Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2017
|
|
|
- Christer Eriksson
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2017
2 Medeltemperatur Nederbörd Medelvattenflöde
3 Bedömningsgrundernas fem olika klasser Nuvarande dokument som används i denna underökning Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten - HVMFS 2013:19 Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om ändring i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten - HVMFS 2015:4. Denna föreskrift handlar om särskilt förorenande ämnen och kemisk status I december 2017 släppte Havs- och vattenmyndigheten en ny föreskrift (HVMFS 2017:20) som behandlar förvaltningen av våra vatten. Denna föreskrift innebär inga stora förändringar dock ändras definitionen av en vatteförekomst. Alla sjöar >0,5 km 2 och vattendrag med tillrinningsområde >10 km 2 definieras som vattenförekomster. I oxundaåns avrinningsområde ligger Fjäturen och Översjön på gränsen till att framöver bedömas som vattenförekomster. Ormstaån, norr om Vallentunasjön, kommer fortsättningsvis vara en vattenförekomst.
4 Oxundaåns avrinningsområde med delavrinningsområden Område Area (km²) A. Hargsån 87,1 B. Fysingen-Verkaån 29,5 C. Vallentunasjön- Hagbyån 58,6 dominerande markslag jordbruks- och skogsmark D. Fjäturens avr 13,9 skogsmark E. Norrvikens avr 28,9 Urban mark F. Ravalen-Edsån 18,6 Urban och skog G. Översjön-Edssjön 21,1 H. Väsbyån 5,7 Urban mark I. Oxundasjön-Oxundaån 13,5 skogsmark
5 A. Hargsåns avrinningsområde Vattendrag bottenfauna kiselalger näringsämne n försurning status - VISS Hargsån 2014** ** * * kiselalger status - Oxunda vattensamverkan bottenfauna/kis elalger Hargsån kiselalger
6 Oxundaåns avrinningsområde med delavrinningsområden Område Area (km²) A. Hargsån 87,1 B. Fysingen-Verkaån 29,5 C. Vallentunasjön- Hagbyån 58,6 dominerande markslag jordbruks- och skogsmark D. Fjäturens avr 13,9 skogsmark E. Norrvikens avr 28,9 Urban mark F. Ravalen-Edsån 18,6 Urban och skog G. Översjön-Edssjön 21,1 H. Väsbyån 5,7 Urban mark I. Oxundasjön-Oxundaån 13,5 skogsmark
7 B. Fysingen-Verkaån Sjö klorofyll makrofyter fisk näringsämnen siktdjup syrgas försurning Fysingen* * * * 2009* * * * SFÄ koppar och uran status - VISS växtplankton status - Oxunda vattensamverkan ej undersökt Fysingen klorofyll Fysingen totalfosfor Fysingen siktdjup
8 B. Fysingen-Verkaån Vattendrag bottenfauna kiselalger näringsämne n försurning Verkaån 2014** ** * * status - VISS Bedömning VISS*** status - Oxunda vattensamverkan bottenfauna/kis elalger Verkaån kiselalger
9 A. Hargsåns avrinningsområde och B. Fysingen-Verkaån Grumligare vatten i Fysingen, trend mot högre halter fosfor. Sämre vattenkvalitet i Hargsån jämfört med 2010
10 Oxundaåns avrinningsområde med delavrinningsområden Område Area (km²) A. Hargsån 87,1 B. Fysingen-Verkaån 29,5 C. Vallentunasjön- Hagbyån 58,6 dominerande markslag jordbruks- och skogsmark D. Fjäturens avr 13,9 skogsmark E. Norrvikens avr 28,9 Urban mark F. Ravalen-Edsån 18,6 Urban och skog G. Översjön-Edssjön 21,1 H. Väsbyån 5,7 Urban mark I. Oxundasjön-Oxundaån 13,5 skogsmark
11 C. Vallentunasjön-Hagbyån Sjö klorofyll makrofyter fisk näringsämnen siktdjup status - VISS status - Oxunda vattensamverkan Gullsjön uran ej klassad syrgas syrgas försurning SFÄ Gullsjön klorofyll Gullsjön totalfosfor
12 C. Vallentunasjön-Hagbyån Sjö klorofyll makrofyter fisk Vallentunasjön * 2015 ammoniak och uran näringsämnen siktdjup syrgas försurning SFÄ status - VISS Bedömning VISS*** status - Oxunda vattensamverkan växtplankton Vallentunasjön klorofyll Vallentunasjön totalfosfor Vallentunasjön totalfosfor
