7 6,9 5, ,1 9,5 6,9 7 7, 7,4 6,9,16,18,13 5,7 7, 4, ,4 8, 5, Storforsälven 2 6,9 7,3 6,8,14,19,12 4,8 5,5 4, ,4 7, 5,8 3 7,1 7,3 6,8,16,17,14 5,2 5,5 4, ,5 7, 5,8 4 7, 7,1 6,7,15,16,13 5, 5,4 4, ,8 7,4 6,1 5 6,9 7,2 6,8,16,18,13 5, 5,6 4, ,9 9,1 7, 6 6,9 7,1 6,6,16,18,13 5,3 6,1 4, ,3 12 7,1 7 7, 7,1 6,8,15,16,12 5,4 8,9 4, ,5 8,3 5,9 351/352. Skillerälven 89 6,8 7,4 6,3,1,15,7 3,4 4,2 2, ,3 8,9 6,4 9 6,6 6,8 6,4,1,13,6 3,9 4,5 3, ,1 11 8, 91 6,6 6,8 6,4,9,11,7 3,7 4,4 3, ,6 11 7,8 92 6,6 6,8 6,5,1,17,8 4, 4,9 3, ,2 1 5,1 93 6,6 6,8 6,4,11,15,9 3,7 4,3 3, ,5 1 8,6 94 6,5 6,9 6,1,1,15,8 3,9 4,5 3, ,9 11 5,5 95 6,7 7,1 6,2,1,12,9 4,1 6,1 3, , 9,3 6,4 96 6,8 6,9 6,7,17,17,13 4,6 5,4 4, ,3 12 7,4 97 7, 7,6 6,7,14,17,11 4,6 5,1 4, ,6 98 6,7 7,1 6,5,14,15,1 4,7 5,7 4, ,2 99 7, 7,2 6,7,12,15,1 3,9 4,6 3, ,7 6,6 6,8 6,3,11,14,8 3,9 4,5 3, ,9 1 6,6 6,8 6,3,11,2,7 3,5 3,9 2, ,6 12 7,7 2 6,7 7,1 6,6,11,16,9 3,6 4,4 3, , 1 8,2 3 6,9 7,1 6,5,15,19,11 4,5 5,2 3, ,9 1 7,9 4 6,7 6,9 6,5,12,15,8 4,6 5,8 3,5 1,1 14 6, ,4 5 6,8 7,1 6,4,14,15,7 4,2 5,1 3,5 11, ,5 6 6,8 7, 6,5,15,19,9 4,6 5,9 3, , 7 6,8 6,9 6,2,11,14,6 3,7 4,3 3,3 1, ,1 161

165 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier Tabellerna visar samtliga mätvärden i yt- och bottenvatten för vattenkemiprovtagningar i sjöar samt beräknad N/P-kvot för ytvatten. ÅR M D DJUP SIKTDJ TEMP FÄRG PH ALK KOND SYRE SYRE TOC NH4-N NO23-N TOT-N TOT-P KLFY N/P m C mg Pt/l mekv/l ms/m mg O/l % mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 11. Skagern, yta ,5 4,2-3 7,2,16 4,8 13,1 96 5, ,5, - 2 7,5,16 5, 9,9 99 9, ,5 6,1-3 6,8,16 5,6 12,5 98 5, ,5 6,2-15 7,1,15 5,9 9,1 95 7, ,5 5,4-2 7,1,16 6,9 12,7 9 6, ,5 4,6-15 7,1,18 5,8 1, 1 6, ,5 6,4-15 6,6,16 5,9 2, , ,5 6,9-2 7,3,2 6,2 9,6 9 5, , ,5 5,4 2,3 2 7,2,17 7, 14, 11 6, ,5 6,1 14,7 2 6,7,18 5,6 1,1 11 6, , ,5,,3 3 7,4,21 6,4 12,4 86 6, ,5 5,4 16,4 2 7,4,23 7,2 9, 94 4, , ,5-2,8 2 7,1,16 6,1 13,9 13 6, ,5 5,5 21,1 2 7,2,16 6,1 9,8 11 6, , ,5-1,7 2 7,,17 6,6 11,9 85 6, ,5 5,5 21,2 2 6,9,17 6, 9,4 15 4, , ,5-2,5 2 7,4,17 6,6 13,3 95 6, ,5 5,9 21,5 2 6,9,18 6,6 12, , , ,5 5,9 2,4 35 7,,16 5,8 13,6 11 8, ,5 4,5 17,2 15 7,1,17 5,9 1, 13 6, ,5-2,8 45 6,6,16 5,8 14,4 11 7, ,5 4,9 21,6 35 7,,17 5,7 9,7 11 5, , ,5-1, 5 7,1,16 5,7 13,6 96 6, ,5 4,5 17,1 45 7,1,17 5,6 9,3 97 6, , ,5-5,6 5 6,8,15 6, 12,6 99 8, ,5 4,1 16,9 9 7,2,15 5,8 9,2 95 7, , ,5-3,8 3 7,,14 5,2 13,1 99 5, ,5 5, 22,4 2 7,3,15 5,5 1, 117 5, < ,5 4,2 18,2 35 7,2,17 5,5 9,6 14 7, , Skagern, botten ,1,15 4,8 13, 95 6, ,5,13 4,8 1,1 83 9, ,3,16 5,6 12,3 96 6, ,1,14 6, 8,4 86 7, ,7,15 5,9 14,3 17 6, ,8,16 6,2 9,6 83 6, ,7,16 5,8 18, , ,8,17 5,6 9, 75 5, ,6 2 6,9,17 5, 13,3 98 6, ,4 2 6,6,17 5,8 9,8 83 6, ,8 3 6,7,19 7,1 11, 79 5, ,8 2 6,7,16 6,4 8,8 76 5, ,2 3 7,6,16 5,7 12,8 95 6, ,2 3 6,8,16 6,3 1,2 83 5, ,9 2 6,7,18 6,3 8,9 67 5, ,9 2 6,7,16 5,9 9,3 76 4, ,7 2 7,,16 6,2 13,2 95 6, ,5 2 6,8,17 6,8 9,8 77 7,

166 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier ÅR M D DJUP SIKTDJ TEMP FÄRG PH ALK KOND SYRE SYRE TOC NH4-N NO23-N TOT-N TOT-P KLFY N/P m C mg Pt/l mekv/l ms/m mg O/l % mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ,8 35 7,,16 6,2 13,4 1 8, ,8 15 6,9,16 6, 1,7 88 5, ,2 45 6,7,16 5,8 13,1 98 7, ,6 35 6,8,16 5,8 1,5 86 7, ,2 5 7,1,15 5,7 13,5 95 7, ,8 35 6,7,17 5,9 9,8 84 6, ,1 55 7,,16 5,2 13, 99 8, ,9 6 6,7,14 5,9 1,3 88 7, ,1 3 7,3,15 5,2 13,2 11 5, ,5 25 6,9,15 5,7 9,8 85 5, ,6 4 6,9,15 5,5 9,7 87 7, Möckeln, yta ,5 2,5-6 6,9,12 4,3 12,7 92 7, ,5 3,9-4 7,1,19 5,5 9,3 98 5, ,5 1,7-4 7,,11 4,4 13,1 1 6, ,5 3,4-15 7,1,16 6,1 1, , ,5 3,8-4 7,2,12 4,5 13,6 89 6, ,5 4,6-3 7,1,17 5,1 9,3 14 7, ,5 3, - 3 7,5,18 5,9 13,2 9 6, ,5 3,2-4 6,8,2 6,1 9,3 98 6, , ,5 3,5,6 3 7,1,15 5,4 11,2 85 7, ,5 2,8 15,4 2 6,8,21 6,4 8,7 88 7, , ,5,,3 4 6,5,14 4,7 12,4 86 6, ,5 3,4 17,6 3 7,1,18 6,6 8,6 91 6, ,5 -,8 4 6,6,12 4,9 11,4 8 6, ,5 3,4 19,5 3 7,1,16 5,4 9, 98 5, , ,5 -,7 3 7,1,14 5,3 11,5 79 6, ,5 4, 19,4 3 6,9,19 6,6 8,4 92 6, , ,5-1,5 5 7,2,14 5,7 11,5 82 8, ,5 4,4 22,3 35 6,9,19 6,6 8,8 1 9, , ,5 3,4 5,8 45 6,9,17 5,8 12,4 12 9, ,5 3,1 17,2 35 6,9,17 5,6 8,6 91 6, ,5 -,6 65 6,6,13 5,2 11,4 79 9, ,5 3,6 19,8 4 6,9,16 4,8 8,1 89 9, , ,5 -,5 7 6,7,12 4,2 15,4 11 9,1 < ,5 3,2 17,9 5 7,,17 5, 8,6 91 8, , ,5-1, 7 6,7,13 4,6 13, 91 9,8 < ,5 3, 18,1 55 7,1,15 5,8 8,4 9 9, , ,5-3,5 6 6,7,12 4,4 13,9 14 8, ,5 2,9 21,9 4 7,2,18 5,5 7,7 9 7,7 < ,5 -,1 5 6,9,14 4,6 12,5 85 7,9 < ,5 3,9 16,8 3 7,1,18 5,8 8,9 92 7, ,5 -,1 45 6,8,13 4, 11, 76 7,5 < ,5 4, 24, 35 7,4,18 5,6 11, 135 5, , ,5 -,8 6 7,,19 6,1 13,4 94 8, ,5 3,6 18,7 4 7,2,19 6,1 8,5 91 7, , ,5 -,2 45 6,8,14 4,3 12, 83 7,9 < ,5 3,2 19,9 45 7,2,19 6,3 8,1 91 8, , ,5 -,3 7 6,6,11 4,4 13,9 97 9, ,5 2,4 18,8 4 7,1,16 5,9 9,2 12 9, ,

167 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier ÅR M D DJUP SIKTDJ TEMP FÄRG PH ALK KOND SYRE SYRE TOC NH4-N NO23-N TOT-N TOT-P KLFY N/P m C mg Pt/l mekv/l ms/m mg O/l % mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 13. Möckeln, botten ,9,14 4,3 12,7 92 7, ,5,18 4,8 2,9 26 6, ,8,12 5,1 12,1 93 6, ,1,15 5,8,2 2 7, ,9,21 6,8 1, 6 6, ,,2 5,9 3,7 35 6, ,7,22 6,2 11,8 8 5, ,6,21 6,1 1,8 16 7, ,2 3 6,7,21 5,1 1,9 77 7, ,3 2 6,5,18 6,4, 6, ,2 4 6,3,19 6,9,4 5 6, , 6 6,4,2 6,,5 5 6, ,3 3 6,7,2 6,3 8,7 64 6, ,8 4 6,6,16 5,3 4,9 41 5, ,7 3 6,7,51 16,,4 3 7, ,7 3 6,4,21 7, 1,9 16 5, ,4 4 6,8,3 8,9 5,5 42 8, ,2 4 6,6,2 6,9 3, 26 7, ,5 45 7,,16 5,4 12,3 97 9, , 35 6,5,19 6, 1,8 15 7, ,7 55 6,6,21 6,9,1,72 8, ,8 65 6,6,18 5,3 2,2 19 8,7 < ,6 7 6,5,18 5,8 12,1 86 8, ,7 6 6,4,21 6, 1,3 11 8, < ,9 7 6,6,15 5,2,2 2 9, ,4 55 7,1,15 5,8 1,8 16 7,7 < ,8 6 6,8,12 4,4 13,4 11 7, ,6 8 6,7,19 5,7 1,6 13 7,2 < ,6 45 7,2,29 9,1 5,5 4 6, ,8 55 6,7,18 5,9 2,1 18 7, ,5 45 6,7,25 7,5 6, , 5 6,6,15 5,5 2,8 24 5,3 < ,8 6 6,9,19 6,2 8,8 63 8, ,3 65 6,7,3 7,4 4,2 36 8, ,6 45 7,1,63 15,8 4,9 37 7, ,1 55 6,7,16 5,5 3,8 35 7, ,3 65 6,4,15 5,9 1,3 76 9, ,4 45 6,8,16 6,1 6,9 72 7, Bredreven, yta ,5 3,3-4 6,6,9 3,5 1,8 86 8, ,5 4, - 3 6,9,11 3,6 9, 93 7, ,5 2,5-6 6,1,5 4,4 12,3 87 8, ,5 3,8-15 7,,11 4,6 9, 99 7, ,5 2,8-5 6,5,14 4,6 9,8 68 7, ,5 2,9-7 6,8,11 4,2 8,7 91 8, ,5 2,6-4 6,5,13 4,9 11,2 81 7, ,5 4,1-5 7,7,21 5,4 9,2 95 7, , ,5 2,4,6 4 6,4,11 4,3 1,9 79 9, ,5 3, 13,2 5 6,6,1 4,4 9,7 1 9, ,5,,6 7 6,3,1 4,8 1,6 75 8, ,5 3,5 15,9 3 6,7,9 4,7 8,4 85 5, ,

168 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier ÅR M D DJUP SIKTDJ TEMP FÄRG PH ALK KOND SYRE SYRE TOC NH4-N NO23-N TOT-N TOT-P KLFY N/P m C mg Pt/l mekv/l ms/m mg O/l % mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 253. Bredreven, yta ,5 -,9 5 6,3,1 4,6 1,9 76 7, ,5 3,2 14,3 3 6,7,1 4,4 9,9 99 6, ,5 -,8 4 6,6,14 8,8 9,2 64 6, ,5 3, 19,1 3 6,7,12 5,9 8,6 91 7, ,5 -,4 6 6,4,9 4,7 11,4 82 9, ,5 4,4 21,5 3 6,8,14 5,7 9,1 14 7, , ,5 2,6 6,8 65 6,7,12 5,3 11,9 11 8, ,5 2,1 17,6 55 6,8,13 4,5 8, < ,5 -,5 9 6,4,11 5, 9, ,5 2,2 22,3 75 6,4,12 4,2 8, < ,5 -,6 9 6,5,14 4,8 1,5 73 8, ,5 2,4 17, 8 6,7,12 4,1 8, < ,5 -,9 8 6,5,18 4,5 11, ,5 2,7 16,8 8 6,6,14 4,5 8,1 85 8, - < , ,5 -,7 6 6,4,8 3,2 1,6 79 9, ,5 3, 2,2 7 7,,14 4,6 6,7 76 9,6 - < , ,5 -,5 8 6,7,15 6,2 9,4 65 9, ,5 3,1 14, 55 7,,14 5,3 8,4 82 8,4 - < , ,5 -,3 8 6,5,13 5,4 1, 73 9, ,5 2,4 22,1 55 7,,13 5,6 8,7 12 8,9 - < , ,5 -,5 8 6,6,13 4,9 14, ,5 3,3 18,6 6 7,1,13 5,1 8,7 95 8,7 - < ,5 -,3 7 6,6,14 5,8 11, 77 9, ,5 2,6 19,8 55 6,9,11 5, 8,3 97 8,5 - < , ,5 -,4 8 6,7,14 4,7 13, < ,5 2,3 2,1 55 7,,11 4,5 9, ,6 - < , Bredreven, botten ,5,8 3,4 1,7 84 8, ,1,11 3,7 3,6 31 7, ,3,17 5,5,7 5 8, ,5,12 4,7 1,5 13 7, ,4,23 5,3, 9, ,4,1 4,6,4 4 7, ,3,11 4,5 6,2 45 9, ,7,12 4,5 3, 26 8, ,3 4 6,3,9 3,8 1,8 13 9, ,5 5 6,3,11 4,3 1, 9 8, ,1 1 6,2,9 4,9,9 6 8, , ,1,1 4,4,5 4 7, , ,,11 5,1 1,3 1 7, , 6 6,,1 4,3 2,4 19 6, ,8 1 6,5,24 6,1, ,1 1 6,3,14 5,5,4 3 6, ,1 7 6,4,1 5,6,4 2 9, , 1 6,2,12 5,5 2, ,9 65 6,6,13 4,9 9,3 75 9, , 9 6,5,15 5,2,2 2 8, ,2 13 6,3,13 5,4, < ,4 11 6,1,11 4,4,1, ,1 14 6,4,16 5,1,3 2,3 9, ,5 12 6,,14 4,6 2, 17 8,

169 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier ÅR M D DJUP SIKTDJ TEMP FÄRG PH ALK KOND SYRE SYRE TOC NH4-N NO23-N TOT-N TOT-P KLFY N/P m C mg Pt/l mekv/l ms/m mg O/l % mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 253. Bredreven, botten , ,1,16 4,4, ,4 15 6,,11 4,2 2,3 19 8, ,5 12 6,4,11 4,4 5, ,2 14 7,8,42 7,2 1,2 11 9, ,2 14 6,6,15 5,2,5 4 7, , ,6,15 5,2 1,8 15 9, ,9 11 6,4,14 5,6 2, ,6 12 6,2,11 4,9 1,7 15 7, ,5 1 6,5,12 4,9 5, , 1 6,3,12 4,9 3,3 28 9, ,2 9 6,4,13 5,7 4, ,9 11 6,6,1 4,8 4,2 37 8, ,8 14 6,4,13 4,7 4, ,9 11 6,2,11 4,3 3, Lonnen, yta , ,5 1,8 17, ,5 1,7 2, ,5-3,9 35 6,8,12 5,4 12,4 94 7, ,5 2,2 23,3 3 7,,21 6,2 8,7 11 9, ,5 2,3 6,9 45 6,9,14 5,5 12,2 11 7, ,5 2, 17,6 2 6,9,17 5,4 8,3 9 6,4 - < ,5 -,9 65 6,8,13 6, 11,5 81 8, ,5 1,6 19,2 4 6,8,15 4,7 7,1 77 8,5 - < ,5 -,7 7 6,8,11 5,2 12, 84 9, ,5 2,5 18, 45 7,,15 4,8 8,9 95 8, - < ,5-1,2 7 6,4,11 4,3 11, ,5 1,6 17,4 5 7,2,24 6,2 8, 86 7,4 - < ,5-5,2 6 6,7,11 4,4 13,4 16 8, ,5 2,3 21,8 2 7,2,18 5,1 7,3 87 7,4 - < , ,5-1, 35 6,9,15 5,6 1,6 74 6, ,5 2,2 16, 2 7,1,16 5,3 9,1 93 7,4 - < ,5 -,3 5 6,5,12 5,2 12, ,5 2,4 23,6 2 7,2,15 5,2 9, 15 5,6 - < , ,5-1, 7 6,7,12 5, 12, ,5 1,9 18,9 4 7,2,2 5,6 9, 98 8,6 - < ,7 45 6,6,13 5,6 11, 77 8, ,5 1,8 19,9 4 7,3,23 6, 8,3 91 7,5 - < ,5 -,5 7 6,4,1 4,8 12, ,5 1, 19,7 4 7,2,18 5,3 8,6 97 7,6 - < , Lonnen, botten , 45 6,8,15 5,9 11,8 89 7, ,1 3 6,8,61 9,, ,7 45 6,9,14 4,9 11,8 98 8, , 15 6,8,64 9,, < ,9 11 6,9,69 27, 5,8 42 8, , 35 6,8,65 8,,1, < ,8 8 6,7,28 9,9 8, ,3 55 6,5,88 11,, < , 1 6,4,32 13,1 2,4 18 8,

170 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier ÅR M D DJUP SIKTDJ TEMP FÄRG PH ALK KOND SYRE SYRE TOC NH4-N NO23-N TOT-N TOT-P KLFY N/P m C mg Pt/l mekv/l ms/m mg O/l % mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 31. Lonnen, botten ,1 5 7,1,25 6,4 7,5 79 7,5 - < ,4 6 6,7,12 4,5 13,8 16 8, ,1 3 7,1,67 9,6 < < ,9 7 7,3,88 23,6,4 3 7, ,3 25 7,1,16 5,4 5,9 59 6,6 - < ,1 12 6,7,49 14,9 2, , 12 6,8,37 7,7,1 1 6,5 - < ,5-1,8 1 7,1,71 23,2 6, ,1 2 6,6,46 8,2, < , 9 6,9,69 18,5 2, , ,9,51 8,3, < ,7 11 6,7,63 16,9 8, , 6 6,7,28 6,3 1,5 16 7,7 - < Ullvettern, yta , ,5 2,2 17, ,5 1,6 2, ,5-3,6 15 7,,14 5,4 12,4 94 6, ,5 2, 22,5 15 7,,16 5,4 8,7 13 9, ,5 2,2 7,9 35 7,,14 5,3 12,1 14 7, ,5 2,4 18,1 15 7,1,12 5,2 9, 97 7,4 - < ,5-1,6 45 7,,13 5,9 12,7 91 8, ,5 2, 2,1 2 6,8,13 4,6 7,8 86 8,6 - < ,5 -,8 5 6,6,1 4,8 14,4 1 6, ,5 2,5 18, 4 7,,15 4,7 8,9 94 6,9 - < , ,5-1,8 5 6,6,13 4,9 12,2 89 9, ,5 2,3 17,8 45 6,9,14 5,1 7,8 83 8,5 - < , ,5 -,6 2 6,8,12 5,3 11, 75 6, ,5 2,8 24,4 2 7,2,13 5, 9, ,1 - < , ,5 -,8 7 6,5,11 5,1 13, ,5 2,3 21,3 35 7,,14 4,8 9,8 17 7,1 - < , Ullvettern, botten ,9 2 6,7,28 6,, 7,7 - < ,8 15 6,8,13 5,1 12,3 92 6, ,6 13 6,7,43 7,8, 9, ,1 35 6,9,13 5,3 11,7 96 7, ,3 45 6,4,19 6,7 2,9 22 7, ,1 13 6,7,42 6,8,1,93 9,3 - < ,4 6 6,4,17 6,1 3,6 28 6, ,4 14 6,6,48 7,6,2 2 8,9 - < ,8 7 6,3,16 5,4,2 1 8, ,8 5 6,8,15 5,2 3,2 33 7,7 - < ,2 35 6,4,15 6,4 4,9 37 7, ,7 65 6,9,34 7,1,1 1 5,9 - < ,8 7 6,3,13 5,6 9,9 74 8, ,6 3 6,7,13 4,7 4,8 13 7,1 - <

