VEGEÅN Vegeåns Vattendragsförbund

Transkript

1 VEGEÅN Vegeåns Vattendragsförbund

2 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Vegeåns vattendragsförbund Lars-Göran Persson (ordförande) E-post: Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning: Kontaktperson: ALcontrol AB Håkan Olofsson Håkan Olofsson Elisabet Hilding Håkan Olofsson Tel alt E-post: hakan.olofsson@alcontrol.se Omslagsfoto: Hasslarpsån vid provtagningspunkt 19. (Foto: ALcontrol AB, Håkan Olofsson) Tryckt:

3 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND... 3 Orientering... 3 Geologi... 3 Markanvändning... 3 METODIK... Provtagning och analys... Vattenföring... Transporter och flödesviktade årsmedelshalter... Bedömning och redovisning... 6 RESULTAT... 7 Väder och vattenföring... 7 Föroreningsbelastande verksamheter... 9 Vattenkemi... Transporter REFERENSER BILAGA 1. Tillstånd och statusbedömningar samt tidsserier för stationerna 9A och BILAGA 2. Vattenföring enligt S-HYPE BILAGA 3. Intensivprovtagning vid 9A och BILAGA 4. Fysikaliska och kemiska analysresultat BILAGA. Månadssamlingsprov vid 9A och 19 samt transporter i Vegeån vid mynningen i havet och i Hasslarpsån vid mynningen i Vegeå... 43

4

5 VEGEÅN Sammanfattning SAMMANFATTNING På uppdrag av Vegeåns vattendragsförbund utför ALcontrol AB recipientkontrollen i Vegeån. Föreliggande rapport är en sammanställning av resultaten från. Väderåret blev kallare än normalt men nederbördsmässigt ett normalår. Året inleddes med rejält kallt väder. Kylan höll i sig en bra bit in i mars. Efter den långa och kalla vintern kom våren beskedligt. April blev varmare och något soligare än normalt. Högsommarvärmen kom vid midsommar och juli blev varmare än normalt. Redan i mitten av augusti blev vädret höstlikt. Vintern kom tidigt, redan i november. December blev den mest extrema vädermånaden och julen blev den vitaste på mycket länge. I Helsingborg blev årsmedeltemperaturen ca 6,9 C, vilket var ca,7 grader kallare än normalt (d.v.s. medeltalet för ). I Bjuv föll 7 mm nederbörd, vilket var endast ca 3 % mindre än normal nederbörd för perioden Vattenföringen i Vegeån blev ca 4, m 3 /s (beräknad vid mynningen i havet), d.v.s. ca 7 % lägre än långtidsmedelvärdet för perioden Den högsta dygnsmedelvattenföringen vid mynningen i havet uppmättes den 24:e november och var då 22 m 3 /s. Vattnets ph-värde var tillfredsställande vid samtliga provtagningstillfällen. Inga ph-värden över 9 eller under 6 noterades vid årets mätningar. Några negativa effekter på vattenlevande organismer p.g.a. höga eller låga ph-värden är därför ej troligt. Jämfört med tidigare års data var ph-värdena vid årets mätningar normala. Syrehalter över mg/l motsvarar måttligt syrerikt till syrerikt tillstånd. Vid årets mätningar uppmättes syrehalter lägre än mg/l i samband med fyra tillfällen vid station 9A i Vegeån i augusti samt fem tillfällen vid station 19 i Hasslarpsån i juli, augusti och september. Vid övriga provtagningsstationer (24A, 24B, 2A, 27A och 27B) var vattnets syrehalt tillfredsställande vid samtliga provtagningstillfällen med undantag av station 2A vid provtagningen -8-4 då syrehalten var så låg som 1,8 mg/l. Slamhalten bedömdes vid årets undersökningar vara hög, men nära gränsen till måttligt hög, vid aktuella lokaler i Vegeåns huvudfåra och hög i Humlebäcken. Jämfört med tidigare års resultat var slamhalten vid alla provstationer lägre än långtidsmedelvärdet för perioden Totalkvävehalterna vid årets mätningar var överlag förhållandevis låga i Vegeån vid 24A, 24B, 27A och 9A samt i Hasslarpsån vid 19. I Vegeån vid 2A och i Välabäcken vid 6YT var kvävehalterna tämligen normala, men i Humlebäcken nedströms Åstorps reningsverk var kvävehalterna något högre än långtidsmedelvärdet för lokalen. För samtliga lokaler, med undantag av 6YT, syns en signifikant trend mot minskande kvävehalter under perioden (vid 6YT finns endast data för perioden 7-). Även de flödesviktade årsmedelhalterna vid intensivstationerna i Vegeån vid station 9A och i Hasslarpsån vid station 19 visar att kvävehalterna signifikant har minskat. 1

6 VEGEÅN Sammanfattning Totalfosforhalterna har bedömts utifrån Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (7). Vegeån uppströms Kågeröds reningsverk (24A) uppnådde god status med avseende på totalfosfor. Övriga bedömda lokaler uppnådde ej god status (Tabell 1). Jämfört med tidigare års resultat var fosforhalterna år i Vegeån vid 2A högre än långtidsmedelvärdet för perioden Vid övriga lokaler var fosforhalterna i nivå med eller lägre än långtidsmedelvärdet för respektive lokal. Tabell 1. Näringsstatus 8- med avseende på totalfosfor bedömt utifrån Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (7) Vattenförekomst Nr Näringsstatus SE A God 24B Måttlig 2A Dålig SE A Otillfredsställande 27B Dålig SE Otillfredsställande SE A Otillfredsställande Fosforhalterna har varierat mycket under perioden Signifikant minskande halter syns dock för Vegeån uppströms och nedströms Kågeröds reningsverk (24A och 24B) samt i Hasslarpsån vid 19 (Mann-Kendall test). De flödesviktade årsmedelhalterna beräknade för Vegeån vid 9A och Hasslarpsån vid 19 visar att fosforhalterna signifikant minskande i Vegeån vid 9A under perioden Under de senaste 1 åren syns dock ingen tendens till varken ökande eller minskande halter. Inte heller i Hasslarpsån vid 19 visar de flödesviktade fosforhalterna någon tydlig tendens till minskning eller ökning under perioden Transporterna i Vegeån vid mynningen i havet år blev ca 13 ton organiskt kol (TOC), ca 69 ton kväve (varav ca 38 ton ammoniumkväve och ca 6 ton nitrat+nitritkväve) och ca 16 ton fosfor. Transporterna av kväve och fosfor var lägre än långtidsmedelvärdet för perioden Transporterna av kväve har minskat signifikant i Vegeåns huvudfåra vid mynningen i havet med ca 4 % under perioden För fosfor är tendensen inte lika tydlig. Fosfortransporten minskade signifikant fram till 1997, men har därefter ökat igen, dock med stora variationer. Transporten av organiskt material har ökat i takt med att vattenföringen ökat. I Hasslarpsån syns inte någon tendens till förändrad kvävetransport under perioden Transporten av fosfor och organiskt material har ökat i takt med att vattenföringen ökat. Av den totala transporten av fosfor och kväve från Vegeån till havet beräknades punktkällornas bidrag motsvara i storleksordningen ca 13 % av fosforn och ca % av kvävet under år. Övriga bidrag härrör framför allt från diffusa källor såsom luftnedfall, jordbruksverksamhet, enskilda avlopp och dagvatten. Betydande mängder fosfor härrör sannolikt också från erosion i åfåran. 2

7 VEGEÅN Bakgrund BAKGRUND På uppdrag av Vegeåns vattendragsförbund utför ALcontrol AB provtagning, fysikaliska och kemiska vattenanalyser samt beräkning av transport vid två intensivstationer (9A och 19) inom Vegeåns avrinningsområde. Undersökningarna har utförts enligt kontrollprogram daterat med tillägg av analys av absorbans 4 nm filtrerat vid respektive provtagningslokal 9A och 19 för beräkning av referensvärden för totalfosfor. Föreliggande rapport är en sammanställning av framtagna data från intensivstationerna samt insamlade data från utsläppskontrollen och andra provtagningar i Vegeåns vattensystem inom ramen för Vegeåns recipientkontrollprogram (Tabell 4). Analysresultat från lokalerna 9A och 19 har redovisats månadsvis och tillsänts berörda intressenter. Vegeåns Vattendragsförbund bildades 1968 och är en frivillig organisation som bland annat driver ett löpande kontrollprogram inom Vegeåns avrinningsområde. Kontrollen har pågått sedan 197 i förbundets regi. Kontrollprogrammet genererar underlag för tillståndsbeskrivningar avseende syre, konduktivitet, försurning, suspenderad substans, organiska ämnen och närsalter samt uppgifter om vattenföring och transport av totalt organiskt kol (TOC), kväve och fosfor. Tillägg av absorbans 4 nm filtrerat genererar också underlag för statusklassning med avseende på fosfor. Orientering Vegeåns avrinningsområde (Figur 1) avvattnar delar av nordvästra Skånes slättområden och är 488 km 2 stort. Ån rinner genom sex kommuner: Svalöv, Bjuv, Åstorp, Klippan (en mycket liten del), Helsingborg och Ängelholm. Huvudfåran har sina källområden på Söderåsens sydostliga del och rinner ut i Skälderviken. Geologi På Söderåsen består berggrunden av urberg överlagrat med urbergsmorän. Söder och väster om Söderåsen finns sedimentära bergarter (rät-lias, Kågerödslager, silurisk och ordovicisk lerskiffer, kambrisk alunskiffer, underkambrisk sandsten) överlagrad av moränlera (skifferurbergsmorän (Ö) och baltisk nordvästmorän (V)). På Ängelholmsslätten finns sedimentärt berg från juratiden (rät-lias) överlagrat av ishavslera, styv sjölera, sand- och grusavlagringar. Markanvändning Avrinningsområdet domineras av åkermark, ca 8 %. Åkermarkens användning år redovisas i Tabell 3. De största åkerarealerna ligger omkring Hasslarpsån och nedre delen av huvudfåran. Betesmark utgör ca 4 % och skogsmark ca 19 % av avrinningsområdet. De största skogsområdena finns vid Hallabäcken. Endast ca,1 % av totala arealen utgörs av vatten. Ca 6 % av ytan utgörs av tätorter och ca 8 % av övrig mark. Utbredningen av öppen mark, skogsmark, sankmark och tätorter framgår av Figur 1. De största tätorterna inom området är Åstorp, Kågeröd och Bjuv. Avrinningsområdet hade år en befolkning på ca 43 personer, varav ca 3 8 bodde i tätort och ca 7 utanför tätort. Inom avrinningsområdet finns 297 enskilda 3

