Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar"

Transkript

1 Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar

2 Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Författare: Mia Arvidsson Rapport 2015:2 Naturvatten i Roslagen AB Norra Malmavägen Norrtälje Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 2 av 36

3 SAMMANFATTNING...4 INLEDNING...5 METODIK...5 VATTENKEMISK OCH -FYSIKALISK UNDERSÖKNING... 5 VÄXTPLANKTON... 6 BEDÖMNING AV EKOLOGISK STATUS... 6 Sjöar... 7 Hägernäsviken... 7 TRENDER OCH JÄMFÖRELSER MED TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR... 8 RESULTATREDOVISNING... 8 ULLNASJÖN...9 VATTENKEMISKA OCH FYSIKALISKA FÖRHÅLLANDEN Temperatur och syrgas Ljusförhållanden ph och alkalinitet Näringsämnen VÄXTPLANKTON TRENDER RÖNNINGESJÖN VATTENKEMISKA OCH FYSIKALISKA FÖRHÅLLANDEN Temperatur och syrgas Ljusförhållanden ph och alkalinitet Näringsämnen VÄXTPLANKTON TRENDER HÄGERNÄSVIKEN VATTENKEMISKA OCH FYSIKALISKA FÖRHÅLLANDEN Temperatur, syrgas och salinitet Ljusförhållanden Näringsämnen VÄXTPLANKTON TRENDER EKOLOGISK STATUS VATTENKEMISKA OCH -FYSIKALISKA VARIABLER VÄXTPLANKTON SAMMANVÄGD STATUSBEDÖMNING SLUTSATSER REFERENSER Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 3 av 36

4 Sammanfattning Rapporten redovisar resultat av 2014 års fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar av Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken. Utöver detta redovisas en samlad bedömning av ekologisk status. Årets biologiska undersökningar omfattade enbart analys av klorofyll a. Undersökningen har utförts av Naturvatten AB på uppdrag av stadsbyggnadskontoret i Täby kommun. Bedömning av ekologisk status baseras på data från undersökningar utförda Vid slutlig statusbedömning togs hänsyn även till de biologiska kvalitetsfaktorer som undersökts tidigare år ( ). En sammanvägd bedömning visar på otillfredsställande status för Ullnasjön och Rönningesjön och dålig status för Hägernäsviken. Sett till fysikaliskkemiska kvalitetsfaktorer uppvisade ljusförhållandena en försämring i Hägernäsviken. I övrigt var klassningen oförändrad. Det utökade underlag som använts vid bedömningen medförde klassning till sämre status än den som redovisas av vattenmyndigheten (VattenInformationsSystem Sverige, VISS). Miljötillståndets utveckling sedan undersökningarna inleddes på 90-talet visar glädjande nog på statistiskt säkerställda trender av minskad fosforoch klorofyllhalt i Ullnasjön och minskad fosforhalt i Rönningesjön. Det senaste decenniet finns indikationer på förbättrade förhållanden i Ullnasjön (minskad kväve-, fosfor- och klorofyllhalt samt ökat siktdjup) medan Rönningesjön generellt sett tycks oförändrad. För Hägernäsviken finns tendenser till en försämring (ökande klorofyllhalt och minskat siktdjup). Ingen av dessa trender är statistiskt säkerställd och utvecklingen under senare tid måste alltså betraktas som osäker. Slutsatsen av de statusbedömningar och trendanalyser som utförts är att det krävs omfattande och omedelbara åtgärder för att inom utsatt tid uppfylla miljökvalitetsnormerna för vattenförekomsterna Ullnasjön och Hägernäsviken och komma tillrätta med den övergödningsrelaterade problematik som dessa vatten drabbats av. Åtgärder krävs också för att Rönningesjön ska uppnå god status. Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 4 av 36

5 Inledning Rapporten redovisar resultat av 2014 års biologiska och fysikaliskkemiska undersökningar av Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken samt en bedömning av ekologisk status baserad på den senaste treårsperioden. Årets biologiska undersökningar omfattade enbart analys av klorofyll a som ger ett indirekt mått på växtplanktonmängden. Vid slutlig statusbedömning togs därför hänsyn även till de biologiska kvalitetsfaktorer som undersökts tidigare år ( ). Undersökningar och sammanställning utfördes av Naturvatten AB på uppdrag av stadsbyggnadskontoret i Täby kommun. Syftet med undersökningarna är att ge en beskrivning och bedömning av sjöarnas och vikens nuvarande ekologiska status och miljötillståndets utveckling över tid. Resultaten utgör också ett bra underlag för bedömning av eventuella åtgärdsbehov för att uppnå en god miljökvalitet. Metodik Vattenkemisk och -fysikalisk undersökning Undersökningen omfattar provtagning och analys av yt- och bottenvatten i Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken. Provtagningspunkternas ungefärliga lägen visas i Figur 1. Provtagning utfördes vinter (februari), vår (mars), sommar (augusti) och höst (oktober). I fält registrerades siktdjup och temperatur- och syrgasprofiler från yta till botten (med en Multi 340i). I Hägernäsviken mättes även salthaltsprofilen. Yt- och bottenvattenprover togs med Ruttnerhämtare och analyserades med avseende på ph, alkalinitet, konduktivitet, absorbans, grumlighet, ammoniumkväve, nitrit- och nitratkväve, totalkväve, fosfatfosfor och totalfosfor. Provtagning och fältmätningar utfördes av Naturvatten AB. För övriga analyser svarade Erkenlaboratoriet som sedan 1992 är ett ackrediterat laboratorium. Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 5 av 36

6 Figur 1. Karta över delar av Täby kommun med provtagningsstationernas ungefärliga lägen markerade (röda cirklar). Växtplankton Liksom 2013 omfattade 2014 års program enbart analys av klorofyll a till skillnad från tidigare år som omfattades av en fullständig planktonanalys. Klorofyll a som är ett indirekt mått på växtplanktonbiomassan analyserades i augusti (i ytvattnet). Bedömning av ekologisk status Bedömning av sjöarnas och vikens ekologiska status utfördes i enlighet med Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2013:19). Statusbedömning utförs genom klassificering av ett antal kvalitetsfaktorer och fokuserar för sjöar på de biologiska parametrarna växtplankton, makrofyter, bottenfauna samt fisk och för kustvatten på växtplankton, makroalger och bottenfauna. Ekologisk status fastställs genom jämförelser mellan uppmätta värden och referensvärden som vanligen är objektspecifika och beräknade. Slutligen utförs en sammanvägning av de olika bedömningarna, där de biologiska kvalitetsfaktorerna väger tyngst. Principen är att den kvalitetsfaktor som indikerar sämst status är styrande. Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 6 av 36

7 För att en sjö eller ett havsområde ska bedömas till god ekologisk status krävs att både biologiska och fysikalisk-kemiska faktorer ger stöd för denna bedömning. Bedömning sker till någon av klasserna hög, god, måttlig, otillfredsställande eller dålig ekologisk status (Figur 2). Figur 2. De fem möjliga ekologiska statusklasserna enligt ramdirektivet för vatten. Gränsen mellan god och måttlig är viktig då alla vattenförekomster som befinner sig under den gränsen kräver åtgärder. Med undantag för analys av klorofyll a omfattade 2014 års undersökningar av Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken enbart fysikalisk-kemiska analyser och statusbedömningar baseras på detta underlag. Rapporten presenterar dock även biologiska statusbedömningar från tidigare år. Sjöar För sjöarna baserades bedömningen av siktdjup och totalfosfor på treårsmedelvärden ( ). För syrgas användes lägsta registrerade halt under samma period. Referensvärden för totalfosfor och siktdjup i sjöarna erhölls från VISS-Vatteninformationssystem Sverige (http://www.viss.lansstyrelsen.se/) och jämfördes med uppmätta värden enligt ovan. Syrgas klassificerades enbart baserat på minimivärdet under perioden och inte genom beräkning av referensvärden då detta ej var möjligt att genomföra. Försurning klassificeras med hjälp av det så kallade MAGIC-biblioteket vilket kräver underlagsdata i form av bland annat halter av sulfat, klorid, kalcium och magnesium. Eftersom denna typ av underlag saknas, kan ingen regelrätt försurningsklassificering utföras för sjöarna, men med ledning av sjöarnas höga ph-värden och goda buffertförmåga klassificerades de till hög status. Bedömning av klorofyllhalt ger en indikativ statusbedömning för växtplankton. Referensvärden för klorofyll a erhölls från VISS- Vatteninformationssystem Sverige (http://www.viss.lansstyrelsen.se/) Hägernäsviken För Hägernäsviken baserades bedömningar av siktdjup på treårsmedelvärden ( ) från augusti och salthaltsrelaterade referensvärden (typområde 24). Syrebalans klassificerades under antagandet att viken återkommande drabbas av säsongsmässig syrgasbrist, så som indikeras av tidigare mätdata. Klassificeringen utfördes därefter Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 7 av 36

