Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken

Transkript

1 Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken 2008 Rapport 2009:4 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma Norrtälje Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken

2 Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken Författare: Ulf Lindqvist Rapport 2009:4 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma Norrtälje Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken

3 Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Metodik... 5 Provtagning... 5 Klassificering av status, tillstånd & avvikelse... 6 Trendanalys... 7 Resultat och diskussion... 7 Rönningesjön... 7 Ullnasjön Hägernäsviken Bedömning av miljötillstånd Sjöar Hägernäsviken Referenser Bilaga 1. Vattenkemiskaanalyser Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken

4 Sammanfattning Denna rapport redovisar resultat av 2008 års vattenkemiska och fysikaliska undersökningar av Rönningesjön, Ullnasjön och Hägernäsviken. I Rönningesjön varierade siktdjupet mellan 0,8-1,5m, ph och konduktivitet varierade endast lite. Sjön var omblandad och syrgassituationen var god i hela vattenmassan vid båda provtagningstillfällena. Totalfosforhalten var hög och något förhöjda halter fosfatfosfor uppmättes vid ytan i. Under vintern var mängden nitritnitratkväve hög och mycket höga klorofyllhalter uppmättes såväl sommar som vinter. Under perioden tycks närings- och klorofyllhalten ha minskat samtidigt som siktdjupet ökat. I Ullnasjön varierade siktdjupet mellan 0,6-1,4 m. ph varierade mellan ph 7,8 under till ph 8,0 i och konduktiviteten var högst vid provtagningen. Sjön var skiktad vid sommarprovtagningen och helt omblandad vid vinterprovtagningen då ett istäcke saknades tack vare den milda vintern. Syrgassituationen var mestadels god i hela vattenmassan. Totalfosforhalten vari högst i. Mängden löst kväve varierade beroende av vattentemperatur, flöden från kringliggande marker och upptag/nedbrytning av växtplanktonbiomassan. Extremt höga klorofyllhalter uppmättes i. Under perioden förefaller halterna av totalfosfor och klorofyll ha minskat medan variationen av totalkväve varit stor och siktdjupet varit oförändrat eller minskat något. I Hägernäsviken varierade siktdjupet mellan 2,8-3,3 m. Saliniteten var lägst vid provtagningen, goda syrgasförhållanden rådde vid båda provtagningarna. De högsta totalfosforhalterna uppmättes vid bottnarna både vinter och sommar. Den högsta totalkvävehalten uppmättes i ytvattnet i. Under perioden tycks variationen för de flesta parametrar varit stor. En sammanställning av statusklassificeringar enligt Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder visas i tabellen nedan. siktdjup näringsämnen klorofyll Syrgas försurning Rönningesjön Ullnasjön Hägernäsviken uppnår ej god uppnår ej god Ekologisk status hög god måttlig otillfredsställande dålig Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken

5 Figur 1. Karta över delar av Täby kommun med provtagningsstationernas ungefärliga läge markerade (röda cirklar). Inledning Denna rapport redovisar resultat av 2008 års vattenkemiska och fysikaliska undersökningar av Rönningesjön, Ullnasjön och Hägernäsviken. Undersökningar och sammanställning har utförts av Naturvatten i Roslagen AB på uppdrag av Miljö- och byggnämnden i Täby kommun. Syftet med undersökningarna är att ge en beskrivning och bedömning av sjöarnas och vikens nuvarande miljöstatus. Resultaten ska även utgöra underlag för att bedöma om miljökvaliteten förändrats och vilka åtgärder som i så fall kan vara lämpliga att vidta för att bibehålla/uppnå en god miljökvalitet. De kan också utgöra en värdefull grund i arbetet med att formulera regionala och lokala miljömål. Metodik Provtagning Undersökningen omfattar provtagning och analys av yt- och bottenvatten i sjöarna Rönningesjön och Ullnasjön samt Hägernäsviken. Provtagningspunkternas läge framgår av karta i figur 1. Provtagning genomfördes den 4 respektive Siktdjup undersöktes med Secchi-skiva. Temperatur- och syrgasprofiler, för Hägernäsviken även salthaltprofil, registrerades på plats. Yt- och bottenvattenprover togs med Ruttnerhämtare och analyserades med avseende på ph, konduktivitet, absorbans, ammoniumkväve, nitrit- och nitratkväve, totalkväve, fosfatfosfor och totalfosfor. Klorofyll a analyserades enbart på ytvattnet. Analyser utfördes av Erkenlaboratoriet som sedan 1992 är ett ackrediterat labo- Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken

6 ratorium. Vatten för analys av den totala halten organiskt kol (TOC) frystes och skickades till ALS i Täby, även det ett ackrediterat laboratorium. En kortfattad förklaring av de analyserade parametrarnas ges nedan: ph och konduktivitet ph-värdet är ett mått på vattnets innehåll av vätejoner och anger dess surhetsgrad. Vattnets konduktivitet, ledningsförmåga, är ett mått på den totala halten lösta joner, och kan t.ex. användas för att spåra föroreningskällor i vattendrag. Parametern ger även information om skiktningar och sötvattenspåverkan, i det här fallet främst vad gäller Hägernäsviken. För viken anges salinitet i promille. Syrgashalt Vattnets syrgashalt styrs främst av balansen mellan syreproducerande (fotosyntetiserande) och syreförbrukande processer (cellandning) i vattnet. TOC (totalt organiskt kol) Ett mått på mängden organiskt material, vilket vid nedbrytning är syretärande. Näringsämnen (fosfor/kväve) Ämnen som vanligtvis reglerar produktionen av fotosyntetiserande organismer, d.v.s. växtplankton, påväxtalger och vattenväxter. Klorofyll a Används som ett indirekt mått på planktonbiomassa. Klassificering av status, tillstånd & avvikelse I december 2007 fastställde Naturvårdsverket nya bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag samt kustvatten (Naturvårdsverket 2007). Bedömningen utförs genom klassificering av ekologisk status för ett antal kvalitetsfaktorer och fokuserar för sjöar på de biologiska parametrarna växtplankton, makrofyter, bottenfauna och fisk, samt för kustvatten på växtplankton, makroalger och bottenfauna. Ekologisk status fastställs genom jämförelser mellan uppmätta värden och referensvärden, vilka vanligen är objektspecifika och beräknade. De biologiska parametrar som ingår i det aktuella programmet är klorofyll a som utgör ett indirekt mått på växtplanktonbiomassa. En bedömning som utgår från vattenkemiska och -fysikaliska data kan enligt bedömningsgrunderna utföras med avseende på siktdjup, näringsämnen och syrgas, samt för sjöarna även för försurning. Beräknade referensvärden jämfördes med treårsmedelvärden ( ) för siktdjup, totalfosfor och klorofyll a. För syrgas användes lägsta registrerade halt under samma period. Referensvärden för sjöarna beräknades för siktdjup med ledning av absorbans (medelvärde av värden i ytvattnet) och referensvärden för klorofyll i klara sjöar och för totalfosfor baserat på absorbans, höjd över havet och medeldjup. Referensvärden för syrgas beräknades utifrån uppskattade mättnadskoncentrationer vid vårcirkulationens slut, medeltemperatur i hypolimnion, hypolimniontjocklek samt tid mellan skiktningens början och provtagning. Denna beräkning resulterade dock i orimligt låga värden. Detta beror på brister i bedömningsgrunderna vad gäller grunda sjöar utan stabila skiktningar (personlig kommunikation, Lars Sonesten, medförfattare till bakgrundsrapport för bedömningsgrunder för syrgas), och sjöarna klassificerades därför enbart baserat på lägsta registrerade värden under perioden Försurning klassificeras med hjälp av det så kallade MAGIC-biblioteket vilket kräver underlagsdata i form av bl.a. halter av sulfat, klorid, kalcium och magnesium. Eftersom denna typ av underlag saknas, kan ingen regelrätt försurningsklassificering utföras för sjöarna, men med ledning av sjöarnas höga ph-värden och goda buffertförmåga klassificerades de till hög status. Referensvärden för klorofyll a är inte objektspecifika och hämtades ur bedömningsgrunderna. För Hägernäsviken användes referensvärden för typområde 24, Stockholms inre Skärgård och Hallsfjärden. Bedömningar för klorofyll a baserades på treårsmedelvärden ( ) från ytskiktet, definierat som en Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken

7 halvmeters djup, i, och salthaltsrelaterade referensvärden. Bedömningarna ska för det aktuella typområdet baseras på data från ytskiktet, definierat som en halvmeters djup. Siktdjup baserades på treårsmedelvärden ( ) från och salthaltsrelaterade referensvärden. Näringsämnen klassificerades genom sammanvägning av ekologisk kvot beräknad för vintervärden för parametrarna totalfosfor (TP), totalkväve (TN) samt löst oorganiskt kväve (DIN) och fosfor (DIP) och sommarvärden för TP och TN. Sommarvärden baserades på medelvärden från för åren , och vintervärden på medelvärden för februari- motsvarande år. Klassificeringen ska enligt bedömningsgrunderna baseras på prover från den övre vattenmassan, men utfördes i detta fall på prover från ytskiktet (0,5 m), vilket möjligen kan medföra en sämre klassning än den verkliga. De olika parametrarnas ekologiska kvot beräknades med hjälp av en excelapplikation som tillhandahålls av Naturvårdsverket ( Syrebalans klassificerades under antagandet att Hägernäsviken återkommande drabbas av säsongsmässig syrgasbrist, så som indikeras av mätdata för , även om ingen sådan syrebrist har iakttagits de senaste tre åren ( ). Klassificeringen utfördes därefter baserat på lägsta registrerade halt under perioden Trendanalys För totalfosfor, totalkväve, siktdjup och klorofyll analyserades trender och signifikansnivån i utvecklingen över tiden med Pearson s korrelationskoefficient med tillhörande sannolikhetsvärde (p). Signifikansnivån redovisas med asterisk/-er (*p<0,05, **p<0,01, ***p<0,001). Vid analysen användes värden från perioden Resultat och diskussion Rönningesjön Rönningesjön är en naturligt näringsrik slättsjö. Sjöns yta är 0,62 km 2 och max- och medeldjupet uppgår till 4,7 m respektive 2,9 m. Den teoretiska omsättningstiden är ca 2 år. Avrinningsområdet omfattar 8,24 km 2 och domineras av onaturliga marktyper (åkermark, bebyggelse och hygge) som utgör nära 59 % av markanvändningen. I figur 2 visas en djupkarta över sjön. Siktdjup Siktdjupet uppmättes till 1,5 m i då sjön ovanligt nog inte var istäckt. I var siktdjupet endast 0,8 m i samband med algblomning. Minsta siktdjup var något mindre än 2007, och det största siktdjupet var ca en meter mindre än ph och konduktivitet ph-värdet varierade endast lite då sjön var mer eller mindre omblandad och växtplanktonblomningar förekom vid båda provtagningstillfällena. Konduktiviteten uppvisade liten variation och låg i kring 50 ms/m vid båda provtagningarna. Värdena är jämförbara med dem som uppmättes i Temperaturskiktning, syrgas och TOC Sjön var omblandad och syrgassituationen var god i hela vattenmassan vid båda provtagningstillfällena. Halten TOC var mellan 8-12 mg/l vilket är måttligt högt. Fosfor Totalfosforhalten i ytan var i 34 µg/l, och i 58 µg/l och således hög. Jämfört med 2007 var halten högre vid båda provtagningarna. Något förhöjda halter fosfatfosfor uppmättes vid ytan i. Möjligen kan ytvattnet ha påverkats av ytavrinning från närområdet i samband med de häftiga regn som förekom i början av. Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken

8 Figur 2. Djupkarta över Rönningesjön Kväve Totalkvävehalten uppmätte till ca 1300 µg/l vid vinterprovtagningen och ca 1100 µg/l vid sommarprovtagningen. Jämfört med 2007 var halterna högre under sommaren och lägre under vintern. Under vintern var mängden nitritnitratkväve hög, ca 400 µg/l, sannolikt ett resultat av tillförsel från tillrinningsområdet i samband med nederbörd. Under sommaren var halten nitritnitratkväve låg då upptaget av sjöns växtsamhällen var effektivt. Mängden ammoniumkväve var förhöjd vid båda provtagningstillfällena. Ammoniumkväve bildas vid nedbrytningsprocesser och tillförs sjön via dagvatten och mindre vattendrag, vid båda provtagningstillfällena var flödena i området höga. Växtplankton Mycket höga klorofyllhalter uppmättes såväl sommar som vinter. Högst var halterna under sommaren, 36 µg/ l, dubbelt så höga som sommaren Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken

9 Utveckling över tiden Miljötillståndets utveckling det senaste decenniet ( ) visas i figur 3. Under denna period tycks närings- och klorofyllhalten ha minskat samtidigt som siktdjupet ökat, även om det de senaste tre åren varit sämre siktdjup. Ingen trend är statistiskt säkerställd. Figur 3. Totalfosfor, totalkväve, siktdjup och klorofyll i i Rönningesjön Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken

10 Ullnasjön Ullnasjön är en naturligt näringsrik slättsjö. Sjöns yta är 2,96 km 2 och max- och medeldjupet uppgår till 4,7 m respektive 3,0 m. Den teoretiska omsättningstiden är 3 år och 4 er. Avrinningsområdet omfattar 16,7 km 2 och domineras av skog som utgör nära 59 % av markanvändningen. 13 % av marktyperna är onaturliga (åkermark, bebyggelse och hygge). I avrinningsområdets nordöstra del finns den mindre Långsjön. I figur 4 visas en djupkarta över sjön. Figur 4. Djupkarta över Ullnasjön. Siktdjup Siktdjupet uppmättes till 1,4 m i och 0,6 m i. Jämfört med 2007 var siktdjupet något sämre under vintern och likartat under sommaren. Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken

11 ph och konduktivitet ph varierade mellan ph 7,8 i till ph 8,0 i. ph var således högt även vid vinterprovtagningen tack vare att sjön saknade istäcke och vårblomningen av växtplankton redan startat. Jämfört med 2007 var ph högre vid provtagningen och lägre vid provtagningen. Konduktiviteten varierade mellan ms/m, högst var konduktiviteten vid provtagningen, skillnaden mellan yt- och bottenvatten var liten. Temperaturskiktning, syrgas och TOC Sjön var skiktad vid sommarprovtagningen och helt omblandad vid vinterprovtagningen då ett istäcke saknades tack vare den milda vintern. Syrgassituationen var god i hela vattenmassan vid båda provtagningstillfällena förutom i bottenvattnet vid provtagningen i då syrgashalten uppmättes till endast 0,5 mg/l. Jämfört med 2007 var syrgassituationen bättre under och sämre under. TOC uppmättes till 18 mg/l vid ytan i och till ca 12 mg/l vid övriga djup och provtagningstillfällen. Den höga halt som uppmättes i ytvattnet i beror troligen på att produktionen av växtplankton var hög i ytvattnet. Halterna var i övrigt jämförbara med dem Fosfor Totalfosforhalten varierade mellan µg/l, högst var halten i. Variationen mellan yt- och bottenvatten var liten. Jämfört med 2007 var halterna högre både vinter och sommar. Fosfatfosforhalten var låg och under detektionsgränsen (<5 µg/l) i medan det fanns mätbara mängder fosfatfosfor vid provtagningen i. Provtagningen föregicks av en mycket regning period då näringsrikt ytvatten transporterades till sjön via åar och bäckar. Kväve Totalkvävehalten varierade mellan µg/l, högst var halterna under sommaren. Variationen mellan ytoch bottenvatten var liten. Jämfört med 2007 var totalkvävehalten högre under sommaren och lägre under vintern. Mängden löst kväve varierade beroende av vattentemperatur, flöden från kringliggande marker och upptag/nedbrytning av växtplanktonbiomassan. Under domineras det lösta kvävet av nitratkväve då syrgashalten var god och upptaget från växtplanktonbiomassan låg. Under var temperaturen hög, flödet från kringliggande marker stort och nedbrytningsprocesserna av organiskt material i full gång. Under sådana förhållanden domineras det lösta kvävet av ammonium. Växtplankton Extremt höga klorofyllhalter, 48 µg/l, uppmättes i. Även vid provtagningen i uppmättes höga halter, 14 µg/l. Halterna var lägre jämfört med sommaren Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken

12 Utveckling över tiden Miljötillståndets utveckling det senaste decenniet ( ) visas i figur 5. Under denna period förefaller halterna av totalfosfor och klorofyll ha minskat medan variationen av totalkväve varit stor och siktdjupet varit oförändrat eller minskat något. Ingen trend är statistiskt säkerställd. Figur 5. Totalfosfor, totalkväve, siktdjup och klorofyll i i Ullnasjön. Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken

13 Hägernäsviken Är en vik i norra delen av Stora Värtan. I figur 6 visas en djupkarta över Stora Värtans västra och norra del där Hägernäsviken utgör en liten del. Observera att den tidigare provpunkten vid Bastuholmen ej längre är med i provtagningsprogrammet. Figur 6. Djupkarta över Hägernäsviken. Siktdjup Siktdjupet uppmättes till 3,3 m i och 2,8 m i. Jämfört med 2007 var siktdjupet större i, då ett istäcke saknades, och mindre i. I normala fall påverkas den istäckta Hägernäsviken i av flöden från Rönninge- och Ullnaån som lägger sig som ett lock ovanpå det tyngre brackvattnet och medför sämre siktdjup. I 2008 fanns ingen is och vattenmassan var helt omblandad. Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken

14 Salthalt I varierade saliniteten mellan 1,7 vid ytan till 2,4 vid botten, i var saliniteten ca 4,6 i hela vattenmassan. Troligen föregicks provtagningen i av en period med minskande vattenstånd i havet samtidigt som flödena från tillrinnande åar var stora. I var antagligen förhållandena de motsatta. Jämför med 2007 var utsötningen större i och likartad i. Syrgas Vid båda provtagningarna var vattenmassan omblandad och goda syrgasförhållanden rådde. Jämfört med 2007 var förhållandena bättre under framförallt sommaren. Fosfor Totalfosforhalten varierade mellan µg/l, de högsta halterna uppmättes vid bottnarna både vinter och sommar. Jämfört med 2007 var halterna lägre i och högre i. Fosfatfosforhalterna var låga med undantag för bottenvattnet i där en halt av 12 µg/l uppmättes, något som kan ha ett samband med en frigörelse av fosfor från Hägernäsvikens bottnar. Kväve Totalkvävehalten varierade mellan µg/l, högsta halterna uppmättes vid provtagningen i. Högst var halten i ytvattnet som påverkades av flöden från Rönninge- och Ullnabäcken. Detta visade sig också i att det lösta nitratkvävet var förhöjt under denna period. Normalt brukar det lösta kväve tas upp av växtplanktonbiomassan under sommaren men under 2008 fanns fortfarande både nitrat- och ammoniumkväve att tillgå i hela vattenmassan. Möjligen kan en kombination av det myckna regnande som föregick provtagningen och en vattenståndshöjning med näringsrikt ytvatten som strömmar in i Hägernäsviken vara förklaringen till de höjda halterna av löst kväve i vattnet. Klorofyll I uppmättes klorofyllhalten till 5 µg/l vilket är högre jämfört med Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken

15 Utveckling över tiden Miljötillståndets utveckling sedan 1998 visas i figur 7. Under denna period tycks variationen för de flesta parametrar varit stor. Möjligen kan en minskning av totalkväve och klorofyll skönjas medan variationen i totalfosforhalt och siktdjup varit stor. Ingen av trenderna är statistiskt säkerställd. De kraftiga variationer som ofta iakttas visar vilket föränderligt system Hägernäsviken är. Variationerna speglar påverkan av utanförliggande fjärdar och sötvattentillflöden till viken. Figur 7. Totalfosfor, totalkväve, siktdjup och klorofyll i i Hägernäsviken. Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken

16 Bedömning av miljötillstånd En sammanställning av statusklassificeringar enligt Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder för sjöarna och Hägernäsviken visas i tabell 1. Tabell 1. Ekologisk status i Rönningesjön, Ullnasjön och Hägernäsviken bedömt genom klassificering enligt Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder (2007). Bedömningen avser perioden siktdjup näringsämnen klorofyll Syrgas försurning Rönningesjön Ullnasjön Hägernäsviken uppnår ej god uppnår ej god Ekologisk status hög god måttlig otillfredsställande dålig Sjöar Näringsämnen En utveckling mot ett näringsrikare tillstånd (eutrofiering) skapas av ökad tillförsel och tillgänglighet till växtnäringsämnen i sjöar och vattendrag. Eutrofieringen leder till ökad produktion och biomassa av växter och djur, ökad vattengrumling, ökad syrgasförbrukning vid nerbrytning av organiskt material samt ändrad artsammansättning hos växt- och djursamhällen. De näringsämnen som reglerar primärproduktionen i sötvatten är i de flesta fall fosfor (P) och mindre ofta kväve (N). En bedömning av ekologisk status, baserad på totalfosfor, enligt Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder visar på måttlig status för Rönningesjön och otillfredsställande status för Ullnasjön. Jämfört med situationen 2007 är detta en förbättring från otillfredsställande respektive dålig status. De båda naturligt näringsrika sjöarna var dock fortfarande antropogent påverkade. Växtplankton Växtplankton har stor betydelse i en sjös näringsväv som producenter av organiskt material, syreproducenter, som föda för betare och genom utsöndring av löst organiskt material som näringsresurs för mikroorganismer. Alger svarar snabbt på förändringar i vattenkvalitet, i sjöar vanligen främst på fosfor eller förhållandet mellan fosfor och kväve. Förändrad näringsstatus kan redan efter någon vecka ses som förändringar i artsammansättning och total förekomst. Enligt Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder uppnår varken Rönningesjön eller Ullnasjön god status vad gäller klorofyll. Skall status för växtplankton bedömas måste en fullständig växtplanktonanalys utföras. Vid bedömningen 2007 användes växtplanktonanalys från åren , sjöarna bedömdes då till otillfredsställande status. Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken

17 Syretillstånd Vattnets syretillstånd är av vital betydelse för mikrobiella och kemiska processer i ekosystemet liksom för den biologiska strukturen. Syretillståndet varierar främst beroende på produktionsförhållandena och den organiska belastningen men beror också av vindpåverkan och temperaturen vilken påverkar syrets löslighet. I skiktade sjöars bottenvatten är syresituationen sämst i slutet av stagnationsperioderna sommar och vinter, då för många organismer kritiska förhållanden kan förekomma. I samband med algblomning kan betydande dygnsvariationer förekomma. Någon bedömning enligt Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder kunde inte utföras (se avsnittet Metodik ), men baserat på de lägsta registrerade värden under perioden klassificerades sjöarna till dålig status. Resultaten var oförändrade jämfört med Surhet/försurning Vattnets surhet har stor betydelse för vattenlevande organismer genom att påverka balansen mellan deras inre och yttre miljö och därigenom viktiga omsättningsprocesser. Surheten har även betydelse ur ekotoxikologiska aspekter eftersom den reglerar i vilken kemisk form exempelvis metaller uppträder. Vattnets buffertkapacitet, det vill säga förmåga att neutralisera vätejoner, bestäms främst av vätekarbonathalten. Surheten och buffertkapaciteten påverkas bland annat av berggrundens sammansättning och tillrinningsområdets jordarter. Ingen regelrätt bedömning av försurning kunde utföras enligt de nya bedömningsgrunderna då underlagsdata saknades. Med ledning av sjöarnas höga ph-värden och goda buffertförmåga klassificerades de ändå till hög status. Inga förändringar noterades i klassning jämfört med Hägernäsviken Klassificering av ekologisk status enligt Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder visas för Hägernäsviken i tabell 2. En bedömning av ekologisk status enligt Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder visar på dålig status för totalfosfor, totalkväve och DIN (löst kväve). Fosfatfosforhalten klassades dock till god status. Under sommaren var påverkan mindre, och totalfosfor klassades till otillfredsställande och totalkväve till måttlig status. En sammanvägning av samtliga parametrar och de båda perioderna visar på otillfredsställande status. Siktdjup klassificerades till otillfredsställande och klorofyll klassades till måttlig status samt syrgas till god. Jämfört med 2007 var skillnaderna små. Variabel Period Status Totalfosfor Totalkväve DIN Fosfatfosfor/DIP Totalfosfor Totalkväve Siktdjup Klorofyll Syrgas vinter sommar Tabell 2. Klassificering av ekologisk status enligt Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder (2007) för Hägernäsviken Klassificeringarna baseras på medelvärden för perioden , undantaget syrgas som baseras på lägsta årsminimivärde under samma period. Ekologisk status hög god måttlig otillfredsställande dålig Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken

18 Referenser Gustafsson, A. & U. Lindqvist Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken Naturvatten Rapport 2008:13. Naturvårdsverket Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4. Utgåva 1. Bilaga 1. Vattenkemiskaanalyser 2008 Siktdjup (m) 3,3 1,5 1,4 2,8 0,8 0,6 ph 3,3 1,5 1,4 2,8 0,8 0,6 Konduktivitet (ms/m) ,1 49,1 32,3 32, ,8 50,5 36,1 36,0 Absorbans (420 nm 5 cm) 0,048 0,035 0,048 0,046 0,059 0,061 0,038 0,045 0,040 0,060 0,059 0,064 Fosfatfosfor (µg/l) ,1 0,1 0, Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken

19 Totalfosfor (µg/l) Nitritnitratkväve (µg/l) Ammoniumkväve (µg/l) Totalkväve (µg/l) Klorofyll (µg/l) 14,4 13,7 5,0 36,5 48,6 TOC (mg/l) 8,2 6 8,4 11,4 17,9 12,9 7,8 7,4 11,7 12,2 12,0 11,5 Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken