Knivstaån samt Skarvens och Garnsvikens åtgärdsområden

Transkript

1 Knivstaån samt Skarvens och Garnsvikens åtgärdsområden - underlag till åtgärdsprogram NAMN Sammanfattande underlag till Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

2 Utgiven av: Ansvarigt vattendistrikt: Foto: Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 2(45)

3 Inledning Denna bilaga utgör ett underlag till åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Den är en sammanfattning för tre av vattendistriktets 84 åtgärdsområden. Sammanfattningen baserar sig på utdrag ur VISS 1 och analyser genomförda av länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. För övergödning är de fysiska åtgärder som behöver genomföras till 2027 medtagna eftersom dessa med fördel kan påbörjas under den period som åtgärdsprogrammet omfattar, det vill säga fram till Syftet är att redovisa förslag på fysiska åtgärder som bedöms vara nödvändiga för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas i Knivstaåns, Garnsvikens och Skarvens åtgärdsområden. De åtgärder i form av styrmedel som riktar sig till myndigheter och kommuner och som är bindande enligt vattenförvaltningsförordnigen beskrivs i Förvaltningsplan Norra Östersjöns vattendistrikt del 4. De fysiska åtgärder som beskrivs här är de som konsekvensanalyserats och som bedömts lämpliga för att följa miljökvalitetsnormerna. De är inte bindande, men myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs och ska inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs så att fysiska åtgärder blir genomförda av verksamhetsutövarna. 2 Osäkerheten i de föreslagna fysiska åtgärdernas lämplighet, uppskattade effekter och kostnader kan vara betydande på den lokala skalan eftersom de analyser som de stödjer sig på ibland utgår ifrån information från en grövre geografisk skala. Det innebär att om det finns andra mer lämpliga åtgärder kan dessa ersätta de fysiska åtgärder som föreslås här. Bilagorna länkar ihop uppgifter på åtgärdsområdesskala som ett åtgärdsprogram ska innehålla enligt miljöbalken 2, till exempel: de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna, när åtgärderna behöver vara genomförda, hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och mellan olika åtgärder, samt den förbättring som var och en av åtgärderna bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs. 1 VattenInformationsSystem Sverige. Den databas som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar kap. 6 om Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning 3(45)

4 Sammanfattning Här beskrivs vattenstatus, miljöproblem och de åtgärder som behöver genomföras för att miljökvalitetsnormerna för ekologisk och kemisk status ska kunna följas i Knivstaåns, Garnsvikens och Skarvens åtgärdsområden. Alla utom en av åtgärdsområdets 19 ytvattenförekomster har sämre än god ekologisk status. I samtliga vattenförekomster utom två finns miljöproblemet övergödning. I området finns också ett stort antal dammar, markavvattningsföretag och justerade sjötrösklar. Det främst Lejondalssjön, Fysingen och Valloxen med tillhörande vattendrag som har störst problem med att nå god status avseende fysisk påverkan. De betydande källorna av näringsämnen till Skarven är diffusa och härrör främst från jordbruk, dagvatten och enskilda avlopp. Även hydromorfologisk påverkan på vattendragen bedöms vara en betydande källa till ökade fosforförluster. För att minska problemen med övergödning krävs en rad åtgärder, främst för att reducera näringsbelastning från jordbruk, dagvatten och enskilda avlopp. Åtgärder för att minska grumling av vatten i Märstaån är angelägna. Det är viktigt både att minska mängden dagvatten och koncentrationen av förorenande ämnen, samt att rena det dagvatten som bildas. Om de åtgärder som föreslås i denna bilaga genomförs beräknas alla vattenförekomster utom fem nå god ekologisk status. Norrviken, Vallentunasjön, Edssjön, Oxundasjön och Hagbyån skulle inte nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen även om alla föreslagna åtgärder genomfördes, varför det behövs ytterligare åtgärder. Vilka åtgärder som är lämpliga behöver utredas. Precis som i resten av Sverige har ingen av ytvattenförekomsterna bedömts uppnå god kemisk status på grund av kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE). Om kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) undantas i bedömningen av de prioriterade ämnena så är det en ytvattenförekomst, Fysingen, som inte uppnår god kemisk status på grund av höga halter av tributyltenn (TBT). Tre vattenförekomster når inte god status för de särskilda förorenande ämnena (SFÄ) som ingår i bedömning av ekologisk status på grund av höga halter av ammoniak. Dessa är Norrviken, Edssjön och Knivstaån. Föreslagna åtgärder inom åtgärdsområdena utgörs av utsläppsreduktion av miljögifter (t.ex. tillsyn eller omprövning av tillstånd). Av elva grundvattenförekomster har en förekomst otillfredsställande status på grund av klorid, ytterligare fem förekomster riskerar att inte nå god kemisk status till 2021, varav två stycken har höga sulfatvärden och befinner sig i gränszonen till otillfredsställande status. För att uppnå, och behålla, god kemisk status när det gäller grundvatten är det viktigt att kommuner (Upplandsbro, Vallentuna, Sigtuna, Sollentuna, Täby och Upplands-Väsby) utövar tillsyn av miljöfarlig verksamhet och potentiellt förorenade områden och att trafikverket genomför vägåtgärder för att minska tillförsel av vägsalt och minska olycksrisker. För att följa miljökvalitetsnormerna i Knivstaåns, Garnsvikens och Skarvens åtgärdsområden behöver senast 2018 framför allt: För miljöproblemet övergödning: Sigtuna, Täby, Upplands-Bro, Upplands-Väsby, Vallentuna och Knivsta kommuner behöver bedriva nödvändig tillsyn, samt länsstyrelserna i Stockholms och Uppsala län bedriva tillsynsvägledning och rådgivning till jordbruksföretag, så att jordbruksåtgärder som till exempel strukturkalkning och våtmarker (se kapitel 2.1.4) genomförs i tillräcklig omfattning, 4(45)

5 Sigtuna, Upplands-Bro, Upplands-Väsby, Vallentuna och Knivsta kommuner tillse att belastningen av näringsämnen från enskilda avlopp minskar och Havs- och Vattenmyndigheten behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärder för enskilda avlopp genomförs i tillräcklig omfattning, Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Stockholm, Täby, Upplands-Bro, Upplands-Väsby, Vallentuna, Uppsala och Knivsta i samråd med Länsstyrelsen i Stockholms län tillse att fosforbelastningen från avloppsreningsverk, dagvatten och avloppsledningsnät minskar och Naturvårdsverket behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning för att minska fosforbelastningen från dessa källor. För miljöproblemet miljögifter: Sigtuna, Sollentuna, Upplands-Väsby och Knivsta kommun behöver bedriva nödvändig tillsyn så att utsläpp av miljöfarliga ämnen minskar och att miljökvalitetsnormer följs, Sigtuna och Upplands-Väsby kommun behöver bedriva nödvändig tillsyn av båtklubbar och marinor i avrinningsområden där gränsvärdet för TBT överskrids med mål att minska belastningen av TBT-läckage från båtar, se till att undersökningar av sediment och mark vid båtklubbar och marinor utförs, och där en handlingsplan för sanering sedan tas fram för de mest förorenade områdena och deras hot spots. För miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan: Länsstyrelserna i Stockholms och Uppsala län behöver bedriva nödvändig tillsyn och prövning för att säkerställa fria vandringsvägar vid 10 vandringshinder. Havs- och vattenmyndigheten behöver vägleda länsstyrelserna i tillämpningen av Kammarkollegiets strategi gällande fysisk påverkan vid arbetet med tillsyn och prövning av vattenverksamheter. Vidare behöver Riksantikvarieämbetet och Havs- och vattenmyndigheten utveckla riktlinjer och vägledning kring hur värdering och prioritering av bevarandevärda kulturmiljöer som påverkar vattenförekomster ska göras. Länsstyrelserna i Stockholms och Uppsala län behöver bedriva nödvändig tillsyn och prövning så att två vattendrag som rensats eller rätats restaureras. 5(45)

6 Inledning... 3 Sammanfattning Beskrivning av åtgärdsområdet Status och miljöproblem Miljökvalitetsnormer Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten Övergödning Försurning Miljögifter Främmande arter Förändrade habitat genom fysisk påverkan Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten Näringsämnen Miljögifter Klorid Förändrade grundvattennivåer Otillräckligt dricksvattenskydd Nulägesbeskrivning Åtgärder Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Natura 2000-områden Skyddade arter enligt habitatdirektivet Nitratkänsliga områden Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig (45)

7 1 Beskrivning av åtgärdsområdet Denna bilaga behandlar åtgärdsområdena Skarven, Garnsviken och Knivstaån (figur 1). I området finns 19 ytvattenförekomster fördelade på 8 sjöar, två bassänger i Mälaren och nio vattendrag samt elva grundvattenförekomster (figur 2). I området finns också 14 sjöar och 34 vattendragsträckor som klassificeras som övrigt vatten. Markanvändningen i det 677 km 2 stora området domineras av skog (48 procent av landytan) följt av jordbruk (28 procent), övrig öppen mark (12 procent) och tätort (11 procent). Öppet vatten utgör cirka 50 km 2. Området är tätbefolkat, med cirka invånare vilket är cirka 270 personer per km 2 landyta. Den höga befolkningstätheten innebär lokalt mycket stor belastning på sjöar och vattendrag i området. Elva kommuner ligger helt eller delvis inom området: Danderyd, Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Stockholm, Täby, Upplands-Bro, Upplands-Väsby, Vallentuna i Stockholms län samt Uppsala och Knivsta i Uppsala län. Inlandsisen har haft stor inverkan på landskapet och lämnat kvar isälvsavlagringar där områdets huvudsakliga grundvattenförekomster finns. Då området ligger under högsta kustlinjen kan relikt havsvatten eller havssalt förekomma. Det är vanligt förekommande med moränjordar och berggrund med relativt få sprickor, vilket ger en begränsad mängd med grundvatten. Berggrunden består av svårvittrat urberg men området är beläget i Upplands kalkpåverkade område där jordarna är kalkhaltiga. Förekomst av leror och andra finkorniga jordar ökar motståndskraften mot försurning ytterligare. 7(45)

