Åtgärdsprogram för Upplands yttre kustvattens åtgärdsområde

Transkript

1 Åtgärdsprogram för Upplands yttre kustvattens åtgärdsområde -samrådsmaterial Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 1(28)

2 Utgiven av: Ansvarigt distrikt: Foto: Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 2(28)

3 Förord Denna bilaga är en del av åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Den utgör en sammanfattning av ett av distriktets 84 åtgärdsområden. Sammanfattningen baserar sig på utdrag ur VISS 1 och analyser genomförda av länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. Syftet är att tydliggöra vilka åtgärder som myndigheter och kommuner behöver vidta för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska följas i åtgärdsområdet för Upplands yttre kustvatten samt vilka fysiska åtgärder som behöver genomföras. Osäkerheten i de fysiska åtgärdernas uppskattade effekter och kostnader kan vara betydande på den lokala skalan eftersom de analyser som de stödjer sig på ibland utgår ifrån information från en grövre geografisk skala. Om det finns information som stödjer andra, mer kostnadseffektiva åtgärder, kan dessa ersätta de fysiska åtgärder som föreslås här. Enligt miljöbalken 2 ska ett åtgärdsprogram innehålla: uppgifter om de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna, när åtgärderna behöver vara genomförda, uppgifter om hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och mellan olika åtgärder, samt uppgifter om den förbättring som var och en av åtgärderna bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs. Myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs och skall inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt detta åtgärdsprogram. 2 1 VattenInformationsSystem Sverige. Den databas som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassningar kap. 6 om Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning 3(28)

4 Sammanfattning Denna bilaga behandlar Upplands yttre kustvattens åtgärdsområde. I bilagan beskrivs vattenstatus, miljöproblem och de åtgärder som behövs för att miljökvalitetsnormerna för ekologisk och kemisk status ska kunna följas. Ingen av områdets fem kustvattenförekomster uppnår god ekologisk status. Samtliga har miljöproblemet övergödning. Inga sötvattenförekomster finns i området. Bassängerna påverkas till största delen av inflöde från omkringliggande bassänger. Av källorna från land är jordbruk och enskilda avlopp de största källorna. Dessa kan ha en stor lokal påverkan, särskilt i närområdet till avsnörda havsvikar. Den största delen av minskningen för att uppnå god ekologisk status i detta åtgärdsområde måste åstadkommas genom att Sverige uppfyller sina åtaganden i Baltic Sea Action Plan. För att det ska vara möjligt att nå det målet bör de kostnadseffektiva åtgärder som är möjliga att genomföra i detta område genomföras, även om någon direkt effekt på ekologisk status inte kommer att kunna upptäckas. Av föreslagna åtgärder bör de enskilda avlopp och reningsverk som har stor lokal påverkan prioriteras för insatser. Det finns inget åtgärdsbehov i detta åtgärdsområde för att nå god status när det gäller miljögifter i ytvatten. För att följa miljökvalitetsnormerna i Upplands yttre kustvattens åtgärdsområde behöver senast 2018 framför allt: För miljöproblemet övergödning: Norrtälje, Östhammar och Uppsala kommun tillse att belastningen av näringsämnen från enskilda avlopp minskar. Havs- och Vattenmyndigheten behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning, och Norrtälje, Östhammar och Uppsala kommun i samråd med Länsstyrelsen i Stockholms län tillse att fosforbelastningen från avloppsreningsverk minskar. Naturvårdsverket behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning för att minska fosforbelastningen från dessa källor. Otillräcklig dricksvattenskydd: Norrtälje kommun behöver se över sina vattenskyddsområden som är upprättade innan miljöbalken trädde i kraft då de kan vara i behov av revidering. 4(28)

5 Åtgärdsprogram för Upplands yttre kustvattens åtgärdsområde -samrådsmaterial... 1 Förord... 3 Sammanfattning Beskrivning av åtgärdsområdet Status och miljöproblem Miljökvalitetsnormer Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten Övergödning Försurning Miljögifter Främmande arter Förändrade habitat genom fysisk påverkan Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten Otillräckligt dricksvattenskydd Nulägesbeskrivning Åtgärder Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Natura 2000-områden Skyddade arter enligt habitatdirektivet Nitratkänsliga områden Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig (28)

