Vegeån vattenkontroll 2016

Transkript

1 Vegeån vattenkontroll 2016 Vegeåns Vattendragsförbund

2 OM RAPPORTEN: Titel: Vegeån vattenkontroll 2016 Version/datum: Rapporten bör citeras såhär: Olbers, M. (2017). Vegeån vattenkontroll Calluna AB. Foton i rapporten: Calluna AB Omslag: bilden föreställer Hasslarpsån vid provpunkt 19 i februari OM PROJEKTET: Utfört av: Calluna AB (organisationsnummer: ) Adress huvudkontor: Linköpings slott, Linköping Hemsida: Telefon (växel): På uppdrag av: Vegeåns Vattendragsförbund Beställarens kontaktperson: Olof Persson, Sweco Environment AB (Adress: Drottningtorget 14, Box 286, SE Malmö. Mailadress: Olof.Persson(at)sweco.se) Projektledare: Malin Olbers (Calluna AB) Rapportförfattare: Malin Olbers (Calluna AB) Kartor: Elsa Nordén (Calluna AB) Analyser: Eurofins Environment Testing Sweden AB Kvalitetssäkring: Håkan Sandsten (Calluna AB) Intern projektkod: HSN0051 Vegeå recipientkontroll 2016

3 Vegeån Vattenkontroll 2016 Innehåll Sammanfattning 4 Väder och vattenföring... 4 Fosfor... 4 Kväve... 4 Föroreningsbelastning... 4 Syreförbrukning... 5 Ämnestransporter... 5 Inledning 6 Undersökningar Väder och vattenföring 7 Fosfor 8 Kväve 9 Föroreningsbelastning 10 Syreförbrukning 12 Ämnestransporter 13 Arealförluster av fosfor och kväve 14 Tidsserier för Hasslarpsån och Vegeån 15 Referenser 18 Bilaga 1 Bedömningsgrunder Bilaga 2 Sammanfattning av kontrollprogram Vegeån Bilaga 3 Metodik och genomförande Bilaga 4 Vattenföring och vattenstånd Bilaga 5 Utsläpp från avloppsreningsverken Bilaga 6 Analysresultat 9A Vegeån och 19 Hasslarpsån Bilaga 7 Analysresultat NSVA & NSR Bilaga 8 Månadshalter, transporter och förluster i Vegeån (9A) och Hasslarpsån (19) 3

4 Vegeån Vattenkontroll 2016 Sammanfattning Vegeåns Vattendragsförbund har anlitat Calluna för att genomföra recipientkontrollen under 2016 och denna rapport presenterar resultaten från året, samt jämförelser med historiska data. Väder och vattenföring Årsmedeltemperaturen i Helsingborg 2016 var 9,1 C, vilket är betydligt över den normala för perioden (7,6 C). Årsnederbördsmängden var 681 mm, vilket är mindre än normalvärdet (737 mm). Årsmedelvattenföring vid Vegeåns mynning var enligt SMHI:s modell S-Hype 2,92 m 3 /s, vilket är den lägsta medelvattenföringen för perioden Vattenföringen i Hasslarpsån och Vegeån var störst under januari-mars, juli samt december. Under början av året skedde snabba förändringar i vattenföringen i båda vattendragen, med flera korta flödestoppar som följd. Från mitten av mars och året ut var vattenföringen relativt låg och jämn. Fosfor Fosforhalterna varierar mycket och för en säkrare bedömning används treårsmedelvärden. Vegeån uppströms och nedströms Kågeröd samt uppströms Bjuvs avloppsreningsverk bedöms ha måttlig status, medan otillfredsställande status råder uppströms och nedströms Åstorps reningsverk och dålig status i 9A Vegeån och 19 Hasslarpsån. Hasslarpsån hade högst fosforhalter i juni, juli och november, medan 9A Vegeån hade höga halter under hela perioden juni-november, en lång period med låga flöden. För övriga provpunkter varierade det när på året de högsta fosforhalterna noterades, men för de flesta uppmättes högst halter någon gång under perioden augusti-december. Årsmedelhalterna av totalfosfor under 2015 klassades som höga till extremt höga enligt de gamla bedömningsgrunderna. Jämfört med andra närliggande vattendrag är extremt höga halter vanligt i Vegeån och Hasslarpsån. Kväve Totalkvävehalterna var extremt höga i Möllebäcken samt i Hasslarpsån under Övriga provpunkter hade mycket höga halter. Medelhalten för totalkväve år 2016 i de flödesproportionellt blandade månadsproven var 5400 µg/l i Hasslarpsån (19) och 5200 µg/l i Vegeån (9A). Jämfört med månadsmedel för perioden var totalkvävehalterna relativt låga eller nära medel en stor del av året, medan de under några månader var betydligt högre. Årets högsta halter ( µg/l) uppmättes i november vid båda provpunkterna. I augusti 2016 var det höga halter av ammoniumkväve vid 9A Vegeå (610 µg/l), vilket är ovanligt höga halter för ett vattendrags havsmynning. Maxhalterna av ammonium i avrinningsområdet har varit betydligt högre från 2010 och framåt jämfört med början av 2000-talet. Föroreningsbelastning Utsläppen från reningsverken och industrierna under 2016 uppgick till 1,2 ton fosfor, 73 ton kväve och 41 ton BOD7. De totala utsläppen av kväve 2016 var störst från Findus Sverige AB samt från reningsverken i Bjuv, Ekeby och Åstorp. De totala utsläppen av fosfor var störst från reningsverken i Bjuv, Åstorp och Kågeröd. Ungefär 70 % av det totala utsläppet av syretärande ämnen (BOD7) kom från reningsverket i Bjuv och de två industrierna. Utsläppen av fosfor har de senaste tio åren minskat tydligt från Bjuv och Mariannes Farm. Efter en stor ökning fram till år 2011 har utsläppen av fosfor minskat från Findus Sverige AB och under har utsläppen legat på en låg nivå. Denna minskning sammanfaller med att Findus byggde om sitt reningsverk. 4

5 Vegeån Vattenkontroll 2016 Syreförbrukning Bedömning av syrgastillstånd görs med treårsminimum och visade att det var syrefattigt i 25A uppströms Bjuv ARV, i 19 Hasslarpsån och i 9 Vegeån. Uppströms Åstorp ARV var det syrerikt och nedströms måttligt syrerikt tillstånd. Uppströms och nedströms Kågeröds ARV (24A och 24B) och nedströms Ekeby ARV (28 och 29) var det syrerikt tillstånd. I både Hasslarpsån (19) och Vegeån (9A) var det låga halter av totalt organiskt kol (TOC) 2016 (Naturvårdsverket 1999), med medelhalt på 6,2 respektive 6,6 mg/l. De högsta halterna uppmättes i juli (8,6 respektive 8,1 mg/l) i båda vattendragen. Biologisk syreförbrukning var under 2016 nästan alltid under detektionsgränsen (3 mg/l) i både Hasslarpsån (19) och Vegeån (9A) (Bilaga 8). Högsta halten av BOD7 (6 mg/l) uppmättes i Hasslarpsån i juli. Ämnestransporter Transporter av kväve, fosfor och organiskt kol (TOC) till havet från Vegeån var 480, 8,7 respektive 641 ton under 2016, vilket var lågt jämfört med transporterna under tidigare år. De låga transporterna beror till stor del på låg vattenföring under året. Den största delen av transporterna skedde under januari-mars, då vattenföringen var som högst, följt av novemberdecember då vattenföringen ökat igen efter en period med lägre flöden. I juli, då det var en flödestopp efter en lång period med lågt flöde i kombination med extremt hög fosforhalt (280 µg/l), skedde 22 % av årets totala fosfortransport. De arealspecifika förlusterna av fosfor och kväve bedömdes som höga i både 19 Hasslarpsån och 9A Vegeån, i likhet med föregående år. 5

6 Vegeån Vattenkontroll 2016 Inledning Denna rapport utgör en sammanställning av resultat från de vattenundersökningar som gjorts inom Vegeåns recipientkontrollprogram under Den innehåller dessutom jämförelser med historiska data. Analysresultat från provpunkterna 9A Vegeån och 19 Hasslarpsån har redovisats månadsvis och sänts till berörda intressenter. Arbetet har utförts på uppdrag av Vegeåns Vattendragsförbund. Bedömningar har gjorts enligt bedömningsgrunder (Bilaga 1) och kursiverats i texten (Naturvårdsverkets 1999 och 2007 samt HaV 2013). ALcontrol och Ekologgruppen har tidigare varit ansvariga för recipientkontrollprogrammet. Data har insamlats från vattendragsförbundet, avloppsreningsverk och industrier, SMHI samt datavärden på Institutionen för Vatten och Miljö, SLU (för år 2012). Undersökningar 2016 Provpunkter ingående i recipientkontrollprogrammet redovisas i figur 1 och bilaga 2. Metodik finns i bilaga 3. Recipientkontrollprogrammet 2016 har omfattat provtagning en gång/vecka i Vegeån (pkt 9A) och Hasslarpsån (pkt 19). Dessutom har data insamlats från NSVA (Bjuvs, Åstorps och Helsingborgs kommuner), samt från NSR. Från augusti 2016 tillkom två provpunkter i Möllebäcken vid Ekeby (28 och 29). Vidare redovisas föroreningsbelastning, där uppgifter inhämtats från reningsverken som belastar Vegeån i Svalövs, Bjuvs, Åstorps och Helsingborgs kommuner, samt från Findus Sverige AB och Mariannes Farm AB. Figur 1. Vegeåns avrinningsområde med provpunkter, avloppsreningsverk och industrier. 6

7 Vegeån Vattenkontroll 2016 Väder och vattenföring Årsmedeltemperaturen i Helsingborg 2016 var 9,1 C, vilket är betydligt över den normala för perioden (7,6 C) men något lägre än 2015 (9,3 C). Årsnederbördsmängden var 681 mm, vilket är mindre än både normalvärdet (737 mm) och nederbördsmängden 2015 (826 mm) ( Den låga nederbördsmängden gav spår i vattenföringen i Vegeån, medelvattenföringen vid Vegeåns mynning i havet var enligt SMHI:s modell S-Hype 2,92 m 3 /s, vilket är den näst lägsta medelvattenföringen under perioden Endast 2003 har medelvattenföringen varit lägre än 2016 (2,89 m 3 /s). Detta kan jämföras med medelvattenföringen för hela perioden på 4,4 m 3 /s och medelvattenföringen 2015 på 4,9 m 3 /s ( Vattenföringen i Hasslarpsån och Vegeån var enligt SMHI:s modell S-Hype störst under januarimars, juli samt december (figur 2, Bilaga 4 och 8). Det stämmer väl med de vattenståndsmätningar som Calluna gjort varje vecka (bilaga 4 och 6). Under början av året skedde snabba förändringar i vattenföringen i båda vattendragen, med flera korta flödestoppar som följd. Från mitten av mars och året ut var vattenföringen relativt låg och jämn, med undantag för några lägre flödestoppar i början av juli och december (Figur 2). Figur 2. Dygnsmedelvattenföring i de delavrinningsområden som 19 Hasslarpsån och 9 Vegeån ligger inom (SMHI:s AroID resp ). Data från SMHI:s modell S-Hype, stationskorrigerad total vattenföring. 7

8 Vegeån Vattenkontroll 2016 Fosfor Den ekologiska kvoten (EK) för näringsstatus har beräknats och bedömts i tabell 1 (enligt Naturvårdsverket 2007 och HaV 2013). För att undvika felaktiga beräkningsvärden på grund av årsvariationer bör beräkningar göras på treårsperioder istället för på årsmedelvärden (Figur 3). Möllebäcken har provtagits alltför kort tid för att bedömas. Vegeån uppströms och nedströms Kågeröd samt uppströms Bjuvs avloppsreningsverk bedöms ha måttlig status, medan otillfredsställande status råder uppströms och nedströms Åstorps reningsverk och dålig status i 9A Vegeån och 19 Hasslarpsån (tabell 1). Status är därmed oförändrad vid samtliga lokaler jämfört med föregående år. Bedömningen för 9A och 19 är säkrare än övriga provpunkter eftersom de förra har provtagits veckovis och därmed bygger på fler analyser. Provpunkten 19 Hasslarpsån hade högst fosforhalter i juni, juli och november 2016, medan 9A Vegeån hade höga halter under hela perioden juni-november, en lång period med låga flöden (Bilaga 8). För övriga provpunkter varierade det när på året de högsta fosforhalterna noterades, men för de flesta uppmättes högst halter någon gång under perioden augusti-december (Bilaga 7). Halterna av fosfor 2016 var höga vid 24A, 25A och 29 samt mycket höga vid 24B och 27A. Vid övriga provpunkter (27B, 28, RY1, 19 och 9A) var halterna extremt höga under Sett över tre år (Figur 3) blir bedömningen bättre för RY1, med mycket höga istället för extremt höga halter. Tabell 1. Bedömning av näringsstatus Årsmedel från har använts. EK är ekologisk kvot. Pkt nr Läge Vattenförekomst Medel Tot-P EK Bedömning 24A Uppströms Kågeröds ARV SE ,43 Måttlig 24B Nedströms Kågeröds ARV SE ,9 0,30 Måttlig 25A Uppströms Bjuvs ARV SE ,44 Måttlig 27A Uppströms Åstorps ARV SE ,29 Otillfredsställande 27B Nedströms Åstorps ARV SE ,25 Otillfredsställande 9A Vegeholm SE ,17 Dålig 19 Vägbro vid Välinge SE ,12 Dålig 125 Totalfosfor (µg/l) A 24B 25A 27A 27B RY1 19 9A Medel Figur 3. Treårsmedel av totalfosfor vid Kågeröd (24A och 24B), Bjuv (25A), Åstorp (27A och 27B), Möllebäcken (28 och 29), Rökilledeponin (RY1), Hasslarpsån (19) och Vegeån (9). Gult streck är höga halter, orange mycket höga och rött extremt höga halter enligt NV Medel i Möllebäcken från augusti, oktober och december