171 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier ÅR M D DJUP SIKTDJ TEMP FÄRG PH ALK KOND SYRE SYRE TOC NH4-N NO23-N TOT-N TOT-P KLFY N/P m C mg Pt/l mekv/l ms/m mg O/l % mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 37. Öjevettern, yta ,5 2,8-6 6,6,13 3,8 12, 85 7, ,5 2,2-3 6,9,13 4,5 8,9 94 5, ,5 3, - 3 6,7,1 4,1 12,3 87 5, ,5 2,7-2 7,,14 5,2 9, 1 7, ,5 2,5-4 6,6,13 4,5 1,4 78 5, ,5 1,8-3 7,,14 4,9 8,6 96 7, ,5 2,5-3 6,9,16 5,1 12,7 9 6, ,5 2,6-5 6,7,14 5,1 8,7 9 6, , ,5 2,2,6 2 6,6,13 4,3 12,7 94 6, ,5 2,4 15,8 2 6,7,14 5,5 7,9 81 7, , ,5,,4 4 6,5,14 5,5 1,9 75 7, ,5 2,2 17,3 2 7,,14 5,1 8, 83 6, ,5 -,8 6 6,3,1 4,2 11,2 81 7, ,5 2,1 2,2 4 6,9,11 4,2 8,6 96 4, ,5-1, 2 6,8,17 6,5 1,2 77 5, ,5 2,2 2,2 2 6,7,14 5,5 7,9 88 7, ,5-2, 6 6,7,13 5,1 11,9 85 8, ,5 2,5 22,9 2 6,8,16 5,7 9,3 18 9, ,5 2,4 7,8 45 6,9,12 5,4 11,9 12 8, ,5 2,5 18, 2 6,9,14 5, 8,7 95 4,8 - < ,5 -,9 65 6,6,13 5,3 12,5 88 9, ,5 2, 19,7 5 6,8,13 4,4 7,2 79 8,6 - < ,5 -,7 6 6,7,14 5,1 11,9 83 5, ,5 2,5 17,9 7 6,9,15 4,7 8,6 91 8,8 - < ,5-1,2 55 6,9,15 5,3 13,2 95 7, ,5 2,4 2, 3 7,2,12 5,3 9, < , ,5-4,2 6 6,6,1 4,1 13,2 11 7, ,5 2, 21,9 5 7,1,19 5,5 7,4 87 7,8 - < ,5 -,3 35 7,1,18 5,8 12,6 86 6, ,5 2,4 15,9 4 7,,17 5,7 9, 92 8,1 - < ,5 -,3 4 6,8,15 5,3 12, 82 9, ,5 2,5 24,7 25 7,2,14 5,4 8,9 18 5,8 - < , ,5 -,8 65 6,9,13 5,2 12,7 89 7, ,5 2,4 19, 5 7,,16 5,5 8,4 91 7,6 - < ,5 -,3 5 6,9,17 6, 11,4 81 7, ,5 1,7 2,2 45 7,1,15 5,9 7,6 85 8, , ,5 -,3 8 6,7,14 4,9 13, ,5 2, 2,8 45 7,1,14 5,2 9,5 18 7,8 - < Öjevettern, botten , ,6,16 3,7 12,2 87 7, , ,9,13 4,6 9,3 98 5, , ,6,12 4,4 9,2 69 5, , ,,12 5,2 7,3 79 7, , ,5,13 5, 6,1 43 6, , ,8,15 4,7 7,2 78 6, , ,5,14 5,1 1,1 77 6, , ,6,15 5,3 9,1 93 6, ,5-2,3 4 6,4,1 3,5 12,2 89 8, ,5-15,3 2 6,7,15 5,3 6,6 68 6, ,4 85 6,5,34 7,1, 9, , ,7,38 6,7, 8,

172 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier ÅR M D DJUP SIKTDJ TEMP FÄRG PH ALK KOND SYRE SYRE TOC NH4-N NO23-N TOT-N TOT-P KLFY N/P m C mg Pt/l mekv/l ms/m mg O/l % mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 37. Öjevettern, botten ,9 7 6,3,2 5,4 1,2 8 6, ,8 6 6,5,2 5,5,1 1 5, ,3 4 6,3,28 15,, 6, ,7 85 6,6,39 7,2, 8, ,8 4 6,6,21 6,5,4 3 9, ,6 1 6,4,29 6,5, 9, ,2 55 6,8,12 5, 11,3 9 8, ,4 9 6,7,35 6,7,5 4 9,6 - < ,3 11 6,4,23 6,3,7 5,4 9, ,9 1 6,7,33 6,1,1,88 9,5 - < ,6 12 6,4,18 5,7,3 2 8, , ,5,44 7,6, < ,8 1 6,2,19 5,3, , ,5,32 7,2, < ,3 6 6,5,1 4,1 13,1 1 7, ,3 15 6,9,34 6,4,1 1 8,4 - < ,4 9 7,,31 7,9,5 4 6, , ,7,38 7,5, < ,7 7 6,4,18 6,1 1, ,9 14 6,8,3 6,6,1 1 6, ,5-2,9 11 6,7,16 5,6 4, ,5 9 6,6,29 6,5,1 1 9, ,1 15 6,6,25 6,7,6 3,9 9, ,1 2 6,9,25 6,, 9, ,3 9 6,5,17 5,3 7, ,5-13,5 12 6,6,26 6,1,8 8,1 9, Östersjön, yta ,5 3,8-4 6,6,11 4, 12,2 89 5, ,5 3,9-2 6,8,12 3,8 9,4 99 5, ,5 4,4-1 6,9,7 4,2 12,9 89 4, ,5 3,9-2 7,,14 4,6 9,5 15 6, ,5 4, - 3 8,,18 5,5 8,8 97 6, ,5 4, - 3 8,,18 5,5 8,8 97 6, ,5 3,5-2 6,8,16 4,7 13,2 92 6, ,5 4, - 5 6,7,18 4,7 8,4 87 6, , ,5 3,,9 2 7,2,19 5,1 12,4 89 5, ,5 3,2 15,9 2 6,7,14 4,5 8,8 9 6, , ,5,,6 6 6,4,13 5,3 11,9 84 7, ,5 2,9 17,3 2 7,,13 4,7 7,9 84 6, , ,5-1, 6 6,4,1 4,8 11,4 81 8, ,5 3,5 2, 3 7,,11 4,5 9,2 13 6, ,5 -,6 3 6,7,14 5,6 1,9 76 6, ,5 3,6 19,8 2 6,8,15 5, 8,3 91 5, , ,5-2,2 3 6,8,14 5,1 12,5 9 9, ,5 4,4 22,6 3 6,7,15 5,3 9,4 17 8, , ,5 3,1 7,6 45 6,9,13 5, 12, 12 8, ,5 3,8 19,1 2 6,9,14 4,8 9,5 13 6, ,5-1,1 1 6,6,12 5, 12, ,5 3,3 19,7 4 6,9,14 4,4 7,8 85 7,4 - < ,5 -,7 4 6,8,17 5,2 12,2 85 5, ,5 3,5 17,8 45 6,9,16 4,6 8, < ,

173 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier ÅR M D DJUP SIKTDJ TEMP FÄRG PH ALK KOND SYRE SYRE TOC NH4-N NO23-N TOT-N TOT-P KLFY N/P m C mg Pt/l mekv/l ms/m mg O/l % mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 39. Östersjön, yta 1 2 2,5-1,2 8 6,6,13 4,7 12, ,5 3,3 19,6 5 7,1,13 4,8 1, < , ,5 -,3 65 6,6,13 4,9 12, ,5 3,5 23,3 25 7,2,15 4,8 9, ,5 - < , ,5 -,1 4 7,1,18 5,2 13,7 95 5, < ,5 2,2 2, 45 7,1,15 4,5 9,4 16 7,3 - < , Östersjön, botten ,7,1 4,1 12, 88 4, ,4,16 4,1 5,7 55 5, ,4,12 5,3,3 1 5, ,7,22 5,6,3 3 6, ,6,17 4,9 3,3 33 6, ,6,17 4,9 3,3 33 6, ,7,17 4,9 1,5 78 6, ,6,19 5,3 1,2 12 4, ,8 2 6,5,14 3,8 8,2 61 6, ,5 3 6,6,27 6, 1,2 1 7, , 6 6,4,21 6,5,7 5 8, ,8 6 6,5,21 5,6, 6, ,9 4 6,4,19 5,6 1,5 11 5, ,5 1 6,5,18 4,5 2,1 17 4, ,7 5 6,4,26 6,5, 6, ,9 6 6,4,23 5,7, 6, ,2 6 6,6,21 6,3,4 2 8, ,7 7 6,4,21 6,,6 5 8, ,8 45 6,9,13 4,9 11,7 97 8, ,7 35 6,5,23 5,6,2 1 5, ,2 4 6,5,26 7,1 1,3 1 7, ,8 9 6,6,18 5,,8 6, ,2 5 6,6,3 8,3 2,5 19 7, ,4 1 6,4,28 5,9,3,3 7, ,7 55 6,4,19 6,,2 1 8, ,8 6 6,3,2 5,8,1 1 9, ,4 45 6,5,17 5,5 5,4 4 9, ,7 5 6,7,18 5,3 1,3 12 5, ,9 55 7,,16 4,8 11,9 8 7, < ,8 5 6,4,15 4,9 2,3 22 7, Daglösen centrala, yta ,5 3,2-6 6,5,8 3,7 11, ,5 4, - 5 7,,11 4, 9,3 96 7, ,5 3, - 4 6,7,8 4,3 12,9 93 7, ,5 3,8-3 7,1,13 5,2 1, , ,5 2,4-85 7,,11 5, 12,9 88 9, ,5 3,2-7 6,5,14 5,1 8,9 98 8, ,5 2,1-6 6,5,1 4,6 12, ,5 2,9-7 6,5,13 4, 8,5 89 7, , ,5 2,5 1,5 4 6,5,1 3,5 11,6 86 9, ,5 2,9 15,5 3 6,8,18 5,8 9,1 92 8, ,5,,8 7 6,3,1 4,7 1,6 77 9, ,5 3,1 16,8 3 6,9,12 4,4 8,1 87 6,

174 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier ÅR M D DJUP SIKTDJ TEMP FÄRG PH ALK KOND SYRE SYRE TOC NH4-N NO23-N TOT-N TOT-P KLFY N/P m C mg Pt/l mekv/l ms/m mg O/l % mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 341. Daglösen centrala, yta ,5 -,9 7 6,4,13 4,6 11,3 82 8, ,5 3,8 18,9 4 7,4,11 4,3 9,5 13 5, ,5-1,4 4 6,7,11 5,2 11, 78 8, ,5 3,4 19,4 4 6,8,15 5,4 8,4 92 7, ,5-1,8 7 7,2,14 5,6 11, ,5 3,5 22,3 4 6,8,14 5,1 1, , ,5 3,4 6,1 65 6,7,12 5,3 1, ,5 3,4 18,2 45 6,9,12 4,9 9,5 12 8,4 < ,5 -,7 11 6,5,11 4,6 13, ,5 3,5 18,9 75 6,9,13 4,4 8, ,5 -,7 12 6,8,11 4,4 14,9 1 9, ,5 3, 17,5 7 6,7,2 4,4 8,5 9 8,8 < ,5-1,3 8 6,5,11 5,2 12, < ,5 3,1 17,1 6 6,7,11 4,8 7,9 83 7, , ,5-6, 7 6,6,12 4,4 11,1 88 8, ,5 2,4 21,8 6 7,1,15 5, 7,8 9 8,6 <1 < ,5 -,5 7 6,9,18 5,1 11, 78 8, ,5 3,3 15,6 45 7,1,15 5,2 8,7 88 8,5 < , ,5 -,4 8 6,6,13 4,7 9, ,5 3,4 22,6 45 7,2,14 4,8 8,9 15 8, , ,5-1,2 1 6,8,9 4,4 11, ,5 3,5 18,8 7 7,,15 5, 8,7 94 8,4 < ,5 -,8 8 6,8,16 5,7 11, ,5 2,5 19,9 55 7,,14 5,1 8,6 98 8, ,5 -,4 11 6,6,9 3,8 12, ,5 2,5 2,1 55 7,1,13 4,5 9, Daglösen centrala, botten ,6,8 3,7 11, ,1,1 4, 5,3 46 6, ,7,9 4,3 12,9 93 7, ,4,11 4,9 3, 28 7, ,6,16 6, 5,2 37 8, ,5,13 4,8 3,7 34 8, ,6,19 6,7 9,3 68 9, ,4,14 4,5 4,5 39 7, ,6 5 6,4,1 3,4 6,1 45 9, ,3 5 6,4,14 5,3, 8, ,2 7 6,4,18 6,6 4,2 31 8, ,4 6 6,4,13 5,1 3,4 28 7, , 6 6,4,19 7,1 3,9 3 6, ,7 6 6,2,1 4,7 6,8 58 5, , 5 6,4,28 7,4,4 3 8, ,1 5 6,4,15 5,4 2,8 23 6, ,9 5 6,5,2 7,7, ,6 7 6,3,15 5,6 4,7 38 9, ,9 65 6,7,12 5,4 1, ,1 65 6,4,13 5,3 2,1 17 8, ,6 11 6,5,18 6,5 7, ,8 9 6,5,12 4,7 4, ,5 11 6,5,17 6,,1,8 8, ,2 9 6,1,16 5,1 1, <

175 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier ÅR M D DJUP SIKTDJ TEMP FÄRG PH ALK KOND SYRE SYRE TOC NH4-N NO23-N TOT-N TOT-P KLFY N/P m C mg Pt/l mekv/l ms/m mg O/l % mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 341. Daglösen centrala, botten ,5 9 6,3,16 5,8, ,1 1 6,1,12 5, 2,8 24 9, ,9 7 6,6,1 4,3 1,8 86 8, ,8 1 6,8,18 6,5 4, 34 8,1 < ,9 7 6,8,19 6,1 1,4 11 7, ,2 1 6,6,17 5,6 3,2 27 9, ,8 7 6,6,21 6,9 5, ,5 7 6,4,14 5,3 3,9 33 7, ,3 1 6,8,16 6, 7, ,3 11 6,5,14 5, 5,2 44 9, ,6 6 6,9,14 5,3 7,6 54 9, ,2 7 6,7,15 5,2 5,2 45 8, ,5 1 6,8,12 4,5 7, ,6 7 6,4,12 4,6 5, Daglösen norra, yta ,5 2,8-5 6,4,6 3,1 11,4 92 9, ,5 2,9-5 6,5,11 4,1 8,9 94 7, ,5 2,1-5 6,5,8 4,3 12,8 91 8, ,5 3,4-3 6,9,12 4,9 11, , ,5 2,4-1 6,5,9 4,4 13, ,5 2,4-7 6,9,12 3,7 9, ,5 1,8-7 6,5,1 4,2 12,7 9 9, ,5 2,6-6 6,6,14 5, 7,6 8 5, ,5 2,2,7 5 6,6,11 3,7 12,3 88 9, ,5 2,5 15,1 4 6,7,15 4,7 8,7 88 7, ,5,,4 1 6,4,1 3,9 11, ,5 2,6 17,3 5 6,4,26 5,4 7, 73 6, ,5 -,7 7 6,4,13 4,5 12,6 89 9, ,5 3,4 17, 5 6,6,12 4, 7,7 8 6, ,5 -,7 6 6,7,16 5,5 11,8 82 9, ,5 2,9 2,3 4 6,8,16 5,5 7,4 82 7, ,5-1,5 7 6,6,13 4,6 12, ,5 3,2 23, 4 6,8,14 5,2 9, ,5 3,1 7,5 75 6,7,12 4,9 11, ,5 3, 19, 45 6,9,13 4,7 9,2 1 8,2 < ,5 -,4 12 6,4,9 3,9 13, ,5 2,5 19,2 1 6,8,13 3,9 7, , ,5 -,5 12 6,4,9 4,1 15, ,5 2,9 18, 7 6,9,15 4,4 8,4 9 9, , ,5-1,1 1 6,3,1 3,9 12, ,5 2,5 16,8 7 6,5,1 4,7 7, , ,5 -,7 8 6,7,12 4, 12,4 89, < ,5-22,9 7 7,1,13 4,8 7,8 94, 8,3 <1 < ,5 -,5 8 6,7,13 5,3 11,6 8, 8, ,5-16,2 45 7,,15 5,1 8,6 88, 8, , ,5 -,4 8 6,6,11 4,4 11, 75, ,5 2,4 23,4 55 7,,13 4,2 8,4 99, 8,7 < < ,5 -,7 11 6,5,7 3,7 12,3 86, ,5 3,3 18,6 8 6,9,15 5, 7,9 86, 9, ,5 -,4 9 6,8,17 4,8 11,3 78, ,5 2,7 2,4 6 7,,15 5,2 8,2 94, 8, ,

176 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier ÅR M D DJUP SIKTDJ TEMP FÄRG PH ALK KOND SYRE SYRE TOC NH4-N NO23-N TOT-N TOT-P KLFY N/P m C mg Pt/l mekv/l ms/m mg O/l % mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Daglösen norra, yta ,5 -,1 1 6,5,1 4, 14, 96, ,5 2, 2,3 65 7,,13 4,5 9,6 19, , Daglösen norra, botten ,5,9 3,6 1,7 84 9, ,9,14 4,1 1,3 12 7, ,5,4 11,,5 4 8, ,6,22 5,5,3 2 8, ,5,11 4,9, 9, ,9,12 4,2 2,2 21 7, ,6,23 7,9, ,4,18 5,2,5 4 8, ,6 4 6,5,35 7,9, ,5 5 6,4,15 4,7, 8, ,4 1 6,7,39 1,, ,2 3 6,9,13 5,4,3 2 8, ,6 5 6,5,35 9,4,5 4 9, ,4 6 6,2,12 4,8 3,2 29 7, ,5 7 6,7,68 12,, ,9 6 6,4,19 5,9,2 2 7, ,8 7 6,6,53 14,, ,2 6 6,4,16 5,8 1,5 13 9, ,3 75 6,7,13 5,7 1, ,1 75 6,4,15 5,3,3 3 8, , 12 6,7,49 12,,4 3, ,2 1 6,5,14 4,8,1,89 9, ,8 12 6,5,31 8,7,3 2 8, ,2 9 6,2,2 5,5, ,6 1 6,5,46 12,7, ,7 9 6,1,11 5,1 2,8 27 8, ,3 8 6,7,33 11,5 1,6 12, ,5 1 6,6,14 5,3,8 7, 7, ,6 7 6,7,14 1,4,4 3, 7, ,2 7 6,5,16 5,7 1,4 13, ,1 6 6,8,37 9,7 3,1 23, ,6 65 6,4,14 5,4,5 5, 7, ,7 1 6,9,31 9,6,8 6, , 1 6,4,14 5,1 1,9 17, , 7 6,9,23 8,3,6 4, ,7 8 6,7,14 5,2 3,8 35, 8, ,9 11 6,9,25 9,4 12,3 8, ,4 1 6,4,17 5,1 1, 9,

177 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier ÅR M D DJUP SIKTDJ TEMP FÄRG PH ALK KOND SYRE SYRE TOC NH4-N NO23-N TOT-N TOT-P KLFY N/P m C mg Pt/l mekv/l ms/m mg O/l % mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 351. Lersjön, yta ,5 2,4-5 6,6,6 2,8 11, ,5 3,5-3 6,8,8 2,9 9,3 98 6, ,5 2, - 6 6,6,8 3,2 12, ,5 3,7-5 6,9,1 4, 7,8 84 7, ,5 2,9-1 6,3,8 4, 13, ,5 2,7-85 6,8,1 3,4 8, ,5 2, - 7 6,5,1 4,2 13, ,5 3,1-7 6,5,1 3,6 8,2 84 8, , ,5 1,6,5 5 6,4,1 3,4 12, ,5 2,5 16, 5 6,6,12 3,4 8,7 88 9, , ,5,,5 1 7,4,13 4,5 11, ,5 3,3 17,3 4 6,9,1 3,7 8, 85 7, ,5 -,6 1 6,4,1 3,7 1, ,5 3,4 18,9 6 6,7,1 3,4 9,3 1 8, , ,5 -,9 7 6,6,18 4,5 11, 77 9, ,5 3,6 19,6 5 6,8,15 3,9 8,4 92 8, , ,5-1,1 85 6,5,8 3,5 12, ,5 3,5 22,3 5 7,4,15 4,7 8, , ,5 2,5 6,3 9 6,7,1 3,9 1, ,5 3, 18, 65 6,8,11 3,6 9, < ,5 -,6 12 6,4,8 3,5 13, ,5 3,1 22,6 9 6,7,17 3,7 8,5 98 8,5 - < , ,5 -,4 12 6,3,8 3,5 11, ,5 2,6 17,2 1 6,7,12 3,4 8, < , ,5-1, 8 6,6,16 3,9 12, < ,5 2,6 17,3 8 6,7,1 3,5 8,2 87 7,9 - < , ,5 -,3 8 6,4,8 3, 11,9 84, ,5 2,5 21, 9 7,1,14 3,7 8, 9, 1 - < , ,5 -,2 9 6,8,12 4,1 12,1 82, ,5 2,9 15,2 7 6,9,15 4, 7,9 21, 1 - < , ,5 -,2 9 6,5,11 3,8 11, 77, < ,5 2,5 23, 7 6,9,11 3,5 8,6 12, 9,4 - <1 4 9 < ,5 -,8 12 6,4,6 3,2 14,1 99, ,5 2,8 18,5 9 6,9,13 3,7 7,9 86, 9,1 - < ,5 -,3 1 6,8,18 4,4 13,2 92, ,5 2,5 2,1 7 6,9,12 3,6 8,5 96, 1 - < , ,5 -,1 11 6,4,1 3,4 13,9 95, < ,5 2, 2,5 7 7,,11 3,4 9,6 19, 1 - <

178 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier ÅR M D DJUP SIKTDJ TEMP FÄRG PH ALK KOND SYRE SYRE TOC NH4-N NO23-N TOT-N TOT-P KLFY N/P m C mg Pt/l mekv/l ms/m mg O/l % mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 351. Lersjön, botten ,5,6 2,8 11, ,,8 3,1 4,2 4 7, ,5,11 3,5 7,3 58 7, ,7,1 4,1 1,6 16 7, ,4,1 4,2 9,4 72 9, ,5,1 3,3 5,2 49 8, ,5,9 3,9 8, ,2,1 3,3 2,9 27 9, ,9 5 6,5,1 3,3 1, ,2 6 6,4,12 4,4 2,6 23 9, , ,2,14 5, 3,1 22 8, , ,4,12 3,8 1,8 17 8, ,4 85 6,2,11 4,1 4,3 32 7, ,8 85 6,1,9 3,5 5,4 5 7, ,7 7 6,4,18 4,7 1,9 14 9, ,4 7 6,4,15 3,9 2,9 28 8, ,8 3 6,5,17 4,8 4, ,8 1 6,2,13 4,1 2,8 24 9, ,9 9 6,7,12 4, 9, ,1 9 6,5,12 3,8 2,6 24 9, ,3 14 6,4,18 5, 5, ,3 11 6,3,11 3,4 4,4 39 8, ,4 13 6,4,14 4,6 4,4 34 9, ,2 14 6,1,13 3,8 1,8 16 9, ,6 9 6,1,14 6,4 5, ,4 14 6,1,9 3,6 2,1 2 7, ,4 8 6,5,14 4,1 7,6 58, ,8 9 6,7,12 3,5 2,7 24, 7, ,2 9 6,6,17 4,2 3,9 3, 7, , 1 6,4,14 4,3 2,3 21, 9, ,1 11 6,5,18 5,4 3,5 27, ,9 7 6,3,11 3,8 2,8 27, 8, ,8 14 6,4,15 4,5 3, 23, ,5 12 6,4,13 3,9 3,5 32, 9, ,6 9 6,5,18 4,9 5,1 4, ,9 9 6,6,1 3,5 3,7 36, ,6 12 6,4,19 4,1 7,6 58, ,4 9 6,3,1 3,5 3,6 34,

179 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier 15. Gullspångsålven, Gullspång (Data från SLU) ph Alkalinitet (mekv/l),3,25,2,15,1,5, Konduktivitet (ms/m)

180 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier 15. Gullspångsålven, Gullspång (forts.) (Data från SLU) TOC (mg/l) : TOC (COD Mn) beräknat ur Permanganattal Fosfor (µg/l) Kväve (µg/l)

181 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier 121. Letälven, Åtorp ph 8 Alkalinitet (mekv/l),4,52 7,3,2 6, , Konduktivitet (ms/m) TOC (mg/l) Fosfor (µg/l) Kväve (µg/l)

182 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier 125. Letälven, Möckelns utlopp ph 8 Alkalinitet (mekv/l),25,2 7,15 6,1, , Konduktivitet (ms/m) TOC (mg/l) Fosfor (µg/l) Kväve (µg/l)

183 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier 111. Hovaån, Nötebron ph Alkalinitet (mekv/l) 2,5 2, 1,5 1,, , Konduktivitet (ms/m) TOC (mg/l) Fosfor (µg/l) Kväve (µg/l)

184 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier 21. Svartälven, mynning i Möckeln ph 8 8, Alkalinitet (mekv/l),25,2,15,1,5, Konduktivitet (ms/m)

185 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier 21. Svartälven, mynning i Möckeln (forts.) TOC (mg/l) Fosfor 35 (µg/l) Kväve (µg/l)

186 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier 241. Svartälven, Hammaren ph 8 Alkalinitet (mekv/l),5,4 7,3 6,2, , Konduktivitet (ms/m) TOC (mg/l) Fosfor (µg/l) Kväve (µg/l)

187 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier Älgälven, nedströms Sävenfors ph Alkalinitet (mekv/l),25,2,15,1, , Konduktivitet (ms/m) 6 TOC (mg/l) Fosfor (µg/l) Kväve (µg/l)

188 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier Lesjöns utlopp ph 8 Alkalinitet (mekv/l),4 7 6,3,2, , Konduktivitet (ms/m) 8 6 TOC (mg/l) Fosfor (µg/l) Kväve (µg/l)

189 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier 2543/2544. Lesjöälven, Fransagen (Stationen flyttad nedströms reningsverket fr.o.m. 1997) ph 8 Alkalinitet (mekv/l),4 7,3,2 6, , Konduktivitet (ms/m) TOC (mg/l) Fosfor (µg/l) Kväve (µg/l)

190 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier Liälven, nedströms Fredriksberg ph 9, ,4 Alkalinitet (mekv/l) 1,53,6,5,4,3, ,1, Konduktivitet (ms/m) 15 TOC (mg/l) Fosfor (µg/l) Kväve (µg/l)

191 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier Svartälven, Sågen ph 8 Alkalinitet (mekv/l),3,25 7,2,15 6,1, , Konduktivitet (ms/m) 5 TOC (mg/l) Fosfor (µg/l) 2 Kväve (µg/l)

192 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier 31. Timsälven, mynning i Möckeln ph Alkalinitet (mekv/l),7,6,5,4,3,2,1, Konduktivitet (ms/m)

193 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier 31. Timsälven, mynning i Möckeln (forts.) TOC (mg/l) Fosfor (µg/l) Kväve (µg/l)

194 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier 321. Timsälven, vid Lunedet ph 8 8,2 Alkalinitet (mekv/l),2,56 7,15,1 6, , Konduktivitet (ms/m) 9 TOC (mg/l) Fosfor (µg/l) Kväve (µg/l)

195 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier 382. Storforsälven ph Alkalinitet (mekv/l),3,25,2,15,1, , Konduktivitet (ms/m) TOC (mg/l) Fosfor (µg/l) Kväve (µg/l)

196 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier 383. Storforsälven ph 8 Alkalinitet (mekv/l), Inga mätningar ,15,1,5, Inga mätningar Konduktivitet (ms/m) 1 TOC (mg/l) Inga mätningar Fosfor (µg/l) 2 Kväve (µg/l) Inga mätningar Inga mätningar

197 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier 351/352. Skillerälven (Stationen flyttad uppströms fr.o.m. 1998) ph 8 Alkalinitet (mekv/l),2 7,15,1 6, , Konduktivitet (ms/m) 8 TOC (mg/l) Fosfor (µg/l) Kväve (µg/l)

198 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier Följande diagram visar årsmedelvärde (årsmedian för ph och alkalinitet) som en stapel och flytande treårsmedelvärde som en heldragen linje för vattenkemiska analyser i rinnande vatten perioden 1974(77)-97. Data för Gullspångsälven, Gullspång (15) kommer från SLU. 15. Gullspångsälven, Gullspång ph 7,2 7, 6,8 6,6 6,4 6,2 6, Alkalinitet (mekv/l),2,15,1,5, Konduktivitet (ms/m)

199 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier TOC (mg/l) : TOC (COD Mn) beräknat ur Permanganattal Fosfor (µg/l) Kväve (µg/l)

200 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier 21. Svartälven, Möckeln ph 7,2 7, 6,8 6,6 6,4 6,2 6, Alkalinitet (mekv/l),2,15,1,5, Konduktivitet (ms/m)

201 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier CODMn/TOC (mg/l) : CODMn beräknat ur permanganattal 1988: CODMn Fr.o.m. 1989: TOC Fosfor (µg/l) Kväve (µg/l)

202 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier 31. Timsälven, Möckeln ph 7,2 7, 6,8 6,6 6,4 6,2 6, Alkalinitet (mekv/l),25,2,15,1,5, Konduktivitet (ms/m)

203 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier CODMn/TOC (mg/l) : CODMn beräknat ur permanganattal 1988: CODMn Fr.o.m. 1989: TOC Fosfor (µg/l) Kväve (µg/l)

204 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier Diagrammen visar resultat för samtliga prov tagna i sjöarnas ytvatten. 11. Skagern Kväve (µg/l) 2 35 vinter/vår sommar Fosfor (µg/l) vinter/vår sommar Kväve/Fosfor-kvot vinter/vår sommar

205 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier Diagrammen visar resultat för samtliga prov tagna i sjöarnas ytvatten (siktdjup och klorofyll) eller årslägsta värde i bottenvattnet (syre). 11. Skagern, forts. Syre (mg/l) Siktdjup (m) vinter/vår sommar Klorofyll (µg/l) <

206 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier Diagrammen visar resultat för samtliga prov tagna i sjöarnas ytvatten. 13. Möckeln Kväve (µg/l) 2 vinter/vår sommar Fosfor (µg/l) 5 vinter/vår sommar Kväve/Fosfor-kvot vinter/vår sommar

207 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier Diagrammen visar resultat för samtliga prov tagna i sjöarnas ytvatten (siktdjup och klorofyll) eller årslägsta värde i bottenvattnet (syre). 13. Möckeln, forts. Syre (mg/l) Siktdjup (m) vinter/vår sommar Klorofyll (µg/l)

208 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier Diagrammen visar resultat för samtliga prov tagna i sjöarnas ytvatten. Värden saknas för Bredreven Kväve (µg/l) vinter/vår sommar Fosfor (µg/l) 5 vinter/vår sommar < Kväve/Fosfor-kvot (µg/l) 12 vinter/vår sommar

209 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier Diagrammen visar resultat för samtliga prov tagna i sjöarnas ytvatten (siktdjup och klorofyll) eller årslägsta värde i bottenvattnet (syre). Värden saknas för Bredreven, forts Syre (mg/l) ,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4, Siktdjup (m) vinter/vår sommar Klorofyll (µg/l)

210 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier Diagrammen visar resultat för samtliga prov tagna i sjöarnas ytvatten (kväve, fosfor, kväve/fosfor-kvot, siktdjup och klorofyll) eller årslägsta värde i bottenvattnet (syre). 31. Lonnen Kväve (µg/l) Fosfor (µg/l) vinter/vår sommar vinter/vår sommar Kväve/Fosfor-kvot 5 Syre (mg/l) vinter/vår sommar Siktdjup (m) Klorofyll (µg/l) vinter/vår sommar

211 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier Diagrammen visar resultat för samtliga prov tagna i sjöarnas ytvatten (kväve, fosfor, kväve/fosfor-kvot, siktdjup och klorofyll) eller årslägsta värde i bottenvattnet (syre). 35. Ullvettern Kväve (µg/l) Fosfor (µg/l) vinter/vår sommar vinter/vår sommar Kväve/Fosfor-kvot Syre (mg/l) vinter/vår sommar Siktdjup (m) Klorofyll (µg/l) vinter/vår sommar

212 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier Diagrammen visar resultat för samtliga prov tagna i sjöarnas ytvatten. 37. Öjevettern Kväve (µg/l) 8 15 vinter/vår sommar Fosfor (µg/l) 4 vinter/vår sommar Kväve/Fosfor-kvot vinter/vår sommar

213 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier Diagrammen visar resultat för samtliga prov tagna i sjöarnas ytvatten (siktdjup och klorofyll) eller årslägsta värde i bottenvattnet (syre). Pil markerar flytt av provpunkt till större djup. 37. Öjevettern, forts. Syre (mg/l) Siktdjup (m) vinter/vår sommar Klorofyll (µg/l)

214 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier Diagrammen visar resultat för samtliga prov tagna i sjöarnas ytvatten. 39. Östersjön Kväve (µg/l) vinter/vår sommar Fosfor (µg/l) vinter/vår sommar < Kväve/Fosfor-kvot vinter/vår sommar

215 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier Diagrammen visar resultat för samtliga prov tagna i sjöarnas ytvatten (siktdjup och klorofyll) eller årslägsta värde i bottenvattnet (syre). Pil markerar flytt av provpunkt till större djup. 39. Östersjön, forts. Syre (mg/l) Siktdjup (m) vinter/vår sommar Klorofyll (µg/l)

216 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier Diagrammen visar resultat för samtliga prov tagna i sjöarnas ytvatten Daglösen, centrala delen Kväve (µg/l) 8 vinter/vår sommar Fosfor (µg/l) vinter/vår sommar Kväve/Fosfor-kvot 1 vinter/vår sommar

217 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier Diagrammen visar resultat för samtliga prov tagna i sjöarnas ytvatten (siktdjup och klorofyll) eller årslägsta värde i bottenvattnet (syre) Daglösen, centrala delen, forts. Syre (mg/l) Siktdjup (m) vinter/vår sommar Klorofyll (µg/l)

218 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier Diagrammen visar resultat för samtliga prov tagna i sjöarnas ytvatten Daglösen, norra delen Kväve (µg/l) 11 8 vinter/vår sommar Fosfor (µg/l) 8 vinter/vår sommar Kväve/Fosfor-kvot 1 vinter/vår sommar

219 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier Diagrammen visar resultat för samtliga prov tagna i sjöarnas ytvatten (siktdjup och klorofyll) eller årslägsta värde i bottenvattnet (syre) Daglösen, norra delen, forts. Syre (mg/l) Siktdjup (m) vinter/vår sommar Klorofyll (µg/l) <

220 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier Diagrammen visar resultat för samtliga prov tagna i sjöarnas ytvatten Lersjön Kväve (µg/l) vinter/vår sommar Fosfor (µg/l) vinter/vår sommar 1 5 < < Kväve/Fosfor-kvot vinter/vår sommar

221 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 5 Tidsserier Diagrammen visar resultat för samtliga prov tagna i sjöarnas ytvatten (siktdjup och klorofyll) eller årslägsta värde i bottenvattnet (syre). Pil markerar flytt av provpunkt till större djup Lersjön, forts. Syre (mg/l) Siktdjup (m) vinter/vår sommar Klorofyll (µg/l) <

222 218

223 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 6 Transporter, utsläpp mm. BILAGA 6 Transporter och punktutsläpp år

224 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 6 Transporter, utsläpp mm. Transporter 27 Punkt Flöde Interkalibrering Fosfor Kväve Org. ämnen m 3 /s ton/år ton/år (TOC), ton/år Huvudfåran 15. Gullspångsälven, Södra Råda 55, SLU:s värden 13, Letälven, Åtorp 47,6 Omräknat till SLU:s nivå 16, Alcontrols värden 22, Letälven, Möckelns utlopp 45,8 Omräknat till SLU:s nivå 15, Alcontrols värden 2, Hovaån, Nötebron 1,2 Omräknat till SLU:s nivå 2, Alcontrols värden 2, Svartälven 21. Svartälven, mynning i Möckeln 26,4 Omräknat till SLU:s nivå 3, Alcontrols värden 4, Svartälven, Hammarn 15,3 Omräknat till SLU:s nivå 3, Alcontrols värden 4, Älgälven, Sävenfors 3,5 Omräknat till SLU:s nivå, Alcontrols värden, Svartälven, Sågen 1, Omräknat till SLU:s nivå, Alcontrols värden, Timsälven 31. Timsälven, mynning i Möckeln 19,9 Omräknat till SLU:s nivå 9, Alcontrols värden 13, Timsälven (inkl. Björkborns ind.omr.) Omräknat till SLU:s nivå 11, Alcontrols värden 14, Timsälven, Lunedet 16,8 Omräknat till SLU:s nivå 5, Alcontrols värden 7, Storforsälven, Storfors 6,1 Omräknat till SLU:s nivå 1, Alcontrols värden 1, Storforsälven, uppstr. Storfors 6,1 Omräknat till SLU:s nivå 1, Alcontrols värden 1, Skillerälven uppströms Filipstad 6,1 Omräknat till SLU:s nivå 1, Alcontrols värden 1, Punkt Bly Kadmium Koppar Krom Molybden Nickel Zink Kobolt kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Huvudfåran 15. Gullspångsälven, Gullspång , Letälven, Åtorp 577 1, Letälven, Möckelns utlopp , Hovaån, Nötebron 32, Svartälven 21. Svartälven, mynning i Möckeln 168 8, Svartälven, Hammarn , Svartälven, Sågen 12, Timsälven 31. Timsälven, mynning i Möckeln 317 6, Storforsälven, Storfors 5 1, Storforsälven, uppstr. Storfors 5 1,

225 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 6 Transporter, utsläpp mm. Arealspecifika förluster Kväve Tillstånd Klass Avvikelse från Klass (kg/ha,år) jämförvärde 15. Gullspångsälven, Gullspång 2, 2. Låg förlust 1,9 1. Ingen/obetydlig avvikelse 121. Letälven, Åtorp 2, 2. Låg förlust 2, 1. Ingen/obetydlig avvikelse 125. Letälven, Möckelns utlopp 1,9 2. Låg förlust 1,8 1. Ingen/obetydlig avvikelse 111. Hovaån, Nötebron 5,6 4. Hög förlust 4,6 2. Tydlig avvikelse 21. Svartälven, mynningen i Möckeln 1,3 2. Låg förlust 1,3 1. Ingen/obetydlig avvikelse 241. Svartälven, Hammarn 1,6 2. Låg förlust 1,5 1. Ingen/obetydlig avvikelse Älgälven, Sävenfors 1,4 2. Låg förlust 1,3 1. Ingen/obetydlig avvikelse Svartälven, Sågen 1,2 2. Låg förlust 1, 1. Ingen/obetydlig avvikelse 31. Timsälven, mynningen i Möckeln 1,8 2. Låg förlust 1,7 1. Ingen/obetydlig avvikelse 321. Timsälven, Lunedet 1,7 2. Låg förlust 1,6 1. Ingen/obetydlig avvikelse 382. Storforsälven, Storfors 2,6 3. Måttl. hög förlust 2,1 1. Ingen/obetydlig avvikelse 383. Storforsälven, upp. Storfors 2,3 3. Måttl. hög förlust 1,9 1. Ingen/obetydlig avvikelse 352. Skillerälven, upp. Filipstad 1,8 2. Låg förlust 1,6 1. Ingen/obetydlig avvikelse 221

226 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 6 Transporter, utsläpp mm. Fosfor Tillstånd Klass Avvikelse från Klass (kg/ha,år) jämförvärde 15. Gullspångsälven, södra Råda,3 1. Mycket låg förlust,8 1. Ingen/obetydlig avvikelse 121. Letälven, Åtorp,5 2. Låg förlust 1,5 1. Ingen/obetydlig avvikelse 125. Letälven, Möckelns utlopp,5 2. Låg förlust 1,4 1. Ingen/obetydlig avvikelse 111. Hovaån, Nötebron,2 4. Hög förlust 2,9 2. Tydlig avvikelse 21. Svartälven, mynningen i Möckeln,2 1. Mycket låg förlust,6 1. Ingen/obetydlig avvikelse 241. Svartälven, Hammarn,4 1. Mycket låg förlust 1, 1. Ingen/obetydlig avvikelse Älgälven, Sävenfors,4 2. Låg förlust 1, 1. Ingen/obetydlig avvikelse Svartälven, Sågen,2 1. Mycket låg förlust,4 1. Ingen/obetydlig avvikelse 31. Timsälven, mynningen i Möckeln,8 2. Låg förlust 2, 2. Tydlig avvikelse 321. Timsälven, Lunedet,7 2. Låg förlust 1,7 2. Tydlig avvikelse 382. Storforsälven, Storfors,6 2. Låg förlust 1,2 1. Ingen/obetydlig avvikelse 383. Storforsälven, upp. Storfors,6 2. Låg förlust 1,1 1. Ingen/obetydlig avvikelse 352. Skillerälven, upp. Filipstad,5 2. Låg förlust 1,1 1. Ingen/obetydlig avvikelse 222

227 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 6 Transporter, utsläpp mm. Källfördelning av metaller Källa Medel Totalt kg kg kg kg kg kg % Krom Degerfors ARV 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5,23 Järnverk ,4 Slaggdeponi,41,15,3,12 -,3,13,2 Sediment ,6 Möckeln ,8 Nickel Degerfors ARV 9, 9, 9, 9, 9, 9,,92 Järnverk ,5 Slaggdeponi 6,3 2,3,52 1,9 -,54 2,1,21 Sediment ,4 Möckeln , Zink Degerfors ARV ,55 Järnverk ,6 Slaggdeponi 1,,35,8,3 -,9,33,1 Sediment ,5 Möckeln ,4 Följande figurer visar den procentuella fördelningen av metallbelastningen från olika källor i Letälven Krom,65 ton/år Nickel,98 ton/år Zink 6, ton/år Degerfors ARV < 1 % Järnverk 6 % Slaggdeponi < 1 % Sediment 22 % Möckeln 72 % Degerfors ARV 1 % Järnverk 14 % Slaggdeponi < 1 % Sediment 13 % Möckeln 71 % Degerfors ARV < 1 % Järnverk 2 % Slaggdeponi < 1 % Sediment 5 % Möckeln 92 % 223

228 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 6 Transporter, utsläpp mm. Rapporterade utsläpp från kommunala avloppsreningsverk år 27 Dalarnas län 1. Fredriksbergs ARV Recipient: Liälven Flöde BOD7 COD Ptot N-tot NH4-N m3 ton ton Ton ton ton,992 5,4,25 2,67 1,55 Värmlands län 2. Nordmarks ARV Recipient: Nordmarksälven Flöde BOD7 COD Ptot Susp. m3 ton Ton ton ton,284,731,5, Filipstads ARV Recipient: Daglösen (norra delen) Flöde BOD7 COD Ptot N-tot NH4-N Susp. m3 ton Ton ton ton ton ton 9,4 34, Persbergs ARV Recipient: Yngen Flöde BOD7 COD Ptot N-tot NH4-N Susp. m3 ton Ton ton ton ton ton,623 2,842,19 1,93,863 1,93 5. Nykroppa ARV Recipient: Östersjön Flöde BOD7 COD Ptot N-tot NH4-N Susp. m3 ton ton ton ton ton ton 1,144 4,138,511 1,72 1,31 2,6 6. Storfors ARV Recipient: Storforsälven Flöde BOD7 COD Ptot N-tot Al Susp. m3 ton ton ton ton ton ton Ingen uppgift 7. Brattfors ARV Recipient: Lungälven Flöde BOD7 COD Ptot Susp. m3 ton tons ton ton,381 1,57,27, Lesjöfors ARV Recipient: Lesjöforsälven Flöde BOD7 COD Ptot N-tot NH4-N Susp. m3 ton ton ton ton ton ton 3,79 9,589,111 3,482 2,574 4,