6 1 Beskrivning av åtgärdsområdet Denna bilaga behandlar åtgärdsområdet Upplands yttre kustvatten. I området finns 5 kustvattenförekomster. I området finns också fem sjöar och sex vattendrag som klassificeras som övrigt vatten. Området är 1100 km 2 stort och domineras helt av hav och öppet vatten (85 %). Markanvändningen i området domineras av skog (80 % av landytan) följt av jordbruk (10 %) och öppen mark (5 %). Området är glesbefolkat, med endast drygt 700 invånare vilket är ca 5 personer per km 2 landyta. Tre kommuner ligger delvis inom området: Norrtälje och Östhammar i Stockholms län och Uppsala i Uppsala län (se fig. 1a-b). Inga grundvattenförekomster finns i åtgärdsområdet, magasin av betydelse för vattenförsörjning förekommer dock. 6(28)

7 Figur 1a. Översikt av området: dess plats i distriktet, kommuner, tätorter, och markanvändning 7(28)

8 Figur 1b. Ytvattenförekomsternas ID-beteckningar (EUCD). 8(28)

9 1.1 Status och miljöproblem Ytvatten Ekologisk status och miljöproblem Samtliga kustvattenförekomster uppnår inte god ekologisk status på grund av övergödning. Bassängerna påverkas till största delen av inflöde från andra bassänger. Endast 0,01 % kommer från landbaserade källor inom områdets landareal (se figur 2). Figur 2. Ytvattenförekomster och deras ekologiska status. 9(28)

10 Kemisk status Inklusive kvicksilver uppnår samtliga 5 vattenförekomster inte god kemisk status. Detta är en expertbedömning baserad på en nationellt utförd analys. Exklusive kvicksilver uppnår alla vattenförekomster god kemisk status Grundvatten Figur 4. Kemisk status för grundvatten i området. 10(28)

11 Kemisk status och risk Samtliga grundvattenförekomster i åtgärdsområdet har god kemisk status (se figur 4). Kvantitativ status och risk Inga grundvattenförekomster har sänkt kvantitativ sataus Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Inom vattenförvaltningen pekas vissa typer av områden ut som skyddade områden (se tabell 1). Detta är områden som är särskilt skyddsvärda och där det finns ett behov av att skyddsarbetet samordnas. Dessa skyddade områden finns definierade i vattenförvaltningsförordningen och ska inte förväxlas med den typ av områdesskydd som regeleras i miljöbalken (naturreservat, nationalparker, biotopskydd etc.). Dricksvattendirektivet (98/83/EG) syftar till att skydda människors hälsa från skadliga effekter av föroreningar i dricksvattnet samt att säkerställa att vattnet är hälsosamt och rent. I åtgärdsområdet Upplands yttre kustvatten finns inga vattenförekomster som är klassade till dricksvattentäkter och som omfattas av dricksvattendirektivet. Nitratdirektivet (91/676/EEG) syftar till att minska föroreningen av vatten med nitrat från jordbruket. Områden som bedöms som känsliga för miljöpåverkan har pekats ut. I åtgärdsområdet Upplands yttre kustvatten har endast den delen som ligger i Stockholms län, samt vattnet närmast kusten, pekats ut som nitratkänsligt och ingår därmed i nitratdirektivet och omfattas av direktivets regler för spridning av gödsel och riktlinjerna för god jordbrukarsed. Avloppsvattendirektivet (91/271/EEG) handlar om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse och som en del av direktivet har känsliga vatten pekats ut. Alla vatten i Sverige, inklusive kustvattnet, har pekats ut som känsliga för fosforutsläpp och alla kustvatten från Skåne och upp till Stockholms län, har pekats ut som känsliga för kväveutsläpp. För åtgärdsområdet Upplands yttre kustvatten betyder det att alla vattenförekomster omfattas av avloppsvattendirektivet men att endast den delen som ligger i Stockholms län är utpekad som känslig för både fosfor- och kväveutsläpp (delen i Uppsala län är enbart utpekad som känslig för fosforutsläpp). Badvattendirektivet (76/160/EEG) avser kvaliteten på badvatten vid utpekade badplatser. I åtgärdsområdet Upplands yttre kustvatten finns inga badplatser som är skyddade enligt badvattendirektivet. Fiskvattendirektivet (78/659/EEG) avser kvaliteten på sådant sötvatten som behöver skyddas eller förbättras för att upprätthålla fiskbestånden. Inga vattenförekomster i åtgärdsområdet Upplands yttre kustvatten ingår i fiskvattendirektivet. Natura 2000 syftar till bevarande av biologisk mångfald. Detta görs via och Art- och habitatdirektivet (92/43/EEG) om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter samt Fågeldirektivet (79/409/EEG). Värdefulla naturtyper och arter ska upprätthållas i så kallad gynnsam bevarandestatus. I urvalet av Natura 2000-områden är endast inkluderat de områden som avsatts till skydd av akvatiska organismer som lever i ytvatten och habitat som består av ytvatten enligt kriterier i Handboken för kartläggning och analys av ytvatten (Naturvårdsverket, handbok 2007:3). Tabell 1 listar de 10 Natura 2000 områdena som ingår i åtgärdsområdet Upplands yttre kustvatten med respektive utpekade vattenrelaterade naturtyp/art samt fåglar listade enligt fågeldirektivet. Syftet med samtliga områden är att uppnå gynnsam bevarandestatus för ingående naturtyper och arter. 11(28)