9 Vegeån Vattenkontroll 2016 Kväve Halterna av kväve i vattendragen varierar ännu mer än fosfor och därför baseras bedömningarna även här på treårsmedelvärden ( ). Totalkvävehalter klassas som mycket höga i alla provpunkter utom vid de nya provpunkterna i Möllebäcken nedströms Ekeby avloppsreningsverk (28 och 29) samt i Hasslarpsån (19), där de var extremt höga (Figur 4). Bedömningarna överensstämmer med föregående år förutom uppströms och nedströms avloppsreningsverket i Åstorp, där status var något bättre än föregående år. Nedströms Åstorps ARV (27B) och vid Vegeåns mynning i havet (9A) var dock halterna precis under klassgränsen mot extremt höga halter. Medelhalten för totalkväve år 2016 i de flödesproportionellt blandade månadsproven var µg/l i Hasslarpsån (19) och µg/l i Vegeån (9A) (Bilaga 8). Jämfört med månadsmedel för perioden var totalkvävehalterna i provpunkt 9A Vegeån relativt låga eller nära medel hela året förutom i juni, november och december (Bilaga 8 och Figur 9). Provpunkt 19 Hasslarpsån hade ett liknande mönster med halter som var relativt låga eller nära medel under 2016, förutom i juni, november och december jämfört med perioden (Bilaga 8 och Figur 10). Årets högsta halter ( µg/l) uppmättes i november vid båda provpunkterna. I augusti 2016 var det liksom augusti 2015 höga halter av ammoniumkväve vid 9A Vegeå (610 µg/l jämfört med 850 µg/l 2015) (Bilaga 8), vilket är ovanligt höga halter för ett vattendrags havsmynning. Maxhalterna av ammonium i avrinningsområdet har varit betydligt högre från 2010 och framåt jämfört med början av 2000-talet (Figur 13). Normalt tas ammonium upp mycket effektivt av växter på sommaren, men här har tydligen belastningen varit alltför hög. Vid höga halter riskerar både fiskar och andra vattenlevande organismer ta skada. Maxhalten av ammonium i avrinningsområdet under 2016 ( µg/l) noterades i provpunkt 28 Möllebäcken nedströms Ekeby ARV. Möllebäcken uppströms reningsverket är så liten att den under stora delar av året är helt uttorkad, därmed är det ofta endast utgående vatten från avloppsreningsverket vid denna provpunkt och då det inte finns någon kväverening på Ekeby ARV leder detta till så extremt höga halter att inga högre organismer kan leva i vattendraget. Vid provpunkt 29, längre nedströms i Möllebäcken, har det dock tillkommit så mycket vatten till bäcken att ammoniumhalterna är lägre (maxhalt 260 µg/l). Högsta halter vid övriga provpunkter uppmättes i december vid RY1 Rökilledeponin ( µg/l) samt i augusti vid 25A uppströms Bjuvs ARV (4 900 µg/l), där 2015 års maxhalt uppmättes vid samma tidpunkt. Figur 4. Treårsmedel av totalkväve vid Kågeröd (24A och 24B), Bjuv (25A), Åstorp (27A och 27B), i Möllebäcken (28 och 29), Rökilledeponin (RY1), Hasslarpsån (19) och Vegeån (9). Gult streck är höga halter, orange mycket höga och rött extremt höga halter enligt NV Medel i Möllebäcken från augusti, oktober och december

10 Vegeån Vattenkontroll 2016 Föroreningsbelastning Inom Vegeåns avrinningsområde finns fyra kommunala avloppsreningsverk: Kågeröd, Ekeby (Skromberga), Bjuv (Ekebro) och Åstorp (Nyvång), samt två industrier: Mariannes Farm och Findus Sverige AB. Deras utsläpp till olika delar av Vegeån mäts och beräknas inom egenkontrollen och rapporteras till recipientkontrollen (Bilaga 5, 7, Figur 5 och Tabell 2). Det går inte att utläsa om bräddningar ingår i rapporterna fram till år 2014, men för 2015 och 2016 har vi valt att ta med alla utsläpp som kan påverka recipienterna. De totala utsläppen av kväve 2016 var störst från Findus Sverige AB samt från reningsverken i Bjuv, Ekeby och Åstorp. De totala utsläppen av fosfor var störst från reningsverken i Bjuv, Åstorp och Kågeröd. Ungefär 70 % av det totala utsläppet av syretärande ämnen (BOD7) kom från reningsverket i Bjuv och de två industrierna. Kågeröds avloppsreningsverk har minst utsläppsmängder av de fyra avloppsreningsverken, men också den lägsta vattenmängden. Utvecklingen av utsläppen under perioden redovisas i Figur 6. Utsläppen av fosfor har minskat mycket från Mariannes Farm under hela den perioden. Efter en stor ökning fram till 2011 har utsläppen av fosfor minskat från Findus och sedan 2013 har utsläppen härifrån legat på en historiskt låg nivå. Utsläppen av fosfor från Kågeröd har varit något högre under perioden än under åren Utsläppen av kväve från Ekeby och Findus har ökat under perioden. Från Åstorp har de minskat något, medan utsläppen från Kågeröd varit jämna och låga. Utsläppen från reningsverket i Bjuv har varierat mycket under perioden, men var 2016 det lägsta sedan Utsläpp av kväve från Mariannes Farm analyseras inte. Utsläppen av BOD7 var något högre 2016 än 2015 från Bjuv och Mariannes farm, medan de var lägre från Ekeby. Figur 5. Utsläpp från kommunala avloppsreningsverk och industrier till olika delar av Vegeån år Tabell 2. Utsläpp från kommunala avloppsreningsverk och industrier till Vegeån år Reningsverk Utsläpp till Vattenmängd 1000_m3/år BOD7 (ton/år) Totalfosfor (ton/år) Ammoniumkväve ton/år Kågeröd Vegeå u. 24B 394 1,10 0,214 1,02 4,58 Totalkväve (ton/år) Ekeby (Skromberga) Bökebergsbäcken 631 5,18 0,074 11,21 15,33 Bjuv (Ekebro) Vegeå ,42 0,328 11,41 15,88 Åstorp (Nyvång) Humlebäcken u. 27B ,76 0,397 3,65 15,88 Mariannes Farm Vegeå u. 9A 101 8,8 0,068-0,064 Findus Sverige AB Vegeå Bjuv u. 25A ,97 0,067-20,94 Summa ,

11 Vegeån Vattenkontroll 2016 Figur 6. Utsläpp från kommunala avloppsreningsverk (vänsterspalt) och industrier (högerspalt) till Vegeån år (data från ALcontrol ; Ekologgruppen ). 11