8 baserat på lägsta registrerade halt under perioden Näringsämnen klassificerades genom sammanvägning av ekologisk kvot beräknad för vintervärden för parametrarna totalfosfor (TP), totalkväve (TN) samt löst oorganiskt kväve (DIN) och fosfor (DIP) och sommarvärden för TP och TN. Sommarvärden baserades på medelvärden från augusti för åren och vintervärden på medelvärden för februari-mars motsvarande år. Klassificeringen ska enligt bedömningsgrunderna baseras på prover från den övre vattenmassan, men utfördes i detta fall på prover från ytskiktet (0,5 m), vilket möjligen kan medföra en sämre klassning än den verkliga. De olika parametrarnas ekologiska kvot beräknades med hjälp av en excelapplikation som tillhandahålls av Naturvårdsverket (http://www.naturvardsverket.se/sv/arbete-med naturvard/vattenforvaltning/handbok-20074/). För klorofylla a baserades bedömningen på treårsmedelvärden ( ) från ytskiktet (definierat som en halvmeters djup) i augusti och salthaltsrelaterade referensvärden. Beräkning av ekologisk kvot utfördes med hjälp av Naturvårdsverkets excelapplikation (http://www.naturvardsverket.se/sv/arbete-med naturvard/vattenforvaltning/handbok-20074/). Trender och jämförelser med tidigare undersökningar Övervakningsprogrammet omfattar årliga undersökningar av vattenkemiska och fysikaliska variabler och 2014 års resultat kommenteras med hänvisning till föregående års resultat. För totalfosfor, totalkväve, siktdjup och klorofyll analyserades trender och signifikansnivån i utvecklingen över tiden med Pearson s korrelationskoefficient med tillhörande sannolikhetsvärde (p). Signifikansnivån redovisas med asterisk/-er (*p<0,05, **p<0,01, ***p<0,001). Analysen baserades på augustivärden från den senaste 10- årsperioden ( ). Resultatredovisning Resultat av vattenkemiska och -fysikaliska undersökningar redovisas separat för Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken. Därefter redovisas bedömningar av ekologisk status för enskilda variabler och slutligen en sammanvägd statusbedömning. Ej avrundade vattenkemiska och -fysikaliska analysresultat redovisas i Bilaga 1. Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 8 av 36

9 Ullnasjön Ullnasjön är en naturligt näringsrik och numera övergödningsdrabbad slättsjö belägen i Täby, Österåker och Vallentuna kommuner. Sjöns yta är 2,96 km 2 och max- och medeldjupet uppgår till 4,7 meter respektive 3,0 meter. Vattnets teoretiska omsättningstid är 3 år och 4 månader. Avrinningsområdet omfattar 16,7 km 2 och domineras av skog som utgör nära 59 procent av markanvändningen (Figur 3). Drygt 18 procent av avrinningsområdet upptas av vattenyta, främst i form av Ullnasjön och i mindre utsträckning av Långsjön i nordost. Artificiella marktyper utgör cirka 13 procent och förekommer främst i form av åkermark, bebyggelse, vägar och hyggen. En betydande del av sjöns strandområden utgörs av golfbanor (Ullna GC och Arninge Golfklubb) och vid den södra stranden ligger Ullnatippen. Deponin används endast för schaktmassor. Markanvändning Ullnasjöns aro Vattenyta Skog Öppen mark Åkermark Hygge Bebyggelse Figur 3. Djupkarta över Ullnasjön samt markanvändning och avrinningsområdets geografiska avgränsning. Ullnasjöns största inflöde är Långbroån som avvattnar Långsjön och mynnar i Sågarviken vid sjöns nordöstra strand. Vid biotopkartering av de Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 9 av 36

10 delar av stränderna som är belägna inom Täby kommun noterades 11 dikesliknande tillflöden (Arvidsson & Gustafsson 2009). Ullnasjön avvattnas söderut av Ullnaån som har sitt utlopp i Hägernäsviken. Vattenkemiska och fysikaliska förhållanden Temperatur och syrgas Under vintern var Ullnasjön tydligt temperaturskiktad och bottenvattnet hade måttligt låg syrgashalt (Bilaga 1). Vid övriga provtagningstillfällen (vår, sommar och höst) var sjön omblandad med likartad temperatur och goda syrgasförhållanden i hela vattenmassan. Under sommaren uppgick syrgasmättnaden till mer än hundra procent från yta till botten vilket tyder på hög fotosyntesaktivitet i en vattenmassa under omblandning. Den högsta ytvattentemperatur som registrerades var 18,9 C (augusti). Jämfört med 2013 var syrgastillståndet likartat under både vintern och sommaren. Ljusförhållanden Siktdjupet uppmättes till 3,5 meter i februari och 1,2 meter i augusti. Jämfört med 2013 var siktdjupet större under både vintern och sommaren. Det låga siktdjupet under sommaren förklaras av kraftig växplanktonproduktion. Mätningar av absorbans visar att Ullnasjön har måttligt färgat vatten. Absorbansen var något förhöjd under våren, troligen i samband med hög markavrinning. Grumligheten var låg under vintern och under vår samt höst överlag hög. I augusti var grumligheten tydligt förhöjd till följd av algblomning. ph och alkalinitet Ullnasjön uppvisar som väntat neutrala till svagt basiska ph-värden och ett välbuffrat vatten med mycket god förmåga att stå emot försurning. I augusti var ph något förhöjt vilket troligen förklaras av den kraftiga växtplanktonproduktion som då rådde. Näringsämnen Totalfosforhalten vid ytan uppmättes i februari till 19 µg/l och var väsentligt högre (53 µg/l) i augusti. Likartade förhållanden rådde i bottenvattnet. I jämförelse med 2013 var halterna genomgående lägre. Under våren var halten 20 µg/l och under hösten 36 µg/l. Fosfatfosforhalten var mycket låg (<5 µg/l) vid yta och botten vid samtliga mättillfällen med undantag för hösten då fosfathalten var något Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 10 av 36

11 förhöjd (12 µg/l). Liknande förhållanden rådde 2013 med undantag från den förhöjda halten i oktober uppmättes istället en marginellt förhöjd fosfathalt vid botten. Totalkvävehalten i ytvattnet och bottenvattnet var något högre under vintern (1300 µg/l respektive 1400 µg/l) jämfört med sommaren (1200 µg/l respektive 1300 µg/l). Jämfört med 2013 var halten högre under vintern men lägre under sommaren i ytvattnet. I bottenvattnet var halten lägre under både vintern och sommaren jämfört med Halten löst oorganiskt kväve (nitrit/nitrat- och ammoniumkväve) var högst under vinter och vår då fotosyntesaktiviteten är låg och näringsämnen tillförs genom nedbrytning vid bottnarna och från tillrinningsområdet. Halterna i ytvattnet uppmättes under vintern till 540 µg/l vilket är betydligt högre än 2013 (270 µg/l). Att halterna var förhållandevis låga 2013 (och även 2012) trots den stabila temperaturskiktning som rådde under vintern kan vara ett tecken på att den externa belastningen var lägre än tidigare år samt I augusti hade det växttillgängliga kvävet konsumerats och halterna låg nära detektionsgränsen. Växtplankton Klorofyllhalten uppmättes i augusti till 31 µg/l och var lägre än 2013 (41 µg/l). Sammantaget visar data att kraftiga algblomningar alltjämt karakteriserar Ullnasjön. Trender Miljötillståndets utveckling i Ullnasjön visas för hela undersökningsperioden ( ) i Figur 4-7. Under denna period har halten av totalfosfor och klorofyll glädjande nog minskat (p < 0,01, Pearson s korrelationskoefficient). Under samma period tycks siktdjupet ha ökat och totalkvävehalten minskat, men dessa trender är inte statistiskt säkerställda. Sammantaget indikerar detta att miljötillståndet har förbättrats. Den senaste tioårsperioden uppvisar stora variationer och inga statistiskt säkerställda trender. Dock ses indikationer på förbättrade förhållanden i form av minskad fosfor- och klorofyllhalt och ökat siktdjup. Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 11 av 36

12 Totalkväve (µg/l) Figur 4. Uppmätta halter av totalkväve i augusti under perioden Den indikerade trenden är inte statistiskt säkerställd. Totalfosfor (µg/l) Figur 5. Uppmätta halter av totalfosfor i augusti under perioden Totalfosforhalten har minskat sedan mätningarna inleddes 1990 (p < 0,01, Pearson s korrelationskoefficient). Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 12 av 36

13 Siktdjup (m) 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0, Figur 6. Uppmätt siktdjup i augusti under perioden Den indikerade trenden är inte statistiskt säkerställd Klorofyll a (µg/l) Figur 7. Uppmätta halter av klorofyll a i augusti under perioden Halten av klorofyll a har minskat sedan mätningarna inleddes 1998 (p < 0,01, Pearson s korrelationskoefficient). Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 13 av 36