12 Tabell 1. Natura 2000 områden i åtgärdsområdet Upplands yttre kustvatten Vatten som ingår i Natura 2000 (EUID) SE SE Vatten som ingår i Natura 2000 (Namn) Öregrunds kustvatten Öregrunds kustvatten Natura 2000 området (EUID) SE SE Natura 2000 området (NAMN) Västerbådan, Lågagrundet Hållet, Blåbådan Akvatiska naturtyp och arter, samt fåglar enligt fågeldirektivet Inga naturtyper. Utpekade arter: Fisktärna, Silvertärna, Skräntärna Inga naturtyper. Utpekade arter: Silvertärna, Skräntärna SE Väddö kustvatten SE Samnäsfjärden Laguer (1150), Stora grunda vikar och sund (1160), Skär och små öar i Östersjön (1620) Utpekade arter: Större vattensalamander SE Väddö kustvatten SE Arsläjan Skär och små öar i Östersjön (1620) SE SE SE SE SE SE Öregrunds kustvatten Öregrunds kustvatten Öregrunds kustvatten Öregrunds kustvatten Öregrunds kustvatten Östhammars kustvatten SE Örskär Ler- och sandbottnar som blottas vid lågvatten (1140), Laguer (1150), Stora grunda vikar och sund (1160), Skär och små öar i Östersjön (1620), Kalkrika oligo-mesotrofa vatten med bentiska kransalger ( 3140) Utpekade arter: Större vattensalamander SE Rävsten Laguer (1150) SE Idön Stora grunda vikar och sund (1160) Utpekade arter: Hällebräcka SE Högbådan Laguer (1150), Stora grunda vikar och sund (1160), Skär och små öar i Östersjön (1620) SE Grillskäret Stora grunda vikar och sund (1160), Skär och små öar i Östersjön (1620) SE Tullviksbäcken Laguer (1150), Rev (1170), Skär och små öar i Östersjön (1620) Utpekade arter: Stensimpa, Större vattensalamander 1.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är juridiskt bindande kvalitetskrav. Enligt förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön är det grundläggande målet för alla vattenförekomster att de ska uppnå god ekologisk och kemisk status till För alla vatten gäller dessutom icke- 12(28)

13 försämringskravet vilket innebär att tillståndet i vattenförekomsten inte får försämras. Ickeförsämringskravet gäller per kvalitetsfaktor. Miljökvalitetsnormer för vatten formuleras på olika sätt beroende på vilken typ av vattenförekomst de berör. För ytvatten finns miljökvalitetsnormer för kemisk och ekologisk status, medan det för grundvatten finns miljökvalitetsnormer för kemisk och kvantitativ status. För vattenförekomster som är del av områden som är skyddade enligt andra direktiv, till exempel art- och habitatdirektivet (Natura 2000) och nitratdirektivet ställs det även kompletterande krav på vattenkvaliteten. Det strängaste kravet ur miljösynpunkt gäller i dessa fall. I en del vattenförekomster har det bedömts att det inte är tekniskt möjligt eller att det medför orimliga kostnader att uppnå god ekologisk status/potential till år Vattenmyndigheten har i dessa fall beslutat om undantag från kravet på att vattenförekomsten ska uppnå god ekologisk status/potential till år Beslut om miljökvalitetsnormer togs av vattendelegationen för Norra Östersjöns vattendistrikt den xxx 20XX. Observera att det i skrivande stund fortfarande pågår kvalitetssäkring av statistiken över MKN. För uppdaterad information om vilka miljökvalitetsnormer som har föreslagits för respektive vattenförekomst hänvisas till VISS samt den tabell med MKN för samtliga vattenförekomster i vattendistriktet, som finns tillgänglig på Vattenmyndighetens webbplats Ytvatten Miljökvalitetsnormer för ekologisk status i ytvatten och tidsundantag framgår av tabell 2. Tabell 2. Miljökvalitetsnormer för ekologisk status för de vattenförekomster som inte uppnår god eller hög status 2015 Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak Väddö kustvatten SE God ekologisk status 2027 Grisslehamn SE God ekologisk potential 2027 Östhammars kustvatten SE God ekologisk status 2027 Gällfjärden SE God ekologisk status 2027 Öregrunds kustvatten SE God ekologisk status 2027 Övergödning (Naturliga förhållanden) Övergödning (Naturliga förhållanden) Övergödning (Naturliga förhållanden) Övergödning (Naturliga förhållanden) Övergödning (Naturliga förhållanden) Kemisk status Alla vattenförekomster har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015, men med sänkt kvalitetskrav för kvicksilver på grund av förhöjda bakgrundshalter. 13(28)