12 Vegeån Vattenkontroll 2016 Syreförbrukning Bedömning av syrgastillstånd görs med treårsminimum och visade att det var syrefattigt i 25A uppströms Bjuv ARV, i 19 Hasslarpsån och i 9 Vegeån (Figur 7). I RY1 Rökilledeponin var det svagt syretillstånd, men den bedömningen grundar sig endast på då inga mätningar av syrgashalten gjordes under Uppströms Åstorp ARV var det syrerikt och nedströms måttligt syrerikt tillstånd. Uppströms och nedströms Kågeröds ARV (24A och 24B) och nedströms Ekeby ARV (28 och 29) var det syrerikt tillstånd (för tre provtagningar 2016). Figur 7. Syrgasminimum vid Kågeröd (24A och 24B), Bjuv (25A), Åstorp (27A och 27B), Möllebäcken (28 och 29), Rökilledeponin (RY1), Hasslarpsån (19) och Vegeån (9). Gul linje visar gränsen för svagt syretillstånd, orange syrefattigt tillstånd och röd syrefattigt tillstånd enligt NV Minimum i Möllebäcken från augusti, oktober och december Svagt syretillstånd (<5 mg/l) rådde i provpunkt 9A Vegeån vid fyra tillfällen under sommaren Eftersom bedömningen görs på treårsminimum beror statusklassningen på att det sommaren 2015 var syrefattigt tillstånd där (<3 mg/l). Det är anmärkningsvärt med så dåliga syreförhållanden i mynningspunkten av en å som det varit de senaste åren, men det har säkert samband med de långvarigt låga flöden som rådde (Figur 2) i kombination med hög näringsbelastning vid lokalen. I Hasslarpsån var det syrefattigt tillstånd den 1 juni 2016 (<3 mg/l), men under resten av året rådde måttligt syrerikt eller syrerikt tillstånd vid lokalen. Även här kan man se att det varit låga flöden under veckorna före mättillfället, samtidigt som det var hög näringsbelastning. I både Hasslarpsån (19) och Vegeån (9A) var det låga halter av totalt organiskt kol (TOC) 2016 (Naturvårdsverket 1999), med medelhalt på 6,2 respektive 6,6 mg/l. De högsta halterna uppmättes i juli (8,6 respektive 8,1 mg/l) i båda vattendragen. Biologisk syreförbrukning var under 2016 nästan alltid under detektionsgränsen (3 mg/l) i både Hasslarpsån (19) och Vegeån (9A) (Bilaga 8). Högsta halten av BOD7 (6 mg/l) uppmättes i Hasslarpsån i juli. Figur 7. Syrgashalter under 2016 i Vegeån (9A) och Hasslarpsån (19). 12

13 Vegeån Vattenkontroll 2016 Ämnestransporter Transporter av kväve, fosfor och organiskt kol (TOC) till havet från Vegeån var 480, 8,7 respektive 641 ton under 2016 (Bilaga 8), vilket var lågt jämfört med transporterna under tidigare år. De låga transporterna beror till stor del på låg vattenföring under året. Den största delen av transporterna skedde under januari-mars, då vattenföringen var som högst, följt av november-december då vattenföringen ökat igen efter en period med lägre flöden. I juli, då det var en flödestopp efter en lång period med lågt flöde i kombination med extremt hög fosforhalt (280 µg/l), skedde 22 % av årets totala fosfortransport (figur 8). Under de torrare månaderna april-juni och augusti-oktober skedde endast 18 respektive 6 % av fosfor- och kvävetransporterna, trots extremt höga fosforhalter under majoriteten av dessa månader. Transporter av både kväve och fosfor tenderar att minska i Vegeån och Hasslarpsån över lång tid, men det är en svag statistisk minskning (Figur 9 och 10). Figur 8. Ämnestransporter till havet från Vegeån Observera de olika y-axlarna. Figur 9. Historisk utveckling över fosfor- och kvävetransporter (vänsterkolumn) samt över flödesviktade halter av fosfor och kväve (högerkolumn) i Vegeån (9A). Linjär regression redovisas med ekvation och R 2. Grovt uppskattade flödesviktade halter är beräknade på totala årstransporter och årsmedelvattenföring. 13

14 Vegeån Vattenkontroll 2016 Figur 10. Historisk utveckling över fosfor- och kvävetransporter (vänsterkolumn) samt över flödesviktade halter av fosfor och kväve (högerkolumn) i Hasslarpsån (19). Linjär regression redovisas med ekvation och R 2. Grovt uppskattade flödesviktade halter är beräknade på totala årstransporter och årsmedelvattenföring. Arealförluster av fosfor och kväve Arealspecifika fo rluster av totalfosfor var 0,17 kg/ha i 19 Hasslarpsa n och 0,18 kg/ha i 9A Vegea n under Motsvarande fo rluster fo r totalkva ve var 10 kg/ha i Hasslarpsa n och 10 kg/ha fo r Vegea n (Bilaga 8). De arealspecifika fo rlusterna var la gre 2016 a n 2015, vilket beror på att det totalt transporterades mindre mängd fosfor och kväve i vattendragen. För en säkrare bedömning ska treårsvärden användas enligt de gamla bedo mningsgrunderna (Naturva rdsverket 1999) och ba de fosfor- och kva vefo rluster bedo mdes som höga i både 19 Hasslarpsån och 9A Vegeån, i likhet med föregående år (Tabell 3). Tabell 3. Treårsmedel av arealförluster i Vegeån. Orange färg representerar höga förluster. Provpunkt Arealspecifik förlust fosfor (kg P/ha*år) Arealspecifik förlust kväve (kg N/ha*år) 19 Hasslarpsån 0, A Vegeån 0,

15 Vegeån Vattenkontroll 2016 Tidsserier för Hasslarpsån och Vegeån I figur redovisas årsmedelvärden och årens högsta värden (eller lägsta för syrgas) för de olika parametrarna i 19 Hasslarpsån och 9A Vegeån under åren Syrgashalt: Låga syrgashalter förekommer under åren både i Hasslarpsån och i Vegeån och trenden visar på en långsam försämring av syretillståndet i vattendragen (figur 11). ph: Ingen intressant trend syns (figur 12). Försurning är inget problem i området. Konduktivitet: Varken i Hasslarpsån eller Vegeån syns någon intressant trend (figur 12). Nivåerna är fortsatt höga. BOD: Halterna av BOD7 i vattendrag ska vara låga och de senaste tre åren har årsmedelhalterna varit lägre än tidigare (figur 12). Halten var <3 mg/l (d.v.s. lägre än Eurofins detektionsgräns) i Vegeån vid samtliga mättillfällen under 2016, i Hasslarpsån var den högre än detektionsgränsen vid två tillfällen, i april och juni Totalkväve: Årsmedelhalter har minskat tydligt mellan 1990-, och 2010-talen både i Hasslarpsån och i Vegeån (Figur 12). Halterna i november och december 2016 var dock högre än de varit på många år, halten i december den högsta uppmätta sedan februari Ammoniumkväve: Jämfört med andra närliggande vattendrag är höga ammoniumhalter vanligt i Vegeån och Hasslarpsån och vid upprepade tillfällen har ammoniumhalten varit så hög i Vegeån att den är skadlig för vattenlevande organismer. Årsmedelhalterna sjönk fram till 2002 men har sedan ökat igen (Figur 9). Ammoniumhalterna sjönk signifikant fram till 2003 i Vegeån, men steg därefter signifikant fram till 2012 (Mann Kendall-test). Därefter har halterna legat på en lite lägre nivå, men den sistnämnda förändringen är inte signifikant. Nitratkväve: En tydlig minskning av årsmedelhalterna kan ses under hela tidsperioden vid båda provpunkterna, även om tillfälliga höga halter förekom under 2016 (figur 13). Totalfosfor: Jämfört med andra närliggande vattendrag är extremt höga halter vanligt i Vegeån och Hasslarpsån. I Hasslarpsån minskar de höga halterna något från , medan de har legat på en stabil hög nivå i Vegeån (figur 13). Årstidsvariationer är tydliga för fosfor i Hasslarpsån och Vegeån, med maxhalter på sensommaren och under hösten, följt av minskande halter ned till ett minimum i aprilmaj året efter. TOC: Halterna av totalt organiskt kol var förhöjda i Vegån (liksom i många andra vattendrag), men har de senaste fem åren sjunkit tillbaka lite (figur 13). I Hasslarpsån har maxhalterna sjunkit påtagligt, men medel har inte förändrats nämnvärt. Figur 11. Årsmedel och minimum av syrgashalter i Hasslarpsån och Vegeån. 15