13 C. Vallentunasjön-Hagbyån Vattendrag bottenfauna kiselalger näringsämne n försurning status - VISS status - Oxunda vattensamverkan Karbyån 2014** ** ej klassad bottenfauna Karbyån kiselalger
14 C. Vallentunasjön-Hagbyån Vattendrag bottenfauna kiselalger näringsämne n Hagbyån 2014** ** * försurning status - VISS Bedömning VISS**** status - Oxunda vattensamverkan bottenfauna Hagbyån kiselalger
15 C. Vallentunasjön-Hagbyån Vallentunasjön - Fortfarande mycket näringsrik sjö
16 Oxundaåns avrinningsområde med delavrinningsområden Område Area (km²) A. Hargsån 87,1 B. Fysingen-Verkaån 29,5 C. Vallentunasjön- Hagbyån 58,6 dominerande markslag jordbruks- och skogsmark D. Fjäturens avr 13,9 skogsmark E. Norrvikens avr 28,9 Urban mark F. Ravalen-Edsån 18,6 Urban och skog G. Översjön-Edssjön 21,1 H. Väsbyån 5,7 Urban mark I. Oxundasjön-Oxundaån 13,5 skogsmark
17 D. Fjäturens avr Sjö status - VISS status - Oxunda vattensamverkan Snuggan uran ej klassad växtplankton Väsjön uran ej klassad syrgas Rösjön klorofyll makrofyter fisk näringsämnen uran Bedömning VISS** växtplankton/ma krofyter Käringsjön uran ej klassad växtplankton Mörtsjön uran ej klassad siktdjup växtplankton/ma krofyter Fjäturen uran ej klassad växtplankton syrgas försurning SFÄ
18 D. Fjäturens avr Snuggan klorofyll Snuggan totalfosfor Väsjön klorofyll Väsjön totalfosfor Rösjön klorofyll Rösjön totalfosfor
19 D. Fjäturens avr Mörtsjön klorofyll Mörtsjön totalfosfor Käringsjön klorofyll Käringsjön totalfosfor Fjäturen fosfatfosfor Fjäturen klorofyll Fjäturen totalfosfor
20 D. Fjäturens avrinningsområde Tre förhållandevis opåverkade sjöar: Snuggan, Rösjön och Käringsjön Fjäturen bedömdes preliminärt till otillfredsställande status (växtplankton ) - periodvis hög internbelastning
21 Oxundaåns avrinningsområde med delavrinningsområden Område Area (km²) A. Hargsån 87,1 B. Fysingen-Verkaån 29,5 C. Vallentunasjön- Hagbyån 58,6 dominerande markslag jordbruks- och skogsmark D. Fjäturens avr 13,9 skogsmark E. Norrvikens avr 28,9 Urban mark F. Ravalen-Edsån 18,6 Urban och skog G. Översjön-Edssjön 21,1 H. Väsbyån 5,7 Urban mark I. Oxundasjön-Oxundaån 13,5 skogsmark
22 E. Norrvikens avr Sjö klorofyll makrofyter fisk Norrviken 2016 arsenik och uran näringsämnen siktdjup syrgas försurning SFÄ status - VISS makrofyter status - Oxunda vattensamverkan växtplankton/ma krofyter Norrviken södra klorofyll Norrviken södra totalfosfor Norrviken södra fosfatfosfor
23 E. Norrvikens avrinningsområde Hög internbelastning i Norrviken
24 Oxundaåns avrinningsområde med delavrinningsområden Område Area (km²) A. Hargsån 87,1 B. Fysingen-Verkaån 29,5 C. Vallentunasjön- Hagbyån 58,6 dominerande markslag jordbruks- och skogsmark D. Fjäturens avr 13,9 skogsmark E. Norrvikens avr 28,9 Urban mark F. Ravalen-Edsån 18,6 Urban och skog G. Översjön-Edssjön 21,1 H. Väsbyån 5,7 Urban mark I. Oxundasjön-Oxundaån 13,5 skogsmark
25 F. Ravalen-Edsån Sjö klorofyll makrofyter fisk näringsämnen siktdjup syrgas försurning SFÄ status - VISS status - Oxunda vattensamverkan Ravalen ammoniak och uran ej klassad syrgas Ravalen klorofyll Ravalen totalfosfor
26 F. Ravalen-Edsån Ravalens status är missvisande, under vinter och vår uppmättes mycket höga halter fosfor Dessa förhöjda halter visar sig inte vid bedömningen av status. Eftersom makrofyter inte skall vara avgörande parameter om den bedöms till måttlig avgör de dåliga syrgashalterna statusbedömningen.