8 VEGEÅN Bakgrund avlopp och djurenheter registrerade. Husdjur efter djurslag redovisas i Tabell 2. (Data från SCB 8.) Tabell 2. Husdjur efter djurslag (SCB 8) Djurslag Antal (st) Kor för mjölkproduktion 36 Kor för uppfödning av kalvar 44 Kvigor, tjurar och stutar 2143 Kalvar 2227 Tackor, baggar och lamm 1327 Suggor och galtar 227 Slaktsvin 2868 Smågrisar 269 Höns Hästar 64 Tabell 3. Åkerarealens användning, fördelning av grödor (SCB 8) Gröda Yta (ha) Spannmål vårsådd 491 Spannmål höstsådd 766 Oljeväxter vårsådd 77 Oljeväxter höstsådd 637 Baljväxter 269 Potatis 227 Sockerbetor 1992 Vall 4 Energiskog 341 Övriga växtslag 316 Träda 7283 Betesmark 1264 Ospecificerad mark 9 Figur 1. Vegeåns avrinningsområde med provtagningspunkter inom ramen för Vegeåns recipientkontroll samt markanvändning och utsläppskällor. 4

9 VEGEÅN Metodik METODIK Provtagning och analys Vid intensivstationerna 9A i Vegeån och 19 i Hasslarpsån utfördes vattenprovtagning en gång varje vecka (onsdagar). Vid varje provtagningstillfälle togs stickprov ut och sparades i frys. Dessa prov blandades till flödesproportionella månadsprov med utgångspunkt från vattenföringen vid Åbromölla (SMHI pegel nr 2196). De flödesproportionella månadsproven analyserades med avseende på TOC, ammoniumkväve, nitrat/nitrit-kväve, totalkväve och totalfosfor. Vid provtagningstillfällena första onsdagen i varje månad togs även stickprov ut för direktanalys av BOD7 och absorbans 4 nm filtrerat. I fält mättes vattendjup, vattentemperatur, ph-värde, konduktivitet, syrehalt och syremättnad med WTW Multiline 3 och WTW OXI 33i. Alla vattenprov togs av utbildad provtagningspersonal (SNFS 199:11 MS:29). Provtagning och samtliga analyser utfördes av ett av SWEDAC ackrediterat laboratorium (ALcontrol AB). Använda analysmetoder redovisas i Tabell. Analysresultat vid årets mätningar redovisas i Bilaga 3 och Bilaga. För övriga provtagningsstationer inom ramen för Vegeåns recipientkontroll har provtagning och analys utförts i regel en gång varannan månad (februari, april, juni, augusti, oktober och december). Data har inför denna redovisning insamlats från respektive kommun (24A och 24B Svalövs kommun, 2A Bjuvs kommun samt 27A och 27B Åstorps kommun) samt från Kemira/NSR (6YT). Analysresultat vid årets mätningar redovisas i Bilaga 4. Vid beräkningar av medelvärden har halter mindre än x (<x) satts lika med x (=x). Vattenföring Vid de provtagningspunkter i Vegeån där transporten av olika ämnen skall beräknas (Vegeån vid mynningen i havet koordinat / och i Hasslarpsån vid mynningen i Vegeån koordinat /131363), har vattenföringen bestämts med hjälp av modellen S-HYPE (SMHI). Resultaten redovisas i Bilaga 2. Transporter och flödesviktade årsmedelhalter För beräkning av transporterade mängder i Vegeån vid 9A och i Hasslarpsån vid 19 multiplicerades halterna i de flödesproportionella månadsproven (TOC, ammoniumkväve, nitrat/nitritkväve, totalkväve och totalfosfor) med månadsmedelvärdena för vattenföringen (SMHI S-HYPE). För bestämning av mängden transporterad BOD7 användes halterna i stickproven tagna en gång varje månad. De beräknade mängderna omräknades till enheten ton/mån och summerades därefter till årstransporter. Resultaten redovisas i Bilaga. Flödesviktade årsmedelhalter har beräknats för stationerna 9A och 19 genom att årstransporten dividerats med årsmedelvattenföringen.

10 VEGEÅN Metodik Bedömning och redovisning Bedömningar av resultaten har i första hand gjorts utifrån "Bedömningsgrunder för miljökvalitet - Sjöar och vattendrag" (Naturvårdsverket 1999) samt Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket 7). I figurerna i resultatdelen visas analysresultat för punkter i huvudfåran med mörkt raster och punkter i biflödena med ljust raster. I Bilaga 1 redovisas resultatsidor för stationerna 9A och 19 med treårsmedelvärden, tillstånd och statusklassning samt tidsserier i diagramform. Tabell 4. Provtagningsprogram för Vegeåns recipientkontroll Ansvarig enhet Nr Koordinater Läge Typ Frekvens Parametrar per år Svalövs kommun 24A 62118/13344 Uppströms Kågeröds ARV Stickprov 6 Temperatur, 24B 62/1333 Nedströms Kågeröds ARV konduktivitet, syre, Bjuvs kommun suspenderad 2A / Uppströms Bjuvs ARV substans, nitratkväve, Åstorps kommun ammoniumkväve, 27A 62271/ Uppströms Åstorps ARV totalkväve och 27B 62278/ Nedströms Åstorps ARV totalfosfor Kemira 6YT /13113 Nedströms Rökilledeponin Stickprov 6 ph, konduktivitet, totalkväve och totalfosfor Vegeåns vattendragsförbund 9A 62343/13143 Välingetorp / Vägbro vid Välinge Fältmätning 2 Temperatur, konduktivitet, ph, syre, vattenstånd Stickprov 12 BOD7, abs f 24 nm Stickprov (som blandas till flödesproportionella månadssamlingsprov) 2 (12) TOC, nitratkväve, ammoniumkväve, totalkväve och totalfosfor Tabell. Använda enheter och analysmetoder Parameter Enhet Ananlysmetod Temperatur C termometer ±,1 C (fältmätning) TOC mg/l SS-EN 1484 Ammoniumkväve µg/l SS-EN ISO mod Nitrat/nitrit-kväve µg/l SS-EN ISO 1339-mod Totalkväve µg/l SS-EN ISO mod Totalfosfor µg/l SS-EN ISO : BOD7 mg/l SS-EN Absorbans 4 nm filtrerat abs/cm SS-EN ISO 7887:1 del 3 mod ph - SS , mod (fältmätning) Konduktivitet ms/m SS-EN mod (fältmätning) Syrehalt, syremättnad mg/l, % SS-EN mod (fältmätning) 6

11 VEGEÅN Resultat RESULTAT Väder och vattenföring Väderåret blev kallare än normalt men nederbördsmässigt ett normalår. Året inleddes med rejält kallt väder. Kylan höll i sig en bra bit in i mars. Efter den långa och kalla vintern kom våren beskedligt. April blev varmare och något soligare än normalt. Högsommarvärmen kom vid midsommar och juli blev varmare än normalt. Redan i mitten av augusti blev vädret höstlikt. Vintern kom tidigt, redan i november. December blev den mest extrema vädermånaden år och julen blev den vitaste på mycket länge. Lufttemperatur I Helsingborg blev årsmedeltemperaturen ca 6,9 C, vilket var ca,7 grader kallare än normalt (d.v.s. medeltalet för ). Noteras bör att år var det första året med lägre temperatur än normalt sedan I januari, februari och maj samt oktober, november och december var det kallare än normalt (Figur 2). I januari och december var temperaturen hela 3,4 respektive 6,4 grader kallare än normalt för respektive månad. I framför allt april, juli och augusti var medeltemperaturen över den normala. I juli var temperaturen hela 3,6 grader varmare än normalt för månaden. Medeltemperaturen övriga månader var förhållandevis normal. Nederbörd I Bjuv föll 7 mm nederbörd under år, vilket var endast ca 3 % mindre än normal nederbörd för perioden De mest nederbördsrika månaderna blev juni, augusti, oktober och november (Figur 3). Framför allt i januari, mars och april samt juli och december föll mindre nederbörd än normalt. 2 Lufttemperatur ( C) 14 Nederbörd (mm) J F M A M J J A S O N D J F M A M J J A S O N D Figur 2. Månadsmedeltemperatur år (staplar) och normal medeltemperatur (linje) vid SMHI:s station i Helsingborg. Figur 3. Månadsnederbörd år (staplar) och normal månadsnederbörd (linje) vid SMHI:s station i Bjuv. 7