8 Figur 1. Översikt av området: dess plats i vattendistriktet, kommuner, tätorter och markanvändning. 8(45)

9 Figur 2. Ytvattenförekomsternas ID-beteckningar. 9(45)

10 1.1 Status och miljöproblem Ytvatten Ekologisk status och miljöproblem Alla utom en av åtgärdsområdets 19 ytvattenförekomster har sämre än god ekologisk status (figur 3). I samtliga vattenförekomster utom två finns miljöproblemet övergödning. Därutöver förekommer allmänt allvarlig hydromorfologisk påverkan på sjöar och vattendrag. De betydande källorna av näringsämnen till Skarven är diffusa och härrör främst från jordbruk, dagvatten och enskilda avlopp. Även hydromorfologisk påverkan på vattendragen bedöms vara en betydande källa till ökade fosforförluster. Erosionen av lätteroderade leror är betydande i området och kan orsakas av olika former av markavvattning, dikning, rensning och andra former av arbeten i vatten. God ekologisk status med avseende på särskilda förorenande ämnena (SFÄ) uppnås inte i tre vattenförekomster orsakat av haltöverskridande av ammoniak. 10(45)

11 Figur 3. Ytvattenförekomster och deras ekologiska status. 11(45)

12 Kemisk status och miljöproblem Samtliga ytvattenförekomster i åtgärdsområdet har, liksom i hela Sverige, sänkt kemisk status med avseende på överallt överskridande ämnen som utgörs av parametrarna kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyletrar (PBDE). Om Hg och PBDE undantas från bedömningen är det en vattenförekomst, Fysingen, i åtgärdsområdet som inte uppnår god kemisk status orsakat av för höga halter av tributyltenn (TBT) (figur 4). Att ytterligare vattenförekomster i kartan har utpekats att inte nå god status är felaktigt och beror på hur kartan produktionsmässigt har tagits fram från VISS. Kartan utgör en sammanställning av statusen för alla prioriterade ämnen (exklusive Hg och PBDE) i VISS som inte uppnår god status, och i det här fallet även statusen för nickel. För närmare information angående varför inte nickel valts att påverka den övergripande kemiska statusen, se För att kunna bedöma flera ämnens status behöver fler miljögiftsundersökningar komma till stånd i de vattenförekomster där mätdata idag saknas för dessa ämnen. 12(45)

13 Figur 4. Ytvattenförekomster och deras kemiska status, exklusive kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE). 13(45)

14 1.1.2 Grundvatten Kemisk status och risk En förekomst, SE Stockholmsåsen-Upplands Väsby, har bedömts till kemisk otillfredsställande status på grund av höga kloridvärden (figur 5). Förekomsten är även påverkad av tri- och tetrakloreten. Ytterligare två förekomster har höga värden av sulfat och befinner sig i gränszonen till otillfredsställande status; i SE Stockholmsåsen-Sollentuna, är medelvärdet runt 100 mg/l och i SE Stockholmsåsen-Norrsunda, överskrider maxvärdet riktvärdet och medelvärdet är över utgångspunkt för att vända trend. Övervakning bör utökas för att säkerställa underlagsdata och undersöka påverkan från de otaliga eventuellt förorenade områden som finns i åtgärdsområdet. Resultat från påverkansanalys visar på mycket stor eller stor potentiell föroreningsbelastning för sex grundvattenförekomster av totalt elva. Dessa sex förekomster är belägna i Skarvens avrinningsområde och riskerar att inte nå god kemisk status till 2021 utifrån påverkanskälla och/eller uppmätta halter (figur 6). 14(45)

15 Figur 5. Kemisk status i grundvatten. 15(45)

16 Figur 6. Risk för att god status inte uppnås 2021 för grundvatten. 16(45)

17 Kvantitativ status och risk Den kvantitativa statusen är överlag god i länet som helhet, men det råder stor kunskapsbrist. Inga förekomster riskerar preliminärt att inte nå god kvantitativ status inom åtgärdsområdet. Vid Arlanda finns en geoenergianläggning som utnyttjar Stockholmsåsen för energilagring och uttag och som skulle kunna påverka den kvantitativa statusen. I dagsläget ser man dock inte att åsen påverkas negativt med avseende på kvantitet. Med tanke på de många eventuellt förorenade områden som finns längsmed Stockholmsåsen så är det teoretiskt möjligt att föroreningar når grundvattnet om någon eller några reservvattentäkter tas i bruk och det medför en sänkning av grundvattennivån Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Inom vattenförvaltningen pekas vissa typer av områden ut som skyddade områden. Detta är områden som är särskilt skyddsvärda och där det finns ett behov av att skyddsarbetet samordnas. Dessa skyddade områden finns definierade i vattenförvaltningsförordningen och ska inte förväxlas med den typ av områdesskydd som regleras i miljöbalken (naturreservat, nationalparker, biotopskydd etc.). Dricksvattendirektivet (98/83/EG) syftar till att skydda människors hälsa från skadliga effekter av föroreningar i dricksvattnet samt att säkerställa att vattnet är hälsosamt och rent. I åtgärdsområdet Skarven-Närområde finns 6 dricksvattentäkter och i åtgärdsområdet Garnsviken-Närområde en dricksvattentäkt som omfattas av dricksvattendirektivet. Nitratdirektivet (91/676/EEG) syftar till att minska föroreningen av vatten med nitrat från jordbruket. Områden som bedöms som känsliga för miljöpåverkan har pekats ut. Åtgärdsområdena Skarven-Närområde, Garnsviken-Närområde och Knivstaån omfattas av direktivets regler för spridning av gödsel och riktlinjerna för god jordbrukarsed. Avloppsvattendirektivet (91/271/EEG) handlar om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse och som en del av direktivet har känsliga vatten pekats ut. Alla vatten i Sverige, inklusive kustvattnet, har pekats ut som känsliga för fosforutsläpp och alla kustvatten från Skåne och upp till Stockholms län, har pekats ut som känsliga för kväveutsläpp. Badvattendirektivet (76/160/EEG) avser kvaliteten på badvatten vid utpekade badplatser. I åtgärdsområdet Skarven-Närområde finns tre badplatser (Kairo; Ängsjöbadet och Steningebadet) som är skyddade enligt badvattendirektivet. Samtliga har bra kvalitet eller bättre, och inga åtgärder krävs för att följa miljökvalitetsnormen. Natura 2000 syftar till bevarande av biologisk mångfald. Detta görs via och Art- och habitatdirektivet (92/43/EEG) om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter samt Fågeldirektivet (79/409/EEG). Värdefulla naturtyper och arter ska upprätthållas i så kallad gynnsam bevarandestatus. I urvalet av Natura 2000-områden är endast inkluderat de områden som avsatts till skydd av akvatiska organismer som lever i ytvatten och habitat som består av ytvatten enligt kriterier i Handboken för kartläggning och analys av ytvatten (Naturvårdsverket, handbok 2007:3). I åtgärdsområdena Skarven- Närområde, Garnsviken-Närområde och Knivstaån finns ett Natura 2000 område Kärringsjön-Mörtsjön (SE ). De två sjöarna, som inte är egna vattenförekomster, är klassade till naturtypen 3160 Dystrofa sjöar och småvatten. Syftet med Natura 2000 området är att populationen av arterna ska kunna fortleva i området och på lång sikt vara livskraftiga. 17(45)

18 1.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är juridiskt bindande krav. För ytvatten fastställs miljökvalitetsnormer (MKN) för kemisk och ekologisk status och för grundvatten fastställs MKN för kemisk och kvantitativ status. Endast de vattenförekomster som är klassade till god ekologisk status har MKN god ekologisk status Dessutom gäller icke-försämringskravet vilket innebär att tillståndet i vattenförekomsten inte får försämras. I många vattenförekomster har det bedömts att det inte är tekniskt möjligt, att det medför orimliga kostnader, eller att det på grund av naturliga förhållanden är omöjligt att uppnå god status till år Dessa har fått tidsundantag och där ska god ekologisk eller kemisk status istället uppnås antingen till 2021 eller För vattenförekomster som är del av områden som är skyddade enligt art- och habitatdirektivet (Natura 2000) ställs även kompletterande krav på vattenkvaliteten. Det strängaste kravet ur miljösynpunkt gäller i dessa fall. Beslut om MKN togs av vattendelegationen för Norra Östersjöns vattendistrikt den 16 december För uppdaterad information för respektive vattenförekomst hänvisas till VISS samt den tabell med MKN för samtliga vattenförekomster i vattendistriktet som finns tillgänglig på Vattenmyndighetens webbplats Ytvatten MKN för ekologisk status En av de 19 ytvattenförekomsterna har idag miljökvalitetsnormen god ekologisk status Övriga vattenförekomster har tidsundantag till 2021 eller 2027 (tabell 1). MKN för kemisk status Alla ytvattenförekomster har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015, men med sänkt kvalitetskrav för kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) ). Det sänkta kvalitetskravet motiveras av att långväga atmosfärisk deposition av dessa ämnen har resulterat i förhöjda bakgrundshalter orsakade av atmosfärisk deposition i hela landet. Identifierade punktutsläpp av kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) som bidrar till sänkt kemisk status ska dock åtgärdas så fort det går. Vattenförekomster som inte uppnår god status med avseende på tributyltenn-föreningar (TBT) har tidsundantag till år 2027 för att uppnå god kemisk status med avseende på TBT (tabell 2). Detta motiveras av att TBT är ett persistent, bioackumulerande och toxiskt ämne (PBT-ämne) vilket medför att dess nedbrytning i miljön sker väldigt långsamt. 18(45)

19 Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för ekologisk status för de vattenförekomster som inte uppnått god eller hög status Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak till undantag Norrviken Oxundaån- Hagbyån Vallentunasjön Edssjön Oxundaån- Väsbyån Lejondalssjön Oxundaån- Verkaån Lejondalsbäcken Oxundasjön Oxundaån SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2021 Övergödning (Tekniskt omöjligt), SFÄ (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt), Flödesförändringar (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Tekniskt omöjligt), SFÄ (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt), Flödesförändringar (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Konnektivitet (Orimliga kostnader) Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Orimliga kostnader) 19(45)

20 Fysingen SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Oxundaån- Hargsån SE God ekologisk status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt), Flödesförändringar (Tekniskt omöjligt) Mälaren-Skarven SE God ekologisk status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt) Mälaren- Garnsviken SE God ekologisk status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt) Märstaån SE God ekologisk status 2027 Övergödning (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt), Flödesförändringar (Tekniskt omöjligt) Lövstaån SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader), SFÄ (Tekniskt omöjligt) Valloxen SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Lövstaån SE God ekologisk status 2027 Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) 20(45)

21 Tabell 2. Miljökvalitetsnormer för kemisk status för de vattenförekomster som inte uppnått god kemisk status ID Vattenförekomst Fysingen SE Miljökvalitets -norm God kemisk status 2015 Undantag Ämne År Motivering Sänkt krav Sänkt krav Tidsundantag Hg PBDE TBT 2027 Förhöjd bakgrundshalt Förhöjd bakgrundshalt PBT-ämne Grundvatten Alla vattenförekomster har miljökvalitetsnormerna god kvantitativ status 2015 och god kemisk grundvattenstatus 2015, med undantag för klorid med tidsfrist till 2021 för förekomsten SE Stockholmsåsen-Upplands Väsby med skälet tekniskt omöjligt Kompletterande krav för skyddade områden Målet för Natura 2000-områden är att samtliga naturtyper och arter ska nå en så kallad gynnsam bevarandestatus. Målet gäller för en större region och det är inte alltid att det behöver uppnås i varje enskilt Natura 2000-område. Särskilda mål, ett så kallat gynnsamt tillstånd, ska därför införas för de enskilda Natura 2000-områdena som tillsammans ska bidra till gynnsam bevarandestatus i regionen. Sjöarna i Natura 2000-området Kärringsjön-Mörtsjön (SE är klassade som Myrsjöar (3160). Dessa naturtyper ska vara naturligt dystrofa (naturligt näringsfattiga och humusrika med svagt surt vatten) och därmed ha låg grad av antropogen belastning med avseende på bland annat försurade ämnen, partiklar, näringsämnen och miljögifter. För att upprätthålla viktiga funktioner och strukturer ska även hydrologin i strandzonen vara intakt och vandringsvägar fria i anslutande vattensystem (dvs inga antropogena vandringshinder). Bevarandemålen för gynnsam bevarandestatus för denna naturtyp sammanfaller därför med god ekologisk status. Kompletterande krav enligt nitratdirektivet redovisas i kapitel (45)

22 2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten 2.1 Övergödning Övergödning orsakas av för stora mängder av växtnäringsämnena fosfor och kväve i vattnen. Allt vatten kan drabbas, såväl vattendrag, sjöar, kustvatten och Östersjön som helhet. Näringsämnena kan ha sitt ursprung från utsläpp till vatten, från till exempel industrier, lantbruk, avloppsreningsverk och enskilda avlopp. De kan också spridas via luften i form av kväveoxider och ammoniak från till exempel trafik, värmekraftverk och lantbruk. De näringsämnen som inte tas upp av växter och mikroorganismer på land sköljs så småningom ut och göder växtlivet i vattendrag, sjöar och slutligen havet. I sjöar och vattendrag är det vanligen för mycket fosfor som är den största orsaken till miljöproblemet övergödning. Detta beror på att fosfor oftast är det ämne det råder störst brist på och som därför styr tillväxten av växtplankton och påväxtalger. Övergödning bedöms därför i första hand av halten totalfosfor i vattnet. Halten av kväve har dock visat sig vara av betydelse för primärproduktionen i många sjöar under framförallt högsommaren. För rotade vattenväxter är dessutom tillgången på kväve av större betydelse än fosfor. Även om kvävehalten inte är begränsande för algerna så kan den ha betydelse för artsammansättningen, eftersom t ex cyanobakterier gynnas av låga kvävehalter. Förutom halterna av fosfor och kväve kan vissa biologiska kvalitetsfaktorer användas för att bedöma om ett vatten har övergödningsproblem. Växter visar en direkt respons på ökad mängd fosfor och kväve i vattnet. I sjöar görs därför en bedömning av makrofyter och växtplankton och i vattendrag bedöms kiselalger. Förändringar i växtsammansättningen kan i sin tur påverka djursamhället. Övergödningsproblem kan därför även bedömas genom att undersöka bottenfauna och fisksamhället. Effekterna av övergödning är på många sätt likartad i sjö och hav, men i kustvattnet påverkar både halterna av fosfor och kväve övergödningssituationen. Detta eftersom både kväve och fosfor begränsar tillväxten av växtplankton, dock vid olika tidpunkter på året. Generellt är vårblomningen av växtplankton begränsad av kväve och blomningarna sommartid begränsade av fosfor. Till skillnad från i sjöar och vattendrag är bedömningen av miljöproblemet övergödning i kustvatten därför baserad på halter av såväl kväve som fosfor. Förutom halter av näringsämnen används även ett antal biologiska kvalitetsfaktorer som visar på övergödning Tillstånd Övergödning är ett generellt problem i stora delar av Skarvens åtgärdsområde, framförallt inom Oxundaåns avrinningsområde där flertalet av vattenförekomsterna berörs (figur 7). Bland sjöarna i Oxundaåns avrinningsområde är Vallentunasjön, Edssjön, Norrviken och Oxundasjön värst drabbade, där status för flera övergödningsindikatorer ligger inom intervallet måttlig till dålig. Detta gäller främst totalfosfor, men bortsett från Oxundasjön uppnår dessa sjöar inte heller god status med avseende på växtplankton. För Norrviken gäller dessutom att makrofyter fått otillfredsställande status. Även Fysingen har indikationer på övergödning, men detta enbart i fråga om status för växtplankton. Av vattendragen berörs Väsbyån, Hargsån, Hagbyån och Oxundaåns utlopp i Mälaren, med status för totalfosfor inom intervallet måttlig till dålig. Hagbyån, Väsbyån och Oxundaån har dessutom fått måttlig status med avseende på kiselalger. 22(45)

23 Figur 7. Vattenförekomster som har miljöproblemet övergödning. 23(45)

24 Märstaån är utsatt för ett stort påverkanstryck och detta återspeglas i de biologiska bedömningsgrunderna för bottenfauna och kiselalger. Detta behöver dock inte bero på ett renodlat övergödningsproblem. Andra faktorer, som ökad grumlighet på grund av ökad erosion från åkermarken, kan ha betydelse. De uppmätta totalfosforhalterna i mynningen har enligt bedömningsgrunderna god status, dock nära gränsen till måttlig status. Det går inte att beräkna ett reduktionsbehov av näringsämnesbelastningen utifrån bedömningsgrunderna för fosfor. Knivstaån är ett eutrofierat vattendrag med höga halter av både fosfor och kväve. Diffus påverkan från jordbruksmark är den dominerande källan till fosfor och kväve i åns nedre delar, men även påverkan från Knivsta avloppsreningsverk är betydande. Övriga antropogena källor utgörs främst av dagvatten och enskilda avlopp. Mälarbassängen Skarven har indikationer på övergödning i och med måttlig status för näringsämnen och klorofyllhalt. Dock har Skarven god status för ljusförhållanden (siktdjup). Utfallet för siktdjupet är särskilt motsägelsefullt sett till utfallet för klorofyllhalten. Referensvärdet för siktdjup borde vara avsevärt högre. Periodvis internbelastning av sedimentbundet fosfat och/eller vertikalmigration av kvävefixerande cyanobakterier kan vara en delorsak till att klorofyllhalterna är förhållandevis höga. Fosfathalterna i bottenvattnet är generellt höga och det förekommer perioder med hypoxi i bottenvattnet under vintermånaderna och sensommaren, med återkommande utpräglad anoxi under september. Det järnbundna fosfat som frigörs från sedimenten under dessa perioder återförs till vattenmassan under vår- och höstcirkulationen. Att totalfosforhalterna i ytvattnet i princip halveras från våren till sommaren kan till stor del förklaras om vattnets omsättningstid är kort. Utöver internbelastning av fosfor kan övergödningsproblematiken även härledas till de förhållandevis höga halterna av nitritoch nitratkväve Förbättringsbehov För att nå god status med avseende på näringsämnen behöver fosfortillförseln till vatten minska med cirka kg. Hur dessa reduktionsbehov fördelar sig mellan vattenförekomsterna framgår av Figur 8. Förbättringsbehovet baserar sig på skillnaden mellan uppmätt koncentration i vattendraget och den koncentration som krävs för att nå god ekologisk status. För att översätta detta koncentrations-beting till ett reduktionsbehov i kg fosfor så har modellerade fosfortransporter från SMED använts 3. Vattenförekomstsjöarna med störst behov av en minskad fosfortillförsel är Skarven, Vallentunasjön, Norrviken, Garnsviken, Edssjön och Oxundasjön. Bland vattendragen är det Hagbyån, Väsbyån, Hargsån, Oxundaån och Knivstaån som har störst behov. 3 Ejhed m.fl Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet ingen övergödning. SMED rapport Nr (45)

25 Figur 8. Status med avseende på näringsämnen samt hur mycket fosfortillförseln till vatten behöver minska för att nå god status. 25(45)

26 2.1.3 Källor till påverkan Som framgår av figur 9 är fosfortillförsel från jordbruket den dominerande källan. Andra betydande källor är dagvatten och enskilda avlopp. 1% 3% 1% 7% 14% Enskilda avlopp Dagvatten 16% Jordbruk Skog Avloppsreningsverk Industri 58% Övrigt Figur 9. Källfördelning av fosfor för området Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Utförda åtgärder i området har främst omfattat dagvattenhantering och anläggning av våtmarker och dagvattendammar. Föreslagna åtgärder Föreslagna åtgärder beräknas kunna minska belastningen av fosfor till området med 3,6 ton P/år (tabell 3). Med föreslagna åtgärder minskar dessutom belastningen till kusten med cirka 700 kg P/år och drygt 5 ton N/år (tabell 4). Åtgärderna omfattar främst åtgärder i jordbruksmark, men även dagvattenåtgärder och enskilda avlopp har stor potential. Det är också viktigt att åtgärda Knivsta avloppsreningsverk, som periodvis släpper ut höga halter av ammonium till Knivstaån. Åtgärder på jordbruksmark beräknas kunna minska belastningen av fosfor med drygt 1800 kg. Störst är potentialen i Skarvens åtgärdsområde. De åtgärder som beräknas kunna leda till de största fosforminskningarna inom jordbruket är fosfordammar och andra våtmarker, strukturkalkning och anpassade skyddszoner. Eftersom de också är de mest kostnadseffektiva åtgärderna bör de genomföras i stor omfattning om de totala kostnaderna ska minimeras. Strukturkalkning förbättrar lerhaltiga jordars struktur och kan leda till högre och jämnare skördar samt minskad bränsleåtgång vid jordbearbetning. Anpassade 26(45)

27 skyddszoner på åkermark anläggs där risken för erosion och läckage är som störst. Därmed ökar effektiviteten per arealenhet för skyddszonen. Våtmarker och fosfordammar kan anläggas där hydrologin och topografin är lämplig. Rätt anlagda är de effektiva fosforsänkor. Det finns cirka 2000 enskilda avlopp i området. Om de som idag inte uppfyller kraven för normal skyddsnivå åtgärdas så att kraven nås kan belastningen av fosfor till avrinningsområdet minska med cirka 700 kg. Vid dessa beräkningar har ingen hänsyn till anläggningens avstånd till vatten eller retention i mark tagits. I området finns också Knivsta reningsverk som bidrar med ammonium till Knivstaån i mängder som orsakar att halterna av ammoniak periodvis hotar att bli toxiska. Reningsverket beräknas inom några år att nå det antal personekvivalenter som tillståndet medger. Vid en omprövning kan krav på effektivare kväverening ställas. Effektivare rening av fosfor (ner till 0,1 mg/l) kan enligt beräkningar ge en minskad belastning av fosfor på upp till 70 kg. Tabell 3. Åtgärder för att nå God ekologisk status med avseende på näringsämnen (endast fosfor) rangordnade efter kostnadseffektivitet. Åtgärdskategori Enhet storlek Effekt (kgp/år) Total kostnad (mkr) Årskostnad (kr) Åtgärdsstorlek Kostnadseffektivitet (kr/kgp&år) Anpassade 13 Hektar 270 0, skyddszoner* Fosfordamm* 6,5 Hektar 500 5, Strukturkalkning Hektar Strukturkalkning* Hektar Minskat 66 0, fosforläckage vid spridning av stallgödsel* Våtmark 37 Hektar Skyddszon 2 m* 3,3 Hektar 2 0, Tvåstegsdiken* Meter 28 3, Kalkfilterdiken* 400 Hektar 45 2, Skyddszon +4 m 6,6 Hektar 2 0, (utöver 2 m)* Våtmark* 58 Hektar Dagvattendammar* 42 Hektar Enskilda avlopp till Antal normal skyddsnivå Enskilda avlopp från 290 Antal 17 4, normal till hög skyddsnivå SUMMA SUMMA *Åtgärden ska vara genomförd så att miljökvalitetsnormen god ekologisk status kan följas senast 2027 I de delar av området som är tätt bebyggda med bostäder eller industriområden är dagvattenåtgärder viktiga för att minska belastningen av fosfor, kväve och miljögifter. 27(45)

28 Dagvattenåtgärder beräknas kunna reducera fosforbelastningen med cirka 900 kg per år i hela området. Beräkningen är baserad på dagvattendammar med en sammanlagd areal av 42 hektar och med en uppskattad effekt av 22,5 kg/hektar och år. Andra typer av dagvattenåtgärder kan i många fall vara lämpligare än dagvattendammar, till exempel vid brist på passande mark. Dagvattendammar ska ses som ett exempel på en effektiv åtgärd. Andra lämpliga dagvattenåtgärder kan vara infiltrationsmagasin, artificiell våtmark, biofilter, dagvattenbrunn, permeabel vägbeläggning eller svackdiken. För att nå denna effekt måste allt dagvatten passera en reningsanläggning. I tätbebyggda områden kan det vara svårt att hitta mark som lämpar sig för dagvattendammar. Lika viktigt är därför att förhindra uppkomsten av dagvatten genom att minska andelen hårgjord yta och att inte bebygga de grönområden som finns kvar i närheten av sjöar och vattendrag. Det finns uppskattningsvis över 1600 hästar i åtgärdsområdet (Knivsta kommun inte medräknat), relativt jämnt fördelade över områdets landsbygd. Under vissa omständigheter kan hästhållning generera ett stort läckage av närsalter och kraftig erosion. Tillsyn av hästgårdar kan därför vara en effektiv åtgärd för att minska erosion och närsalttransport till sjöar och vattendrag. Tabell 4. Åtgärder för att nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen (fosfor och kväve) i kustvatten samt effekter av inlandsåtgärder på kustvatten. Alla effekter är inklusive retention till kusten. Åtgärdskategori Enhet storlek P Effekt till kusten (kgp/år) N Effekt till kusten (kgn/år) Kostnad (mkr) Årskostnad (kr) Åtgärdsstorlek Kostnadseffektivitet P Fosfordamm* 0,015 Hektar 2 2 0, Enskilda avlopp till normal skyddsnivå Summa kust Summa kust Inlandsåtgärder Inlandsåtgärder Antal , , , Förbättringsbehovet i hela området är 3700 kg/år vilket är något större än åtgärdspotentialen. Behovet är dock inte jämnt fördelat över området. För Väsbyån, Hargsån, Garnsviken och Lejondalssjön beräknas de föreslagna åtgärderna vara tillräckliga för att god ekologisk status ska nås. Däremot beräknas inte Norrviken, Vallentunasjön, Edssjön, Oxundasjön och Hagbyån nå god status med avseende på näringsämnen även om alla föreslagna åtgärder genomförs. Därför behöver ytterligare åtgärder i dessa avrinningsområden genomföras. En möjlighet som behöver utredas är att restaurera sjöarna genom att kemiskt binda fosfor i sedimenten eller att fiska ut vitfisk. Utfiskning, eller så kallad biomanipulation har en positiv effekt på siktdjupet och minskar risken för att braxen och andra fiskar som födosöker på botten genom sin aktivitet ökar resuspensionen av sediment med ökad frisättning av fosfor som följd. Ett sådant projekt 28(45)

29 pågår för närvarande i Vallentunasjön. Innan en sjörestaurering kan bli aktuell måste dock belastningen från tillrinnande vattendrag och omgivande land minska till en nivå som inte leder till att näringshalterna ökar igen efter en restaurering. Området är även utpekat enligt nitratdirektivet och omfattas av direktivets regler för spridning av gödsel. 2.2 Försurning Tillstånd Sura och försurade vatten förekommer inte i området. Avrinnande vatten håller mycket hög buffertkapacitet mätt som alkalinitet. 2.3 Miljögifter Tillstånd Samtliga vattenförekomster har sänkt status med avseende på parametrarna kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE). Detta beror på att det angivna gränsvärden för kvicksilver och polybromerade difenyletrar i biota har bedömts överstigas i samtliga av Sveriges ytvattenförekomster. God kemisk status (exklusive kvicksilver och polybromerade difenyletrar) uppnås inte i vattenförekomsten Fysingen (Figur 4). Denna bedömning baseras på haltmätningar av TBT i vatten från år 2006 (ett mättillfälle) överskridande maximalt tillåten halt. Att gränsvärdet för polybromerade difenyletrar (PBDE) i biota överskrids bekräftas av haltmätningar i fisk från år för Norrviken (10 fiskar) och från år 2010 till 2011 för Fysingen (18 fiskar). Halter av nickel överskridande gränsvärdet har uppmätts i vattenförekomsterna Fysingen, Oxundasjön, Oxundaån, Oxundaån-Verkaån och Märstaån. Klassificeringen av parametern är dock behäftad med en stor osäkerhet orsakat av en osäkerhet i vilken bakgrundshalt som mätdata ska kompenseras med. Vid bedömningen av status av prioriterade ämnen medtages därför inte bedömningen av status för nickel. Statusbedömningen av nickel som egen parameter behålls dock för uppmärksamma att nickel skulle kunna vara ett problem i vattenförekomsten. God status med avseende på särskilda förorenande ämnen uppnås inte i vattenförekomsterna Norrviken, Knivstaån och Edssjön på grund av ammoniak. Denna bedömning baseras på framräknade halter av ammoniak (från uppmätt halt ammoniumkväve) i vatten från år 2007 till 2012 för Norrviken (25 mättillfällen), från år 2007 till 2013 för Knivstaån (143 mättillfällen), från år 2007 till 2012 för Edssjön (9 mättillfällen) överskridande halt för kronisk och/eller akut exponering. Uppmätta halter av arsenik i Märstaån överskrider klassgränsen till måttlig status. Det finns däremot en stor osäkerhet i bakgrundshalt för parametern arsenik som är ett särskilt förorenande ämne. På grund av denna stora osäkerhet tas bedömningen av arsenik på parameternivå inte med i bedömningen av den ekologiska statusen. Statusbedömningen av arsenik som 29(45)

30 egen parameter behålls dock för uppmärksamma att arsenik skulle kunna vara ett problem i vattenförekomsten. I sjöar som Norrviken och Edssjön, vilka är mycket näringsrik, kan soliga dagar medföra en väldigt hög primärproduktion som driver upp ph i ytvattnet. Om ammonium samtidigt frigörs från bottensediment på grund av ansträngda syrgasförhållanden kan detta medföra att överskridande av toxisk halt för akut exponering av ammoniak. Detaljerade beskrivningar av statusklassificering och miljöövervakning i åtgärdsområdet finns publicerade i VISS ( I dagsläget finns det oklarheter i vilka åtgärder som behöver genomföras för att uppnå god kemisk status i området. Vilka källor som kan kopplas till påvisade föroreningar och vilka åtgärder som är rimliga att utföra behöver utredas Förbättringsbehov Förbättringsbehov för att nå god status anges som skillnad i uppmätt halt och dess differens till fastslagit gränsvärde/klassgräns (tabell 5). Kan lokal påverkan från punktkällor identifieras för kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) ska denna påverkan åtgärdas. Tabell 5. Förbättringsbehovet, exkl. kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE), för respektive parameter, vattenförekomst och aktuellt matrisgränsvärde (vv = våtvikt). Vattenförekomst Parameter/ kvalitetsfaktor Uppmätt halt Gränsvärde/ klassgräns Matris Förbättringsbehov Norrviken SE Fysingen SE Edssjön SE Knivstaån SE Ammoniak 6,81 µg/l 6,8 µg/l 1 Vatten Beräknas inte 3 TBT 2,9 ng/l 1,5 ng/l 1 Vatten Beräknas inte 3 Ammoniak 14,26 µg/l 6,80 µg/l 1 Vatten Beräknas inte 3 Ammoniak Ammoniak 20,97 µg/l 2,96 µg/l 6,80 µg/l 1 1,0 µg/l 2 Vatten Vatten Beräknas inte 3 1,96 µg/l 1) Gränsvärde/klassgräns för maximalt tillåten uppmätt halt i vatten. 2) Gränsvärde/klassgräns för tillåten årsmedelhalt i vatten. 3) Beräknas inte p.g.a. sänkt status är ett resultat av att gränsvärde för maximalt tillåten halt överskridits Källor till påverkan Förhöjda halter av miljögifter i miljön, både organiska och oorganiska, är i huvudsak ett resultat av antropogen påverkan. Orsaken kan vara långväga diffus spridning eller en lokal spridning från punktkällor. Ett naturligt läckage av vissa miljögifter, till exempel metaller från berggrunden, kan även leda till förhöjda halter. Inom åtgärdsområdet finns det diffusa källor som dagvattenutsläpp, förorenade sediment och förorenade områden, men även punktkällor som industrier, reningsverk och hamnverksamhet. Tabell 6 innehåller aktuell information om betydande potentiell påverkanskälla vilka utgörs av tillståndspliktiga miljöfarliga A- och B-verksamheter och eventuellt förorenade områden med riskklass 1 och ytterligare potentiell påverkanskälla som kan ha påverkan 30(45)

31 på respektive nedklassad vattenförekomst. Tabellen exkluderar dagvattenpåverkan. Inom arbetet med förorenade områden är objekt med riskklass 1 och 2 prioriterade för fortsatta utredningar och undersökningar för att utreda om ett område är konstaterat förorenat eller inte. (mer information om arbetet med förorenade områden finns på Tabell 6. Kartlagda och potentiella källor till spridning av miljögifter som kan ha påverkan på nedklassificeringen av vattenförekomsternas status med avseende på miljögifter. Vattenförekomst Parameter/ kvalitetsfaktor Betydande potentiell Påverkanskälla (RK=riskklass) Ytterligare potentiell Påverkanskälla (RK=riskklass) Norrviken SE Fysingen SE Edssjön SE Knivstaån SE Ammoniak TBT, Punktkällor Miljöfarlig A- och B- verksamhet: inte-ippc: 6 st Diffusa Jordbruksmark, Enskilda avlopp Punktkällor Miljöfarlig A- och B- verksamhet: inte-ippc: 1 st EBH-objekt 1 ; 6 st RK 2 (2 sediment)( , , , , , ), 6 st RK 3 (3 sediment), 2 st RK 4, 178 st oklassade Okänt antal C- och U-verksamheter (t.ex. avloppsreningsverk) EBH-objekt 1 ; 3 st RK 3, 30 st oklassade Okänt antal C- och U-verksamheter Ammoniak Diffusa Okänt antal C- och U-verksamheter (t.ex. avloppsreningsverk) Ammoniak Punktkällor Reningsverk: 1 st Diffusa Jordbruksmark, Enskilda avlopp Okänt antal C- och U-verksamheter (t.ex. avloppsreningsverk) 1) Uttag från Länsstyrelsens EBH-stöd Numren inom parantes är ID-nummer i databasen EBHstödet. Databasen innehåller information om hur EBH-objekt (EBH är en förkortning av efterbehandling). EBH-objektens status kan förändras med tid. Databasen är inte heltäckande och mer information kan finnas hos andra tillsynsmyndigheter som t.ex. kommuner och generalläkaren. Databasen innehåller främst uppgifter om nedlagda verksamheter. Vidare påverkansanalyser med avseende på miljögiftsbelastning från dagvatten, miljöfarliga verksamheter och förorenad mark/sediment bör utföras för att mer precist kvantifiera eventuella påverkan på vattenförekomsternas vattenkvalitet Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Inom åtgärdsområdet har två förorenade områden åtgärdats. Uppgifter om sanerade områden är bristfälliga och antalet sanerade områden kan vara högre. Ett sanerat område kan fortfarande vara en betydande påverkanskälla om inte tillräcklig hänsyn har tagits till vattenmiljön när saneringsmålen togs fram. En annan vidtagen åtgärd är odling utan bekämpningsmedel. I databasen EBH-stöd fanns dessutom uppgifter om 6 förorenade områden där en saneringsåtgärd pågår. Föreslagna åtgärder Föreslagna fysiska åtgärder är att arbeta förebyggande vid utsläppskällan med utsläppsreduktion av miljögifter, rening av dagvatten och anläggande av båtbottentvättar (Tabell 7). För att minska belastningen av närsalter föreslås 31(45)

32 dagvattendammar motsvarande cirka 42 hektar i området (se kap 2.1.4). Dagvattenåtgärder är även viktiga för att minska belastningen av miljögifter. De bör därför planeras för kostnadseffektiv reducering av både övergödande ämnen och miljögifter. Utöver de fysiska åtgärderna finns ett behov av att vidta åtgärdsutredningar för att utreda hur betydande olika påverkanskällor kan vara. Tabell 7. Föreslagna fysiska åtgärder för att nå god status för miljögifter. Vattenförekomst Parameter/ kvalitetsfaktor Åtgärd Kostnad (kr/år)* Norrviken SE Ammoniak Utsläppsreduktion av miljögifter Fysingen SE TBT Anläggande av båtbottentvätt Edssjön Ammoniak Utsläppsreduktion av miljögifter SE Knivstaån SE Ammoniak Utsläppsreduktion av miljögifter * Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4 procent. För TBT behöver belastningen från marinor, båtar, båtuppläggningsplatser och varv utredas. Detta kan göras genom ökad tillsyn och att få till undersökningar av TBT på båtar, i sediment och mark, där en handlingsplan för sanering sedan tas fram för de mest förorenade hamnarna och deras hot spots. Båtar som är sanerad på TBT-färg skulle kunna få ett intyg som certifierar detta. För ammoniak ska enskilda avloppsanläggningars, avloppsreningsverks och eventuella mindre avloppsreningsverks (c- och u-anläggningar) reningseffektivitet utredas och vid behov se till att reningseffektiviteten ökar. Generellt behöver även kunskapshöjande aktiviteter såsom övervakning och insamling av dataunderlag utföras även om detta inte är konkreta åtgärder för att förbättra statusen med avseende på miljögifter. 2.4 Främmande arter De bedömningsgrunder som används inom vattenförvaltningen är inte eller mycket lite anpassade till att bedöma ekologiska effekter av främmande arter. Det är därför i nuläget inte möjligt att bedöma huruvida en främmande art sänker eller höjer den ekologiska statusen. 32(45)