16 Vegeån Vattenkontroll 2016 Figur 12. Årsmedel och -maxima av ph, konduktivitet, biologisk syrgasförbrukning (BOD-7) och totalt organiskt kol (TOC) i Hasslarpsån och Vegeån. 16

17 Vegeån Vattenkontroll 2016 Figur 13. Årsmedel och -maxima av ammonium (NH4-N), nitrat-nitrit (NO3+2-N), totalkväve (Tot-N) och totalfosfor (Tot-P) i Hasslarpsån och Vegeån. 17

18 Vegeån Vattenkontroll 2016 Referenser ALcontrol Vegea n Vegea ns Vattendragsfo rbund. Ekologgruppen Vegeån Vattenkontroll Vegea ns Vattendragsfo rbund. HaV (2013). Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. HVMFS 2013:19. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för miljökvalitet: sjöar och vattendrag. Rapport ISBN: Naturvårdsverket Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Handbok 2007:4. Sandsten, H. (2015). Vegeån vattenkontroll Calluna AB. VISS (2017). Vatteninformation Sverige (online). Tillgänglig: (senaste utdrag ) 18

19 Fall 08 Bilaga 1 Bedömningsgrunder

20 Bilaga 1 Bedömningsgrunder Bedömningsgrunder för miljökvalitet - sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket 1999). Tillståndsklass: Kommentar surhetsgrad, ph ljusförhållanden, absorbans /5 cm organiskt material, TOC-halt nära neutralt svagt surt måttligt surt surt mycket surt > 6,8 6,5-6,8 6,2-6,5 5,6-6,2 < 5,6 obetydlig svag måttlig betydlig stark bedömningen avser eg. sjöar, medel maj-okt 0,02 0,02-0,05 0,05-0,12 0,12-0,2 > 0,2 mycket låg låg måttligt hög mycket hög extremt hög (mg/l) < > 16 syrehalt syrerikt måttligt syrerikt (mg O 2/l) > < 1 fosfor, halt låg måttligt hög (mg/l) < 0,0125 0,0125-0,025 kväve, halt låg måttligt hög medel svagt syrefattigt syrefritt eg. årsmin. bottenvatten sjöar hög 0,025-0,05 hög (mg/l) < 0,3 0,3-0,625 0,625-1,25 fosfor, förlust mycket låg låg måttligt hög mycket hög extremt hög 0,05-0,1 > 0,1 mycket hög 1,25-5 > 5 hög extremt hög extremt hög (kg/ha år) 0,04 0,04-0,08 0,08-0,16 0,16-0,32 > 0,32 kväve, förlust mycket låg låg måttligt hög hög extremt hög (kg/ha år) > 16 eg. sjöar medel maj-okt eg. sjöar medel maj-okt medel tre år medel tre år Näringsstatus enligt Naturvårdsverkets handbok 2007:4 samt HVMFS 2013:19 (Naturvårdsverket 2007 och HaV 2013) Näringsstatus Kommentar Totalfosfor Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Ref P jo enligt VISS för respektive vattenförekomst Ekologisk kvot (EK) 0,7 0,5-<0,7 0,3-<0,5 0,2-<0,3 < 0,2

21 Fall 08 Bilaga 2 Sammanfattning av kontrollprogram Vegeån

22 Sammanfattning av kontrollprogram Vegeån Bilaga 2 Provpunkter Ansvarig enhet Nr Koordinater Läge Provtyp Frekvens Analyser Vegeåns vattendragsförbund 9A / / Vägbro vid Välinge Vägbro, väg 112 Calluna AB 24A / Upps. Kågeröds ARV S 6/år 24B / Neds. Kågeröds ARV S 6/år / Möllebäcken neds. Ekeby ARV / Möllebäcken Västervång, neds. Gcbro S 52/år Temp, Kond, ph, O2, O2- mättnad, vattenstånd S 12/år BOD7, absorbans FP 52/år TOC, NH4-N, NO3-N, Tot-N, Tot-P S S 6/år (start aug-17) 6/år (start aug-17) Bjuvs Kommun/NSVA 25A / Upps. Bjuvs ARV S 6/år Åstorps kommun/nsva 27A / Upps. Åstorps ARV S 6/år 27B / Neds. Åstorps ARV S 6/år Kemira/NSR 65 YT / Neds. Rökilledeponin S 6/år Fältanalys: Temp, Kond, O2, O2-mättnad Laboratorieanalys: Susp, NO3-N, NH4-N, Tot-N, Tot-P ph, kond, Tot- N, Tot-P Förklaringar - provtagningsfrekvens 52/år (S) Veckoprovtagning 12/år (S) Månadsprovtagningförsta veckan i månaden 52/år (FP)Flödesproportionella månadshalter av frysta stickprov från veckoprov 6/år (S) februari, april, juni, oktober, december

23 Fall 08 Bilaga 3 Metodik och genomförande

24 Metodik och genomförande Bilaga 3 Provtagning i 9A Vegeån och 19 Hasslarpsån har utförts av Calluna AB och har följt svensk standard. Även provtagningsstation 24A och 24B i Svalövs kommun samt 28 och 29 i Bjuvs kommun har provtagits av Calluna. Mätning i fält har skett vad gäller temperatur och syrgashalt. Övriga analyser har genomförts på laboratorium av Eurofins Environment Sweden AB. Provtagningen har omfattat parametrar redovisade i tabellen nedan. Hänvisning görs till analysmetod enligt svensk standard utgiven av standardiseringskommisionen i Sverige och laboratorium. Calluna AB har ackrediteringsnummer 1959 och Eurofins ackrediteringsnummer Uppgifter om mätosäkerhet för analyserna återfinns i analysrapporter. Parameter Analysmetod Laboratorium Temperatur SLV metod Calluna AB (fältmätning) Syrgashalt SS-EN ISO 5814:2012 Calluna AB (fältmätning) Syrgasmättnad SS-EN ISO 5814:2012 Calluna AB (fältmätning) ph SS-EN ISO 10523:2012 Eurofins Environment Sweden AB Konduktivitet SS-EN 27888:1994 Eurofins Environment Sweden AB Biokemisk syreförbrukning, BOD7 SS EN :1998 Eurofins Environment Sweden AB Absorbans, 420 nm, filtr SS-EN ISO 7887:2012 Del B-mod Eurofins Environment Sweden AB Ammonium-nitrogen (NH4-N) SS-EN ISO 11732:2005/QuAAtro Eurofins Environment Sweden AB Suspenderade ämnen SS EN 872:2005 Eurofins Environment Sweden AB Nitrat-kväve (NO3-N) SS-EN ISO 13395:1996 Eurofins Environment Sweden AB Totalkväve N ISO 29441:2010 Eurofins Environment Sweden AB Totalfosfor P SS-EN ISO :2005/Skalar Eurofins Environment Sweden AB Totalt organiskt kol, TOC SS EN 1484:1997 Eurofins Environment Sweden AB Inom ramen för Vegeåns recipientkontrollprogram har övriga provtagningsstationer provtagits och analyserats av ansvariga på respektive kommun via NSVR, samt Kemira/NSR. Data har insamlats av Calluna AB. Bjuvs kommun: 25A Åstorps kommun: 27A och 27B Kemira/NSR: 65YT Vattenföringsuppgifter för transportberäkningar har erhållits från SMHI:s S-HYPE-modell för Vegeåns mynning (avrinnings ID 486) och Hasslarpsån (avrinnings ID 443). Transporter av totalkväve, ammonium-nitrogen, nitrat-kväve, totalfosfor och TOC (totalt organiskt kol) har beräknats utifrån veckoprover som blandats flödesproportionerligt, till 12 månadsprover från provpunkterna 9A Vegeån och 19 Hasslarpsån. Ämnestransporter har erhållits genom att ämneshalten för respektive månad multiplicerats med månadsmedelvattenföringen för månaden, för vattenföringsuppgifterna se ovan. Calluna är ackrediterat av SWEDAC för ämnestransportberäkning enligt Naturvårdsverkets undersökningstyp Beräkningar av ämnestransport Version 1:0 : och vattenföring i enlighet med ISO :2014 & Naturvårdsverket Handledning för miljöövervakning Sötvatten Vattenkemi i vattendrag, version 1:3,