14 Rönningesjön Rönningesjön är en naturligt näringsrik slättsjö i Täby kommun. Sjöytan är 0,62 km 2 och strandlinjen cirka sex kilometer. Max- och medeldjupet uppgår till 4,7 respektive 2,9 meter och vattnets teoretiska omsättningstid är cirka två år. Rönningesjöns avrinningsområde omfattar 8,24 km 2 och utgörs till nära hälften av bebyggelse i form av tätort (Figur 8). Skogsmark utgör knappt 30 procent av markanvändningen, följt av åker som står för cirka elva procent. Själva Rönningesjön utgör 7,5 procent av avrinningsområdet. Vid biotopkartering 2007 noterades fem tillflöden till Rönningesjön, samtliga av dikeskaraktär (Gustafsson 2008). Det största tillflödet mynnar i sjöns norra del och var kraftigt igenväxt. Ett större tillflöde vid den västra stranden försörjs huvudsakligen via en dagvattenanläggning. Tre anläggningar för omhändertagande av dagvatten finns också i själva sjön. Rönningesjön avvattnas åt sydost av Rönningeån som har sitt utlopp i Hägernäsviken. Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 14 av 36

15 Markanvändning Rönningesjöns aro Vattenyta Skog Öppen mark Åkermark Hygge Bebyggelse Figur 8. Djupkarta över Rönningesjön. Kartan till höger visar avrinningsområdets geografiska avgränsning och ovan den redovisas markanvändningen. Vattenkemiska och fysikaliska förhållanden Temperatur och syrgas Under vintern (februari) var Rönningesjöns vattenmassa tydligt skiktad med måttligt höga syrgashalter från tre meters djup och ner till botten. Vid övriga provtagningstillfällen (vår, sommar och höst) var sjön omblandad med likartad temperatur och goda syrgasförhållanden i hela vattenmassan. Årets högsta vattentemperatur uppmättes till 17,2 C (augusti). Jämfört med 2013 var syrgastillståndet likartat, med undantag för att syrgassituationen i bottenvattnet under vintern var nära noll och att syrgasmättnaden uppgick till mycket höga halter under vår och sommar Ljusförhållanden Siktdjupet uppmättes till 2,7 meter i februari och 1,4 meter i augusti. Jämfört med 2013 var siktdjupet större under både vintern och sommaren. Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 15 av 36

16 Det låga siktdjupet under sommaren förklaras av kraftig växplanktonproduktion. Mätningar av absorbans visar att Rönningesjön har svagt till måttligt färgat vatten och att denna variabel ligger på en relativt jämn nivå. Grumligheten var överlag hög och något förhöjd i augusti till följd av algblomning. ph och alkalinitet Rönningesjön uppvisar som väntat neutrala till svagt basiska ph-värden och ett välbuffrat vatten med mycket god förmåga att stå emot försurning. ph var troligen förhöjd vid samtliga tillfällen till följd av kraftig växtplanktonproduktion. Näringsämnen Totalfosforhalten i ytvattnet uppmättes till 33 µg/l i februari och 40 µg/l augusti. Halten i bottenvattnet låg kring 20 respektive 40 µg/l. Den växttillgängligt fosfatfosforhalten var mycket låg (<5 µg/l) vid yta och botten vid samtliga mättillfällen. Det tyder på att växtupptaget var stort. Jämfört med 2013 var totalfosforhalten genomgående något lägre och under vintern 2013 fanns ett mindre förråd av fosfat i vattenmassan till skillnad från I februari uppgick totalkvävehalten till 1200 µg/l i ytan och 1300 µg/l vid botten. Under sommaren låg halten kring µg/l vid både yta och botten. Jämfört med 2013 var halterna jämförbara under vintern och något lägre under sommaren. Halten löst oorganiskt kväve (nitrit/nitrat- och ammoniumkväve) var hög (cirka 610 µg/l) under vintern då näringsämnen tillförs genom nedbrytning och från tillrinningsområdet. Jämfört med 2013 var halterna marginellt högre under vintern. Under sommaren var det växttillgängliga kvävet helt förbrukat och halterna låg under detektionsgränsen. Efter höstomblandningen uppmättes halter kring 50 µg/l. Växtplankton Klorofyllhalten i augusti uppmättes till 26 µg/l och var något lägre men jämförbar med den som registrerades 2012 och 2013 (28 respektive 30 µg/l). Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 16 av 36

17 Trender Miljötillståndets utveckling i Rönningesjön visas för hela undersökningsperioden ( ) i Figur Under denna period har totalfosforhalten glädjande nog minskat (p < 0,01, Pearson s korrelationskoefficient). Under samma period tycks även totalkväve- och klorofyllhalten ha minskat och siktdjupet ökat, men dessa trender är inte statistiskt säkerställda. Sammantaget indikerar mätningarna att miljötillståndet har förbättrats. Den senaste tioårsperioden förefaller läget vara generellt oförändrat även om variationerna delvis är stora Totalkväve (µg/l) Figur 9. Uppmätta halter av totalkväve i augusti under perioden Den indikerade trenden är inte statistiskt säkerställd. Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 17 av 36

18 Totalfosfor (µg/l) Figur 10. Uppmätta halter av totalfosfor i augusti under perioden Totalfosforhalten har minskat sedan mätningarna inleddes 1990 (p < 0,01, Pearson s korrelationskoefficient). Siktdjup (m) 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0, Figur 11. Uppmätt siktdjup i augusti under perioden Den indikerade trenden är inte statistiskt säkerställd. Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 18 av 36

19 Klorofyll a (µg/l) Figur 12. Uppmätta halter av klorofyll a i augusti under perioden Den indikerade trenden är inte statistiskt säkerställd. Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 19 av 36

20 Hägernäsviken Hägernäsviken är den inre norra delen av havsområdet Stora Värtan (Figur 13). I Hägernäsviken mynnar Ullnaån och Rönningeån som avvattnar Ullnasjön och Rönningesjön. Figur 13. Djupkarta över delar av Stora Värtan. Provtagningspunkten i Hägernäsviken markeras med x. Punkten vid Bastuholmen ingår inte längre i provtagningsprogrammet. Vattenkemiska och fysikaliska förhållanden Temperatur, syrgas och salinitet Under vintern var Hägernäsvikens vattenmassa mycket svagt skiktad sett till temperatur. Ytvattnet var tydligt utsötat, troligen både lokalt från Ullnaån och Rönningeån samt mer storskaligt genom Mälarens utflöde vid Norrström. Ytvattnet hade en salinitet på 1,1 promille jämfört med 2,5 Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 20 av 36

21 promille vid botten. Syrgasförhållandena var goda under vintern och även under våren då vattenmassan var omblandad. Under sommaren var Hägernäsviken omblandad ner till cirka sju meters djup och syrgasövermättnad (> 100 %) rådde i hela vattenpelaren (utom i bottenvattnet) till följd av kraftig algproduktion. Under hösten var skillnaderna i temperatur och salinitet små mellan yta och botten men syrgashalten var låg i bottenvattnet (5,3 mg/l). Årets högsta vattentemperatur uppmättes till 18,2 C (augusti). Förhållandena (vinter och sommar) var jämförbara med de som rådde Ljusförhållanden Siktdjupet uppmättes till 2,7 meter i mars och 1,6 meter i augusti. Jämfört med 2013 var siktdjupet nu generellt mindre. Näringsämnen Totalfosforhalten uppmättes under vintern och sommaren till 40 respektive 29 µg/l i ytan och 35 respektive 48 µg/l vid botten. Jämfört med 2013 var halten högre i ytvattnet under vintern och i bottenvattnet under sommaren. Fosfatfosfor uppmättes under sommar och höst i halter under detektionsgränsen medan det under vinter och vår fanns ett mindre förråd (16-20 µg/l) av detta växttillgängliga näringsämne i ytvattnet. Under vintern uppmättes även ett bottenläckage av fosfat. Jämfört med 2013 var förhållandena likartade med undantag för ett mindre förråd av fosfat under våren. Under vintern uppmättes totalkvävehalten till hela 1600 µg/l i ytan. Redan i maj hade halterna mer än halverats (700 µg/l) och minskade sedan ytterligare vid resterade två provtagningar. Bottenhalterna under vinter och sommar noterades till 730 respektive 530 µg/l vilket är jämförbart med halterna 2013 medan halterna i ytvattnet under vinter och vår var högre än Ytvattenhalten av växttillgängligt kväve (DIN=nitrit/nitratoch ammoniumkväve) var kraftigt förhöjd (960 µg/l) vintertid då fotosyntesaktiviteten normalt är låg och näringsämnen tillförs genom nedbrytning och ytavrinning från kringliggande marker. Den höga halten totalkväve under vintern förklaras till stor del av de förhöjda halterna av löst kväve. Under sommarens algblomningar var halterna av växttillgängligt kväve mycket låga för att åter öka till hösten. Halterna var generellt sett högre jämfört med Växtplankton Klorofyllhalten i augusti uppmättes till 6,5 µg/l vilket är något lägre än 2013 (7,1 µg/l). Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 21 av 36

22 Trender Miljötillståndets utveckling i Hägernäsviken visas för hela undersökningsperioden ( ) i Figur Under denna period tycks totalkväve, totalfosfor- och klorofyllhalten minska och siktdjupet vara oförändrat. Ingen trend är statistiskt säkerställd. Den senaste tioårsperioden uppvisar stora variationer där näringshalterna tycks i stort oförändrade över tid medan klorofyllhalten förefaller ha ökat och siktdjupet minskat. Denna negativa tendens är inte statistiskt säkerställd Totalkväve (µg/l) Figur 14. Uppmätta halter av totalkväve i augusti under perioden Den indikerade trenden är inte statistiskt säkerställd Totalfosfor (µg/l) Figur 15. Uppmätta halter av totalfosfor i augusti under perioden Den indikerade trenden är inte statistiskt säkerställd. Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 22 av 36

23 6 5 Siktdjup (m) Figur 16. Uppmätt siktdjup i augusti under perioden Den indikerade trenden är inte statistiskt säkerställd Klorofyll a (µg/l) Figur 17. Uppmätta halter av klorofyll a i augusti under perioden Den indikerade trenden är inte statistiskt säkerställd. Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 23 av 36

24 Ekologisk status I detta avsnitt redovisas bedömningar av ekologisk status baserad på års fysikalisk-kemiska undersökningar. Dessutom redovisas en samlad bedömning som beaktar samtliga undersökningar som utförts under de senaste åren ( ). Vattenkemiska och -fysikaliska variabler En sammanställning av ekologisk status baserad på vattenkemiska och fysikaliska variabler redovisas för sjöarna och Hägernäsviken i Tabell 1. De bedömningar för näringsämnen och siktdjup i sjöar som presenteras i tabellen baserar sig på de referensvärden som numera används av länsstyrelsen och vattenmyndigheten (se metodikavsnittet). För näringsämnen i Hägernäsviken visas även en bedömning med uppdelning på säsong och enskilda variabler i Tabell 2. Motsvarande säsongsuppdelade klassning för sötvatten omfattas inte av bedömningsgrunderna. Klasserna anges med färger enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Tabell 1. Ekologisk status för Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken är bedömt genom klassificering av vattenkemiska och -fysikaliska variabler enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2013:19) och med de referensvärden för sjöar som myndigheterna nu tillämpar. Klassificeringarna baseras på medelvärden för perioden , undantaget syrgas som baseras på lägsta årsminimivärden under samma period. Siktdjup Syrgas Näringsämnen Försurning Ullnasjön Rönningesjön Hägernäsviken Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 24 av 36

25 Tabell 2. Ekologisk status för näringsämnen i Hägernäsviken med uppdelning på säsong och variabler enligt Havsoch vattenmyndighetens föreskrifter (2013:19). Klassificeringarna baseras på medelvärden för perioden Näringsämnen sammanvägd Totalfosfor Totalkväve DIP DIN Vinter Hägernäsviken Sommar Siktdjup används som en samlingsparameter för bedömning av ljusförhållanden. Detta påverkas främst av växtplankton och andra partiklar samt i sjöar och mynningsområden också av humusämnen. Vattnets ljusgenomsläpplighet har en avgörande roll för i vilka delar av ekosystemet fotosyntes kan ske. Dubbla siktdjupet ger ett ungefärligt mått på kompensationsdjupet, det vill säga det djup under vilket fotosyntes inte kan förekomma. Bedömning av siktdjup indikerar otillfredsställande status för både Ullnasjön och Rönningesjön samt Hägernäsviken (Tabell 1). Det innebär en försämring för Hägernäsviken jämfört med perioden och i övrigt en oförändrad klassning. Syretillståndet varierar främst beroende på produktionsförhållandena och den organiska belastningen men påverkas också av vindpåverkan och vattentemperatur (vilken påverkar syrets löslighet). Syresituationen är vanligen sämst i slutet av stagnationsperioderna under sommar och vinter. Det kan då uppkomma kritiska förhållanden för många organismer. I samband med algblomning kan betydande dygnsvariationer i syrgashalt förekomma, särskilt i ytvattnet. Vattnets syretillstånd är av vital betydelse för mikrobiella och kemiska processer i ekosystemet liksom för den biologiska strukturen. Baserat på de lägsta registrerade värdena under perioden bedömdes syretillståndet motsvara dålig status i sjöarna och måttlig status i Hägernäsviken. Det innebär en oförändrad bedömning jämfört med föregående period ( ). Näringsämnen uppvisar otillfredsställande status för Hägernäsviken och måttlig status för Ullnasjön och Rönningesjön (Tabell 1). Jämfört med föregående period ( ) innebär det oförändrade förhållanden. Uppdelat på säsong för Hägernäsviken var status otillfredsställande både vinter och sommar (Tabell 2). Det innebär en oförändrad bedömning jämfört med föregående period. Sett till enskilda variabler bedömdes Hägernäsvikens totalfosforhalter motsvara måttlig status under vintern och otillfredsställande under sommaren. Även DIP (löst oorganisk fosfor) låg i måttlig status under vintern. Totalkväve och DIN (löst oorganiskt kväve) motsvarade dålig status under vintern. Under sommaren låg Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 25 av 36

26 totalkvävehalten på en nivå som motsvarar otillfredsställande status. Sett till denna säsongsuppdelning hade förhållandena försämrats för totalkväve under sommaren jämfört med föregående period. I övrigt var förhållandena för de enskilda variablerna oförändrade. Försurning kunde inte bedömas enligt bedömningsgrunderna eftersom underlagsdata saknades. Mätningar i Ullnasjön och Rönningesjön visar dock på höga ph-värden och god buffertförmåga. Kalkhaltiga jordarter i de aktuella områdena medför att risken för försurning är liten. Växtplankton Växtplankton har stor betydelse i näringsväven som producenter av organiskt material och syre, som föda för betare och genom utsöndring av löst organiskt material som näringsresurs för mikroorganismer. Alger svarar snabbt på förändringar i vattenkvalitet. I sjöar beror detta vanligen främst på grund av fosfor eller förhållandet mellan fosfor och kväve. Förändrad näringsstatus kan redan efter någon vecka ses som förändringar i artsammansättning och total förekomst. En sammanställning av ekologisk status för växtplankton visas för Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken i Tabell 3. För sjöarna baseras bedömningen på totalbiomassa, andel cyanobakterier och trofiskt planktonindex (TPI) för eftersom dessa variabler inte omfattades av 2013 och 2014 års program. Klorofyll kan användas för att få en indikation på status i de fall data från växtplanktonanalys saknas och redovisas parallellt med övriga bedömningar. För 2014 finns enbart klorofylldata att tillgå. Även för kustvatten utgår bedömningen enbart från klorofyllhalt. Statusklasser anges med färger enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Tabell 3. Ekologisk status för Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken bedömt genom klassificering av växtplankton enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (2007). Klassificeringarna baseras på medelvärden för perioden Bedömningen av klorofyll baseras på data för enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2013:19). Växtplankton sammanvägd Biomassa Andel cyanobakterier TPI Ullnasjön Rönningesjön Hägernäsviken Klorofyll Uppnår ej god Uppnår ej god Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 26 av 36

27 En sammanvägd bedömning för växtplankton visar otillfredsställande status för både Ullnasjön och Rönningesjön och Hägernäsviken. Sjöarna uppvisar ett växtplanktonsamhälle med tecken på kraftig näringspåverkan. Sett till klorofyllhalt är tillståndet i sjöarna oförändrat jämfört med Eftersom fullständig planktonanalys inte utförts sedan 2012 kan inga jämförelser göras sett till övriga variabler. Klorofyllhalten i Hägernäsviken uppvisar otillfredsställande status, vilket var en försämring från måttlig status jämfört med perioden Sammanvägd statusbedömning En sammanvägd bedömning av ekologisk status i sjöarna och Hägernäsviken redovisas i Tabell 4. Bedömningarna har utförts enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2013:19) men för sjöarna med referensvärden som erhållits från VISS. Klassningen baseras på resultat av undersökningar utförda En sammanvägd bedömning av ekologisk status enligt principen sämst styr visar otillfredsställande status för Ullnasjön och Rönningesjön och dålig status för Hägernäsviken. Syrgas gavs inte någon utslagsgivande roll i den sammanvägda bedömningen av fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer eftersom referensvärden och därmed bedömningen i stort i viss mån är osäker. Tabell 4. Bedömning av ekologisk status för Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2013:19). Bedömningarna baserar sig på undersökningar och redovisas som sammanvägd bedömning samt separat för underliggande kvalitetsfaktorer. Provfiske genomfördes 2010 av dåvarande Fiskeriverket, makrofyter och bottenfauna undersöktes av Naturvatten 2010 respektive 2009 och Sammanvägd Biologiska kvalitetsfaktorer Växtplankton * Makrofyter 2010 Fisk 2010 Bottenfauna 2009 resp Fysikaliska-kemiska kvalitetsfaktorer** Ullnasjön Rönningesjön Hägernäsviken Siktdjup Syrgas Näringsämnen Försurning *För 2014 finns enbart klorofylldata. För denna variabel medger bedömningsgrunderna inte någon särskiljning av klasserna måttlig/otillfredsställande/dålig status. Baserat på medelvärden av klorofyllhalter kan bedömning endast göras till sämre än god status. Redovisad bedömning för växtplankton baseras därför på data från de fullständiga växtplanktonanalyser som utfördes **Syrgas gavs inte någon utslagsgivande roll i den sammanvägda bedömningen av fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer eftersom referensvärden och därmed bedömningen i viss mån är osäker. Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 27 av 36