27 Oxundaåns avrinningsområde med delavrinningsområden Område Area (km²) A. Hargsån 87,1 B. Fysingen-Verkaån 29,5 C. Vallentunasjön- Hagbyån 58,6 dominerande markslag jordbruks- och skogsmark D. Fjäturens avr 13,9 skogsmark E. Norrvikens avr 28,9 Urban mark F. Ravalen-Edsån 18,6 Urban och skog G. Översjön-Edssjön 21,1 H. Väsbyån 5,7 Urban mark I. Oxundasjön-Oxundaån 13,5 skogsmark
28 G. Översjön-Edssjön Sjö klorofyll makrofyter fisk näringsämnen siktdjup syrgas försurning SFÄ status - VISS status - Oxunda vattensamverkan Översjön arsenik och uran ej klassad växtplankton Översjön klorofyll Översjön totalfosfor
29 G. Översjön-Edssjön Sjö klorofyll makrofyter fisk Edssjön 2016 arsenik ammoniak, och uran näringsämnen siktdjup syrgas försurning SFÄ status - VISS växtplankton/fi sk/makrofyter status - Oxunda vattensamverkan växtplankton Edssjön klorofyll Edssjön totalfosfor
30 G. Översjön-Edssjön I Översjön 2017 uppmättes de högsta halterna klorofyll och totalfosfor under hela den undersökta perioden , andelen cyanobakterier var hög. I Edssjön uppmäts mycket höga halter klorofyll och totalfosfor.
31 Oxundaåns avrinningsområde med delavrinningsområden Område Area (km²) A. Hargsån 87,1 B. Fysingen-Verkaån 29,5 C. Vallentunasjön- Hagbyån 58,6 dominerande markslag jordbruks- och skogsmark D. Fjäturens avr 13,9 skogsmark E. Norrvikens avr 28,9 Urban mark F. Ravalen-Edsån 18,6 Urban och skog G. Översjön-Edssjön 21,1 H. Väsbyån 5,7 Urban mark I. Oxundasjön-Oxundaån 13,5 skogsmark
32 I. Oxundasjön-Oxundaån Sjö klorofyll makrofyter fisk Oxundasjön 2016 arsenik och uran näringsämnen siktdjup syrgas försurning SFÄ status - VISS fisk status - Oxunda vattensamverkan växtplankton/ma krofyter Oxundasjön klorofyll Oxundasjön totalfosfor
33 I. Oxundasjön-Oxundaån Vattendrag bottenfauna kiselalger näringsämne n försurning status - VISS Oxundaån 2014** ** * * kiselalger status - Oxunda vattensamverkan bottenfauna/kis elalger Oxundaån kiselalger
34 I. Oxundasjön-Oxundaån Oxundasjön är måttligt näringsrik under sommaren. Under resten av året uppmäts dock mycket höga halter fosfatfosfor. Det största miljöproblemet är dock miljögifter, höga halter har uppmätts i sediment och fisk
35 status Oxundaåns avrinningsområde
Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015
Sjöar och vattendrag i åns avrinningsområde 2015 Medeltemperatur Nederbörd Medelvattenflöde Bedömningsgrundernas fem olika klasser Nuvarande dokument som används i denna underökning Havs- och vattenmyndighetens
Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015
Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015 Författare: Ulf Lindqvist torsdag 28 januari 2016 Rapport 2016:8 Naturvatten i Roslagen AB
Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2013
Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2013 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2013 Författare: Ulf Lindqvist onsdag 11 december 2013 Rapport 2013:28 Naturvatten i Roslagen AB
Samordnat Miljöövervakningsprogram Oxundaåns avrinningsområde
Samordnat Miljöövervakningsprogram 2018-2023 Oxundaåns avrinningsområde 1. Bakgrund Oxunda Vattensamverkan är ett samarbete mellan kommunerna Vallentuna, Täby, Sigtuna, Upplands Väsby, Järfälla och Sollentuna
Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2017
Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2017 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2017 Författare: Ulf Lindqvist måndag 5 februari 2018 Rapport 2018:5 Naturvatten i Roslagen AB Norra
Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2012
Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 0 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 0 Författare: Ulf Lindqvist lördag februari 03 Rapport 03:9 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 40
Miljökontrollprogram
Samordnat Miljökontrollprogram för Oxundaåns avrinningsområde Perioden 2003 2005 1 Bakgrund Samordning av vattenvårdsarbetet är ett av de genomgående dragen i EU s ramdirektiv för vatten. Ramdirektivet
Miljögifter i Oxundaåns vattensystem. Sammanställning och bedömning av mätdata från sjöar och vattendrag till och med 2016
Miljögifter i Oxundaåns vattensystem Sammanställning och bedömning av mätdata från sjöar och vattendrag till och med 2016 Miljögifter i Oxundaåns vattensystem Sammanställning och bedömning av mätdata från
Sjöarna i Oxundaåns avrinningsområde
Sjöarna i Oxundaåns avrinningsområde 26-28 Rapport 28:5 Naturvatten i Roslagen A Norr Malma 421 761 73 Norrtälje Sjöarna i Oxundaåns avrinningsområde - 26-28 1 Sjöarna i Oxundaåns avrinningsområde - 26-28
Sjöarna i Oxundaåns avrinningsområde
Sjöarna i Oxundaåns avrinningsområde 2003-2005 Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:27 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Sammanfattning... 4 Inledning... 7 Metodik... 7 Provtagning och analyser...7 Bedömning
Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde
Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 9- Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 9- Författare: Ulf Lindqvist onsdag 8 februari Rapport Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 76 7 Norrtälje
Statusklassning och vattendirektivet i Viskan
Statusklassning och vattendirektivet i Viskan EU s ramdirektiv för vatten och svensk vattenförvaltning VARFÖR EN NY VATTENFÖRVALTNING? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas,
Statusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare
Statusklassning i praktiken Vattenvård i verkligheten En vattenvårdares vardag Vattensamordnare 018 19 50 15 gunilla.lindgren@lansstyrelsen.se I konkurrensen om vattnet får statusklassningen stor betydelse
Knivstaån samt Skarvens och Garnsvikens åtgärdsområden
Knivstaån samt Skarvens och Garnsvikens åtgärdsområden - underlag till åtgärdsprogram NAMN Sammanfattande underlag till Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Utgiven av: Ansvarigt vattendistrikt: Foto: Länsstyrelsen
Operativa övervakningsstationer vad skall vi rapportera till EU? Ragnar Lagergren
Operativa övervakningsstationer vad skall vi rapportera till EU? Ragnar Lagergren Operativ övervakning enligt direktivet Syfte Fastställa status för vattenförekomster som befinner sig i riskzonen att inte
Jordbruk och djurhållning inom Oxunda. En liten presentation av en stor å i ett jordbrukslandskap och förslag till förbättringar
Jordbruk och djurhållning inom Oxunda En liten presentation av en stor å i ett jordbrukslandskap och förslag till förbättringar 25 mars 2011 Innehållsförteckning Oxundaån Snabba Fakta 3 Oxundas historia
Vattenförekomsten Ivösjön
Första sex års cykeln: 2009-2015 Vattenförekomsten Ivösjön 2015-2021 Inför dialogen 2014 och före Vattenmyndighetens beslut 22 december 2015 för perioden 2015-2021 Statusklassning Arbete i sex års cykler;
Miljöprövning för tunnelbana från Akalla till Barkarby station. Bilaga 6 Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer
Miljöprövning för tunnelbana från Akalla till Barkarby station Bilaga 6 Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer Miljöprövning för tunnelbana från
Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden
Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden Författare: Ulf Lindqvist tisdag 13 augusti 2013 Rapport 2013:30 Naturvatten i Roslagen
Vad påverkar god vattenstatus?
Vad påverkar god vattenstatus? Ernst Witter & Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredragets innehåll 1. Vad innebär God ekologisk status för ytvatten 2. Hur har bedömningen av Ekologisk status
BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden
BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden 49 Statusklassning, EK-värde och tillståndsbedömning för fosfor och kväve, limnisk Tabell 3. Bedömning av fosfor och kväve i sjöar och vattendrag i Motala
Nästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet
Program 14.30 15.00 Kaffe 15.00 15.15 Tid för bättre vatten 15.15 15.30 Parallella samråd 15.30 16.15 Nästan 600 sidor 16.25 16.50 Ger åtgärdsprogrammet rätt åtgärder 16.50 17.30 Samråd om vatten, gruppdiskussion
Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014
Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014 Författare: Ulf Lindqvist onsdag 24 juni 2015 Rapport 2015:15 Naturvatten i Roslagen AB Norr
Åtgärdsprogram för Knivstaån samt Skarvens och Garnsvikens närområden
Åtgärdsprogram för Knivstaån samt Skarvens och Garnsvikens närområden -samrådsmaterial Länsstyrelsen Västmanlands län 721 86 Västerås Telefon 010-224 90 00 Hemsida www.vattenmyndigheterna.se 1(49) Utgiven
Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.
RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas
Miljögifter i Oxundaåns vattensystem. Sammanställning och bedömning av mätdata från sjöar och vattendrag
Miljögifter i Oxundaåns vattensystem Sammanställning och bedömning av mätdata från sjöar och vattendrag Miljögifter i Oxundaåns vattensystem Sammanställning och bedömning av mätdata från sjöar och vattendrag
Statusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten
Statusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten Bakgrundsdata HOME Näringsstatus Recipientkontrolldata Näringsstatus Klorofyll (Bottenfauna) Prio och SFÄ NMÖ/RMÖ Näringsämnen Klorofyll, Biovolym
Referensgruppsmöte JordSkog
Referensgruppsmöte JordSkog 2013-06-04 Upplägg - Kort genomgång av vattenförvaltningen och vad som är på gång under 2013-2014 - Ekologisk status - Ekologisk status och åtgärdsunderlag i Köpingsån Johan
GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)
GULLSPÅNGSÄLVEN 28-212 Skillerälven uppströms Filipstad (station 352) Innehåll Avrinningsområde/utsläpp Väderförhållanden Vattenföring Surhetstillstånd Metaller Organiskt material Siktdjup och klorofyll
Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet
Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning
Acceptabel belastning
1 Acceptabel belastning 1. Inledning Denna PM redogör för acceptabel belastning och önskade skyddsnivåer på vattenrecipienter inom och nedströms Löt avfallsanläggning. Rapporten ingår som en del av den
YOLDIA - RAPPORT RECIPIENTKONTROLL I SOLLENTUNA KOMMUN LENA NOHRSTEDT ROGER HUONONEN
Utskriftsdatum:7-- YOLDIA - RAPPORT RECIPIENTKONTROLL I SOLLENTUNA KOMMUN 90-000 00-09- LENA NOHRSTEDT ROGER HUONONEN PÅ UPPDRAG AV MILJÖ OCH HÄLSOSKYDDSKONTORET I SOLLENTUNA KOMMUN Yoldia Environmental
Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011
Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011 Håkan Sandsten Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011 Makrofyter i Rådasjön Vattenkemi Växtplankton Sediment Fisk i Landvettersjön Kvicksilver i fisk
DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV. Väsjön norra
DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV Väsjön norra MAJ 2013 2 (9) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Inledning 3 3 Geologi 3 4 Dagvattenhantering 3 4.1 Väsjön 3 4.2 Förslag till dagvattenhantering 4 4.3 Reningsbehov
UPPDRAGSLEDARE. Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV. Petra Wallberg. Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm
UPPDRAG Miljö UPPDRAGSNUMMER 5630208300 UPPDRAGSLEDARE Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV Petra Wallberg DATUM GRANSKAD AV Uno Strömberg Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm
Metod för bedömning av recipienter och dess påverkan av dagvatten
Metod för bedömning av recipienter och dess påverkan av dagvatten Elisabeth Lundkvist i samarbete med WRS Uppsala På uppdrag av Stockholms Stad och Stockholm Vatten AB Exploatering Samhällsbyggnad Naturvård
Miljötillståndet i Långsjön före och efter aluminiumbehandling 2016
Miljötillståndet i Långsjön före och efter aluminiumbehandling 2016 Miljötillståndet i Långsjön före och efter aluminiumbehandling 2016 Författare: Ulf Lindqvist måndag 13 februari 2017 Rapport 2017:5
Miljökvalitetsnormer och undantag. Mats Wallin, Norra Östersjöns vattendistrikt
Miljökvalitetsnormer och undantag Mats Wallin, Norra Östersjöns vattendistrikt Syftet med vattenförvaltningen God yt- och grundvattenstatus senast 2015. Vatten med sämre status än god och utan utveckling
Rapport 2002:2. Fisk. Gös Stizostedion lucioperca Centralförbundet för Fiskerihushållnings bildarkiv. i Oxundaåns avrinningsområde
Rapport 2002:2 Fisk Gös Stizostedion lucioperca Centralförbundet för Fiskerihushållnings bildarkiv i Oxundaåns avrinningsområde av Katarina Nordström hösten 2002 Källor Denna sammanställning innehåller
Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013
Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013 1. Allmänt om klassificeringen Klassificeringen baseras
Rapport 2004:1. Inventering av vandringshinder i Oxundaåns avrinningsområde
Rapport 2004:1 Inventering av vandringshinder i Oxundaåns avrinningsområde Katarina Nordström sommaren 2004 Sammanfattning Vid inventering av potentiella vandringshinder som utgörs av statligt ägda vägar
Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen. Niklas Holmgren Strateg, Vattenmyndigheten Södra Östersjön
Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen Niklas Holmgren Strateg, Vattenmyndigheten Södra Östersjön Europa och Hässleholm Samråd pågår i hela EU. Andra gången - Vattendirektivet Första
Vattenkontroll i Mörrumsån 2011
Vattenkontroll i Mörrumsån 2011 Vattenkontrollen i Mörrumsån visade att flera sjöar och vattendrag runt Växjö och Alvesta hade så dålig status att övergödningen måste åtgärdas. På lång sikt har tillståndet
Principer för miljökvalitetsnormer och undantag
Principer för miljökvalitetsnormer och undantag 2016-2021 Ekologisk Vad är god status vattenstatus? Bedöms enligt HaV:s föreskrifter 2013:19 Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Olika kvalitetsfaktorer
Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat. Anna Dimming Vattenvårdsenheten
Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat Anna Dimming Vattenvårdsenheten anna.dimming@lansstyrelsen.se Översikt kustvattenförekomster i Västra Götalands län 88 kustvattenförekomster
Nästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet
Nästan 600 sidor Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet Samrådsmaterial Förvaltningsplan Miljökvalitetsnormer Åtgärdsprogram Miljökonsekvensbeskrivning Samrådsmaterial Förvaltningsplan
Erfarenheter från statusklassning i Sverige
Erfarenheter från statusklassning i Sverige Gunilla Lindgren Samordnare av vattenförvaltningen Länsstyrelsen i Uppsala län +46 18 19 50 15 Gunilla.lindgren@c.lst.se Statusklassning i praktiken En guidad
Vattenkvalitet i Tornedalens vattenparlamentsområde
Regionalt höstmöte om vattenarbetet Vattenkvalitet i Tornedalens vattenparlamentsområde Inklusive Haparanda kust och skärgård Patrik Olofsson Länsstyrelsen i Norrbotten 2011-09-21 Bra att veta info - Begreppet
Miljöövervakningsprogram för Bällstaån
MILJÖFÖRVALTNINGEN MILJÖANALYS TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-10-15 Handläggare: Stina Thörnelöf Telefon: 08-508 28 852 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2012-11-20 p. 22 Miljöövervakningsprogram 2012-2015
Lämplig utsläppspunkt
Lämplig utsläppspunkt 1. Inledning Denna PM sammanfattar utredningen gällande lämplig utsläppspunkt för det behandlade lakvattnet. Rapporten ingår som en del av den prövotidsredovisning för Löt avfallsanläggning
Lilla Å (Mynningen-Musån)
20120412 Vattenförekomst Lilla Å (MynningenMusån) EU_CD Vattenkategori Distriktsindelning Huvudavrinningsområde Delavrinningsområde Kommuner Övervakningsstationer SE632093131112 Vattendrag 5. Västerhavet
Vattenkemiskundersökning av Edsån Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2006:10 Norr Malma Norrtälje
Vattenkemiskundersökning av Edsån 2005 Ulf Lindqvist Naturvatten i Roslagen Rapport 2006:10 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Figur 1. Provtagningspunkter i Edsån 2005-2006. 2 Innehåll Sammanfattning...4
Ivösjön en vattenförekomst i EU
Ivösjön en vattenförekomst i EU Arbete i sex års cykler - 2009-2015 Mål: God ekologisk status Ingen försämring 1. Kartläggning 2. Kvalitetsmål och normer Klar 22 december 2007 Klar 22 december 2009 3.
Hur mår Lejondalssjön? Miljösituation och möjliga åtgärder
Hur mår Lejondalssjön? Miljösituation och möjliga åtgärder Innehåll Bakgrund Vattendirektivet - mål Ekologisk status Hur funkar sjön? Fosforpåverkan - möjliga åtgärder Fiskbeståndet Kräftor Lejondalsbäcken
Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde
Regionalt höstmöte om vattenarbetet Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde Inklusive Luleå kust och skärgård Patrik Olofsson Länsstyrelsen i Norrbotten 2011-09-16 Bra att veta info - Begreppet
Renare marks vårmöte 2010
Renare marks vårmöte 2010 Vad innebär de nya miljökvalitetsnormerna för vatten Helena Segervall Miljökvalitetsnormer Bestämmer om kvalitén på miljön i ett visst avgränsat område, t ex en vattenförekomst
Näringsämnen. En fördjupning. Philip Axe
Näringsämnen En fördjupning Philip Axe Philip.axe@havochvatten.se Vem är detta? Utredare på Havs- och vattenmiljö enheten Samordnare inom Regionala Havskonventionerna Övergödning som fokusområde Började
Information om vem som lämnar synpunkterna Namn Juha Salonsaari Organisation Miljöförvaltnngen Stockholms stad Telefon 076-1228792 e-post juha.salonsaari@stockholm.se SVARSMALL för inlämnande av synpunkter
Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund
Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012 Arbogaåns Vattenförbund December 2009 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar... 4 Vattenkemi metaller... 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller
Nya statusklassningar vattendrag nov 2013
Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Renate Foks 12 nov 2013 Hagbyån och Halltorpsån Utdrag från VISS, 12 nov 2013 Hagbyån Hagbyån Hagbyån Halltorpsån Halltorpsån gul = måttlig ekologisk status, grön=
MKB Landsortsfarleden Inrättande av nya farledsavsnitt
MKB Landsortsfarleden Inrättande av nya farledsavsnitt Vattenförekomster 2017-01-31 1. Inledning... 3 2. Igelstaviken... 4 3. Hallsfjärden... 5 4. Näslandsfjärden... 6 5. Stavbofjärden... 7 6. Himmerfjärden...
Vattenkemiskundersökning av Edsån Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2006:10 Norr Malma Norrtälje
Vattenkemiskundersökning av Edsån 2005 Ulf Lindqvist Naturvatten i Roslagen Rapport 2006:10 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Figur 1. Provtagningspunkter i Edsån 2005-2006. 2 Innehåll Sammanfattning...4
Långtidsserier på Husö biologiska station
Långtidsserier på Husö biologiska station Åland runt-provtagning har utförts av Ålands landskapsregering sedan 1998 (50-100-tal stationer runt Åland). Dessutom utför Husö biologiska station ett eget provtagningsprogram
Miljöprövning för tunnelbana till Arenastaden. Bilaga 8 Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer
Miljöprövning för tunnelbana till Arenastaden Bilaga 8 Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer Miljöprövning för tunnelbana till Arenastaden Titel:
Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar
Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Författare: Mia Arvidsson 2015-01-12 Rapport 2015:2 Naturvatten
Miljötillståndet i Hanöbukten
Miljötillståndet i Hanöbukten Øjvind Hatt ordf. v. Hanöbuktens vvf. fig. 1: Avrinningsområden för de sex största vattendragen som mynnar i Hanöbukten. Fig. 2: Nederbörd och temperatur per månad under 2015
Innehåll Inledning Processbeskrivning arbetsgång... 1
Innehåll Innehåll... 1 1 Inledning... 1 2 Processbeskrivning arbetsgång... 1 2.1 Utgångspunkter och prioriteringar i arbetet... 1 2.2 MKN för ytvattenförekomster... 2 2.3 MKN för grundvattenförekomster...
Frågor och svar om vatten i Sollentuna kommun Sollentunas vatten, generellt
Frågor och svar om vatten i Sollentuna kommun. 2017-05-08 I detta dokument hittar du svar på frågor om Sollentunas vatten, generellt Norrviken Dagvatten Dricksvatten Grundvatten Läs också på kommunens
Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde
Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde - Översikt av väsentliga frågor - Ekologisk status i Bottenvikens vattendistrikt Sammanvägd bedömning av Näringsbelastning Försurning
Oxundaåns vattenkvalitet
Fakta 2013:3 Oxundaåns vattenkvalitet 1991-2012 Publiceringsdatum 2013-04-30 Länsstyrelsen och Oxunda vattensamverkan har under lång tid bedrivit vattenkemisk provtagning i Oxundaåns mynning. Resultaten
Naturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring i föreskrifter och allmänna råd (NFS 2008:1) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten
Götarpsån: Hären - Töllstorpaån
Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen
Planeringsunderlag för Märstaån
Planeringsunderlag för Märstaån Förbättringsbehov, belastningsutrymme och åtgärdsmöjligheter med hänsyn till miljökvalitetsnormer för vatten Inventering av vattenväxter i Garnsviken 2014 Författare: Anna
Oxunda Vattensamverkan
JORDBRUK OCH DJURHÅLLNING INOM OXUNDAÅNS AVRINNINGSOMRÅDE BESKRIVNING, BAKGRUND OCH FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER. Oxunda Vattensamverkan mars 2011 Författare: Eric Renman Oxunda Vattensamverkan, 191 86 Sollentuna
DALÄLVEN Västerdalälven, Vansbro
DALÄLVEN 2016 Västerdalälven, Vansbro Innehåll Avrinningsområde och utsläpp Väderförhållanden och vattenföring Ämnestransporter och arealspecifika förluster Vattenkemi Växtplankton Metaller i abborre Avrinningsområde
Långtidsserier från. Husö biologiska station
Långtidsserier från Husö biologiska station - Vattenkemi från början av 199-talet till idag Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 215 Innehåll 1 Provtagningsstationer...
Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem?
Övergödning Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem? Enligt vattendirektivet: * Den biologi som påverkas av övergödning visar på God eller Hög status Fisk Alger Bottendjur
Samordnat recipientkontrollprogram för Broviken och dess tillflöden
Samordnat recipientkontrollprogram för Broviken och dess tillflöden Samordnat recipientkontrollprogram för Broviken och dess tillflöden Författare: Anna Gustafsson & Ulf Lindqvist 2014-02-20, reviderad
Vattenkemisk undersökning av Hargsån Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma Norrtälje
Vattenkemisk undersökning av Hargsån 2003-2004 Ulf Lindqvist Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Provpunkt 3 Provpunkt 4 Provpunkt bro Provpunkt 2 Provpunkt 1 Figur 1.
Norra Bottenvikens kustvattenråd. Samråd Luleå Malin Kronholm Malin Kronholm
Norra Bottenvikens kustvattenråd Samråd 2009 Luleå 2009-11-10 Malin Kronholm 2009-11-10 Malin Kronholm Hantering av remisser Vattenmyndigheten: Hantering av synpunkter på nationell och distriktsnivå Beredningssekretariatet:
Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för åtgärdsområdet Södra Gästriklands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås
Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt
Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Att gå från byråkrati till handling Kartläggning och analys Identifiera vattenförekomster, bedöma
Kalmar läns författningssamling
Kalmar läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsen i Kalmar läns (Vattenmyndighet i Södra Östersjöns vattendistrikt) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i Södra Östersjöns vattendistrikt
St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )
Rydjan St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Lejondalssjön Upplands-Bro kommun Kalmarviken Björkfjärden Namn Rydjan EU_CD (VISS) NW661098-159871 SjöID 661122-159863
MÄLARENS BASPROGRAM Dr. Towe Holmborn, vattenmiljökonsult Västerås
MÄLARENS BASPROGRAM 2014 Dr. Towe Holmborn, vattenmiljökonsult Västerås 2016-02-03 Nationell miljöövervakning Firade 50 år i och med år 2014! (start 1965, varierad omfattning) 2014 (Calluna Eurofins Pelagia)
Rösjön - status och belastningsutrymme
Rösjön - status och belastningsutrymme Sollentuna kommun, Planenheten RAPPORT nr 2015-0834-A Författare: Maja Granath, och Daniel Stråe, WRS Uppsala AB Anna Gustavsson, Naturvatten i Roslagen AB. 2015-08-27
Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes Uppsala Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet
Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes 2009 Uppsala 2016-04-07 Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet Miljökvalitetsnormer Generellt Alla vattenförekomster ska uppnå
- Mölndalsåns stora källsjö
Östra Nedsjön 2015 Mölndalsåns Östra Nedsjön stora källsjö - Mölndalsåns stora källsjö Östra Nedsjön Näringsfattig rödingsjö Fiskejournalen 1976 Vattenkemi Sedimentkemi Kvicksilver i fisk Nätfisken Växtplankton
Vattenförvaltning - påverkansanalys, statusklassificering, riskbedömning och åtgärdsprogram
Vattenförvaltning - påverkansanalys, statusklassificering, riskbedömning och åtgärdsprogram Teresia Wällstedt Vattenmyndigheten, Norra Östersjöns vattendistrikt Vad är vattenförvaltning? EUs ramdirektiv
Laboratorier CALLUNA AB Linköping Ackrediteringsnummer 1959 A Beräkning Havsvatten/Brackvatten Nej Nej Beräkning Sötvatten Nej Nej
Ackrediteringens omfattning 2018-02-05 /1332 Laboratorier CALLUNA AB Linköping Ackrediteringsnummer 1959 A003237-001 Biologiska undersökningar Biologisk analys Elfiske i rinnande vatten Indexberäkning,
Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar
Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2016 Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2016 Författare: Malin Hjelm, Anna Gustafsson & Mia Arvidsson 2017-01-30,
Ord och begrepp inom vattenförvaltningen
Ord och begrepp inom vattenförvaltningen Om det du funderar på inte finns i ordlistan nedan går det även att leta i databasen över vatten i Sverige, VISS (VattenInformationsSystem Sverige). Där finns även
Sammanställning av mätdata, status och utveckling
Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år
Status på Gotland och exempel på lokala åtgärder
Status på Gotland och exempel på lokala åtgärder Sjöar och vattendrag Peter Landergren Kustvatten Andreas Pettersson Grundvatten Frida Eklund Ny klassning av Gotlands vatten vattendrag/sjöar Ekologisk
Miljökvalitetsnormer för vatten - utvecklingen fortsätter. Sara Grahn Miljösamverkan Västra Götaland 23 januari 2013
Miljökvalitetsnormer för vatten - utvecklingen fortsätter Miljösamverkan Västra Götaland 23 januari 2013 Viktiga bestämmelser i MB 5 kap. 3 MB kommunens ansvar 5 kap 8 MB vidta åtgärder 6 kap. 19 MB ÅP
Umeå kommuns kust. En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status
En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status Sammanfattning Umeå kommun har undersökt ekologisk status för 23 kuststationer. Endast en fjärd, Täftefjärden, klarar vattendirektivets
Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen. Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys
Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys Miljögifter inom vattenförvaltningen Särskilt förorenande ämnen (SFÄ)
Vattenmiljöns tillstånd i projektområdet
SeaGIS 2.0 Vattenmiljöns tillstånd i projektområdet Vincent Westberg Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Vattenmiljön Vad är god miljöstatus eller god vattenkvalitet i havet? Varför
Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för vatten och miljö Uppsala Ackrediteringsnummer 1208 Sektionen för geokemi och hydrologi A000040-002 Biologiska