33 2.5 Förändrade habitat genom fysisk påverkan Figur 10. Vattenförekomster där Förändrade habitat genom fysisk påverkan angivits som miljöproblem. Ingrepp i vattenmiljön som sjösänkning, dämning, utdikning och muddring är exempel på fysisk påverkan. Miljöproblemet delas in i de tre underkategorierna konnektivitet, flöde 33(45)

34 och morfologi beroende på vilka av de fysiska processer som skapar förutsättningarna för de akvatiska livsmiljöerna som störs. Avrinningsområdet är komplext med allt från tätortsmiljöer, jordbruksmark och naturreservat och är i vissa områden kraftigt påverkat avseende fysiska förändringar. Det är främst Lejondalssjön, Fysingen och Valloxen med tillhörande vattendrag som har miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan (figur 10) Konnektivitetsförändringar Konnektivitet är ett mått på möjligheten för vattenlevande organismer eller landlevande organismer, med del av sin livscykel i vatten, att förflytta sig upp- och nedströms i vattendrag eller längs grunda områden i sjöar. Följden av bristande konnektivitet är att fiskar och andra vattenlevande arter inte längre kan röra sig fritt i vattensystemet. Tillstånd I området finns jämfört med andra åtgärdsområden få vandringshinder, men trots detta har tre vattendrag och sex sjöar sämre än god status orsakat av konnektivitetsförändringar. Förbättringsbehov Totalt behöver 7 vandringshinder åtgärdas i området för att god ekologisk status ska kunna uppnås (tabell 8). Källor till påverkan Äldre reglerdammar och felplacerade vägtrummor. Åtgärder Arbete med att restaurera Lejondalsbäcken påbörjades Då åtgärdades 3 av vandringshindren i bäcken. Arbetet med att undanröja resterande hinder planeras framöver och då ses även möjligheten att åtgärda morfologiska och hydrologiska parametrar över. Totalt behöver 7 vandringshinder åtgärdas i området och utöver hindren i Lejondalsbäcken är Fysingens reglerdamm samt åtgärder i Lövstaån högst prioriterade. Tabell 8. Föreslagna åtgärder samt kostnader inom åtgärdsområdet. Åtgärdskategori Antal åtgärder Åtgärdsstorlek Konnektivitets-förändringar Enhet Totalkostnad (miljoner kr) Total årskostnad (kr/år) Fiskväg eller utrivning av vandringshinder 7 8 Meter 4, Morfologiska förändringar Ekologiskt funktionella kantzoner 1 6 Hektar 0, Restaurering av rensade eller rätade 2 5,7 Hektar 0, vattendrag SUMMA 5, (45)

35 2.5.2 Flödesförändringar Tillstånd Statusklassificeringarna från SMHI visar att inga sjöar i åtgärdsområdet har sämre än god status avseende sin hydrologiska regim. För vattendrag har en mer djupgående analys genomförts där effekten av markavvattningsföretag vägts in varför dessa i större utsträckning än sjöarna fått sämre än god status. Samtliga vattendrag bortsett från Oxundaån har klassats ha sämre än god status med avseende på hydrologisk regim. Förbättringsbehov Inget förbättringsbehov är kvantifierat. Källor till påverkan I och med att statusklassificeringarna avseende hydrologisk regim endast påverkar den ekologiska statusen i begränsad omfattning syns flödesförändringarna heller inte som ett miljöproblem. Klassificeringarna baseras på modellerade data och ytterligare kartläggning behövs för att verifiera modellresultaten. Samtliga vattendrag har dock sämre än god status avseende hydrologisk regim till följd av maravvattningsföretag samt dammar. Åtgärder En naturvårdsinriktad reglering av Fysingen sker idag. Diskussioner har förts om att bygga om regleringsdammen för att få en effektivare reglering samt möjliggöra fiskvandring Morfologiska förändringar Förändrad morfologi innebär att ingrepp skett vattenförekomsternas i djup, bredd eller läge. Morfologin innefattar även markanvändningen i vattenförekomstens omgivning. De flesta vattendragslevande organismer är anpassade till de ständiga förändringar i strandoch bottenmiljön som sker i naturliga vattendrag. Den variation som uppstår genom ständig förändring skapar förutsättningar för biologisk mångfald bland såväl insekter som fiskarter. Rensning, rätning och kanalisering av vattendrag leder till förlust av den naturliga variationen i vattnets strömningsmönster, djupförhållanden och bottensubstrat. När ett slingrande vattendrag rätas ut effektiviseras vattentransporten så vatten leds bort snabbare. Detta leder dels till en mer ensartad botten med liten variation och försämrade förutsättningar för insektsliv och biologisk mångfald och till ökad partikeltransport och ökad transport av näringsämnen. Tillstånd Rensningar och rätningar är det största problemet vad gäller förändringar av habitat genom fysiska förändringar. Flera av sjöarna i området är sänkta och/eller dämda och vattendragen delvis omformade, kanaliserade och kraftigt rätade vilket har negativ påverkan på ekologin. Sjöarna Valloxen, Vallentunasjön och Norrviken och samtliga vattendrag (förutom Oxundaån) har sämre än god status avseende morfologiskt tillstånd. Förbättringsbehov Förbättringsbehov avseende morfologiska förändringar föreligger för tre sjöar och åtta vattendrag i området. 35(45)

36 Källor till påverkan Hela systemet är påverkat av sänkta sjöar och markavvattningsföretag. Aktivt brukad mark och anlagda ytor i närområde och svämplan är ett stort miljöproblem med avseende på morfologiska förändringar. Dessa antropogena ingrepp har verkan på de fysikaliska processerna som påverkar vattnets omgivning och omformning av landskapet samt skapar strukturer och livsmiljöer för organismerna i vattendraget. Åtgärder Under 2014 har Edsån som rinner mellan sjön Norrviken och Edssjön restaurerats (meandrats). En möjlig åtgärd som föreslås för att få bukt med närområde och svämplan, som är påverkade av mänsklig verksamhet, är att anlägga ekologiskt funktionella kantzoner. Denna åtgärd har föreslagits inom sammanfattningsområdet. Alla vattendrag i området är mer eller mindre påverkade av dämning, rätning, kanalisering, dikning och dylikt. Inom området finns ett antal aktiva markavvattningsföretag. Dessa har en skyldighet att underhålla diken osv genom exempelvis rensning, vilket ofta är en förutsättning för att kunna bedriva jordbruk i dessa områden. 3 Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten 3.1 Näringsämnen Inga höga halter av nitrat har uppmätts på de platser i grundvattenförekomster där prov tagits inom regional övervakning, men kunskapsluckorna är stora. 3.2 Miljögifter Tillstånd Det finns stora kunskapsluckor om tillståndet av miljögifter i grundvattnet då det finns stora kluster av eventuellt förorenade områden av olika verksamheter och övervakningen har endast skett på ett fåtal ställen av ett begränsat urval av ämnen. Tri och tetrakloreten har påträffats i grundvattenförekomster i Stockholmsåsen, likaså BAM, en nedbrytningsprodukt från ett bekämpningsmedel som numer är förbjudet att sälja. Även Dimetylnitrosamin har påträffats i Stockholmsåsen-Sollentuna, ämnet kan bildas bland annat genom reaktioner mellan aminer och kväveoxider. Två förekomster har höga halter av sulfat med värden över riktvärden och mer operativ övervakning behövs för att verifiera status Förbättringsbehov Då kunskapsluckorna är stora kring miljögifter i grundvattnet är det svår att ge en rättvisande bild av förbättringsbehovet. För att nå referensnivå av summan av tetra- och trikloreten vid Stockholmsåsen-Upplands Väsby är förbättringsbehovet 3,6 ug/l. 36(45)

37 Förbättringsbehovet för sulfat är i storleksordningen mg/l för att komma under värdet för att vända trend Källor till påverkan Tetra- och trikloreten har använts utbrett inom kemtvätt industrin och har även som avfettningsmedel vid metallindustrier. Möjliga källor till påverkan är de eventuellt förorenade områdena som finns i Länsstyrelsens databas EBH-stödet (EBH är en förkortning av efterbehandling). En del objekt är riskklassade och en riskklass används som ett prioriteringsverktyg där objekten med riskklass 1 och 2 prioriteras främst för fortsatta utredningar och undersökningar, detta innebär dock inte att området är konstaterat förorenat. Inom åtgärdsområdet återfinns ett stort antal objekt som kan påverka den kemiska vattenkvaliteten. I de tillrinningsområden av grundvattenförekomster som har otillfredsställande kemisk status eller där det finns att inte uppnå god kemisk status finns 1 objekt med riskklass 1, 15 objekt med riskklass 2, 21 objekt med riskklass 3 och 8 objekt med riskklass 4 (data från ). Databasen uppdateras kontinuerligt och uppgifter från EBH-stödet ger därför endast en ögonblicksbild. Databasen är inte heltäckande och mer information kan finnas hos andra tillsynsmyndigheter som till exempel kommuner. De eventuellt förorenade områdena som finns i databasen gäller främst nedlagda verksamheter. Det finns flera tänkbara källor till sulfat, det kan vara naturligt förhöjda halter på grund av dränering av gyttjehaltiga jordar och det kan förekomma läckage från deponier, gödsel och avlopp Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Av de eventuellt förorenade områdena med riskklass 1 och 2 håller 1 objekt på att åtgärdas och 4 objekt att utredas. Föreslagna åtgärder Undersöka och förbygga olyckor vid vägar. 10 av de 15 eventuellt förorenade områden som har en riskklass 2 har inte börjat utredas. En sådan utredning kan ge viktig information om områdets eventuella föroreningssituation och hur den eventuellt påverkar grundvattnets kemiska status. Även andra eventuellt förorenade områden kan behöva utredas. Tillsynsmyndigheterna ska verka för att sådana utredningar görs. 3.3 Klorid Tillstånd Stockholmsåsen-Upplands Väsby har klassats till kemisk otillfredsställande status utifrån höga kloridvärden vid förra cykeln och vid denna cykels statusklassificering. Medelvärdet för klorid var 88,6 mg/l baserat på sex RMÖ mätningar och maxvärde 96,9 mg/l. Statusen kan inte klassas som god med dataunderlaget då värdet ligger nära riktvärdet, enstaka värden ligger mycket nära riktvärdet och det är osäkert om tillräckliga åtgärder har satts in för att bemöta förra cykelns klassade otillfredsställande status. Trenden är dock signifikant minskande, vilket är positivt. 37(45)