28 För Ullnasjön var växtplankton och bottenfauna utslagsgivande vid den slutliga klassningen till otillfredsställande status. Vattenväxter (makrofyter) indikerade ett något mindre påverkat tillstånd (måttlig status). Med undantag för försurning indikerar de undersökta fysikaliskkemiska variablerna måttlig, otillfredsställande eller dålig status. Syrgasförhållandena var dåliga men syrgas gavs inte någon utslagsgivande roll i den sammanvägda bedömningen av fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer eftersom referensvärden och därmed bedömningen i stort i viss mån är osäker. I Rönningesjön är det växtplankton som är styrande för bedömningen till otillfredsställande status. Både vattenväxter och bottenfauna indikerar måttlig status motsvarande ett mindre påverkat tillstånd. Liksom för Ullnasjön indikerar de undersökta fysikalisk-kemiska variablerna måttlig, otillfredsställande eller dålig status. Syrgasförhållandena gavs inte någon utslagsgivande roll. Hägernäsviken bedömdes ha dålig status baserat på bottenfauna. Växtplankton och fysikalisk-kemiska variabler indikerar otillfredsställande status. Status för de fysikalisk-kemiska variablerna baseras på näringsämnen och siktdjup. Syrgas indikerar ett mindre påverkat tillstånd motsvarande måttlig status. Den slutliga statusbedömningen baserar sig på biologiska kvalitetsfaktorer. Eftersom denna typ av variabler inte undersöktes 2014 är det inte möjligt att utläsa någon förändring i sammanvägd status. I vattenmyndighetens senaste klassning bedöms Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken/Stora Värtan ha måttlig status (arbetsmaterial respektive ). Det innebär en förbättring för Stora Värtan som tidigare fastställts till otillfredsställande status (beslut ). Det utökade underlag som använts vid de bedömningar som redovisas i denna rapport medförde alltså en klassning till sämre statusklasser än de som redovisas av vattenmyndigheten (VattenInformationsSystem Sverige, VISS). Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 28 av 36

29 Slutsatser Trots vissa osäkerheter i bedömningarna står det helt klart att Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken är kraftigt övergödningspåverkade. Beslutade miljökvalitetsnormer för vattenförekomsterna Ullnasjön och Stora Värtan (som Hägernäsviken utgör en del av) innebär att god ekologisk status ska uppnås senast Rönningesjön utpekas inte som vattenförekomst och omfattas därför inte av denna typ av miljökvalitetsnorm. Det framstår dock som rimligt att ställa motsvarande miljökrav även för denna sjö. Miljötillståndets utveckling sedan undersökningarna inleddes på 90-talet visar glädjande nog på statistiskt säkerställda trender av minskad fosforoch klorofyllhalt i Ullnasjön och minskad fosforhalt i Rönningesjön. Det senaste decenniet finns indikationer på förbättrade förhållanden i Ullnasjön (minskad kväve-, fosfor- och klorofyllhalt samt ökat siktdjup) medan Rönningesjön generellt sett tycks oförändrad. För Hägernäsviken finns tendenser till en försämring (ökande klorofyllhalt, minskat siktdjup). Ingen av dessa trender är statistiskt säkerställd och utvecklingen under senare tid måste alltså betraktas som osäker. Slutsatsen av de statusbedömningar och trendanalyser som utförts är att det krävs omfattande och omedelbara åtgärder för att inom utsatt tid komma tillrätta med den övergödningsrelaterade problematik som Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken drabbats av. Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 29 av 36

30 Referenser Arvidsson, M. & A. Gustafsson Biotopkartering av Ullnasjön Naturvatten i Roslagen AB, rapport 2009:26. Arvidsson, M Biologiska och fysikalisk-kemiska undersökningar i Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken Naturvatten i Roslagen AB, rapport 2010:4. Arvidsson, M Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar. Naturvatten i Roslagen AB, rapport 2012:4. Gustafsson, A Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar. Naturvatten i Roslagen AB, rapport 2013:11. Gustafsson, A Ullnasjön, Rönningesjön, Käringsjön och Hägernäsviken Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar. Naturvatten i Roslagen AB, rapport 2014:1. Gustafsson, A. & M. Arvidsson Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar. Naturvatten i Roslagen AB, rapport 2011:6. Gustafsson, A. & U. Lindqvist Sjöarna i Täby kommun Naturvatten i Roslagen AB, rapport 2005:6. Gustafsson, A Biotopkartering av Rönningesjön och Ullnaån Naturvatten i Roslagen AB, rapport 2008:3. Gustafsson, A Vegetationsinventering av Rönningesjön Naturvatten i Roslagen AB. Rapport 2008:5. Havs- och Vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. HVMFS 2013:19. Larsson, D. & T. Carlsson Utvärdering av vattenväxtsamhället i Dalälvens sjöar. Vad säger Bedömningsgrunderna för miljökvalitet? Miljöenheten Länsstyrelsen Dalarna. Rapport 2008:28. Naturvårdsverket Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 30 av 36

31 kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Naturvårdsverket Rapport 2007:4. Naturvårdsverket Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. NFS 2008:1. ISSN Naturvårdsverket Handledning för miljöövervakning. Undersökningstyp Makrofyter i sjöar, Version 2:0, Övriga källor: VattenInformationsSystem Sverige (http://www.viss.lansstyrelsen.se) Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 31 av 36

32 Bilaga 1. Vattenkemiska och fysikaliska analysresultat. Angivna värden är inte avrundade enligt Erkenlaboratoriets riktlinjer, då detta skulle medföra felaktigheter vid beräkningar. Ullnasjön Djup (m) Temperatur ( C) Syrgashalt (mg/l) Syrgasmättnad (%) ,5 1,0 14, ,0 1,2 14, ,0 1,2 13, ,0 1,9 8, ,9 2,7 4, ,5 2,5 12, ,0 2,6 12, ,0 3,0 12, ,0 3,1 12, ,0 3,2 12, ,4 3,2 12, ,5 18,9 9, ,0 18,9 9, ,0 18,9 9, ,0 18,9 9, ,0 18,9 9, ,4 18,9 9, ,5 10,3 8, ,0 10,3 8, ,0 10,3 9, ,0 10,3 9, ,0 10,3 9, ,2 10,3 9,5 84 Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 32 av 36

33 Rönningesjön Djup (m) Temperatur ( C) Syrgashalt (mg/l) Syrgasmättnad (%) ,5 1,7 13, ,0 1,6 12, ,0 1,8 10, ,0 2,4 5, ,9 2,9 5, ,5 4,7 12, ,0 4,6 12, ,0 4,4 12, ,0 4,3 12, ,9 4,3 12, ,5 17,2 9, ,0 17,2 9, ,0 17,1 9, ,0 17,1 9, ,5 17,1 9, ,5 9,8 9, ,0 9,7 9, ,0 9,7 8, ,0 9,6 7, ,0 9,6 7,7 69 Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 33 av 36

34 Hägernäsviken Djup (m) Temperatur ( C) Syrgashalt (mg/l) Syrgasmättnad (%) Salinitet ( ) ,5 1,5 13,4 96 1, ,0 1,3 13,4 95 1, ,0 1,1 13,1 93 1, ,0 1,0 13,1 93 1, ,0 1,0 13,2 93 1, ,0 0,9 13,1 93 1, ,0 0,9 13,0 92 2, ,0 1,1 12,1 86 2, ,9 1,4 11,7 84 2, ,5 1,8 13,0 95 2, ,0 2,2 12,9 95 2, ,0 2,3 12,9 96 2, ,0 2,3 12,9 96 2, ,0 2,4 12,9 95 2, ,0 2,4 12,8 95 2, ,0 2,4 12,7 94 2, ,0 2,5 12,5 93 2, ,9 2,5 12,4 92 2, ,5 18,2 10, , ,0 18,2 10, , ,0 18,2 10, , ,0 18,2 10, , ,0 18,2 10, , ,0 18,1 10, , ,0 18,0 10, , ,0 17,9 9, , ,9 17,2 6,7 71 3, ,5 11,1 6,9 87 4, ,0 11,2 7,0 88 4, ,0 11,2 7,1 89 4, ,0 11,2 7,1 90 4, ,0 11,2 6,2 78 4, ,0 11,5 5,3 67 4, ,0 11,5 5,4 68 4, ,0 11,5 5,3 67 4, ,8 11,5 5,3 67 4,6 Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 34 av 36

35 Ullnasjön Rönningesjön Hägernäsviken Siktdjup (m) yta botten yta botten yta botten Februari 3,5 2,7 2,7 Mars 2,4 2,0 4,5 Augusti 1,2 1,4 1,6 Oktober 1,9 1,8 2,7 ph yta botten yta botten yta botten Februari Mars 7,86 7,91 7,67 Augusti 8,07 8,04 8,28 8,29 8,30 8,14 Oktober 7,64 8,07 7,65 Alkalinitet (mekv/l) yta botten yta botten yta botten Februari Mars 1,37 2,84 Augusti 1,42 1,42 2,50 2,56 1,26 1,32 Oktober 1,43 2,46 1,31 Absorbans (420 nm, 5 cm) yta botten yta botten yta botten Februari 0,055 0,060 0,047 0,050 0,093 0,045 Mars 0,064 0,050 Augusti 0,055 0,054 0,035 0,034 0,031 0,030 Oktober 0,046 0,038 0,028 Grumlighet (FNU) yta botten yta botten yta botten Februari 1,0 1,5 3,5 3,9 11,0 2,0 Mars 2,8 3,8 1,6 Augusti 10,7 9,9 4,5 4,2 4,3 5,3 Oktober 4,8 3,2 2,1 Totalfosfor (µg/l) yta botten yta botten yta botten Februari Mars Augusti Oktober Fosfatfosfor (µg/l) yta botten yta botten yta botten Februari Mars Augusti Oktober Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 35 av 36

36 Ullnasjön Rönningesjön Hägernäsviken Totalkväve (µg/l) yta botten yta botten yta botten Februari Mars Augusti Oktober Nitrit/Nitratkväve (µg/l) yta botten yta botten yta botten Februari Mars Augusti Oktober Ammoniumkväve (µg/l) yta botten yta botten yta botten Februari Mars Augusti Oktober Klorofyll (µg/l) yta botten yta botten yta botten Februari Mars Augusti ,5 Oktober Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 36 av 36

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

Tillståndet i kustvattnet

Tillståndet i kustvattnet Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-

Läs mer

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...