14 1.2.2 Grundvatten Inga grundvattenförekomster finns i åtgärdsområdet, magasin av betydelse för vattenförsörjning förekommer dock Kompletterande krav för skyddade områden Natura 2000-områdena berör kustvattenförekomsterna Öregrunds kustvatten, Östhammars kustvatten och Väddö kustvatten. Bevarandemål i några av områdena syftar direkt på de akvatiska värdena, t ex: Ingen ökning av näringstillförseln av något slag får ske. En naturlig succession från juvenila flador till glon ska upprätthållas. All muddring och fördjupning av trösklar hindras. Dessa bevarandemål står dock inte i konflikt med vattenförvaltningens miljökvalitetsnormer. Kompletterande krav enligt nitratdirektivet redovisas i kapitel (28)

15 2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten 2.1 Övergödning Övergödning orsakas av för stora mängder av växtnäringsämnena fosfor och kväve i vattnen. Allt vatten kan drabbas, såväl vattendrag, sjöar, kustvatten och Östersjön som helhet. Näringsämnena kan ha sitt ursprung från utsläpp till vatten, från till exempel industrier, lantbruk, avloppsreningsverk och enskilda avlopp. De kan också spridas via luften i form av kväveoxider och ammoniak från till exempel trafik, värmekraftverk och lantbruk. De näringsämnen som inte tas upp av växter och mikroorganismer på land sköljs så småningom ut och göder växtlivet i vattendrag, sjöar och slutligen havet. I sjöar och vattendrag är det vanligen för mycket fosfor som är den största orsaken till miljöproblemet övergödning. Detta beror på att fosfor oftast är det ämne det råder störst brist på och som därför styr tillväxten av växtplankton och påväxtalger. Övergödning bedöms därför i första hand av halten totalfosfor i vattnet. Halten av kväve har dock visat sig vara av betydelse för primärproduktionen i många sjöar under framförallt högsommaren. För rotade vattenväxter är dessutom tillgången på kväve av större betydelse än fosfor. Även om kvävehalten inte är begränsande för algerna så kan den ha betydelse för artsammansättningen, eftersom t ex cyanobakterier gynnas av låga kvävehalter. Förutom halterna av fosfor och kväve kan vissa biologiska kvalitetsfaktorer användas för att bedöma om ett vatten har övergödningsproblem. Växter visar en direkt respons på ökad mängd fosfor och kväve i vattnet. I sjöar görs därför en bedömning av makrofyter och växtplankton och i vattendrag bedöms kiselalger. Förändringar i växtsammansättningen kan i sin tur påverka djursamhället. Övergödningsproblem kan därför även bedömas genom att undersöka bottenfauna och fisksamhället. Effekterna av övergödning är på många sätt likartad i sjö och hav men i kustvattnet påverkar både halterna av fosfor och kväve övergödningssituationen. Detta eftersom både kväve och fosfor begränsar tillväxten av växtplankton, dock vid olika tidpunkter på året. Generellt är vårblomningen av växtplankton begränsad av kväve och blomningarna sommartid begränsade av fosfor. Till skillnad från i sjöar och vattendrag är bedömningen av miljöproblemet övergödning i kustvatten därför baserad på halter av såväl kväve som fosfor. Förutom halter av näringsämnen används även ett antal biologiska kvalitetsfaktorer som visar på övergödning Tillstånd Hela området har problem med övergödning. I Öregrundsgrepen bedöms den ekologiska statusen som måttlig med statusen för bottenfauna som utslagsgivande faktor och siktdjup som stödjande. Siktdjup har måttlig status grundat både på mätdata och på satellitbaserad klassificering. Gällfjärden har Måttlig ekologisk status med bottenfauna och växtplankton (klorofyll) som utslagsgivande. Även Väddös och Östhammars kustvatten har måttlig ekologisk status med höga halter av klorofyll som utslagsgivande faktor. Fosforhalterna i dessa kustbassänger är över gränsen för måttlig status, medan kvävehalterna är lägre. Det gör att den sammanvägda statusen för kvalitetsfaktorn näringsämnen blir god ekologisk status. Problemen med övergödning är storskaliga och i stort sett hela kustvattnet från södra Bottenhavet och söderut har måttlig ekologisk status eller ännu sämre tillstånd i många inre fjärdar. 15(28)

16 2.1.2 Förbättringsbehov Kustbassängerna i hela området visar tecken på övergödning på grund av höga klorofyllhalter eller dåligt siktdjup, men sammanvägd ekologisk status med avseende på näringsämnen är god (Figur 5). Därför är det mycket svårt att beräkna vilken reduktion av närsaltsbelastning som krävs för att nå god ekologisk status för de biologiska kvalitetsfaktorerna. Fosforhalterna är dock höga, varför det går att uppskatta ett beting för fosfor. Det sammanlagda förbättringsbehovet för fjärdarna i området är en minskning av transporten från land med 4 kg fosfor per år vilket motsvarar ca 5 % av den totala belastningen från land. Dock utgör landbelastningen från områdets landareal i genomsnitt endast 0,01 % av den totala belastningen. Över 99,98 % är påverkan från omgivande havsbassänger. 16(28)

17 Figur 5. Status med avseende på näringsämnen samt hur mycket fosfortillförseln till vatten behöver minska för att nå god status Källor till påverkan Den dominerande påverkan är inflödet från andra havsbassänger. Från land inom områdets landareal kommer transporterna av näring främst från enskilda avlopp, skog, jordbruksmark och annan öppen mark. 17(28)

18 23% 27% 21% 26% 4% Enskilda avlopp Dagvatten Jordbruk Skog Avloppsreningsverk Övrigt Figur 6. Källfördelning av fosfor för området. Summan av belastning från myr, vatten och öppen mark visas som övrigt Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Föreslagna åtgärder Den största delen av minskningen för att uppnå god ekologisk status i detta åtgärdsområde måste åstadkommas genom att Sverige uppfyller sina åtaganden i Baltic Sea Action Plan. För att det ska vara möjligt att nå det målet bör de kostnadseffektiva åtgärder som är möjliga att genomföra i detta område genomföras, även om någon direkt effekt på ekologisk status inte kommer att kunna upptäckas (se tabell 3). I Upplands yttre kustvatten finns över 600 enskilda avlopp 3. Om de som inte uppfyller kraven för normal skyddsnivå åtgärdas kan belastningen på Östersjön minskas med ca 60 kg. Om kraven för hög skyddsnivå uppfylls minskar belastningen med ytterligare ca 10 kg. Vid dessa beräkningar har ingen hänsyn till anläggningens avstånd till vatten eller retention i mark tagits. Det finns också några mindre reningsverk i området. Om krav på rening ner till 0,3 mg fosfor per liter ställs kan belastningen minska med ca 50 kg. Vid prioritering av vilka avlopp och reningsverks som ska åtgärdas måste hänsyn tas till retentionen i mark och hur stor lokal påverkan anläggningen har. I området finns också viss potential för reduktion av fosfor från jordbruksmark och dagvatten. Även dessa kan vara motiverade att genomföra om den lokala effekten bedöms vara stor eller om positiva synergieffekter med andra miljö- eller samhälleliga mål finns. 18(28)

19 Tabell 3. Åtgärder för att nå God ekologisk status med avseende på näringsämnen rangordnade efter kostnadseffektivitet. I tabellen anges summor för hela det område bilagan omfattar. För information om enskilda vattenförekomster, se beskrivning i texten eller VISS 3. Tabellen är inte fullständig för jordbruksåtgärder på grund av att det inte finns några tillförlitliga beräkningar av belastningen från öar i skärgården Åtgärdskategori Åtgärdsstorlek Enhet storlek Effekt (kgp/år) Kostnad (kr/år) Strukturkalkning 39 Hektar Anpassade skyddszoner på åkermark Våtmark - fosfordamm Ökad rening av P till 0,1 mg/l vid avloppsreningsverk 10 Antal 6, ,19 Hektar ,072 Ton Dagvattendamm 0,35 Hektar Tvåstegsdiken Meter 5, Våtmark för näringsretention 17 Hektar 9, SUMMA Kostnadseffektivitet (kr/kgp år) 2.2 Försurning Tillstånd Försurade sjöar och vattendrag förekommer inte i området. 2.3 Miljögifter Samtliga vattenförekomster i åtgärdsområdet bedöms uppnå god kemisk status om kvicksilver undantas. Alla vattenförekomsterna har även god status när det gäller de särskilda förorenande ämnena (SFÄ). I nuläget finns därför inget åtgärdsbehov med avseende på miljögifter för någon av vattenförekomsterna i området. 2.4 Främmande arter Främmande arter är arter som avsiktligt eller oavsiktligt inplanterats i våra vatten. De kan utgöra ett hot mot våra inhemska arter om de är konkurrenskraftiga och sprider sig ohämmat. I våra kustvatten är havsborstmasken Marenzelleria och nyzeeländsk tusensnäcka allmänna. Fisken svartmunnad smörbult är påträffad vid Muskö och är sannolikt på frammarsch i Svealands kustvatten. Ett stort antal främmande arter har påträffats i Östersjön. Många arter har spridits (28)