12 VEGEÅN Resultat Vattenföring Beräknad vattenföring (S-HYPE) i Vegeån vid mynningen i havet ( ) och i Hasslarpsån vid mynningen i Vegeå ( ) redovisas i Bilaga 2. I Vegeån saknas betydande naturliga vattenmagasin vilket gör att vattennivån i ån svarar snabbt på variationer i nederbörd. Ytavrinning till följd av nederbörd är som regel störst under tidig vår, senhöst och milda vintrar. Under sommaren avdunstar en del av nederbörden eller tas upp av växterna. Årsmedelvattenföringen i Vegeån år blev ca 4, m3/s (beräknad vid mynningen i havet), d.v.s. ca 7 % lägre än långtidsmedelvärdet för perioden Vattenföringen år karakteriserades av en kraftig snösmältning och mycket höga flöden i samband med regn i november (Figur ). Den högsta dygnsmedelvattenföringen vid mynningen i havet uppmättes den 24:e november. Vattenföringen var då 22 m 3 /s. Noteras bör att den högsta beräknade dygnsmedelvattenföringen under perioden 199- är 46 m 3 /s (2-2-1). Betydligt lägre månadsmedelvattenföring än normalt (d.v.s. medelvattenföring 199- ) noterades framför allt i januari och februari samt juli, september och december (Figur 4). Den lägsta dygnsmedelvattenföringen år inträffade den 11:e september. Vattenföringen var då,84 m3/s. Den lägsta beräknade dygnsmedelvattenföringen under perioden 199- var,7 m 3 /s ( och ) Vattenföring (m 3 /s) J F M A M J J A S O N D Figur 4. Månadsmedelvattenföring år (staplar) och normal månadsmedelvattenföring 199- (linje) i Vegeå vid mynningen i havet Vattenföring (m 3 /s) Dygnsmedelvattenföring Dygnsmedelvattenföring 199- Högsta dygnsmedelvattenföring 199- Lägsta dygnsmedelvattenföring Dygnsnummer Figur. Dygnsmedelvattenföring år i Vegeå vid mynningen i havet, jämfört med normal, högsta och lägsta dygnsmedelvattenföring för perioden Data avser modellerad vattenföring enligt SMHI:s S-HYPE. 8

13 VEGEÅN Resultat Föroreningsbelastande verksamheter Vegeån påverkas av diffusa utsläpp som härrör från framför allt jordbruksverksamhet, enskilda avlopp, dagvatten samt lufttransporterade föroreningar. De punktkällor som påverkar vattnet i avrinningsområdet redovisas i Tabell 6. I Tabell 6 och Figur 1 på sidan 4 anges var utsläppen sker. Totalt beräknades ca 6 ton BOD 7, 2,1 ton fosfor och 66 ton kväve (varav 31 ton ammoniumkväve) ha släppts ut från kommunala reningsverk och industrier inom Vegeåns avrinningsområde år. Inom avrinningsområdet finns fyra kommunala avloppsreningsverk: Kågeröd, Ekeby (Skromberga), Ekebro (Bjuv) och Åstorp. Av dessa står Ekebro och Åstorps reningsverk generellt för de största utsläppen. Av industrierna (Mariannes Farm och Findus Sverige AB) står Findus Sverige AB generellt för de största utsläppen. Av den totala transporten av fosfor och kväve från Vegeån till havet har punktkällornas bidrag beräknats motsvara i storleksordningen ca 13 % av fosforn och ca % av kvävet. Under de senaste 1 åren har utsläppta mängder av fosfor signifikant ökat medan utsläppta mängder av kväve signifikant minskat (Figur 6). Utsläppen av ammoniumkväve minskade fram till början av -talet, men har därefter signifikant ökat. Även mängderna av BOD7 har signifikant ökat de senaste fem åren. Tabell 6. Utsläpp från kommunala avloppsreningsverk och industrier till Vegeån år Utsläpp till Flöde BOD7 Totalfosfor NH4-N Totalkväve (k)m 3 /år ton/år ton/år ton/år ton/år Kågeröd Vege å uppstr 24B 33 3,8,98 1,7 2,3 Ekeby (Skromberga) Bökebergsbäcken 8,,18 7,6 Ekebro (Bjuv) Vege å nedstr 2A 11 22, Åstorp (Nyvång) Humlebäcken uppstr 27B 13 13,26 7,2 21 Mariannes Farm Vege å Strövelstorp uppstr 9A 83 8,, - - Findus Sverige AB Vege å vid Bjuv uppstr 2A 1432,88-14 SUMMA , BOD7 (ton/år) 2, 2, 1, 1,,, Totalfosfor (ton/år) Totalkväve (ton/år) 4 3 Ammoniumkväve (ton/år) Kågeröd Ekeby (Skromberga) Ekebro (Bjuv) Åstorp (Nyvång) Mariannes Farm Findus Sverige AB Figur 6. Utsläpp från kommunala avloppsreningsverk och industrier till Vegeån

14 VEGEÅN Resultat Vattenkemi ph Skalan för ph är logaritmisk, vilket innebär att ph 6 är gånger surare och ph är gånger surare än ph 7. Normala ph-värden i grund- och ytvatten är oftast 6-8. Låga värden uppmäts oftast i samband med kraftiga regn samt snösmältning. Vid kraftig algtillväxt i sjöar (sommaren) kan temporärt höga ph-värden förekomma (8-), vilket beror på koldioxidupptaget vid fotosyntesen. Även utflöde av grundvatten kan höja ph-värdet (gäller främst mindre vattendrag). Vid ph-värden under ca 6, kan biologiska störningar uppstå, t.ex. nedsatt reproduktionsförmåga hos vissa fiskarter, utslagning av känsliga bottenfaunaarter m.m. Höga ph-värden ökar andelen ammoniak och därmed vattnets giftighet. Vatten med mycket höga ph-värden (>9) kan öka vissa metallers giftighet (gäller framför allt aluminium) och kan därmed vara akutgiftigt för många vattenorganismer (t.ex. fisk och bottenfauna). Miljökvalitetsnormen för ph i laxfiskvatten är 6-9 (SFS 1:4). Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913, 1999) kan vattnets tillstånd med avseende på ph indelas enligt följande effektrelaterade skala med tillägg: > 6,8 Nära neutralt 6, 6,8 Svagt surt 6,2 6, Måttligt surt,6 6,2 Surt <,6 Mycket surt Tillägg (ALcontrol): 8 9 Högt ph-värde > 9 Mycket högt ph-värde Vid årets mätningar uppmättes ph-värden mellan 7, och 7,8 i Välabäcken vid station 6YT, vilket motsvarar ett nära neutralt vatten. I Hasslarpsån vid station 19 uppmättes phvärdena mellan 7,3 och 8,3 i samband med veckoprovtagningarna. Detta motsvarar nära neutrala till höga ph-värden. I Vegeån vid station 9A uppmättes phvärden mellan 7,2 och 8,4 i samband med veckoprovtagningarna. Även detta motsvarar nära neutrala till höga ph-värden. Jämfört med tidigare års resultat var phvärdena vid årets mätningar normala (Figur 7). Inga ph-värden under 6 eller över 9 noterades vid årets mätningar. Några negativa effekter på vattenlevande organismer p.g.a. låga eller förhöjda ph-värden är därför ej troligt. Samtliga resultat låg inom ramen för miljökvalitetsnormen för laxfiskvatten. 9, 9, 8, 8, 7, 7, 6, 6,,, ph 6YT 19 9A Figur 7. Intervall för ph-värden i Vegeån. Mellan den streckade linjen och den heldragna linjen bedöms ph-värdena vara höga. Över den heldragna linjen bedöms ph-värdena vara mycket höga. För varje station anges högsta respektive lägsta ph-värde sedan 1994 för 6YT, 1988 för 19 och 1993 för 9A som min- /maxlinjer samt medelvärden för samma period som krysstecken.

15 VEGEÅN Resultat 9, 8, 8, 7, 7, 6, 6,,, inga data 9A ph-värde , 8, 8, 7, 7, 6, 6,,, 19 ph-värde , 8, 8, 7, 7, 6, 6,,, inga data 6YT ph-värde Figur 8. Årsmedelvärden (staplar) samt min- och maxvärden (min/maxlinjer) för ph vid aktuella provtagningsstationer inom Vegeåns avrinningsområde. 11

16 VEGEÅN Resultat Syreförhållanden Syrehalten anger mängden syre som är löst i vattnet. Syremättnaden är den andel som den uppmätta syrehalten utgör av den teoretiskt möjliga vid aktuell temperatur. Vattnets förmåga att lösa syre minskar med ökad temperatur. Syre tillförs vattnet främst genom omrörning (vindpåverkan, forsar) samt genom växternas fotosyntes. Syre förbrukas vid nedbrytning av organiska ämnen, vid omvandling av ammoniumkväve till nitrit och nitrat (nitrifikation) och vid växternas respiration. Rinnande vatten kan enligt Naturvårdsverkets Rapport 4913 (1999) indelas i följande tillståndsklasser med avseende på årslägsta syrehalt (mg O 2 /l): Riktvärdet för syre i laxfiskvatten är 7 mg/l och mg/l i andra fiskvatten (SFS 1:4). >7 Syrerikt tillstånd -7 Måttligt syrerikt tillstånd 3- Svagt syretillstånd 1-3 Syrefattigt tillstånd <1 Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd Vid årets mätningar uppmättes syrehalter lägre än mg/l vid fyra tillfällen vid station 9A i Vegeån i augusti samt vid fem tillfällen vid station 19 i Hasslarpsån i juli, augusti och september. Vid övriga provtagningsstationer (24A, 24B, 2A, 27A och 27B) var vattnets syrehalt tillfredsställande vid samtliga provtagningstillfällen med undantag av station 2A vid provtagningen -8-4 då syrehalten var så låg som 1,8 mg/l (Figur 9). Vid 24A och 24B, d.v.s. såväl uppströms som nedströms Kågeröds reningsverk, var syrehalterna anmärkningsvärt låga i samband med provtagningen i december (1,3 respektive 3,3 mg/l). Eftersom övriga analysresultat inte tyder på någon onormal påverkan och någon annan förklaring till det syrefattiga tillståndet inte har erhållits, har analysresultaten satts inom parantes. Vattenföringen vid provtagningstillfället var normalt, vilket betyder att syresättningen av vattnet bör ha varit tillfredsställande. 12 Syrehalt (mg/l) A 24B 2A 27A 27B 19 9A Figur 9. Årslägsta syrehalter i Vegeån (staplar). Den streckade linjen visar gränsen mellan svagt syretillstånd och måttligt syrerikt tillstånd. Över den heldragna linjen råder syrerikt tillstånd. För varje station anges högsta respektive lägsta årsminimivärde under perioden (för 9A 1993-) som min-/maxlinjer samt medelvärden av årsminimivärden för samma period som krysstecken. 12

17 VEGEÅN Resultat 2 9A Syrehalt (mg/l) 2 19 Syrehalt (mg/l) 1 1 inga data A Syrehalt (mg/l) 2 24B Syrehalt (mg/l) A Syrehalt (mg/l) A Syrehalt (mg/l) 2 27B Syrehalt (mg/l) Figur. Syrehalter, årsmedelvärden (staplar) samt min- och maxvärden (min/maxlinjer), vid aktuella provtagningsstationer inom Vegeåns avrinningsområde 13

18 VEGEÅN Resultat Konduktivitet Konduktivitet (ledningsförmågan) är ett mått på den totala salthalten och kan användas som stödparameter vid tolkning av resultaten från andra parametrar. Ju fler joner ett vatten innehåller desto lättare leder det elektricitet, d.v.s. desto högre ledningsförmåga har det. Salthalten ger information om påverkan från mark och berggrund (markanvändning), utsläpp (ger ökad salthalt), grundvatteninflöde (högre halt i grundvatten än i ytvatten) och nederbördspåverkan (låg halt i nederbörd/smältvatten). De joner som har störst betydelse för konduktiviteten är kalcium, magnesium, natrium, kalium, vätekarbonat (alkalinitet), sulfat och klorid. Konduktiviteten i veckoproven från station 9A i Vegeån varierade mellan 31 och 12 ms/m. De högsta värdena sammanföll med låg vattenföring och de lägsta värdena uppmättes i samband med högflöden. Årsmedelvärdet 6 ms/m var i nivå med genomsnittet för perioden (Figur 11). Vid station 19 i Hasslarpsån varierade konduktiviteten mellan 36 och 118 ms/m. De högsta värdena sammanföll med låg vattenföring och de lägsta värdena uppmättes i samband med högflöden. Årsmedelvärdet 63 ms/m var marginellt högre än genomsnittet för perioden I huvudfåran ökade konduktiviteten från 3 ms/m uppströms Kågeröds reningsverk vid punkt 24A till 6 ms/m längst ner i vattensystemet vid punkt 9A. Den tydligaste ökningen skedde mellan station 24B och 2A. I Humlebäcken ökade konduktiviteten från till 72 ms/m nedströms Åstorps reningsverk. Jämfört med tidigare års resultat var konduktiviteten vid 2A och 27B förhållandevis hög. Vid övriga provtagningsstationer var konduktiviteten nära långtidsmedelvädet (Figur 11). I 24B har konduktiviteten minskat signifikant under perioden (Figur 12). 1 Konduktivitet (ms/m) A 24B 2A 27A 27B 6YT 19 9A Figur 11. Årsmedelvärden för konduktivitet i Vegeån (staplar). För varje station anges högsta respektive lägsta årsmedelvärde under perioden (för 9A och för 6YT 1994-) som min-/maxlinjer samt medelvärden för samma period som krysstecken. 14

19 VEGEÅN Resultat 9A Konduktivitet (ms/m) 19 Konduktivitet (ms/m) inga data A Konduktivitet (ms/m) 24B Konduktivitet (ms/m) A Konduktivitet (ms/m) 6YT Konduktivitet (ms/m) inga data A Konduktivitet (ms/m) 27B Konduktivitet (ms/m) Figur 12. Konduktivitet, årsmedelvärden (staplar) samt min- och maxvärden (min/maxlinjer), vid aktuella provtagningsstationer inom Vegeåns avrinningsområde. 1

20 VEGEÅN Resultat Suspenderad substans (slamhalt) Suspenderad substans mäts genom filtrering av vattnet genom ett filter med standardiserade egenskaper. Värdet återspeglar vattnets grumlighet, d.v.s. mängden partiklar. Vattendrag kan enligt Naturvårdsverket, Allmänna råd 9:4, indelas i följande klasser med avseende på suspenderad substans (mg/l): Riktvärdet för suspenderad substans i laxfiskvatten och andra fiskvatten är <2 mg/l, där riktvärdet bl.a. får överskridas vid exceptionell väderlek. Miljökvalitetsnorm saknas. <1, mycket låg slamhalt 1,-3 låg slamhalt 3-6 måttligt hög slamhalt 6-12 hög slamhalt >12 mycket hög slamhalt De, vid vissa tillfällen, anmärkningsvärt höga slamhalterna inom Vegeåns avrinningsområde beror oftast till stor del på kraftig erosion i samband med nederbörd och höga flöden i kombination med erosionskänslig markanvändning. Höga slamhalter i samband med låg vattenföring har tidigare visat sig bero på en kombination av liten utspädning av punktkällor och hög produktion av bl.a. alger. Vid årets undersökningar bedömdes slamhalten vara hög, men nära gränsen till måttligt hög, vid aktuella lokaler i Vegeåns huvudfåra och hög i Humlebäcken (Figur 13). De enskilt högsta slamhalterna noterades i Humlebäcken vid 27A i februari (1 mg/l) och vid 27B i augusti (12 mg/l). Slamhalten var lägre än långtidsmedelvärdet för perioden vid alla provtagningsstationer (Figur 13). Information om vattnets grumlighet eller slamhalt saknas från den nedre delen av Vegåens huvudfåra samt från Hasslarpsån eftersom dessa analyser inte ingår i kontrollprogrammet. Några signifikanta trender mot ökande eller minskande slamhalter kan inte styrkas för perioden (Figur 14) Suspenderad substans (mg/l) 24A 24B 2A 27A 27B Figur 13. Årsmedelvärden för suspenderad substans i Vegeån (staplar). Den streckade linjen visar gränsen mellan måttligt höga och höga slamhalter. Över den heldragna linjen är slamhalterna mycket höga. För varje station anges högsta respektive lägsta årsmedelvärde under perioden som min-/maxlinjer samt medelvärden för samma period som krysstecken. 16

21 VEGEÅN Resultat A Suspenderad substans (mg/l) B Suspenderad substans (mg/l) A Suspenderad substans (mg/l) A Suspenderad substans (mg/l) B Suspenderad substans (mg/l) Figur 14. Slamhalter, årsmedelvärden (staplar) samt min- och maxvärden (min/maxlinjer), vid aktuella provtagningsstationer inom Vegeåns avrinningsområde 17

22 VEGEÅN Resultat Organiskt kol och biologisk syreförbrukning TOC, totalhalten av organiskt kol, anger den totala mängden organiska ämnen i vattnet. Den är ett mått på kolinnehållet i både löst och partikulärt organiskt material i vattnet. Hög halt av organiska ämnen kan vid nedbrytning ge upphov till syrebrist. Risken för syrebrist minskar emellertid om luftningen (omrörningen av vattnet) är god. I rinnande vatten kan halten organiskt material (TOC) i mg/l anges enligt följande (Naturvårdsverkets Rapport 4913, 1999): <4 Mycket låg halt 4-8 Låg halt 8-12 Måttligt hög halt Hög halt >16 Mycket hög halt TOC analyseras i de flödesproportionellt blandade månadsproven från stationerna 9A i Vegeån och 19 i Hasslarpsån. Årsmedelhalten av organiskt material, mätt som TOC, i Vegeån vid station 9A (8,6 mg/l) bedömdes som måttligt hög (Figur 1). Motsvarande halt i Hasslarpsån (7,6 mg/l) bedömdes som låg. De högsta halterna under året uppmättes i maj, juni, oktober och november i Vegeå vid 9A samt i juni och november i Hasslarpsån vid 19. I jämförelse med tidigare år var halterna av organiskt material normala vid årets mätningar (Figur 1). I Vegeån vid 9A finns en signifikant trend mot ökande halter av organiskt material för perioden 199- (Figur 16). I Hasslarpsån finns ingen motsvarande trend. De flödesviktade årsmedelhalterna visar också på signifikant ökande halter av organiskt material i Vegeån vid 9A under perioden men inte i Hasslarpsån vid 19 under perioden (Figur 24 på sidan 26). 12 Totala halten organiskt kol (mg/l) A Figur 1. Årsmedelvärden för totala halten organiskt kol (TOC) vid intensivstationerna i Vegeån (9A) och Hasslarpsån (19) år (staplar). Den streckade linjen visar gränsen mellan låga och måttligt höga halter. För station 19 anges högsta respektive lägsta årsmedelvärde under perioden (för 9A 199-) som max/minstaplar samt medelvärden för samma period som krysstecken. 18