Läs mer

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS

Läs mer

Ullnasjön, Rönningesjön, Käringsjön och Hägernäsviken Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar

Ullnasjön, Rönningesjön, Käringsjön och Hägernäsviken Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön, Käringsjön och Hägernäsviken 2013 Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön, Käringsjön och Hägernäsviken 2013 Författare: Anna Gustafsson 2014-01-20,

Läs mer

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 211 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roland Thulin Tel: 36-1 5 E-post: roland.thulin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Tel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 073-633 83 60 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se

Tel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 073-633 83 60 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 213 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roger Rohdin Tel: 36-1 5 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Umeå kommuns kust. En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status

Umeå kommuns kust. En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status Sammanfattning Umeå kommun har undersökt ekologisk status för 23 kuststationer. Endast en fjärd, Täftefjärden, klarar vattendirektivets

Läs mer

Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken

Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken 2008 Rapport 2009:4 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken - 2008

Läs mer

Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2010. Jämförelser mellan åren 1973-2010

Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2010. Jämförelser mellan åren 1973-2010 Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 ämförelser mellan åren 973-2 Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 Författare: Ulf Lindqvist färdig 2--5 Rapport 2: Naturvatten

Läs mer

Vattenkvalitet, sediment och växtplankton i Vällingen. Resultat från Telge Återvinnings provtagningar 2008-2014

Vattenkvalitet, sediment och växtplankton i Vällingen. Resultat från Telge Återvinnings provtagningar 2008-2014 Vattenkvalitet, sediment och växtplankton i Vällingen Resultat från Telge Återvinnings provtagningar 2008-2014 Friman Ekologikonsult AB Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 4 3. Generellt om

Läs mer

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014 Författare: Ulf Lindqvist onsdag 24 juni 2015 Rapport 2015:15 Naturvatten i Roslagen AB Norr

Läs mer

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25)

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25) Rydjabäcken St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Kalmarviken Lejondalssjön Björkfjärden Namn Rydjabäcken EU_ID (VISS) NW661177-159791 Vattenförekomst nej DelARO

Läs mer

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2012

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2012 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 0 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 0 Författare: Ulf Lindqvist lördag februari 03 Rapport 03:9 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 40

Läs mer

MOTALA STRÖM 2004 ALcontrol Bilaga 1 BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa

MOTALA STRÖM 2004 ALcontrol Bilaga 1 BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa BILAGA 1 Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa 101 Olika variablers innebörd Från och med undersökningsåret 1999 tilllämpas Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder

Läs mer

Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag

Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag Sötvatten 2013 Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag Trendstationer i vattendrag visar hur miljön förändras Sveriges trendvattendrag är vattendrag där bottenfauna, kiselalger, fisk och vattenkemi

Läs mer

Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån

Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån Vattenföring Vattenföringen vid provtagningstillfällena har beräknats genom att tvärsnittsarean och flödeshastigheten bestämts

Läs mer

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun. RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas

Läs mer

Planeringsunderlag för Märstaån

Planeringsunderlag för Märstaån Planeringsunderlag för Märstaån Förbättringsbehov, belastningsutrymme och åtgärdsmöjligheter med hänsyn till miljökvalitetsnormer för vatten Inventering av vattenväxter i Garnsviken 2014 Författare: Anna

Läs mer

Ingen övergödning. Malin Hemmingsson 12-05-21

Ingen övergödning. Malin Hemmingsson 12-05-21 Ingen övergödning Malin Hemmingsson 12-05-21 Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald

Läs mer

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten Syfte Vattenmyndigheterna ska klassificera den ekologiska och kemiska statusen i våra svenska ytvatten för att kunna avgöra var det behövs åtgärder för att klara

Läs mer

Undersökningar i Östra Mälaren till och med 2009

Undersökningar i Östra Mälaren till och med 2009 Undersökningar i Östra Mälaren till och med 9 1 1--3 Dnr 1SV711 Undersökningar i Östra Mälaren till och med 9 Christer Lännergren / LU Undersökningar i Östra Mälaren till och med 9 Undersökningar i Östra

Läs mer

Åtgärdsförslag med utgångspunkt från en undersökning av fosforformer i sjösediment i sju sjöar i Tyresåns sjösystem. Version 2013-11-05

Åtgärdsförslag med utgångspunkt från en undersökning av fosforformer i sjösediment i sju sjöar i Tyresåns sjösystem. Version 2013-11-05 Åtgärdsförslag med utgångspunkt från en undersökning av fosforformer i sjösediment i sju sjöar i Tyresåns sjösystem Version 2013-11-05 Tyresåns vattenvårdsförbund 2013 Tyresåns vattenvårdsförbund är ett

Läs mer

Årsrapport 2011 Svealands kustvattenvårdsförbund

Årsrapport 2011 Svealands kustvattenvårdsförbund 214 NYTT: Syrefattigt djupvatten i skärgården Tillståndet längs kusten Fokus på åtgärder och åtgärdsområden Värdefulla miljöer behöver bättre skydd Medlemspresentation: Viking Line Svealandskusten Årsrapport

Läs mer

Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder

Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder 1 Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder Bakgrund I arbetet med en åtgärdsstrategi för Växjösjöarna (ALcontrol

Läs mer

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I KYRKVIKEN 2008-2010 Etapp 1

UNDERSÖKNINGAR I KYRKVIKEN 2008-2010 Etapp 1 UNDERSÖKNINGAR I KYRKVIKEN 2008-2010 Etapp 1 Arvika kommun, Teknisk försörjning Innehåll SAMMANFATTNING... 1 RESULTAT... 5 Vattenkemi... 5 Skiktningar & salthalter (Avloppsvattnets utspädning och spridning)...

Läs mer

Förslag till program för recipientkontroll i Trollhättans kommun

Förslag till program för recipientkontroll i Trollhättans kommun Förslag till program för recipientkontroll i Trollhättans kommun Rapport 2006:4 Omslagsfoto: Jörgen Olsson Rapport 2006:4 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan Tel: 0520-49

Läs mer

HÄSSLEHOLMS KOMMUN GATUKONTORET RESTAURERINGEN AV FINJASJÖN

HÄSSLEHOLMS KOMMUN GATUKONTORET RESTAURERINGEN AV FINJASJÖN HÄSSLEHOLMS KOMMUN GATUKONTORET RESTAURERINGEN AV Sammanfattning Efter två sjösänkningar och omfattande näringstillförsel från framför allt avloppsvatten uppvisade Finjasjön redan på 50-talet tydliga tecken

Läs mer

YOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2011 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2010

YOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2011 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2010 YOLDIA - RAPPORT Recipientkontroll 2011 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2010 Huddinge 2012-04-12 Roger Huononen Yoldia Environmental Consulting AB Telefon:

Läs mer

Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012

Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012 Fakta 2013:9 Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012 Publiceringsdatum 2013-11-30 Sedan 1998 har Länsstyrelsen och Tyresåns Vattenvårdsförbund bedrivit vattenkemisk provtagning i Tyresåns mynning. Resultaten

Läs mer

Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1. Sammanställning av inventerade områden fram till 2012

Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1. Sammanställning av inventerade områden fram till 2012 Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1 Sammanställning av inventerade områden fram till 2012 Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde

Läs mer

MÖRRUMSÅN 2009 Mörrumsåns vattenvårdsförbund

MÖRRUMSÅN 2009 Mörrumsåns vattenvårdsförbund MÖRRUMSÅN 2009 Mörrumsåns vattenvårdsförbund ALcontrol AB 2010-05-12 Kund Foto på framsidan Projektledare Kvalitetsgranskning av rapport Kontaktperson Projektledare Kontaktperson Mörrumsåns vattenvårdsförbund

Läs mer

Rönne å vattenkontroll 2009

Rönne å vattenkontroll 2009 Rönne å vattenkontroll 29 Undersökningsprogram Vattenkemi Vattenkemiskt basprogram. 32 provpunkter i vattendrag och fyra sjöar. Basprogrammet ger underlag för tillståndsbeskrivningar avseende organiska

Läs mer

Provpunkter i Trosaåns Avrinningsområde

Provpunkter i Trosaåns Avrinningsområde Provpunkter i Trosaåns Avrinningsområde Pågående provtagning Klämmingen, Sigtunaån, Trosaån. Foto; Bertil Karlsson, Weronica Klasson, Elin van Dooren. Provpunkter i Trosaåns Avrinningsområde Pågående provtagning

Läs mer

Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001

Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001 Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 21 Under 21 genomförde Högskolan i Kalmar, SMHI och TOXICON i Landskrona den samordnade kustkontrollen

Läs mer

Miljötillståndet i Långsjön före och efter aluminiumbehandling 2016

Miljötillståndet i Långsjön före och efter aluminiumbehandling 2016 Miljötillståndet i Långsjön före och efter aluminiumbehandling 2016 Miljötillståndet i Långsjön före och efter aluminiumbehandling 2016 Författare: Ulf Lindqvist måndag 13 februari 2017 Rapport 2017:5

Läs mer

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014 En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Sportfiskarna Tel: 08-410 80 680 E-post: tobias@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39

Läs mer

Recipientkontrollen i Lagan 2013

Recipientkontrollen i Lagan 2013 Recipientkontrollen i Lagan 2013 Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Recipientkontrollen i Lagan 2013 Medins

Läs mer

Vad händer med Storsjön?

Vad händer med Storsjön? Vad händer med Storsjön? Storsjön är idag en övergödd sjö och detta har tidvis fört med sig besvärande massförekomst av alger. Syftet med denna skrift är att, utifrån genomförda undersökningar, informera

Läs mer

Bo Värnhed Vattenvård Tfn: 08-522 124 60 bo.varnhed@stockholmvatten.se MV-03381 2005-06-10

Bo Värnhed Vattenvård Tfn: 08-522 124 60 bo.varnhed@stockholmvatten.se MV-03381 2005-06-10 Bo Värnhed Vattenvård Tfn: 8-522 124 6 bo.varnhed@stockholmvatten.se MV-3381 25-6-1 Inledning I många år ansågs Flaten som Stockholms bästa badsjö, med påfallande stort siktdjup och begränsad planktongrumling.

Läs mer

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Antagna av tillstånds- och myndighetsnämnden 2013-01-23 Innehållsförteckning Inledning.. 3 Funktionskrav......3 Säker funktion och användarvänlighet.........3

Läs mer

Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan. Uppföljning av vattenkvaliteten. Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka

Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan. Uppföljning av vattenkvaliteten. Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka sida 1 (5) Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka Uppföljning av vattenkvaliteten Uppföljningen av vattenkvaliteten koncentreras till fem punkter i Iskmo sund och Skatasund

Läs mer

Recipientbedömning vattenkvalitet 2012-2014 nedströms Löt avfallsanläggning

Recipientbedömning vattenkvalitet 2012-2014 nedströms Löt avfallsanläggning Recipientbedömning vattenkvalitet 2012-2014 nedströms Löt avfallsanläggning Friman Ekologikonsult AB 1(53) Innehåll Sammanfattning... 2 1. Bakgrund... 5 2. Avrinningsområde och provtagningsstationer...

Läs mer

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...

Läs mer

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015 Författare: Ulf Lindqvist torsdag 28 januari 2016 Rapport 2016:8 Naturvatten i Roslagen AB

Läs mer

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Miljösituationen i Västerhavet Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Hur mår havet egentligen? Giftiga algblomningar Säldöd Bottendöd Övergödning

Läs mer

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling. 10. Nationella mål är livsviktigt för människan och en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnet rör sig genom hela ekosystemet, men för också med sig och sprider föroreningar från en plats till en

Läs mer

TILLSTÅND. Vattenkvalitet

TILLSTÅND. Vattenkvalitet Faktaunderlag Lillsjön Lillsjön är den största av Brommasjöarna och Stockholms mest näringsrika sjö. Den ligger i ett mindre parkområde strax söder om Bromma flygplats och omges av trafikleder och mindre

Läs mer

Tel. 073-633 83 51 E-post: elisabet.hilding@alcontrol.se

Tel. 073-633 83 51 E-post: elisabet.hilding@alcontrol.se MÄLAREN 212 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Mälarens vattenvårdsförbund Susanna Vesterberg Tel: 21-19 51 68 E-post: susanna.vesterberg@lansstyrelsen.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån BILAGA 7 Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003 Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån Lund 2004-03-04 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon

Läs mer

Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län

Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Publ nr 2011:15 ISSN 0284-6845 Länsstyrelsen Värmland, 651 86 Karlstad, 054-19 70 00 www.lansstyrelsen.se/varmland

Läs mer

Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde

Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde Sammanfattning I Snärjebäcken finns problem med miljögifter, försurning, övergödning och fysiska förändringar. Ansvariga myndigheter för att åtgärda miljöproblemen

Läs mer

Mikrobiologisk undersökning av Göta älv 2002-2003

Mikrobiologisk undersökning av Göta älv 2002-2003 Mikrobiologisk undersökning av Göta älv 2002-2003 En rapport skriven av Victoria Hågland, Göteborgs va-verk, på uppdrag av Göta älvs vattenvårdsförbund GÖTEBORGS RAPPORT 1(18) Förord Mot bakgrund av de

Läs mer

Även andra faktorer än phvariationerna skulle dock kunna spela in och påverka överlevnaden av öringungar negativt.

Även andra faktorer än phvariationerna skulle dock kunna spela in och påverka överlevnaden av öringungar negativt. Hushållningssällskapet - Alcontrol Bakgrund till undersökningsprogram öring Ålanda ström Mjörns FVOf har tillsammans med Hushållningssällskapet och Alingsås sportfiskeförening under flera år bedrivit ett

Läs mer

YOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2007 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2006.

YOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2007 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2006. YOLDIA - RAPPORT Recipientkontroll 2 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-26 Skogsängsån Huddinge 28-12-17 Roger Huononen Yoldia Environmental Consulting

Läs mer

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND VERKSAMHETSPLAN FÖR 2013-2016 AVSEENDE ÅR 2016 Förslag april 2016 Mätstationer och provtagningspunkter 2013-2016 Mörlandaån GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND Program för vattendragskontroll

Läs mer

Mätningarna från förrförra sommaren, 2015, visade

Mätningarna från förrförra sommaren, 2015, visade Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Det var ett ovanligt år i Svealands stora skärgård. Ett inflöde

Läs mer

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden.

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. 1 (10) Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. Bilaga till planbeskrivning för detaljplan med MKB i Tornby och Kallerstad för del av SKÄGGETORP 1:1 m.fl. (Utbyggnad av Ullevileden) UUtställningsshandling

Läs mer

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde 61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun

Läs mer

Hur mår Lejondalssjön? Miljösituation och möjliga åtgärder

Hur mår Lejondalssjön? Miljösituation och möjliga åtgärder Hur mår Lejondalssjön? Miljösituation och möjliga åtgärder Innehåll Bakgrund Vattendirektivet - mål Ekologisk status Hur funkar sjön? Fosforpåverkan - möjliga åtgärder Fiskbeståndet Kräftor Lejondalsbäcken

Läs mer

Projekt Hjularöd - uppföljning av vattenkemi

Projekt Hjularöd - uppföljning av vattenkemi LOVA, uppföljning av vattenkemi vid Hjularöd 1 (14) LOVA redovisning Projekt Hjularöd - uppföljning av vattenkemi Kävlingeåns vattenråd Län: Skåne Kommun: Eslöv LOVA, uppföljning av vattenkemi vid Hjularöd

Läs mer

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2013

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2013 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2013 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2013 Författare: Ulf Lindqvist onsdag 11 december 2013 Rapport 2013:28 Naturvatten i Roslagen AB

Läs mer

Sammanvägd bedömning av miljötillståndet i havet. Per Moksnes

Sammanvägd bedömning av miljötillståndet i havet. Per Moksnes Sammanvägd bedömning av miljötillståndet i havet Per Moksnes METODER FÖR SAMMANVÄGD BEDÖMNING 1. Bedömningsgrunder a. Val av indikatorer, kvalitetsfaktorer och parametrar b. Referensvärde c. Avvikelsevärde

Läs mer

RECIPIENTKLASSIFICERING

RECIPIENTKLASSIFICERING RECIPIENTKLASSIFICERING Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2 1.1 Haninges vatten 2 1.2 Tidigare ställningstagande till recipientklassificering i Haninge kommun 2 2. Syfte 2 3. Mål 3 4. Avgränsningar 3 5.