20 genom utsläpp av barlastvatten från fartyg. Alla arter förekommer dock inte allmänt och endast ett mindre antal arter har troligtvis en betydande påverkan på ekosystemet. Främmande arter som bildar starka populationer påverkar de ekosystemen de förekommer i. Inhemska arter kan t.ex. minska i antal och utbredning och i drastiska fall bli helt utkonkurrerade. Spridningen av signalkräfta har t.ex. varit förödande för den svenska förekomsten av den inhemska flodkräftan. Gräskarp och karp kan om de planteras ut i stort antal fullständigt förändra ett sjöekosystem genom att vattenväxter helt försvinner och ersätts av växtplankton och cyanobakterier. Spridning av sjukdomar kan ha förödande konsekvenser. Det är dock inte alltid självklart att påverkan av främmande arter uppfattas som negativ. T.ex. bidrar sannolikt havsborsmasken Marenzelleria genom sitt grävande levnadssätt till att syresätta bottnar och vandrarmusslan medför genom sin stora filtreringskapacitet till att växtplanktonbiomassan minskar och siktdjupet ökar. De bedömningsgrunder som används inom vattenförvaltningen är inte eller mycket lite anpassade till att bedöma ekologiska effekter av främmande arter. Det är därför i nuläget inte möjligt att bedöma huruvida en främmande art sänker eller höjer den ekologiska statusen. 2.5 Förändrade habitat genom fysisk påverkan Miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan (eng. benämning Altered habitats) avser alla typer av fysiska förändringar som är orsakade av människan och som påverkar hydromorfologin och därmed livsmiljöerna (habitaten) i vattenområdet. Fysiska förändringar påverkar de hydrologiska och morfologiska processerna som skapar förutsättningarna för de akvatiska livsmiljöerna. De fysiska förändringarna indelas i förändringar avseende konnektivitet, flödesförändringar och morfologiska förändringar, beroende på vilken typ av fysisk påverkan de medför. För vattenförekomster på kusten har hydromorfologiska kvalitetsfaktorer inte klassats på grund av brister i underlag och vägledning. Detta betyder inte att kusten är opåverkad. De biologiska kvalitetsfaktorerna i kustzonen är ofta påverkade av hamnar, muddring, vandringshinder i kustmynnande vattendrag och erosionsskador till följd av färjetrafik osv. Klassning av dessa vattenförekomster kommer att ske framöver. 20(28)

21 3 Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten Inga grundvattenförekomster finns i åtgärdsområdet. Magasin av betydelse för vattenförsörjning förekommer dock. 21(28)

22 4 Otillräckligt dricksvattenskydd Yt- och grundvattenförekomster som ger mer än 10 m3 i uttag per dag i genomsnitt eller som betjänar mer än 50 personer, eller som är avsedda för sådan framtida användning, är dricksvattenförekomster och skyddade områden enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF), med hänvisning till artikel 7 i EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Syftet är att garantera tillgången på dricksvatten av god kvalitet. 4.1 Nulägesbeskrivning Tabell 4. Befintliga vattenskyddsområden i åtgärdsområdet*. De vattenskyddsområden som inrättades före Miljöbalkens ikraftträdande kan vara i behov av revidering och bör därför ses över. Kommun Antal allmänna Skydd enligt Miljöbalken Skydd enligt vattenlagen Skydd med lokala Saknar skydd vattentäkter föreskrifter Norrtälje 4 4 * Siffrorna i tabellen är inte kvalitetsgranskade och kommer att revideras till beslutsversionen och är beroende av information från kommuner, speciellt antal allmänna vattentäkter inklusive reservvattentäkter. 4.2 Åtgärder. Se över de vattenskyddsområden som inrättades med stöd av vattenlagen. Inrätta nya vattenskyddsområden i samråd med berörda kommuner vid behov. 22(28)

23 5 Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning 5.1 Natura 2000-områden De tio Natura 2000-områdena i åtgärdsområdet Upplands yttre kustvatten omfattar bevarandemål för naturtyperna 1140 Blottade ler- och sandbottnar, 1150 Laguner, 1160 Stora grunda vikar och sund, 1170 Rev, 1620 Skär och små öar i Östersjön och 3140 Kalkrika oligo-mesotrofa vatten med bentiska kransalger. Inga åtgärder med direkt effekt på vattenmiljön anges i områdenas bevarandeplaner och det finns ingen konflikt med vattenförvaltningens mål och åtgärder. 5.2 Skyddade arter enligt habitatdirektivet Större vattensalamander (Natura 2000 områdena Samnäsfjärden, Örskär och Tullviksbäcken) och stensimpa (Tullviksbäcken) är listade som skyddade arter enligt habitatdirektivet. Åtgärder som nämns i bevarandeplaner innefattar framför allt inventeringar för att undersök populationernas bevarandestatus. 5.3 Nitratkänsliga områden Hela Stockholms län ligger inom nitratkänsligt område. Inom nitratkänsliga områden ställs särskilda krav på lagring, hantering och spridning av stallgödsel och andra gödselmedel. De viktigaste åtgärderna som tillkommer jämfört med områden som inte omfattas av Nitratdirektivet (91/676/EEG) är att: det ställs krav på 6 månaders lagringskapacitet för stallgödsel för jordbruksföretagare med mellan 3 och 10 djurenheter, gödselmedel får inte spridas närmare än 2 meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö och vid lutning större än 10 procent är det också förbjudet att sprida gödselmedel på jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö, gödselmedel får inte spridas på frusen eller snötäckt mark, mellan 1 november till 28 februari får ingen gödsel spridas, från 1 augusti till 31 oktober får stallgödsel bara spridas i växande gröda eller inför höstsådd, fastgödsel får också spridas på obevuxen mark i oktober, men ska då brukas ned inom 12 timmar, inför höstsådd av spannmål får högst 40 kg lättillgängligt kväve per hektar tillföras och dokumentation ska finnas över beräkning av grödans kvävebehov. För en fullständig beskrivning av vilka åtgärder som gäller för nitratkänsliga områden hänvisas till Länsstyrelsen eller Jordbruksverket. 23(28)

24 6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig Det största miljöproblemet för Upplands yttre kustvattens åtgärdsområde är övergödning följt av otillräckligt dricksvattenskydd. Den totala åtgärdskostnaden uppgår till kronor (tabell 5). Av dessa kostnader handlar kronor om övergödning och kronor handlar om otillräckligt dricksvattenskydd. Tabell 5. Sammanfattning av effekter, kostnader och kostnadseffektivitet Åtgärder för miljöproblem Omfattning (antal vfk) Kostnad (kr/år) a Övergödning Fysisk påverkan - - Miljögifter 0 0 Otillräckligt dricksvattenskydd Försurning - - Miljöproblem i grundvatten 0 0 Övrigt Summa a Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4 %. I tabell 6 visas sambandet mellan de fysiska åtgärderna och de åtgärder som är riktade mot myndigheter och kommuner och som beskrivs i Åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt i kapitlet Åtgärder som ska vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt. Som framgår av tabellen så är de flesta fysiska åtgärderna sammanlänkade med åtgärder riktade till både centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Alla dessa behöver således agera för att den fysiska åtgärden ska genomföras i den omfattning som behövs för att följa miljökvalitetsnormerna. Om Jordbruksverket t.ex. inför en föreskrift för genomförandet av strukturkalkning, åtgärd SJV 3a, så behöver kommunerna genomföra tillsyn, åtgärd KOM 2, för att se till att lagstiftningen följs. Dessutom behöver Jordbruksverket utveckla sin tillsynsvägledning till länsstyrelserna, åtgärd SJV 6 och länsstyrelserna behöver ge kommunerna tillsynsvägledning, åtgärd LST 1.7. I de fall åtgärderna ska leda till att miljökvalitetsnormerna ska följas 2021 ska dessa vara vidtagna senast 22 december Det innebär att om en fysisk åtgärd ska vara på plats före 2019 så behöver det nationella styrmedlet tas fram innan tillsynsvägledning och tillsyn kan genomföras. I de flest fall behöver de nationella styrmedlen därför komma på plats redan under 2016 och tillsynsvägledningen genomföras senast 2017 för att de fysiska åtgärderna ska kunna anläggas i tillräcklig omfattning för att följa miljökvalitetsnormen (28)

25 Tabell 6. Föreslagna fysiska åtgärder, vilka miljöproblem de har effekt på, vilken åtgärd (nr) i åtgärdsprogramet som ska leda till att styrmedel för åtgärderna genomförs, vilket styrmedel som ska leda till de fysiska åtgärderna samt vilka myndigheter som är ansvariga Fysisk åtgärd Åtgärd Styrmedel Ansvarig Genomförd senast Övergödning Strukturkalkning SJV 3a Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 Anpassade skyddszoner KOM 2 Tillsyn Norrtälje, Östhammar 2018 och Uppsala kommun LST 4 Tillsynsvägledning Länsstyrelserna i 2017 LST 7 Tillsyn Stockholms län och Uppsala län 2018 SJV 4 Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 SJV 5a Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 SJV 3c Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 KOM 2 Tillsyn Norrtälje, Östhammar 2018 och Uppsala kommun LST 4 Tillsynsvägledning Länsstyrelserna i 2017 LST 7 Tillsyn Stockholms län och Uppsala län 2018 SJV 4 Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 SJV 5a Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 Fosfordammar SJV 3j Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 Ökad rening av P till 0,1 mg/l vid reningsverk SJV 1 Information Jordbruksverket 2017 KOM 2 Tillsyn Norrtälje, Östhammar 2018 och Uppsala kommun LST 4 Tillsynsvägledning Länsstyrelserna i 2017 LST 5a Information Stockholms län och 2016 LST 8d Plan Uppsala län 2016 NV 1 Utvecklas av NV Naturvårdsverket 2016 LST 1 Prövning och tillsyn Länsstyrelserna i 2018 Stockholms län och Uppsala län KOM 1a Tillsyn och prövning Norrtälje, Östhammar 2018 KOM 4 Tillsyn och Uppsala kommun 2018 LST 8c Plan Länsstyrelserna i 2016 Stockholms län och Uppsala län Dagvattendamm NV 10 Utvecklas av NV Naturvårdsverket 2017 KOM 1a Tillsyn och prövning Norrtälje, Östhammar 2018 KOM 7 Plan och Uppsala kommun 2018 LST 7 Tillsyn Länsstyrelserna i 2018 LST 8c Plan Stockholms län och Uppsala län 2016 Tvåstegsdiken SJV 3j Utvecklas av SJV Jordbruksverket (28)

26 Fysisk åtgärd Åtgärd Styrmedel Ansvarig Genomförd senast SJV 1 Information Jordbruksverket 2017 LST 4 Tillsynsvägledning Länsstyrelserna i 2017 LST 5a Information Stockholms län och 2016 LST 8d Plan Uppsala län 2016 Våtmarker SJV 3j Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 Enskilda avlopp till godkänd standard Enskilda avlopp på fritidsfastigheter till godkänd standard Enskilda avlopp till Hög skyddsnivå SJV 1 Information Jordbruksverket 2017 LST 4 Tillsynsvägledning Länsstyrelserna i 2017 LST 5a Information Stockholms län och 2016 LST 8d Plan Uppsala län 2016 HaV 1 Utvecklas av HaV Havs- och 2016 Vattenmyndigheten KOM 1 Tillsyn och prövning Norrtälje, Östhammar 2018 KOM 8 Plan och Uppsala kommun 2018 LST 2 Tillsynsvägledning Länsstyrelserna i 2017 LST 8 Plan Stockholms län och Uppsala län 2016 HaV 1 Utvecklas av HaV Havs- och 2016 Vattenmyndigheten KOM 3 Tillsyn Norrtälje, Östhammar 2018 KOM 1 Tillsyn och prövning och Uppsala kommun 2018 LST 2 Tillsynsvägledning Länsstyrelserna i 2017 LST 8 Plan Stockholms län och Uppsala län 2016 KOM 8 Plan Norrtälje, Östhammar 2018 och Uppsala kommun Skyddszoner SJV 3d Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 Fysisk påverkan Övergripande åtgärder mot fysisk påverkan Dricksvattenskydd SJV 1 Information Jordbruksverket 2017 LST 4 Tillsynsvägledning Länsstyrelserna i 2017 LST 5a Information Stockholms län och 2016 LST 8d Plan Uppsala län 2016 Hav 4 Vägledning Havs- och 2016 vattenmyndigheten KK Vägledning Kammarkollegiet 2016 Vattenskyddsområde LMV 1 Föreskrift, annat Livsmedelsverket 2016 HAV 7 Tillsynsvägledning Havs- och 2017 vattenmyndigheten LST 12 Tillsyn, initiativ Länsstyrelsen i 2018 Stockholm KOM 6ac Tillsyn, initiativ Norrtälje kommun (28)

27 Fysisk åtgärd Åtgärd Styrmedel Ansvarig Genomförd senast Vattenförsörjningsplan BV 1c Vägledning Boverket 2016 LST 12 Initiativ Länsstyrelsen i Stockholm och i Uppsala (28)

28 28(28)