229 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 6 Transporter, utsläpp mm. Örebro län 9. Fjällbo ARV Hällefors Recipient: Svartälven Flöde m3 BOD7 COD Tot-P, ton Tot-N, ton Susp. ton NH4-N ton ton ton 8,9 38,96,23 9,59-6,14 1. Grythyttans ARV Recipient: Torrvarpen Flöde BOD7 COD Ptot N-tot m3/d ton ton ton ton 3,48 12,96,58 2,67 Flöde BOD7 COD-Cr Tot-P Tot-N NH4-N Susp Cd Cr Cu Ni Pb m3 ton ton ton ton ton ton kg kg kg kg kg ,1 266,6 1, ,4 13,7 -,37 5, ,6 3, Zn Hg kg kg 282 2,173 Flöde m3 BOD7 COD Ptot N-tot NH4-N Susp. ton Ton ton ton ton ton ,2 49,8,3 27, 15,1 7,9 Flöde BOD7 COD Ptot N-tot Susp. m3 ton Ton ton ton ton 44542,31 1,79,1,88,29 Flöde BOD7 COD Ptot N-tot m3 ton ton ton ton,18 1,8,15 1,6 Susp. ton 11. Karlskoga ARV Recipient: Möckeln 12. Degerfors ARV Recipient: Letälven 13. Åtorp ARV Recipient: Letälven 14. Finnerödja AVR Recipient: Skagersholmsån 15. Loka Brunn ARV Recipient: Södra Loken - Flöde m3/d BOD7 Ptot ton ton - - Västra Götalands län 16. Älgarås ARV Recipient: Krokabäcken Flöde BOD7 COD Ptot N-tot m3 ton ton ton ton,326 2,58,16, Hova ARV Recipient: Hovaån Flöde BOD7 COD Ptot N-tot m3 ton ton ton ton 16514,4 2,8,2 2,9 18. Gullspångs ARV Recipient: Gullspångsälven Flöde BOD7 COD Ptot N-tot NH4-N m3 ton ton ton ton ton -,99 12,67,16 3,72 1,28 225

230 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 6 Transporter, utsläpp mm. Redovisade punktutsläpp från industrier m.m. år 27 Värmlands län 22. Spring Wire Sweden AB, Lesjöfors Recipient: Lesjöälven Flöde Fosfor Pb Zn m3 kg kg kg 5,1, Gammalkroppa fiskodling Recipient: Kroppaälven Fosfor Kväve ton ton,471 2,6 24. Miljöbolaget i Svealand AB Recipient: Storforsälven Flöde Ba Cr, tot Cr 6+ Fe Ni Pb Sn V Zn Cu m3 Kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg Ingen uppgift 36. Nykroppa laxodling (25. Brattfors fiskodling flyttades under året till Nykroppa) Fosfor Kväve ton Ton,293 1,542 Recipient: Kroppaälven Örebro län 19. Sävenforsprodukter AB Recipient: Älgälven Fosfor Kväve ton ton Ingen uppgift - 2. Sävenforsprodukter AB Recipient: Sörelgen Fosfor Kväve ton ton Ingen uppgift Sävenforsprodukter AB Recipient: Halvarsnoren, Älvestorp Fosfor Kväve ton ton Ingen uppgift Ovako Steel AB Recipient: Svartälven COD TOC Cu Fe Ni Cr Olja Susp BOD7 Zn Pb Cd ton ton kg kg kg kg kg ton ton kg kg kg Ingen uppgift 27. Icopal AB Recipient: Torrvarpen Utsläpp av skifferkross 28. Bharat Forge Kilsta AB Recipient: Kilstabäcken Flöde Susp.äm Cr, tot Ni Ext alif. m3 ton kg kg Ingen uppgift Op. alif. ämn kg 226

231 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 6 Transporter, utsläpp mm. 31. Björkborns industriområde Anläggningsnummer Recipient: Möckeln Flöde Fosfor Tot-N NO2-3 NO2 TOC Cr Cu Ni Zn Al AOX m3 ton ton ton ton ton kg kg kg kg kg ton ,5 15 5, , , Björkborns industriområde Anläggningsnummer Recipient: Möckeln Flöde Fe Pb Mg Mn As Cd Hg m3 kg kg kg kg kg kg kg , < < < 32. Saab Bofors Support AB Anläggningsnummer Opol., Silver* Silver och bly* alif. kg g g Ingen uppgift TNT, RDX och HMX* g - Recipient: Möckeln * Till reningsverk Anläggningsnummer (inkl. Karlskoga Ytbehandling) Flöde Opol., Cyanid Cyanid Cr Cr 6+ Zn m3 alif kg kg fri, kg kg kg kg Ingen uppgift Susp kg 33. Moelven Valåsen AB Recipient: Möckeln Timmerbassäng och timmerbevattning Flöde COD-Mn Fenol TOC Fosfor Kväve Susp. Extr.Alif. Aromater Opol.Alif. Oljeindex BOD7 m3 ton kg ton ton ton ton ton ton ton ton ton - 1,7 33,7 12,5,12,44 13,5 - -,78,749 13,7 34. Outokumpu Stainless AB Neutraliseringen Flöde Cr-tot Cr 6+ Ni Fe Kväve m3 kg kg kg kg ton ,5 2,33 5, Recipient: Letälven Jorddammen Flöde Cr-tot Ni Fe Susp. m3 kg kg kg kg Västra Götalands län 35. AB Zinkano Recipient: Hovaån Flöde Krom, tot Zink Nickel Aluminiu Oljeindex Krom 6+ m3 kg kg kg kg kg kg

232 228

233 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna BILAGA 7 Bottenfauna 229

234 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Förklaringar till artlista (rinnande vatten) Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (hugg med Ekmanhämtare,218 m 2 ; sparkprov,25 m 2 ) av de funna arterna/taxa samt deras känslighet för försurning, funktionella tillhörighet och ekologisk grupp. Vid massförekomster av enskilda taxa kan en uppskattning av tätheten för dessa ha gjorts. Försurningskänslighet (Fk): - taxa vars toleransgräns är okänd 1 - taxa som har visats klara ett ph-värde lägre än 4,5 2 - ph 4,5-4,9 3 - ph 5, - 5,4 4 - ph > 5,5 Funktionell grupp (Fg): - ej känd 1 - filtrerare 2 - detritusätare 3 - predator 4 - skrapare 5 - sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för organisk belastning (Eg): - taxa för vilka kunskap saknas för bedömning 1 - taxa som kan påträffas i vatten med mycket hög belastning 2 - hög belastning 3 - måttligt hög belastning 4 - låg belastning 5 - helt utan belastning Raritetskategori (Rk): RE - Försvunnen (Regionally Extinct) CR - Akut Hotad (Critically Endangered) EN - Starkt Hotad (Endangered) VU - Sårbar (Vulnerable) NT - Missgynnad (Near Threatened) DD - Kuskapsbrist (Data Deficient) Ov - Lokalt eller regionalt ovanlig M = medelvärde % = procentandel * = taxa som endast påträffades i det kvalitativa provet 23

235 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna 13. Gullspångsälven, Åråsforsarna Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) ,8,1 Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) ,2,2 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta , 3,3 Propappus volki - Michaelsen, Ov 1,2, HIRUDINEA, iglar Erpobdella octoculata - (Linné, 1758) ,8 1,2 Erpobdella sp ,4,4 Helobdella stagnalis - (Linné, 1758) ,4,1 Theromyzon tessulatum - (Müller, 1774) ,2, ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,8 15,8 HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina 3 2 1,6,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) , 5,2 Baetis sp ,6,6 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) , 5,9 Caenis rivulorum - Eaton, ,2,9 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,6 1, Leptophlebiidae 2 3 1,2, PLECOPTERA, bäcksländor Nemoura sp. 5 1 Plecoptera 1,4,1 Taeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) Plecoptera,2, TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes - Curtis, ,6 3, Athripsodes sp ,2,6 Cheumatopsyche lepida - (Pictet, 1834) ,4 1,9 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,6,1 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,6 8,2 Hydroptila sp ,2,7 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,8 2,7 Limnephilidae ,4 2,1 Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) ,2, Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,4,2 Polycentropodidae 1,2, Potamophylax sp ,2,2 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 184) ,,7 Rhyacophila sp ,4 3, COLEOPTERA, skalbaggar Hydraena sp. (riparia/brittenii) ,4,1 Orectochilus villosus - (Müller, 1776) ,8,1 Oulimnius troglodytes - (Gyllenhal, 1827) Ov ,2 8,6 Oulimnius tuberculatus - (Müller, 186) ,8 1, Oulimnius sp , 6, DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 2 1,6,1 Chironomidae ,8 4,4 Empididae ,2,2 Limoniidae 1,2, Muscidae ,8,8 Simuliidae ,2 7,6 Tipulidae 5 1,2, 231

236 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna 13. Gullspångsälven, Åråsforsarna Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % GASTROPODA, snäckor Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, ,2,2 Bathyomphalus contortus - (Linné, 1758) ,6,1 Bithynia tentaculata - (Linné, 1758) ,4,1 Gyraulus crista - (Linné, 1758) Ov 1,2, Gyraulus sp. (annan) * 4 4 Lymnaeidae ,4,6 Myxas glutinosa - (O.F. Müller, 1774) 4 4 Ov 1,2, Radix sp. (balthica/labiata) , 1, BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,2 1,2 Sphaerium sp ,2, SUMMA (antal individer): ,4 1 SUMMA (antal taxa): ,6 Totalantal taxa 47 Danskt faunaindex 5 MISA 72 Medelantal taxa/prov 28,6 Surhetsindex 11 ASPT-index 5,6 Antal ind./kvm EPT-index 18 DJ-index 11 Diversitetsindex 4,25 Naturvärdesindex 18 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 232

237 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna 111b. Hovaån, Nötebron Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Turbellaria * 3 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,8 1,1 HIRUDINEA, iglar Erpobdella lineata - (Müller, 1774) * 3 2 Ov Erpobdella octoculata - (Linné, 1758) ,2, Erpobdella sp. 3 2,4, ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,2,5 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,6 1,8 Baetis sp ,2,1 TRICHOPTERA, nattsländor Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,,2 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,,1 Limnephilidae ,8,1 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,6 2, Polycentropodidae ,,1 Potamophylax sp ,2, Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 184) , 1,5 Rhyacophila sp , 9,3 COLEOPTERA, skalbaggar Elmis aenea - (Müller, 186) ,2 2,2 Hydraena gracilis - Germar, ,4,3 Limnius volckmari - Fairmaire, ,8 1,9 Oulimnius tuberculatus - (Müller, 186) ,4, DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1,2, Chironomidae , 65,6 Empididae ,8,9 Muscidae 3 1 1,4, Pediciidae ,4,4 Simuliidae , 3,3 Tipulidae 5 1,2, GASTROPODA, snäckor Acroloxus lacustris - (Linné, 1758) ,6,1 Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, ,2,6 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,6 7,6 SUMMA (antal individer): ,2 1 SUMMA (antal taxa): ,2 Totalantal taxa 25 Danskt faunaindex 5 MISA 61 Medelantal taxa/prov 17,2 Surhetsindex 7 ASPT-index 4,5 Antal ind./kvm EPT-index 6 DJ-index 1 Diversitetsindex 2,7 Naturvärdesindex 3 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 233

238 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna 241. Svartälven, nedströms Hällefors Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % NEMATODA, rundmaskar Nematoda , 3,4 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Limnodrilus hoffmeisteri - Claparède, ,8 3,6 Limnodrilus sp ,2 6,5 Naididae (annan) 2 1 1,4,8 Stylaria lacustris - (Linné, 1767) ,2,4 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis horaria - (Linné, 1758) ,4,8 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,2 4,5 Cladotanytarsus sp. (mancus gr.) 2 2 3,6 1,2 Cryptochironomus sp ,8 1,6 Demicryptochironomus vulneratus - (Zetterstedt, 1838) 2 3 1,2,4 Pentaneurini 3 2 1,6 1,2 Polypedilum sp. (nubeculosum-typ) 2 2 3,6 1,2 Polypedilum sp. 2 1,2,4 Procladius sp ,6 33,6 Stempellinella sp. 4 1,2,4 Tanytarsus sp ,2 2,4 BIVALVIA, musslor Anodonta anatina - (Linné, 1758) 1 2 1,2,4 Pisidium sp , 1,1 SUMMA (antal individer): ,4 1 SUMMA (antal taxa): ,6 Totalantal taxa 17 Diversitetsindex 2,75 Surhetsindex 3 Medelantal taxa/prov 8,6 ASPT-index 3,8 EPT-index 1 Antal ind./kvm Danskt faunaindex 4 Naturvärdesindex Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 234

239 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Lesjöälven, Blockenhus Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Polycelis sp ,8 1,4 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,2 3,4 HIRUDINEA, iglar Erpobdella octoculata - (Linné, 1758) ,2,4 ODONATA, trollsländor Coenagrionidae 3 1,2,4 Cordulegaster boltonii - (Donovan, 187) ,4,7 Somatochlora metallica - (Vander Linden, 1825) * EPHEMEROPTERA, dagsländor Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) ,4,7 Ephemera vulgata - Linné, ,2,4 Heptagenia fuscogrisea - (Retzius, 1783) ,6 1,1 Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) ,2 5,7 Leptophlebia vespertina - (Linné, 1758) , 7,1 PLECOPTERA, bäcksländor Leuctra hippopus - (Kempny, 1899) Plecoptera 3 1,8 1,4 Nemoura avicularis - Morton, Plecoptera 2 5 1,4 2,5 Nemoura cinerea - (Retzius, 1783) Plecoptera,2,4 Nemoura sp. 5 1 Plecoptera 2 1,8 1,4 MEGALOPTERA, sävsländor Sialis sp. (lutaria gr.) ,6 1,1 TRICHOPTERA, nattsländor Cyrnus trimaculatus - (Curtis, 1834) ,4 2,5 Limnephilidae ,6 6,4 Molanna sp. (angustata-typ) 3 3 1,2,4 COLEOPTERA, skalbaggar Oulimnius tuberculatus - (Müller, 186) ,4,7 DIPTERA, tvåvingar Chironomidae ,4 25,4 Chironomus sp. * 2 Limoniidae ,6 2,8 Pediciidae 3 2,4,7 GASTROPODA, snäckor Gyraulus sp ,2 2,1 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,4 4,2 SUMMA (antal individer): ,6 1 SUMMA (antal taxa): ,6 Totalantal taxa 25 Danskt faunaindex 5 MISA 41 Medelantal taxa/prov 11,6 Surhetsindex 6 ASPT-index 6,2 Antal ind./kvm. 226 EPT-index 11 DJ-index 12 Diversitetsindex 3,25 Naturvärdesindex Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 235

240 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna 381. Storforsälven, Agarna (nedströms Storfors) Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Limnodrilus hoffmeisteri - Claparède, ,6 2,1 Limnodrilus sp ,6 6, Naididae (annan) 2 1,2,3 Ophidonais serpentina - ( Müller, 1773) ,6 2,1 Potamothrix hammoniensis - (Michaelsen, 191) , 2,6 Spirosperma ferox - Eisen, ,6,8 Tubificidae (med hårborst) ,6 4,7 HIRUDINEA, iglar Erpobdella octoculata - (Linné, 1758) ,2,3 Helobdella stagnalis - (Linné, 1758) ,4,5 HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina 3 3,6,8 ODONATA, trollsländor Somatochlora metallica - (Vander Linden, 1825) ,2,3 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) , 1,3 MEGALOPTERA, sävsländor Sialis sp. (lutaria gr.) ,2,3 TRICHOPTERA, nattsländor Cyrnus flavidus - McLachlan, ,4,5 Cyrnus trimaculatus - (Curtis, 1834) ,6,8 Limnephilus sp. (rhombicus-typ) 5 3 1,2,3 Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) ,4,5 Phryganea sp ,4,5 COLEOPTERA, skalbaggar Platambus maculatus - (Linné,1758) ,6 2,1 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1 1,4,5 Chironomus sp. (plumosus-typ) ,6 3,4 Cladopelma sp. (lateralis gr.) ,6 9,9 Heterotrissocladius marcidus - (Walker, 1856) ,2 1,6 Orthocladinae (annan) 1,2,3 Pentaneurini , 2,6 Phaenopsectra sp ,4,5 Polypedilum sp. (nubeculosum-typ) ,6 2,4 Polypedilum sp ,4,5 Procladius sp ,6 23, Prodiamesa olivacea - (Meigen, 1818) ,4 3,1 Psectrocladius sp. (sordidellus gr.) ,4 7,1 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,2,3 SUMMA (antal individer): ,4 1 SUMMA (antal taxa): , Totalantal taxa 3 Diversitetsindex 3,73 Surhetsindex 6 Medelantal taxa/prov 15, ASPT-index 5, EPT-index 6 Antal ind./kvm Danskt faunaindex 3 Naturvärdesindex Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 236

241 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Förklaringar till lokalbeskrivning Flertalet uppgifter (närmiljö, skuggning, oorganiskt och organiskt bottensubstrat samt bottenvegetation) klassificeras enligt en allmän skala -3 där: Klass = saknas Klass 1 = mindre än 5% av yttäckningen (sett uppifrån) = ringa förekomst Klass 2 = 5-5% av yttäckningen (sett uppifrån) = måttlig förekomst Klass 3 = mer än 5% av yttäckningen (sett uppifrån) = riklig förekomst Vattenområdesuppgifter Vattendrag: Namn på vattendrag där provtagningslokalen är belägen. I första hand används namn i SMHI:s sjö- och vattendragsregister (SVAR). Saknas vattendraget i SMHI:s register används namn från topografiska kartan. Eljest lokalt namn. Lokalnummer: Lokalens nummer enligt den som först registrerade lokalen eller enligt den organisation som ansvarar för provtagningen. Lokalnamn: Fritext. Lokalnamn ges av den som beskriver lokalen. Helst efter namn på topografiska kartan, möjligen följt av lägesangivelse. Anges t.ex. Skogstorp, 1 m uppströms vägbron. Huvudflodområde: Huvudflodområde enligt SMHI:s numrering (1-118). Topografisk karta: Anger topografiskt kartblad (vanligen skala 1:5 ) som lokalen är belägen på enligt Lantmäteriverket, t.ex. ÅSEDA 5F SO. Lokalkoordinater: Egen lägesbestämning av lokalens nedre avgränsning. För vattendrag avses lokalens avgränsning nedströms. Läget anges med 12-siffriga koordinater i rikets system (RAK) från topografisk karta. Skalan på kartan bör helst vara 1:5. Används GPS (med noggrannhet av 1 m) skall koordinaterna alltid kontrolleras mot topografiska kartan. Provtagningsuppgifter Syfte: Verksamheten klassificeras i en av följande kategorier: Nationell miljöövervakning (NMÖ), Regional miljöövervakning (RMÖ), Recipientkontroll (RK), Kalkeffektuppföljning, Annan effektuppföljning (t. ex. uppföljning av biotopvård och andra återställningsåtgärder), Vattenmål (undersökningar ingående i vattenmål), Inventering (kartering av flora eller fauna). Metodik: Anger provtagningsmetod och typ av provtagningsutrustning, t. ex., skrapprov från stenar, kartering av utlagda ytor, sparkprovtagning med handhåv. Provyta: Anger hur stor den undersökta ytan är för varje enskilt prov (m 2 ). Vattenkemiprov: Anger om vattenkemiprov togs i samband med provtagningen (ja eller nej). 237

242 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Lokaluppgifter Lokalens längd: Lokalens längd i heltals meter. För vattendrag gäller att lokalens längd mätes utgående från strömfårans mittlinje. Lokalens bredd: Den provtagna lokalens vattentäckta medelbredd i meter. Vattendragsbredd: Vattendragets bredd vid normal sommarvattenföring. Anges i meter med en decimal när medelbredden är mindre än 5 m och i heltals meter för bredare vattendrag. Vattennivå: Anges som låg, medel eller hög i förhållande till vattendragets medelnivå under sommarhalvåret. Lokalens medeldjup: Den provtagna lokalens medeldjup anges med hjälp av djupmätningar i ett flertal punkter. Medeldjupet anges i meter med en decimal. Lokalens maxdjup: Den provtagna lokalens maxdjup. Anges i meter med en decimal. Märkning av lokal: Anger hur lokalen är utmärkt, t ex järnrör i marken, färg på träd, stenar eller anger förhållande till fasta punkter t.ex. broar, stora stenar etc. För vattendrag görs märkningen vid lokalens nedre och övre avgränsning. Vattenhastighet: Lokalens dominerande vattenhastighet i ytan bedöms i fyra klasser. Klass Vattenhastighet Stilla ( m/s), i sjöar 1 Lugnt (under,2 m/s) 2 Strömt (,2-,7 m/s), strömmande med enstaka forsnacke 3 Forsande (över,7 m/s), ofta stråkande vatten. Grumlighet: Bedömning av vattnets grumlighet. = klart, 1 = grumligt, 2 = mycket grumligt. Färg: Bedömning av vattnets färg (humusinnehåll). = klart, 1 = färgat, 2 = kraftigt färgat. Vattentemperatur: Temperaturen ( o C) i ytvattnet (,2-,3 m). Anges med en decimal. Trofinivå: En grov uppskattning i fält av vattnets trofinivå (näringsstatus). = oligotroft vatten (låg näringsrikedom) 1 = mesotroft vatten (måttligt hög näringsrikedom) 2 = eutroft vatten (hög näringsrikedom). Bottensubstrat och vattenvegetation Oorganiskt material: Oorganiskt bottenmaterial på lokalen klassas och anges enligt nedanstående indelning. Anger dominerande substrat (dom. 1), näst dominerande (dom. 2) samt tredje dominerande substrat (dom. 3). Alla förekommande bottensubstrat klassas även enligt förekomstklasserna -3; där = saknas, 1 = mindre än 5% av yttäckningen sett uppifrån (ringa förekomst), 2 = 5-5% av yttäckningen sett uppifrån (måttlig förekomst), samt 3 = mer än 5% av yttäckningen (riklig förekomst). 238

243 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Typ av material Partikeldiameter (mm) Finsediment <,2 (mjäla och lera) Sand,2-2 (finmo-grovsand) Grus 2-2 (fingrus-grovgrus) Fin sten 2-1 Grov sten 1-2 Fina block 2-4 Grova block 4-2 Häll > 2 Vattenvegetation: Anger både dominerande vegetationstyp (dom. 1) och subdominerande vegetationstyper (dom. 2 och dom. 3) samt förekomstklass (yttäckningen sett uppifrån) på lokalen enligt ovan allmänna klassning. Vegetationen delas upp i: Övervattensväxter med blad och blommor över vattenytan (t.ex. vass, säv, starr), flytbladsväxter (nymphaeider) vilka normalt har flytande blad (näckrosor, vissa natearter), långskottsväxter (elodeider) (undervattensvegetation som hårslinga, vattenpest och vissa natearter), rosettväxter (isoetider) (t.ex. notblomster, strandpryl, braxengräs), mossor (t.ex. näckmossa, kölmossa) och påväxtalger; växter som växer på andra växter eller stenar (t.ex. kiselalger, trådalger). Organiskt material: Anger förekomsten av dött organiskt material utgående från samma förekomstklasser som vattenvegetationen. Redovisningen omfattar fyra storleksklasser enligt nedanstående definition. Typ av material Fin detritus Grov detritus Fin död ved Definition Fint organiskt material, t ex lövrester, mer eller mindre nedbrutet med en partikelstorlek mindre än 1mm. Partikulärt, icke nedbrutet, organiskt material som löv, barr, kottar samt delar av kvistar. Kvistar, grenar och stammar som är mindre än 1 cm i diameter samt kortare än 5 cm. Grov död ved Trädstammar och grenar grövre än 1 cm i diameter och längre än 5 cm. Närmiljö -3 m Närmiljö: Närmiljö är marken runt lokalen som kan tänkas påverka lokalens biologi. Närmiljön omfattar i detta fall en ca 3 m bred zon vinkelrätt utmed lokalens stränder och oavsett längden på den provtagna sträckan bedöms alltid närmiljön för en strandzon som är minst 5 m lång. Detta gäller både sjöar och vattendrag. För vattendragen utgår man från lokalens nedre avgränsning. För mindre vattendrag (<3 m breda) omfattar närmiljön båda stränderna, men för större vattendrag i regel bara en strand. Normalt anges enbart den dominerande närmiljön-/marktypen (Dom. 1), men i vissa fall anges även subdominerande marktyper (Dom. 2, Dom. 3). I de fall närmiljön skiljer sig markant åt för vattendragens båda strandzoner eller om två marktyper är lika dominerande anges båda typerna. De olika marktyperna definieras nedan. 239

244 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Marktyp Barrskog Lövskog Blandskog Kalhygge Myr/våtmark Åker Äng Hed Kalfjäll Häll/Blockmark Artificiell Annat Kommentar Dominans av barrträd som gran, tall, lärkträd Dominans av lövträd som t.ex. björk, al, alm, ek Löv- och barrträd blandat så att ingen kategori utgör mindre än 25% av områdets areal Minst 25% av området utgörs av kalavverkad yta Omfattar alla typer av våtmarker, även sumpskog Odlad åkermark Ängsmark och öppen betesmark. Betesmarkens krontäckning skall vara mindre än 3% Öppen hedmark med enstaka buskar och träd Blockmark ovan trädgränsen Hällmark (berg i dagen) eller blockmark under trädgränsen Anlagda ytor som vägar och bebyggelse Annan mark än ovan beskriven. Strandzon -5 m Strandzon: Strandvegetation av träd, buskar, gräs/halvgräs/vass, annan vegetation och övrigt i strandzonen närmast vattendrag eller sjö. Dominerande vegetationstyp anges samt dominerande och subdominerande art av varje vegetationstyp som förekommer inom lokalens strandzon/zoner på en sträcka av 5 m. Beskuggning: Anger vattenytans beskuggning av vegetation (träd och buskar) enligt den generella skalan -3, där anger att skuggning saknas, 1 = mindre än 5%, 2 = 5-5%, och 3 = mer än 5%. Påverkan Påverkan: I förekommande fall anges om lokalens biota har påverkats av vattenkemisk eller fysisk påverkan. Den påverkan som anses ha haft störst effekt på lokalens biota sätts som A, påverkan med näst största effekten som B osv. Påverkans styrka anges för varje påverkan i en skala 1-3 där 1 = måttlig påverkan, 2 = stor påverkan, 3 = mycket stor påverkan. 24

245 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna 13. Gullspångsälven, Åråsforsarna Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Gullspångsälven Län: 14 Västra Götaland Lokalnummer: 13 Kommun: Gullspång Lokalnamn: Åråsforsarna Top. Karta: 9E NV Huvudflodområde: 18 Göta älv Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Mikael Christensson Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,2 m Lokalens bredd: 5 m Vattenhastighet: ström (,2 -,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 8 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Vattennivå: medel Vattentemperatur: 5,5 C Lokalens medeldjup:,1 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Proverna togs mellan de stora stenarna innaför "vassöarna". Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 3: grus Vegetationstyp, dom. 3: övervattensväxter Finsediment: saknas Övervattensv: <5 % Fin detritus: <5% Sand: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus: 5-5% Långskottsv: 5-5% Fin död ved: <5% Fin sten: 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: 5-5% Mossor: <5 % Fina block: <5% Påväxtalger: saknas Grova block: <5% Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass vass - Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. 241

246 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna 111b. Hovaån, Nötebron Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Hovaån Län: 14 Västra Götaland Lokalnummer: 111b Kommun: Gullspång Lokalnamn: Nötebron Top. Karta: 9E NV Huvudflodområde: 18 Göta älv Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Mikael Christensson Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,6 m Lokalens bredd: 9 m Vattenhastighet: fors (>,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 9 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 2,8 C Lokalens medeldjup:,4 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Proverna togs ca 4-5 m uppströms bron. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fina block Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: 5-5% Mossor: 5-5% Fina block: 5-5% Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: 5-5% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. 242

247 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna 241. Svartälven, nedströms Hällefors Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Svartälven Län: 18 Örebro Lokalnummer: 241 Kommun: Hällefors Lokalnamn: nedströms Hällefors Top. Karta: 11 E NO Huvudflodområde: 18 Göta älv Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: Mikael Christensson Provyta (m 2 ):,215 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: - m Lokalens maxdjup: - m Lokalens bredd: - m Vattenhastighet: - Vattendragsbredd (våt yta): - m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) - Vattenfärg: färgat Vattennivå: - Vattentemperatur: 2,2 C Lokalens medeldjup: 2,5 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: - Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: - Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: - Fin detritus: - Sand: saknas Flytbladsv: - Grov detritus: - Grus: saknas Långskottsv: - Fin död ved: - Fin sten: saknas Rosettväxter: - Grov död ved: - Grov sten: saknas Mossor: - Fina block: saknas Påväxtalger: - Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: - Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: - Påverkan Typ: Styrka: A: Industriutsläpp stark B: - saknas C: - - Övrigt Bottensubstratet bestod av mörkbrun gyttja och dy. Oljefilm på ytan och luktade olja. 243

248 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Lesjöälven, Blockenhus Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Lesjöälven Län: 14 Västra Götaland Lokalnummer: 2543 Kommun: Filipstad Lokalnamn: Blockenhus Top. Karta: 12E SV Huvudflodområde: 18 Göta älv Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Mikael Christensson Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,4 m Lokalens bredd: 2 m Vattenhastighet: lugnt (<,2 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 1 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 3 C Lokalens medeldjup:,3 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Proverna togs ca m nedströms bron. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grus Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: 5-5% Sand: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: 5-5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: <5% Mossor: saknas Fina block: <5% Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: blandskog Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd björk - Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 3: Beskuggning: 5-5% Påverkan Typ: Styrka: A: Industriutsläpp måttlig B: Vattenreglering måttlig C: - saknas Övrigt Proverna togs ca m nedströms bron, -1 m nedströms skogsbilväg ned till ån på åns västra sida. Lokalkvaliteten var mindre lämplig; mjukbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. 244

249 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna 381. Storforsälven, Agarna (nedströms Storfors) Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Storforsälven Län: 17 Värmland Lokalnummer: 381 Kommun: Storfors Lokalnamn: Agarna (nedströms Storfors) Top. Karta: 11E SV Huvudflodområde: 18 Göta älv Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: Mikael Christensson Provyta (m 2 ):,215 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: - m Lokalens maxdjup: - m Lokalens bredd: - m Vattenhastighet: - Vattendragsbredd (våt yta): - m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) - Vattenfärg: färgat Vattennivå: - Vattentemperatur: 2,7 C Lokalens medeldjup:,8 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: - Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: - Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: - Fin detritus: - Sand: saknas Flytbladsv: - Grov detritus: - Grus: saknas Långskottsv: - Fin död ved: - Fin sten: saknas Rosettväxter: - Grov död ved: - Grov sten: saknas Mossor: - Fina block: saknas Påväxtalger: - Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: - Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: - Påverkan Typ: Styrka: A: Industriutsläpp stark B: Reningsverk stark C: - saknas Övrigt 5-15 m uppströms sista alen på vänster sida, 2-4 m ut från stranden. På grund av lågt vattenstånd togs proverna tvärs över ån bakom liten ö. Bottensubstratet bestod av brun gyttja och dy. 245

250 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Sammanställning av resultat och bedömningar 27 Antal taxa och individtäthet Vattendrag Lokal Totalantal taxa Medelantal taxa Individtäthet Gullspångsälven 13. Åråsforsarna 47 (högt) 28,6 (högt) 2322 (högt) Hovaån 111b. Nötebron 25 (lågt) 17,2 (måttligt högt) 335 (mycket högt) Svartälven 241. nedströms Hällefors 17 (mycket lågt) 8,6 (mycket lågt) 2298 (högt) Lesjöälven Blockenhus 25 (lågt) 11,6 (lågt) 226 (lågt) Storforsälven 381. Agarna (ned Storfors) 3 (måttligt högt) 15, (lågt) 3553 (mycket högt) Tillstånd och avvikelser Vatten- Lokal Diversitetsindex ASPT-index drag Tillstånd Avvikelse Tillstånd Avvikelse Värde Klass Kvot Klass Värde Klass Kvot Klass Gullspångsälven 13. Åråsforsarna 4,25 (1) 1,44 (1) 5,6 (3),93 (1) Hovaån 111b. Nötebron 2,7 (5),7 (3) 4,5 (5),75 (3) Svartälven 241. nedströms Hällefors 2,75 (4),93 (1) 3,8 (5),63 (3) Lesjöälven Blockenhus 3,25 (3) 1,1 (1) 6,2 (2) 1,3 (1) Storforsälven 381. Agarna (ned Storfors) 3,73 (3) 1,27 (1) 5, (4),83 (2) Vatten- Lokal Danskt faunaindex Surhetsindex drag Tillstånd Avvikelse Tillstånd Avvikelse Värde Klass Kvot Klass Värde Klass Kvot Klass Gullspångsälven 13. Åråsforsarna 5 (3) 1, (1) 11 (1) 1,83 (1) Hovaån 111b. Nötebron 5 (3) 1, (1) 7 (2) 1,17 (1) Svartälven 241. nedströms Hällefors 4 (4),8 (3) 3 (4),5 (4) Lesjöälven Blockenhus 5 (3) 1, (1) 6 (3) 1, (1) Storforsälven 381. Agarna (ned Storfors) 3 (5),6 (4) 6 (3) 1, (1) Förklaring: Tillståndsklass: 1 = mycket högt index, 2 = högt, 3 = måttligt högt index, 4 = lågt index och 5 = mycket lågt index Avvikelseklass: 1 = Ingen eller liten avvikelse, 2 = måttlig avvikelse, 3 = tydlig avvikelse, 4 = stor avvikelse och 5 = mycket stor avvikelse Bedömning av påverkan Vattendrag Lokal Bedömning av påverkan Försurning Näringsämnen/org. material Gullspångsälven 13. Åråsforsarna ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig Hovaån 111b. Nötebron ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig Svartälven 241. nedströms Hällefors ingen eller obetydlig betydlig Lesjöälven Blockenhus ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig Storforsälven 381. Agarna (ned Storfors) ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig Vattendrag Lokal Bedömning av påverkan Gullspångsälven 13. Åråsforsarna Annan påverkan ingen eller obetydlig Hovaån 111b. Nötebron ingen eller obetydlig Svartälven 241. nedströms Hällefors betydlig Lesjöälven Blockenhus betydlig Storforsälven 381. Agarna (ned Storfors) betydlig 246

251 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Sammanställning av resultat och bedömningar Antal taxa och individtäthet Rinnande vatten Vattendrag Lokal Totalantal taxa Gullspångsälven 13. Åråsforsarna Hovaån 111b. Nötebron Svartälven 241. ned Hällefors Lesjöälven Blockenhus Storforsälven 381. ned Storfors Vattendrag Lokal Medelantal taxa/prov Gullspångsälven 13. Åråsforsarna 2,7 15, 15,7 19,3 25, 19, 23,8 21,8 22,2 19,4 34,2 31,2 23,6 23,2 24,6 24, 34, 32, 28,6 Hovaån 111b. Nötebron 2, 17, 14,7 17, 18,7 17,4 2,8 21,2 2,8 17,2 17,4 15, 17,6 16,2 17,2 Svartälven 241. ned Hällefors 16,7 12,3 7, 19, 13, 14,4 23,4 18,6 11, 11,6 5,6 9,4 15, 1,8 8,6 Lesjöälven Blockenhus 8, 5,7 8, 11, 7,3 4,4 7,8 1, 14, 13, 12,2 9, 8,8 4,8 1,2 7, 11,4 5,2 11,6 Storforsälven 381. ned Storfors 13, 8,3 8,7 1, 16,3 8,2 11, 14,8 11,8 12,2 15,2 14,8 1,4 17,8 6, 15,2 18,8 15,8 15 Vattendrag Lokal Täthet (individer / m 2 ) Gullspångsälven 13. Åråsforsarna Hovaån 111b. Nötebron Svartälven 241. ned Hällefors Lesjöälven Blockenhus Storforsälven 381. ned Storfors Sjöar Sjö Station Totalantal taxa Möckeln 13. djuphåla Möckeln 131. mellannivå Sörelgen 221. djupområde Sörelgen mellannivå Bredreven 253. djuphåla Bredreven mellannivå Lonnen 31. djuphåla Lonnen 311. mellannivå Öjevettern 37. djuphåla Öjevettern 371. mellannivå Daglösen 341. djuphåla Daglösen mellannivå Daglösen Norra delen Sjö Station Medelantal taxa/prov Möckeln 13. djuphåla 7,2 4,8 4,8 5,4 3,8 5,6 4,8 Möckeln 131. mellannivå 4,9 3,8 3,8 5,7 4,4 4,5 3,9 7,1 5,8 4,6 4,4 5,8 5,2 9,4 8,6 Sörelgen 221. djupområde,6 1,2,4 Sörelgen mellannivå 1,7 2,2 2,5 2,4 2,5 2,1 4,5 5,4 3,2 2,6 3,2 Bredreven 253. djuphåla 2,9 2,9 1,5 1,7 2,7 2,2 2,1 1,4 1,4 2,,4,4, 1,2 2,2 Bredreven mellannivå 4,8 7,4 6,8 4,4 2,2 7,4 5,8 Lonnen 31. djuphåla 3,4 3,6 4,4 Lonnen 311. mellannivå 5,2 8, 12,6 Öjevettern 37. djuphåla 3,8 5, 2,8 4,6 2,4 4,2 2, Öjevettern 371. mellannivå 4,7 3,7 1,8 3,6 2,9 3,3 2,8 4,8 4,2 4,4 5,4 4,4 4,4 4,8 4,2 Daglösen 341. djuphåla 1,9 2,3 2,8 2,7 2,3 2, 3,3 2,3 1,4 2,4 1,4 1,4 1,6 1,4 3,4 Daglösen mellannivå 4,4 5,8 3,4 3,4 3,6 4,6 4,6 Daglösen Norra delen 1,2 2,2 1,6 247

252 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Sjö Station Individtäthet (individer / m 2 ) Möckeln 13. djuphåla Möckeln 131. mellannivå Sörelgen 221. djupområde Sörelgen mellannivå Bredreven 253. djuphåla Bredreven mellannivå Lonnen 31. djuphåla Lonnen 311. mellannivå Öjevettern 37. djuphåla Öjevettern 371. mellannivå Daglösen 341. djuphåla Daglösen mellannivå Daglösen Norra delen Bedömningar av påverkan Rinnande vatten Vattendrag Lokal Bedömning av näringsämnespåverkan Gullspångsälven 13. Åråsforsarna A A A A A A A A A A A A A A A A A A A Hovaån 111b. Nötebron B A B B A B B A A A A A A A A? Svartälven 241. ned Hällefors B B B B B B B A A A - B B B B Lesjöälven Blockenhus se text i rapporten A A A A B B A A A A B A Storforsälven 381. ned Storfors B B B B B C B B B B B B B B B B B A? A? Påverkan av näringsämnen/organiskt material: A = Ingen eller obetydlig, B = Betydlig, C = Stark eller mycket stark - Markerar att någon bedömning inte har kunnat göras.? Markerar att bedömningen är ett gränsfall till annan bedömningsklass. Bedömningar av tillstånd och påverkan Sjöar Sjö Station Bedömning av näringssituation Möckeln 13. djuphåla B B B B B B B Möckeln 131. mellannivå B B B B B B B A B B B B B B B Sörelgen 221. djupområde A* A - Sörelgen mellannivå A A A A A A A A A A A Bredreven 253. djuphåla B B B B B B B B B B B B B B A Bredreven mellannivå B B B B B B A Lonnen 31. djuphåla C B C Lonnen 311. mellannivå C B C Öjevettern 37. djuphåla C C C C C B C Öjevettern 371. mellannivå B B B B B B B C C C C C C B C Daglösen 341. djuphåla B B B B B B B B B B B B B B A Daglösen mellannivå B B B B B B A Daglösen Norra delen B* B A Förhållanden: A = Näringsfattiga eller mycket näringsfattiga, B = Måttligt näringsrika, C = Näringsrika eller mycket näringsrika - Markerar att någon bedömning inte har kunnat göras. * Markerar att bedömningen varit osäker, främst beroende på att antalet indikatorer varit få eller saknats helt. Sjö Station Bedömning av syresituation Möckeln 13. djuphåla B B B B B B B Möckeln 131. mellannivå B B B A A A A A B B B B B B B Sörelgen 221. djupområde C* A - Sörelgen mellannivå A A A A A A A A A A A Bredreven 253. djuphåla C C C C C C C C B B C C C C C Bredreven mellannivå B B B B B B B Lonnen 31. djuphåla C B B Lonnen 311. mellannivå B B B Öjevettern 37. djuphåla C C C B C B C Öjevettern 371. mellannivå B B B B B B B B B B B B B B B Daglösen 341. djuphåla C C C C C C C C C C C C C C B Daglösen mellannivå B B B B B B B Daglösen Norra delen C B C Förhållanden: A = Syrerika eller mycket syrerika, B = Måttligt syrerika, C = Syrefattiga eller mycket syrefattiga - Markerar att någon bedömning inte har kunnat göras. * Markerar att bedömningen varit osäker, främst beroende på att antalet indikatorer varit få eller saknats helt. 248

253 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 8 Växtplankton BILAGA 8 Växtplankton år

254 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 8 Växtplankton 13. Möckeln, djuphålan Vattenområdesuppgifter Län: 17 Värmland Sjö/vattendrag: Möckeln Kommun: Karlskoga Lokalnummer: 13 Top. karta: - Lokalnamn: djuphålan Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 18 Göta älv Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Provtagare: M. Andersson H. Friberg Datum: Organisation: ALcontrol AB Tid på dygnet: 13.1 Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter,5 m 2 m 6m 1m Djup provplatsen (m): 24 Vattentemperatur ( C): 18,8 18,5 18,2 - Grumlighet: - Språngskikt (j/n): ja Vattenfärg: - Språngskiktets läge: - Trofinivå: - Siktdjup med vattenkikare: 2,4 m Väderlek: mulet, regn Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: Möckeln djuphålan Kvalitativ metod BIN PR 61 Maskstorlek: 25 µm Djupinterval (m): -9 Konserveringsmetod : lugol Kvantitativ metod BIN PR 66 Typ av hämtare: Ruttner Antal profiler: 1 Konserveringsmetod : lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt Lonnen, djuphålan Vattenområdesuppgifter Län: 17 Värmland Sjö/vattendrag: Lonnen Kommun: Karlskoga Lokalnummer: 31 Top. karta: - Lokalnamn: djuphålan Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 18 Göta älv Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Provtagare: M. Andersson H. Friberg Datum: Organisation: ALcontrol AB Tid på dygnet: 13.1 Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter,5 m 2 m 6m 1m Djup provplatsen (m): 24 Vattentemperatur ( C): 19,7 19,6 18,3 - Grumlighet: - Språngskikt (j/n): ja Vattenfärg: - Språngskiktets läge:- - m Trofinivå: - Siktdjup med vattenkikare: 2,4 m Väderlek: mulet, regn Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: - Kvalitativ metod BIN PR 61 Maskstorlek: 25 µm Djupinterval (m): -9 Konserveringsmetod : lugol Kvantitativ metod BIN PR 66 Typ av hämtare: Ruttner Antal profiler: 1 Konserveringsmetod : lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt - 25

255 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 8 Växtplankton Förklaring till sammanställning av resultat Naturvårdsverkets kriterier Naturvårdsverkets parametrar används för att beskriva tillstånd och avvikelse (från jämförvärde) i en sjö med avseende på planktiska alger vid augustiprovtagning (Naturvårdsverket 1999). Biomassan anges i mg/l (1 mg/l motsvarar en biovolym på 1 mm 3 /l). Potentiellt toxin (gift) producerande algsläkten avser blågrönaöger. Övriga kriterier EG = Ekologisk grupp O - taxa som vanligtvis påträffas i oligotrofa (näringsfattiga) miljöer E - taxa som vanligtvis påträffas i eutrofa (näringsrika) miljöer I - taxa som är indifferenta d v s har en bred ekologisk tolerans Trofiskt index (BIN PR163) - Vissa taxa fungerar som indikatorer för näringsrikedom respektive näringsfattigdom (indikatorarter). Indikatorarterna bedöms efter en skala från 11 till 1 (Hörnström 1979). Ett taxa med ett trofiskt index på 11 är karaktäristisk för mycket näringsfattiga (ultraoligotrofa) förhållanden och ett taxa med ett trofiskt index på 1 är karaktäristisk för mycket näringsrika (eutrofa) förhållanden. Sjöarnas trofiska index bedöms efter samma skala som indikatorarterna (11-1), där 11 är lägsta trofigrad och 1 högsta. Sjöns trofiska index beräknas utifrån indikatorarternas frekvens, enligt formeln: TIs = f x Tia f Tia=artindex och f är frekvensen i en skala 1-5. Kvoten mellan eutrofer och oligotrofer - Dels kan man titta på förhållandet mellan antalet eutrofa och oligotrofa taxa, dels kan man titta på förhållandet mellan frekvensen eutrofer och frekvensen oligotrofer. Frekvenserna skattas enligt BIN P R