23 VEGEÅN Resultat BOD7, är ett mått på vattnets biologiska syreförbrukning under sju dygn. Den anger mängden syre som åtgår vid biologisk nedbrytning av provet. BOD7 analyserades en gång i månaden på stationerna 9A i Vegeån och 19 i Hasslarpsån. Inga anmärkningsvärt höga BOD-halter uppmättes varken i Vegeåns huvudfåra eller i Hasslarpsån. I Vegeån uppmättes halter mellan 3 och mg/l vid tre tillfällen, men vid övriga provtagningstillfällen var halterna lägre än rapporteringsgränsen för analysen (<3 mg/l). I Hasslarpsån uppmättes en halt på 4,7 mg/l vid ett tillfälle, men vid övriga provtagningstillfällen var halterna lägre än rapporteringsgränsen för analysen (<3 mg/l). 2 9A TOC (mg/l) 2 19 TOC (mg/l) 1 1 inga data inga data A BOD7 (mg/l) 19 BOD7 (mg/l) 1 1 inga data inga data Figur 16. Årsmedelhalter av organiskt kol (TOC) och biologisk syreförbrukning (staplar) samt min- och maxvärden (min/maxlinjer) vid aktuella provtagningsstationer inom Vegeåns avrinningsområde. 19

24 VEGEÅN Resultat Kväve Totalkväve anger hur mycket kväve som totalt finns i vattnet. Såväl organiskt kväve (löst och partikulärt) som oorganiskt kväve (ammonium-, nitrit- och nitratkväve) ingår. Riktvärdet för ammoniumkväve i laxfiskvatten är ca 3 µg/l (ca 16 µg/l i andra fiskvatten) och miljökvalitetsnormen är ca 8 µg/l (SFS 1:4). Ammoniumkväve kan oxideras vidare till nitritkväve och nitratkväve vid tillgång på syrgas i vattnet (nitrifikation). Under normala förhållanden dominerar nitrathalterna över såväl nitrit- som ammoniumhalterna. Nitratkväve är en viktig närsaltkomponent, som direkt kan tas upp av växtplankton och högre växter. Jämfört med tidigare års resultat var totalkvävehalterna år överlag förhållandevis låga i Vegeån vid 24A, 24B, 27A och 9A samt i Hasslarpsån vid 19 (Figur 17). I Vegeån vid 2A och i Välabäcken vid 6YT var kvävehalterna tämligen normala, men i Humlebäcken nedströms Åstorps reningsverk var kvävehalterna vid årets mätningar något högre än långtidsmedelvärdet. De enskilt högsta kvävehalterna uppmättes i Vegeån vid 2A ( µg/l) och i Humlebäcken vid 27B ( µg/l) i samband med provtagningarna i augusti. I Vegeån vid 2A, bl.a. nedströms Findus Sverige AB, var andelen ammoniumkväve mycket hög vid detta tillfälle, vilket också orsakade mycket låga syrehalter i ån. I Humlebäcken vid 27B, d.v.s. nedströms Åstorps reningsverk, förelåg kvävet i huvudsak som nitratkväve, men ammoniukvävehalten var tydligt förhöjd, vid det aktuella tillfället. För samtliga lokaler, med undantag av 6YT, syns en signifikant trend mot minskande kvävehalter under perioden (Mann-Kendall test). (Vid 6YT finns endast data för perioden 7-.) Även de flödesviktade årsmedelhalterna beräknade för Vegeån vid 9A och Hasslarpsån vid 19 visar att kvävehalterna signifikant har minskat vid dessa stationer (Figur 24 på sidan 26). De högsta ammoniumkvävehalterna noterades nedströms Findus Sverige AB och nedströms Åstorps reningsverk (2A och 27B; Figur 17). De enskilt högsta ammoniumkvävehalterna uppmättes vid 2A ( µg/l i augusti) och vid 27B (drygt 3 µg/l i februari, augusti och oktober). Dessa halter bedömdes vara mycket höga. 14 Totalkväve (µg/l) A 24B 2A 27A 27B 6YT 19 9A Figur 17. Årsmedelvärden för kvävehalterna i Vegeån (staplar). Den vita delen av stapeln motsvarar andelen nitrat+nitritkväve och den svarta delen motsvarar ammoniumkväve. Hela stapelns höjd motsvarar totalkvävehalter. Den streckade linjen visar gränsen mellan höga och mycket höga kvävehalter. Över den heldragna linjen är halterna extremt höga. För varje station anges högsta respektive lägsta årsmedelvärde för totalkväve under perioden som min-/maxlinjer samt medelvärden för samma period som krysstecken. För station 6YT är jämförelseperioden endast 7-.

25 VEGEÅN Resultat 3 9A Totalkväve (µg/l) 3 19 Totalkväve (µg/l) A Totalkväve (µg/l) 3 24B Totalkväve (µg/l) A Totalkväve (µg/l) 3 6YT Totalkväve (µg/l) inga data A Totalkväve (µg/l) 3 27B Totalkväve (µg/l) Figur 18. Årsmedelhalter av totalkväve (staplar) samt min- och maxvärden (min/maxlinjer) under perioden vid aktuella provtagningsstationer inom Vegeåns avrinningsområde. 21

26 VEGEÅN Resultat Fosfor Extremt höga fosforhalter uppmättes vid intensivstationerna i Hasslarpsån (station 19) och i Vegeåns huvudfåra (station 9A) samt i Vegeåns huvudfåra vid 2A och i Humlebäcken uppströms och nedströms Åstorps reningsverk vid 27A och 27B (Figur 19). Nedströms Åstorps reningsverk ökade fosforhalterna med i genomsnitt ca 36 % jämfört med uppströms reningsverket. I Vegeåns huvudfåra nedströms Kågeröds reningsverk (24B) samt i Välabäcken (6YT) var fosforhalterna mycket höga. Vid övriga stationer, Vegeåns huvudfåra uppströms Kågeröds reningsverk (24A), var fosforhalterna höga. De enskilt högsta fosforhalterna uppmättes i Vegeån vid 2A (4 µg/l) och i Humlebäcken vid 27B (3 µg/l) i samband med provtagningarna i augusti. Även vid intensivstationerna i Hasslarpsån (station 19) och i Vegeåns huvudfåra (station 9A) var fosforhalterna anmärkningsvärt höga i månadssamlingsproven från augusti och december. Jämfört med tidigare års resultat var fosforhalterna i Vegeån vid 2A högre än långtidsmedelvärdet för hela perioden Vid övriga lokaler var fosforhalterna i nivå med eller lägre än långtidsmedelvärdet (Figur 19). Fosforhalterna har varierat mycket under perioden (Figur ). Signifikant minskande halter syns dock för Vegeån uppströms och nedströms Kågeröds reningsverk (24A och 24B) samt i Hasslarpsån vid 19 (Mann-Kendall test). Utifrån Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (7) bedöms näringsstatusen, med avseende på totalfosfor 8-, för de olika vattenförekomsterna enligt Tabell 7. Tabell 7. Näringsstatus 8- med avseende på totalfosfor bedömt utifrån Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (7) Vattenförekomst Nr Näringsstatus SE A God 24B Måttlig 2A Dålig SE A Otillfredsställande 27B Dålig SE Otillfredsställande SE A Otillfredsställande Totalfosfor (µg/l) 24A 24B 2A 27A 27B 6YT 19 9A Figur 19. Årsmedelvärden för totalfosforhalterna i Vegeån. Den streckade linjen markerar gränsen mellan höga och mycket höga halter. Över den heldragna linjen är halten extremt hög. För varje station anges högsta respektive lägsta årsmedelvärde för totalfosfor under perioden (för 6YT 1994-) som min-/maxlinjer samt medelvärden för samma period som krysstecken. 22

27 VEGEÅN Resultat De flödesviktade årsmedelhalterna beräknade för Vegeån vid 9A och Hasslarpsån vid 19 visar att fosforhalterna signifikant minskande i Vegeån vid 9A under perioden Under de senaste 1 åren syns dock ingen tendens till varken ökande eller minskande halter. Inte heller i Hasslarpsån vid 19 visar de flödesviktade fosforhalterna någon tydlig tendens till minskning eller ökning under perioden (Figur 24 på sidan 26). 6 9A Totalfosfor (µg/l) 6 19 Totalfosfor (µg/l) A Totalfosfor (µg/l) 6 24B Totalfosfor (µg/l) A Totalfosfor (µg/l) 6 6YT Totalfosfor (µg/l) A Totalfosfor (µg/l) 6 27B Totalfosfor (µg/l) Figur. Årsmedelhalter av totalfosfor (staplar) samt min- och maxvärden (min/maxlinjer) vid aktuella provtagningsstationer inom Vegeåns avrinningsområde. 23