25 Fall 08 Bilaga 4 Vattenföring och vattenstånd

26 Vattenföring och vattenstånd Bilaga 4 2,5 Vattendjup vid 9A Vegeåns mynning i havet Vattendjup (m) 2,0 1,5 1,0 0,5 0, Vecka Vattenföring (m3/s) Vattenföring vid 9A Vegeåns mynning i havet Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Vattendjup vid 19 Hasslarpsån Vattendjup (m) 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0, Vecka Vattenföring vid 19 Hasslarpsån 10 Vattenföring (m3/s) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

27 Fall 08 Bilaga 5 Utsläpp från avloppsreningsverken

28 Utsläpp från avloppsreningsverken Bilaga 5 Utsläpp från avloppsreningsverken 2016 Månad Flöde BOD7 BOD7 COD COD P-tot P-tot N-tot N-tot NH4-N NH4-N m 3 mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg Utgående Kågeröds avloppsreningsverk Januari , ,31 12,8 5, Februari , ,3 16,3 3, ,9 49 Mars , , ,63 25,7 13, ,4 427 April , , ,72 24,3 16, ,2 412 Maj , , ,49 13,9 13, ,6 75 Juni , ,2 6,1 15, Juli , ,26 50,4 11, ,1 3 Augusti , ,68 15,6 15, ,1 2 September , ,88 17,8 16, ,2 3 Oktober , ,29 6,5 17, ,1 2 November , , ,1 4 December , ,45 12, Totalt , , , , , Brädd , ,18 Totalt inkl brädd Medel inkl brädd 2,8 0,54 11,6 Utgående Ekebro avloppsreningsverk Januari , , , , , Februari , , , , , Mars , , , , , April , , , , Maj , , , , ,6 526 Juni , , , ,6 411 Juli , , ,3 43 3, Augusti , , , , ,1 216 September , , , , ,5 552 Oktober , , , ,7 896 November , , , , ,2 873 December , , , , ,6 849 Totalt ,2 11,38 35, , , , Brädd , , ,79 5,2 8,4 55 5,3 35 Totalt inkl brädd Medel inkl brädd 9,2 36,1 0,26 12,7 9,1 Utgående Ekeby avloppsreningsverk Januari , , ,07 5, Februari , , , Mars , , , April , , ,22 13, Maj , , Juni , , , Juli , ,04 2, Augusti , ,05 2, September , , ,08 3, Oktober , , ,08 2, November , , ,27 7, December , , ,16 4, Totalt , , , Brädd , , , Totalt inkl brädd Medel inkl brädd 8,2 27,7 0,12 24 Utgående Nyvångsverket Januari , , , ,1 299 Februari , , , ,9 833 Mars , , , ,7 665 April , , , ,9 344 Maj , , , ,9 185 Juni , , , ,1 111 Juli , , , ,9 126 Augusti , , , ,5 166 September , , , ,2 213 Oktober , , , ,1 326 November , , , ,7 202 December , , ,3 147 Totalt , , , , , Brädd , , , , Totalt inkl brädd Medel inkl brädd 3,9 19,9 0,27 10,9 2,5

29 Fall 08 Bilaga 6 Analysresultat 9A Vegeå och 19 Hasslarpsån

30 Analysresultat Vegeån och Hasslarpsån Bilaga 6 Analyserade parametrar Vattendjup Vattendjupet*mäts*vid*varje*provtagningstillfälle*som*avståndet*från*övre*broräcket*ner*till*vattenytan*på* respektive*provpunkt.*detta*värde*räknas*sedan*om*för*att*motsvara*vattendjupet*på*provplatsen*och*det*är*detta* värde*som*redovisas*i*kolumn*d*"vattendjup"*samt*i*diagrammet.*vänligen*notera*att*vattendjupet*fr.o.m.*v*2*2015* mäts*på*en*annan*plats*än*föregående*år*varför*det*redovisade*vattendjupet*kan*skilja*sig*något*i*relation*till* tidigare*uppmätta*djup.*referensmätningar*utförs*för*att*få*fram*relationen*mellan*tidigare*och*nuvarande* mätpunkt*men*då*den*tidigare*mätpunkten*(en*snöpinne)*brutits*av*i*de*höga*flödena*under*början*av*januari*blir* mätvärdena*osäkra. Absorbans Vattnets*absorbans*ger*en*uppfattning*om*hur*färgat*ett*vatten*är.*Färgen*beror*på*lösta*ämnen*i*vattnet,*t.ex.*från* humus.*humus*bildas*då*organiskt*material*bryts*ned.* Biokemisk syreförbrukning (BOD7) BOD7*är*ett*mått*på*hur*mycket*syreförbrukande*ämnen*som*finns*i*vattnet.*Syreförbrukande*substanser*utgörs*av* lösta*kolföreningar*och*vid*höga*halter*av*dessa*ämnen*i*ett*vatten*kan*syrebrist*förekomma. Konduktivitet Konduktivitet*är*ett*mått*på*halten*av*lösta*salter*som*finns*i*ett*vatten*och*beskriver*vattnets*elektrolytiska* ledningsförmåga.*uttrycks*i*millrsievens*per*meter,*ms/m. ph ph*är*ett*mått*på*halten*vätejoner*i*ett*vatten*och*ger*därmed*information*om*vattnets*surhetsgrad.*surheten*har* bl.a.*betydelse*för*vattenlevande*organismer*genom*att*den*påverkar*en*rad*viktiga*omsättningsprocesser.* Surheten*påverkar*också*i*vilken*form*vissa*metaller*förekommer*i*ett*vatten.* Syrgashalt samt syremättnad Syrgashalt*respektive*syremättnad*är*två*olika*mått*på*hur*mycket*syre*som*finns*tillgängligt*i*vattnet*och*redovisas* i*mg/l*respektive*%.*vattnets*syrgas*kommer*både*från*luften*och*från*fotosyntesen*i*vattnet.*syrgas*konsumeras* både*vid*kemiska*processer*och*biologisk*nedbrytning.*syrgasbrist*kan*uppkomma*då*mycket*material*ska*brytas* ned*eller*då*omblandningen*av*vattnet*är*dålig.*olika*organismer*är*olika*känsliga*för*hur*låga*syrgashalter*de*tål* utan*att*ta*skada.*hur*mycket*syre*som*kan*lösa*sig*i*vattnet*beror*på*vattentemperaturen.*syremättnad*är*ett*mått* i*procent*på*hur*mycket*syre*som*finns*löst*i*vattnet*jämfört*med*hur*mycket*som*teoretiskt*kan*lösa*sig*vid*en*viss* temperatur. Vattentemperatur Vattentemperaturen*påverkar*många*andra*variabler*och*har*betydelse*för*såväl*biologisk*aktivitet*som*kemiska* processer.*vatten*med*olika*temperatur*har*olika*densitet*och*det*kan*skapa*tydliga*temperaturskiktningar*med* helt*olika*kemiska*förutsättningar*längs*en*djupgradient.*utrycks*som*grader*celcius,* C.