256 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 8 Växtplankton 13. Möckeln, djuphålan Datum: Skogssjö Nivå: -9 m Koordinat: / Naturvårdsverkets kriterier Värde Bedömning Avvikelse Totalbiomassa (mg/liter),87 Liten biomassa Liten Vattenblommande blågrönalger (mg/liter),4 Mycket liten biomassa Ingen eller obetydlig Potentiellt toxinbildande alger (antal släkten) 3 Måttligt antal Ingen eller obetydlig Gonyostomum semen (mg/liter),5 Liten biomassa Liten Övriga kriterier Antal funna taxa/arter: 44 Måttligt högt antal taxa Trofiindex (BIN PR 163): 41,6 Måttligt högt index Eutrofa/Oligotrofa (frekvens): Eutrofa/Oligotrofa (taxa):,6 1,3 Alggrupp Biomassa Taxa Ekologisk grupp Antal taxa mg/l % antal % antal % Blågrönalger,4 4,5 9 2,5 Eutrofa 8 2 Rekylalger,6 6,7 5 11,4 Indifferenta Pansarflagellater,3 3,6 2 4,5 Oligotrofa 6 15 Guldalger,2 2,6 8 18,2 Totalt 41 1 Kiselalger,22 25, ,5 Ögonalger,,1 1 2,3 Grönalger,, 5 11,4 Konjugater,,, G. semen,5 57,3 1 2,3 Övriga,,, Summa, Jämförelse med tidigare undersökningar Oligotrofa Indifferenta Eutrofa 1% 75% 5% 25% % Biomassa (mg/l) Antal taxa 2, 1 1,5 8 1, 6 4,5 2, År Näringstillstånd C C C Förklaring: A = Mycket näringsfattigt, B = Näringsfattigt, C = Måttligt näringsrikt, D = Näringsrikt, E = Mycket näringsrikt Kommentar Växtplanktonsamhället dominerades stort av nålflagellaten Gonyostomum semen följt av kiselalger. Sammantaget bedömdes Möckeln som måttligt näringsrik med en tydlig näringsämnespåverkan jämfört med ursprungligt tillstånd. Biomassan av blågrönalger var mycket liten och det noterades tre potentiellt toxiska släkten av blågrönalger. Risken för långvariga algblomningar av toxiska alger bedömdes som ingen eller obetydlig. Biomassan av den potentiellt besvärsbildande algen Gonyostomum semen var liten. Bedömningen av näringsstatusen har inte ändrats under den senaste femårsperioden. Biomassan har varierat kring 1 mg/l. Växtplanktonsamhället har oftast dominerats av Gonyostomum semen vilken till stor del är den bidragande orsaken till variationen i biomassa mellan åren. 252

257 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 8 Växtplankton 31. Lonnen, djuphålan Datum: Skogssjö Nivå: -9 m Koordinat: / Naturvårdsverkets kriterier Värde Bedömning Avvikelse Totalbiomassa (mg/liter) 1,1 Liten biomassa Tydlig Vattenblommande blågrönalger (mg/liter),2 Mycket liten biomassa Ingen eller obetydlig Potentiellt toxinbildande alger (antal släkten) 2 Inga eller få Ingen eller obetydlig Gonyostomum semen (mg/liter),79 Liten biomassa Liten Övriga kriterier Antal funna taxa/arter: 46 Måttligt högt antal taxa Trofiindex (BIN PR 163): 44,3 Måttligt högt index Eutrofa/Oligotrofa (frekvens): Eutrofa/Oligotrofa (taxa):,9 1,6 Alggrupp Biomassa Taxa Ekologisk grupp Antal taxa mg/l % antal % antal % Blågrönalger,2 2,3 5 1,9 Eutrofa Rekylalger,3 2,5 4 8,7 Indifferenta Pansarflagellater,, 3 6,5 Oligotrofa 7 16 Guldalger,,3 5 1,9 Totalt 43 1 Kiselalger,19 17,6 14 3,4 Ögonalger,3 2,9 4 8,7 Grönalger,1 1, 7 15,2 Konjugater,,1 1 2,2 G. semen,79 73,4 1 2,2 Övriga,, 2 4,3 Summa 1, , Jämförelse med tidigare undersökningar Oligotrofa Indifferenta Eutrofa 1% 75% 5% 25% % Biomassa (mg/l) Antal taxa År Näringstillstånd C C C Förklaring: A = Mycket näringsfattigt, B = Näringsfattigt, C = Måttligt näringsrikt, D = Näringsrikt, E = Mycket näringsrikt Kommentar Växtplanktonsamhället dominerades mycket stort av flagellaten Gonyostomum semen följt av kiselalger. Sammantaget bedömdes Lonnen som måttligt näringsrik med en tydlig påverkan av näringsämnen jämfört med ett ursprungligt tillstånd. Biomassan av blågrönalger var mycket liten och det noterades endast två potentiellt toxiska släkten av blågrönalger. Risken för långvariga blomningar av toxiska alger bedömdes som ingen eller obetydlig. Biomassan av Gonyostomum semen bedömdes som liten i år, men tillräckligt stor för att vara potentiellt besvärsbildande. Bedömningen av näringsstatusen har inte ändrats under den senaste femårsperioden. Biomassan har varierat stort mellan åren vilket till största delen har berott på variation i förekomsten av Gonyostomum som dygnsvandrar i vattenmassan. De mängder som har noterats av algen under årens lopp har varit så stora att det sannolikt kan leda till problem såväl vid infiltrationen av dricksvatten som för badande i sjön. 253

258 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 8 Växtplankton Förklaring till artlistor Det. = Ansvarig för artbestämning I = Indikatortal enligt Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder (Willén 27). Sensitiva taxa oligotrofiindikatorer med indikatortal i en skala från -1 till -3 där -3 anger taxa som är särskilt konkurrenskraftiga vid låga näringskoncentrationer. Toleranta arter eutrofiindikatorer med indikatortal i en skala 1-3 där 3 anger arter som bedömts som särskilt toleranta och förekommande i de mest näringsrika miljöerna. EG = Ekologisk grupp O - taxa som vanligtvis påträffas i oligotrofa (näringsfattiga) miljöer E - taxa som vanligtvis påträffas i eutrofa (näringsrika) miljöer I - taxa som är indifferenta d v s har en bred ekologisk tolerans TI = Trofiskt artindex. Vissa taxa fungerar som indikatorer för näringsrikedom respektive näringsfattigdom (indikatorarter). Indikatorarterna bedöms efter en skala från 11 till 1 (Hörnström 1979). Ett taxa med ett trofiskt index på 11 är karaktäristisk för mycket näringsfattiga (ultraoligotrofa) förhållanden och ett taxa med ett trofiskt index på 1 är karaktäristisk för mycket näringsrika (eutrofa) förhållanden. Frekvens = uppskattad frekvens av indikatorarter i en skala från 1-5 där 5 är det högsta. Längd För arter vars kolonier bildar långa filament anges filamentlängden (µm/l). Biomassa Anges i enheten mg/l (1 mg/l motsvarar en biovolym på 1 mm 3 /l). 254

259 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 8 Växtplankton 13. Möckeln, djuphålan RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium Nivå: -9 m REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Metod: BIN PR 66 Det. Carin Nilsson Frekv. Längd * 1 3 Antal * 1 3 Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanocapsa holsatica - (LEM.) CRONBERG & KOMÁREK E 1 Chroococcus sp. (5-1 µm) - NÄGELI 1 Merismopedia sp. - MEYEN 1 Woronichinia compacta - (LEMMERMANN) KOMÁREK & HINDÁK E 1 Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E 2 17,8 Oscillatoriales Planktothrix mougeotii - (BORY EX KOMÁREK) ANAGN. & KOM. 1 I 2 989,3 Nostocales Anabaena spp. böjd - BORY 2 I 1 Anabaena sp. spiral - BORY 3 I 1 Anabaena sp. rak - BORY 2 I 1 3,1 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Chroomonas sp./rhodomonas sp. - HANSGIRG/KARSTEN 46 I 2 22,3 Cryptomonas sp. (1-2 µm) - EHRENBERG 5 I 2 4,4 Cryptomonas sp. (2-3 µm) - EHRENBERG I 2 11,15 Cryptomonas sp. (3-4 µm) - EHRENBERG I 2 1,5 Rhodomonas lacustris - PASCHER & RUTTNER 7-1 I 2 14,5 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Ceratium furcoides - (LEVANDER) LANGHANS 2 I 2,4,32 Ceratium rhomvoides - HICKEL E 1 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Bitrichia chodatii - (REVERDIN) HOLLANDE -2 O 1 4,1 Dinobryon bavaricum - IMHOF O 1 Dinobryon divergens - IMHOF I 1 Mallomonas akrokomos - RUTTNER -2 I 1 2,4 Mallomonas caudata - IWANOFF I 2 2,9 Mallomonas crassiquama - (ASMUND) FOTT I 1 Synura sp. - EHRENBERG I 2 22,13 Uroglena sp. - EHRENBERG I 1 DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 3 9,41 Asterionella formosa - HASSALL I 1 Aulacoseira cf. alpigena - (GUNOW) KRAMMER -2 O 3 18,31 Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN 2 E 1 Aulacoseira sp. (5-1 µm bred) - THWAITES I 1 Aulacoseira sp. (1-15 µm bred) - THWAITES I 1 Centriska kiselalger (1-2 µm) I 2 14,1 Centriska kiselalger (2-3 µm) I 2 4,17 Fragilaria crotonensis - KITTON 2 I 1 11,4 Pennales obestämda (3-5 µm) I 2 13,1 Rhizosolenia eriensis - H. L. SMITH I 3 6,27 Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS O 3 7,64 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - (GRUNOW) KNUDSON I 2 1,15 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Trachelomonas sp. (15-2 µm) - EHRENBERG 3 E 1 1,1 CHLOROPHYCEAE (grönalger) Chlorococcales Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 1 Monoraphidium sp. - KOMARKÓVA-LEGENEROVÁ (annan) I 1 Pediastrum duplex var. gracillimum - W. & G.S. WEST * 3 E 1,1,1 Scenedesmus cf. ecornis - (EHRENBERG) CHODAT E 1 Övrigt Chlorophyceae, obestämda kolonibildande klotformiga 1 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING O 5 15,51 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. * = räknade som kolonier 255

260 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 8 Växtplankton 31. Lonnen, djuphålan RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium Nivå: -9 m REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Metod: BIN PR 66 Det. Carin Nilsson Frekv. Längd * 1 3 Antal * 1 3 Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Chroococcus sp. (5-1 µm) - NÄGELI 1 Nostocales Anabaena spp. böjd - BORY (runda celler 6-7µm) 2 I 2 19,21 Anabaena sp. spiral - BORY 3 I 1 Aphanizomenon gracile - LEMMERMANN 3 E 1 Aphanizomenon sp. - MORREN (inga tomma ändar) I 1 46,4 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Chroomonas sp./rhodomonas sp. - HANSGIRG/KARSTEN I 2 96,13 Cryptomonas sp. (1-2 µm) - EHRENBERG I 2 16,1 Cryptomonas sp. (2-3 µm) - EHRENBERG I 1 5,4 Rhodomonas lacustris - PASCHER & RUTTNER -1 I 1 2,3 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Gymnodinium sp. (liten, <1 µm) - KOFOID & SWEZY -3 I 1 Gymnodinium sp. (stor) - KOFOID & SWEZY I 1 Peridinium sp. - EHRENBERG I 1 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Bitrichia chodatii - (REVERDIN) HOLLANDE -2 O 1 Dinobryon crenulatum-typ - W: & G.S. WEST -2 O 1 8,1 Mallomonas akrokomos - RUTTNER -2 I 1 2,1 Mallomonas caudata - IWANOFF I 1 1,2 Synura sp. - EHRENBERG I 1 DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 2 2,12 Asterionella formosa - HASSALL I 2 19,12 Aulacoseira cf. alpigena - (GUNOW) KRAMMER -2 O 2 37,8 Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN 2 E 2 1,35 Aulacoseira sp. (5-1 µm bred) - THWAITES I 1 Aulacoseira sp. (1-15 µm bred) - THWAITES I 1 Centriska kiselalger (1-2 µm) I 2 22,18 Fragilaria crotonensis - KITTON 2 I 1 1,3 Fragilaria cf. ulna - (NITSCH) LANGE-BERTALOT 2 1,2,1 Pennales obestämda (3-5 µm) I 1 Pennales obestämda (5-1 µm) I 1 Rhizosolenia eriensis - H. L. SMITH I 1 Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS O 3 21,11 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - (GRUNOW) KNUDSON I 1 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Euglena sp. - EHRENBERG 3 E 1,4,3 Euglenales, oidentifierad 3 E 1 Trachelomonas sp. (15-2 µm) - EHRENBERG (klotformig) 3 E 1 3,4 Trachelomonas sp. (2-3 µm) - EHRENBERG (elliptisk) 3 E 2 7,24 CHLOROPHYCEAE (grönalger) Chlorococcales Botryococcus sp. - KÜTZING I 2 1,1 Pediastrum duplex var. gracillimum - W. & G.S. WEST 3 E 1,2 Quadrigula closterioides - (BOHLIN) PRINTZ O 1 Scenedesmus cf. aculeoatus - REINSH E 1 Scenedesmus cf. ecornis - (EHRENBERG) CHODAT E 1 Scenedesmus cf. opoliensis - P. RICHTER E 1 Tetrastrum komarekii - HINDAK E 1 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium gracile - BRÉBISSON O 1,1 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING O 5 24,793 ÖVRIGA Gyromitus cordiformis - SKUJA 1 Pseudostaurastrum limneticum - (BORGE) CHODAT I 1 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 256

261 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 9 Påväxt BILAGA 9 Påväxt år 23 och

262 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 9 Påväxt Påväxtorganismer och räknade kiselalgsskal i Gullspångsälvens avrinningsområde augusti 23 och augusti 26 Lungälven (326, 325) Kroppaälven (372, 371) Älgälven (2242, 2241) Gullspångsälven (13) S = saprob (föroreningstolerant) organism E = eutrof organism (finns i näringsrika miljöer) I = indifferent organism O = oligotrof organism (finns i näringsfattiga miljöer) 1 = mycket liten förekomst 2 = liten förekomst 3 = måttlig förekomst 4 = stor förekomst 5 = mycket stor förekomst 258

263 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 9 Påväxt Ekol grupp BACTERIOPHYTA (bakterier): Achromatium oxaliferum Schewiakoff S Beggiatoa alba (Vauch.) Trev. S Leptothrix discophora (Schwers) Dorff I Små bakterier S Sphaerotilus dichotomus (Cohn) Migula S Trådformiga bakterier S MYCOPHYTA (svamp): Svamp E CYANOPHYTA (blågrönalger): CHROOCOCCALES: Aphanothece sp. I Chamaesiphon sp. E Chroococcales E Chroococcus sp. I Gomphosphaeria aponina Kütz. I Merismopedia sp. I Snowella lacustris (Chod.) Kom. & Hind. I Snowella littoralis (Häyrén) Kom. & Hind. I Snowella sp. I Woronichinia compacta (Lemm.) Kom. & Hind. E Woronichinia naegeliana (Ung.) El. I OSCILLATORIALES: Oscillatoriales E Phormidium splendidum (Grev. ex Gom.) Anag. & Kom. E Pseudanabaena sp. E NOSTOCALES: Anabaena sp. I Blågrönalger i skida I Nostocales I STIGONEMATALES: Stigonema mamillosum (Lyngb.) Agardh I Stigonema sp. I RHODOPHYTA (rödalger): Audouinella chalybea (Roth) Bory I Audouinella sp. I Batrachospermum sp. O CHROMOPHYTA: CRYPTOPHYCEAE: Cryptophyceae I DINOPHYCEAE: Peridiniales I CHRYSOPHYCEAE: Färglösa flagellater E DIATOMOPHYCEAE (kiselalger): Achnanthes abundans Manguin I Achnanthes altaica (Poretzky) Cleve-Euler O Achnanthes amoena Hust. E Achnanthes bioretii Germain I Achnanthes chlidanos Hohn & Hellerman O Achnanthes clevei Grun. I Achnanthes conspicua A. Mayer E Achnanthes daonensis Lange-Bertalot I Achnanthes daui Foged I Achnanthes didyma Hust. O Achnanthes exigua Grun. E Achnanthes flexella var. alpestris Brun O Achnanthes flexella (Kütz.) Brun O Achnanthes grana Hohn & Hellerman I Achnanthes helvetica (Hust.) Lange-Bert. O Achnanthes imperfecta Schimanski I Achnanthes impexiformis Lange-Bert. O Achnanthes kuelbsii Lange-Bert. O Achnanthes lacus-vulcani Lange-Bert. & Krammer I Achnanthes laevis Östrup I Achnanthes lanceolata (Bréb.) Grun. I Achnanthes lanceolata ssp. frequentissima Lange-Bert. I Achnanthes lanceolata ssp. rostrata (Östrup) Hust. I Achnanthes laterostrata Hust. O Achnanthes levanderi Hust. O Achnanthes linearioides Lange-Bert. I Achnanthes marginulata Grun. O Achnanthes minutissima-grupp I Achnanthes nodosa A. Cleve O Achnanthes oestrupii (Cleve-Euler) Hust. I Achnanthes peragalli Brun & Hérib. I Achnanthes pseudoswazi Carter O Achnanthes pusilla (Grun.) De Toni I Achnanthes rechtensis Leclercq I Achnanthes rossii Hust. O Achnanthes cf. saccula Carter I Achanthes stewartii Patrick O Achnanthes subatomoides (Hust.) Lange-B. & Archibald O Achnanthes suchlandtii Hust. O

264 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 9 Påväxt Ekol grupp Achnanthes ventralis (Krasske) Lange-Bert. O Achnanthes spp. I Amphipleura kriegeriana (Krasske) Hust. O Amphipleura pellucida (Kütz.) Kütz. E Amphora dusenii Brun I Amphora fogediana Krammer O Amphora inariensis Krammer O Amphora libyca Ehr. I Amphora oligotraphenta Lange-Bert. I Asterionella formosa Hass. E Aulacoseira ambigua (Grun.) Simonsen E Aulacoseira cf. distans (Ehr.) Simonsen var. tenella I Aulacoseira lacustris (Grun.) krammer O Aulacoseira cf. lirata (Ehr.) Ross I Aulacoseira "pseudodistans" Lange-Bert. & Krammer O Aulacoseira subarctica (O. Müller) Haworth I Aulacoseira "tenuistriata" Lange-Bert. & Krammer O Aulacoseira valida (Grunow) Krammer O Aulacoseira sp. I Aulacoseira spp. I Brachysira brebissonii Ross O Brachysira neoexilis Lange-Bert. O Brachysira procera Lange-Bert. & Moser O Brachysira vitrea (Grun.) Ross O Brachysira sp. O Caloneis bacillum (Grun.) Cleve I Caloneis lauta Carter & Bailey-Watts I Caloneis silicula (Ehr.) Cleve E Caloneis tenuis (Gregory) Krammer O Caloneis undulata (Greg.) Krammer O Cavinula intractata (Hust.) Lange-Bert. I Cavinula mollicula (Hust.) Lange-Bert. I Chamaepinnularia sp. I Cocconeis placentula inkl. varieteter E Cyclostephanos dubius (Fricke) Round E Cyclotella kützingiana Thwaites I Cyclotella meneghiniana Kütz. E Cyclotella pseudostelligera Hust. I Cyclotella cf. radiosa (Grun.) Lemm. I Cyclotella rossii (Grun.) Håkansson O Cyclotella schumannii (Grun.) Håkansson I Cyclotella stelligera (Cleve & Grun.) Van Heurck I Cyclotella sp. I Cyclotella spp. I Cymbella aspera (Ehr.) Perag. I Cymbella caespitosa (Kütz.) Brun E Cymbella cesatii (Rab.) Grun. I Cymbella cistula (Ehr.) Kirchn. I Cymbella cuspidata Kütz. I Cymbella cymbiformis Agardh I Cymbella delicatula Kütz. O Cymbella descripta (Hust.) Krammer & Lange-Bert. O Cymbella ehrenbergii Kütz. I Cymbella excisiformis Krammer O Cymbella helvetica Kütz. I Cymbella lange-bertalotii Krammer I Cymbella minuta Hilse ex Rab. I Cymbella naviculiformis (Auerswald) Cleve I Cymbella sinuata Greg. I Cymbella tumida (Bréb.) Van Heurck I Cymbella spp. I Denticula tenuis Kütz. I Diatoma tenuis Agardh E Didymosphenia geminata (Lyngbye) W. M. Schmidt O Diploneis elliptica (Kütz.) Cleve I Diploneis finnica (Ehr.) Cleve O Diploneis petersenii Hust. I Diploneis sp. I Encyonema elginense Krammer O Encyonema gaeumannii (Meist.) Krammer O Encyonema hebridicum Grun. ex Cleve O Encyonema lange-bertalotii Krammer I Encyonema lunatum (W. Sm.) V. Heurck O Encyonema cf. minutiforme Krammer I Encyonema neogracile Krammer O Encyonema pergracile Krammer O Encyonema silesiacum (Bleisch) D.G.Mann I Encyonema vulgare Krammer O Encyonopsis minuta Krammer & Reichardt I Encyonopsis subminuta Krammer & Reichardt I Encyonopsis sp. I Entomoneis ornata (Bail.) Reim. I Epithemia adnata (Kütz.) Breb. E Eunotia arcus Ehr. O Eunotia bidens Ehr. O Eunotia bilunaris (Ehr.) Mills O Eunotia bilunaris var. linearis (Okuno) L.-B. & Nörpel O Eunotia bilunaris var. mucophila Lange-Bert. & Nörpel O

