Åtgärdsprogram för Svärtaåns åtgärdsområde -samrådsmaterial

Transkript

1 Åtgärdsprogram för Svärtaåns åtgärdsområde -samrådsmaterial Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 1(35)

2 Utgiven av: Ansvarigt distrikt: Foto: Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 2(35)

3 Förord Denna bilaga är en del av åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt som utgör en sammanfattning av ett av distriktes 84 åtgärdsområden. Sammanfattningarna baserar sig dels på utdrag ur VISS 1, information från länsstyrelserna samt analyser genomförda av vattenmyndigheterna. Syftet är att tydliggöra vilka åtgärder som myndigheter och kommuner behöver vidta för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska följas i Svärtaåns åtgärdsområde samt vilka fysiska åtgärder som behöver genomföras. Osäkerheten i de fysiska åtgärdernas uppskattade effekter och kostnader kan vara betydande på den lokala skalan eftersom de analyser som de stödjer sig på ibland utgår ifrån information från en grövre geografisk skala. Om det finns information som stödjer andra, mer kostnadseffektiva åtgärder, kan dessa ersätta de fysiska åtgärder som föreslås här. Enligt miljöbalken 2 ska ett åtgärdsprogram innehålla: uppgifter om de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna, när åtgärderna behöver vara genomförda, uppgifter om hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och mellan olika åtgärder, samt uppgifter om den förbättring som var och en av åtgärdena bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs. Myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs och skall inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt detta åtgärdsprogram. 1 VattenInformationsSystem Sverige - den databas som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar kap. Miljöbalken (1998:808) om Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning 3(35)

4 Sammanfattning Svärtaåns åtgärdsområde sträcker sig från sjön Likstammen i norr och mynnar i Sjösafjärden, Östersjön i söder. Åtgärdsområdet omfattar 17 ytvattenförekomster, varav 12 vattenförekomster inte uppnår god ekologisk status De största miljöproblemen är övergödning och fysisk påverkan. Inom Svärtaåns åtgärdsområde är de flesta sjöar och vattendrag mycket näringsrika och påverkade av kväve- och fosforutsläpp. Det finns nio större dämmen inom området (enligt SMHI:s dammregister) och nästan fyrtio torrläggnings- och sjösänkningsföreta som ger upphov till fysiska förändringar i området och tillsammans med bland annat jordbruket bidrar till vattensystemets dåliga näringsstatus. Fosfortillförseln till vatten i Svärtaåns åtgärdsområde behöver minska med ca kg för att alla vattenförekomster ska nå god status med avseende på näringsämnen. Åtgärder för att åstadkomma detta finns föreslaget. Samtliga ytvattenförekomster i åtgärdsområdet har klassificerats till sämre kemisk status än god på grund av kvicksilver. Huvuddelen av berggrunden, likt stora delar av Södermanlands län utgörs av gnejsgranit. Bergrunden är uppbruten i ett så kallat sprickdalslandskap och i dalgångarna finns leriga jordar som är bördiga. Inom åtgärdsområdet finns en av de få grundvattenförekomsterna som utgörs av sprickbildning i urberg i länet och är belägen i gnejsgranit. De övriga två grundvattenförekomsterna i åtgärdsområdet utgörs av isälvsavlagringar. Fyra vattenskyddsområden finns inom åtgärdsområdet, varav två av dessa inte är kopplade till någon vattenförekomst och ett vattenskyddsområde finns huvudsakligen i Sörmlands kust och kustnära områden. Vattenskyddsområdena tillkom på 1970-talet och 1984 och har därför gamla föreskrifter och behöver ses över, likaså den geografiska utbredningen. För att följa miljökvalitetsnormerna i Svärtaåns åtgärdsområde behöver senast 2018 framför allt: För miljöproblemet övergödning: 4600 ha åkermark stukturkalkas och 15 hektar anpassade skyddszoner anläggas för att minska utsläpp av fosfor från jordbruk. Nyköpings och Gnestas kommuner behöver bedriva nödvändig tillsyn, samt länsstyrelsen i Södermanland bedriva tillsynsvägledning samt rådgivning till jordbruksföretag så att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning. Jordbruksverket behöver besluta om nya styrmedel så att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning. Nyköpings och Gnestas kommuner bedriva nödvändig tillsyn och prövning så att 910 enskilda avlopp uppnår minst normal skyddsnivå och 900 hög skyddsnivå. Havs- och Vattenmyndigheten behöver besluta om nya styrmedel så att åtgärder för enskilda avlopp genomförs i tillräcklig omfattning, och Nyköpings och Gnestas kommuner i samråd med Länsstyrelsen i Södermanland se över möjligheter att minska fosforbelastningen från avloppsreningsverk, dagvatten och avloppsledningsnät. Naturvårdsverket behöver besluta om nya styrmedel så att åtgärder som minskar fosforbelastningen från avloppsreningsverk, dagvatten och avloppsledningsnät genomförs i tillräcklig omfattning. 4(35)

5 För miljöproblemet miljögifter: Nyköpings och Gnestas kommuner samt Länsstyrelsen i Södermanland bör fokusera på kunskapshöjande aktiviteter såsom operativ övervakning och insamling av dataunderlag. För miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan: Länsstyrelsen i Södermanland bedriva nödvändig tillsyn och prövning för att säkerställa fria vandringsvägar vid 7 vandringshinder. Havs-och vattenmyndigheten behöver vägleda länsstyrelserna i tillämpningen av Kammarkollegiets strategi gällande fysisk påverkan vid arbetet med tillsyn och prövning av vattenverksamheter. Styrmedel behöver tas fram av Havs- och vattenmyndigheten så att ekologiskt funktionella kantzoner kan anläggas utmed strandzoner i sjöar och vattendrag. Otillräcklig dricksvattenskydd: Nyköping och Gnestas kommuner upprätta nya och revidera befintliga vattenskyddsområden som är fastställda enligt gamla vattenlagen så att de har ett fullgott skydd enligt gällande lagstiftning, och Länstyrelsen i Södermanland samt Nyköpings och Gnestas kommuner behöver utreda och eventuellt åtgärdas de EBH-objekt som finns i anslutning till vattenskyddsområde vid förekomsten SE (35)

6 Åtgärdsprogram för Svärtaåns åtgärdsområde -samrådsmaterial... 1 Förord... 3 Sammanfattning Beskrivning av åtgärdsområdet Status och miljöproblem Miljökvalitetsnormer Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten Övergödning Försurning Miljögifter Främmande arter Förändrade habitat genom fysisk påverkan Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten Näringsämnen Miljögifter Klorid Förändrade grundvattennivåer Otillräckligt dricksvattenskydd Nulägesbeskrivning Åtgärder Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Nitratkänsliga områden Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig (35)

7 1 Beskrivning av åtgärdsområdet Svärtaåns åtgärdsområde ligger i Södermanlands län och omfattas av tre kommuner; Nyköping, Trosa och Gnesta kommun. Åtgärdsområdet är 372 km² och består till 56 procent av skog, 25 procent av åker- och betesmark, 12 procent öppen mark och 8 procent av vatten. Åtgärdsområde sträcker sig från sjön Likstammen, ån har två huvudgrenar, som rinner samman vid sjön Runnviken och vidare ner mot mynningen i Sjösafjärden. Vattnet rör sig till största del genom glesbyggda skogsområden med däremellan insprängda områden med odlad jord, huvudsakligen belägna omkring sjöar och vattendrag. Det bor 3300 personer i området, varav 900 bor i tätort. I åtgärdsområdet finns 59 sjöar som är större än ett hektar varav åtta är vattenförekomster. Nio vattendrag, åtta sjöar och två grundvattenförekomster har pekats ut som vattenförekomster enligt förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. I Svärtaåns nedre delar kan man bland annat finna den sällsynta fisken grönling och i några av åns sjöar finns sjöhjortron (Nostoc zetterstedtii) - en sällsynt makroskopisk cyanobakterie som är indikatorart för näringsfattiga klarvattensjöar. I Likstammen, en av länets förnämsta klarvattensjöar, häckar bl.a. berguv och storlom. För att skydda sällsynta och värdefulla arter inom Svärtaåns åtgärdsområde har det upprättats fem Natura 2000-områden med limniska habitat. 7(35)

8 Figur 1. Översikt av området: dess plats i distriktet, kommuner, tätorter, och markanvändning. 8(35)

9 Figur 1b. Ytvattenförekomsternas ID-beteckningar. 9(35)

10 1.1 Status och miljöproblem Ytvatten Ekologisk status och miljöproblem Svärtaåns åtgärdsområde omfattar 17 ytvattenförekomster, varav 12 vattenförekomster inte uppnår god ekologisk status De största miljöproblemen är övergödning, förändrade habitat genom fysisk påverkan och försurning. Morfologiska förändringar av sjöar och vattendrag och flödesregleringar är de största påverkanskällorna avseende fysisk påverkan. De största påverkanskällorna för övergödning är diffusa källor (främst jordbruksmark) och lokalt vissa punktkällor (främst avloppsreningsverk och enskilda avlopp). I den preliminära statusklassificeringen har ingen hänsyn tagits till fysisk påverkan och de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna. Om dessa vägs in i klassificeringen av ekologisk status skulle Dammkärren och vattendraget från Sticksjön till Likstammen sänkas till måttlig ekologisk status (Fig 2). 10(35)

11 Figur 2. Ytvattenförekomster och deras ekologiska status. Kemisk status Samtliga vattenförekomster har klassificerats till sämre status än god på grund av kvicksilver. 11(35)

12 1.1.2 Grundvatten Kemisk status och risk Inom åtgärdsområdet finns det tre grundvattenförekomster, men Rogstafältet, som har otillfredsställande status, har sin utbredning främst i åtgärdsområdet för Sörmlands kust och kustnära områden och beskrivs där. Av de två resterande förekomsterna är det bara en som riskerar att inte nå god kemisk status till I urbergsförekomsten, SE , uppmättes diklormetan år 2011 och förhöjda halter av klorid har uppmätts under Figur 3. Vattenförekomster i risk att inte uppnå god kemisk status (35)