31 Analysresultat 9A Vegeån och 19 Hasslarpsån Bilaga 6 Vegeå recipientkontroll 2016 Analysresultat från provpunkt 9A Vegeån Provpunkt Vecka Datum Vattendjup Absorbans BOD7 Konduktivitet ph Syrgashalt Syremättnad Vattentemperatur m 420/5, filtr. mg/l ms/m mg/l % C 9A Vegeån ,24 0,069 < 3,0 54 7,7 12,4 87 0,1 9A Vegeån , ,8 11,9 88 2,6 9A Vegeån , ,8 11,6 80 0,2 9A Vegeån , ,6 12,0 90 2,8 9A Vegeån ,14 0,12 < 3,0 38 7,9 12,2 94 3,6 9A Vegeån , ,8 10,9 87 4,7 9A Vegeån , ,9 13,5 93 0,8 9A Vegeån , ,8 11,4 85 3,1 9A Vegeån ,28 0,061 < 3,0 49 7,9 12,3 91 2,3 9A Vegeån , ,9 11,9 88 3,4 9A Vegeån , ,9 11,6 88 4,8 9A Vegeån , ,8 10,0 81 6,0 9A Vegeån , ,9 9,0 76 7,4 9A Vegeån ,26 0,065 < 3,0 52 7,9 9,4 80 8,2 9A Vegeån ,1 53 8, ,4 9A Vegeån , , A Vegeån , ,3 86 6,7 9A Vegeån ,074 < 3, ,9 9A Vegeån , , ,3 9A Vegeån , , ,9 9A Vegeån , ,1 7, ,7 9A Vegeån ,8 0,068 < 3,0 57 7,8 5, ,6 9A Vegeån , , ,4 9A Vegeån ,5 32 7,4 4, ,1 9A Vegeån , ,7 6, ,7 9A Vegeån , ,8 6, ,3 9A Vegeån ,5 0,119 < 3,0 48 7, ,1 9A Vegeån , ,6 3, ,3 9A Vegeån , ,7 4, ,9 9A Vegeån , ,8 5, ,7 9A Vegeån ,1 0,071 < 3,0 57 7,6 4, ,7 9A Vegeån , ,9 6, ,8 9A Vegeån , ,9 6, A Vegeån ,9 80 7,8 6, ,8 9A Vegeån , ,9 6, ,3 9A Vegeån ,9 0,056 < 3,0 66 7,8 6, ,9 9A Vegeån , , ,8 9A Vegeån , ,8 6, ,1 9A Vegeån ,1 70 7,9 7, ,3 9A Vegeån ,83 0,06 < 3,0 49 7,9 6, ,8 9A Vegeån , ,9 7,8 66 8,4 9A Vegeån , ,8 6,8 59 8,9 9A Vegeån ,8 59 7,9 8,1 67 7,6 9A Vegeån ,12 0,068 < 3,0 61 7, ,1 9A Vegeån , ,7 9A Vegeån , ,8 9,6 76 5,3 9A Vegeån , ,9 9,6 78 6,8 9A Vegeån , ,7 95 3,5 9A Vegeån ,88 0,046 < 3,0 60 7, ,6 9A Vegeån , ,9 84 4,6 9A Vegeån , ,9 10,7 82 4,2 9A Vegeån , ,9 10,9 81 3,7

32 Analysresultat 9A Vegeå och 19 Hasslarpsån Bilaga 6 Vegeå recipientkontroll 2016 Analysresultat från provpunkt 19 Hasslarpsån Provpunkt Vecka Datum Vattendjup m Absorbans BOD7 420/5, filtr. mg/l Konduktivitet ms/m ph Syrgashalt mg/l Syremättnad % Vattentemperatur C 19 Hasslarpsån ,12 0,032 < 3,0 68 8,0 13,1 92 0,1 19 Hasslarpsån , ,9 11,9 88 2,6 19 Hasslarpsån , ,0 7,3 50 0,0 19 Hasslarpsån , ,7 11,2 85 3,4 19 Hasslarpsån ,09 0,104 < 3,0 54 8,1 12,4 92 3,7 19 Hasslarpsån , ,9 11,0 88 4,5 19 Hasslarpsån , ,0 13,6 95 1,2 19 Hasslarpsån , ,0 11,7 89 3,4 19 Hasslarpsån ,14 0,032 < 3,0 62 8,1 12,5 93 2,4 19 Hasslarpsån , ,0 12,3 92 3,7 19 Hasslarpsån , ,0 12,3 93 4,7 19 Hasslarpsån , ,0 11,0 89 6,0 19 Hasslarpsån , ,1 10,7 88 6,3 19 Hasslarpsån ,65 0, ,9 10,1 85 7,7 19 Hasslarpsån , ,3 11,1 93 7,9 19 Hasslarpsån , ,2 12, ,5 19 Hasslarpsån , ,2 13, ,8 19 Hasslarpsån ,83 0,041 < 3,0 61 8,5 16, ,7 19 Hasslarpsån , ,0 9, ,6 19 Hasslarpsån , ,1 10, ,7 19 Hasslarpsån , ,0 8, ,0 19 Hasslarpsån ,72 0, ,7 2, ,8 19 Hasslarpsån , ,1 7, ,9 19 Hasslarpsån , ,6 5, ,4 19 Hasslarpsån ,9 58 7,8 6, ,5 19 Hasslarpsån , ,9 7, ,8 19 Hasslarpsån ,9 0,184 < 3,0 33 7,5 5, ,8 19 Hasslarpsån ,4 47 7,8 5, ,6 19 Hasslarpsån ,1 59 7,9 6, ,9 19 Hasslarpsån , , ,6 19 Hasslarpsån ,2 0,068 < 3,0 49 7,9 6, ,3 19 Hasslarpsån ,9 61 8,1 7, ,4 19 Hasslarpsån ,8 63 8,1 9, ,4 19 Hasslarpsån , ,1 8, ,7 19 Hasslarpsån ,8 54 8,1 7, ,2 19 Hasslarpsån ,8 0,048 < 3,0 62 8,1 8, ,7 19 Hasslarpsån , , ,3 19 Hasslarpsån , , ,2 19 Hasslarpsån ,9 69 8,1 9, ,4 19 Hasslarpsån ,7 0,055 < 3, ,2 79 9,5 19 Hasslarpsån , ,1 9,5 79 7,8 19 Hasslarpsån ,6 55 7,9 8,5 73 8,9 19 Hasslarpsån , ,8 79 6,6 19 Hasslarpsån ,87 0,059 < 3, ,7 74 7,6 19 Hasslarpsån ,9 63 8,1 11,7 88 2,9 19 Hasslarpsån , ,8 9,8 78 5,4 19 Hasslarpsån , ,1 10,4 85 6,7 19 Hasslarpsån , ,1 11,9 91 3,9 19 Hasslarpsån ,72 0,032 < 3,0 69 8,1 12,4 90 2,5 19 Hasslarpsån , , ,9 19 Hasslarpsån , ,5 87 4,1 19 Hasslarpsån , , ,4