265 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 9 Påväxt Ekol grupp Eunotia botuliformis Wild, Nörpel & Lange-Bert. O Eunotia circumborealis Lange-Bertalot & Nörpel-SchemppO Eunotia curtagrunowii Nörpel-Sch. & Lange-Bert. O Eunotia diodon Ehr. O Eunotia elegans Oestrup O Eunotia eurycephaloides Nörpel-Sch. & Lange-B. O Eunotia faba Ehr. O Eunotia flexuosa Bréb. in Kütz. O Eunotia formica Ehr. O Eunotia genuflexa Nörpel-Sch. O Eunotia hexaglyphis Ehr. O Eunotia implicata Nörpel et al. O Eunotia incisa Greg. O Eunotia jemtlandica (Font.) Berg O Eunotia meisteri Hust. O Eunotia minor (Kütz.) Grun. O Eunotia monodon var. bidens (Greg.) W. Sm. O Eunotia mucicola var. perminuta (Grun.) Nörp. & L.-B O Eunotia naegelii Migula O Eunotia nymanniana Grun. O Eunotia pectinalis var. ventralis (Ehr.) Hust. O Eunotia praerupta Ehr. O Eunotia rhynchocephala Hust. O Eunotia septentrionalis Oestrup O Eunotia serra Ehr. O Eunotia serra var. tetraodon (Ehr.) Nörpel O Eunotia tenella (Grun.) Hust. O Eunotia sp. O Eunotia spp. O Fragilaria arcus (Ehr.) Cleve I Fragilaria bicapitata Mayer I Fragilaria brevistriata Grun. I Fragilaria capucina var. amphicephala (Grun.) Lange-BertỊ Fragilaria capucina var. capucina Desmaz. I Fragilaria capucina var. distans (Grun.) Lange-Bert. I Fragilaria capucina var. gracilis (Oestrup) Hust. I Fragilaria capucina var. mesolepta (Rab.) Rab. I Fragilaria capucina cf. var. rumpens (Kütz.) Lange-Bert I Fragilaria capucina var. vaucheriae (Kütz.) Lange-Bert E Fragilaria capucina-varietet I Fragilaria construens (Ehr.) Grun. I Fragilaria cf. construens f. venter (Ehr.) Hust. I Fragilaria crotonensis Kitton E Fragilaria exigua Grun. I Fragilaria incognita Reichardt I Fragilaria lapponica Grun. I Fragilaria nanana Lange-Bert. O Fragilaria nanoides Lange-Bert. O Fragilaria oldenburgioides Lange-Bert. I Fragilaria cf. opacolineata Lange-Bert. I Fragilaria parasitica (W. Sm.) Grun. I Fragilaria pinnata Ehr. E Fragilaria pseudoconstruens Marciniak I Fragilaria pulchella (Ralfs) Lange-Bert. E Fragilaria robusta (Fusey) Manguin I Fragilaria tenera (W. Sm.) Lange-Bert. I Fragilaria ulna (Nitzsch) Lange-Bert. E Fragilaria ulna f. acus (Kütz.) Lange-Bert. E Fragilaria ulna f. angustissima (Grun.) Lange-Bert. E Fragilaria ulna f. danica (Kütz.) Lange-Bert. I Fragilaria virescens Ralfs O Fragilaria spp. I Frustulia crassinervia (Bréb.) Lange-Bert.ä & Krammer O Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer O Frustulia quadrisinuata Lange-Bert. O Frustulia saxonica Rab. O Frustulia weinholdii Hust. I Gomphonema acuminatum Ehr. I Gomphonema coronatum Ehr. I Gomphonema gracile s.l. Ehr. I Gomphonema hebridense Greg. I Gomphonema lateripunctatum Reichardt & Lange-Bert. I Gomphonema olivaceum var. olivaceoides (Hust.) L.-B. E Gomphonema parvulum (Kütz.) Kütz. E Gomphonema parvulum var. exilissimum Grun. I Gomphonema subtile Ehr. O Gomphonema tackei Hust. I Gomphonema truncatum Ehr. I Gomphonema sp. I Gomphonema spp. I Gyrosigma acuminatum (Kütz.) Rab. E Hantzschia elongata (Hantzsch) Grun. I Hantzschia sp. E Hippodonta subcostulata (Hust.) Lange-Bert. I Melosira varians C. A. Ag. E Meridion circulare (Grev.) C. A. Ag. I Meridion circulare var. constricta (Ralfs) Van Heurck I Navicula americana Ehr. O

266 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 9 Påväxt Ekol grupp Navicula angusta Grun. O Navicula bryophila Petersen I Navicula capitata Ehr. E Navicula cocconeiformis Greg. ex Grev. O Navicula constans var. symmetrica Hust. I Navicula cryptocephala Kütz. E Navicula cryptotenella Lange-Bert. I Navicula cuspidata (Kütz.) Kütz. E Navicula elginensis (Greg.) Ralfs I Navicula festiva Krasske O Navicula gallica var. perpusilla (Grun.) Lange-Bert. I Navicula gottlandica Grun. I Navicula gregaria Donkin E Navicula heimansioides Lange-Bert. O Navicula jaernefeltii Hust. I Navicula lacustris Greg. O Navicula laevissima Kütz. I Navicula maceria Schimanski O Navicula mediocris Krasske O Navicula cf. minima Grun. E Navicula mutica Kütz. E Navicula notha Wallace O Navicula placenta Ehr. I Navicula pseudoscutiformis Hust. I Navicula pseudoventralis Hust. I Navicula pupula Kütz. E Navicula radiosa Kütz. I Navicula rhynchocephala Kütz. E Navicula schmassmannii Hustedt O Navicula seminulum Grun. E Navicula similis Krasske I Navicula soehrensis var. hassica (Krasske) Lange-Bert. O Navicula stroemii Hust. I Navicula subalpina Reichardt I Navicula tenelloides Hust. I Navicula venerablis Hohn & Hellerman I Navicula viridula var. linearis Hust. E Navicula vulpina Kütz. E Navicula sp. I Navicula spp. I Naviculadicta cf. elorantana Lange-Bert. O Naviculadicta difficillima (Hust.) Lange-Bert. I Naviculadicta digituloides Lange-Bert. O Naviculadicta disjuncta (Hust.) Lange-Bert. O Naviculadicta cf. fennica (Hust.) Lange-Bert. O Naviculadicta litos (Hohn & Hellerman) Lange-Bert. O Naviculadicta cf. parasubtilissima (Kobayasi & Nagumo) O Lange-Bert. Naviculadicta tridentula (Krasske) Lange-Bert. O Naviculadicta cf. umbra (Hohn & Hellerman) Lange-Bert. I Naviculadicta Icon.2.28:21-23 I Naviculadicta sp. I Naviculadicta spp. I Neidium ampliatum (Ehr.) Krammer I Neidium bisulcatum (Lagerst.) Cleve O Neidium hitchcockii (Ehr.) Cleve O Neidium levanderi (Hust.) Lange-Bert. & Metzeltin O Neidium productum (W. Sm.) Cleve I Neidium sp. I Nitzschia acidoclinata Lange-Bert. I Nitzschia acula Hantzsch E Nitzschia alpina Hust. O Nitzschia angustata (W. Sm.) Grun. E Nitzschia bavarica Hust. O Nitzschia cf. communis Rab. E Nitzschia dissipata (Kütz.) Grun. E Nitzschia dissipata var. media (Hantzsch) Grun. E Nitzschia cf. fonticola Grun. E Nitzschia graciliformis Lange-Bert. & Simonsen E Nitzschia gracilis Hantzsch E Nitzschia inconspicua Grun. E Nitzschia cf. palea var. debilis (Kütz.) Grun. I Nitzschia perminuta (Grun.) Peragallo I Nitzschia plana var. fennica f. ornata Kolbe I Nitzschia pusilla (Kütz.) Grun. E Nitzschia recta Hantzsch E Nitzschia subacicularis Hustedt E Nitzschia vermicularis (Kütz.) Hantzsch E Nitzschia spp. I Peronia fibula (Bréb. ex Kütz.) Ross O Pinnularia acuminata W. Sm. I Pinnularia biceps Greg. O Pinnularia borealis Ehr. O Pinnularia brauniana (Grun.) Mills O Pinnularia divergens W. Sm. O Pinnularia divergens var. decrescens (Grun.) Krammer O Pinnularia divergens var. sublinearis Cleve O Pinnularia gibba Ehr. I

267 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 9 Påväxt Ekol grupp Pinnularia karelica Cleve O Pinnularia legumiformis Krammer I Pinnularia macilenta Ehr. I Pinnularia mesolepta (Ehr.) W. Sm. I Pinnularia neomajor Krammer & Lange-Bert. I Pinnularia nobilis (Ehr.) Ehr. I Pinnularia polyonca (Bréb.) W. Sm. I Pinnularia pseudosimilis Krammer O Pinnularia semicruciata (A Schmidt) A. Cleve O Pinnularia sinistra Krammer O Pinnularia stomatophora (Grun.) Cleve O Pinnularia subcapitata Greg. I Pinnularia subcapitata var. elongata Krammer I Pinnularia subgibba Krammer O Pinnularia subgibba var. undulata Krammer I Pinnularia viridiformis Krammer I Pinnularia sp. I Pinnularia spp. I Rhopalodia gibba (Ehr.) O. Müll. I Rhopalodia gibba var. parallela (Grun.) H. & M. PeragalloI Rhopalodia rupestris (W. Sm.) krammer I Stauroneis cf. anceps Ehr. E Stauroneis gracilior Reichardt I Stauroneis kriegerii Patrick I Stauroneis legumen Ehr. I Stauroneis neohyalina Lange-Bert. I Stauroneis cf. phoenicenteron (Nitzsch) Ehr. E Stauroneis smithii Grun. E Stauroneis sp. I Stauroneis spp. I Stenopterobia curvula (W. SM.) Krammer O Stenopterobia delicatissima (Lewis) Bréb. ex Van Heurck O Stenopterobia densestriata (Hust.) Krammer O Stephanodiscus medius Håkansson E Stephanodiscus sp. E Surirella amphioxys W. Sm. E Surirella angusta Kütz. E Surirella elegans Ehr. I Surirella linearis W. Sm. I Surirella linearis var. constricta Hust. I Surirella minuta Bréb. E Surirella robusta Ehr. I Surirella splendida (Ehr.) Kütz. E Tabellaria flocculosa (Roth) Kütz. I Tetracyclus emarginatus (Ehr.) W. Sm. I Tetracyclus glans (Ehr.) Mills I TRIBOPHYCEAE: Gonyostomum semen (Ehr.) Dies. I Tribonema sp. I CHLOROPHYTA (grönalger): EUGLENOPHYCEAE: Euglena sp. E Peranema trichophorum (Ehr.) Stein E Peranema sp. E Phacus pleuronectes (O. F. Müll.) Duj. E Trachelomonas stokesiana Palmer I Trachelomonas volvocina Ehr. E Trachelomonas sp. I VOLVOCOCCALES: Pandorina morum (O. F. Müll.) Bory I CHLOROCOCCALES: Ankistrodesmus falcatus (Corda) Ralfs I Ankistrodesmus fusiformis Corda I Botryococcus braunii Kütz.) I Botryococcus neglectus (W. & G.S. West) Kom. & Marv. I Coelastrum sp. I Crucigeniella apiculata (Lemm.) Kom. E Dictyosphaerium pulchellum Wood I Monoraphidium contortum (Thur.) Kom.-Legn. E Monoraphidium sp. E Pediastrum angulosum (Ehr.) ex Menegh. I Pediastrum boryanum (Turp.) Menegh. I Pediastrum boryanum var. cornutum (Rac.) Sulek I Pediastrum tetras (Ehr.) Ralfs E Pediastrum sp. I Quadrigula sp. E Scenedesmus acutus Meyen E Scenedesmus sp. E Scenedesmus spp. E Sorastrum spinulosum Näg. I ULOTHRICALES: Microspora amoena (Kütz.) Rab. I Microspora sp. I Stigeoclonium sp. E ZYGNEMATALES: Bambusina brebissonii Kütz. O Closterium acutum Bréb. I

268 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 9 Påväxt Ekol grupp Closterium archerianum Cleve O Closterium closterioides (Ralfs) Louis & Peeters O Closterium ehrenbergii Menegh. ex Ralfs E Closterium incurvum Bréb. I Closterium intermedium Ralfs I Closterium kützingii Bréb. O Closterium leibleinii Kütz. ex Ralfs E Closterium lunula (Müll.) Nitzsch ex Ralfs I Closterium moniliferum (Bory) Ehr. ex Ralfs E Closterium navicula (Bréb.) Lüt. O Closterium setaceum Ehr. ex Ralfs O Closterium sp. I Closterium spp. I Cosmarium spp. I Desmidium swartzii Ag. ex Ralfs O Euastrum ansatum Ralfs O Euastrum bidentatum Näg. O Euastrum elegans (Bréb) Kütz. ex Ralfs O Euastrum oblongum (Grev.) Ralfs ex Ralfs O Euastrum pectinatum (Bréb.) ex Bréb. O Euastrum verrucosum Ehr. ex Ralfs I Euastrum sp. I Gonatozygon aculeatum Hast. O Gonatozygon brebissonii De Bary O Hyalotheca dissiliens (J. E. Smith) Bréb. O Hyalotheca mucosa (Mert.) Ehr. O Micrasterias apiculata (Ehr.) Menegh. ex Ralfs O Micrasterias furcata Ralfs O Micrasterias pinnatifida (Kütz.) ex Ralfs O Micrasterias radiosa Ralfs O Micrasterias truncata (Corda) ex Bréb. O Mougeotia sp. I Mougeotia spp. I Mougeotiopsis sp. O Netrium digitus (Bréb.) Itzigs. & Rothe O Penium sp. I Pleurotaenium coronatum (Bréb.) Rab. O Pleurotaenium ehrenbergii (Bréb.) De Bary I Pleurotaenium ehrenbergii var. undulatum Schaarschm. I Pleurotaenium nodosum (Bailey) Lund O Pleurotaenium trabecula (Ehr.) ex Näg. I Sphaerozosma granulatum Roy & Biss O Spirogyra typ b+c E Spirogyra typ c E Spirogyra typ d I Spirogyra sp. E Staurastrum sp. I Staurastrum spp. I Staurodesmus sp. O Xanthidium antilopaeum Kütz. O Xanthidium sp. O Zygnema typ a+b O Zygnema typ c I OEDOGONIALES: Bulbochaete sp. I Bulbochaete spp. I Oedogonium sp. (<4 µm) I Oedogonium spp. (<4 µm) I Oedogonium sp. (>4 µm) E Små monader E AMOEBINA (amöbor): Gymnamoebia I TESTACEA (skalamöbor): Arcella discoides Ehr. I Arcella sp. I Centropyxis aculeata (Ehr.) I Centropyxis sp. I Cyphoderia ampulla (Ehr.) I Difflugia sp. I Euglypha acanthophora Ehr. I Euglypha sp. I Trinema enchelys (Ehr.) I Trinema lineare Penard I HELIOZOA (soldjur): Actinophrys sol Ehr. I Actinosphaerium eichhornii (Ehr.) E Heliozoa I CILIATEA (ciliater): HOLOTRICHIA: Amphileptidae E Chilodonella cucullulus (O. F. Müll.) S Chilodonella sp. E Cinetochilum margaritaceum Perty E

269 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 9 Påväxt Ekol grupp Coleps sp. E Colpidium campylum Stokes S Colpidium colpoda (Ehr.) S Glaucoma sp. E Lacrymaria sp. E Lembadion sp. E Loxophyllum meleagris Duj. E Microthorax sp. I Pleuronematidae E PERITRICHIA: Ophrydium versatile (O. F. Müll.) I Vorticella sp. I SPIROTRICHIA: Aspidisca costata (Duj.) S Blepharisma sp. I Euplotes patella (O. F. Müll.) Ehr. E Oxytrichidae E Stentor sp. E Stylonychia sp. E Små ciliater E ROTATORIA (hjuldjur): BDELLOIDA: Bdelloidea I Habrotrochidae I Philodinidae I PLOIMIDA: Aspelta circinator (Gosse) I Cephalodella eva (Gosse) I Cephalodella sp. I Colurella obtusa (Gosse) I Colurella sp. I Euchlanis sp. I Lecane closterocerca (Schmarda) E Lecane flexilis (Gosse) E Lecane luna (O.F.Müll.) E Lecane lunaris Ehr. E Lecane sp. I Lepadella triptera Ehr. I Microcodon clavus Ehr. O Monommata sp. I Proales minima (Montet) I Proalinopsis caudatus (Collins) I Trichocerca sp. I FLOSCULARIACEA: Flosculariacea I Testudinella incisa var. emarginula (Stenroos) O ANTAL ARTER antal blågrönalger antal Eunotia antal kiselalger antal euglenophyter antal kockala grönalger antal desmidiéer antal ciliater

270 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 9 Påväxt Antal räknade kiselalgsskal i Gullspångsälvens avrinningsområde, augusti 23 och augusti 26 Kod Achnanthes abundans Manguin AABU Achnanthes altaica (Poretzky) Cleve-Euler AALT Achnanthes bioretii Germain ABIO Achnanthes chlidanos Hohn & Hellerman ACHL Achnanthes clevei Grun. ACLE Achnanthes daonensis Lange-Bertalot ADAO Achnanthes didyma Hust. ADID Achnanthes flexella (Kütz.) Brun AFLE Achnanthes flexella var. alpestris Brun AFAL Achnanthes grana Hohn & Hellerman AGRN Achnanthes helvetica (Hust.) Lange-Bert. AHEL Achnanthes cf. impexiformis Lange-Bert. AIPF Achnanthes lancelolata (Bréb.) Grun. ALAN Achnanthes lanceolata ssp. frequentissima Lange-Bert. ALFR Achnanthes lanceolata ssp. rostrata (Oestrup) Hust. ALAR Achnanthes laterostrata Hust. ALAT Achnanthes levanderi Hust. ALVD Achnanthes linearioides Lange-Bert. ALIO Achnanthes marginulata Grun. AMAR Achnanthes minutissima grupp II (medelbredd 2,2-2,8 µm) AMIN Achnanthes minutissima grupp III (medelbredd >2,8 µm) AMI Achnanthes nodosa A. Cleve ANOD Achnanthes pseudoswazi Carter APWA Achnanthes pusilla (Grun.) De Toni APUS Achnanthes rechtensis Leclercq AREC Achnanthes rossii Hust. ARSS Achnanthes cf. saccula Carter ASCL Achnanthes scotica Flower & Jones ASCT Achnanthes stewartii Patrick ASTW Achnanthes subatomoides (Hust.) Lange-B. & Archibald ASAT Achnanthes suchlandtii Hust. ASUC Achnanthes ventralis (Krasske) Lange-Bert. AVTL Achnanthes spp. ACHS Amphipleura kriegeriana (Krasske) Hust. AKRI Amphora libyca Ehr. ALIB Asterionella formosa Hass. AFOR Aulacoseira ambigua (Grun.) Simonsen AAMB Aulacoseira cf. distans (Ehr.) Simonsen var. tenella MDTE Aulacoseira cf. lirata (Ehr.) Ross ALIR Aulacoseira "pseudodistans" Lange-Bert. & Krammer AUPD Aulacoseira subarctica (O. Müller) Haworth AUSU Aulacoseira "tenuistriata" Lange-Bert. & Krammer AUTT Aulacoseira sp. AULS Aulacoseira spp. AULS Brachysira brebissonii Ross BBRE Brachysira neoexilis Lange-Bert. BNEO Brachysira procera Lange-Bert. & Moser BPRO Brachysira vitrea (Grun.) Ross BVIT Caloneis tenuis (Greg.) Krammer CATE Caloneis undulata (Greg.) Krammer CUND Cavinula intractata (Hust.) Lange-Bert. CITT Cocconeis placentula inkl. varieteter CPLA Cyclotella kützingiana Thwaites CKUT Cyclotella cf. pseudostelligera Hustedt CPST Cyclotella cf. radiosa (Grun.) Lemm. CRAD Cyclotella rossii (Grun.) Håkansson CROS Cyclotella stelligera (Cleve & Grun.) Van Heurck CSTE Cyclotella spp. CYLS Cymbella cesatii (Rab.) Grun. CCES Cymbella cymbiformis Agardh CCYM Cymbella delicatula Kütz. CDEL Cymbella descripta (Hust.) Krammer & Lange-Bert. CDES Cymbella excisiformis Krammer CEXF Cymbella lange-bertalotii Krammer CLBE Cymbella tumida (Bréb.) Van Heurck CTUM Cymbopleura naviculiformis (Auerswald) Krammer CBNA Denticula tenuis Kütz. DTEN Diatoma tenuis Agardh DITE Diploneis oculata (Bréb.) Cleve DOCU Diploneis petersenii Hust. DPET

271 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 9 Påväxt Kod Encyonema elginense (Krammer) D.G.Mann EELG Encyonema hebridicum Grun. ex Cleve EHEB Encyonema lunatum (W. Sm.) Van Heurck ENLU Encyonema minutum (Hilse) D.G.Mann ENMI Encyonema neogracile Krammer ENNG Encyonema silesiacum (Bleisch) D.G.Mann ESLE Encyonema vulgare Krammer EVUL Encyonopsis subminuta Krammer & Reichardt ESUM Encyonopsis sp. CYMS Eunotia arcus Ehr. EARC Eunotia bilunaris (Ehr.) Mills EBIL Eunotia botuliformis Wild, Nörpel & Lange-Bert. EBOT Eunotia elegans Oestrup EELE Eunotia eurycephaloides Nörpel-Sch. & Lange-B. EECP Eunotia faba Ehr. EFAB Eunotia flexuosa (Bréb.) Kütz. EFLE Eunotia genuflexa Nörpel-Sch. EGEN Eunotia implicata Nörpel et al. EIMP Eunotia incisa Greg. EINC Eunotia meisteri Hust. EMEI Eunotia minor (Kütz.) Grun. EMIN Eunotia naegelii Migula ENAE Eunotia nymanniana Grun. ENYM Eunotia pectinalis var. ventralis (Ehr.) Hust. EPVE Eunotia spp. EUNS Fragilaria bicapitata A.Mayer FBIC Fragilaria brevistriata Grun. FBRE Fragilaria cf. capucina var. amphicephala (Grun.) L.-B. FCAH Fragilaria capucina var. capucina Desmaz. FCAP Fragilaria capucina var. distans (Grun.) Lange-Bert. FCDI Fragilaria capucina var. gracilis (Oestrup) Hust. FCGR Fragilaria capucina var. mesolepta (Rab.) Rab. FCME Fragilaria capucina var. rumpens (Kütz.) Lange-Bert. FCRU Fragilaria capucina cf. var. rumpens (Kütz.) Lange-Bert. FCRU Fragilaria capucina var. vaucheriae (Kütz.) Lange-Bert. FCVA Fragilaria capucina-varietet FCAP Fragilaria construens (Ehr.) Grun. FCON Fragilaria cf. construens f. venter (Ehr.) Hust. FCVE Fragilaria exigua Grun. FEXI Fragilaria incognita Reichardt FICG Fragilaria nanana Lange-Bert. FNAN Fragilaria nanoides Lange-Bert. FNNO Fragilaria oldenburgioides Lange-Bert. FODD Fragilaria cf. opacolineata Lange-Bert. FOPA Fragilaria pinnata Ehr. FPIN Fragilaria pseudoconstruens Marciniak FPCO Fragilaria pulchella (Ralfs) Lange-Bert. FPUL Fragilaria robusta (Fusey) Manguin FROB Fragilaria cf. tenera (W. Sm.) Lange-Bert. FTEN Fragilaria ulna (Nitzsch) Lange-Bert. FULN Fragilaria ulna f. acus (Kütz.) Lange-Bert. FUAC Fragilaria ulna f. angustissima (Grun.) Lange-Bert. FUAN Fragilaria ulna f. danica (Kütz.) Lange-Bert. FUDA Fragilaria spp. FRAS Frustulia crassinervia (Bréb.) Lange-Bert. & Krammer FCRS Gomphonema coronatum Ehr. GCOR Gomphonema gracile s.l. Ehr. GGRA Gomphonema lateripunctatum Reichardt & Lange-Bert. GLAT Gomphonema parvulum (Kütz.) Kütz. GPAR Gomphonema parvulum var. exilissimum Grun. GPXS Gomphonema pumilum (Grun.) Reich. & Lange-Bert. GPUM Gomphonema tackei Hust. GTAC Gomphonema truncatum Ehr. GTRU Gomphonema sp. GOMS Gomphonema spp. GOMS Hippodonta subcostulata (Hust.) L-B., Metzelt. & Witkow. HISU Melosira varians Agardh MVAR Navicula angusta Grun. NAAN Navicula bryophila Boye Petersen NBRY Navicula cocconeiformis Greg. ex Grev. NCOC

272 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 9 Påväxt Kod Navicula contenta Grun. NCON Navicula cryptocephala Kütz. NCRY Navicula gallica var. perpusilla (Grun.) Lange-Bert. NGPE Navicula gottlandica Grun. NGOT Navicula gregaria Donkin NGRE Navicula heimansioides Lange-Bert. NHMD Navicula jaernefeltii Hust. NJAR Navicula maceria Schimanski NMCE Navicula cf. minima Grun. NMIN Navicula notha Wallace NNOT Navicula pseudoscutiformis Hust. NPSC Navicula radiosa Kütz. NRAD Navicula rhynchocephala Kütz. NRHY Navicula schmassmannii Hustedt NSMM Navicula soehrensis var. hassica (Krasske) Lange-Bert. NSOH Navicula stroemii Hust. NSTR Navicula subalpina Reichardt NSBN Navicula subcostulata Hust. NSCS Navicula tridentula Krasske NTRI Navicula venerablis Hohn & Hellerman NVNB Navicula sp. NASP Navicula spp. NASP Naviculadicta cf. elorantana Lange-Bert. NELO Naviculadicta cf. fennica (=NFEN) NFEN Naviculadicta litos (Hohn & Hellerman) Lange-Bert. NLTO Naviculadicta cf. parasubtilissima (Kob. & Nagumo) L-B. NPSU Naviculadicta spp. NADI Neidium ampliatum (Ehr.) Krammer NEAM Nitzschia acidoclinata Lange-Bert. NACD Nitzschia alpina Hust. NZAL Nitzschia angustata (W. Sm.) Grun. NIAN Nitzschia bavarica Hust. NBAV Nitzschia cf. communis Rab. NCOM Nitzschia dissipata var. media (Hantzsch) Grun. NDME Nitzschia cf. fonticola Grun. NFON Nitzschia graciliformis Lange-Bert. & Simonsen NIGF Nitzschia gracilis Hantzsch NIGR Nitzschia inconspicua Grun. NINC Nitzschia cf. palea var. debilis (Kütz.) Grun. NPAD Nitzschia perminuta (Grun.) M. Peragallo NIPM Nitzschia pusilla (Kütz.) Grun. NIPU Nitzschia recta Hantzsch NREC Nitzschia subacicularis Hustedt NSUA Nitzschia sp. NZSS Nitzschia spp. NZSS Peronia fibula (Bréb. ex Kütz.) Ross PFIB Pinnularia biceps Greg. PBIC Pinnularia brauniana (Grun.) Mills PBRN Pinnularia macilenta Ehr. PMAC Pinnularia stomatophora (Grun.) Cleve PSTO Pinnularia subcapitata Greg. PSCA Rhopalodia gibba var. parallela (Grun.) H. & M. Peragallo RGPA Stauroneis cf. anceps Ehr. STAN Stauroneis kriegerii Patrick STKR Stauroneis neohyalina Lange-Bert. STNH Stauroneis smithii Grun. SSMI Stauroneis cf. phoenicenteron (Nitzsch) Ehr. SPHO Stenopterobia curvula (W. SM.) Krammer STCU Stenopterobia delicatissima (Lewis) Bréb. ex V. Heurck STDE Stenopterobia densestriata (Hust.) Krammer SDEN Stephanodiscus medius Håkansson SMED Tabellaria flocculosa (Roth) Kütz. TFLO Räknade skal Räknade arter Achnanthes minutissima Achnanthes minutissima % 1,2 5, 2,4 4,3 1,3 5,,3 3,1 1,7 3,4 2,5 3,8 2, 5,2 Eunotia Eunotia %,1,3,1,2,,,,,2,4,1,,, 268

273 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 1 Länsstyrelsens undersökningar BILAGA 1 Länsstyrelsens undersökningar år

274 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 1 Länsstyrelsens undersökningar Kalkningens effektkontroll, Länsstyrelsen i Örebro län StnNamn ProvDatum ph Alk Färg Kond Ca Cl Mg SO4 TOC ph-mål MålUppyllt Ykoord Xkoord mekv/l mg Pt/l ms/m mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l Angsjön utlo ,2,6 95 3,6 3,5 4,9,74 3, Ja Angsjön utlo ,6, Ja Bergtjärn562 utlo ,1, ,5 5,6 2,7,94 3,6 9,2 6 Ja Bergtjärn562 utlo ,7,2 61 4,3 6 Ja Bredsjön425 utlo ,5,6 73 2,8 3,3 3,2,71 3,1 1 5,6 Ja Bredsjön425 utlo ,3,8 49 3,2 5,6 Ja Fisklösen utlo ,7,1 7 2,7 VK-styr Fisklösen utlo ,4,5 65 2,7 VK-styr Fisklösen199 utlo ,4,4 85 2,9 5,6 Ja Fisklösen199 utlo ,3,5 75 2,6 2,7 2,2,6 2,5 1 5,6 Ja Fågelsjön utlo ,4,1 17 2,8 VK-styr Fågelsjön utlo ,9,2 17 3, VK-styr Gilsåssjön utlo ,3,4 7 2,7 6 Ja Gilsåssjön utlo ,3,4 7 2,7 6 Ja Gilsåssjön utlo ,5,9 4 2,8 3, <2,,59 <2, 9,6 6 Ja Gilsåssjön utlo ,5,9 4 2,8 3, <2,,59 <2, 9,6 6 Ja Grecken norr ,2,4 39 3,5 3, 4,3,85 3,8 8 6 Ja Grecken norr ,2,4 39 3,5 3, 4,3,85 3,8 8 6 Ja Grecken norr ,4,7 29 3,7 6 Ja Grecken norr ,4,7 29 3,7 6 Ja Gåssjön utlo ,5,1 2 3,4 2,8 4,1,94 3, Nej Gåssjön utlo ,1, 34 3,7 6 Nej Hecklan utlo ,7,8 75 3,2 3,7 2,8,72 3,5 8,5 6 Ja Hecklan utlo ,4, ,7 6 Ja Holmsjön283 utlo ,6,7 2 2,4 5,6 Ja Holmsjön283 utlo ,7,9 15 2,6 2,6 2,1,51 3,7 5,6 5,6 Ja Holmsjön427 utlo ,7,4 48 2,7 2,7 3,3,67 3,3 1 5,6 Ja Holmsjön427 utlo ,4,8 65 3,3 5,6 Ja Holmsjön586 utlo ,6,9 76 2,6 3,1 2,4,59 2,6 8,3 6 Ja Holmsjön586 utlo ,6, ,9 6 Ja Holmsjön81 utlo ,9,2 8 3, VK-styr Holmsjön81 utlo ,4,8 6 3,5 VK-styr Håkanbolbäcken utlo ,7 18 4,7 5,6 Ja Håkanbolbäcken utlo ,4,8 18 5, 5,6 Ja Håkanbolbäcken utlo ,4,9 18 5,2 5,6 Ja Håkanbolbäcken utlo ,2,11 3 5,9 5,6 Ja Håkanbolbäcken 4 km uppstr ,5,4 19 4,8 VK-styr Håkanbolbäcken 4 km uppstr ,6,2 2 5,1 VK-styr Håkanbolbäcken 4 km uppstr ,9,2 2 5,2 VK-styr Håkanbolbäcken 4 km uppstr ,3,1 29 5,5 VK-styr Hänglandstjärn ,4, ,5 2,9 2,3,51 2,2 1 6 Ja Hänglandstjärn ,7, ,9 6 Ja Immen utlo ,6,6 4 3,1 2,6 3,7,65 4, 6,4 6 Ja Immen utlo ,6,8 2 3,3 6 Ja Kroktjärn564 utlo ,6, ,3 VK-styr Kroktjärn564 utlo ,4, ,8 VK-styr Kvarnbäcken ,8, ,9 VK-styr Kvarnbäcken ,7, ,8 VK-styr Kvarnsjön m Lövsjön utlo ,6,8 87 2,6 3,2 2,4,52 2,4 1 6 Ja Kvarnsjön m Lövsjön utlo ,4,6 74 2,7 6 Ja L Högsjön utlo ,7,8 83 3, 3,5 2,8,8 3,3 1 6 Ja L Högsjön utlo ,6,9 44 3, 6 Ja L Kviddtj.(Abborrflyet) utlo ,6,4 12 2,8 VK-styr L Kviddtj.(Abborrflyet) utlo ,4, ,6 VK-styr L Sandsjön utlo ,5, ,2 4, 3,1,65 2,8 12 5,6 Ja L Sandsjön utlo ,3,14 9 4,3 5,6 Ja L Tomsjön utlo ,6,7 15 2,8 3,3 2,7,55 2, Ja L Tomsjön utlo ,9,9 83 5,1 6 Ja Lersjön utlo ,3,4 8 3,1 2,8 3,5,6 3, Ja Lersjön utlo ,8, ,8 6 Ja Likalampi573 utlo ,5, ,2 VK-styr Likalampi573 utlo ,7, ,8 VK-styr Lobergs-Abborrtjärn norr ,6, ,8 5,6 Ja Lobergs-Abborrtjärn norr ,3,6 1 3,3 3,7 4,2,67 3,8 14 5,6 Ja Lobergstjärn utlo ,6,7 3 3,2 2,3 3,4,89 4,5 5,9 5,6 Ja Lobergstjärn utlo ,17 3 4, 5,6 Ja Lundsfjärden utlo ,4,9 28 3,8 3,4 4,3,85 3,9 6,8 6 Ja Lundsfjärden utlo ,3,9 16 3,9 6 Ja

275 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 1 Länsstyrelsens undersökningar StnNamn ProvDatum ph Alk Färg Kond Ca Cl Mg SO4 TOC ph-mål MålUppyllt Ykoord Xkoord mekv/l mg Pt/l ms/m mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l Lövsjö-Abborrtjärn utlo ,9, ,3 VK-styr Lövsjö-Abborrtjärn utlo ,4, ,9 VK-styr Malen utlo ,2,8 14 3,7 3,3 4,3,84 4, 6,7 6 Ja Malen utlo ,4,9 23 3,9 6 Ja Marstrandsbäcken ,9, 21 2, VK-styr Marstrandsbäcken ,6, 216 4, VK-styr Mellansjön387 utlo ,7, ,6 3,5 2,7,55 2, Ja Mellansjön387 utlo ,7,8 93 2,9 6 Ja Mettjärn utlo ,6, ,2 5,1 2,7,93 3,5 6,3 5,6 Ja Mettjärn utlo ,3, ,6 Ja Mången53 utlo ,6, ,5 3,3 2,5,5 2,4 1 6 Ja Mången53 utlo ,2,9 13 2,9 6 Ja Mörttjärn171 utlo ,1,2 8 2,9 2,2 3,5,52 3,5 8,9 6 Ja Mörttjärn171 utlo ,4,5 65 2,8 6 Ja N Svensken utlo ,8,9 12 3,5 3,9 3,2,7 3, Nej N Svensken utlo ,7, ,2 6 Ja Nedre Sävsjön utlo ,7,6 97 2,6 VK-styr Nedre Sävsjön utlo ,7, ,1 VK-styr Noren utlo ,2,4 95 3, VK-styr Noren utlo ,7, ,3 VK-styr Norrgryten utlo ,1,2 85 3,1 2,9 3,8,63 3, Ja Norrgryten utlo ,7,9 55 3,6 6 Ja Norr-Ämten utlo , ,1 3,2 3,8,59 3,6 14 5,6 Ja Nätsjön utlo ,7, ,2 3,6 2,7,72 3,3 6,4 6 Ja Nätsjön utlo ,7, ,3 6 Ja Paddtjärn612 utlo ,3,5 7 2,5 3, 2,9,36 2,7 9,2 5,6 Ja Paddtjärn612 utlo ,2,5 6 2,4 5,6 Ja Rågrecken utlo ,4,3 89 2,5 VK-styr Rågrecken utlo ,5,4 99 2,9 VK-styr Rösimmen utlo ,2,3 95 2,6 2,4 3,2,72 2, Ja Rösimmen utlo ,2,3 95 2,6 2,4 3,2,72 2, Ja Rösimmen utlo ,9, ,7 4,6 4, 1,1 2, Ja Rösimmen utlo ,9, ,7 4,6 4, 1,1 2, Ja S Porrtjärnen utlo ,4,7 4,1 4,5,77 2, 14 6 Ja S Porrtjärnen utlo ,7, ,2 5,3 4,6,85 3, Ja S Svensken utlo ,6,8 19 3,1 3,6 3,2,67 3,1 1 6 Ja S Svensken utlo ,5, ,3 6 Ja Sarvtjärnen utlo ,7,5 96 2,9 3,6 2,6,61 3, 1 6 Ja Sarvtjärnen utlo ,9,1 66 4,4 6 Ja Skomakarsjön utlo ,6,6 99 2,6 3,1 2,7,56 2,8 9,2 6 Ja Skomakarsjön utlo ,1, ,3 6 Ja Skärjen31 utlo ,9,4 57 2,8 2,7 3,1,64 3,8 8 6 Ja Skärjen31 utlo ,9,7 2 3,2 6 Ja Smalesjön utlo ,3, ,8 VK-styr Smalesjön utlo ,2, ,1 13 2,6,98 3, 1 VK-styr St Flosjön utlo ,2,4 8 2,5 2,4 3,1,45 3, 9,5 6 Ja St Flosjön utlo ,5,5 7 2,6 6 Ja St Glattjärnen utlo ,8,9 5 2,8 2,6 2,9,6 3,7 3,4 5,6 Ja St Glattjärnen utlo ,9,1 1 2,8 2,7 3,5,59 4,1 3,9 5,6 Ja St Hällsjön utlo ,5, ,7 3,,79 3, Ja St Hällsjön utlo ,7,6 62 3,1 6 Ja St Sandsjön utlo ,7,8 13 2,9 3,1 2,6,62 3, 8,7 6 Ja St Sandsjön utlo ,6, ,3 6 Ja St Tomsjön utlo ,6,8 79 2,9 3,2 2,6,57 2,8 9,4 6 Ja St Tomsjön utlo ,6, ,3 6 Ja St Ämten utlo ,7,3 17 2,5 2,4 3,1,72 2,9 12 5,6 Ja Stensjön391 utlo ,5, ,3 VK-styr Stensjön391 utlo ,6,4 27 3,4 VK-styr Stensjön521 utlo ,8, ,3 2,6 2,6,49 2, 1 6 Nej Stensjön521 utlo ,2, ,8 6 Ja Sundsjön417 utlo ,5,5 6 2,9 3,1 3,1,73 3, 9,9 6 Ja Sundsjön417 utlo ,4,8 5 3,2 6 Ja Svarttjärn65 utlo ,6,2 11 3,3 VK-styr Svarttjärn65 utlo ,7 14 3,5 VK-styr Sävsjön33 utlo ,1,5 18 6,5 4,5 11, 1,2 5, 17 6 Ja Sävsjön33 utlo ,7, ,3 6 Ja Sävsjön58 utlo ,2,4 8 3,1 3,8 4,1,62 4,7 14 5,6 Ja Sävsjön58 utlo ,6,14 8 4,5 5,6 Ja Sör-Ämten utlo ,1,5 9 3,1 VK-styr Sör-Ämten utlo ,5,9 65 3,4 VK-styr

276 GULLSPÅNGSÄLVEN ALcontrol Bilaga 1 Länsstyrelsens undersökningar StnNamn ProvDatum ph Alk Färg Kond Ca Cl Mg SO4 TOC ph-mål MålUppyllt Ykoord Xkoord mekv/l mg Pt/l ms/m mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l Trehörningen4 utlo ,6,2 22 2,6 3, 4,8,84 2, Nej Trehörningen4 utlo ,4,7 22 4, 6 Ja Trehörningen53 utlo ,8,8 13 3, 3,5 2,5,69 3, Nej Trehörningen53 utlo ,9 8 2,9 6 Ja Tvärådammen utlo ,1,3 7 2,7 2, 3,5,47 3,1 7,6 6 Ja Tvärådammen utlo ,4,8 8 2,9 6 Ja V Björntjärn utlo ,1,15 7 4,6 VK-styr V Björntjärn utlo ,21 6 4,6 VK-styr Vartjärn utlo ,9, ,5 2,6 2,5,46 2, Ja Vartjärn utlo ,4, ,9 6 Ja Vasselsjön utlo ,4,8 42 3,1 3,1 3,2,75 3,5 8,8 6 Ja Vasselsjön utlo ,4,1 56 3,4 6 Ja Våtsjön utlo ,4,5 95 3,8 3,2 5,1,69 3, Ja Våtsjön utlo ,8,12 7 4,2 6 Ja Åbydammen utlo ,2,3 1 3,5 2,6 4,7,7 4,3 14 5,6 Ja Åbydammen utlo ,1,5 19 3,9 5,6 Ja Älgsimmen utlo ,2 13 2,7 2,5 3,2,72 2, Ja Älgsimmen utlo ,7, ,4 4,2 4,,94 3, Ja Älgtjärnen6 utlo ,7,8 1 3, VK-styr Älgtjärnen6 utlo ,3, 145 2,8 2,7 2,5,52 4,1 18 VK-styr Ö Björntjärn utlo ,4,6 17 3,8 VK-styr Ö Björntjärn utlo ,4, ,3 VK-styr Ö Djupedalstjärn utlo ,8,7 4 3,2 3,3 3,1,48 3,6 6,3 5,6 Ja Ö Djupedalstjärn utlo , ,8 5,6 Ja Östersjön388 utlo ,4, ,6 3, 2,6,5 2, Ja Östersjön388 utlo ,6, ,6 6 Ja Övartjärn utlo ,3,4 7 2,6 2,5 3,1,36 3,4 7,2 5,6 Ja Övartjärn utlo ,6,1 13 3,2 5,6 Ja Övartjärnsbäcken ,3,2 7 2,8 5,6 Ja Övartjärnsbäcken ,2,2 7 2,6 5,6 Ja Övartjärnsbäcken ,4,5 8 2,7 5,6 Ja Övartjärnsbäcken ,6,8 12 3,5 5,6 Ja Övriga analyser Områdesnamn Startdatum Xkoord Ykoord Abs. Alk. Ca Cl Färg Kond. Mg Ntot ph Djup Ptot Si Susp. Temp mekv/l mg/l mg/l mgpt/l ms/m mg/l mg/l m ug/l mg/l mg/l Bobäcken ,256 1, ,2 6,9,91 7, ,3 Bobäcken ,328,33 7,7 8, ,51 3, 1,1 7,2 25 5,4,1 Fisksjön mitt ,38 6,7 6,6 21 7,52 2,9 1,1 6,2,5 12 6,5,7 Flaxen mitt ,1 3, ,15,51,33 6,4 2 <5 2,9 1,7 Halvtron väst ,13 4,1 3,4 35 3,73,82,43 7, 2 <5 1,8 1,4 Immen södr ,6 2,7 3,6 4 3,42,68,41 6, ,6 1,7 Malmlången norr ,13 4,1 3,4 6 3,84,74,38 6,9 2 <5 2,6,6 Norr-Älgen mitt ,8 3, 2,4 9 2,71,49,35 6, ,9 1, Skagersholmsån ,373,28 6,4 1 9,57 1,7 1,5 7, 57 18,5 St Högsjön mitt ,6 2,5 2,6 8 2,87,67,38 6,2 2 <5 3,4 2,7 St Noren södr ,3 2,9 3,7 9 3,17,68,36 5, ,7 1,8 Svartälven ,18,13 4,1 3,7 4,3,83,33 7, 8 2,4 Svartälven ,128,13 4,1 3,8 64 3,89,75,39 7,1 <5 <5, 1,4 Sävälven ,2126,3 6,7 3,1 4,81,83,35 7, Torrvarpen mitt ,12 4,1 3,5 7 3,73,71,32 6,5 2 <5 3,1,2 Våtsjön östr ,5 3,2 4,3 1 3,77,73,42 6,3 2 <5 2,7 1,4 Västersjön mitt ,2 5,3 5,2 17 6,18 2,2 1,2 6, ,3 2,6 272

277 ALcontrol är Sveriges största laboratoriekedja för miljö- och livsmedelsanalyser med drygt 35 medarbetare och ca 22 msek i omsättning. Verksamheten bedrivs med 4 laboratorier, samtliga ackrediterade av SWEDAC. ALcontrol Laboratories är Europas ledande analysföretag med högkvalificerade laboratorier i England, Irland, Holland, Frankrike och Sverige. HÄR FINNS ALCONTROL I SVERIGE Umeå Sundsvall Söderhamn Västerås Uppsala Karlstad Stockholm Örebro Södertälje Uddevalla Linköping Jönköping Växjö Halmstad Malmö ALcontrol AB Box KARLSTAD Besöksadress: Bromsgatan 4A Hemsida: