Åtgärdsprogram för Åkerströmmen och Trälhavets åtgärdsområde

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Åtgärdsprogram för Åkerströmmen och Trälhavets åtgärdsområde"

Transkript

1 Åtgärdsprogram för Åkerströmmen och Trälhavets åtgärdsområde -samrådsmaterial Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 1(35)

2 Utgiven av: Ansvarigt distrikt: Foto: Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 2(35)

3 Förord Denna bilaga är en del av åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Den utgör en sammanfattning av ett av distriktets 84 åtgärdsområden. Sammanfattningen baserar sig på utdrag ur VISS 1 och analyser genomförda av länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. Syftet är att tydliggöra vilka åtgärder som myndigheter och kommuner behöver vidta för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska följas i Åkerströmmen och Trälhavets åtgärdsområde samt vilka fysiska åtgärder som behöver genomföras. Osäkerheten i de fysiska åtgärdernas uppskattade effekter och kostnader kan vara betydande på den lokala skalan eftersom de analyser som de stödjer sig på ibland utgår ifrån information från en grövre geografisk skala. Om det finns information som stödjer andra, mer kostnadseffektiva åtgärder, kan dessa ersätta de fysiska åtgärder som föreslås här. Enligt miljöbalken 2 ska ett åtgärdsprogram innehålla: uppgifter om de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna, när åtgärderna behöver vara genomförda, uppgifter om hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och mellan olika åtgärder, samt uppgifter om den förbättring som var och en av åtgärderna bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs. Myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs och skall inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt detta åtgärdsprogram. 2 1 VattenInformationsSystem Sverige. Den databas som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassningar kap. 6 om Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning 3(35)

4 Sammanfattning Samtliga åtta ytvattenförekomster i området har måttlig ekologisk status. Den främsta orsaken till att god ekologisk status inte uppnås är övergödning och i andra hand förändrade habitat på grund av fysisk påverkan. De huvudsakliga påverkanskällorna är läckage från jordbruksmark och enskilda avlopp. Området har tre vandringshinder som berör vattenförekomster och samtliga vattendrag har sämre än god status avseende morfologiskt tillstånd på grund av markavvattning. För att minska närsaltbelastningen på övergödda, sjöar, vattendrag och havsvikar behöver en rad åtgärder inom jordbruket genomföras, avloppsreningsverken installera bättre rening, de enskilda avloppen uppnå normal eller hög skyddsnivå, samt dagvattendammar anläggas i tätbebyggda områden. De åtgärder som beräknats kunna leda till de största fosforminskningarna inom jordbruket är fosfordammar och andra våtmarker, strukturkalkning, anpassade skyddszoner, kalkfilterdiken och tvåstegsdiken. För dagvatten är det viktigt både att minska mängden dagvatten och koncentrationen av förorenande ämnen. Därför behöver andelen hårdgjord yta minska och de grönytor som finns kvar i avrinningsområdet bevaras. De föreslagna åtgärderna bedöms vara tillräckliga för att samtliga inlandsvatten ska kunna nå god ekologisk status med avseende på övergödning. För kustvattenförekomsten Trälhavet kommer större delen av belastningen från omgivande havsbassänger. För att nå god status i Trälhavet krävs därför även att Sverige och andra länder runt Östersjön genomför sina åtaganden enligt Baltic Sea Action Plan. Den åtgärd som bedöms ha störst effekt på ekologisk status för miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan är att skapa fri vandringsväg förbi dammen i Åkers kanal som hindrar all fisk (möjligen med undantag för havsöring och ål) från kusten att vandra upp i systemet. Ytterligare ett par vandringshinder behöver dock åtgärdas samt att omfattande åtgärder behövs för att reparera de skador i vattendragen som framförallt rensning, rätning och borttagande av ekologisk funktionella kantzoner skapat. För att följa miljökvalitetsnormerna i Åkerströmmen och Trälhavets åtgärdsområde behöver senast 2018 framför allt: För miljöproblemet övergödning: Åkermark strukturkalkas samt fosfordammar, anpassade skyddszoner, kalkfilterdiken, tvåstegsdiken och våtmarker anläggas samt åtgärder för att minska fosforläckage vid spridning av stallgödsel genomföras för att minska utsläpp av fosfor från jordbruksmark. Norrtälje, Sigtuna, Vallentuna, och Österåker kommun behöver bedriva nödvändig tillsyn, samt länsstyrelsen i Stockholms län bedriva tillsynsvägledning samt rådgivning till jordbruksföretag så att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning. Jordbruksverket behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning, och Norrtälje, Sigtuna, Vallentuna, och Österåker kommun tillse att belastningen av näringsämnen från enskilda avlopp minskar. Havs- och Vattenmyndigheten behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärder för enskilda avlopp genomförs i tillräcklig omfattning, och Norrtälje, Sigtuna, Vallentuna, Vaxholm och Österåker kommun i samråd med Länsstyrelsen i Stockholms län tillse att fosforbelastningen från avloppsreningsverk, dagvatten och avloppsledningsnät minskar. Naturvårdsverket behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärder för avloppsreningsverk, dagvatten och avloppsledningsnät genomförs i tillräcklig omfattning. 4(35)

5 För miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan: behöver bedriva nödvändig tillsyn och prövning för att säkerställa fria vandringsvägar vid fem vandringshinder. Hav- och vattenmyndigheten behöver vägleda länsstyrelserna i tillämpningen av Kammarkollegiets strategi gällande fysisk påverkan vid arbetet med tillsyn och prövning av vattenverksamheter. Vidare behöver Riksantikvarieämbetet och Hav- och vattenmyndigheten utveckla riktlinjer och vägledning kring hur värdering och prioritering av bevarandevärda kulturmiljöer som påverkar vattenförekomster ska göras. Havs och Vattenmyndigheten behöver besluta om nya styrmedel så att ekologiskt funktionella kantzoner anläggs på tre platser utmed strandzoner i sjöar och vattendrag. Otillräcklig dricksvattenskydd: Norrtälje och Vallentuna behöver se över sina vattenskyddsområden som är upprättade innan miljöbalken trädde i kraft då de kan vara i behov av revidering. 5(35)

6 Åtgärdsprogram för Åkerströmmen och Trälhavets åtgärdsområde -samrådsmaterial... 1 Förord... 3 Sammanfattning Beskrivning av åtgärdsområdet Status och miljöproblem Miljökvalitetsnormer Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten Övergödning Försurning Miljögifter Främmande arter Förändrade habitat genom fysiska förändringar Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten Otillräckligt dricksvattenskydd Nulägesbeskrivning Åtgärder Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Natura 2000-områden Nitratkänsliga områden Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig (35)

7 1 Beskrivning av åtgärdsområdet I Åkerströmmens och Trälhavets åtgärdsområde finns åtta ytvattenförekomster fördelade på tre sjöar, fyra vattendrag och en kustvattenförekomst samt 2 grundvattenförekomster (figur 2). I området finns också 17 sjöar och 22 vattendrag som klassificeras som övrigt vatten. Markanvändningen i det 450 km 2 stora området domineras av skog (53 procent av landytan) följt av jordbruk (30 procent), öppen mark (10 procent) och tätort (6 procent). Öppet vatten utgör 30 km 2. Området är relativt tätbefolkat; personer är folkbokförda i området, vilket är ungefär 100 personer per km 2 landyta. De kommuner som finns representerade i området är Norrtälje, Sigtuna, Täby, Vallentuna, Vaxholm, Värmdö och Österåker (figur 1). Området ligger inom Upplands kalkpåverkade område vilken utgörs av urberg, men jordarna är kalkhaltiga genom sitt bergartsinnehåll som delvis har sitt ursprung i sedimentära bergarter i Bottenhavet. Motståndskraften mot försurning blir därför högre vilket förstärks av läget under högsta kustlinjen med förekomst av leror och andra finkorniga jordar. Då hela området ligger under högsta kustlinjen kan relikt havsvatten eller havssalt förekomma. Risken ökar mot kusten till. 7(35)

8 Figur 1. Översikt av området: dess plats i distriktet, kommuner, tätorter, och markanvändning. 8(35)

9 Figur 2. Ytvattenförekomsternas ID-beteckningar. 1.1 Status och miljöproblem Ytvatten Ekologisk status och miljöproblem Ingen av områdets åtta ytvattenförekomster uppnår god ekologiskt status då samtliga har klassificerats till måttlig ekologisk status (figur 3). Ytvattnen tillförs för mycket näring vilket leder till övergödning. De betydande källorna av näringsämnen till Trälhavet är diffusa och härrör framförallt från jordbruk. Även enskilda avlopp är en betydande källa till näringsämnen. Sjöarna 9(35)

10 och vattendragen är även hydromorfologisk påverkade genom framförallt olika markavvattnande åtgärder och artificiella vandringshinder för fisk och annan fauna. Avrinningsområdet har mycket liten fallhöjd och jordbrukets behov av att dränera åkermarken är stort. Figur 3. Ekologisk status för ytvattenförekomster. Kemisk status Samtliga ytvattenförekomster inom åtgärdsområdet har klassificerats att inte uppnå god kemisk status på grund av kvicksilver. Detta är en expertbedömning baserad på en nationell utförd analys. Kemis status bestäms av om en uppmätt halt av ett prioriterat ämne överskrider sitt gränsvärde. I avsaknad av mätdata sätts ett ämnes status till god. Detta medför att väldigt många 10(35)

11 vattenförekomster får god status utan några haltmätningar som styrker detta. Exklusive kvicksilver uppnår alla vattenförekomster god kemisk status Grundvatten Områdets två grundvattenförekomster har god status och riskerar inte att inte nå god status Mer kartläggande undersökningar behövs dock då det finns kunskapsbrister om tillståndet Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Inom vattenförvaltningen pekas vissa typer av områden ut som skyddade områden. Detta är områden som är särskilt skyddsvärda och där det finns ett behov av att skyddsarbetet samordnas. Dessa skyddade områden finns definierade i vattenförvaltningsförordningen och ska inte förväxlas med den typ av områdesskydd som regeleras i miljöbalken (naturreservat, nationalparker, biotopskydd etc.). Dricksvattendirektivet (98/83/EG) syftar till att skydda människors hälsa från skadliga effekter av föroreningar i dricksvattnet samt att säkerställa att vattnet är hälsosamt och rent. I åtgärdsområdet Åkerströmmen och Trälhavet finns två vattenförekomster som är klassade till dricksvattentäkter och som omfattas av dricksvattendirektivet. Nitratdirektivet (91/676/EEG) syftar till att minska föroreningen av vatten med nitrat från jordbruket. Områden som bedöms som känsliga för miljöpåverkan har pekats ut. Alla åtgärdsområdena i denna bilaga omfattas av direktivets regler för spridning av gödsel och riktlinjerna för god jordbrukarsed. Avloppsvattendirektivet (91/271/EEG) handlar om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse och som en del av direktivet har känsliga vatten pekats ut. Alla vatten i Sverige, inklusive kustvattnet, har pekats ut som känsliga för fosforutsläpp och alla kustvatten från Skåne och upp till Stockholms län, har pekats ut som känsliga för kväveutsläpp. Badvattendirektivet (76/160/EEG) avser kvaliteten på badvatten vid utpekade badplatser. I åtgärdsområdet åtgärdsområdet Åkerströmmen och Trälhavet finns två badplatser som är skyddade enligt badvattendirektivet. Samtliga har bra kvalitet eller bättre, och inga åtgärder krävs för att följa miljökvalitetsnormen. Fiskvattendirektivet (78/659/EEG) avser kvaliteten på sådant sötvatten som behöver skyddas eller förbättras för att upprätthålla fiskbestånden. Inga vattenförekomster i åtgärdsområdet Åkerströmmen och Trälhavet ingår i fiskvattendirektivet. Natura 2000 syftar till bevarande av biologisk mångfald. Detta görs via och Art- och habitatdirektivet (92/43/EEG) om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter samt Fågeldirektivet (79/409/EEG). Värdefulla naturtyper och arter ska upprätthållas i så kallad gynnsam bevarandestatus. I åtgärdsområdet Åkerströmmen och Trälhavet finns det ett Natura 2000 område (enligt fågeldirektivet) som berör vattenförekomster det vill säga Angarn (SE ). Vattenförekomsten som ingår i detta Natura 2000 område heter Hackstabäcken (SE ). De arter som ingår är bivråk, brun kärrhök, fiskgjuse, ortolansparv, rördrom, småfläckig sumphöna, sångsvan och törnskata. Syftet med Natura 2000 området är att populationen av arterna skall kunna fortleva i området och på lång sikt vara livskraftiga. 1.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är juridiskt bindande kvalitetskrav. Enligt förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön är det grundläggande målet för alla vattenförekomster att de ska uppnå god ekologisk och kemisk status till För alla vatten gäller dessutom ickeförsämringskravet vilket innebär att tillståndet i vattenförekomsten inte får försämras. Ickeförsämringskravet gäller per kvalitetsfaktor. 11(35)

12 Miljökvalitetsnormer för vatten formuleras på olika sätt beroende på vilken typ av vattenförekomst de berör. För ytvatten finns miljökvalitetsnormer för kemisk och ekologisk status, medan det för grundvatten finns miljökvalitetsnormer för kemisk och kvantitativ status. För vattenförekomster som är del av områden som är skyddade enligt andra direktiv, till exempel art- och habitatdirektivet (Natura 2000) och nitratdirektivet ställs det även kompletterande krav på vattenkvaliteten. Det strängaste kravet ur miljösynpunkt gäller i dessa fall. I en del vattenförekomster har det bedömts att det inte är tekniskt möjligt eller att det medför orimliga kostnader att uppnå god ekologisk status/potential till år Vattenmyndigheten har i dessa fall beslutat om undantag från kravet på att vattenförekomsten ska uppnå god ekologisk status/potential till år Beslut om miljökvalitetsnormer togs av vattendelegationen för Norra Östersjöns vattendistrikt den xxx 20XX. Observera att det i skrivande stund fortfarande pågår kvalitetssäkring av statistiken över MKN. För uppdaterad information om vilka miljökvalitetsnormer som har föreslagits för respektive vattenförekomst hänvisas till VISS samt den tabell med MKN för samtliga vattenförekomster i vattendistriktet, som finns tillgänglig på Vattenmyndighetens webbplats Ytvatten En av de åtta vattenförekomsterna har tidsundantag till 2027 och de återstående sju har tidsundantag till Det vanligaste skälet för undantag är att det tekniskt omöjligt att följa normen 2015 (tabell 1). Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för ekologisk status för de vattenförekomster som inte uppnår god eller hög status 2015 Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak Trälhavet SE God ekologisk status 2027 Övergödning (Naturliga förhållanden) Åkerströmmen- Åkers kanal SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Garnsviken SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Tekniskt omöjligt) Drängsjön SE Åkerströmmen- Husaån SE Åkerströmmen- Lillån SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Sparren SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Tekniskt omöjligt) Åkerströmmen- Holmbroån SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Tekniskt omöjligt) Kemisk status Alla vattenförekomster har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015, men med sänkt kvalitetskrav för kvicksilver på grund av förhöjda bakgrundshalter. 12(35)

13 1.2.2 Grundvatten Vattenförekomsterna har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015 och god kvantitativ status Kompletterande krav för skyddade områden En vattenförekomst har kompletterande krav för skyddande områden enligt gynnsam bevarandestatus via Fågeldirektivet (79/409/EEG). Mer specifikt för detta område betyder det att arterna bivråk, brun kärrhök, ortolansparv, rördrom, småfläckig sumphöna, sångsvan och törnskata skall kunna fortleva i området och på lång sikt vara livskraftiga. Kompletterande krav enligt nitratdirektivet redovisas i kapitel (35)

14 2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten 2.1 Övergödning Övergödning orsakas av för stora mängder av växtnäringsämnena fosfor och kväve i vattnen. Näringsämnena kan ha sitt ursprung från utsläpp till vatten, från till exempel industrier, lantbruk, avloppsreningsverk och enskilda avlopp. De kan också spridas via luften i form av kväveoxider och ammoniak från till exempel trafik, värmekraftverk och lantbruk. I sjöar och vattendrag är det vanligen för mycket fosfor som är den största orsaken till miljöproblemet övergödning. Halten av kväve kan också vara av betydelse för primärproduktionen i sjöar under framförallt högsommaren. Även om kvävehalten inte är begränsande för algerna så kan den ha betydelse för artsammansättningen, eftersom cyanobakterier gynnas av låga kvävehalter. I kustvattnet påverkar både halterna av fosfor och kväve övergödningssituationen. Detta eftersom både kväve och fosfor begränsar tillväxten av växtplankton, dock vid olika tidpunkter på året. Generellt är vårblomningen av växtplankton begränsad av kväve och blomningarna sommartid begränsade av fosfor. Övergödning är ett generellt problem i större delen av Åkerströmmens avrinningsområde och Trälhavet (figur 4). 14(35)

15 Figur 4. Vattenförekomster som har miljöproblemet övergödning Tillstånd Status med avseende på näringsämnen är relativt lika i sjöarna, vattendragen och kustvatten och klassificeras till måttlig status. Höga halter av fosfor återfinns i Holmbroån i de övre västra delarna av avrinningsområdet. Halterna minskar sedan succesivt ned till mynningen i Trälhavet. De nedre rinnsträckorna, Husaån och Åkers kanal, samt Lillån ligger förhållandevis nära gränsen till god status med avseende på näringsämnen. I sjöarna Garnsviken och Sparren samt kustvattnet Trälhavet behöver dock halterna minska relativt mer för att god status ska uppnås. 15(35)

16 I en vattenförekomst, Drängsjön, är dataunderlaget mycket bristfälligt och status med avseende på näringsämnen har inte kunnat bedömas Förbättringsbehov Förbättringsbehovet baserar sig på skillnaden mellan uppmätt koncentration i vattendraget och den koncentration som krävs för att nå god ekologisk status. För att översätta detta koncentrationsbeting till ett reduktionsbehov i kg fosfor har modellerade fosfortransporter från SMED använts. För att nå god status med avseende på näringsämnen behöver fosfortillförseln till vatten minska med ca 2300 kg, vilket motsvarar 30 procent av den totala belastningen. Hur dessa reduktionsbehov fördelar sig mellan vattenförekomsterna framgår av figur 5. Vattenförekomstsjöarna med störst behov av en minskad fosfortillförsel är Garnsviken och Sparren. Bland vattendragen är det Holmbroån och Husaån, och som har störst behov. Förbättringsbehov för kustvattenförekomsten Trälhavet har inte beräknats. 16(35)

17 Figur 5. Status med avseende på näringsämnen samt hur mycket fosfortillförseln till vatten behöver minska för att nå god status Källor till påverkan Fosfortillförsel från jordbruket är den dominerande påverkanskällan (figur 6). Andra betydande påverkanskällor är enskilda avlopp och dagvatten. I sjön Sparren kan det inte uteslutas att även läckage från näringsrika sediment är en betydande källa till fosfor. I Garnsviken är vattnets omsättningstid mycket kort och sedimenten bedöms därför spela mindre roll för belastningen på Garnsviken. 17(35)

18 0% 4% 6% 14% 6% Enskilda avlopp Dagvatten Jordbruk Skog Avloppsreningsverk Övrigt 70% Figur 6. Källfördelning av fosfor för området Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Föreslagna åtgärder Föreslagna åtgärder beräknas kunna minska belastningen av fosfor till området med ca 5000 kg per år. Störst potential för fosforreduktion har åtgärder i jordbruksmark och åtgärder avseende enskilda avlopp, men även åtgärder riktade mot reningsverk och dagvatten kan avsevärt minska fosfortillförseln (tabell 2). Åtgärder på jordbruksmark beräknas kunna minska belastningen av fosfor med drygt 3800 kg i Åkerstömmen och Trälhavets åtgärdsområde. De åtgärder som beräknas kunna leda till de största fosforminskningarna inom jordbruket är fosfordammar och andra våtmarker (ca 1800 kg), strukturkalkning (ca 1000 kg) anpassade skyddszoner (ca 350 kg), kalkfilterdiken (250 kg) och tvåstegsdiken (160 kg). Eftersom de också är de mest kostnadseffektiva åtgärderna bör de genomföras i så stor omfattning som möjligt om de totala kostnaderna ska minimeras. Det finns över 3000 enskilda avlopp i hela området 3. Om de som idag inte uppfyller kraven för normal skyddsnivå åtgärdas så att kraven nås kan belastningen av fosfor till avrinningsområdet minska med ca 650 kg 3. Om kraven för hög skyddsnivå uppnås, till exempel genom anslutning till kommunalt vatten och avlopp, kan belastningen minska med ytterligare 400 kg. Vid dessa beräkningar har ingen hänsyn till anläggningens avstånd till vatten eller retention i mark tagits. I området finns också 12 mindre reningsverk och 4 större (över 2000 pe). Om de större installerar effektivare rening (ner till 0,1 mg P/l) kan belastningen minska med upp till Om de mindre installerar effektivare rening (ner till 0,3 mg P/l) kan belastningen av fosfor minska med drygt 570 kg per år. Vid prioritering av vilka avlopp och reningsverks som ska åtgärdas måste hänsyn tas till retentionen i mark och hur stor lokal påverkan anläggningen har. 18(35)

19 Tabell 2. Åtgärder för att nå God ekologisk status med avseende på näringsämnen rangordnade efter kostnadseffektivitet. Åtgärdskategori Åtgärdsstorlek Enhet storlek Effekt (kgp/år) Kostnad (kr/år) Strukturkalkning Hektar Anpassade skyddszoner på åkermark 660 Antal Våtmark - fosfordamm 9,7 Hektar Minskat fosforläckage vid spridning av stallgödsel Ökad rening av P till 0,1 mg/l vid avloppsreningsverk Ton Skyddszoner, 0-2 meter 52 Hektar Dagvattendamm 11 Hektar Tvåstegsdiken Meter Kalkfilterdiken Hektar Våtmark för näringsretention 570 Hektar Skyddszoner, 2-6 meter 100 Hektar Permanent EA åtgärdat från IG till kommunalt VA 100 Antal Installera efterfällning av fosfor 0,9 Ton Fritidshus EA åtgärdat från IG till kommunalt VA 100 Antal SUMMA Kostnadseffektivitet (kr/kgp år) I de delar av området som är tätt bebyggda med bostäder eller industriområden är dagvattenåtgärder viktiga för att minska belastningen av fosfor, kväve och miljögifter. Dagvattenåtgärder beräknas kunna reducera fosforbelastningen med ca 300 kg per år i hela området. Det är främst i Åkersberga den största potentialen finns. Beräkningen är baserad på dagvattendammar med en sammanlagd areal av 4 ha och med en uppskattad effekt av 31 kg/ha och år. Andra typer av dagvattenåtgärder kan i många fall vara lämpligare än dagvattendammar, t.ex. vid brist på passande mark. Dagvattendammar skall ses som ett exempel på en effektiv åtgärd. Andra lämpliga dagvattenåtgärder kan vara infiltrationsmagasin, artificiell våtmark, biofilter, dagvattenbrunn, permeabel vägbeläggning eller svackdiken. För att nå denna effekt måste allt dagvatten passera en reningsanläggning. I tätbebyggda områden kan det vara svårt att hitta mark som lämpar sig för dagvattendammar. Lika viktigt är därför att förhindra uppkomsten av dagvatten genom att minska andelen hårgjord yta och att inte bebygga de grönområden som finns kvar i närheten av sjöar och vattendrag. Det finns uppskattingsvis över 900 hästar i hela åtgärdsområdet, relativt jämnt fördelade över området med en viss koncentration kring Holmbroån i norr och till den södra delen av området. Drygt 200 av dessa finns i Holmbroåns avrinningsområde som har problem med övergödning och erosion. Under vissa omständigheter kan hästhållning generera ett stort läckage av närsalter och kraftig erosion. Tillsyn av hästgårdar kan därför vara en effektiv åtgärd för att minska erosion och närsalttransport till sjöar och vattendrag. 19(35)

20 Om dessa åtgärder genomförs beräknas samtliga inlandsvatten nå god ekologisk status. För Trälhavet utgör belastningen från land endast ca en procent av den totala belastningen, resten kommer från omgivande havsbassänger. För att nå god status i Trälhavet krävs därför även att Sverige och andra länder runt Östersjön genomför sina åtaganden enligt Baltic Sea Action Plan. 2.2 Försurning Sura och försurade vatten förekommer inte i området. Avrinnande vatten håller mycket hög buffertkapacitet mätt som alkalinitet. 2.3 Miljögifter Samtliga vattenförekomster i åtgärdsområdet bedöms uppnå god kemisk status om kvicksilver undantas. Alla vattenförekomsterna har även god status när det gäller de särskilda förorenande ämnena (SFÄ). I nuläget finns därför inget åtgärdsbehov med avseende på miljögifter för någon av vattenförekomsterna i området. 2.4 Främmande arter Främmande arter är arter som avsiktligt eller oavsiktligt inplanterats i våra vatten. De kan utgöra ett hot mot våra inhemska arter om de är konkurrenskraftiga och sprider sig ohämmat. De bedömningsgrunder som används inom vattenförvaltningen är inte eller mycket lite anpassade till att bedöma ekologiska effekter av främmande arter. Det är därför i nuläget inte möjligt att bedöma huruvida en främmande art sänker eller höjer den ekologiska statusen. 2.5 Förändrade habitat genom fysiska förändringar Miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan avser alla typer av fysiska förändringar som är orsakade av människan och som påverkar hydromorfologin och därmed livsmiljöerna i ett vattenområde. Ingrepp i vattenmiljön som sjösänkning, dämning, utdikning och muddring är exempel på den här typen av fysiska förändringar. Fysiska förändringar påverkar de hydrologiska och morfologiska processerna som skapar förutsättningarna för de akvatiska livsmiljöerna. De fysiska förändringarna indelas förändringar avseende konnektivitet, flöde och morfologi, beroende på vilken typ av fysisk påverkan de medför. För vattenförekomster på kusten har hydromorfologiska kvalitetsfaktorer inte klassats på grund av brister i underlag och vägledning. Detta betyder inte att kusten är opåverkad. De biologiska kvalitetsfaktorerna i kustzonen är ofta påverkade av hamnar, muddring, vandringshinder i kustmynnande vattendrag och erosionsskador till följd av färjetrafik osv. Klassning av dessa vattenförekomster kommer att ske framöver. Samtliga sjöar och vattendrag i området har miljöproblem avseende Förändrade habitat genom fysisk påverkan (figur 7), som orsakas av vandringshinder morfologisk påverkan i närområde och svämplan. 20(35)

21 Figur 7. Vattenförekomster där Förändrade habitat genom fysisk påverkan angivits som miljöproblem Tillstånd Klassificering av ekologisk status sker genom bedömning av biologiska, hydromorfologiska, samt fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer. De hydromorfologiska faktorerna är stöd till de biologiska faktorerna och visar på antropogena förändringar i den akvatiska miljön genom påverkan på hydrologiska eller morfologiska förhållanden. Hydromorfologin består i sin tur av de tre kvalitetsfaktorerna konnektivitet, hydrologisk regim och morfologiskt tillstånd. 21(35)

22 Konnektivitet Konnektivitet är ett mått på möjligheten för vattenlevande organismer eller landlevande organismer, med del av sin livscykel i vatten, att förflytta sig upp- och nedströms i vattendrag eller längs grunda områden i sjöar. Följden av bristande konnektivitet är att fiskar och andra vattenlevande arter inte längre kan röra sig fritt i vattensystemet. Konnektiviteten bedöms om möjligt utifrån vilka fiskarter med vandringsbehov man hittat i vattenförekomsten, i förhållande till vilka arter som borde finnas. De flesta fiskarter har ett behov av att vandra och vandrar mellan flera ytvattenförekomster under del av sin livscykel. I praktiken har man inte alltid haft tillgång till data som visar tillgången på fisk. Man har istället gjort en indirekt bedömning utifrån befintliga vandringshinders passerbarhet, vattenförekomstens placering i vattensystemet samt fiskars beteende. Inom behandlat området finns tre vandringshinder för fisk noterade i vattenförekomsterna. Det viktigaste är dammen och slussen i Åkers kanal vilken reglerar hela systemet. Dammen hindrar all fisk (möjligen med undantag för havsöring och ål) från kusten att vandra upp i systemet. Det andra är en damm som reglerar sjön Sparrens utlopp relativt högt upp i systemet. Det tredje hindret är en damm som reglerar Drängsjön. Statusklassificeringen visar att 5 st vattenförekomster har sämre än god status, med avseende på konnektivitet (figur 8). När statusen är sämre än god innebär det att mer än en fjärdedel av de fiskarter som förväntas förekomma saknas eller inte kan vandra genom vattenförekomsten. 22(35)

23 Figur 8. Status avseende konnektivitet i sjöar och vattendrag. Med vandringshinder avses dammar, trummor, fiskgaller och naturliga hinder. Vid bedömningen av ett hinders passerbarhet har öring (starksimmande) och mört (svagsimmande) använts. Mört representerar i princip alla andra arter förutom lax/öring och ål. Ett hinder anges antingen som definitivt eller partiellt 3. Dammar från SMHI:s dammregister redovisas i de fall ingen mer detaljerad information finns. 3 Definitivt - hindret kan med största sannolikhet inte passeras under några förhållanden. Partiellt - hindret kan passeras under vissa gynnsamma förhållanden, vanligtvis vid högvattenföring. 23(35)

24 Hydrologisk regim Hydrologisk regim i vattendrag beskrivs av det hydrologiska tillstånd en vattenförekomst har med avseende på flödesvolym, flödesdynamik och tillgänglig flödesenergi. Flödesvolymen bestämmer vilken utbredning akvatiska habitat kan ha och därmed var de vattenlevande organismerna kan leva. Flödesdynamiken beskriver hur vattnets flöde varierar över tiden mellan låg-, medel- och högvattenföring. Flödesenergi är ett mått på kraften i det flödande vattnet som påverkar morfologin i vattendraget och skapar olika vattenmiljöer att leva i. Hydrologisk regim beskrivs av de underliggande parametrarna: volymsavvikelse, flödets förändringstakt samt vattenståndets förändringstakt, samt specifik flödesenergi. Klassificeringarna har utförts av SMHI och baseras på beräkningar av dygnsvärden av vattenföring för vattendrag respektive vattenstånd för sjöar, för perioden Beräkningarna har utförts med den hydrologiska modellen S-HYPE. Modellberäkningarna fångar årsregleringen i landets större magasin men tar inte hänsyn till korttidsregleringar för mindre vattendrag och sjöar, såsom vecko-, dygns- och timreglering. Ytterligare kartläggning behövs för att öka tillförlitlighet verifiera modellresultaten. Data om hur regleringen genomförs i praktiken är en viktig information för en korrekt klassificering. Statusklassificeringarna från SMHI visar att inga sjöar i åtgärdsområdet har sämre än god status avseende hydrologisk regim. God status avseende innebär att flöde och volym avviker mindre än 15 procent från naturliga förhållanden och att vattenståndet inte förändras snabbare än 0,15 m per timme. För sjöar får avvikelsen mellan reglerat och naturligt vattenstånd inte vara större än 0,25 meter om statusen ska betraktas som god. För vattendrag har Länsstyrelsen gjort en mer djupgående analys där effekten av markavvattningsföretag vägts in varför dessa i större utsträckning än sjöarna fått sämre än god status. Samtliga vattendrag inom området har sämre än god status med avseende på hydrologisk regim. Morfologiskt tillstånd Morfologiskt tillstånd är förenklat en beskrivning av de fysiska förhållanden som råder i en vattenförekomst och hur de avviker i förhållande till ett referenstillstånd med ingen eller mycket lite mänsklig påverkan. Förändrad morfologi innebär att ingrepp skett vattenförekomsternas i djup, bredd eller läge. När det gäller att beskriva morfologin i en vattenförekomst används flera beskrivande parametrar. Morfologin innefattar även markanvändningen i vattenförekomstens omgivning. Till omgivningen räknas närmiljön och svämplanet. Närområdet är markområdet närmast en vattenförekomst, 30 meter från strand- eller vattenlinjen. För närområde anges den mänskliga påverkan som andel aktivt brukad mark och anlagda ytor. Svämplanet är den flacka ytan intill vattendraget eller sjön, vilket bildas genom återkommande översvämningar. För vattenförekomsterna i detta åtgärdsområde har de hydromorfologiskaparametrarna Vattendragets närområde och Svämplanets strukturer och funktion i vattendrag/sjöar, samt information från markavvattningar använts vid bedömningen. De fysiska förändringarna i vattnets närmiljö handlar om att man har förstört den naturliga närmiljön med en förändrad markanvändning. Dessa förändringar har flera negativa konsekvenser för vattnet. Dels gällande beskuggning och nedfall av biologiskt material som är avgörande för växt- och djurliv i vattnet. Dels kan bristen på växtlighet i närmiljön under vissa topografiska förhållanden öka erosionen på marken med ökad transport av humus och finpartikulärt material ner i vattnet som också påverkar växt- och djurliv i vattnet. De morfologiska parametrarna har sammansvägts till morfologiskt tillstånd enligt HVMFS 2013:19. Statusklassificeringen är genomförd utifrån GIS-analyser. Statusklassificeringarna visar att samtliga vattendrag har sämre än god status, med avseende på morfologsikt tillstånd (figur 9). Alla vattendrag i området är mer eller mindre påverkade av dämning, rätning, kanalisering, dikning och dylikt. Inom området finns många aktiva markavvattningsföretag. Dessa har en skyldighet att underhålla diken, invallningar genom exempelvis rensning, vilket ofta är en förutsättning för att kunna bedriva jordbruk i dessa områden. De flesta vattendragslevande organismer är dock anpassade till de ständiga förändringar i strand- 24(35)

25 och bottenmiljön som sker i naturliga vattendrag. Den variation som uppstår genom ständig förändring skapar förutsättningar för biologisk mångfald bland såväl insekter som fiskarter. Rensning, rätning och kanalisering av vattendrag leder till förlust av den naturliga variationen i vattnets strömningsmönster, djupförhållanden och bottensubstrat. När ett slingrande vattendrag rätas ut effektiviseras vattentransporten så vatten leds bort snabbare. Detta leder dels till en mer ensartad botten med liten variation och försämrade förutsättningar för insektsliv och biologisk mångfald och till ökad partikeltransport och ökad transport av näringsämnen. Figur 9. Status avseende morfologiskt tillstånd i sjöar och vattendrag. 25(35)

26 2.5.2 Förbättringsbehov Konnektivitet Dammen i Åkers kanal behöver förses med en fiskväg som möjliggör för fiskarterna i systemet att vandra. Även dammen som reglerar sjön Sparren behöver åtgärdas. Vad gäller Drängsjön är dess avrinningsområde så pass litet att utloppsbäcken naturligt sannolikt ofta går torr. Detta i kombination med att det är en put and take - sjö där man planterar in regnbåge, öring och röding ger det vandringashindret en lägre prioritet. Flödesförändringar Att förbättra ett vattendrags hydrologiska regim kan innebära en rad olika åtgärder. Exempelvis återutläggning av stenblock och lekgrus, uppluckring av lekbottnar, bortagande av onaturliga sedimentansamlingar, vegetationsrensning, utläggning av död ved, ersätta artificiella erosionsskydd mot mer naturliga, att återföra vattendraget till en mer ursprunglig fåra eller form (djup, bredd, läge t.ex. återmeandring) mm. Morfologiska förändringar Alla vattendrag som utgör vattenförekomster i området har ett förbättringsbehov gällande morfologiska förändringar. Förbättringsbehovet för morfologiska förändringar härrör främst från rensning/rätning och avsaknad av ekologiskt funktionella kantzoner. Området har dock ett stort antal aktiva markavvattningsföretag Miljöproblem och källor till påverkan. Konnektivitetsförändringar En åtgärd av de två prioriterade vandringshindren skulle innebära att avrinningsområdet inte längre har några problem avseende konnektivitet. Detta skulle sannolikt ge mycket stor ekologisk effekt eftersom hindret i Åkers kanal i stort sett isolerar hela systemet från kustzonen. Flödesförändringar Samtliga vattendrag har sämre än god status avseende hydrologisk regim till följd av markavvattningsföretag samt dammar. Morfologiska förändringar Rensningar och rätningar är tillsammans med påverkan i närområde och svämplan de största problemen vad gäller förändringar av habitat genom fysiska förändringar. Sjöarna i området är sänkta och/eller dämda samt att flertalet av vattendragen är omformade vilket har stor negativ påverkan på biologin i avrinningsområdet Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Åkerströmmens vattenvårdsamverkan har nyligen bildats i syfta att samordnat arbeta med vattenanknutna miljöfrågor inom avrinningsområdet. Konnektivitet Österåker kommun håller på att se över möjligheten att anlägga en fiskväg förbi dammen i Åkers kanal. Flödesförändringar Inga åtgärder har genomförts vad gäller hydrologi. Morfologiska förändringar Inga åtgärder har genomförts men diskussioner om möjliga åtgärder förs inom ramen för Åkerströmmens vattenvårdsamverkan. 26(35)

27 Föreslagna åtgärder Konnektivitetsförändringar Åtgärder som möjliggör fiskvandring förbi dammen i Åkers kanal samt Sparrens utlopp bör projekteras (tabell 3). Flödesförändringar Åtgärder som förbättrar vattendragens hydrologiska regim är restaurering av rensade eller rätade vattendrag. Detta syns inte i tabell 3 nedan eftersom dessa åtgärder inte ännu registrerats i VISS. Morfologiska förändringar Aktivt brukad mark och anlagda ytor i närområde och svämplan är ett stort miljöproblem med avseende på morfologiska förändringar. Dessa antropogena ingrepp har verkan på de fysikaliska processerna som påverkar vattnets omgivning och omformning av landskapet samt skapar strukturer och livsmiljöer för organismerna i vattendraget. En möjlig åtgärd som föreslås för att få bukt med närområde och svämplan, som är påverkade av mänsklig verksamhet, är att anlägga ekologiskt funktionella kantzoner. Med kantzoner avses strandzonen samt det markområde som direkt påverkar vattendraget, normalt mellan meter. Den ekologiska funktionen i vattendragen påverkas bl.a. av beskuggning, nedfall av organiskt material och en filtrering av sediment, närsalter, vatten m.m. Åtgärden innebär förenklat att man skapar en zon med naturlig mark närmast vattendraget. Kantzonenen anpassas till området och kan vara öppen mark, betesmark, bevuxen med buskar eller skog. Generellt gäller att en varierad strandzon förbättrar livsmiljön i vattenförekomsten. Åtgärder behövs även för att reparera skador på vattenmiljön som framförallt rensning/rätning skapat. Flera av de kraftigast påverkade vattendragen berörs av markavvattningsföretag vilket dock försvårar vid framtagande av åtgärdsförslag (tabell 3). Flera av de kraftigast påverkade vattendragen berörs dock av aktiva markavvattningsföretag. Tabell 3. Föreslagna åtgärder samt kostnader inom åtgärdsområdet Miljöproblem Åtgärdskategori Antal åtgärder Åtgärdss torlek Konnektivitet Morfologiska förändringar Fiskväg eller utrivning av vandringshinder Ekologiskt funktionella kantzoner Enhet 5 5 Meter Kostnad (SEK/år) Hektar SUMMA (35)

28 3 Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten Områdets två grundvattenförekomster har god status och riskerar inte att inte nå god status Mer kartläggande undersökningar behövs dock då det finns kunskapsbrister om tillståndet. 28(35)

29 4 Otillräckligt dricksvattenskydd Yt- och grundvattenförekomster som ger mer än 10 m 3 i uttag per dag i genomsnitt eller som betjänar mer än 50 personer, eller som är avsedda för sådan framtida användning, är dricksvattenförekomster och skyddade områden enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF), med hänvisning till artikel 7 i EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Syftet är att garantera tillgången på dricksvatten av god kvalitet. 4.1 Nulägesbeskrivning Av de fyra allmänna vattentäkterna i området har endas en skydd enligt miljöbalken och övriga tre skydd enligt vattenlagen (tabell 4). Tabell 4. Befintliga vattenskyddsområden i åtgärdsområdet. De vattenskyddsområden som inrättades före Miljöbalkens ikraftträdande kan vara i behov av revidering och bör därför ses över Kommun Antal allmänna Skydd enligt Miljöbalken Skydd enligt vattenlagen Skydd med lokala Saknar skydd vattentäkter föreskrifter Norrtälje 1 1 Sigtuna 1 1 Vallentuna 2 2 Informationen i tabellen är inte kvalitetsgranskad och kommer att revideras till beslutsversionen och är beroende av information från kommuner, speciellt antal allmänna vattentäkter inklusive reservvattentäkter. 4.2 Åtgärder Se över de vattenskyddsområden som inrättades med stöd av vattenlagen. Inrätta nya vattenskyddsområden i samråd med berörda kommuner vid behov. 29(35)

30 5 Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning 5.1 Natura 2000-områden För fågelarterna brun kärrhök, rördrom, småfläckig sumphöna och sångsvan listas några åtgärdsförslag i bevarandeplanen som berör ingående vattenförekomst (Hackstabäcken). Åtgärderna ingår i naturreservatets skötselplan och anses därför vara tillräckliga och innefattar bevarande av befintlig areal vassruggar och fria vattenytor. Vattenståndet i området varierar (höstoch våröversvämningar) och skall följa gällande vattendom. 5.2 Nitratkänsliga områden Hela åtgärdsområdet ligger inom nitratkänsligt område. Inom nitratkänsliga områden ställs särskilda krav på lagring, hantering och spridning av stallgödsel och andra gödselmedel. De viktigaste åtgärderna som tillkommer jämfört med områden som inte omfattas av Nitratdirektivet (91/676/EEG) är att: det ställs krav på 6 månaders lagringskapacitet för stallgödsel för jordbruksföretagare med mellan 3 och 10 djurenheter, gödselmedel får inte spridas närmare än 2 meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö och vid lutning större än 10 procent är det också förbjudet att sprida gödselmedel på jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö, gödselmedel får inte spridas på frusen eller snötäckt mark, mellan 1 november till 28 februari får ingen gödsel spridas, från 1 augusti till 31 oktober får stallgödsel bara spridas i växande gröda eller inför höstsådd, fastgödsel får också spridas på obevuxen mark i oktober, men ska då brukas ned inom 12 timmar, inför höstsådd av spannmål får högst 40 kg lättillgängligt kväve per hektar tillföras och dokumentation ska finnas över beräkning av grödans kvävebehov. För en fullständig beskrivning av vilka åtgärder som gäller för nitratkänsliga områden hänvisas till Länsstyrelsen eller Jordbruksverket. 30(35)

31 6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig Den totala kostnaden för att nå god status i Åkerströmmen och Trälhavets åtgärdsområde uppgår till 22 miljoner kronor (tabell 5). Av dessa handlar den övervägande delen 21 miljoner kronor om minskning av övergödning. Resterande kostnader är kopplade till fysisk påverkan och otillräckligt vattenskydd. Tabell 5. Åtgärdernas kostnader per miljöproblem Åtgärder för miljöproblem Omfattning (antal vfk) Kostnad (kr/år) a Övergödning Fysisk påverkan Otillräckligt dricksvattenskydd Summa a Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4 procent. I tabell 6 visas sambandet mellan de fysiska åtgärderna och de åtgärder som är riktade mot myndigheter och kommuner och som beskrivs i Åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt i kapitlet Åtgärder som ska vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt. Som framgår av tabellen så är de flesta fysiska åtgärderna sammanlänkade med åtgärder riktade till både centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Alla dessa behöver således agera för att den fysiska åtgärden ska genomföras i den omfattning som behövs för att följa miljökvalitetsnormerna. Om Jordbruksverket t.ex. inför en föreskrift för genomförandet av strukturkalkning, åtgärd SJV 3a, så behöver kommunerna genomföra tillsyn, åtgärd KOM 2, för att se till att lagstiftningen följs. Dessutom behöver Jordbruksverket utveckla sin tillsynsvägledning till länsstyrelserna, åtgärd SJV 6 och länsstyrelserna behöver ge kommunerna tillsynsvägledning, åtgärd LST 1.7. I de fall åtgärderna ska leda till att miljökvalitetsnormerna ska följas 2021 ska dessa vara vidtagna senast 22 december Det innebär att om en fysisk åtgärd ska vara på plats före 2019 så behöver det nationella styrmedlet tas fram innan tillsynsvägledning och tillsyn kan genomföras. I de flest fall behöver de nationella styrmedlen därför komma på plats redan under 2016 och tillsynsvägledningen genomföras senast 2017 för att de fysiska åtgärderna ska kunna anläggas i tillräcklig omfattning för att följa miljökvalitetsnormen (35)

32 Tabell 6. Föreslagna fysiska åtgärder, vilka miljöproblem de har effekt på, vilken åtgärd (nr) i åtgärdsprogramet som ska leda till att styrmedel för åtgärderna genomförs, vilket styrmedel som ska leda till de fysiska åtgärderna samt vilka myndigheter som är ansvariga Fysisk åtgärd Åtgärd Styrmedel Ansvarig Genomförd senast Övergödning Strukturkalkning SJV 3a Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 KOM 2 Tillsyn Norrtälje, Sigtuna, 2018 Vallentuna och Österåker kommun LST 4 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 7 Tillsyn Stockholms län 2018 SJV 4 Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 SJV 5a Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 Anpassade SJV 3c Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 skyddszoner KOM 2 Tillsyn Norrtälje, Sigtuna, 2018 Vallentuna och Österåker kommun LST 4 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 7 Tillsyn Stockholms län 2018 SJV 4 Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 SJV 5a Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 Fosfordammar SJV 3j Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 SJV 1 Information Jordbruksverket 2017 KOM 2 Tillsyn Norrtälje, Sigtuna, 2018 Vallentuna och Österåker kommun LST 4 Tillsynsvägledning 2017 Länsstyrelsen i LST 5a Information 2016 Stockholms län LST 8d Plan 2016 Anpassad stallgödsling SJV 3f-i Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 KOM 2 Tillsyn Norrtälje, Sigtuna, 2018 Vallentuna och Österåker kommun LST 4 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 7 Tillsyn Stockholms län 2018 SJV 4 Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 SJV 5a Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 Ökad rening av P till NV 1 Utvecklas av NV Naturvårdsverket ,1 mg/l LST 1 Prövning och tillsyn Länsstyrelsen i 2018 vid reningsverk Stockholms län KOM 1a Tillsyn och prövning Norrtälje, Sigtuna, Vallentuna, 2018 KOM 4 Tillsyn Vaxholm och 2018 Österåker kommun LST 8c Plan Länsstyrelsen i Stockholms län (35)

33 Fysisk åtgärd Åtgärd Styrmedel Ansvarig Genomförd senast Kalkfilterdiken SJV 3b Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 SJV 1 Information Jordbruksverket 2017 KOM 2 Tillsyn Norrtälje, Sigtuna, 2018 Vallentuna och Österåker kommun LST 4 Tillsynsvägledning 2017 Länsstyrelsen i LST 5a Information 2018 Stockholms län LST 8d Plan 2016 Dagvattendamm NV 10 Utvecklas av NV Naturvårdsverket 2017 KOM 1a Tillsyn och prövning Vallentuna, och 2018 KOM 7 Plan Österåker kommun 2018 LST 7 Tillsyn Länsstyrelsen i 2018 LST 8c Plan Stockholms län 2016 Tvåstegsdiken SJV 3j Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 SJV 1 Information Jordbruksverket 2017 LST 4 Tillsynsvägledning 2017 Länsstyrelsen i LST 5a Information 2016 Stockholms län LST 8d Plan 2016 Installera efterfällning NV 1 Utvecklas av NV Naturvårdsverket 2016 av fosfor LST 1 Prövning och tillsyn Länsstyrelsen i 2018 Stockholms län KOM 1a Tillsyn och prövning Norrtälje, Sigtuna, Vallentuna, 2018 KOM 4 Tillsyn Vaxholm och 2018 Österåker kommun LST 8c Plan Länsstyrelsen i 2016 Stockholms län Våtmarker SJV 3j Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 SJV 1 Information Jordbruksverket 2017 LST 4 Tillsynsvägledning 2017 Länsstyrelsen i LST 5a Information 2016 Stockholms län LST 8d Plan 2016 Enskilda avlopp till godkänd standard HaV 1 Utvecklas av HaV Havs- och Vattenmyndigheten 2016 Enskilda avlopp på fritidsfastigheter till godkänd standard Enskilda avlopp till Hög skyddsnivå KOM 1 Tillsyn och prövning Norrtälje, Sigtuna, 2018 KOM 8 Plan Vallentuna och 2018 Österåker kommun LST 2 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 8 Plan Stockholms län 2016 HaV 1 Utvecklas av HaV Havs- och 2016 Vattenmyndigheten KOM 3 Tillsyn Norrtälje, Sigtuna, 2018 KOM 1 Tillsyn och prövning Vallentuna och 2018 Österåker kommun LST 2 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 8 Plan Stockholms län (35)

34 Fysisk åtgärd Åtgärd Styrmedel Ansvarig Genomförd senast KOM 8 Plan Norrtälje, Sigtuna, 2018 Vallentuna, och Österåker kommun Skyddszoner SJV 3d Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 SJV 1 Information Jordbruksverket 2017 LST 4 Tillsynsvägledning 2017 Länsstyrelsen i LST 5a Information 2016 Stockholms län LST 8d Plan 2016 Fysisk påverkan Fiskväg/utrivning av vandringshinder Ekologiskt funktionella kantzoner Restaurering av rensade eller rätade vattendrag Dricksvattenskydd STEM 1 Vägledning Energimyndigheten 2016 och Havs- och vattenmyndigheten HaV 4 Vägledning Havs- och 2016 vattenmyndigheten KK Vägledning Kammarkollegiet 2016 LST 1 Tillsyn och prövning 2018 LST 3 Tillsyn och prövning 2018 LST 7 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i 2018 LST 8 Tillsyn Stockholms län 2016 LSt 9 Tillsyn 2016 LST 13 Utveckling 2016 RAÄ/HaV Vägledning Riksantikvarieämbetet; Havs- och vattenmyndigheten 2016 HaV 6 Administrativ Havs- och 2016 vattenmyndigheten Hav 4 Vägledning Havs- och 2016 vattenmyndigheten KK Vägledning Kammarkollegiet 2016 SJV 2 Vägledning Jordbruksverket 2016 NV 7 Vägledning Naturvårdsverket 2016 SKS 6 Vägledning Skogsstyrelsen 2016 Vattenskyddsområde LMV 1 Utvecklas av LMV Livsmedelsverket 2016 HAV 7 Tillsynsvägledning Havs- och vattenmyndigheten LST 12 Tillsyn, initiativ Länsstyrelsen i Stockholm KOM 6ac Tillsyn, initiativ Norrtälje och Vallentuna Vattenförsörjningsplan BV 1c Vägledning Boverket 2016 LST 12 Initiativ Länsstyrelsen i Stockholm (35)

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden Förslag till Åtgärdsprogram 2016 2021 - innehåll, formuleringar och röda tråden Innehåll Kap 5 Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt Kap 6 Åtgärder per

Läs mer

Åkerströmmen och Trälhavets åtgärdsområde. - underlag till åtgärdsprogram NAMN. Sammanfattande underlag till Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Åkerströmmen och Trälhavets åtgärdsområde. - underlag till åtgärdsprogram NAMN. Sammanfattande underlag till Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åkerströmmen och Trälhavets åtgärdsområde - underlag till åtgärdsprogram NAMN Sammanfattande underlag till Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Utgiven av: Ansvarigt vattendistrikt: Foto: Länsstyrelsen

Läs mer

Åtgärdsprogram för Västra Södertörn och Södertäljes södra fjärdsystems åtgärdsområde

Åtgärdsprogram för Västra Södertörn och Södertäljes södra fjärdsystems åtgärdsområde Åtgärdsprogram för Västra Södertörn och Södertäljes södra fjärdsystems åtgärdsområde -samrådsmaterial Länsstyrelsen Västmanlands län 721 86 Västerås Telefon 010-224 90 00 Hemsida www.vattenmyndigheterna.se

Läs mer

Åtgärdsprogram för Görvälns åtgärdsområde

Åtgärdsprogram för Görvälns åtgärdsområde Åtgärdsprogram för Görvälns åtgärdsområde -samrådsmaterial Länsstyrelsen Västmanlands län 721 86 Västerås Telefon 010-224 90 00 Hemsida www.vattenmyndigheterna.se 1(28) Utgiven av: Ansvarigt distrikt:

Läs mer

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för

Läs mer

Lokala Åtgärdsprogram

Lokala Åtgärdsprogram Lokala Åtgärdsprogram -Bilagor och underlag till Åtgärdsprogram 2015 Mikael Gyllström 2014-05-27 VM Åtgärdsprogram 2015-2021 Juridiskt bindande För myndigheter och kommuner Styrmedel Lst ÅP-bilaga ÅP-bilaga

Läs mer

Bilaga 1:4 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:4 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:4 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Långseleåns åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Långseleåns åtgärdsområde.

Läs mer

Åtgärdsprogram för Köpingsvikens, Fredens, Brobyvikens och Galtens åtgärdsområden

Åtgärdsprogram för Köpingsvikens, Fredens, Brobyvikens och Galtens åtgärdsområden Åtgärdsprogram för Köpingsvikens, Fredens, Brobyvikens och Galtens åtgärdsområden -samrådsmaterial Länsstyrelsen Västmanlands län 721 86 Västerås Telefon 010-224 90 00 Hemsida www.vattenmyndigheterna.se

Läs mer

Åtgärdsprogram för Stockholms norra mellersta skärgårds åtgärdsområde

Åtgärdsprogram för Stockholms norra mellersta skärgårds åtgärdsområde Åtgärdsprogram för Stockholms norra mellersta skärgårds åtgärdsområde -samrådsmaterial Länsstyrelsen Västmanlands län 721 86 Västerås Telefon 010-224 90 00 Hemsida www.vattenmyndigheterna.se 1(27) Utgiven

Läs mer

Åtgärdsprogram för Åkforsån-Yngaren-Långhalsen- inom Nyköpingsåns åtgärdsområde

Åtgärdsprogram för Åkforsån-Yngaren-Långhalsen- inom Nyköpingsåns åtgärdsområde Åtgärdsprogram för Åkforsån-Yngaren-Långhalsen- inom Nyköpingsåns åtgärdsområde -samrådsmaterial Länsstyrelsen Västmanlands län 721 86 Västerås Telefon 010-224 90 00 Hemsida www.vattenmyndigheterna.se

Läs mer

Disposition Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet

Disposition Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet Hur stort är åtgärdsbehovet? Siktdjup - status Disposition - Föreslagna åtgärder vem gör vad - Grundläggande och kompletterande åtgärder - Åtgärdsbehov fosfor

Läs mer

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Ljungans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Ljungans

Läs mer

Vattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015

Vattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015 Vattenförvaltningens samråd 1 nov 2014 30 april 2015 Förslag till ny förvaltningsplan (FP), nytt åtgärdsprogram (ÅP) och nya miljökvalitetsnormer (MKN) för Norra Östersjöns vattendistrikt för perioden

Läs mer

Bilaga 1:3 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:3 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:3 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Övre Ångermanälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås

Läs mer

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Att gå från byråkrati till handling Kartläggning och analys Identifiera vattenförekomster, bedöma

Läs mer

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för åtgärdsområdet Södra Gästriklands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås

Läs mer

Åtgärdsprogram för Svärtaåns åtgärdsområde -samrådsmaterial

Åtgärdsprogram för Svärtaåns åtgärdsområde -samrådsmaterial Åtgärdsprogram för Svärtaåns åtgärdsområde -samrådsmaterial Länsstyrelsen Västmanlands län 721 86 Västerås Telefon 010-224 90 00 Hemsida www.vattenmyndigheterna.se 1(35) Utgiven av: Ansvarigt distrikt:

Läs mer

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv Förslag åtgärdsprogram för södra östersjön Just nu pågår samråd inom EU Ramdirektivet för vatten -2021-2027

Läs mer

Bakgrundsinformation vattendirektivet

Bakgrundsinformation vattendirektivet 100 Gammalt mål hur påverkas lantbrukarna? 75 50 25 Nytt mål! Miljömålet BSAP VF Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt Martin Larsson martin.h.larsson@lansstyrelsen.se 0 2005 2010 2015

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

Åtgärdsprogram för Trosaåns åtgärdsområde

Åtgärdsprogram för Trosaåns åtgärdsområde Åtgärdsprogram för Trosaåns åtgärdsområde -samrådsmaterial Länsstyrelsen Västmanlands län 721 86 Västerås Telefon 010-224 90 00 Hemsida www.vattenmyndigheterna.se 1(41) Utgiven av: Ansvarigt distrikt:

Läs mer

Bilaga 1:1 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:1 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:1 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Vojmån och Vapstälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för åtgärdsområdet

Läs mer

PM HYDROMORFOLOGISK PÅVERKAN

PM HYDROMORFOLOGISK PÅVERKAN 8 1 Syfte Denna PM avser att beskriva den planerade verksamheten vid Lövstas eventuella påverkan på de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna enligt vattendirektivet. 2 Planerad verksamhet I Mälaren planeras

Läs mer

Bilaga 1:44 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:44 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:44 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Siljans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås för åtgärdsområde

Läs mer

Vattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015

Vattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015 Vattenförvaltningens samråd 1 nov 2014 30 april 2015 Vattenmyndighetens samrådsmöte i Stockholm 3 feb 2014 Foto: Fotoakuten.se Vattenförvaltning = Sveriges genomförande av EU:s ramdirektiv för vatten från

Läs mer

Åtgärdsprogram för Upplands yttre kustvattens åtgärdsområde

Åtgärdsprogram för Upplands yttre kustvattens åtgärdsområde Åtgärdsprogram för Upplands yttre kustvattens åtgärdsområde -samrådsmaterial Länsstyrelsen Västmanlands län 721 86 Västerås Telefon 010-224 90 00 Hemsida www.vattenmyndigheterna.se 1(28) Utgiven av: Ansvarigt

Läs mer

Instruktion finansieringsuppgiften

Instruktion finansieringsuppgiften Instruktion finansieringsuppgiften Er uppgift är att finansiera åtgärdsprogrammets övergödningsåtgärder. Varje deltagare har fått en femhundring, en hundring och en 50-lapp. Ni ska på baksidan kryssa i

Läs mer

Bilaga 1:2 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:2 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:2 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Malgomaj och Kultsjödalens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för åtgärdsområdet

Läs mer

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Åsnen och Mörrumsån Rikt växt och djurliv, hög biologisk mångfald Stor betydelse för rekreation och friluftsliv (riksintresse) Stor betydelse för turistnäringen

Läs mer

Samråd inom delområde Motala ström. Onsdag 17 april 2013

Samråd inom delområde Motala ström. Onsdag 17 april 2013 Samråd inom delområde Motala ström Onsdag 17 april 2013 Dagens program 10.00 10.10 Inledning 10.10 11.00 Vattenmyndigheten presenterar samrådets genomförande och samrådshandlingarna 11.00 11.30 Länsstyrelsen

Läs mer

Enligt sändlista Handläggare

Enligt sändlista Handläggare 1/7 Datum Dnr Mottagare 2011-10-26 2270-11 Enligt sändlista Handläggare Dir tel Kajsa Berggren 010-6986018 Omfördelning av ansvar för genomförande av delar inom vattenmyndigheternas åtgärdsprogram med

Läs mer

Åtgärdsprogram för Stockholms skärgårds yttre kustvattens åtgärdsområde

Åtgärdsprogram för Stockholms skärgårds yttre kustvattens åtgärdsområde Åtgärdsprogram för Stockholms skärgårds yttre kustvattens åtgärdsområde -samrådsmaterial Länsstyrelsen Västmanlands län 721 86 Västerås Telefon 010-224 90 00 Hemsida www.vattenmyndigheterna.se 1(26) Utgiven

Läs mer

Först - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning?

Först - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning? ÅTGÄRDSPROGRAM 2016-2021 VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT Josefin Levander Vattenmyndigheten Västerhavet Länsstyrelsen Västra Götalands län Först - vattenförvaltning light Hur mår våra vatten? Vilken miljökvalitetsnorm

Läs mer

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten Innehåll Åtgärder krävs på enskilda avlopp för att nå God ekologisk status Avlopp och Kretslopp 2010 Helena Segervall Vattenmyndigheten har tagit fram åtgärdsprogram för att behålla och uppnå God vattenstatus

Läs mer

Statusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare

Statusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare Statusklassning i praktiken Vattenvård i verkligheten En vattenvårdares vardag Vattensamordnare 018 19 50 15 gunilla.lindgren@lansstyrelsen.se I konkurrensen om vattnet får statusklassningen stor betydelse

Läs mer

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Renate Foks 12 nov 2013 Hagbyån och Halltorpsån Utdrag från VISS, 12 nov 2013 Hagbyån Hagbyån Hagbyån Halltorpsån Halltorpsån gul = måttlig ekologisk status, grön=

Läs mer

Bilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Indalsälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Indalsälvens

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns

Läs mer

Åtgärdsprogram för Stockholms inre skärgårds och Igelbäcken, Edsviken och Brunnsvikens åtgärdsområden

Åtgärdsprogram för Stockholms inre skärgårds och Igelbäcken, Edsviken och Brunnsvikens åtgärdsområden Åtgärdsprogram för Stockholms inre skärgårds och Igelbäcken, Edsviken och Brunnsvikens åtgärdsområden -samrådsmaterial Länsstyrelsen Västmanlands län 721 86 Västerås Telefon 010-224 90 00 Hemsida www.vattenmyndigheterna.se

Läs mer

Strategiska ställningstaganden 1-8 samt Södra Östersjöns prioriteringar

Strategiska ställningstaganden 1-8 samt Södra Östersjöns prioriteringar Strategiska ställningstaganden 1-8 samt Södra Östersjöns prioriteringar Strategiskt ställningstagande 1 Justering av underlag gällande övergödning Förändringar i beräkningar av omfattningen av åtgärder

Läs mer

Förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet

Förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet Förvaltningsplan 2016-2021 för Västerhavets vattendistrikt Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet Varför vattenförvaltning? Förebygga Åtgärda Planera För ett långsiktigt hållbart nyttjande

Läs mer

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag Åtgärdsbehov (beting) Kostnadseffektivitet Strategi målsättning: hur gå tillväga? Kristin Bertilius Borgholms kommun Malin

Läs mer

Hur ska vi förbättra våra vatten? Skellefteå 11 februari 2015

Hur ska vi förbättra våra vatten? Skellefteå 11 februari 2015 Hur ska vi förbättra våra vatten? Skellefteå 11 februari 2015 ÅTGÄRDSPROGRAM Beskriver vad som ska göras för att miljökvalitetsnormen ska följas visar på vad som behöver uppnås och definierar vem som är

Läs mer

Åtgärdsprogram för Råckstaåns åtgärdsområde

Åtgärdsprogram för Råckstaåns åtgärdsområde Åtgärdsprogram för Råckstaåns åtgärdsområde -samrådsmaterial Länsstyrelsen Västmanlands län 721 86 Västerås Telefon 010-224 90 00 Hemsida www.vattenmyndigheterna.se 1(37) Utgiven av: Ansvarigt distrikt:

Läs mer

Åtgärdsprogram för avrinningssområden

Åtgärdsprogram för avrinningssområden Åtgärdsprogram för avrinningssområden -Bilagor och underlag till Åtgärdsprogram 2015 Mikael Gyllström 2014-06-12 VM Åtgärdsprogram 2015-2021 Juridiskt bindande För myndigheter och kommuner Styrmedel Lst

Läs mer

Enköpingsåns åtgärdsområde

Enköpingsåns åtgärdsområde Enköpingsåns åtgärdsområde - underlag till åtgärdsprogram NAMN Sammanfattande underlag till Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Utgiven av: Ansvarigt distrikt: Foto: Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten

Läs mer

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan Statusklassning och vattendirektivet i Viskan EU s ramdirektiv för vatten och svensk vattenförvaltning VARFÖR EN NY VATTENFÖRVALTNING? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas,

Läs mer

Samråd inom Smålandskustens delområde. Onsdag 13 mars 2013

Samråd inom Smålandskustens delområde. Onsdag 13 mars 2013 Samråd inom Smålandskustens delområde Onsdag 13 mars 2013 Dagens program Vattenförvaltning EU:s ramdirektiv för vatten år 2000 Gemensamma principer, ramar och mål Övergripande mål: Främja en långsiktigt

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 16. Ryssåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 16. Ryssåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Sammanställning för åtgärdsområde 35. Törlan, Uttran och Ramsjö kanal (TUR)

Sammanställning för åtgärdsområde 35. Törlan, Uttran och Ramsjö kanal (TUR) Sammanställning för åtgärdsområde 35. Törlan, Uttran och Ramsjö kanal (TUR) Läsanvisning Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som länsstyrelsen har tagit fram, samt information

Läs mer

Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes Uppsala Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet

Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes Uppsala Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes 2009 Uppsala 2016-04-07 Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet Miljökvalitetsnormer Generellt Alla vattenförekomster ska uppnå

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 14. Våmåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-01 2 14. Våmåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Principer för miljökvalitetsnormer och undantag

Principer för miljökvalitetsnormer och undantag Principer för miljökvalitetsnormer och undantag 2016-2021 Ekologisk Vad är god status vattenstatus? Bedöms enligt HaV:s föreskrifter 2013:19 Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Olika kvalitetsfaktorer

Läs mer

Åtgärdsprogram för Båven inom Nyköpingsåns åtgärdsområde

Åtgärdsprogram för Båven inom Nyköpingsåns åtgärdsområde Åtgärdsprogram för Båven inom Nyköpingsåns åtgärdsområde -samrådsmaterial Länsstyrelsen Västmanlands län 721 86 Västerås Telefon 010-224 90 00 Hemsida www.vattenmyndigheterna.se 1(38) Utgiven av: Ansvarigt

Läs mer

Bilaga 1:21 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:21 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:21 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Mellan Ljungans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Mellan Ljungans

Läs mer

Miljökvalitetsnormer och undantag. Mats Wallin, Norra Östersjöns vattendistrikt

Miljökvalitetsnormer och undantag. Mats Wallin, Norra Östersjöns vattendistrikt Miljökvalitetsnormer och undantag Mats Wallin, Norra Östersjöns vattendistrikt Syftet med vattenförvaltningen God yt- och grundvattenstatus senast 2015. Vatten med sämre status än god och utan utveckling

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 18. Ickåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-28 2 18. Ickåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta

Läs mer

Referensgruppsmöte JordSkog

Referensgruppsmöte JordSkog Referensgruppsmöte JordSkog 2013-06-04 Upplägg - Kort genomgång av vattenförvaltningen och vad som är på gång under 2013-2014 - Ekologisk status - Ekologisk status och åtgärdsunderlag i Köpingsån Johan

Läs mer

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Morfologiska förändringar Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 5.1.4 Rensning av vattendrag för upprätthållande

Läs mer

Hydromorfologi. Foto: Anders Larsson. Anders Larsson

Hydromorfologi. Foto: Anders Larsson. Anders Larsson Hydromorfologi Foto: Anders Larsson Anders Larsson Hydromorfologi Konnektivitet Samtliga vattenförekomster bedömts Hydrologisk regim De vattenförekomster som skulle påverka ekologisk status. Morfologi

Läs mer

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelser i samverkan 5 Vattendistrikt utifrån avrinningsområdens gränser 5 Vattenmyndigheter

Läs mer

Bilaga 1:29 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:29 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:29 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag åtgärder för åtgärdsområdet Norra Hälsinglands kustvatten Detta är en sammanställning av de åtgärder

Läs mer

Bilaga 1:10 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:10 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:10 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för åtgärdsområdet Södra Västerbotten, Bottenhavsdelen Detta är en sammanställning av de

Läs mer

Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde

Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde Sammanfattning I Snärjebäcken finns problem med miljögifter, försurning, övergödning och fysiska förändringar. Ansvariga myndigheter för att åtgärda miljöproblemen

Läs mer

Samrådsmöte Sveg 18 februari 2015

Samrådsmöte Sveg 18 februari 2015 Samrådsmöte Sveg 18 februari 2015 Alla kan bidra till ett bättre vatten! Bottenhavets status Blå-Hög ekologisk status Grön- God ekologisk status Gul-Måttlig ekologisk status Orangeotillfredsställande

Läs mer

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag. Åtgärdsbehov (beting)

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag. Åtgärdsbehov (beting) Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag Åtgärdsbehov (beting) Kostnadseffektivitet Strategi målsättning: hur gå tillväga? Kristin Bertilius Borgholms kommun Malin

Läs mer

Martin Larsson Norra Östersjöns vattendistrikt. Lantmäteriet geodatasamverkan Enköpings kommun

Martin Larsson Norra Östersjöns vattendistrikt. Lantmäteriet geodatasamverkan Enköpings kommun Martin Larsson Norra Östersjöns vattendistrikt Lantmäteriet geodatasamverkan Enköpings kommun Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2015-2021 - Vattenförvaltning 2.0 - Data om dagvatten - Vattendirektivet

Läs mer

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen

Läs mer

Vattendirektivet så påverkas kommunerna

Vattendirektivet så påverkas kommunerna Vattendirektivet så påverkas kommunerna Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Från EU-direktiv till svensk lag Flera direktiv bakas ihop (upphörde 2013) Farliga ämnen 2000/60/EG Ramdirektiv för

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning 2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av

Läs mer

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren Statusklassning Bohuskusten Anna Dimming Ragnar Lagergren Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

Läs mer

Bilaga 1:23 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:23 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:23 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Ljusnans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Ljusnans

Läs mer

Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets

Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets YTTRANDE 1 (8) Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets vattendistrikt (Vattenmyndighetens dnr 537-7197-14) Förutsättningar för yttrandet Eftersom förslaget är mycket omfattande har

Läs mer

Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Bottenhavets internationella gränsvattenområden i Jämtlands län Detta är en sammanställning

Läs mer

Åtgärdsprogram för Tämnaråns åtgärdsområde

Åtgärdsprogram för Tämnaråns åtgärdsområde Åtgärdsprogram för Tämnaråns åtgärdsområde -samrådsmaterial Länsstyrelsen Västmanlands län 721 86 Västerås Telefon 010-224 90 00 Hemsida www.vattenmyndigheterna.se 1(40) Utgiven av: Ansvarigt distrikt:

Läs mer

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30

Läs mer

Instruktion finansieringsuppgiften

Instruktion finansieringsuppgiften Instruktion finansieringsuppgiften Er uppgiften är att finansiera åtgärdsprogrammets övergödningsåtgärder. Varje deltagare har fått en femhundring, en hundring och en 50-lapp. Ni ska på baksidan kryssa

Läs mer

NAMN. Stockholms norra mellersta skärgårds åtgärdsområde. - underlag till åtgärdsprogram

NAMN. Stockholms norra mellersta skärgårds åtgärdsområde. - underlag till åtgärdsprogram Stockholms norra mellersta skärgårds åtgärdsområde - underlag till åtgärdsprogram NAMN Sammanfattande underlag till Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Här kan du läsa mer Denna bilaga är ett underlag

Läs mer

Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem?

Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem? Övergödning Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem? Enligt vattendirektivet: * Den biologi som påverkas av övergödning visar på God eller Hög status Fisk Alger Bottendjur

Läs mer

Föreskrifter om miljökvalitetsnormer

Föreskrifter om miljökvalitetsnormer Föreskrifter om miljökvalitetsnormer 22 FS 2015:xx Utkom från trycket den xx december 2015 Länsstyrelsen i X läns (Vattenmyndigheten i Y vattendistrikts) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster

Läs mer

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten 1 (7) DATUM DNR 2015-02-24 KS/2015:37 Yttrande Vattenmyndigheten.vastmanland@ lansstyrelsen.se Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Läs mer

Bilaga 1:14 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:14 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:14 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Nedre Indalsälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 17. Limåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 17. Limåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Mörrumsån. Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG

Mörrumsån. Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG Mörrumsån Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG Helgasjön. Foto: Birgitta Sundholm Monica Andersson Arbetsprocess

Läs mer

Vattenförvaltning - påverkansanalys, statusklassificering, riskbedömning och åtgärdsprogram

Vattenförvaltning - påverkansanalys, statusklassificering, riskbedömning och åtgärdsprogram Vattenförvaltning - påverkansanalys, statusklassificering, riskbedömning och åtgärdsprogram Teresia Wällstedt Vattenmyndigheten, Norra Östersjöns vattendistrikt Vad är vattenförvaltning? EUs ramdirektiv

Läs mer

ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT

ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT ÅTGÄRDSPROGRAM 2016-2021 VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT Vattenrådens dag 22 mars 2017 Hanna Tornevall Vattenvårdsdirektör Vattenmyndigheten Västerhavet Förvaltningsplan inklusive miljökvalitetsnormer beslutade

Läs mer

Läget i Smålandskustens delområde. - utmaningar och pågående arbete

Läget i Smålandskustens delområde. - utmaningar och pågående arbete Läget i Smålandskustens delområde - utmaningar och pågående arbete Övergödning fortfarande ett stort problem Miljöproblem övergödning Inlandsvatten: fosfor (P) Kustvatten: kväve (N) och fosfor (P) Källa:

Läs mer

Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren Vattendagen Kristianstad

Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren Vattendagen Kristianstad Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren 2017-04-20 Vattendagen Kristianstad Södra Östersjön Miljökvalitetsnormer Anger den kvalitet vattnen ska ha och vid vilken tidpunkt normen ska vara

Läs mer

FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR PLANERING, STRATEGI OCH SERVICE

FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR PLANERING, STRATEGI OCH SERVICE FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR PLANERING, STRATEGI OCH SERVICE TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2009-05-20 Handläggare: Cecilia Rivard Telefon: 08-508 18 048 Till Farsta stadsdelsnämnd 2009-06-11

Läs mer

Innehåll Inledning Processbeskrivning arbetsgång... 1

Innehåll Inledning Processbeskrivning arbetsgång... 1 Innehåll Innehåll... 1 1 Inledning... 1 2 Processbeskrivning arbetsgång... 1 2.1 Utgångspunkter och prioriteringar i arbetet... 1 2.2 MKN för ytvattenförekomster... 2 2.3 MKN för grundvattenförekomster...

Läs mer

Miljö kvalitetsnörmer fö r vatten samt a tga rdsbehöv i Vilhelmina kömmun

Miljö kvalitetsnörmer fö r vatten samt a tga rdsbehöv i Vilhelmina kömmun Miljö kvalitetsnörmer fö r vatten samt a tga rdsbehöv i Vilhelmina kömmun Miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten är bestämmelser om kvaliteten på miljön, eller status, i en vattenförekomst. Havs- och vattenmyndigheten

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt 2009 2015 Rapportnr: 2010:3 ISSN: 1403-624X Titel: Miljökonsekvensbeskrivning Bottenhavets vattendistrikt 2009-2015 Utgivare: Vattenmyndigheten

Läs mer

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo Gjennomföring av tiltak i Sverige Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo 100311 SE WFD-organisation Naturgiven indelning fem havsbassänger huvudavrinningsområden Nationellt samarbete regionalt

Läs mer

Miljö kvalitetsnörmer fö r vatten samt a tga rdsbehöv i Vilhelmina kömmun

Miljö kvalitetsnörmer fö r vatten samt a tga rdsbehöv i Vilhelmina kömmun Miljö kvalitetsnörmer fö r vatten samt a tga rdsbehöv i Vilhelmina kömmun Miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten är bestämmelser om kvaliteten på miljön, eller status, i en vattenförekomst. Havs- och vattenmyndigheten

Läs mer

Åtgärdsprogram och Åtgärdshantering i VISS. Vattenrådsdagar Lycksele

Åtgärdsprogram och Åtgärdshantering i VISS. Vattenrådsdagar Lycksele Åtgärdsprogram 2015 och Åtgärdshantering i VISS Vattenrådsdagar Lycksele 20140507 Peter Wihlborg Vattensamordnare Vattenmyndigheten i Bottenvikens Vattendistrikt Åtgärdsprogrammets syfte och mål Åtgärdsprogrammets

Läs mer

NAMN. Stockholms skärgårds yttre kustvattens åtgärdsområde. - underlag till åtgärdsprogram

NAMN. Stockholms skärgårds yttre kustvattens åtgärdsområde. - underlag till åtgärdsprogram Stockholms skärgårds yttre kustvattens åtgärdsområde - underlag till åtgärdsprogram NAMN Sammanfattande underlag till Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Utgiven av: Ansvarigt vattendistrikt: Foto: Länsstyrelsen

Läs mer

Åtgärdsprogram för Fyrisåns åtgärdsområde

Åtgärdsprogram för Fyrisåns åtgärdsområde Åtgärdsprogram för Fyrisåns åtgärdsområde -samrådsmaterial Länsstyrelsen Västmanlands län 721 86 Västerås Telefon 010-224 90 00 Hemsida www.vattenmyndigheterna.se 1(49) Utgiven av: Ansvarigt distrikt:

Läs mer

Sammanställning för åtgärdsområde 28. Sjöråsån, Mariedalsån och Öredalsån

Sammanställning för åtgärdsområde 28. Sjöråsån, Mariedalsån och Öredalsån Sammanställning för åtgärdsområde 28. Sjöråsån, Mariedalsån och Öredalsån Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som

Läs mer

Åtgärdsprogram för Olandsåns åtgärdsområde

Åtgärdsprogram för Olandsåns åtgärdsområde Åtgärdsprogram för Olandsåns åtgärdsområde -samrådsmaterial Länsstyrelsen Västmanlands län 721 86 Västerås Telefon 010-224 90 00 Hemsida www.vattenmyndigheterna.se 1(40) Utgiven av: Ansvarigt distrikt:

Läs mer