LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Transkript

1 LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLL FÖR KUSTOMRÅDET UTANFÖR SÖDERHAMN OCH LJUSNE 213 Söderhamn Med vänlig hälsning Ljusnan-Voxnans Vattenvårdsförbund Daniel Rickström Postadress Telefon Telefax E-post Bankgiro Södra Hamngatan SÖDERHAMN daniel.rickstrom@lvvf.se

2 Recipientkontroll för kustområdet utanför Söderhamn och Ljusne 213 Vattenundersökningar Från och med 212 gäller ett nytt samordnat recipientkontrollprogram för kustområdet utanför Söderhamn och Ljusne. Programmet har mot tidigare anpassats ytterligare för att bli mera kompatibelt med de nu gällande föreskrifterna för klassificering av ytvattenförekomster (beskrivna i Naturvårdsverkets handbok 27:4). De stora förändringarna för den vattenkemiska provtagningen gentemot tidigare är främst att antalet provtagningar numera är fem istället för fyra, distinkta djup istället för integrerade och att provtagningstillfällena i tid är förändrade för bli mera förenliga med utvärderingen enligt de kriterier som finns för bedömning av den vattenkvalitativa statusen (version ) (bilaga 3). Provstationernas lägen framgår av bilaga 1. Samtliga resultat från recipientkontrollen redovisas i tabellform i bilaga 2. För övrig information runt kontrollprogrammet och resultat från denna hänvisas till ljusnanvoxnans vattenvårdsförbunds hemsida, Vattenundersökningar med avseende på fys/kem 213 för kustområdet utanför Söderhamn och Ljusne Provtagningsstationer: 6 stycken Provtagningstillfällen: februari, mars, juni, juli, augusti Provtagningsdjup:,5 m och bottendjup-1 m, och även 5 m vid stn. K382 och K39 Parameter- station: Syrgas, TOC, salinitet, fosfor, kväve, klorofyll, siktdjup: K333, K336, K338, K382, K39 Metaller: K382 Suspenderat material, ph : K333, K35 Resultat-sammanfattning Vattenkvaliteten i Kustområdet utanför Söderhamn/Sandarne och Ljusne/Vallvik visar inte på några större förändringar gentemot 212. Som tidigare är situationen vanligtvis sämst i de innersta delarna av Söderhamnsfjärden, med litet siktdjup och höga närings- och klorofyllhalter. Den långsmala grunda karaktären på fjärden med direkt påverkan av flera betydande påverkanskällor bidrar till detta. I Ljusne/Vallviksfjärden är generellt vattenkvaliteten bättre, här finns också påverkanskällor med betydande utsläpp men fjärdarna har ett öppnare läge mot ytterhavet och vattenomsättningen här påverkas också genom det stora näringsfattiga sötvattensutflödet som Ljusnan bidrar med. Resultatet från 213 är statusklassat per parameter och provtagningstillfälle i bilaga 1. Klassningarna av statusen skall enligt bedömningsgrunderna göras på minst treårsmedelvärden vilket dock ej har kunnat utföras. Detta p.g.a. att kontrollprogrammet innan 212 innebar att provtagningen skulle göras på integrerade djup istället för distinkta djup, som nu gäller för att statusklassningarna skall kunna utföras på ett korrekt sätt. Därför är medelvärdet för åren är istället klassade.

3 Påverkanskällor Från vattendrag Söderhamnsån och Lötån har sina utflöden i den innersta delen av Söderhamnsfjärden. Dessa vattendrag har för regionen förhållandevis stor andel jordbruksmark i sina avrinningsområden och bidrar med en betydande näringsbelastning till fjärden. Beräknad transport av fosfor vid de två vattendragen varierar relativt mycket mellan åren (figur 1). Det beror på att vattendragen är relativt små, vilket gör att vattenföringen i dessa påverkas mycket snabbt beroende på nederbördsmängden. Detta innebär ju i sin tur att förutsättningarna kan vara väldigt olika vid provtagningstillfällena, vilket då bidrar till halterna av näringsämnen varierar därefter. Läckaget av näringsämnen blir större då vattenföringen ökar pga. t.ex. ökad erosion och ytavrinning. 213 var ett år då det under två tillfällen i augusti var mycket extrem nederbörd, upp emot 9mm/dygn, vilket bidrog till översvämningar i Söderhamn och sannolikt bidrog detta betydligt mera för totaltransporten 213 än vad figur 1 visar, då det ej var något provtagningstillfälle som sammanföll med dessa tidpunkter. I Ljusne rinner Ljusnan ut vilket bidrar till ett stort sötvattensutflöde och en stor totaltransport av näringsämnen men i förhållande till Söderhamnsån och Lötån där koncentrationerna av näringsämnen är höga är Ljusnans vatten betydligt näringsfattigare vilket medför att detta ej påverkar vattenkvaliteten negativt på samma vis som de övriga vattendragen (tabell 1). I främst Söderhamnsån och Ljusnan visar jämförelser med historiska resultat att halterna totalfosfor blivit betydligt lägre under senare år i dessa vattendrag (figur 2). Fram till början på 199-talet var ibland totalfosforhalterna mycket höga i Söderhamnsån där halten fosfor kunde uppmättas upp emot 2 µg/l. Uppmätta halter av totalfosfor i Ljusnan ligger nu i nivå med vad som anses normalt för den typ av skogsdominerat, näringsfattigt vatten som Ljusnan är. Medelhalten ligger numera runt 1 µg/l. ton/år 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5 Lötån Söderhamnsån Årsmedelvattenföring Lötån Transport fosfor Vattenföring Lötån m³/s , Figur 1. Transport totalfosfor i Söderhamnsån och Lötån

4 µg P/l 25 Ljusnan (Ljusne Strömmar) Lötån Söderhamnsån Figur 2. Medelhalten totalfosfor i Söderhamnsån, Lötån och Ljusnan. Tabell 1. Visar utsläppen i kustområdet från de större påverkanskällorna. Den beräknade transporten av näringsämnen från de tre sötvattensutflödena grundar sig på de faktiska uppmätta värdena i vattendragen. (Flödena för Ljusne Strömmar är hämtat från Fortum, Lötåns är modellerade från SMHI:s och för Söderhamnsån är det faktiska flödet uppmätt med stångflygel). Transport av näringsämnen i vattendrag Fosfor (kg/dygn) Kväve (kg/dygn) Medelvattenföring (m³/s) Söderhamnsån 4,7 88,94 Lötån 6,3 12 2,8 Ljusnan Utsläpp från verksamhetsutövare i kustområdet Fosfor (kg/dygn) Kväve (kg/dygn) BOD7 kg/dygn) Granskär avlopp kg/d (inkl. brädd), Vallviks Bruk AB Arizona Chemical AB,43 3, 9,9

5 Från punktkällor - Granskärs reningsverk Avloppsvatten från Granskärs reningsverk bidrar till de höga näringsnivåerna i Söderhamnsfjärden. Genom utbyggnad av avloppsreningsverket och kompletteringen med våtmarksrening 24 så har utsläppen av både näringsämnen och syretärande ämnen successivt minskat (figur 3-4). Fosfor, kg/dygn 18 Kväve, kg/dygn 18 BOD7 kg/dygn Tot-P Tot-N Figur 3 och års utsläpp av kväve och BOD ligger i nivå med de senaste årens resultat vilket är betydligt lägre än de utsläppen som gjordes fram till början på -talet. Detta gäller även för fosfor men utsläppet 213 är något högre än de senaste fem åren p.g.a. en betydligt större utsläpp av bräddat avloppsvatten. Arizona Chemical Vid Sandarne ligger Arizona Chemical AB som genom sina utsläpp bidrar med näringsämnen till fjärden. I jämförelse med resultat från 199-talet visar de senaste årens resultat av utsläppskontrollen på betydligt lägre utsläpp av kväve (figur 5). Även fosforutsläppen från Arizona Chemical AB har de senaste åren minskats betydligt och det genomsnittliga utsläppet 213 var på,43 kg/dygn vilket är mindre än hälften av mängden utsläppt fosfor 29. Vallviks sulfatfabrik Ett betydande tillskott av fosfor till fjärden kommer från Vallviks sulfatfabriks utsläpp. Resultatet från utsläppskontrollen 213 vid denna fabrik visar att medelutsläppet av fosfor i genomsnitt var 41kg/dygn vilket är högre än 212 (3 kg/dygn) (figur 6). Industrin släpper även ut betydande mängd syretärande ämnen (BOD7). 213 års utsläpp av dessa ämnen var i genomsnitt 2,9 ton/dygn vilket är minsta uppmätta utsläppet sedan 1998 och bygger på trenden mot allt lägre utsläppsmängder BOD (figur 7).

6 Fosfor, kg/dygn 1,9,8,7,6,5,4,3,2,1 Tot-P Tot-N Kväve, kg/dygn kg/dygn Utsläpp av fosfor från Vallviks sulfatfabrik Figur 5. Utsläpp av totalfosfor och totalkväve från Arizona Chemical Figur 6. Utsläpp av totalfosfor från Vallvik ton/dygn 12, Utsläpp av BOD 7 från Vallviks sulfatfabrik 1, 8, 6, 4, 2,, Figur 7. Utsläpp av syretärande ämnen (BOD7)

7 mg/l Resultat från recipientkontrollen Syre Faktaruta Utan syre inget biologiskt liv. Många kust- och havsområden har idag problem med syrgasbrist. Syrgashalten mäts i bottenvattnet där de mest direkta effekterna på biologiskt liv kan urskönjas pga. eventuella kritiska halter av syre. Syrgas förbrukas vid respiration och nedbrytning av organiskt material. Syrgashalten är därför en bra indikator på eutrofiering, dvs. övergödning, då det finns mera näringsämnen i vattnet ökar den biologiska tillväxten, till följd att nedbrytningen av denna också ökar, främst då när vegetationsperioden är över och alger och plankton bryts ner. Resultat Syreförhållandena är likt tidigare år sämst i den innersta delen av Söderhamnsfjärden (station K338). Här finns utsläppen från de mest betydande påverkanskällorna i fjärden och således blir vattenkvaliteten sämre som en följd av det. Detta pga. att det dels kommer organiskt material från dessa som förbrukar syre vid nedbrytning men dels även näringsämnen som i sin tur medför att den biologiska tillväxten ökar (se resultat klorofyll) som då i sin tur också behöver syre vid nedbrytning. I Ljusne/Vallviksfjärden är syreförhållandena likt tidigare bättre än i Söderhamnsfjärden. Provtagningsstationerna är mera exponerade för ytterhavet samt påverkas av Ljusnans näringsfattiga vatten vilket bidrar till att omsättningen på vatten är större än i Söderhamnsfjärden. Den större omsättningen på vatten och influensen av Ljusnans näringsfattiga vatten bidrar till lägre näringshalter och såldes också mindre tillväxt och nedbrytning vilket i sin tur leder till bättre syreförhållanden än i Söderhamnsfjärden (figur 8). I gällande bedömningsgrunder är gränsen för syrebrist satt på 3,5 mg/l och lägre och gränsen då flera bottenlevande djur och växter visar på akut syrgasbrist till 2,1 mg/l. Dock är uppmätta halter från 213 års provtagning betydligt över dessa värden vid samtliga provtagningar och stationer. 16, 14, 12, 1, 8, 6, 4, 2,, K333 K336 K338 K382 K39 Figur 8. Syrehalten i bottenvattnet (mg/l) vid samtliga stationer i kustområdet utanför Söderhamn och Ljusne för samtliga provtagningstillfällen.

8 Siktdjupet Faktaruta Siktdjupet beror av flera faktorer. Oftast finns ett samband mellan siktdjup och klorofyllhalt, och klorofyllhalten återspeglar direkt den mängden växtplankton som finns. Ofta är siktdjupet som sämst under sommaren när det är som mest växtplankton i den övre vattenmassan. Dåligt siktdjup kan även orsakas av höga halter av humus och partikulärt material till följd av kraftig avrinning från land. Resultat I de innersta delarna av Söderhamnsfjärden vid station K338 påverkas siktdjupet betydande av utflödena från Söderhamnsån och Lötåns avrinningsområden. Dessa avrinningsområden består till för regionen relativt stor andel jordbruksmark vilket speciellt vid kraftiga flöden för med sig eroderat jordmaterial ut till havet. Med det eroderade jordmaterialet följer även betydande mängder näringsämnen, vilket det även gör ifrån Granskärs reningsverk. Pga. de höga näringshalterna i de innersta delarna av Söderhamnsfjärden ökar växtplanktonproduktionen vilket ses i de höga klorofyllhalterna, som i sin tur påverkar siktdjupet negativt. I fjärdarna utanför Vallvik och Ljusne är siktdjupet likt tidigare bättre än utanför Söderhamn (figur 9). Sötvattensutflödet från Ljusnan som är både humöst och kraftigt färgat kan dock påverka siktdjupet negativt i det södra kustområdet. 9, (m) K333 K336 K338 8, K382 K39 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Figur 9. Siktdjupet i Söderhamns- och Ljusnefjärden

9 Näringsämnen Faktaruta. Utan näringsämnen, inget liv i våra hav, dock så blir det ibland för mycket näringsämnen i fel proportioner vilket bidrar till att näringsbalansen rubbas och vi för problem med övergödning. Flera kustnära områden omkring Sverige är idag tydligtpåverkade av övergödning. Kustområdet utanför Söderhamn är en av dessa vattenförekomster. För mycket näringsämnen bidrar till en ökad biologisk produktion i de övre vattenmassorna och kan leda till att stora mängder organiskt material faller till botten och bidrar till att skapa syrefattiga miljöer på botten då syre krävs vid nedbrytningen av detta material. Syrebristen påverkar i sin tur bottenfaunan som i sin tur kan vara t.ex. föda åt fiskar. Utöver syrebristen så bidrar den ökade produktionen av växtplankton, ofta till ett sämre siktdjup och därmed så får solen svårare att nå ner till de makroalger som t.ex. blåstång och då tillväxten på denna vegetation hämmas, gynnar det istället fintrådiga, ettåriga alger som växer över och konkurrerar ut tången Resultat Belastningen av fosfor i Söderhamnsfjärden har minskat betydligt under de åren som provtagningarna utförts. Detta främst beroende på att utsläppen från Granskärs reningsverk blivit betydligt bättre, vilket syns på uppmätta halter vid station K338 i den innersta delen av fjärden (figur 1). Även de yttre delarna i Söderhamnsfjärden visar på lägre årsmedelvärde av fosfor gentemot historiska data och nivåerna har börjat närma sig halterna som vanligtvis återfinns i Ljusnefjärden. Halterna av totalkväve ser i skillnader mellan stationerna ungefär likadan ut som för fosfor. En gradient mot högre halt av kväve mot de inre delarna i Söderhamnsfjärden (figur 11). Dock är som tidigare nämnts omsättningen på ytvattnet betydligt större vid stationerna i Ljusnefjärden, vilket bidrar till lägre näringsämnesnivåer dels via ett mera exponerat läge mot ytterhavet men dels också pga. utflödet från Ljusnans näringsfattiga vatten, vilket kan ses på de låga salthalterna som ofta förekommer vid dessa stationers ytvatten, vilket bidrar till en kraftig skiktning. Även om näringshalterna Söderhamnsfjärden blivit något lägre än i jämförelse med historisk data är miljötillståndet avseende näringsämnen likt tidigare långt ifrån att vara god i de innersta delarna av fjärden. Statusklassningarna av de enskilda resultaten visar likt tidigare att statusen är sämst vid station 338 där näringshalterna och klorofyllhalten oftast är mycket hög. Även stationerna utanför, 336 och 333 får statusklassningar som ej når upp till god status. I de södra delarna av kustområdet utanför Ljusne och Vallvik är dock statusen betydligt bättre och bedömningen totalkväve och totalfosfor är främst mycket hög eller god status.

10 µg/l K333 K336 K338 K382 K39 Figur 1. Årsmedelvärden av totalfosfor i ytvattnet µg/l K333 K336 K338 K382 K Figur 11. Årsmedelvärden av totalkväve i ytvattnet

11 Klorofyll Faktaruta Växtplankton är primärproducenter i vattnets ekosystem, de kan med hjälp av solljus och fotosyntes ta hand om näringsämnen och omvandla dem till biologiskt material. Därmed utgör de en grund för högre stående organismer som äter dessa. I fotosyntesen bildas också syre vilket gör att de även bidrar till grunden för allt liv. Gemensamt för alla växtplankton är att de har pigmentet klorofyll a, vilket är ett måste för att deras fotosyntes skall funka. Därför kan man mäta halten av detta pigment för att få en grov uppskattning på hur stor förekomsten av växtplankton som finns i vattnet. Resultat De senaste åren har klorofyllhalterna legat i stort i nivå med de flesta uppmätta halterna mellan mitten på 9-talet och början på -talet (figur 12). Dock har antalet provtagningar förändrats under åren vilket försvårar jämförelsen. Största skillnaden och variationen mellan åren syns i de innersta delarna av Söderhamnsfjärden, vilket beror på närheten av de större påverkanskällorna där sötvattensutflödena från Söderhamnsån och Lötåns avrinningsområden varierar relativt mycket beroende på vattenföringen i dessa vattendrag. Desto mera näringsämnen det finns i vattnet desto mera utrymme skapas för växtplankton och därmed ökar klorofyllhalterna stundvis mycket vid denna station. I de yttre delarna av Söderhamnsfjärden liknar uppmätta klorfyllhalterna de som återfinns i Ljusnefjärden. Årsmedelvärdet klorofyll vid station K39 i Ljusnefjärden är högre än tidigare. Dock återfinns inga extremvärden utan beror på för stationen en relativt hög nivå under samtliga tre provtagningar. µg/l Klorofyll 2, K333 K336 K338 K382 K39 1,, Figur 12. Årsmedelvärden av klorofyll utanför Söderhamn/Sandarne och Ljusne/Vallvik. (28 var medelvärde vid station K µg/l. På 197- och 8-talet finns flera extremt höga toppar vid denna station).

12 ph och suspenderat material Med anledning av de utsläpp av alkaliskt processvatten som sker från Svenska Mineral AB:s fabrik i Sandarne mäts ph och suspenderat material i yt- och bottenvattnet vid station K35. Dessa parametrar ingår även i de analyser som görs vid station K333. Resultatet visar att phvärdena vid samtliga provtagningstillfällen faktiskt var något högre vid station K333 i jämförelse med K35, störst var skillnaderna resultatet från juni där ph-värdet var 8,1 vid station K333 och 7,6 vid station K35. Tidigare resultat visar en annan bild där ph-värdet ibland uppmättes till över 9, vid station K35 (figur 14). Årsmedelvärdet av suspenderat material var något högre 213 än vad den vanligtvis varit under de senaste åren vid station K35, och med det så är även skillnaden i slamhalt relativt stor mellan stationerna. (figur 15). 1, 9,5 9, 8,5 8, 7,5 7, 6,5 6, ph K333 K35 Figur 14. ph i ytvattnet vid station K333 och K35. 1, mg/l Suspenderat material K333 K35 5,, Figur 15. Årsmedelvärden av suspenderat material i ytvattnet vid station K333 och K35.

13 Metaller Vid station K382 mäts även metaller vid samtliga provtagningar. Resultatet från undersökningarna 213 visar vid jämförelse med olika nu gällande bedömningsgrunder för prioriterade ämnen att samtliga är under de satta gränsvärden. De flesta betydligt lägre. Dock överskrider årsmedelhalten arsenik i ytvattnet 213 (,85 µg/l) det föreslagna gränsvärdet för god status på,55 µg/l i Havs- och vattenmyndigheternas rekommendationer för statusklassningar I de norska underlaget miljøkvalitetsstandarder og klassifisering av miljøgifter i vann, sediment og biota, 213, rapport 31 som använts av vattenmyndigheterna då svenska gränsvärden saknats vid statusklassningarna av kemisk status säjer att medelvärdet 213 för arsenik skulle klassas med klass1, motsvarande god status, inga toxiska effekter. Samtliga analysresultat från metallundersökningarna redovisas i bilaga 2. Statusklassningar Statusklassningarna från de vattenkemiska undersökningarna i bilaga 3 är gjorda enligt nu gällande bedömningsgrunder beskrivna i Handbok NV 27:4 för kustvatten och vatten i övergångszon och utförda med hjälp av excelapplikationen version (från vattenmyndighetens hemsida). Resultaten är klassade både för sommar och vinter. Enligt handbok 27:4 skall vinterperioden räknas t.o.m. februari, för att undvika att vårblomningen av alger ska hinna starta och påverka måttet på den närsaltspool som är tillgänglig för produktion inför sommaren. Marsprovtagningen är dock statusklassad ändå som jämförelse. Inför 212 reviderades det samordnade recipientkontrollprogrammet så att den vattenkemiska undersökningarna skall utföras på distinkta djup istället för integrerade som det var innan. Därav är resultaten ej klassade med tre årsmedelvärden från rekommendationerna i handboken utan endast på åren

14 Provstationer för vattenkemi Bilaga 1 Söderhamnsfjärden: K333 X67945, Y15742 K336 X679655, Y1573 K338 X682, Y1569 K35 X679485, Y15738 K338 K336 K35 K333 Ljusnefjärden: K382 X678625, Y15746 K39 X67884, Y K39 K382

15 Bilaga 2 LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND Vattendrag Provtagningsstation Djup Datum Temp* ph O2 O2- TOC Sali- Susp PO4-P Tot-P NO2+ NH4-N Tot-N Kloro- Sikt- Is Vind- Vindmättn. nitet NO3-N fyll a djup riktning styrka Nr m C mg/l % mg/l o/oo mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l m cm grader (m/s Söderhamnsfjärden K333 D, ,3 7,7 5,1 4,8 1, K333, ,1 7,5 5,3 4,1 1, K333, ,7 8,1 6,3 4,3 5, ,1 4, K333, ,6 8, 4,5 4,5 2, <1 23 1,8 5, K333, ,2 8, 4,3 4,3 2, ,3 5,4-2 5 K ,2 7,9 13, 89 4,3 5,3 2, K ,1 7,8 13,5 93 4, 5,2 1, K ,6 8, 1,6 94 4,7 5 4, < K333 5, ,3 7,8 9,9 9 4,1 4,9 5, < K ,7 7,9 9,5 93 4, 4,5 3, Söderhamnsfjärden K336 G, ,2 9,6 1, K336, ,5 6,7 3, K336, ,7 7,7 3, ,8 2, K336, ,2 5,6 3, < ,3 3, K336, ,4 4,1 4, , 3,8-2 4 K336 5, ,3 13,1 9 4,2 5, K336 6, ,4 13,3 92 4,1 5, K336 5, ,8 11,2 1 4, < K336 6, ,9 9,7 88 4, 5, K336 5, ,3 8,1 79 3,8 4, Sandarnefjärden K338 I, ,1 12 < K338, ,4 13, < K338, ,5 14, 1, ,4-9 2 K338, ,5 8,7 1, ,2 1, K338, ,5 5,7 3, ,8 2 4 K338 2, ,9 9,7 68 5,3 4, K338 2, ,4 1,6 73 5, K338 2, , ,7 3, K338 2, , 6,5 63 5,9 4, K338 2, ,1 8,3 88 4,8 4, Sandarnefjärden K35 SM, ,1 7,5 2, K35, ,5 7,4 1, ,5 K35, , 7,6 6, K35, ,4 7,7 11 1,6 - vxl K35, ,9 7,7 4 2,5-2 5 K35 2, ,7 2,6 K35 2, ,6 7,7 1,9 K35 2, ,5 8 5,5 K35 2, ,5 7,8 13 K35 2, ,6 7,9 5,2 Vallviksfjärden K382 M, ,1 6,6 5, K382, ,1 4,9 4, K382, ,4 5, 3, ,9 8, - vxl K382, ,6 4,6 3, <1 22 1,7 9, K382, ,3 5, 1, ,4 4,3-2 5 K ,2 4,6 5, K ,3 3,9 5, K , 4,5 4,6 1 1 < K , 4, <1 <1 21 K , 4,7 3, < K ,5 13,3 92 4,4 5, K ,1 14,1 97 3,9 5, K382 17, ,3 11,5 1 4,1 4, K382 17, ,6 11,1 89 3,8 5, <1 <1 2 K382 17, ,1 9,6 8 3,8 4,6 1 9 < Ljusnefjärden K39 U, ,1 6,4 < , K39, ,1 5, 2, K39, ,7 7,1 < ,6 6 - vxl K39, ,9 5,5 1, , K39, ,9 5, , 4,7-2 6 K ,1 3,9 5, K ,2 4 5, <1 25 K ,9 4 4, < K ,8 4,9 1 1 <1 <1 19 K ,8 4,1 4, < K ,4 13,1 91 4,4 5, K39 9, ,1 13,9 95 3,9 5, K , , 4, , 23 K ,4 11,1 93 3,9 4,9 2 1 <1 <1 19 K39 1, ,2 9,4 82 3,8 4, Metaller vid station K382 Djup Datum Al As Pb Fe Cd Cu Cr Mn Mo Ni Zn m µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Vallviksfjärden K382, ,2,21 33,15 1,1,14 2,8 1,6,93 <1,, ,92,27 96,15 2,,15 8,1 1,4,82 <1,, ,81,29 82,14,74,24 7,6 1,2,79 <1,, ,77,51 1,13,7,19 1 1,1,66 <1,, ,5,11 15 <,1,52,15 15,63,44 1,1 5, ,2,26 61,17,99,13 3,5 1,6,92 <1, 5, ,1,28 3,18 1,7,16 2,7 1,7 1, <1, 5, ,96,31 24,18,83,26 3,4 1,5,95 <1, 5, , <,2 1,16,73,2 3,3 1,6,95 <1, 5, ,93,66 1,21,81, ,2,78 2, ,3,41 29,16,9,16 2,7 1,8,91 <1, 18, ,1,27 26,17,91,14 2,8 1,6 1, <1, 17, ,99,68 27,21,95, ,6 1, 2,2 17, ,1,92 31,22,77, ,6,99 <1, 17, ,1 <,2 13,18,56,16 4,2 1,6,91 <1,

16 Bilaga 3 Vinter EK-kvoter Station Månad Djup EK_ DIN EK_DIP EK-Tot-N EK_Ptot K ,5,17,41,66,56 K ,5 1, 1,,93,87 K ,5,2,68,71,68 K ,5,17,56,68,72 Medelvärde ,39,66,75,71 K ,5,16,44,6,59 K ,5,65 1,,79,65 K ,5,13,78,37,52 K ,5,12,48,49,64 Medelvärde ,26,67,56,6 K ,5,8,49,23,66 K ,5,35,53,46,25 K ,5,11,68,33,57 K ,5,17,57,43,69 Medelvärde ,18,57,36,54 K ,5,39,5 1,,62 K ,5,76,53 1,,53 K ,5,46,69 1,,87 K ,5,5,71 1,,92 Medelvärde ,53,61 1,,74 K ,5,71,95 1, 1, K ,5,79 1, 1, 1, K ,5,84 1, 1, 1, K ,5,69,93 1, 1, Medelvärde ,76,97 1, 1, Ekologisk status hög god måttlig otillfredsställande dålig

17 Bilaga 3 Sommar EK-kvoter Station Månad Djup EK-Tot-N EK_Ptot EK_kfyllA EK_sikt K ,5,53,68 1,,57 K ,5,87,54,39,59 K ,5,74,41,33,7 K ,5,75,6,45,63 K ,5 1,,59,78,76 K ,5 1,,6,42,77 Medelvärde ,81,57,56,67 K ,5,51,57 1,,41 K ,5,65,39,17,31 K ,5,56,46,14,54 K ,5,54,38,24,41 K ,5,82,47,42,51 K ,5,97,53,35,54 Medelvärde ,68,46,39,46 K ,5,46,54,67,16 K ,5,42,31,6,21 K ,5,34,36,1,31 K ,5,37,25,9,2 K ,5,36,45,17,24 K ,5,3,22,13,26 Medelvärde ,38,36,2,23 K ,5,79,47 1,,86 K ,5 1,,81,56,97 K ,5,76,83,17,56 K ,5,95,53,74 1, K ,5 1,,91,82 1, K ,5 1,,91,41,61 Medelvärde ,92,74,62,83 K ,5,72 1, 1,,71 K ,5 1, 1,,4,97 K ,5,86 1,,27,7 K ,5,86,92,39,86 K ,5 1, 1,,41 1, K ,5 1,,96,35,67 Medelvärde ,91,98,47,82 Ekologisk status hög god måttlig otillfredsställande dålig