Statusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten

Transkript

1 Statusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten

2 Bakgrundsdata HOME Näringsstatus Recipientkontrolldata Näringsstatus Klorofyll (Bottenfauna) Prio och SFÄ NMÖ/RMÖ Näringsämnen Klorofyll, Biovolym Prio och SFÄ Veriferingsdata Näringsämnen Klorofyll, Biovolym Prio och SFÄ Annat underlag för expertbedömning Förorenade områden Utsläpp från punktkällor Fiskeribiol. undersökningar

3 Ekologisk status (Bottenfauna) Växtplankton (Makroveg) Syrehalt Näringsämnen Siktdjup SFÄ Kemisk status Prioriterade ämnen Utförande BG, SAMBA SAMBA SAMBA

4 Övergödning - Vad fungerade bra och mindre bra? Bra Verifieringsstudier gav bättre underlag Sammanvägningsdatabasen SAMBA gav bra koll Mindre bra Brist på data BG behöver anpassas för Bottenviken HOME Vatten gav för bra klassning jämfört med mätdata Svårt att veta när data var för dåligt (t.ex. från recipientkontrollen) osäkra bedömningar Referenserna i VISS

5 Miljögifter Prioriterade och särskilt förorenande ämnen Mätdata för främst sediment och fisk användes i första hand För SFÄ användes även andra underlag (utsläpp från punktkällor, förorenad mark och fiskhälsostudier) - NV Rapport 4914 (gamla BG för Kust och hav) för sediment och fisk: Om tydlig avvikelse eller sämre måttlig status - OSPAR-gränsvärden för sediment Om gränsvärden överskreds måttlig status eller uppnår ej god status Sammanvägning till kemisk status enligt one out all out -principen Sammanvägning till SFÄ enligt one out all out -principen och vidare till ekologisk status enligt sämst avgör (lägst till måttlig)

6 Ställningstagande SFÄ Resultat från provtagningar tyder på storskalig spridning av förorenande ämnen. Pga. detta gjordes expertbedömningen att ingen kustvattenförekomst inom distriktet hade högre status än god.

7 Miljögifter - Vad fungerade bra och mindre bra? Bra Att SFÄ bedömdes, annars skev bild av miljöproblemet Denna bedömning enligt försiktighetsprincipen möjliggjorde ytterligare studier Rätt bra med sedimentdata Sammanvägningsdatabasen SAMBA gav bra koll Mindre bra Brist på data i vattenfas Inga nya bedömningsgrunder för sediment och biota Dåligt stöd från nationellt håll expertbedömningar OSPAR-gränsvärden blev för stränga för vissa ämnen Krävs rätt metoder för att använda datat Rätt vävnad kan också vara ett problem (muskel-lever)

8 Fysisk påverkan Kraftigt modifierade vatten 1 objekt klassades som KMV inom distriktet Få vattenförkomster uppfyllde kraven Tänkbara KMV n ligger inom stora vattenförekomster Svårt att få 70% påverkad strandlinje vid subindelning, samtidigt som SMHI:s rekommendationer följs Behov av nationella riktlinjer! Svårt att bestämma potentialen Vad bidrar den morfologiska störningen till? Ofta annan påverkan t.ex. från industrier och hamnar Behov av nationella riktlinjer! Annan morfologisk påverkan (pirar, muddringar etc) Inverkade inte på ekologisk status pga avsaknad av nationella riktlinjer

9 Främmande arter Bedömdes inte p.g.a. avsaknad av bedömningsgrunder Effekten på den ekologiska statusen är oklar Förutom påverkan på andra arter kan en främmande art påverka t.ex. miljögiftsbelastningen genom annorlunda beteende som kan leda till ökad bioturbation Behov av nationella riktlinjer!

10 SAMBA Sammanvägningsdatabas i Access-format Status sammanställs på både parameternivå och slutlig nivå mha urvalsfrågor Skapar importmallar till VISS Finns för både kust- och sötvatten SAMBA_GIS Genererar kartor

11 Så blev det Ekologisk status Kemisk status

12 Brister i bedömningsgrunderna Bottenfauna (ej Norrlandsanpassad ) Få känslighetsvärden för söt/brackvattenarter Klorofyll a (ej Norrlandsanpassad?) Biovolym visar generellt på bättre status än klorofyllvärden. SFÄ, PRIO Bedömningsgrunder (ff.a. Andra matriser och fler ämnen!) KMV och annan fysisk påverkan Bedömningsgrunder