33 Fall 08 Bilaga 7 Analysresultat NSVA & NSR

34 Bilaga 7 Analysresultat från NSVA och NSR Temp Syreh Syrem ph Kond Tot-P NO3+2-N* NH4-N Tot-N Susp C mg/l % ms/m µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l 24A uppströms Kågeröds ARV ,6 12, , ,8 11, , ,8 8, , ,2 9, , ,9 11, < 3, , , Medelvärde 8,9 11, Min Värde 2 8, < 3, Max Värde 17,8 14, ,7 24B nedströms Kågeröds ARV ,7 12, , ,8 11, , , , ,4 8, ,9 10, , , ,1 Medelvärde 9,1 10, Min Värde 2, ,6 Max Värde 17, A uppströms Bjuvs ARV ,6 12,6 96 7,7 23, ,2 10,5 90 7,4 35, , ,8 4,6 47 7,3 88, ,7 8,9 76 7,4 54, ,5 12,8 93 7,6 46, Medelvärde 8,0 9, , ,88 Min Värde 2,5 4,6 47 7, Max Värde 15,8 12,8 96 7, A uppströms Åstorps ARV ,7 12,4 95 7,6 47, ,6 11,3 96 7,6 48, ,5 7,9 81 7, , ,8 8,8 81 7,5 36, ,8 11,1 91 7,7 45, ,7 13,3 97 8,1 64, ,8 Medelvärde 8,9 10,8 90 7, ,43 Min Värde 2,7 7,9 81 7, Max Värde 16,5 13,3 97 8, B nedströms Åstorps ARV ,1 11,8 91 7,6 50, ,7 52, , ,7 7,8 74 7,8 65, , ,8 7,9 80 7,4 54, ,2 8,9 77 7,5 62, ,2 8,6 71 7,5 83, ,2 Medelvärde 10,3 9,3 81 7, Min Värde 4,1 7,8 71 7, Max Värde 16,7 11,8 94 7, ,2 28 Möllebäcken nedströms Ekeby ARV ,7 7, ,5 9, ,2 8,5 7, Medelvärde 11,8 8, Min Värde 8,2 7,7 7, Max Värde 14,7 9, Möllebäcken Västervång nedströms gcbro ,7 9, ,1 11, ,3 13, Medelvärde 7,7 11, Min Värde 2,3 9, Max Värde 12,7 13, RY1 nedströms Rökilledeponin , , , , , , , , , , , Medelvärde , Min Värde Max Värde , * Nitratkväve (NO3-N) för 24A, 24B, 28 samt 29

35 Fall 08 Bilaga 8 Månadshalter, transporter och förluster i Vegeån (9A) och Hasslarpsån (19)

36 Bilaga 8 Månadshalter, transporter och förluster i Vegeån (9A) och Hasslarpsån (19) 19 Hasslarpsån Flöde (m3/s) Tot-N (µg/l) NH4-N (µg/l) NO3-N (µg/l) Tot-P (µg/l) BOD7 (mg/l)* TOC (mg/l) jan 2, <3,0 5,4 feb 2, <3,0 6,4 mar 1, <3,0 5,5 apr 0, ,0 7,1 maj 0, <3,0 5,5 jun 0, ,0 7,8 jul 0, <3,0 8,6 aug 0, <3,0 5,7 sep 0, <3,0 5,2 okt 0, <3,0 5,5 nov 0, <3,0 6,8 dec 0, <3,0 4,7 Medelvärde 0, ,2 9A Vegeå Flöde (m3/s) Tot-N (µg/l) NH4-N (µg/l) NO3-N (µg/l) Tot-P (µg/l) BOD7 (mg/l) TOC (mg/l) jan 7, <3,0 6,0 feb 10, <3,0 8,0 mar 5, <3,0 6,6 apr 2, <3,0 6,6 maj 1, <3,0 5,8 jun 0, <3,0 7,8 jul 2, <3,0 8,1 aug 0, <3,0 5,7 sep 0, <3,0 5,7 okt 0, <3,0 5,5 nov 1, <3,0 7,8 dec 2, <3,0 6,3 Medelvärde 2, <3,0 6,7 Vattenmängd Transport Transport Transport Transport Transport Transport 19 Hasslarpsån (Mm3/mån) Tot-N (ton) NH4-N (ton) NO3+2-N (ton) Tot-P (ton) TOC (ton) BOD7 (ton)* jan 6, ,14 27,60 0,55 32,4 9,0 feb 6, ,63 42,49 0,66 44,6 10 mar 4, ,37 26,56 0,31 25,6 8,7 apr 1,60 7,2 0,22 5,93 0,12 11,4 3,9 maj 0,804 2,2 0,04 1,69 0,05 4,4 2,5 jun 0,731 4,5 0,12 3,36 0,12 5,7 2,7 jul 2,35 9,9 0,14 8,00 0,49 20,2 3,7 aug 0,737 1,8 0,02 1,40 0,07 4,2 1,1 sep 0,224 0,40 0,01 0,34 0,02 1,2 0,34 okt 0,386 0,85 0,02 0,69 0,04 2,1 0,58 nov 0,744 8,9 0,06 8,93 0,10 5,1 1,1 dec 1, ,07 9,89 0,07 5,7 1,8 Summa 26, , , Arealförlust (kg/ha) 10,4 0,18 8,8 0,17 10,5 3,0 Vattenmängd Transport Transport Transport Transport Transport Transport 9A Vegeå (Mm3/mån) Tot-N (ton) NH4-N (ton) NO3+2-N (ton) Tot-P (ton) TOC (ton) BOD7 (ton)* jan 19,9 78 7,0 68 1, feb 25, , , mar 15,1 80 5,3 62 0, apr 6, , , ,7 maj 3, ,34 7,6 0, ,6 jun 2, ,66 9,0 0, ,0 jul 6, ,2 20 1, aug 1,95 6,8 1,2 4,9 0, ,9 sep 0,84 3,1 0,050 2,6 0,22 4,8 1,3 okt 1,34 4,9 0,23 3,7 0,19 7,4 2,0 nov 3, ,1 43 0, ,9 dec 5, , , ,3 Summa , Arealförlust (kg/ha) 9,8 0,50 8,0 0, ,8 *Transport och medelhalt av BOD7 beräknas på mindre-än-värden (<3,0 mg/l) och har antagits vara 1,5 mg/l.

37

38 Hemsida: E-post: Telefon växel: Huvudkontor: Calluna AB, Linköpings slott, Linköping