13 Kvantitativ status och risk Samtliga grundvattenförekomster inom åtgärdsområdet har god kvantitativ status Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Inom vattenförvaltningen pekas vissa typer av områden ut som skyddade områden. Detta är områden som är särskilt skyddsvärda och där det finns ett behov av att skyddsarbetet samordnas. Dessa skyddade områden finns definierade i vattenförvaltningsförordningen och ska inte förväxlas med den typ av områdesskydd som regeleras i miljöbalken (naturreservat, nationalparker, biotopskydd etc.). Dricksvattendirektivet (98/83/EG) syftar till att skydda människors hälsa från skadliga effekter av föroreningar i dricksvattnet samt att säkerställa att vattnet är hälsosamt och rent. I åtgärdsområdet finns 1 dricksvattentäkt som omfattas av direktivet. (SEA7SE ) Nitratdirektivet (91/676/EEG) syftar till att minska föroreningen av vatten med nitrat från jordbruket. Områden som bedöms som känsliga för miljöpåverkan har pekats ut. Hela Svärtaåns åtgärdsområde omfattas av direktivets regler för spridning av gödsel och riktlinjerna för god jordbrukarsed. Avloppsvattendirektivet (91/271/EEG) handlar om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse och som en del av direktivet har känsliga vatten pekats ut. Alla vatten i Sverige, inklusive kustvattnet, har pekats ut som känsliga för fosforutsläpp. Natura2000 syftar till bevarande av biologisk mångfald. Detta görs via och Art- och habitatdirektivet (92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter) samt Fågeldirektivet (79/409/EEG). I Svärtaåns åtgärdsområde har följande Natura 2000-områden en direkt eller indirekt koppling till vatten: Svärtaån, Stavik, Likstammen, Stortrön, Utnäset och Vedaån. I bevarandeplanerna för sjöarna Likstammen och Stortrön står att de höga naturvärdena i form av ett artrikt växt- och djurliv knutet till sjöarnas näringsfattiga miljö ska bevaras. 1.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är juridiskt bindande kvalitetskrav. Enligt förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön är det grundläggande målet för alla vattenförekomster att de ska uppnå god ekologisk och kemisk status till För alla vatten gäller dessutom ickeförsämringskravet vilket innebär att tillståndet i vattenförekomsten inte får försämras. Ickeförsämringskravet gäller per kvalitetsfaktor. I många vattenförekomster har det bedömts att inte vara möjligt eller medföra orimliga kostnader att uppnå god ekologisk status/potential till år Vattenmyndigheten har i dessa fall beslutat om undantag från kravet på att vattenförekomsten ska uppnå god ekologisk status/potential till år I de flesta fall har det fastställts ett undantag med tidsfrist till 2021 eller 2027 för vattenförekomsten. Beslut om miljökvalitetsnormer togs av vattendelegationen för Norra Östersjöns vattendistrikt den xxx 20XX. Observera att det i skrivande stund fortfarande pågår kvalitetssäkring av statistiken över MKN. För uppdaterad information om vilka miljökvalitetsnormer som har föreslagits för respektive vattenförekomst hänvisas till VISS samt den tabell med MKN för samtliga vattenförekomster i vattendistriktet, som finns tillgänglig på Vattenmyndighetens webbplats 13(35)

14 1.2.1 Ytvatten Endast vattenförekomster som är klassade till god ekologisk status idag har miljökvalitetsnormen god ekologisk status Övriga ytvattenförekomster har tidsundantag till 2021 eller 2027 på grund av orimliga kostnader; bristande lagstiftning och bristande offentlig finansiering (se tabell 1). Alla ytvattenförekomster har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015, men med sänkt kvalitetskrav för kvicksilver på grund av förhöjda bakgrundshalter. Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för ekologisk status för de vattenförekomster som inte uppnår god eller hög status 2015 Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak Svärtaån SE God ekologisk status 2027 Övergödning, Konnektivitet, Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Långsjöbäcken SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Sundbyån SE God ekologisk status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Runnviken SE God ekologisk status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Vedaån SE God ekologisk status 2027 Övergödning, Konnektivitet, Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Ludgosjön SE God ekologisk status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt) Kappstasjön SE God ekologisk status 2027 Övergödning, Konnektivitet, Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Lindöån SE God ekologisk status 2027 Övergödning, Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Eknaren SE God ekologisk status 2027 Övergödning, Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Sågsjöbäcken SE God ekologisk status 2027 Övergödning, Konnektivitet, Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Storån SE God ekologisk status 2027 Övergödning, Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Stensjön SE God ekologisk status 2021 Övergödning, Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Grundvatten Alla grundvattenförekomster i åtgärdsområdet har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015 samt god kvantitativ status (35)

15 2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten 2.1 Övergödning Tillstånd 12 vattenförekomster har miljöproblemet övergödning, figur 4. Svärtaån har två huvudgrenar som mynnar i sjön Runnviken innan den fortsätter ca en mil till havet. De större vattendragen flyter till största delen genom landskapets centrala sprickdalar där också jordbruksmarken är belägen. Skogsmarken finns i huvudsak i åtgärdsområdets perifera delar. Området är ett av de som har den största transporten av näringsämnen till havet per ytenhet. Åkermarken är nästan uteslutande belägen på lerjord. 15(35)

16 Figur 4. Vattenförekomster som har miljöproblemet övergödning Förbättringsbehov Förbättringsbehovet baserar sig på skillnaden mellan uppmätt koncentration i vattnen och den koncentration som krävs för att nå god ekologisk status. För att översätta detta koncentrationsbeting till ett reduktionsbehov i kg fosfor så har modellerade fosfortransporter från SMED använts 3. 3 Ejhed m.fl Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet ingen övergödning. SMED rapport Nr (35)

17 Enligt gällande modell behöver fosfortillförseln till vatten i Svärtaåns åtgärdsområde minska med ca kg för att alla vattenförekomster ska nå god status med avseende på näringsämnen. Hur detta reduktionsbehov fördelar sig mellan vattenförekomsterna framgår av Figur 5. Fördelningen är beräknad utifrån de enskilda vattenförekomsternas åtgärdsbehov för att nå god status med utgångspunkten att minimera det totala åtgärdsbehovet inom åtgärdsområdet Åtgärdsbehovet är fördelat mellan vattenförekomsterna med en optimeringsmodell 17(35)

18 Figur 5. Status med avseende på näringsämnen samt hur mycket fosfortillförseln till vatten behöver minska för att nå god status.. 18(35)

19 2.1.3 Källor till påverkan Som framgår av figur 6 så är fosfortillförsel 5 från jordbruket den dominerande källan i Svärtaåns åtgärdsområde. Figur 6. Källfördelning av fosfor för Svärtaåns åtgärdsområde Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder I Svärtaåprojektet har ett antal åtgärder genomförts under åren för att minska jordbrukets näringsläckage. Tabell 2. Genomförda och planerade åtgärder för att minska näringsbelastningen i området Åtgärdskategori Storlek Enhet storlek Effekt (kgp /år) Kostnad (kr/år) Strukturkalkning 680 Hektar Våtmark-fosfordamm 8,7 Hektar Kalkfilterdiken 184 Hektar Tvåstegsdike/dikessläntning 2560 Meter - Totalt Kostnadseffektivitet (kr/kgp) 5 Källfördelningen är beräknad med SMED:s modellsystem TBV. Ejhed m.fl Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet ingen övergödning. SMED rapport Nr (35)

20 Föreslagna åtgärder I Svärtaåns åtgärdsområde föreslås en rad åtgärder för att minska övergödningen i området (tabell 3). Åtgärderna uppskattas minska fosfortillförseln till vatten med 5100 kg vilket är något mindre än åtgärdsbehovet (7100 kg) för att nå god ekologisk status. Ytterligare utredning behövs innan fler åtgärder kan föreslås. Ansvarig för dessa utredningar är Länsstyrelsen i Södermanlands län. Exempel på sådana åtgärder eller styrmedel som kan leda till fysiska åtgärder är bland annat: kalkfilterbrunnar, sjörestaurering (till exempel fällning eller biomanipulering), ökad rådgivning och tillsyn för att minska växtnäringsförluster från åkermark, betesmark och från spridning, lagring och hantering av stallgödsel, undvika körskador vid skogsavverkning som kan leda till erosion, undvika markpackning och minimera ytavrinning och erosion, minska erosion från hästhagar med flera. Tabell 3. Åtgärder för att nå God ekologisk status med avseende på näringsämnen rangordnade efter kostnadseffektivitet Åtgärdskategori Åtgärdsstorlek Enhet storlek Effekt (kgp/år) Kostnad (kr/år) Strukturkalkning Hektar Anpassade skyddszoner på åkermark 500 Antal Våtmark - fosfordamm 7,5 Hektar Skyddszoner, 0-2 meter 36 Hektar Minskat fosforläckage vid spridning av stallgödsel Kalkfilterdiken Hektar Skyddszoner, 2-6 meter 71 Hektar Skyddszoner, 6-10 meter 69 Hektar Våtmark för näringsretention 420 Hektar Skyddszoner, meter 84 Hektar Skyddszoner, meter 80 Hektar Åtgärdande av enskilda avlopp (EA) till normal skyddsnivå Öka P-rening i avloppsreningsverk (ospecificerat) Åtgärdande av EA från normal skyddsnivå till hög skyddsnivå 910 Antal Antal Antal SUMMA Kostnadseffektivitet (kr/kgp år) 20(35)

21 2.2 Försurning Under 1980-talet började man kalka försurade sjöar och vattendrag i Svärtaåns åtgärdsområde. Idag finns det inga åtgärdsområden för kalkning med pågående kalkning i åtgärdsområdet. Kalkningen av Sticksjön slutades 2001 och i Stortrön 2003 då sjöarna uppnår målsatta alkalinitets- och ph-värden utan kalkning. Enligt bottenfaunaundersökningar har sjöarna höga naturvärden och därför är det viktigt att fortsätta uppföljningen i åtgärdsområdena för kalkning. 2.3 Miljögifter Samtliga vattenförekomster inom åtgärdsområdet har sänkt kemisk status enbart med avseende på parametern kvicksilver och kvicksilverföreningar. Enstaka provtagningar inom åtgärdsområdet har visat på förekomster av bekämpningsmedel i vattendrag. Inga halter som påvisats har överstigit gränsvärden. I vattendrag i Södermanlands län har bekämpningsmedel påvisats i halter över gränsvärden vid enstaka mätningar. Det är möjligt att det stundtals förekommer bekämpningsmedel i halter över gränsvärden i vattendragen inom åtgärdsområdet. 2.4 Främmande arter Förekomst av främmande har inte angetts som ett miljöproblem i området och inga åtgärder är därför aktuella. 2.5 Förändrade habitat genom fysisk påverkan Miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan avser alla typer av fysiska förändringar som är orsakade av människan och som påverkar hydromorfologin och därmed livsmiljöerna i ett vattenområde. Ingrepp i vattenmiljön som sjösänkning, dämning, utdikning och muddring är exempel på den här typen av fysiska förändringar. Fysiska förändringar påverkar de hydrologiska och morfologiska processerna som skapar förutsättningarna för de akvatiska livsmiljöerna. De fysiska förändringarna indelas förändringar avseende konnektivitet, flöde och morfologi, beroende på vilken typ av fysisk påverkan de medför. I kartläggningen av fysisk påverkan har konnektivitet (vandringshinder) prioriterats, eftersom det finns mer data tillgängligt. Dataunderlag och åtgärder är därför mer genomarbetade för konnektivitet än för flöde och morfologi. Kartläggningen avseende hydrologi och morfologi bygger på modellerad data respektive GIS-analyser och har därför en något lägre tillförlitlighet. Omfattningen av påverkan fångas ofta väl i dessa analyser men graden av påverkan är mer osäker. Avseende morfologi har endast närområde och svämplan klassificerats, vilket avspeglas i att den åtgärd som föreslås för morfologiska förändringar i nuläget är anläggande av ekologiskt funktionella kantzoner. De markavvattningar eller rätningar och rensningar som finns i avrinningsområdet syns inte i kartläggningen. Därför finns heller inga konkreta åtgärder som anknyter till denna typ av morfologisk påverkan. I Svärtaån åtgärdsområde är alla vattenförekomster utom en påverkade med avseende på miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan (figur 8). Det är främst förändringar avseende konnektivitet och morfologi som ligger bakom detta och påverkanskällor i form av vandringshinder och antropogen påverkan i närområde/svämplan. 21(35)

22 Figur 7. Vattenförekomster där Förändrade habitat genom fysisk påverkan angivits som miljöproblem Tillstånd Klassificering av ekologisk status sker genom bedömning av biologiska, hydromorfologiska, samt fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer. De hydromorfologiska faktorerna är stöd till de biologiska faktorerna och visar på antropogena förändringar i den akvatiska miljön genom påverkan på hydrologiska eller morfologiska förhållanden. Hydromorfologin består i sin tur av de tre kvalitetsfaktorerna konnektivitet, hydrologisk regim och morfologiskt tillstånd. 22(35)

23 Konnektivitet Konnektivitet är ett mått på möjligheten för vattenlevande organismer eller landlevande organismer, med del av sin livscykel i vatten, att förflytta sig upp- och nedströms i vattendrag eller längs grunda områden i sjöar. Följden av bristande konnektivitet är att fiskar och andra vattenlevande arter inte längre kan röra sig fritt i vattensystemet. Konnektiviteten bedöms om möjligt utifrån vilka fiskarter med vandringsbehov man hittat i vattenförekomsten, i förhållande till vilka arter som borde finnas. De flesta fiskarter har ett behov av att vandra och vandrar mellan flera ytvattenförekomster under del av sin livscykel. I praktiken har man inte alltid haft tillgång till data som visar tillgången på fisk. Man har istället gjort en indirekt bedömning utifrån befintliga vandringshinders passerbarhet, vattenförekomstens placering i vattensystemet samt fiskars beteende. I Svärtaåns åtgärdsområde finns totalt 29 artificiella vandringshinder enligt de karteringar som gjorts, varav 12 i vattenförekomster (resterande förekommer i kategorin övriga vatten). Vandringshindren utgörs framförallt av dammar och fellagda vägtrummor. Samtliga klassificerade (6 stycken) vattendrag har dålig status, med avseende på konnektivitet. När statusen är sämre än god innebär det att mer än 25 procent av de fiskarter som förväntas förekomma i vattenförekomsten saknas. För dålig status saknas 95 procent av förväntade arterna enligt de klassgränser som finns i bedömningsgrunderna (bilaga 3, HVMFS 2013:19). Hydrologisk regim Hydrologisk regim i vattendrag beskrivs av det hydrologiska tillstånd en vattenförekomst har med avseende på flödesvolym, flödesdynamik och tillgänglig flödesenergi. Flödesvolymen bestämmer vilken utbredning akvatiska habitat kan ha och därmed var de vattenlevande organismerna kan leva. Flödesdynamiken beskriver hur vattnets flöde varierar över tiden mellan låg-, medel- och högvattenföring. Flödesenergi är ett mått på kraften i det flödande vattnet som påverkar morfologin i vattendraget och skapar olika vattenmiljöer att leva i. Hydrologisk regim beskrivs av de underliggande parametrarna: volymsavvikelse, flödets förändringstakt, vattenståndets förändringstakt, samt specifik flödesenergi. Klassificeringarna av hydrologisk regim har utförts av SMHI och baseras på beräkningar av dygnsvärden av vattenföring för vattendrag respektive vattenstånd för sjöar, för perioden Beräkningarna har utförts med den hydrologiska modellen S-HYPE. Modellberäkningarna ger en fingervisning om årsregleringen i större magasin men fångar inte upp korttidsregleringar för mindre vattendrag och sjöar, såsom vecko-, dygns- och timreglering. Statusklassificeringen i Svärtaåns åtgärdsområde visar att inga vattendrag har sämre än god status, med avseende på hydrologisk regim. Bedömningarna baseras på modellerade data och behöver verifieras med mätdata för att få en större tillförlitlighet. Ytterligare kartläggning behöver således genomföras. Markavvattningar påverkar den hydrologiska parametern Specifik flödesenergi och detta behöver också tas hänsyn till framgent. Morfologiskt tillstånd Morfologiskt tillstånd är förenklat en beskrivning av de fysiska förhållanden som råder i en vattenförekomst och hur de avviker i förhållande till ett referenstillstånd med ingen eller mycket lite mänsklig påverkan. Förändrad morfologi innebär att ingrepp skett vattenförekomsternas i djup, bredd eller läge. Morfologin innefattar även markanvändningen i vattenförekomstens omgivning. Till omgivningen räknas närmiljön och svämplanet. Närområdet är markområdet närmast en vattenförekomst, 30 meter från strand- eller vattenlinjen. För närområde anges den mänskliga påverkan som andel aktivt brukad mark och anlagda ytor. Svämplanet är den flacka ytan intill vattendraget eller sjön, vilket bildas genom återkommande översvämningar. För vattenförekomsterna i detta åtgärdsområde har de hydromorfologiskaparametrarna Vattendragets närområde och Svämplanets strukturer och funktion i vattendrag/sjöar, använts vid 23(35)

24 bedömningen. Dessa parametrar har sammansvägts till morfologiskt tillstånd enligt HVMFS 2013:19. Statusklassificeringen är genomförd utifrån en GIS-analys över anlagda ytor och aktivt brukad mark. Analyserna visar på sämre än god status för tolv av vattenförekomsterna i åtgärdsområdet (figur 8). Vid en status som är sämre än god utgörs mer än 15 procent av närområdet/svämplanet av aktivt brukad mark eller anlagda ytor. För otillfredsställande status är procent av marken påverkad. Figur 8. Status för morfologiskt tillstånd. 24(35)

25 2.5.2 Förbättringsbehov Konnektivitetsförändringar Samtliga (sex) klassade vattendrag inom Svärtaåns åtgärdsområde har ett eller flera definitiva vandringshinder som behöver åtgärdas för att skapa fria vandringsvägar. Flödesförändringar Inga förbättringsbehov föreslagna med avseende på flödesförändringar. Morfologiska förändringar Inom åtgärdsområdet finns tio identifierade förbättringsbehov med avseende på morfologiska förändringar som gäller förändring av markanvändningen inom svämplan och/eller närområdet. Förbättringsbehovet är angett som procent av svämplan och/eller närområde per vattenförekomst där markanvändningen bör förändras Miljöproblem och källor till påverkan Konnektivitetsförändringar Inom åtgärdsområdet finns nio stycken dammar som är registrerade i SMHI:s dammregister, samt fem ytterligare oregistrerade dämmen eller rester av dammar. Av alla dammar är det en damm samt två dammrester/ruiner belägna i Svärtaåns huvudfåra. En av dammarna, Svärtagård, utgör det första vandringshindret i Svärtaån, den ligger ca 3 km från mynningen till havet. Förutom dammar finns det ytterligare vandringshinder vid vägpassager som observerats inom åtgärdsområdet. Enligt Trafikverkets inventering av vägpassager finns två partiella vandringshinder och tre definitiva vandringshinder i vattensystemet 6. Det kan finnas fler hinder utöver dessa eftersom alla vattendrag inte är fullständigt inventerade. I åtgärdsområdet har betydande påverkan med avseende på konnektivitetsförändringar identifierats i nio vattenförekomster (figur 9). Flödesförändringar Inga påverkanskällor är identifierade med avseende på flödesförändringar. Morfologiska förändringar Aktivt brukad mark och anlagda ytor i närområde och svämplan är ett stort problem med avseende på morfologiska förändringar. Olika mänskliga verksamheter i närområde/svämplan påverkar de hydromorfologiska processerna som i sin tur skapar strukturer och livsmiljöer för organismerna i vattendraget. I åtgärdsområdet har betydande påverkan med avseende på dessa morfologiska förändringar identifierats i nio vattenförekomster (figur 9). Kartläggningen av morfologiska förändringar i åtgärdsområdet grundar sig främst på GIS-analyser av påverkan i svämplan och närområde, som endast i enstaka fall kunnat verifieras med fältdata. Påverkan från markavvattningar eller rätningar och rensningar, som i många fall är en betydande påverkanskälla i Norra Östersjöns vattendistrikt, finns inte med i kartläggningen. Därmed är troligen miljöproblemet avseende morfologiska förändringar underskattat i området. 6 Inventering av vägpassager över skyddsvärda vattendrag i Mälardalen, (35)

26 Figur 9. Antalet vattenförekomster som har fysiska förändringar i Svärtaåns åtgärdsområde Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Inga genomförda åtgärder finns registrerade avseende fysiska förändringar. Föreslagna åtgärder För att uppnå god ekologisk status med avseendet på fysisk påverkan krävs åtgärder mot konnektivitetsförändringar och morfologiska förändringar. I båda fallen krävs vidare utredning och prioriteringar av arbetets genomförande och kostnader. Tabell 4. Föreslagna åtgärder för att motverka fysisk påverkan i Svärtaåns åtgärdsområde. Åtgärderna indelade i åtgärder riktade mot bristande konnektivitet, hydrologisk påverkan (inga) och morfologisk påverkan. Miljöproblem Åtgärdskategori Antal åtgärder Konnektivitet Fiskväg eller utrivning av vandringshinder Åtgärdsstorlek Enhet Kostnad (SEK/år) 7 Meter SUMMA Uttag från VISS 15 augusti (35)

27 Konnektivitetsförändringar Inom Svärtaåns åtgärdsområde finns en rad vandringshinder som behöver åtgärdas (tabell 4). I åtgärdsförslagen är antalet vandringshinder per vattendrag angivna. Dessa kommer att bearbetas vidare till ett förslag per vandringshinder och då även innehålla kostnader. Flödesförändringar Inga åtgärder föreslås med avseende på hydrologiska förändringar. Klassificeringarna visar på hög status avseende hydrologisk regim. Det bör observeras att detta bygger på modellerad data, som främst är anpassad till större vattendrag och regleringar. Vidare kartläggning måste göras för att får tillförlitligare resultat och med säkerhet kunna säga att ingen negativ påverkan finns på flöden. Morfologiska förändringar Morfologiskpåverkan har inom åtgärdsområdet orsakats av markanvändning inom närområdet eller svämplanets närområde. En åtgärdsutredning föreslås för vidare arbete med miljöproblemet och kostnader för potentiella åtgärder. En möjlig åtgärd för att åtgärda närområde och svämplan som är påverkade av mänsklig verksamhet är att anlägga ekologiskt funktionella kantzoner. Med kantzoner avses strandzonen samt det markområde som direkt påverkar vattendraget, normalt mellan meter. Den ekologiska funktionen i vattendragen påverkas bl.a. av beskuggning, nedfall av organiskt material och en filtrering av sediment, närsalter, vatten m.m. Åtgärden innebär förenklat att man skapar en zon med naturlig mark närmast vattendraget. Kantzonenen anpassas till området och kan vara öppen mark, betesmark, bevuxen med buskar eller skog. Generellt gäller att en varierad strandzon förbättrar livsmiljön i vattenförekomsten. 27(35)

28 3 Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten 3.1 Näringsämnen I åtgärdsområdet finns inga kända problem med påverkan från näringsämnen på grundvattnet. 3.2 Miljögifter Tillstånd I den riskklassade förekomsten SE har bekämpningsmedel i form av diklormetan detekterats, även tetrakloreten har uppmätts Förbättringsbehov Inom Svärtaåns åtgärdsområde finns förbättringsbehov för 1,6 µg/l diklormetan Källor till påverkan Källor till klorerade lösningsmedel kan vara MIFO objekt inom och intill förekomsten Åtgärder Föreslagna åtgärder Åtgärda och inventera MIFO objekt. 3.3 Klorid Tillstånd Klorid har överstigit värdet för utgångspunkt vända trend tre gånger under och däremellan haft förhöjda kloridvärden i förekomsten SE Förbättringsbehov Inom Svärtaåns åtgärdsområde finns förbättringsbehov för 20 mg/l klorid Källor till påverkan Möjligen kan MIFO objekt vara en påverkanskälla. Undersöka ifall inträngning av relikt havsvatten sker Åtgärder Föreslagna åtgärder Åtgärda och inventera MIFO objekt. 3.4 Förändrade grundvattennivåer I åtgärdsområdet finns inga kända problem med förändrade grundvattennivåer. 28(35)

29 4 Otillräckligt dricksvattenskydd 4.1 Nulägesbeskrivning Tabell 5. Befintliga vattenskyddsområden i åtgärdsområdet. De vattenskyddsområden som inrättades före Miljöbalkens ikraftträdande kan vara i behov av revidering och bör därför ses över. Kommun Gnesta, Nyköping Antal allmänna vattentäkter Skydd enligt Miljöbalken 1? 1 Nyköping 2? 2 Skydd enligt vattenlagen Skydd med lokala föreskrifter Saknar skydd Siffrorna i tabellen är inte kvalitetsgranskade och kommer att revideras till beslutsversionen och är beroende av information från kommuner, speciellt antal allmänna vattentäkter inklusive reservvattentäkter. Det finns tre stycken vattenskyddsområden i åtgärdsområdet två stycken från 1974 och en från Åtgärder Då alla vattenskyddsområden är äldre än 1999 behöver samtliga revideras med hänseende till föreskrifter och utbredningsområde. De MIFO objekt som finns i anslutning till vattenskyddsområde vid förekomsten SE behöver utredas och eventuellt åtgärdas. 29(35)

30 5 Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning 5.1 Nitratkänsliga områden Hela Svärtaåns åtgärdsområde ligger inom nitratkänsligt område. Inom nitratkänsliga områden ställs särskilda krav på lagring, hantering och spridning av stallgödsel och andra gödselmedel. De viktigaste åtgärderna som tillkommer jämfört med områden som inte omfattas av Nitratdirektivet (91/676/EEG) är att: det ställs krav på 6 månaders lagringskapacitet för stallgödsel för jordbruksföretagare med mellan 3 och 10 djurenheter, gödselmedel får inte spridas närmare än 2 meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö och vid lutning större än 10 procent är det också förbjudet att sprida gödselmedel på jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö, gödselmedel får inte spridas på frusen eller snötäckt mark, mellan 1 november till 28 februari får ingen gödsel spridas, från 1 augusti till 31 oktober får stallgödsel bara spridas i växande gröda eller inför höstsådd, fastgödsel får också spridas på obevuxen mark i oktober, men ska då brukas ned inom 12 timmar, inför höstsådd av spannmål får högst 40 kg lättillgängligt kväve per hektar tillföras och dokumentation ska finnas över beräkning av grödans kvävebehov. För en fullständig beskrivning av vilka åtgärder som gäller för nitratkänsliga områden hänvisas till Länsstyrelsen eller Jordbruksverket. 30(35)

31 6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig De totala åtgärdskostnaderna för att nå god ekologisk status i Svärtaån uppgår till ca 17 miljoner kronor. Som framgår av tabell 5 är det åtgärder mot övergödning som är dominerande. Så mycket som 97 procent av de uppskattade åtgärdskostnaderna på totalt ca 17 miljoner koronor är relaterade till övergödning medan fysisk påverkan står för knappt 3 procent. Tabell 5. Åtgärdernas kostnader per miljöproblem Åtgärder för miljöproblem Omfattning (antal vfk) Kostnad (kr/år) a Övergödning Fysisk påverkan Miljögifter - - Otillräckligt dricksvattenskydd 3 vattentäkter Försurning 0 0 Miljöproblem i grundvatten 1 - Övrigt Summa a Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4procent. I tabell 6 visas sambandet mellan de fysiska åtgärderna och de åtgärder som är riktade mot myndigheter och kommuner och som beskrivs i Åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt i kapitlet Åtgärder som ska vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt. Som framgår av tabellen så är de flesta fysiska åtgärderna sammanlänkade med åtgärder riktade till både centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Alla dessa behöver således agera för att den fysiska åtgärden ska genomföras i den omfattning som behövs för att följa miljökvalitetsnormerna. Om Jordbruksverket t.ex. inför en föreskrift för genomförandet av strukturkalkning, åtgärd SJV 3a, så behöver kommunerna genomföra tillsyn, åtgärd KOM 2, för att se till att lagstiftningen följs. Dessutom behöver Jordbruksverket utveckla sin tillsynsvägledning till länsstyrelserna, åtgärd SJV 6 och länsstyrelserna behöver ge kommunerna tillsynsvägledning, åtgärd LST 1.7. I de flesta fall ska åtgärderna leda till att miljökvalitetsnormerna ska följas 2021 och då ska åtgärderna vara vidtagna senast 22 december Det innebär att om en fysisk åtgärd ska vara på plats före 2019 så behöver det nationella styrmedlet tas fram innan tillsynsvägledning och tillsyn kan genomföras. I de flest fall behöver de nationella styrmedlen därför komma på plats redan under 2016 och tillsynsvägledningen genomföras senast 2017 för att de fysiska åtgärderna ska kunna anläggas i tillräcklig omfattning för att följa miljökvalitetsnormen (35)

