Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken"

Transkript

1 Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken 2008 Rapport 2009:4 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma Norrtälje Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken

2 Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken Författare: Ulf Lindqvist Rapport 2009:4 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma Norrtälje Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken

3 Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Metodik... 5 Provtagning... 5 Klassificering av status, tillstånd & avvikelse... 6 Trendanalys... 7 Resultat och diskussion... 7 Rönningesjön... 7 Ullnasjön Hägernäsviken Bedömning av miljötillstånd Sjöar Hägernäsviken Referenser Bilaga 1. Vattenkemiskaanalyser Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken

4 Sammanfattning Denna rapport redovisar resultat av 2008 års vattenkemiska och fysikaliska undersökningar av Rönningesjön, Ullnasjön och Hägernäsviken. I Rönningesjön varierade siktdjupet mellan 0,8-1,5m, ph och konduktivitet varierade endast lite. Sjön var omblandad och syrgassituationen var god i hela vattenmassan vid båda provtagningstillfällena. Totalfosforhalten var hög och något förhöjda halter fosfatfosfor uppmättes vid ytan i. Under vintern var mängden nitritnitratkväve hög och mycket höga klorofyllhalter uppmättes såväl sommar som vinter. Under perioden tycks närings- och klorofyllhalten ha minskat samtidigt som siktdjupet ökat. I Ullnasjön varierade siktdjupet mellan 0,6-1,4 m. ph varierade mellan ph 7,8 under till ph 8,0 i och konduktiviteten var högst vid provtagningen. Sjön var skiktad vid sommarprovtagningen och helt omblandad vid vinterprovtagningen då ett istäcke saknades tack vare den milda vintern. Syrgassituationen var mestadels god i hela vattenmassan. Totalfosforhalten vari högst i. Mängden löst kväve varierade beroende av vattentemperatur, flöden från kringliggande marker och upptag/nedbrytning av växtplanktonbiomassan. Extremt höga klorofyllhalter uppmättes i. Under perioden förefaller halterna av totalfosfor och klorofyll ha minskat medan variationen av totalkväve varit stor och siktdjupet varit oförändrat eller minskat något. I Hägernäsviken varierade siktdjupet mellan 2,8-3,3 m. Saliniteten var lägst vid provtagningen, goda syrgasförhållanden rådde vid båda provtagningarna. De högsta totalfosforhalterna uppmättes vid bottnarna både vinter och sommar. Den högsta totalkvävehalten uppmättes i ytvattnet i. Under perioden tycks variationen för de flesta parametrar varit stor. En sammanställning av statusklassificeringar enligt Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder visas i tabellen nedan. siktdjup näringsämnen klorofyll Syrgas försurning Rönningesjön Ullnasjön Hägernäsviken uppnår ej god uppnår ej god Ekologisk status hög god måttlig otillfredsställande dålig Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken

5 Figur 1. Karta över delar av Täby kommun med provtagningsstationernas ungefärliga läge markerade (röda cirklar). Inledning Denna rapport redovisar resultat av 2008 års vattenkemiska och fysikaliska undersökningar av Rönningesjön, Ullnasjön och Hägernäsviken. Undersökningar och sammanställning har utförts av Naturvatten i Roslagen AB på uppdrag av Miljö- och byggnämnden i Täby kommun. Syftet med undersökningarna är att ge en beskrivning och bedömning av sjöarnas och vikens nuvarande miljöstatus. Resultaten ska även utgöra underlag för att bedöma om miljökvaliteten förändrats och vilka åtgärder som i så fall kan vara lämpliga att vidta för att bibehålla/uppnå en god miljökvalitet. De kan också utgöra en värdefull grund i arbetet med att formulera regionala och lokala miljömål. Metodik Provtagning Undersökningen omfattar provtagning och analys av yt- och bottenvatten i sjöarna Rönningesjön och Ullnasjön samt Hägernäsviken. Provtagningspunkternas läge framgår av karta i figur 1. Provtagning genomfördes den 4 respektive Siktdjup undersöktes med Secchi-skiva. Temperatur- och syrgasprofiler, för Hägernäsviken även salthaltprofil, registrerades på plats. Yt- och bottenvattenprover togs med Ruttnerhämtare och analyserades med avseende på ph, konduktivitet, absorbans, ammoniumkväve, nitrit- och nitratkväve, totalkväve, fosfatfosfor och totalfosfor. Klorofyll a analyserades enbart på ytvattnet. Analyser utfördes av Erkenlaboratoriet som sedan 1992 är ett ackrediterat labo- Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken

6 ratorium. Vatten för analys av den totala halten organiskt kol (TOC) frystes och skickades till ALS i Täby, även det ett ackrediterat laboratorium. En kortfattad förklaring av de analyserade parametrarnas ges nedan: ph och konduktivitet ph-värdet är ett mått på vattnets innehåll av vätejoner och anger dess surhetsgrad. Vattnets konduktivitet, ledningsförmåga, är ett mått på den totala halten lösta joner, och kan t.ex. användas för att spåra föroreningskällor i vattendrag. Parametern ger även information om skiktningar och sötvattenspåverkan, i det här fallet främst vad gäller Hägernäsviken. För viken anges salinitet i promille. Syrgashalt Vattnets syrgashalt styrs främst av balansen mellan syreproducerande (fotosyntetiserande) och syreförbrukande processer (cellandning) i vattnet. TOC (totalt organiskt kol) Ett mått på mängden organiskt material, vilket vid nedbrytning är syretärande. Näringsämnen (fosfor/kväve) Ämnen som vanligtvis reglerar produktionen av fotosyntetiserande organismer, d.v.s. växtplankton, påväxtalger och vattenväxter. Klorofyll a Används som ett indirekt mått på planktonbiomassa. Klassificering av status, tillstånd & avvikelse I december 2007 fastställde Naturvårdsverket nya bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag samt kustvatten (Naturvårdsverket 2007). Bedömningen utförs genom klassificering av ekologisk status för ett antal kvalitetsfaktorer och fokuserar för sjöar på de biologiska parametrarna växtplankton, makrofyter, bottenfauna och fisk, samt för kustvatten på växtplankton, makroalger och bottenfauna. Ekologisk status fastställs genom jämförelser mellan uppmätta värden och referensvärden, vilka vanligen är objektspecifika och beräknade. De biologiska parametrar som ingår i det aktuella programmet är klorofyll a som utgör ett indirekt mått på växtplanktonbiomassa. En bedömning som utgår från vattenkemiska och -fysikaliska data kan enligt bedömningsgrunderna utföras med avseende på siktdjup, näringsämnen och syrgas, samt för sjöarna även för försurning. Beräknade referensvärden jämfördes med treårsmedelvärden ( ) för siktdjup, totalfosfor och klorofyll a. För syrgas användes lägsta registrerade halt under samma period. Referensvärden för sjöarna beräknades för siktdjup med ledning av absorbans (medelvärde av värden i ytvattnet) och referensvärden för klorofyll i klara sjöar och för totalfosfor baserat på absorbans, höjd över havet och medeldjup. Referensvärden för syrgas beräknades utifrån uppskattade mättnadskoncentrationer vid vårcirkulationens slut, medeltemperatur i hypolimnion, hypolimniontjocklek samt tid mellan skiktningens början och provtagning. Denna beräkning resulterade dock i orimligt låga värden. Detta beror på brister i bedömningsgrunderna vad gäller grunda sjöar utan stabila skiktningar (personlig kommunikation, Lars Sonesten, medförfattare till bakgrundsrapport för bedömningsgrunder för syrgas), och sjöarna klassificerades därför enbart baserat på lägsta registrerade värden under perioden Försurning klassificeras med hjälp av det så kallade MAGIC-biblioteket vilket kräver underlagsdata i form av bl.a. halter av sulfat, klorid, kalcium och magnesium. Eftersom denna typ av underlag saknas, kan ingen regelrätt försurningsklassificering utföras för sjöarna, men med ledning av sjöarnas höga ph-värden och goda buffertförmåga klassificerades de till hög status. Referensvärden för klorofyll a är inte objektspecifika och hämtades ur bedömningsgrunderna. För Hägernäsviken användes referensvärden för typområde 24, Stockholms inre Skärgård och Hallsfjärden. Bedömningar för klorofyll a baserades på treårsmedelvärden ( ) från ytskiktet, definierat som en Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken

7 halvmeters djup, i, och salthaltsrelaterade referensvärden. Bedömningarna ska för det aktuella typområdet baseras på data från ytskiktet, definierat som en halvmeters djup. Siktdjup baserades på treårsmedelvärden ( ) från och salthaltsrelaterade referensvärden. Näringsämnen klassificerades genom sammanvägning av ekologisk kvot beräknad för vintervärden för parametrarna totalfosfor (TP), totalkväve (TN) samt löst oorganiskt kväve (DIN) och fosfor (DIP) och sommarvärden för TP och TN. Sommarvärden baserades på medelvärden från för åren , och vintervärden på medelvärden för februari- motsvarande år. Klassificeringen ska enligt bedömningsgrunderna baseras på prover från den övre vattenmassan, men utfördes i detta fall på prover från ytskiktet (0,5 m), vilket möjligen kan medföra en sämre klassning än den verkliga. De olika parametrarnas ekologiska kvot beräknades med hjälp av en excelapplikation som tillhandahålls av Naturvårdsverket ( Syrebalans klassificerades under antagandet att Hägernäsviken återkommande drabbas av säsongsmässig syrgasbrist, så som indikeras av mätdata för , även om ingen sådan syrebrist har iakttagits de senaste tre åren ( ). Klassificeringen utfördes därefter baserat på lägsta registrerade halt under perioden Trendanalys För totalfosfor, totalkväve, siktdjup och klorofyll analyserades trender och signifikansnivån i utvecklingen över tiden med Pearson s korrelationskoefficient med tillhörande sannolikhetsvärde (p). Signifikansnivån redovisas med asterisk/-er (*p<0,05, **p<0,01, ***p<0,001). Vid analysen användes värden från perioden Resultat och diskussion Rönningesjön Rönningesjön är en naturligt näringsrik slättsjö. Sjöns yta är 0,62 km 2 och max- och medeldjupet uppgår till 4,7 m respektive 2,9 m. Den teoretiska omsättningstiden är ca 2 år. Avrinningsområdet omfattar 8,24 km 2 och domineras av onaturliga marktyper (åkermark, bebyggelse och hygge) som utgör nära 59 % av markanvändningen. I figur 2 visas en djupkarta över sjön. Siktdjup Siktdjupet uppmättes till 1,5 m i då sjön ovanligt nog inte var istäckt. I var siktdjupet endast 0,8 m i samband med algblomning. Minsta siktdjup var något mindre än 2007, och det största siktdjupet var ca en meter mindre än ph och konduktivitet ph-värdet varierade endast lite då sjön var mer eller mindre omblandad och växtplanktonblomningar förekom vid båda provtagningstillfällena. Konduktiviteten uppvisade liten variation och låg i kring 50 ms/m vid båda provtagningarna. Värdena är jämförbara med dem som uppmättes i Temperaturskiktning, syrgas och TOC Sjön var omblandad och syrgassituationen var god i hela vattenmassan vid båda provtagningstillfällena. Halten TOC var mellan 8-12 mg/l vilket är måttligt högt. Fosfor Totalfosforhalten i ytan var i 34 µg/l, och i 58 µg/l och således hög. Jämfört med 2007 var halten högre vid båda provtagningarna. Något förhöjda halter fosfatfosfor uppmättes vid ytan i. Möjligen kan ytvattnet ha påverkats av ytavrinning från närområdet i samband med de häftiga regn som förekom i början av. Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken

8 Figur 2. Djupkarta över Rönningesjön Kväve Totalkvävehalten uppmätte till ca 1300 µg/l vid vinterprovtagningen och ca 1100 µg/l vid sommarprovtagningen. Jämfört med 2007 var halterna högre under sommaren och lägre under vintern. Under vintern var mängden nitritnitratkväve hög, ca 400 µg/l, sannolikt ett resultat av tillförsel från tillrinningsområdet i samband med nederbörd. Under sommaren var halten nitritnitratkväve låg då upptaget av sjöns växtsamhällen var effektivt. Mängden ammoniumkväve var förhöjd vid båda provtagningstillfällena. Ammoniumkväve bildas vid nedbrytningsprocesser och tillförs sjön via dagvatten och mindre vattendrag, vid båda provtagningstillfällena var flödena i området höga. Växtplankton Mycket höga klorofyllhalter uppmättes såväl sommar som vinter. Högst var halterna under sommaren, 36 µg/ l, dubbelt så höga som sommaren Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken

9 Utveckling över tiden Miljötillståndets utveckling det senaste decenniet ( ) visas i figur 3. Under denna period tycks närings- och klorofyllhalten ha minskat samtidigt som siktdjupet ökat, även om det de senaste tre åren varit sämre siktdjup. Ingen trend är statistiskt säkerställd. Figur 3. Totalfosfor, totalkväve, siktdjup och klorofyll i i Rönningesjön Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken

10 Ullnasjön Ullnasjön är en naturligt näringsrik slättsjö. Sjöns yta är 2,96 km 2 och max- och medeldjupet uppgår till 4,7 m respektive 3,0 m. Den teoretiska omsättningstiden är 3 år och 4 er. Avrinningsområdet omfattar 16,7 km 2 och domineras av skog som utgör nära 59 % av markanvändningen. 13 % av marktyperna är onaturliga (åkermark, bebyggelse och hygge). I avrinningsområdets nordöstra del finns den mindre Långsjön. I figur 4 visas en djupkarta över sjön. Figur 4. Djupkarta över Ullnasjön. Siktdjup Siktdjupet uppmättes till 1,4 m i och 0,6 m i. Jämfört med 2007 var siktdjupet något sämre under vintern och likartat under sommaren. Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken

11 ph och konduktivitet ph varierade mellan ph 7,8 i till ph 8,0 i. ph var således högt även vid vinterprovtagningen tack vare att sjön saknade istäcke och vårblomningen av växtplankton redan startat. Jämfört med 2007 var ph högre vid provtagningen och lägre vid provtagningen. Konduktiviteten varierade mellan ms/m, högst var konduktiviteten vid provtagningen, skillnaden mellan yt- och bottenvatten var liten. Temperaturskiktning, syrgas och TOC Sjön var skiktad vid sommarprovtagningen och helt omblandad vid vinterprovtagningen då ett istäcke saknades tack vare den milda vintern. Syrgassituationen var god i hela vattenmassan vid båda provtagningstillfällena förutom i bottenvattnet vid provtagningen i då syrgashalten uppmättes till endast 0,5 mg/l. Jämfört med 2007 var syrgassituationen bättre under och sämre under. TOC uppmättes till 18 mg/l vid ytan i och till ca 12 mg/l vid övriga djup och provtagningstillfällen. Den höga halt som uppmättes i ytvattnet i beror troligen på att produktionen av växtplankton var hög i ytvattnet. Halterna var i övrigt jämförbara med dem Fosfor Totalfosforhalten varierade mellan µg/l, högst var halten i. Variationen mellan yt- och bottenvatten var liten. Jämfört med 2007 var halterna högre både vinter och sommar. Fosfatfosforhalten var låg och under detektionsgränsen (<5 µg/l) i medan det fanns mätbara mängder fosfatfosfor vid provtagningen i. Provtagningen föregicks av en mycket regning period då näringsrikt ytvatten transporterades till sjön via åar och bäckar. Kväve Totalkvävehalten varierade mellan µg/l, högst var halterna under sommaren. Variationen mellan ytoch bottenvatten var liten. Jämfört med 2007 var totalkvävehalten högre under sommaren och lägre under vintern. Mängden löst kväve varierade beroende av vattentemperatur, flöden från kringliggande marker och upptag/nedbrytning av växtplanktonbiomassan. Under domineras det lösta kvävet av nitratkväve då syrgashalten var god och upptaget från växtplanktonbiomassan låg. Under var temperaturen hög, flödet från kringliggande marker stort och nedbrytningsprocesserna av organiskt material i full gång. Under sådana förhållanden domineras det lösta kvävet av ammonium. Växtplankton Extremt höga klorofyllhalter, 48 µg/l, uppmättes i. Även vid provtagningen i uppmättes höga halter, 14 µg/l. Halterna var lägre jämfört med sommaren Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken

12 Utveckling över tiden Miljötillståndets utveckling det senaste decenniet ( ) visas i figur 5. Under denna period förefaller halterna av totalfosfor och klorofyll ha minskat medan variationen av totalkväve varit stor och siktdjupet varit oförändrat eller minskat något. Ingen trend är statistiskt säkerställd. Figur 5. Totalfosfor, totalkväve, siktdjup och klorofyll i i Ullnasjön. Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken

13 Hägernäsviken Är en vik i norra delen av Stora Värtan. I figur 6 visas en djupkarta över Stora Värtans västra och norra del där Hägernäsviken utgör en liten del. Observera att den tidigare provpunkten vid Bastuholmen ej längre är med i provtagningsprogrammet. Figur 6. Djupkarta över Hägernäsviken. Siktdjup Siktdjupet uppmättes till 3,3 m i och 2,8 m i. Jämfört med 2007 var siktdjupet större i, då ett istäcke saknades, och mindre i. I normala fall påverkas den istäckta Hägernäsviken i av flöden från Rönninge- och Ullnaån som lägger sig som ett lock ovanpå det tyngre brackvattnet och medför sämre siktdjup. I 2008 fanns ingen is och vattenmassan var helt omblandad. Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken

14 Salthalt I varierade saliniteten mellan 1,7 vid ytan till 2,4 vid botten, i var saliniteten ca 4,6 i hela vattenmassan. Troligen föregicks provtagningen i av en period med minskande vattenstånd i havet samtidigt som flödena från tillrinnande åar var stora. I var antagligen förhållandena de motsatta. Jämför med 2007 var utsötningen större i och likartad i. Syrgas Vid båda provtagningarna var vattenmassan omblandad och goda syrgasförhållanden rådde. Jämfört med 2007 var förhållandena bättre under framförallt sommaren. Fosfor Totalfosforhalten varierade mellan µg/l, de högsta halterna uppmättes vid bottnarna både vinter och sommar. Jämfört med 2007 var halterna lägre i och högre i. Fosfatfosforhalterna var låga med undantag för bottenvattnet i där en halt av 12 µg/l uppmättes, något som kan ha ett samband med en frigörelse av fosfor från Hägernäsvikens bottnar. Kväve Totalkvävehalten varierade mellan µg/l, högsta halterna uppmättes vid provtagningen i. Högst var halten i ytvattnet som påverkades av flöden från Rönninge- och Ullnabäcken. Detta visade sig också i att det lösta nitratkvävet var förhöjt under denna period. Normalt brukar det lösta kväve tas upp av växtplanktonbiomassan under sommaren men under 2008 fanns fortfarande både nitrat- och ammoniumkväve att tillgå i hela vattenmassan. Möjligen kan en kombination av det myckna regnande som föregick provtagningen och en vattenståndshöjning med näringsrikt ytvatten som strömmar in i Hägernäsviken vara förklaringen till de höjda halterna av löst kväve i vattnet. Klorofyll I uppmättes klorofyllhalten till 5 µg/l vilket är högre jämfört med Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken

15 Utveckling över tiden Miljötillståndets utveckling sedan 1998 visas i figur 7. Under denna period tycks variationen för de flesta parametrar varit stor. Möjligen kan en minskning av totalkväve och klorofyll skönjas medan variationen i totalfosforhalt och siktdjup varit stor. Ingen av trenderna är statistiskt säkerställd. De kraftiga variationer som ofta iakttas visar vilket föränderligt system Hägernäsviken är. Variationerna speglar påverkan av utanförliggande fjärdar och sötvattentillflöden till viken. Figur 7. Totalfosfor, totalkväve, siktdjup och klorofyll i i Hägernäsviken. Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken

16 Bedömning av miljötillstånd En sammanställning av statusklassificeringar enligt Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder för sjöarna och Hägernäsviken visas i tabell 1. Tabell 1. Ekologisk status i Rönningesjön, Ullnasjön och Hägernäsviken bedömt genom klassificering enligt Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder (2007). Bedömningen avser perioden siktdjup näringsämnen klorofyll Syrgas försurning Rönningesjön Ullnasjön Hägernäsviken uppnår ej god uppnår ej god Ekologisk status hög god måttlig otillfredsställande dålig Sjöar Näringsämnen En utveckling mot ett näringsrikare tillstånd (eutrofiering) skapas av ökad tillförsel och tillgänglighet till växtnäringsämnen i sjöar och vattendrag. Eutrofieringen leder till ökad produktion och biomassa av växter och djur, ökad vattengrumling, ökad syrgasförbrukning vid nerbrytning av organiskt material samt ändrad artsammansättning hos växt- och djursamhällen. De näringsämnen som reglerar primärproduktionen i sötvatten är i de flesta fall fosfor (P) och mindre ofta kväve (N). En bedömning av ekologisk status, baserad på totalfosfor, enligt Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder visar på måttlig status för Rönningesjön och otillfredsställande status för Ullnasjön. Jämfört med situationen 2007 är detta en förbättring från otillfredsställande respektive dålig status. De båda naturligt näringsrika sjöarna var dock fortfarande antropogent påverkade. Växtplankton Växtplankton har stor betydelse i en sjös näringsväv som producenter av organiskt material, syreproducenter, som föda för betare och genom utsöndring av löst organiskt material som näringsresurs för mikroorganismer. Alger svarar snabbt på förändringar i vattenkvalitet, i sjöar vanligen främst på fosfor eller förhållandet mellan fosfor och kväve. Förändrad näringsstatus kan redan efter någon vecka ses som förändringar i artsammansättning och total förekomst. Enligt Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder uppnår varken Rönningesjön eller Ullnasjön god status vad gäller klorofyll. Skall status för växtplankton bedömas måste en fullständig växtplanktonanalys utföras. Vid bedömningen 2007 användes växtplanktonanalys från åren , sjöarna bedömdes då till otillfredsställande status. Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken

17 Syretillstånd Vattnets syretillstånd är av vital betydelse för mikrobiella och kemiska processer i ekosystemet liksom för den biologiska strukturen. Syretillståndet varierar främst beroende på produktionsförhållandena och den organiska belastningen men beror också av vindpåverkan och temperaturen vilken påverkar syrets löslighet. I skiktade sjöars bottenvatten är syresituationen sämst i slutet av stagnationsperioderna sommar och vinter, då för många organismer kritiska förhållanden kan förekomma. I samband med algblomning kan betydande dygnsvariationer förekomma. Någon bedömning enligt Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder kunde inte utföras (se avsnittet Metodik ), men baserat på de lägsta registrerade värden under perioden klassificerades sjöarna till dålig status. Resultaten var oförändrade jämfört med Surhet/försurning Vattnets surhet har stor betydelse för vattenlevande organismer genom att påverka balansen mellan deras inre och yttre miljö och därigenom viktiga omsättningsprocesser. Surheten har även betydelse ur ekotoxikologiska aspekter eftersom den reglerar i vilken kemisk form exempelvis metaller uppträder. Vattnets buffertkapacitet, det vill säga förmåga att neutralisera vätejoner, bestäms främst av vätekarbonathalten. Surheten och buffertkapaciteten påverkas bland annat av berggrundens sammansättning och tillrinningsområdets jordarter. Ingen regelrätt bedömning av försurning kunde utföras enligt de nya bedömningsgrunderna då underlagsdata saknades. Med ledning av sjöarnas höga ph-värden och goda buffertförmåga klassificerades de ändå till hög status. Inga förändringar noterades i klassning jämfört med Hägernäsviken Klassificering av ekologisk status enligt Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder visas för Hägernäsviken i tabell 2. En bedömning av ekologisk status enligt Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder visar på dålig status för totalfosfor, totalkväve och DIN (löst kväve). Fosfatfosforhalten klassades dock till god status. Under sommaren var påverkan mindre, och totalfosfor klassades till otillfredsställande och totalkväve till måttlig status. En sammanvägning av samtliga parametrar och de båda perioderna visar på otillfredsställande status. Siktdjup klassificerades till otillfredsställande och klorofyll klassades till måttlig status samt syrgas till god. Jämfört med 2007 var skillnaderna små. Variabel Period Status Totalfosfor Totalkväve DIN Fosfatfosfor/DIP Totalfosfor Totalkväve Siktdjup Klorofyll Syrgas vinter sommar Tabell 2. Klassificering av ekologisk status enligt Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder (2007) för Hägernäsviken Klassificeringarna baseras på medelvärden för perioden , undantaget syrgas som baseras på lägsta årsminimivärde under samma period. Ekologisk status hög god måttlig otillfredsställande dålig Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken

18 Referenser Gustafsson, A. & U. Lindqvist Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken Naturvatten Rapport 2008:13. Naturvårdsverket Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4. Utgåva 1. Bilaga 1. Vattenkemiskaanalyser 2008 Siktdjup (m) 3,3 1,5 1,4 2,8 0,8 0,6 ph 3,3 1,5 1,4 2,8 0,8 0,6 Konduktivitet (ms/m) ,1 49,1 32,3 32, ,8 50,5 36,1 36,0 Absorbans (420 nm 5 cm) 0,048 0,035 0,048 0,046 0,059 0,061 0,038 0,045 0,040 0,060 0,059 0,064 Fosfatfosfor (µg/l) ,1 0,1 0, Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken

19 Totalfosfor (µg/l) Nitritnitratkväve (µg/l) Ammoniumkväve (µg/l) Totalkväve (µg/l) Klorofyll (µg/l) 14,4 13,7 5,0 36,5 48,6 TOC (mg/l) 8,2 6 8,4 11,4 17,9 12,9 7,8 7,4 11,7 12,2 12,0 11,5 Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Författare: Mia Arvidsson 2015-01-12 Rapport 2015:2 Naturvatten

Läs mer

Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2010. Jämförelser mellan åren 1973-2010

Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2010. Jämförelser mellan åren 1973-2010 Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 ämförelser mellan åren 973-2 Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 Författare: Ulf Lindqvist färdig 2--5 Rapport 2: Naturvatten

Läs mer

Ullnasjön, Rönningesjön, Käringsjön och Hägernäsviken Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar

Ullnasjön, Rönningesjön, Käringsjön och Hägernäsviken Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön, Käringsjön och Hägernäsviken 2013 Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön, Käringsjön och Hägernäsviken 2013 Författare: Anna Gustafsson 2014-01-20,

Läs mer

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun. RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas

Läs mer

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2012

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2012 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 0 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 0 Författare: Ulf Lindqvist lördag februari 03 Rapport 03:9 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 40

Läs mer

Sjöarna i Oxundaåns avrinningsområde

Sjöarna i Oxundaåns avrinningsområde Sjöarna i Oxundaåns avrinningsområde 26-28 Rapport 28:5 Naturvatten i Roslagen A Norr Malma 421 761 73 Norrtälje Sjöarna i Oxundaåns avrinningsområde - 26-28 1 Sjöarna i Oxundaåns avrinningsområde - 26-28

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring i föreskrifter och allmänna råd (NFS 2008:1) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten

Läs mer

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...

Läs mer

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015 Författare: Ulf Lindqvist torsdag 28 januari 2016 Rapport 2016:8 Naturvatten i Roslagen AB

Läs mer

Miljötillståndet i Långsjön före och efter aluminiumbehandling 2016

Miljötillståndet i Långsjön före och efter aluminiumbehandling 2016 Miljötillståndet i Långsjön före och efter aluminiumbehandling 2016 Miljötillståndet i Långsjön före och efter aluminiumbehandling 2016 Författare: Ulf Lindqvist måndag 13 februari 2017 Rapport 2017:5

Läs mer

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se

Läs mer

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2013

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2013 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2013 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2013 Författare: Ulf Lindqvist onsdag 11 december 2013 Rapport 2013:28 Naturvatten i Roslagen AB

Läs mer

Sjöarna i Oxundaåns avrinningsområde

Sjöarna i Oxundaåns avrinningsområde Sjöarna i Oxundaåns avrinningsområde 2003-2005 Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:27 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Sammanfattning... 4 Inledning... 7 Metodik... 7 Provtagning och analyser...7 Bedömning

Läs mer

Mätningarna från förrförra sommaren, 2015, visade

Mätningarna från förrförra sommaren, 2015, visade Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Det var ett ovanligt år i Svealands stora skärgård. Ett inflöde

Läs mer

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången Vattenprover Innehåll: Inledning Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången Förklaring -värde Alkalinitet (mekv/l) Fosfor (µg/l) Kväve halt () Inledning Vattenproverna

Läs mer

MOTALA STRÖM 2004 ALcontrol Bilaga 1 BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa

MOTALA STRÖM 2004 ALcontrol Bilaga 1 BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa BILAGA 1 Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa 101 Olika variablers innebörd Från och med undersökningsåret 1999 tilllämpas Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder

Läs mer

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS

Läs mer

Vattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken 2004-2005. Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje

Vattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken 2004-2005. Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Vattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken 2004-2005 Ulf Lindqvist Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Provpunkt 2 dammen (sediment) Provpunkt 1 Figur 1. Provtagningspunkter

Läs mer

BILAGA 2 Vattenkemi: Metodik och analysparametrarnas innebörd

BILAGA 2 Vattenkemi: Metodik och analysparametrarnas innebörd BILAGA 2 Vattenkemi: Metodik och analysparametrarnas innebörd 51 Metodik vattenkemi Lufttemperatur och nederbörd Data över lufttemperatur i form av månadsmedelvärden samt månadsnederbörd för år 2014 har

Läs mer

Tillståndet i kustvattnet

Tillståndet i kustvattnet Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502) GULLSPÅNGSÄLVEN 28-212 Skillerälven uppströms Filipstad (station 352) Innehåll Avrinningsområde/utsläpp Väderförhållanden Vattenföring Surhetstillstånd Metaller Organiskt material Siktdjup och klorofyll

Läs mer

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014 Författare: Ulf Lindqvist onsdag 24 juni 2015 Rapport 2015:15 Naturvatten i Roslagen AB Norr

Läs mer

Hur mår Lejondalssjön? Miljösituation och möjliga åtgärder

Hur mår Lejondalssjön? Miljösituation och möjliga åtgärder Hur mår Lejondalssjön? Miljösituation och möjliga åtgärder Innehåll Bakgrund Vattendirektivet - mål Ekologisk status Hur funkar sjön? Fosforpåverkan - möjliga åtgärder Fiskbeståndet Kräftor Lejondalsbäcken

Läs mer

Långtidsserier på Husö biologiska station

Långtidsserier på Husö biologiska station Långtidsserier på Husö biologiska station Åland runt-provtagning har utförts av Ålands landskapsregering sedan 1998 (50-100-tal stationer runt Åland). Dessutom utför Husö biologiska station ett eget provtagningsprogram

Läs mer

Vellingebäckarna 2006

Vellingebäckarna 2006 Vellingebäckarna 2006 Miljö- och Byggnadsnämnden 2007 Vellingebäckarna 2006 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning och provtagning... 3 2.1 Beskrivning... 3 2.2

Läs mer

Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)

Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet) Innehåll Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)... 2 Vattenanalyser FIAstar 5000 system (mätområde/mätosäkerhet)... 3 Vattenanalyser SEAL (mätområde/mätosäkerhet)... 4 Sedimentkemiska analyser

Läs mer

Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden

Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden Författare: Ulf Lindqvist tisdag 13 augusti 2013 Rapport 2013:30 Naturvatten i Roslagen

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning

Läs mer

Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 2006

Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 2006 Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 26 Systemekologiska institutionen Stockholms universitet Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 26 Jakob Walve och Ulf Larsson Systemekologiska

Läs mer

LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND

LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLL FÖR KUSTOMRÅDET UTANFÖR SÖDERHAMN OCH LJUSNE 213 Söderhamn 214-3-25 Med vänlig hälsning Ljusnan-Voxnans Vattenvårdsförbund Daniel Rickström Postadress

Läs mer

Provtagningar i Igelbäcken 2006

Provtagningar i Igelbäcken 2006 Provtagningar i Igelbäcken 6 Christer Lännergren/LU Stockholm Vatten Telefon 8 5 5 christer.lannergren@stockholmvatten.se 7-5-7 Provtagningar i Igelbäcken 6 Igelbäcken rinner från Säbysjön till Edsviken.

Läs mer

Sjöundersökning i Upplands-Bro kommun Lejondalssjön, Örnässjön, Lillsjön och Lillån

Sjöundersökning i Upplands-Bro kommun Lejondalssjön, Örnässjön, Lillsjön och Lillån Sjöundersökning i Upplands-Bro kommun 2015 Lejondalssjön, Örnässjön, Lillsjön och Lillån Sjöundersökning i Upplands-Bro kommun 2015 Lejondalssjön, Örnässjön, Lillsjön och Lillån Författare: Mia Arvidsson

Läs mer

Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön

Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön Lars Andersson & Martin Hansson, SMHI Under -talet har det ofta rapporterats om att rekordstora delar av Egentliga Östersjöns djupområden är helt syrefria

Läs mer

Salems kommun 2014-01-31

Salems kommun 2014-01-31 Undersökningar som utförs i Uttran, Flaten och Flatenån Salems kommun 2014-01-31 Innehåll Uttran och Flaten... 2 Provtagningar har utförts sen 1997... 2 UTTRAN... 3 FLATEN... 3 FLATENÅN... 3 EU:s ramdirektiv...

Läs mer

Vellingebäckarna 2009

Vellingebäckarna 2009 Vellingebäckarna 2009 Miljö- och Byggnadsnämnden 2010 Vellingebäckarna 2009 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 3 3. Beskrivning och provtagning... 3

Läs mer

Bottenfaunaundersökning i Edsviken 2010

Bottenfaunaundersökning i Edsviken 2010 Bottenfaunaundersökning i Edsviken 21 Bottenfaunaundersökning i Edsviken 21 Författare: Ulf Lindqvist 21-6-1 Rapport 21:13 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 421 761 73 Norrtälje 176 22 9 65 Recipientundersökningar

Läs mer

Undersökningar i Bällstaån 2004 1

Undersökningar i Bällstaån 2004 1 Undersökningar i Bällstaån 24 1 2 Undersökningar i Bällstaån 24 Undersökningar i Bällstaån 24 1 Christer Lännergren/VV 27/4 Stockholm Vatten 16 26 Stockholm Telefon 8 5221 2454 christer.lannergren@stockholmvatten.se

Läs mer

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 211 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roland Thulin Tel: 36-1 5 E-post: roland.thulin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan Statusklassning och vattendirektivet i Viskan EU s ramdirektiv för vatten och svensk vattenförvaltning VARFÖR EN NY VATTENFÖRVALTNING? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas,

Läs mer

Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011

Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011 Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Författare: Ulf Lindqvist tisdag

Läs mer

ÅRSRAPPORT SRK NEDRE ÅNGERMANÄLVEN

ÅRSRAPPORT SRK NEDRE ÅNGERMANÄLVEN 16540204 SWECO ENVIRONMENT AB PER HOLMLUND HANNAH STYF Sammanfattning Syftet med rapporten är att presentera resultat från årets samordnade recipientkontroll i nedre Ångermanälven. Under 2016 har vattenprovtagningar

Läs mer

Fiskevattnet för Bunns FVOF - sjöbeskrivning

Fiskevattnet för Bunns FVOF - sjöbeskrivning FISKEVATTNET Fiskevattnet för Bunns FVOF - sjöbeskrivning Allmän sjöbeskrivning Sjö- och avrinningsdata Bunn tillhör Röttleåns vattensystem och är belägen ca 4 km sydost om Gränna. Större delen av sjön

Läs mer

Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013

Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013 Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013 1. Allmänt om klassificeringen Klassificeringen baseras

Läs mer

Umeå kommuns kust. En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status

Umeå kommuns kust. En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status Sammanfattning Umeå kommun har undersökt ekologisk status för 23 kuststationer. Endast en fjärd, Täftefjärden, klarar vattendirektivets

Läs mer

Norrviken och Väsjön. Fosfor i vatten och sediment

Norrviken och Väsjön. Fosfor i vatten och sediment Norrviken och Väsjön Fosfor i vatten och sediment 2 1 Förord Norrviken och Väsjön är viktiga som rekreationssjöar. Norrviken är övergödd och har haft algblomningar under många år. Åtgärder för att förbättra

Läs mer

Metod för bedömning av recipienter och dess påverkan av dagvatten

Metod för bedömning av recipienter och dess påverkan av dagvatten Metod för bedömning av recipienter och dess påverkan av dagvatten Elisabeth Lundkvist i samarbete med WRS Uppsala På uppdrag av Stockholms Stad och Stockholm Vatten AB Exploatering Samhällsbyggnad Naturvård

Läs mer

Vallentunasjön. Fosfor i vatten- och sediment

Vallentunasjön. Fosfor i vatten- och sediment Vallentunasjön Fosfor i vatten- och sediment Vattenresurs 2 3 1 Förord Vallentunasjön är viktig som rekreationssjö. Sjön har också ett rikt fågelliv. Sjön är övergödd och har haft algblomningar under många

Läs mer

Oxundaåns vattenkvalitet

Oxundaåns vattenkvalitet Fakta 2013:3 Oxundaåns vattenkvalitet 1991-2012 Publiceringsdatum 2013-04-30 Länsstyrelsen och Oxunda vattensamverkan har under lång tid bedrivit vattenkemisk provtagning i Oxundaåns mynning. Resultaten

Läs mer

Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund

Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012 Arbogaåns Vattenförbund December 2009 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar... 4 Vattenkemi metaller... 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller

Läs mer

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Renate Foks 12 nov 2013 Hagbyån och Halltorpsån Utdrag från VISS, 12 nov 2013 Hagbyån Hagbyån Hagbyån Halltorpsån Halltorpsån gul = måttlig ekologisk status, grön=

Läs mer

Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet

Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar Thomas Nydén Emåförbundet Vi berörs alla av vatten och god vattenkvalitet! Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning Administration

Läs mer

Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån

Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån Vattenföring Vattenföringen vid provtagningstillfällena har beräknats genom att tvärsnittsarean och flödeshastigheten bestämts

Läs mer

Vattenkvalitativa undersökningar

Vattenkvalitativa undersökningar RECIPIENTKONTROLL FÖR KUSTOMRÅDET UTANFÖR SÖDERHAMN OCH LJUSNE 215 Vattenkvalitativa undersökningar Daniel Rickström 216-3-8 Ljusnan-Voxnans Vattenvårdsförbund Recipientkontroll för kustområdet utanför

Läs mer

Edsviken. Fosfor i vatten och sediment

Edsviken. Fosfor i vatten och sediment Edsviken Fosfor i vatten och sediment 2 1 Förord Edsviken är en viktig rekreationssjö. Sjön är övergödd och har haft algblomningar under många år. Åtgärder för att förbättra sjön har diskuterats många

Läs mer

SUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP

SUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP SUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP MILJÖVETENSKAP LUNDS UNIVERSITET WWW.CEC.LU.SE WWW.LU.SE Lunds universitet Miljövetenskaplig utbildning Centrum för miljö- och

Läs mer

VELLINGEBÄCKARNA 2004

VELLINGEBÄCKARNA 2004 Vellingebäckarna 2004 1 VELLINGEBÄCKARNA 2004 Vattenundersökningar i Vellingebäckarna 2004 Christel Strömsholm Trulsson Biolog Juni 2005 På uppdrag av Miljö- och byggnadsnämnden Vellinge kommun C. Strömsholm

Läs mer

Formas, Box 1206, 111 82 Stockholm (www.formas.se)

Formas, Box 1206, 111 82 Stockholm (www.formas.se) Forskningsrådet Formas är en statlig myndighet som stödjer grundforskning och behovsstyrd forskning med höga krav på vetenskaplig kvalitet och relevans för berörda samhällssektorer. Det övergripande syftet

Läs mer

Acceptabel belastning

Acceptabel belastning 1 Acceptabel belastning 1. Inledning Denna PM redogör för acceptabel belastning och önskade skyddsnivåer på vattenrecipienter inom och nedströms Löt avfallsanläggning. Rapporten ingår som en del av den

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

Kan Ivösjöns växtplanktonsamhälle visa på förändringar i vattenkvalitet?

Kan Ivösjöns växtplanktonsamhälle visa på förändringar i vattenkvalitet? Kan Ivösjöns växtplanktonsamhälle visa på förändringar i vattenkvalitet? 2016-03-01 Susanne Gustafsson på uppdrag av Ivösjökommittén Kan Ivösjöns växtplanktonsamhälle visa på förändringar i vattenkvalitet?

Läs mer

Erfarenheter från statusklassning i Sverige

Erfarenheter från statusklassning i Sverige Erfarenheter från statusklassning i Sverige Gunilla Lindgren Samordnare av vattenförvaltningen Länsstyrelsen i Uppsala län +46 18 19 50 15 Gunilla.lindgren@c.lst.se Statusklassning i praktiken En guidad

Läs mer

Provfiske i Järlasjön 2008

Provfiske i Järlasjön 2008 Provfiske i ärlasjön 2008 Rapport 2008:20 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Provfiske i ärlasjön 2008 1 Provfiske i ärlasjön 2008 Författare: Ulf Lindqvist 2008-10-14 Rapport 2008:20

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I KYRKVIKEN 2008-2010 Etapp 1

UNDERSÖKNINGAR I KYRKVIKEN 2008-2010 Etapp 1 UNDERSÖKNINGAR I KYRKVIKEN 2008-2010 Etapp 1 Arvika kommun, Teknisk försörjning Innehåll SAMMANFATTNING... 1 RESULTAT... 5 Vattenkemi... 5 Skiktningar & salthalter (Avloppsvattnets utspädning och spridning)...

Läs mer

VATTENRÅDET Vänerns sydöstra tillflöden. Sammanställning och utvärdering av analysresultat på fyra provpunkter

VATTENRÅDET Vänerns sydöstra tillflöden. Sammanställning och utvärdering av analysresultat på fyra provpunkter VATTENRÅDET Vänerns sydöstra tillflöden Sammanställning och utvärdering av analysresultat på fyra provpunkter MAN0036 2013 Beställare: Rapportdatum: 2013-11-30 Rapporten citeras: Projektledare: Rapportförfattare:

Läs mer

Tel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 073-633 83 60 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se

Tel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 073-633 83 60 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 213 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roger Rohdin Tel: 36-1 5 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Vattenkvalitativa undersökningar

Vattenkvalitativa undersökningar RECIPIENTKONTROLL FÖR KUSTOMRÅDET UTANFÖR SÖDERHAMN OCH LJUSNE 216 Vattenkvalitativa undersökningar Daniel Rickström 217-3-3 Ljusnan-Voxnans Vattenvårdsförbund Recipientkontroll för kustområdet utanför

Läs mer

Gästriklands vattenvårdsförening Årsrapport 2015

Gästriklands vattenvårdsförening Årsrapport 2015 Gästriklands vattenvårdsförening Årsrapport 2015 Rapport 2016-06-10 Pelagia Miljökonsult AB Eurofins Environment Sweden AB Pelagia Miljökonsult AB Adress: Strömpilsplatsen 12, Sjöbod 2 907 43 Umeå Sweden.

Läs mer

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018

Läs mer

Umeå kommuns kust. En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status

Umeå kommuns kust. En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status Umeå kommuns kust En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status Sammanfattning Umeå kommun har undersökt ekologisk status för 23 kuststationer. Endast en fjärd, Täftefjärden, klarar

Läs mer

Vattenkvalitet, sediment och växtplankton i Vällingen. Resultat från Telge Återvinnings provtagningar 2008-2014

Vattenkvalitet, sediment och växtplankton i Vällingen. Resultat från Telge Återvinnings provtagningar 2008-2014 Vattenkvalitet, sediment och växtplankton i Vällingen Resultat från Telge Återvinnings provtagningar 2008-2014 Friman Ekologikonsult AB Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 4 3. Generellt om

Läs mer

HALTER AV FOSFOR- (TOT-P) OCH KVÄVEFÖRENINGAR (TOT-N) I ÖSBYFÄRDEN, ARNÖFJÄRDEN, MARUMSVIKEN, RAMSMORAVIKEN, OCH RUNT LJUSTERÖ.

HALTER AV FOSFOR- (TOT-P) OCH KVÄVEFÖRENINGAR (TOT-N) I ÖSBYFÄRDEN, ARNÖFJÄRDEN, MARUMSVIKEN, RAMSMORAVIKEN, OCH RUNT LJUSTERÖ. HALTER AV FOSFOR- (TOT-P) OCH KVÄVEFÖRENINGAR (TOT-N) I ÖSBYFÄRDEN, ARNÖFJÄRDEN, MARUMSVIKEN, RAMSMORAVIKEN, OCH RUNT LJUSTERÖ. RESULTAT AV MÄTNINGAR JULI 2007: De inre vikarna på Ljusterö är mer näringsrika

Läs mer

Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat. Anna Dimming Vattenvårdsenheten

Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat. Anna Dimming Vattenvårdsenheten Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat Anna Dimming Vattenvårdsenheten anna.dimming@lansstyrelsen.se Översikt kustvattenförekomster i Västra Götalands län 88 kustvattenförekomster

Läs mer

Vattendragskontroll 2010-2012

Vattendragskontroll 2010-2012 Vattendragskontroll 21- Ystads kommun Uppdragsgivare: Kontaktperson: Utförare: Projektledare: Kontaktperson: Ystads kommun Åsa Cornander Ystads kommun, Ledning och Utveckling Tobaksgatan 11 vån 2, 271

Läs mer

PM- Vattenanalyser. Analysresultat, Sörfjärdens ytvatten

PM- Vattenanalyser. Analysresultat, Sörfjärdens ytvatten Uppdragsnr: 10137017-Sörfjärden VA utredning 1 (5) PM- Vattenanalyser Följande PM är en bedömning av analysresultaten från vattenprovtagning vid Sörfjärden 2010-07-12 och 2010-08-11. De numeriska analysresultaten

Läs mer

Mälarens grumlighet och vattenfärg

Mälarens grumlighet och vattenfärg Mälarens Vattenvårdsförbund Mälarens grumlighet och vattenfärg effekter av det extremt nederbördsrika året 2 Av Mats Wallin och Gesa Weyhenmeyer Institutionen för miljöanalys, SLU September 21 Box 75 75

Läs mer

Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde

Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde - Översikt av väsentliga frågor - Ekologisk status i Bottenvikens vattendistrikt Sammanvägd bedömning av Näringsbelastning Försurning

Läs mer

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren Statusklassning Bohuskusten Anna Dimming Ragnar Lagergren Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

Läs mer

Undersökningar i Östra Mälaren till och med 2009

Undersökningar i Östra Mälaren till och med 2009 Undersökningar i Östra Mälaren till och med 9 1 1--3 Dnr 1SV711 Undersökningar i Östra Mälaren till och med 9 Christer Lännergren / LU Undersökningar i Östra Mälaren till och med 9 Undersökningar i Östra

Läs mer

NÖ Hälsinglands Vattenvårdsförening Årsrapport recipientkontroll

NÖ Hälsinglands Vattenvårdsförening Årsrapport recipientkontroll NÖ Hälsinglands Vattenvårdsförening Årsrapport recipientkontroll 21 211-4-6 Eurofins Environment AB, Box 95, 531 19 Lidköping Pelagia Miljökonsult AB, Sjöbod 2, Strömpilsplatsen 12, 97 43 Umeå RAPPORT

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-09-07 Dnr: S/Gbg-2015-121 Rapport från s utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2015-08-31-2015-09-07

Läs mer

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014 Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014 2015-04-27 2 (17) Sammanfattning Provtagning av Vellinge kommuns större vattendrag påbörjades 1988 och sker varannan månad i Gessiebäcken, Bernstorpsbäcken,

Läs mer

Modellering av status och åtgärder i sjöar

Modellering av status och åtgärder i sjöar Modellering av status och åtgärder i sjöar Utmaningar och nytta av hydrodynamisk biokemisk modellering av Växjösjöarna Lars-Göran Gustafsson Modellens roll Byggstenar och modelleringssteg Resultat, utmaningar

Läs mer

Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön?

Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön? Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön? Svaret måste skilja på havsområden och på kust och öppet hav! Ragnar Elmgren och Ulf Larsson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet

Läs mer

Recipientkontroll Veolia Vatten AB Norrtälje kommun Kustområden, sjöar och vattendrag

Recipientkontroll Veolia Vatten AB Norrtälje kommun Kustområden, sjöar och vattendrag Recipientkontroll Veolia Vatten AB Norrtälje kommun 2012 Kustområden, sjöar och vattendrag Recipientkontroll Veolia Vatten AB Norrtälje kommun 2012 Kustområden, sjöar och vattendrag Författare: Mia Arvidsson

Läs mer

Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012

Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012 Fakta 2013:9 Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012 Publiceringsdatum 2013-11-30 Sedan 1998 har Länsstyrelsen och Tyresåns Vattenvårdsförbund bedrivit vattenkemisk provtagning i Tyresåns mynning. Resultaten

Läs mer

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2013

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2013 Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2013 2014-05-08 2 (17) Sammanfattning Provtagning av Vellinge kommuns större vattendrag påbörjades 1988 och sker varannan månad i Gessiebäcken, Bernstorpsbäcken,

Läs mer

Även andra faktorer än phvariationerna skulle dock kunna spela in och påverka överlevnaden av öringungar negativt.

Även andra faktorer än phvariationerna skulle dock kunna spela in och påverka överlevnaden av öringungar negativt. Hushållningssällskapet - Alcontrol Bakgrund till undersökningsprogram öring Ålanda ström Mjörns FVOf har tillsammans med Hushållningssällskapet och Alingsås sportfiskeförening under flera år bedrivit ett

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 ÖVF RAPPORT 2005:3 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 SAMMANFATTNING Författare: Bo Leander, SWECO SWECO VIAK 2005-07-28 ÖVF 1240327 ISSN 1102-1454 Rapport 2005:3 Öresunds Vattenvårdsförbund www.oresunds-vvf.se

Läs mer

Ackrediteringens omfattning

Ackrediteringens omfattning Kemisk analys Alkalinitet Methods of Seawater Analysis, Grasshoff et al, 3:e upplagan, 1999, Potentiometri 1:3 1,0 2,5 mmol/l Ammonium som kväve ALPKEM O I, IV, # 319526, Fosfat som fosfor ALPKEM O I,

Läs mer

Referenser Bilaga 1: Analysvärden Samtliga grunddata i tabellform... 14

Referenser Bilaga 1: Analysvärden Samtliga grunddata i tabellform... 14 Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Områdesbeskrivning... 2 Provtagningspunkter... 3 Diket Dyån, Spångbro... 3 Torp-Gorran... 3 Fullbro... 3 Källsta... 3 Fituna... 3 Analyser... 3 Vattenkvalitet... 4 ph...

Läs mer

NÖ Hälsinglands Vattenvårdsförening recipientkontroll 2011

NÖ Hälsinglands Vattenvårdsförening recipientkontroll 2011 NÖ Hälsinglands Vattenvårdsförening recipientkontroll 211 Rapport 211-6-27 Eurofins Environment AB, Box 95, 531 19 Lidköping Pelagia Miljökonsult AB, Sjöbod 2, Strömpilsplatsen 12, 97 43 Umeå Författare:

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2012. Hydrografi

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2012. Hydrografi Nr. 2013-17 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2012 Hydrografi Författare: Johan Kronsell, SMHI Provtagare: Fredrik Albertsson, SMHI Daniel Bergman-Sjöstrand, SMHI Christer Gustavfsson, SMHI SMHI 2013-04-08 ÖVF

Läs mer

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30 Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 21-12-3 Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se

Läs mer

Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling

Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling Anders Stigebrandt & Bo Gustafsson Oceanografiska avdelningen Inst. för geovetenskaper Göteborgs universitet Östersjöns miljötillstånd Winter

Läs mer

Vad påverkar god vattenstatus?

Vad påverkar god vattenstatus? Vad påverkar god vattenstatus? Ernst Witter & Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredragets innehåll 1. Vad innebär God ekologisk status för ytvatten 2. Hur har bedömningen av Ekologisk status

Läs mer

Vellingebäckarna 2011

Vellingebäckarna 2011 Vellingebäckarna 2011 Miljö- och Byggnadsnämnden 2012 Vellingebäckarna 2011 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Beskrivning och provtagning... 3 Beskrivning... 3 Provtagning och analys...

Läs mer

YOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2011 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2010

YOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2011 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2010 YOLDIA - RAPPORT Recipientkontroll 2011 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2010 Huddinge 2012-04-12 Roger Huononen Yoldia Environmental Consulting AB Telefon:

Läs mer

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället Sötvattenslaboratoriets nätprovfiske i Sjöuppgifter Koordinater (X / Y): 7677 / 896 Höjd över havet (m): Län: Västerbotten () Sjöyta (ha): 7 Kommun: Lycksele och Vilhelmina Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI):

Läs mer

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda ) Rydjan St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Lejondalssjön Upplands-Bro kommun Kalmarviken Björkfjärden Namn Rydjan EU_CD (VISS) NW661098-159871 SjöID 661122-159863

Läs mer