38 3.3.2 Förbättringsbehov Förbättringsbehovet för klorid vid Stockholmsåsen-Upplands Väsby är cirka 50 mg/l Källor till påverkan E4, som saltas, går längsmed större delen av åsen på genomsläppliga jordar. Även väg 268 som saltas går genom en stor del av Stockholmsåsen-Upplands Väsby tillrinningsområde (4 km) och saltade Täbyvägen går delvis inom tillrinningsområdet. E4 berör flera grundvattenförekomster i åtgärdsområdet och går i stort längsmed Stockholmsåsen eller dess tillrinningsområde. I detalj berörs följande förekomster; SE Stockholmsåsen-Sollentuna Väg E4, 267. SE Stockholmsåsen-Upplands Väsby Väg E4, 268. SE Stockholmsåsen-Norrsunda Väg E4, 859, 263. SE Stockholmsåsen-Arlanda Väg 273. SE Venngarn Väg Åtgärder Föreslagna åtgärder Minskad användning av vägsalt. 3.4 Förändrade grundvattennivåer Den kvantitativa status är i överlag god i länet som helhet, men det råder stor kunskapsbrist. 38(45)

39 4 Otillräckligt dricksvattenskydd Drickvattenförekomster pekas ut som skyddade områden enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF), med hänvisning till artikel 7 i EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Det gäller yt- och grundvattenförekomster där vattenuttaget är större än 10 m 3 /dag eller som försörjer fler än 50 personer. Det gäller även vattenförekomster som är avsedda för sådan framtida användning. Enligt 5 i förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön ska åtgärdsprogrammet innehålla åtgärder för inrättande av vattenskyddsområden eller för att på annat sätt skydda dricksvatten. Syftet är att garantera tillgången på dricksvatten av god kvalitet. 4.1 Nulägesbeskrivning I området finns fem vattenskyddsområden (tabell 9). Mälaren står för 95 procent av dricksvattnet i Stockholms län. Vid en eventuell allvarlig förorening av Mälaren kan stora produktionsstörningar uppstå vid ett eller flera av vattenverken vid Mälaren. I kombination med brist på reservvattentäkter kan detta i sin tur leda till allvarliga störningar i regionens dricksvattenförsörjning. I länet finns även ett flertal potentiella framtida reservvattentäkter som blir allt viktigare i och med befolkningsökningen. Tabell 9. Befintliga vattenskyddsområden. Vattenskyddsområde Kommun Tillsynsansvarig Lagrum Beslutsår Hammarby Rotsunda Sigtuna, Sollentuna, Upplands Väsby Sollentuna, Upplands Väsby Länsstyrelsen Vattenlagen 1981 Länsstyrelsen Vattenlagen 1974 Ström Sigtuna Länsstyrelsen Vattenlagen 1979 Venngarn Sigtuna Länsstyrelsen Vattenlagen 2001 Västlunda Vallentuna Länsstyrelsen Vattenlagen 1982 Grundvatten I dagsläget är ett grundvattenråd under bildande med det geografiska utbredningsområdet koncentrerat till vattenskyddsområden längs Stockholmsåsen i åtgärdsområdet. Avsikten är att verksamhetsområdet succesivt ska utökas. Stockholmsåsen-Sollentuna och Stockholmsåsen-Upplands Väsby är till stor del skyddade av de två vattenskyddsområdena Rotsunda (från 1974) som huvudsakligen täcker in Stockholmsåsen-Sollentuna (SE ) och Hammarby (från 1982) som huvudsakligen täcker in Stockholmsåsen-Upplands Väsby (SE ). Stockholmsåsen-Norrsunda (SE ), samt liten del av Stockholmsåsen- Arlanda (SE ) skyddas av vattenskyddsområdet Ström (från 1979). 39(45)

40 Hela vattenförekomsten Västlunda (SE ) är skyddad av vattenskyddsområdet Västlunda (från 1982). Ytvatten Vid Fysingens (SE ) nordvästra strand har Norrvatten en reservvattentäkt (Märsta/Ströms gård) som nyttjar grundvatten från Stockholmsåsen-Norrsunda. I den södra änden av sjön ligger en annan av Norrvattens reservvattentäkter (Hammarby) som också nyttjar grundvatten men i grundvattenförekomsten Stockholmsåsen-Upplands Väsby. Norrvatten har låtit utreda möjligheterna att i ett krisläge förstärka grundvattentillgången vid reservvattentäkterna i Stockholmsåsen vid Fysingen (Hammarby- och Märstavattentäkterna) genom inducerad infiltration alternativt bassäng- eller sprinklerinfiltration. Fysingen är utpekad av VAS-rådet och Länsstyrelsen som en högt prioriterad dricksvattenförekomst i länet (VAS-rapport nr. 6) med stort behov av skyddsåtgärder. I Ytvattenförekomsten Mälaren-Skarven SE finns potential för vattenuttag om något allvarligt skulle inträffa i Östra Mälaren som resulterar i längre avbrott i vattenleveranserna från Görvälnverket. Längs sjön Norrvikens (SE ) västra sida sträcker sig Stockholmsåsen- Sollentuna, ur vilken både Jästbolaget i Rotebro och Norrvatten i Rotsunda utvinner grundvatten. Rotsunda är en av Norrvattens reservvattentäkter. Vattenuttag sker ur sjön för konstgjord grundvattenbildning för Jästfabrikens kyl- och värmebehov. Norrvikens vatten skulle kunna utnyttjas för att förstärka Rotsunda vattentäkt. Vattenkvaliteten bedöms idag som mindre god och är därför endast utpekad av VASrådet och Länsstyrelsen som en medelprioriterad dricksvattenförekomst i länet (VASrapport nr. 6). 4.2 Åtgärder Med anledning av att Mälaren är den enskilt största källan till dricksvatten i regionen och samtidigt är utsatt för föroreningsrisk är det av stor vikt att skydda de reservvattentäkter som finns och att minska spridningen av förorenande ämnen till Mälaren. Även de potentiella framtida reservvattentäkterna behöver ges ett fullgott skydd (tabell 10). Teknisk utveckling och förändrad markanvändning kan bidra till att befintliga skyddsföreskrifter och avgränsningar inte längre är relevanta. Därför föreslås revidering av vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter enligt annan lagstiftning än Miljöbalken som en möjlig åtgärd för att säkerställa att alla större vattentäkter i åtgärdsområdet har tillräckligt skydd. Där det helt saknas vattenskyddsområden bör nya upprätts för att begränsa verksamheter som kan skada vattentäkten. Nya vattenskyddsområden behöver upprättas i ytvattenförekomsterna Fysingen SE , Mälaren-Skarven SE och Norrviken SE Fysingen saknar idag vattenskyddsområde. Ett förslag på skyddsområde har tagits fram där sjöns yta och en liten del av stranden föreslås ingå i tertial skyddszon. Tillrinningsområdet till Fysingen ingår inte i förslaget. Det är därför av stor vikt att sjön skyddas mot föroreningar på annat sätt än genom vattenskyddsområdet. Markytor för framtida infiltrationsmöjligheter av sjövatten till grundvattentäkterna måste bevaras. Skarven omfattas inte av vattenskyddsområdet för Östra Mälaren utan ett särskilt 40(45)

41 vattenskyddsområde skulle behöva inrättas för denna del av Mälaren. Mälaren-Ekoln Skarven har hög prioritet för regional/kommunal vattenförsörjning och har stort behov av skyddsåtgärder (VAS-rapport nr. 6). Norrviken saknar idag vattenskyddsområde. Ett förslag på skyddsområde har tagits fram där sjöns yta ingår i tertial skyddszon. Det är viktigt att vattenkvaliteten i sjön förbättras på sikt och att sjön skyddas mot föroreningar på annat sätt än genom vattenskyddsområdet. Tabell 10. Behov av åtgärder. Kommun Vallentuna Järfälla mfl (Skarven) Sigtuna (Fysingen) Sollentuna m fl Täby Upplands-Väsby m fl Totalt Inrätta vattenskyddsområde Översyn/revidering av befintligt vattenskyddsområde De områdena som tillkom före 2000 och med stöd av vattenlagen bör föreskrifterna revideras och utbredning undersökas med hänsyn till tillrinning och påverkan. Eventuellt förorenade områden och vägskydd behöver åtgärdas och utredas. 41(45)

42 5 Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning 5.1 Natura 2000-områden I bevarandeplanen anses Natura 2000 habitatet ha gynnsam bevarandestatus och inga åtgärder för naturtypen föreslås. 5.2 Skyddade arter enligt habitatdirektivet Inga arter är utpekade enligt art- och habitatdirektivet i denna bilaga. 5.3 Nitratkänsliga områden Hela Stockholms län ligger inom nitratkänsligt område. Inom nitratkänsliga områden ställs särskilda krav på lagring, hantering och spridning av stallgödsel och andra gödselmedel. De viktigaste åtgärderna som tillkommer jämfört med områden som inte omfattas av Nitratdirektivet (91/676/EEG) är att: det ställs krav på 6 månaders lagringskapacitet för stallgödsel för jordbruksföretagare med mellan 3 och 10 djurenheter, gödselmedel får inte spridas närmare än 2 meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö och vid lutning större än 10 procent är det också förbjudet att sprida gödselmedel på jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö, gödselmedel får inte spridas på frusen eller snötäckt mark, mellan 1 november till 28 februari får ingen gödsel spridas, från 1 augusti till 31 oktober får stallgödsel bara spridas i växande gröda eller inför höstsådd, fastgödsel får också spridas på obevuxen mark i oktober, men ska då brukas ned inom 12 timmar, inför höstsådd av spannmål får högst 40 kg lättillgängligt kväve per hektar tillföras och dokumentation ska finnas över beräkning av grödans kvävebehov. För en fullständig beskrivning av vilka åtgärder som gäller för nitratkänsliga områden hänvisas till Länsstyrelsen eller Jordbruksverket. 42(45)

43 6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig Den totala kostnaden för att nå god ekologisk status i Knivstaåns, Garnsvikens och Skarvens åtgärdsområden uppgår till cirka 11,9 miljoner kronor per år (Tabell 11). Den övervägande delen av kostnaderna handlar om att minska övergödning. Resterande del av kostnaderna är i huvudsak kopplade miljögifter, fysisk påverkan och otillräckligt dricksvattenskydd. Angivna kostnader är baserade på schabloner. Mer detaljerade åtgärdsanalyser för respektive åtgärdsområde behövs för att ta fram faktiska kostnader för dessa åtgärder. Tabell 11. Åtgärdernas uppskattade kostnader per miljöproblem. Åtgärder för miljöproblem Omfattning (antal vfk) Kostnad (kr/år) a Övergödning Fysisk påverkan Miljögifter Otillräckligt dricksvattenskydd Miljöproblem i grundvatten 6 - Summa a Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4 procent. I tabell 12 visas sambandet mellan de fysiska åtgärderna och de åtgärder som är riktade mot myndigheter och kommuner och som beskrivs i Åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt i kapitlet Åtgärder som ska vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt. Som framgår av tabellen så är de flesta fysiska åtgärderna sammanlänkade med åtgärder riktade till både centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Alla dessa behöver således agera för att den fysiska åtgärden ska genomföras i den omfattning som behövs för att följa miljökvalitetsnormerna. I de fall åtgärderna ska leda till att miljökvalitetsnormerna ska följas 2021 ska dessa vara vidtagna senast 22 december Det innebär att om en fysisk åtgärd ska vara på plats före 2019 så behöver det nationella styrmedlet tas fram innan tillsynsvägledning och tillsyn kan genomföras. I de flest fall behöver de nationella styrmedlen därför komma på plats redan under 2016 och tillsynsvägledningen genomföras senast 2017 för att de fysiska åtgärderna ska kunna anläggas i tillräcklig omfattning för att följa miljökvalitetsnormen (45)

44 Tabell 12. Föreslagna fysiska åtgärder, vilka miljöproblem de har effekt på, vilken åtgärd i åtgärdsprogrammet som ska leda till att styrmedel för åtgärderna genomförs, vilket styrmedel som ska leda till de fysiska åtgärderna samt vilka myndigheter som är ansvariga. Fysisk åtgärd Åtgärd Styrmedel Ansvarig Genomförd senast Övergödning Strukturkalkning SJV 4a Landsbygdsprogrammet Jordbruksverket 2019 KOM 2 a- b Tillsyn Sigtuna, Täby, Upplands- Bro, Upplands-Väsby, Vallentuna och Knivsta kommun 2018 LST 7 Tillsynsvägledning Länsstyrelserna i 2017 LST 6 Information Stockholms län och Uppsala län 2018 LST 3 Tillsyn Jordbruksverket 2018 SJV 5 Vägledning Jordbruksverket 2019 Våtmarker SJV 4e Landsbygdsprogrammet Jordbruksverket 2019 Enskilda avlopp till godkänd standard Enskilda avlopp på fritidsfastigheter till godkänd standard Enskilda avlopp från normal till hög skyddsnivå Miljögifter SJV 1 Information Jordbruksverket 2019 LST 7 Tillsynsvägledning Länsstyrelserna i 2017 Stockholms län och Uppsala LST 6 Information 2016 län LST 5c Plan 2018 HAV 1 a-b Utvecklas av HaV Havs- och Genomförs Vattenmyndigheten kontinuerligt KOM 1 Tillsyn och prövning Sigtuna, Upplands-Bro, 2018 KOM 7 Plan Upplands-Väsby, Vallentuna och Knivsta 2018 kommun LST 8 Tillsynsvägledning Länsstyrelserna i 2017 LST 5c Plan Stockholms län och Uppsala län 2018 HAV 1 a-b Utvecklas av HaV Havs- och 2016 Vattenmyndigheten KOM 4 a- b KOM 1 Tillsyn Tillsyn och prövning Sigtuna, Upplands-Bro, Upplands-Väsby, Vallentuna och Knivsta kommun LST 8 LST 5c Tillsynsvägledning Plan Länsstyrelserna i Stockholms län och Uppsala län Sigtuna, Upplands-Bro, KOM 7 Plan Upplands-Väsby, Vallentuna och Knivsta kommun Utsläppsreduktion av miljögifter SJV 2 Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2019 NV 2 Tillsynsvägledning Naturvårdsverket 2018 NV 5 Tillsynsvägledning Naturvårdsverket (45)

45 Fysisk påverkan Fiskväg/utrivning av vandringshinder KEM 1 Tillsynsvägledning Kemikalieinspektionen 2018 LMV 1 Utvecklas av LMV Läkemedelsverket 2019 SKS 2 Plan Skogsstyrelsen HaV 5 Vägledning Havs- och vattenmyndigheten 2019 HaV 4 Vägledning Havs- och vattenmyndigheten 2018 KK1 Vägledning Kammarkollegiet 2019 LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i Stockholms 2018 LST 2 Tillsyn och prövning och Uppsala län 2018 LST 3 Tillsyn och prövning 2018 LST 5 a-d Tillsyn 2018 Miljöanpassade flöden HaV 4 Vägledning Havs- och 2016 vattenmyndigheten Ekologiskt funktionella kantzoner SKS 4 Utvecklas av SKS Skogsstyrelsen 2019 Restaurering av rensade Havs- och 2018 Hav 4 Vägledning eller rätade vattendrag vattenmyndigheten KK 1 Vägledning Kammarkollegiet 2018 Dricksvattenskydd Skydd mot saltpåverkan i grundvatten Vattenskyddsområde LST 1 Tillsyn och prövning Jordbruksverket 2018 SJV 3 Vägledning Naturvårdsverket 2019 NV 6 Vägledning Skogsstyrelsen 2019 SKS 2 Vägledning 2018 BV 1 a-c Vägledning Boverket 2018 TRV 1 a-c Genomföra åtgärder Trafikverket 2018 LST 9 a-c Tillsyn Länsstyrelsen Stockholm 2018 KOM 7 Initiativ Sollentuna, Sigtuna, Upplands-Väsby HaV 6 a-b Havs- och Tillsynsvägledning vattenmyndigheten Genomförs kontinuerligt LST 4 a-e Tillsyn, initiativ Länsstyrelsen Stockholm 2018 KOM 5 a- e Tillsyn, initiativ Sollentuna, Sigtuna, Upplands-Väsby, Täby Vattenförsörjningsplan BV 1 a-c Vägledning Boverket LST 4 a-e Initiativ Länsstyrelsen Stockholm 2018 Riskförebyggande TRV 1 a-c Genomföra åtgärder Trafikverket 2018 LST 9 a-c Tillsyn Länsstyrelsen Stockholm 2018 KOM 1 Tillsyn, egenkontroll Sollentuna, Sigtuna, Upplands-Väsby (45)

46 Egna anteckningar

47 Egna anteckningar

48 Här kan du läsa mer Denna bilaga är ett underlag till åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Åtgärdsprogrammet är en viktig del av förvaltningsplan och ger en bild av distriktets vattenförvaltning. Du hittar förvaltningsplanen på vattenmyndigheternas webbplats: I åtgärdsprogrammens bilagor redovisas data om tillstånd, påverkan och åtgärder samlat, för ett eller flera avrinningsområden. Är du intresserad av mer detaljerad information om enskilda vattenförekomster hittar du information om det i VattenInformationsSystem Sverige (VISS). VISS är en databas med kartfunktion, som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar, miljöövervakning, miljökvalitetsnormer och åtgärder. Funderingar kring begrepp och utryck, klassificeringar och beräkningar VISS har en funktion kallad VISS-hjälp, där många begrepp, uttryck och termer förklaras. Bilaga 3 till förvaltningsplanen är en ordlista, som också förklarar termer och begrepp. Den hittar du på vattenmyndigheternas webbplats. Förvaltningsplanens bilaga 1 (Arbetssätt och metoder) och dess referenser är en bra utgångspunkt om du vill veta mer om hur vattenmyndigheterna genomfört olika klassificeringar, beräkningar och bedömningar. Bilagan hittar du på vattenmyndigheternas webbplats Förvaltningsplanen för Norra Östersjöns vattendistrikt och dess olika delar. Miljökvalitetsnormerna redovisas i en fristående länsstyrelseföreskrift.