32 Tabell 6. Åtgärder per miljöproblem samt styrmedel och ansvariga myndigheter och kommuner. Förklaringar av åtgärder framgår i kapitel 5 i åtgärdsprogrammet Fysisk åtgärd Åtgärd Styrmedel Ansvarig Genomförd senast Övergödning Strukturkalkning SJV 3a Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 KOM 2 Tillsyn Nyköping, Gnesta 2018 LST 4 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 7 Tillsyn Södermanlands län 2018 SJV 4 Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 SJV 5a Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 Anpassade skyddszoner SJV 3c Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 KOM 2 Tillsyn Nyköping, Gnesta 2018 LST 4 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 7 Tillsyn Södermanlands län 2018 SJV 4 Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 SJV 5a Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 Fosfordammar SJV 3j Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 SJV 1 Information Jordbruksverket 2017 KOM 2 Tillsyn Nyköping, Gnesta 2018 LST 4 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 5a Information Södermanlands län 2016 LST 8d Plan 2016 Anpassad stallgödsling SJV 3f-i Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 KOM 2 Tillsyn Nyköping, Gnesta 2018 LST 4 Tillsynsvägledning Södermanlands län 2017 LST 7 Tillsyn Länsstyrelsen i 2018 SJV 4 Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 SJV 5a Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 Kalkfilterdiken SJV 3b Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 Ökad P-rening i reningsverk SJV 1 Information Jordbruksverket 2017 KOM 2 Tillsyn Nyköping, Gnesta 2018 LST 4 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 5a Information Södermanlands län 2018 LST 8d Plan 2016 NV 1 Utvecklas av NV Naturvårdsverket 2016 LST 1 Prövning och tillsyn Länsstyrelsen i 2018 Södermanlands län KOM 1a Tillsyn och prövning Nyköpings kommun 2018 KOM 4 Tillsyn 2018 LST 8c Plan Länsstyrelsen i 2016 Södermanlands län Våtmarker SJV 3j Utvecklas av SJV Jordbruksverket (35)

33 Fysisk åtgärd Åtgärd Styrmedel Ansvarig Genomförd senast Enskilda avlopp till godkänd standard Enskilda avlopp till Hög skyddsnivå SJV 1 Information Jordbruksverket 2017 LST 4 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 5a Information Södermanlands län 2016 LST 8d Plan 2016 HaV 1 Utvecklas av HaV Havs- och 2016 Vattenmyndigheten KOM 1 Tillsyn och prövning Nyköpings och Gnesta 2018 KOM 8 Plan kommun 2018 LST 2 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 8 Plan Södermanlands län 2016 HaV 1 Utvecklas av HaV Havs- och 2016 Vattenmyndigheten KOM 3 Tillsyn Nyköpings och Gnesta 2018 KOM 1 Tillsyn och prövning kommun 2018 LST 2 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 8 Plan Södermanlands län 2016 KOM 8 Plan Nyköping, Gnesta 2018 Skyddszoner SJV 3d Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 Fysisk påverkan Fiskväg/utrivning av vandringshinder SJV 1 Information Jordbruksverket 2017 LST 4 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 5a Information Södermanlands län 2016 LST 8d Plan 2016 STEM 1 Vägledning Energimyndigheten och 2016 Havs- och vattenmyndigheten HaV 4 Vägledning Havs- och 2016 vattenmyndigheten KK Vägledning Kammarkollegiet 2016 LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i 2018 Södermanlands län LST 3 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i 2018 Södermanlands län LST 7 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i 2018 Södermanlands län LST 8 Tillsyn Länsstyrelsen i 2016 Södermanlands län LSt 9 Tillsyn Länsstyrelsen i 2016 Södermanlands län LST 13 Utveckling Länsstyrelsen i 2016 Södermanlands län RAÄ/HaV Vägledning Riksantikvarieämbetet; Havs och vattenmyndigheten Omläggning/byte av LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i (35)

34 Fysisk åtgärd Åtgärd Styrmedel Ansvarig Genomförd senast vägtrumma Ekologiskt funktionella kantzoner Dricksvattenskydd Södermanlands län LST 7 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i 2018 Södermanlands län LST 8 Tillsyn Länsstyrelsen i 2016 Södermanlands län TRV 1 Administrativ Trafikverket 2018 TRV 2 Vägledning Trafikverket 2016 KOM 9 Administrativ Nyköping, Gnesta 2018 HaV 6 Administrativ Havs- och vattenmyndigheten Vattenskyddsområde LMV 1 Utvecklas av LMV Livsmedelsverket HAV 7 Tillsynsvägledning Havs- och 2017 vattenmyndigheten LST 12 Tillsyn, initiativ Länsstyrelsen Södermanland 2018 KOM 6ac Tillsyn, initiativ Nyköping 2018 Vattenförsörjningsplan BV 1c Vägledning Boverket 2016 LST 12 Initiativ Länsstyrelsen Södermanland (35)

35 35(35)