28 VEGEÅN Resultat Transporter Årstransporterna i Vegeån vid mynningen i havet blev ca 13 ton organiskt kol (TOC), ca 69 ton kväve (varav ca 38 ton ammoniumkväve och ca 6 ton nitrat+nitritkväve) och ca 16 ton fosfor. Analys av BOD7 gav vid flertalet provtagningstillfällen värden mindre än rapporteringsgränsen för analysen, vilket gör att transporten av BOD7 endast kan beräknas till ca <44 ton. I Figur 21 och Figur 22 visas månadstransporterna av kväve och fosfor i Vegeån vid mynningen i havet, med Hasslarpsåns andel i ljust raster. Figurerna visar att de största kvävemängderna transporterades i mars och november då vattenföringen var som högst. De största fosformängderna transporterades i mars samt november och december. I Vegeån var transporterna av kväve och fosfor år lägre än långtidsmedelvärdet för perioden Transporten av nitrit+nitratkväve, var också lägre än långtidsmedelvärdet för perioden Transporten av organiskt kol och ammoniumkväve var dock högre än motsvarande långtidsmedelvärde. Under hela perioden har årstransporten av kväve till havet varit större än halveringsmålet 16 ton/år (Vegeåprojektet 1992). Halveringsmålet för fosfor är, ton. Fosfortransporten år var ca % större än målet. Under perioden har fosfortransporten 1996, 1997 och 3 varit lägre än målet. Höga förluster av kväve (14 kg/ha,år) och extremt höga förluster av fosfor (,34 kg/ha,år) konstaterades för Vegeån vid årets mätningar. För Hasslarpsån blev bedömningen den samma (16 kg N/ha,år) och fosfor (,33 kg P/ha,år) som för Vegeån. Transporterna av kväve har minskat signifikant i Vegeåns huvudfåra vid mynningen i havet med ca 4 % under perioden (Figur 23). För fosfor är tendensen inte lika tydlig. Fosfortransporten minskade signifikant fram till 1997, men har därefter ökat igen, dock med stora variationer. Transporten av organiskt material har ökat i takt med att vattenföringen ökat. I Hasslarpsån syns inte någon tendens till förändrad kvävetransport under perioden (Figur 23). Transporten av fosfor och organiskt material har ökat i takt med att vattenföringen ökat. Kvävetransport (ton/år) Vattenföring (m 3 /s) Fosfortransport (ton/år) 6 Vattenföring (m 3 /s) J F M A M J J A S O N D J F M A M J J A S O N D Figur 21. Transporten av kväve i Vegeån vid mynningen i havet år (staplar) i relation till månadsmedelvattenföringen (linje). Hasslarpsåns andel visas med ljust raster. Figur 22. Transporten av fosfor i Vegeån vid mynningen i havet år (staplar) i relation till månadsmedelvattenföringen (linje). Hasslarpsåns andel visas med ljust raster. 24

29 VEGEÅN Resultat Transport av totalkväve vid ton Vegeåns mynning i havet m 3 /s Transport av ammoniumkväve vid ton Vegeåns mynning i havet m 3 /s Transport av nitrat-+nitritkväve vid ton Vegeåns mynning i havet m 3 /s Transport av totalfosfor vid ton Vegeåns mynning i havet m 3 /s Transport av TOC vid ton Vegeåns mynning i havet m 3 /s Transport av totalkväve i Hasslarpsån ton vid mynningen i Vegeån m 3 /s 6 3, Transport av ammoniumkväve i Hasslarpsån ton vid mynningen i Vegeån m 3 /s 8 3, 7 2, 6 2, 4 1, 3 1, 2 1,, Transport av nitrat-+nitritkväve i Hasslarpsån ton vid mynningen i Vegeån m 3 /s 3, Transport av totalfosfor i Hasslarpsån ton vid mynningen i Vegeån m 3 /s 12 3, Transport av TOC i Hasslarpsån ton vid mynningen i Vegeån m 3 /s 8 3, 7 2, 6 2, 4 1, 3 1,,, , 2, 1, 1,,, 2, 2, 1, 1,,, 2, 2, 1, 1,,, Figur 23. Årstransporter (staplar) av totalkväve, ammoniumkväve, nitrat-+nitritkväve, totalfosfor och totalt organiskt kol (TOC) jämfört med årsmedelvattenföring (tunn heldragen linje) i Vegeån vid mynningen i havet 1982 (1993) - och i Hasslarpsån vid mynningen i Vegeå Tjock rak heldragen linje visar trenden för transporten medan rak prickad linje visar trenden för vattenföringen. 2

30 VEGEÅN Resultat µg/l Flödesviktade halter av totalkväve vid Vegeåns mynning i havet µg/l Flödesviktade halter av totalkväve i Hasslarpsån vid mynningen i Vegeån µg/l 3 mg/l µg/l µg/l Flödesviktade halter av ammoniumkväve vid Vegeåns mynning i havet Flödesviktade halter av nitrit+nitratkväve vid Vegeåns mynning i havet Flödesviktade halter av totalfosfor vid Vegeåns mynning i havet Flödesviktade halter av TOC vid Vegeåns mynning i havet µg/l µg/l µg/l mg/l Flödesviktade halter av ammoniumkväve i Hasslarpsån vid mynningen i Vegeån Flödesviktade halter av nitrit+nitratkväve i Hasslarpsån vid mynningen i Vegeån Flödesviktade halter av totalfosfor i Hasslarpsån vid mynningen i Vegeån Flödesviktade halter av TOC i Hasslarpsån vid mynningen i Vegeån Figur 24. Flödesviktade årsmedelhalter (staplar) av totalkväve, ammoniumkväve, nitrat-+nitritkväve, totalfosfor och totalt organiskt kol (TOC) i Vegeån vid mynningen i havet 1982 (1993) - och i Hasslarpsån vid mynningen i Vegeå Tjock rak heldragen linje visar trenden för de flödesviktade halterna. 26

31 VEGEÅN Referenser REFERENSER ALcontrol AB -.Vegeån. Årsrapporter Vegeåns vattendragsförbund. KM Lab AB (nuvarande ALcontrol AB) Vegeån. Årsrapporter Vegeåns vattendragsförbund. Länsstyrelserna i Kristianstads och Malmöhus län Vegeåprojektet. Naturvårdsverket 199. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag Allmänna Råd 9:4. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och vattendrag. Rapport Naturvårdsverket 7. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Handbok 7:4. Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. SCB. 8. Statistiska meddelanden. Statistik för avrinningsområden. MI 11 SM 71. Statens Naturvårdsverk Bedömningsgrunder för svenska ytvatten, 1969:1. VBB Viak Vegeån. Årsrapporter Vegeåns vattendragsförbund. VISS VattenInformationsSystem Sverige. Internetadress 27

32 28 VEGEÅN Bilaga 1

33 VEGEÅN Bilaga 1 BILAGA 1 Tillstånd och statusbedömningar samt tidsserier för stationerna 9A och 19 29

34 VEGEÅN Bilaga 1 9A Vegeån vid Välingetorp Parametrar för bedömning av status Vegeån 8- Totalfosfor (µg/l) Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning 1 Extremt hög halt 27,2 Otillfredsställande Andra parametrar Totalkväve (µg/l) Ammoniumkväve (µg/l) Nitrat+nitritkväve (µg/l) Absorbans filtrerat (abs/cm) BOD7 (mg/l) Totalt organiskt kol, TOC (mg/l) ph Konduktivitet (ms/m) Syrgashalt minvärde (mg/l) ,9 3,2 8, 7,7 6,3 2,7 Mycket hög halt Måttligt färgat vatten Måttligt hög halt Nära neutralt Syrefattigt tillstånd 3 3 Totalfosfor (µg/l) Ammoniumkväve (µg/l) Totalkväve (µg/l) Nitratkväve (µg/l) BOD7 (mg/l) ph Syrgashalt (mg/l) Konduktivitet (ms/m)

35 VEGEÅN Bilaga 1 19 Hasslarpsån Parametrar för bedömning av status Vegeån 8- Totalfosfor (µg/l) Treårsvärde Tillstånd Referensvärde EK Status/Bedömning 118 Extremt hög halt 31,26 Otillfredsställande Andra parametrar Totalkväve (µg/l) Ammoniumkväve (µg/l) Nitrat+nitritkväve (µg/l) Absorbans filtrerat (abs/cm) BOD7 (mg/l) Totalt organiskt kol, TOC (mg/l) ph Konduktivitet (ms/m) Syrgashalt minvärde (mg/l) ,49 3,1 7,3 7,9 6,3 2,8 Extremt hög halt Svagt färgat vatten Låg halt Nära neutralt Syrefattigt tillstånd Totalfosfor (µg/l) Ammoniumkväve (µg/l) 3 Totalkväve (µg/l) Nitratkväve (µg/l) BOD7 (mg/l) 2 Syrgashalt (mg/l) ph Konduktivitet (ms/m)

36 32

37 VEGEÅN Bilaga 2 BILAGA 2 Vattenföring enligt S-HYPE (SMHI) 33

38 VEGEÅN Bilaga 2 Tabell 8. Dygnsmedelvattenföring (m 3 /s) år vid Vegeåns mynning i havet, SMHI S-HYPE datum jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ,8 16 1,6 1,3 1,1,87,9 1, 8,6 9,9 2 1,7 16 8,9 1,6 1,3 1,1,87,9 1, 7,8 8, 3 8,6 1,7 16 7,6 1,6 1,3 1,1,86,88, ,2 4 7,2 1,7 1 6,6 1,6 1,2 1,1,86,88, ,1 6,1 1,7 14 7, 1, 1,2 1,1,8,87,9 16,2 6,1 1,7 13 7,1 1, 1,2 1,1,8,87,9 17 4,6 7 4,4 1,7 13,9 1, 2,8 1,1,84,86 1,4 17 4,7 8 3,8 1,6 4,9 1, 2,7 1, 1,3,86 1, 1 4, 9 3,4 1,6 8,2 4,1 1, 3,8 1, 1,4,8 1,4 14 4, 3,1 1,6 6,4 3, 1, 3, 1, 1,2,8 1,3 12 3,6 11 2,9 1,6,1 3, 1, 4,9 1,,9,84 1,2 12 3,4 12 2,7 1,6 4, 2,7 6,1 3,9 1, 3,6 1,2 1,1 16 8,3 13 2, 1,6 6, 2, 4, 3,,99 2,9 1,1 1,1 17 9, 14 2,4 1, 8,9 2,3 2,2 2,,98 9, 1,4 1, 16 7, 1 2,4 1, 9,6 2,2 3,6 2,2,97 6,1 1,6, , 16 2,3 1, 8,2 2,1 2,9 2,,96 3,2 1,7, ,9 17 2,2 1, 6,9 2,1 2,2 1,7,96 2,6 1,8, ,1 18 2,2 1, 12 2, 1,8 1,,9 2, 1,9 1, 3, 19 2,1 2,1 14 2, 1,6 1,,94 2,2 1,9 1,7 11 3,1 2,1,7 17 1,9 1, 1,,94 1,9 2, 3,1 1 2,8 21 2, 7,7 1,9 1, 1,4,93 1,6 2,6 3,3 17 2,6 22 2, 6,9 1,9 1, 1,3,92 1,4 2,2,7 2, 23 2,, 18 1,8 1,4 1,3,92 4, 1,9 6,2 22 2,4 24 1,9 4,3 16 1,8 1,4 1,3,91 3,3 1,7 6, 22 2,3 2 1,9 3,6 14 1,8 1,4 1,2,91 2,2 1,7 6,9 21 2,2 26 1,9 7,3 14 1,7 1,4 1,2,9 1,7 1, 7,4 19 2,2 27 1, ,7 1,4 1,2,9 1, 1,3 7,6 18 2,1 28 1, ,7 1,4 1,2,89 1,4 1,2 9,2 16 2,1 29 1,8 17 1,7 1,4 1,2,89 1,3 1,1 9,7 14 2,1 3 1,8 14 1,6 1,3 1,2,88 1,2 1,1 9,1 12 2, 31 1,8 12 1,3,88 1, 9,2 2, min 1,8 1, 4, 1,6 1,3 1,2,88,84,84,94 7,8 2, medel 3, 3, 13 3, 1,9 1,9,98 2,1 1,4 3,4 1 4,4 max ,1 4,9 1,1 9, 2,6 22 årsmedel 4, 34

39 VEGEÅN Bilaga 2 Tabell 9. Dygnsmedelvattenföring (m 3 /s) år vid Hasslarpsåns mynning i Vegeå, SMHI S-HYPE datum jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 1 3,,41 6,3 2,,38,34,31,27,29,26 2,1 2, 2 2,7,4 6,2 1,8,38,34,31,27,28,26 1,8 1,9 3 2,,4,9 1,,38,33,31,26,27,26 3,1 1, 4 1,6,39,6 1,2,38,33,31,26,27,26 4,1 1,3 1,3,39,4 1,8,37,33,31,26,27,26, 1,1 6 1,,39,1 1,7,37,33,31,26,27,2,2 1, 7,8,38 4,9 1,3,37,1,3,26,27,49,1 1,3 8,72,38 4,1 1,,37,61,3,38,26,48 4,8 1,3 9,6,38 3,1,81,37 1,1,3,43,26,4 4,3 1,1,62,38 2,3,66,36,97,3,36,26,36 3,4,92 11,9,37 1,8,,36 1,8,3,29,26,32 3,1,88 12,7,37 1,, 2,3 1,3,3 1,,39,3 4, 3,2 13,,37 2,,48 1,3,93,29,87,34,28,1 3,4 14,4,37 3,7,47,6,74,29 4,1,37,27, 2,6 1,2,36 4,,46 1,2,64,29 2,4,47,26, 2, 16,1,36 3,3,4,9,4,29 1,1,4,26 4,4 1,6 17,,36 2,7,44,61,43,29,88,6,2 3,4 1,2 18,49,36 4,1,43,48,38,29,86,,31 2,6,99 19,48,71 4,,43,4,39,29,78,2,39 2,7,82,47 2,3 4,4,42,37,38,28,67,6,73 4,,69 21,46 3,2,,42,36,34,28,7,62,7,1,62 22,46 2,7,,41,36,33,28,47,6 1,3,8,8 23,4 2, 4,3,41,36,33,28 1,7,48 1,2 6,,6 24,44 1, 3,4,4,36,33,28 1,2,46 1,1 6,2, 2,43 1,2 2,,4,3,32,28,72,44 1,1 6,,3 26,43 3,2 2,,4,3,32,28,8,39 1,1,7,2 27,43 4,8 3,,39,3,32,27,49,33 1,2,4,1 28,42 6, 4,,39,3,32,27,46,3 1,7,, 29,42 4,1,39,34,32,27,4,28 1,9 4,2,49 3,41 3,2,38,34,32,27,39,27 1,7 3,2,48 31,41 2,4,34,27,33 2,2,47 min,41,36 1,,38,34,32,27,26,26,2 1,8,47 medel,8 1,2 3,9,74,2,3,29,7,38,7 4,4 1,2 max 3, 6, 6,3 2, 2,3 1,8,31 4,6,62 2,2 6,2 3,4 årsmedel 1,3 3

40 36

41 VEGEÅN Bilaga 3 BILAGA 3 Intensivprovtagning vid 9A och 19 37

42 VEGEÅN Bilaga 3 VEGEÅN punkt 9A, PROVTAG- VATTEN- TEMPE- KONDUK- SYRGAS- SYRGAS- ABSORBANS NINGS- DJUP RATUR ph TIVITET HALT MÄTTNAD BOD-7 VID 4 NM FILT. DATUM (m) ( C ) (ms/m) (mg/l) (%) (mg/l) (abs/cm) -1-2,3 dåliga isförhållanden gjorde att inget prov kunde tas ,4,3 7,7 9, 9,7 67 <3, -1-2,28,2 7,6 7,9 9, ,2,1 7,8 63,9 8,2 7 <3, ,42, 7,6 72,7 7, -2-2,28, 7,8 66,7 8, ,28, 8,3 64,9 8, ,3,1 8,4 9,9 8, ,46,6 7,8 39, 11, 81 <3, -3-2,4 1, 7,9 7,1 11, ,67 2, 7,6 42,8 11, ,7 4,1 7,7 34,6 12, ,83,4 7,8 4,9 11, ,67,6 7,6 46,1,4 83 <3, ,8 7, 7,8 9,7 11, ,49 7,3 7,9,1 12, ,24 11,3 7,7, 12, ,23,7 7,6 9, 8,9 76 3,, ,21 9,9 7,7 4,8 9, ,49 13, 7,6,1 7, ,41 12,3 7,7 7, 8, ,2 13,3 7,6 9,8 7,1 68 3,, , 13,7 7, 44,6 6, ,3 13, 7,4 31, 9, ,4 1,8-48,8 8, ,24 19,9 7,8 8, 7, ,29 19,3 7,7 69,7,2 7 <3,, ,8 23, 7,6 86,4, ,2 21,3 7, , ,14 18,3 7, 12 11, ,23 18,6 7,6 2 2,7 29 4,7, ,19 18, 7,7 1,1 3, ,4 18,2 7,6 66, 3, ,82 1,8 7,6 4, 3, ,28 13,7 7,6 8,1 8,9 87 <3,, ,3 13, 7,8 77, 9, ,2 14,7 7,4 46,8, ,3 12, 7,4 49,6 6, ,34,9 7,2 62, 7, ,12 11,3 7,8 63, 9,1 84 <3,, ,21 7,4 7,6 6,2 8, ,1 8,1 7,3 4, 6, , 6,3 7,4 38,9 9, ,83 9,1 7,6 8,7 8,1 72 <3,, ,72,8 7,2 49,, ,77 4,7 7,6 4,3, ,88 2, 7,6 31,3 11, ,88,1 7,6 2,9 12,6 86 <3,, ,41,8 7,7 7, 12, ,4 dåliga isförhållanden gjorde att inget prov kunde tas ,4 dåliga isförhållanden gjorde att inget prov kunde tas ,36,2 7,3 2,7,9 73 MEDELVÄRDE 2,3 9, 7,6 6, 8,8 74 <3,2,9 Min 2,2, 7,2 31,3 2,7 29 <3,,47 Max 4,3 23, 8, , ,7,79 38