Läs mer

RECIPIENTUNDERSÖKNINGAR 2006. Vindelälvens- Umeälvens SRK

RECIPIENTUNDERSÖKNINGAR 2006. Vindelälvens- Umeälvens SRK Grågås, Bjuren 2007 Foto: Fredrik Sörvåg RECIPIENTUNDERSÖKNINGAR 2006 Vindelälvens- Umeälvens SRK INNEHÅLL SAMMANFATTNING...1 BAKGRUND...7 OMRÅDE...9 METODIK...11 Provtagningspunkter...11 Fysikaliska och

Läs mer

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring i föreskrifter och allmänna råd (NFS 2008:1) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten

Läs mer

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008 Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 28 Österlens Vattenvårdsförbund Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 46-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF KRÄFTBESTÅNDET Kräftor i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO Bild 21-22. Flodkräfta från Halland (t.v.) 2009 och signalkräfta från Uvasjön (Alsterån, Fröseke) 2011 (t.h.). Observera skillnaderna i färg och klornas

Läs mer

Kontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER 1288135000. Sweco Environment AB

Kontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER 1288135000. Sweco Environment AB RAPPORT KRAFTRINGEN ENERGI AB ÖRTOFTAVERKET Kontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER 1288135000 Årsrapport november 2012 december 2013 Malmö 2014-03-24 Sweco Environment

Läs mer

Badvattenprofil Vikens havsbad

Badvattenprofil Vikens havsbad Badvattenprofil Vikens havsbad Sammanfattning Kommun Län Vikens havsbad är belägen utmed Öresunds kust i Skåne län där bad är möjligt från en lång sandstrand. Badet är registrerat som EU-bad av Höganäs

Läs mer

Utveckling av vattenreningskärr för rening av avloppsvatten (Sammanfattning och slutsatser)

Utveckling av vattenreningskärr för rening av avloppsvatten (Sammanfattning och slutsatser) Lärjeåns trädgårdar Utveckling av vattenreningskärr för rening av avloppsvatten (Sammanfattning och slutsatser) Gunilla Magnusson (Fil. dr. Marin Botanik) och Åsa Rehndell (Fil.mag. Zoology) GM vattenmiljö

Läs mer

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun. 1(6) Tjänsteskrivelse 2015-05-13 Diarienummer: 2015-2493 Version: 1,0 Beslutsorgan: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Enhet: Hälsoskyddsavdelningen Handläggare: Ingela Caswell E-post: ingela.caswell@halmstad.se

Läs mer

Växtplanktonsamhället i Ivösjön mellan 1977 och 2007

Växtplanktonsamhället i Ivösjön mellan 1977 och 2007 Växtplanktonsamhället i Ivösjön mellan 1977 och 2007 Susanne Gustafsson Limnolog Lunds universitet Bild 1. En kiselalg, av släktet bandkisel, har dominerat Ivösjöns växtplanktonsamhälle i 25 av de undersökta

Läs mer

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Sammanfattning Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten är en gruppering av de sjutton kustvattenförekomsterna Hossmoviken, Västra sjön, S n Kalmarsund,

Läs mer

Hagby-Halltorp. Förslag upplägg på möte. EUs Vattendirektiv. 6-års cykel med återkommande moment. Utpekade vattenförekomster

Hagby-Halltorp. Förslag upplägg på möte. EUs Vattendirektiv. 6-års cykel med återkommande moment. Utpekade vattenförekomster Förslag upplägg på möte Hagby-Halltorp Vattenförvaltning med fokus på Hagbyån, Halltorpsån och kustområde Hagby samt utanförliggande kustvatten. Status Miljöproblem Övervakning Påverkan Åtgärder Diskussion

Läs mer

MÖRRUMSÅN 2006 Mörrumsåns vattenvårdsförbund

MÖRRUMSÅN 2006 Mörrumsåns vattenvårdsförbund MÖRRUMSÅN 2006 Mörrumsåns vattenvårdsförbund ALcontrol AB 2007-05-04 Kund Foto på framsidan Projektledare Kvalitetsgranskning av rapport Kontaktperson Projektledare Kontaktperson Fältprovtagning Kontaktperson

Läs mer

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2016-03-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Enskilda avlopp 2016-02-23, 18 Miljö- och byggnämnden Tills vidare Dokumentansvarig

Läs mer

Långtidsserier på Husö biologiska station

Långtidsserier på Husö biologiska station Långtidsserier på Husö biologiska station Åland runt-provtagning har utförts av Ålands landskapsregering sedan 1998 (50-100-tal stationer runt Åland). Dessutom utför Husö biologiska station ett eget provtagningsprogram

Läs mer

Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde

Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde Årsrapport 29 Medins Biologi AB Mölnlycke 21-5-2 Martin Liungman Ingrid Hårding Anders Boström Anna Henricsson Mikael Christensson Medins Biologi

Läs mer

Översikt av Väsentliga Frågor för ytvatten

Översikt av Väsentliga Frågor för ytvatten Översikt av Väsentliga Frågor för ytvatten Ytvattenområden inom Norra Östersjöns vattendistrikt Norra Östersjöns vattendistrikt, som sträcker sig från Tämnarån i norr till Kilaån i söder, mynnar till både

Läs mer

Faktaunderlag till strategi för vattenarbete inom Turingeåns delavrinningsområde

Faktaunderlag till strategi för vattenarbete inom Turingeåns delavrinningsområde Faktaunderlag till strategi för vattenarbete inom Turingeåns delavrinningsområde MILJÖKONTORET Rapport 2006 Innehåll INNEHÅLL... 1 1 INLEDNING... 2 2 MARKANVÄNDNING... 4 2.1 SKOG... 5 2.2 ÅKERMARK... 5

Läs mer

Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten

Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten Uppdragsnr: 10133309 1 (6) PM Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten John Sternbeck, WSP Inledning Slussen i Stockholm är uttjänt och behöver byggas om. Den nuvarande avtappningskapaciteten

Läs mer

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk

Läs mer

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån. Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor

Läs mer

Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden

Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden Författare: Ulf Lindqvist tisdag 13 augusti 2013 Rapport 2013:30 Naturvatten i Roslagen

Läs mer

UNDERSÖKNING AV EN INSJÖ

UNDERSÖKNING AV EN INSJÖ UNDERSÖKNING AV EN INSJÖ Namn: INLEDNING Ett av de ekosystem som är relativt lätt att avgränsa jämfört med andra ekosystem är insjön. De förhållanden som råder i en sjö är beroende av ett flertal olika

Läs mer

Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakning i Mälaren 2002

Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakning i Mälaren 2002 Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakning i Mälaren 22 Institutionen för miljöanalys, SLU Box 75 75 7 Uppsala Rapport 23:8 Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakning i Mälaren 22 Institutionen för

Läs mer

PM DAGVATTENUTREDNING GROSTORP

PM DAGVATTENUTREDNING GROSTORP RAPPORT PM DAGVATTENUTREDNING GROSTORP SLUTRAPPORT 2014-05-19 Uppdrag: 250825, Dp Grostorp i Finspång Titel på rapport: PM Dagvattenutredning Grostorp Status: Datum: 2014-05-19 Medverkande Beställare:

Läs mer

BILAGA 2 Vattenkemi: Metodik och analysparametrarnas innebörd

BILAGA 2 Vattenkemi: Metodik och analysparametrarnas innebörd BILAGA 2 Vattenkemi: Metodik och analysparametrarnas innebörd 51 Metodik vattenkemi Lufttemperatur och nederbörd Data över lufttemperatur i form av månadsmedelvärden samt månadsnederbörd för år 2014 har

Läs mer

MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat!

MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat! MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat! Marina Magnusson Upplägg Vad är TBT? Molekylstruktur Användning Var finns det? Spridning/ nytillskott Hur farligt? Halveringstid Påverkan

Läs mer

Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön

Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön Lars Andersson & Martin Hansson, SMHI Under -talet har det ofta rapporterats om att rekordstora delar av Egentliga Östersjöns djupområden är helt syrefria

Läs mer

Övervakning av skogsvatten i Sverige, utvärdering av Balån och framåtblick

Övervakning av skogsvatten i Sverige, utvärdering av Balån och framåtblick Övervakning av skogsvatten i Sverige, utvärdering av Balån och framåtblick Stefan Löfgren Inst. f. vatten & miljö, SLU Eva Ring Skogforsk Lars Högbom Skogforsk Jakob Schelker Universitetet i Wien, Österrike

Läs mer

Genomgång av befintliga och potentiella yt- och grundvattentäkter samt kartläggning av skyddsbehov och tänkbara åtgärder för att säkerställa

Genomgång av befintliga och potentiella yt- och grundvattentäkter samt kartläggning av skyddsbehov och tänkbara åtgärder för att säkerställa Genomgång av befintliga och potentiella yt- och grundvattentäkter samt kartläggning av skyddsbehov och tänkbara åtgärder för att säkerställa dricksvattenförsörjningen. Magnus Eriksson, Utredare Februari

Läs mer

Åtgärdsområde 004 Västerån

Åtgärdsområde 004 Västerån Bilaga Åtgärder och resultat i Västerån Utskriven: 3-9-3 Åtgärdsområde Västerån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+ [_ #* %, ") MÅRDAKLEV G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf

Läs mer

Sjön saneras från kvicksilver

Sjön saneras från kvicksilver Sjön saneras från kvicksilver 2 Arbeten vid åmynningen Området vid åmynningen innehåller en stor del av det kvicksilver som finns i Turingens sediment. När vattnet virvlas upp av åns vågrörelser och strömmar

Läs mer

PM F08 110 Metaller i vattenmossa

PM F08 110 Metaller i vattenmossa Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3

Läs mer

Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015. Kalkningsverksamheten i Kalmar län

Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015. Kalkningsverksamheten i Kalmar län Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015 Kalkningsverksamheten i Kalmar län Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015 - Kalkningsverksamhet i Kalmar län Länsstyrelsens meddelandeserie 2011:01 Copyright Länsstyrelsen

Läs mer