43 VEGEÅN Bilaga 3 HASSLARPSÅN punkt 19, PROVTAG- VATTEN- TEMPE- KONDUK- SYRGAS- SYRGAS- ABSORBANS NINGS- DJUP RATUR ph TIVITET HALT MÄTTNAD BOD-7 VID 4 NM FILT. DATUM (m) ( C ) (ms/m) (mg/l) (%) (mg/l) (abs/cm) -1-,84,1 7,7 62,, ,73, 7,9 68,1 11,3 79 <3, -1-,63, 7,9 91,4 11, ,6, 7,9 78,4, , 7, ,2 6 <3, -2-,66, 7,8 77,2, ,63, 7,9 81, 8, ,7, 7, 118 9, ,4,1 7,7 44,1 11,3 78 <3, -3-,72,9 7,9 68,3 12, ,13 2,9 7,7 48,2 11, ,2 4,8 7,9 2,9 13, ,32,2 7,8 6,9 11, ,96 6, 7,8 6,,9 87 <3, -4-14,89 6,9 7,9 68,1 11, ,84 7, 7,8 64,3 11, ,98 11, 7,8 69,1 11,9 4 --,8 11,1 8,3 6, 14, 131 4,7,4 --11, 9,8 8,3 63,8 13, ,86 14,3 8,1 62,9 13, ,72 12,4 8,1 63,7 11, 9-6-2,7 1,2 8, 66,9 11, 8 <3,, ,7 13,4 7,6,4 6, ,69 1, 7,7,, ,7 17,1-63,6 13, ,63 19,4 7,9 66,4 8, ,9 17,4 7,8 7,,8 6 <3,, ,62 23,6 7,7 72,1 2, ,1 21,3 7,9 66, 11, ,47 18,6 7,9 68,6, ,4 16,9 7,,4 4,7 49 <3,, ,8 17,8 7,7 4,3 6, ,16 17,9 7,6 48,4 4, ,39 1,1 7,6 48,1 4, ,77 12,4 7,6 62,4 6, 62 <3,,46-9-8, 13, 7,9 66,3 9, ,3 14,1 7, 48, 4, ,18 12,6 7,,9 7, ,81,8 7,6 64,1 9, , 11, 7,9 63,2 8,7 8 <3,,4 --13,66 6,9 8, 6,4, ,94 8,3 7, 47,4 7, ,29 7,1 7,6 49,3 9, ,4 9,2 7,6 6,3 8, 71 <3,, ,34 6,3 7,7 7,, ,41, 7,7,, ,87 2, 7,7 36,2 11, ,34, 7,7 6,6 12,8 88 <3,, ,78 1,3 7,9 74,1 12, ,7, 8,2 6,7 13, ,7 dåliga isförhållanden gjorde att inget prov kunde tas ,7,1 7,3 43, 13,2 88 MEDELVÄRDE 1,1 8,7 7,8 63,2 9,9 84 <3,1,49 Min,47, 7,3 36,2 2,8 34 <3,,38 Max 2,87 23,6 8, , 136 4,7,71 39

44 4

45 VEGEÅN Bilaga 4 BILAGA 4 Fysikaliska och kemiska analysresultat Skuggad halt/värde motsvarar Naturvårdsverkets tillståndsklass eller är av någon annan anledning anmärkningsvärd 41

46 VEGEÅN Bilaga 4 VEGEÅN STA- PROVTAG- TEM- ph SYR- SYR- KON- SUSP. NH4-N NO3+ TOTAL- TOTAL- TIONS- NINGS- PERA- GAS- GAS- DUKTI- ÄMNEN NO2-N KVÄVE FOSFOR NR DATUM TUR HALT MÄTTN VITET C mg/l % ms/m mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 24A 47,8 13,2 6 27,6 <, A ,8 6,7 69 4,4 <, A 13-7,8-39,8 <, A 18, [1,3] [9] 33,9 9, MEDELVÄRDE 7, 9,2 88 3,4 <6, Min, 6, ,6 <, Max 16,8 13,2 6 4,4 9, B 47 6,2 12, ,9 <, B ,8 7, ,1 <, B 13-8,8-4, 8, B 18, [3,3] [23] 33,8 9, MEDELVÄRDE 7,7 9,6 9 4, 6, Min, 7, ,9 <, Max 16,8 12,2 99 4, 9, A 3,1,9 78 3,9 6, A 47,9 11,8 9 3,1 6, A 62 1,4 9,8 49,8 <, A 84 17,2 1, , A 6 12,1,7 4 72,9 <, A 11, 13, 93 36,4 <, MEDELVÄRDE 8, 8, , 6, Min, 1,8 19 3,1 <, Max 17,2 13, 144 8, A 3,1 13, 93 6, A 47,7 13, 8 48,4 8, A 62 16, 14, , <, A 84 1, 8,6 9 62, 8, A 6 11,, 9,4 <, A 11,1 13, 89 46,8 7, MEDELVÄRDE 8,2 12,1 3, 8, Min,1 8, ,8 <, Max 16, 14, , B 3 3,8 9, ,6 9, B 47 6, 12, 98,4 7, B 62 1,6,7 8 77,1 <, B 84 16, 8, , B 6 12,6 9, , <, B 11 2,1 11,1 8 6,3, MEDELVÄRDE 9,, ,7 7, Min 2,1 8,6 73,4 <, Max 16, 12, 8 83,6 12, YT 128 1,4 7,78 63, 6YT 224 3,4 7,74 7, YT 32 8,6 7,4 7,1 6YT ,9 7,71 89, YT 26 16,4 7,41 91,1 6YT 63 14, 7,13 9,1 6YT ,9 7,43 1 6YT ,6 7,24 94, YT 93 9,6 7,14 8,9 6YT 28 8,4 7,2 6,2 6YT ,9 7,27 4, YT 1229,6 69, MEDELVÄRDE 9,1 7,39 77, Min,6 7,2 4, Max 16,4 7, Vid beräkning av medelvärden har halter <x satts =x. 42

47 VEGEÅN Bilaga BILAGA Månadssamlingsprov vid 9A och 19 samt transporter i Vegeå vid mynningen i havet och i Hasslarpsån vid mynningen i Vegeå Skuggad halt motsvarar Naturvårdsverkets tillståndsklass eller är av någon annan anledning anmärkningsvärd 43

48 VEGEÅN Bilaga HALTER I FLÖDESPROPORTIONELLT BLANDADE PROV, punkt 9A : Månad Flöde BOD 7 * TOC NH4-N NO3+2-N Tot-N Tot-P m 3 /s mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Jan 3,49 <3,, Feb 3,2 <3,, Mar 12,9 <3, 8, Apr 3, <3, 7, Maj 1,87 3, Jun 1,89 3, Jul,978 <3, 8, Aug 2,1 4,7 9, Sep 1,37 <3, 7, Okt 3,41 <3, Nov 1, <3, Dec 4,37 <3, 7, MEDELVÄRDE <3,2 8, Min <3,, Max 4, * BOD 7 är uttaget som ett stickprov per månad Flöde gäller vid utloppet i Skälderviken enligt S-HYPE ( ) TRANSPORTER, i Vegeån vid mynningen i havet : Månad Flöde BOD 7 * TOC NH4-N NO3+2-N Tot-N Tot-P m 3 /s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån Jan 3,49 <28 4 6, , Feb 3,2 < , ,4 Mar 12,9 <4 38 6, ,7 Apr 3, < , ,44 Maj 1,87 18, ,27 Jun 1,89 1 4, ,9 Jul,978 <8 22,71 6,8 8,9,22 Aug 2, ,9 2 1,2 Sep 1,37 <11 27, ,39 Okt 3,41 <27 1, ,2 Nov 1, < , ,4 Dec 4,37 <3 87, , 4,4 < Vid beräkning av transporterna har BOD-värden <3 satts =3 44

49 VEGEÅN Bilaga HALTER I FLÖDESPROPORTIONELLT BLANDADE PROV, punkt 19 : Månad Flöde BOD 7 * TOC NH4-N NO3+2-N Tot-N Tot-P m 3 /s mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Jan,81 <3, Feb 1,23 <3 4, Mar 3,89 <3 6, Apr,744 <3 6, Maj,17 4,7 6, Jun,32 < Jul,29 <3 9, Aug,747 <3 9, Sep,381 <3 7, Okt,7 <3 8, Nov 4,39 <3 9, Dec 1,19 <3 6, MEDELVÄRDE <3,1 7, Min <3, 4, Max 4, * BOD 7 är uttaget som ett stickprov per månad Flöde gäller vid utloppet i Vegeån enligt S-HYPE ( ) TRANSPORTER, i Hasslarpsån vid mynningen i Vegeå : Månad Flöde BOD 7 * TOC NH4-N NO3+2-N Tot-N Tot-P m 3 /s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån Jan,81 <6,4 12 1,2 8,8 11,12 Feb 1,23 <8,9 1 1, 8,3 11,14 Mar 3,89 < ,1 4 6,69 Apr,744 <,8 12,19 8,3 8,7,87 Maj,17 6,,36,1,,62 Jun,32 <4,1 1,13 6, 8,,1 Jul,29 <2,3 7,,3 1,4 2,,8 Aug,747 <6, 19,12 6, 7,,32 Sep,381 <3, 7,2,34 4,8,6,11 Okt,7 <,6 16, 16 16,21 Nov 4,39 <34 7, , Dec 1,19 <, ,7 1,28 < , ,2 Vid beräkning av transporterna har BOD-värden <3 satts =3 4

50

51

52 Vi är med i hela kedjan från planering till åtgärd Det här gör vi: Utformar - Egenkontrollprogram - Provtagningsprogram - Larmgränser - Aktionsgränser Genomför - Provtagningar av vatten och sediment - Källspårningsprovtagningar i avloppssystem - Lokalisering av lämpliga provtagningspunkter - Kemiska,mikrobiologiska och biologiska analyser - Analys av analysdata, sammanställningar, trendanalyser Föreslår åtgärder - Förändringar i kontrollprogram - Förändring av provpunkter - Förändring av analysomfattning - Förändring av processkontroll Bollplank - Tillståndprövningar/ansökningar - Myndighetskontakter Huvudkontor: ALcontrol AB Box LINKÖPING Telefon: Fax: Hemsida: