Åtgärdsprogram för Råckstaåns åtgärdsområde

Transkript

1 Åtgärdsprogram för Råckstaåns åtgärdsområde -samrådsmaterial Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 1(37)

2 Utgiven av: Ansvarigt distrikt: Foto: Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 2(37)

3 Förord Denna bilaga är en del av åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Den utgör en sammanfattning av ett av distriktets 84 åtgärdsområden. Sammanfattningen baserar sig på utdrag ur VISS 1 och analyser genomförda av länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. Syftet är att tydliggöra vilka åtgärder som myndigheter och kommuner behöver vidta för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska följas i Råckstaåns åtgärdsområde samt vilka fysiska åtgärder som behöver genomföras. Osäkerheten i de fysiska åtgärdernas uppskattade effekter och kostnader kan vara betydande på den lokala skalan eftersom de analyser som de stödjer sig på ibland utgår ifrån information från en grövre geografisk skala. Om det finns information som stödjer andra, mer kostnadseffektiva åtgärder, kan dessa ersätta de fysiska åtgärder som föreslås här.enligt miljöbalken 2 ska ett åtgärdsprogram innehålla: uppgifter om de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna, när åtgärderna behöver vara genomförda, uppgifter om hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och mellan olika åtgärder, samt uppgifter om den förbättring som var och en av åtgärderna bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs. Myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs och skall inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt detta åtgärdsprogram. 2 1 VattenInformationsSystem Sverige. Den databas som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar kap. 6 om Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning 3(37)

4 Sammanfattning Råckstaåns åtgärdsområde är ett bivattensystem till Norrströms avrinningsområde och mynnar i Mälaren i Gripsholmsviken. Åtgärdsområdet utgör drygt en procent av Norrströms totala avrinningsområde. Fem sjöar och fem vattendrag är utpekade som vattenförekomster. Vattenförekomsterna är fördelade i två grenar i systemet: en längre del i västostlig riktning och en kortare del i mer nordsydlig riktning. Grenarna möts i sjön Visnaren som ligger knappt fyra kilometer väster om Mälarkusten. I Råckstaåns åtgärdsområde är det bara sjön Nedre Marviken (SE ) som uppnår god ekologisk status. Övriga sjöar och vattendrag har sämre än god status. Övergödning är det största miljöproblemet i Råckstaåns åtgärdsområde. Fosfortillförseln från jordbruket den dominerande källan och för att nå god status med avseende på näringsämnen behöver fosfortillförseln till vatten minska med 1400 kg. Andra betydande påverkanskällor är skog, enskilda avlopp och dagvatten. För enskilda vattenförekomster är påverkansbilden osäker. Underlaget för att bedöma statusen och åtgärdsbehovet med avseende på miljögifter är otillräckligt och därför föreslås inga åtgärder på det här området. Förändrade habitat genom fysisk påverkan är ett miljöproblem i samtliga vattenförekomster. En grundvattenförekomst riskerar att inte nå god kemisk status till 2021, av de totalt nio förekomsterna i området. För att följa miljökvalitetsnormerna i Råckstaåns åtgärdsområde behöver senast 2018 framför allt: För miljöproblemet övergödning: 1600 hektar åkermark stukturkalkas och 6 hekar anpassade skyddszoner anläggas för att minska utsläpp av fosfor från jordbruk. Åtgärdena kan ersättas av andra åtgärder som minskar utsläpp av fosfor till samma grad. Strängnäs, Flen, Gnesta och Eskilstunas kommuner behöver bedriva nödvändig tillsyn, samt Länsstyrelsen i Södermanland behöver bedriva tillsynsvägledning samt rådgivning till jordbruksföretag så att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning. Jordbruksverket behöver besluta om nya styrmedel för att tillse att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning. Strängnäs, Flen, Gnesta och Eskilstunas kommuner bedriva nödvändig tillsyn och prövning så att 720 enskilda avlopp uppnår minst normal skyddsnivå och 420 hög skyddsnivå. Havs- och Vattenmyndigheten behöver besluta om nya styrmedel för att tillse att åtgärder för enskilda avlpp genomförs i tillräcklig omfattning. Strängnäs, Flen, Gnesta och Eskilstunas kommuner i samråd med Länsstyrelsen i Södermanland se över möjligheter att minska fosforbelastningen dagvatten. Naturvårdsverket behöver besluta om nya styrmedel för att tillse att åtgärder som minskar fosforbelastningen från avloppsreningsverk, dagvatten och avloppsledningsnät genomförs i tillräcklig omfattning. För miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan: Länsstyrelsen i Södermanland bedriva nödvändig tillsyn och prövning för att säkerställa fria vandringsvägar vid åtta vandringshinder. Havs- och vattenmyndigheten behöver vägleda länsstyrelserna i tillämpningen av Kammarkollegiets strategi gällande fysisk påverkan vid arbetet med tillsyn och prövning av vattenverksamheter. 4(37)

5 Otillräcklig dricksvattenskydd: Strängnäs, Flen, Gnesta och Eskilstunas kommuner upprätta nya och revidera befintliga vattenskyddsområden som är fastställda enligt gamla vattenlagen så att de har ett fullgott skydd enligt gällande lagstiftning. 5(37)

6 Åtgärdsprogram för Råckstaåns åtgärdsområde -samrådsmaterial... 1 Förord... 3 Sammanfattning Beskrivning av åtgärdsområdet Status och miljöproblem Miljökvalitetsnormer Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten Övergödning Försurning Miljögifter Främmande arter Förändrade habitat genom fysiska förändringar Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten Näringsämnen Miljögifter Klorid Förändrade grundvattennivåer Otillräckligt dricksvattenskydd Nulägesbeskrivning Åtgärder Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Natura 2000-områden Skyddade arter enligt habitatdirektivet Nitratkänsliga områden Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig (37)

7 1 Beskrivning av åtgärdsområdet Råckstaåns åtgärdsområde ligger i Södermanlands län och omfattar delar av Eskilstuna, Flen, Gnesta och Strängnäs kommun (figur 1). Råckstaån är ett bivattensystem till Norrströms huvudvattensystem och mynnar i Mälaren i Gripsholmsviken. Området utgör drygt en procent eller 260 km² av Norrströms totala avrinningsområde. Inom Råckstaåns åtgärdsområde bor personer, varav drygt 3000 i tätort. Åtgärdsområdet utgörs till 70 procent av skogsmark, 15 procent jordbruksmark, 5 procent vatten och 4 procent sankmark. I området finns 36 sjöar och 14 vattendrag. Av dessa är fem sjöar och fem delsträckor av Råckstaåns huvudfåra utpekade som vattenförekomster (figur 2). Vattenförekomsterna är fördelade i två grenar i systemet med en längre del i västöstlig riktning och en kortare del i mer nordsydlig riktning. Grenarna möts i sjön Visnaren som ligger knappt fyra kilometer väster om Mälarkusten. Råckstaåns åtgärdsområde är i sina centrala delar ett näringsrikt vattensystem medan sjöarna i Mälarmården är försurningskänsliga. Två sjöar, Ältaren och Holmsjön, ingår i länets kalkningsprogram. Inom området finns ett fåtal miljöfarliga verksamheter (B) med utsläpp till vatten, två av dessa är avloppsreningsverk. 40 områden är identifierade som misstänkt förorenade områden enligt MIFO-metodiken. Det finns 17 dammar och 6 torrläggnings- och sjösänkningsföretag i åtgärdområdet. I Åkers kronopark upplåts hela eller delar av de 11 sjöarna för sportfiske och här finns också en populär kanotled. Det finns två Natura 2000-områden med limniska habitat i Råckstaåns åtgärdsområde. 7(37)

8 Figur 1. Översikt av området, dess plats i distriktet, kommuner, tätorter, och markanvändning. 8(37)

9 Figur 2. Ytvattenförekomsternas ID-beteckningar. 1.1 Status och miljöproblem Ytvatten Ekologisk status och miljöproblem Endast sjön Nedre Marviken (SE ) uppnår god ekologisk status (figur 3). Övriga sjöar och vattendrag har sämre än god status med anledning av övergödning och/eller fysisk påverkan. 9(37)

10 Figur 3. Ekologisk status. Kemisk status Samtliga vattenförekomster har klassificerats till sämre status än god på grund av kvicksilver. För de flesta vattenförekomsterna saknas mätdata och i dessa fall har statusen med avseende på andra miljögifter än kvicksilver antagits vara god. 10(37)

11 1.1.2 Grundvatten Kemisk status och risk I Råckstaåns åtgärdsområde bedöms alla 16 grundvattenförekomster uppnå god kemisk status. Fyra grundvattenförekomster riskerar att inte uppnå god kemisk status till 2021, varav en tas upp i denna bilaga (figur 4). Riskbedömningen baseras på hög potentiell föroreningsbelastning. Figur 4. Grundvattenförekomster som riskerar att inte uppnå god kemisk status (37)

12 Kvantitativ status och risk Alla grundvattenförekomster bedöms ha god kvantitativ status och ingen risk föreligger att de inte har god status även Det råder dock stor kunskapsbrist, till exempel om påverkan på grundvattenberoende ekosystem och förekomst av relikt havsvatten vid stora uttag Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Inom vattenförvaltningen pekas vissa typer av områden ut som skyddade områden. Detta är områden som är särskilt skyddsvärda och där det finns ett behov av att skyddsarbetet samordnas. Dessa skyddade områden finns definierade i vattenförvaltningsförordningen och ska inte förväxlas med den typ av områdesskydd som regeleras i miljöbalken (naturreservat, nationalparker, biotopskydd etc.). Dricksvattendirektivet (98/83/EG) syftar till att skydda människors hälsa från skadliga effekter av föroreningar i dricksvattnet samt att säkerställa att vattnet är hälsosamt och rent. I åtgärdsområdet finns två dricksvattenförekomster. Nitratdirektivet (91/676/EEG) syftar till att minska föroreningen av vatten med nitrat från jordbruket. Områden som bedöms som känsliga för miljöpåverkan har pekats ut. Hela Råckstaåns åtgärdsområde omfattas av direktivets regler för spridning av gödsel och riktlinjerna för god jordbrukarsed. Före 2013 omfattades inte de delar av åtgärdsområdet som ligger inom Gnesta och Flens kommuner. Avloppsvattendirektivet (91/271/EEG) handlar om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse och som en del av direktivet har känsliga vatten pekats ut. Alla vatten i Sverige, inklusive kustvattnet, har pekats ut som känsliga för fosforutsläpp. Natura2000 syftar till bevarande av biologisk mångfald. Detta görs via och Art- och habitatdirektivet (92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter) samt Fågeldirektivet (79/409/EEG). I Råckstaåns åtgärdsområde har följande Natura 2000-området Marvikarna anknytning till vatten. 1.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är juridiskt bindande kvalitetskrav. Enligt förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön är det grundläggande målet för alla vattenförekomster att de ska uppnå god ekologisk och kemisk status till För alla vatten gäller dessutom ickeförsämringskravet vilket innebär att tillståndet i vattenförekomsten inte får försämras. Ickeförsämringskravet gäller per kvalitetsfaktor. I en del vattenförekomster har det bedömts att det inte är tekniskt möjligt eller att det medför orimliga kostnader att uppnå god ekologisk status/potential till år Vattenmyndigheten har i dessa fall beslutat om undantag från kravet på att vattenförekomsten ska uppnå god ekologisk status/potential till år Beslut om miljökvalitetsnormer tas av vattendelegationen för Norra Östersjöns vattendistrikt. Alla ytvattenförekomster har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015, men med sänkt kvalitetskrav för kvicksilver på grund av förhöjda bakgrundshalter. Observera att det i skrivande stund fortfarande pågår kvalitetssäkring av statistiken över MKN. För uppdaterad information om vilka miljökvalitetsnormer som har föreslagits för respektive vattenförekomst hänvisas till VISS samt den tabell med MKN för samtliga vattenförekomster i vattendistriktet, som finns tillgänglig på Vattenmyndighetens webbplats Ytvatten Miljökvalitetsnormer för vattenförekomster i Råckstaåns avrinningsområde redovisas i tabell 1. 12(37)

13 Endast Nedre Marviken som är klassad till god ekologisk status idag har miljökvalitetsnormen god ekologisk status Övriga ytvattenförekomster har tidsundantag till 2021 eller 2027 på grund av orimliga kostnader; bristande lagstiftning och bristande offentlig finansiering. Samtliga ytvattenförekomster har miljökvalitetsnormen god kemisk status Alla ytvattenförekomster har sänkt kvalitetskrav för kvicksilver på grund av förhöjda bakgrundshalter. Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för ekologisk status för de vattenförekomster som inte uppnår god eller hög status 2015 Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak Övre Marviken Laketorpsån Mellan- Marviken Eklången Visnaren Stämån- Lännaån Råcksta å SE SE SE SE SE SE SE Flättsjöbäcken SE Bergaån Lännasjön SE SE God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Grundvatten Alla grundvattenförekomster i åtgärdsområdet har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015 samt god kvantitativ status Kompletterande krav för skyddade områden Inga kompletterande krav för skyddade områden är nödvändiga i Råckstaåns åtgärdsområde. Bevarandemålen för gynnsam bevarandestatus sammanfaller med god ekologisk status. 13(37)

14 2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten 2.1 Övergödning Tillstånd Samtliga ytvattenförekomster utom Mellan Marviken och Nedre Marviken är påverkade av övergödning (figur 5). Mätningar av fosforhalter, inventering av vattenväxter, växtplankton och kiselalger visar olika grad av näringspåverkan genom vattensystemet. 14(37)

15 Figur 5. Vattenförekomster som har miljöproblemet övergödning Förbättringsbehov För att nå god status med avseende på näringsämnen i hela området behöver fosfortillförseln till vatten minska med ca 1400 kg. Fördelningen av förbättringsbehovet är beräknad utifrån de enskilda vattenförekomsternas åtgärdsbehov för att nå god status med utgångspunkten att minimera det totala åtgärdsbehovet inom åtgärdsområdet (figur 6). 15(37)

16 Figur 6. Status med avseende på näringsämnen samt hur mycket fosfortillförseln till vatten behöver minska för att nå god status. 16(37)

17 2.1.3 Källor till påverkan Som framgår av figur 7 så är fosfortillförseln från jordbruket den dominerande källan i Råckstaåns åtgärdsområde. Andra betydande påverkanskällor är skog, enskilda avlopp och dagvatten. För enskilda vattenförekomster är påverkansbilden osäker. Enskilda avlopp Dagvatten Jordbruk Skog Övrigt Figur 7. Källfördelning av fosfor Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Genom LOVA har 310 hektar åkermark strukturkalkats 2010, och 78 hektar kalkfilterdikats 2010 och De åtgärderna beräknas ge ett minskat fosforläckage på ca 70 kg per år. Föreslagna åtgärder Åtgärderna som föreslås för att nå god status omfattar enskilda avlopp samt ett antal åtgärder på jordbruksmark (tabell 2). De åtgärder som beräknats kunna leda till de största fosforminskningarna inom jordbruket är strukturkalkning, fosfordammar och anpassade skyddszoner. Eftersom de också är de mest kostnadseffektiva åtgärderna bör de genomföras i stor omfattning för att minimera de totala kostnaderna. Strukturkalkning är en både effektiv och billig åtgärd på lerhaltiga jordar. Den förbättrar åkermarkens struktur och kan leda till högre och jämnare skördar samt minskad bränsleåtgång vid jordbearbetning. Anpassade skyddszoner på åkermark anläggs där risken för erosion och läckage är som störst. Därmed ökar effektiviteten per arealenhet för skyddszonen. Våtmarker och fosfordammar kan anläggas där hydrologin och topografin är lämplig. Rätt anlagda är de effektiva fosforsänkor. Enskilda avlopp ska enligt svensk miljölagstiftning vara godkända upp till minst normal skyddsnivå. Kommunen kan kräva högre skyddsnivå i utsatta områden. De föreslagna åtgärderna i Råckstaåns avrinningsområde uppskattas leda till en minskning med ca 1200 kg fosfor. Det är i det närmaste vad som behövs för att nå god status (1400 kg fosfor). 17(37)

18 Beräkningarna indikerar att behovet av åtgärder är stort och att det blir svårt att nå målet genom att bara utföra de mest kostnadseffektiva åtgärderna. Tabell 2. Åtgärder för att nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen rangordnade efter kostnadseffektivitet Åtgärdskategori Enhet storlek Effekt (kgp/år) Kostnad (kr/år) Strukturkalkning Hektar Anpassade skyddszoner på åkermark 200 Antal Våtmark - fosfordamm 3 Hektar Minskat fosforläckage vid spridning av stallgödsel Kalkfilterdiken 310 Hektar Skyddszoner, 0-2 meter 11 Hektar 3, Åtgärdsstorlek Kostnadseffektivitet (kr/kgp år) Skyddszoner, 2-6 meter 14 Hektar 2, Våtmark för näringsretention 110 Hektar Åtgärdande av EA till normal skyddsnivå 720 Antal Åtgärdande av EA från normal skyddsnivå till hög skyddsnivå 420 Antal SUMMA Försurning Tillstånd Områden med försurningsproblem (här likställt med de områden som omfattas av kalkningsverksamheten) är 1,1 km 2, det vill säga 4,2 procent av åtgärdsområdet. Inom åtgärdsområdet har inga vattenförekomster ha försurningsproblem men två sjöar av kategorin övrigt vatten, Ältaren och Holmsjön, kalkas inom kalkningsprogrammet. Vi bedömer att kunskapen är god gällande vilka vatten som har försurningsproblem och kalkningstrategi för optimal effekt. Området består av jordarter och berggrund med svag motståndskraft mot försurning i källområdena. I huvudfåran förekommer jordarter och berggrund med bättre motståndskraft mot försurning. Under 1980-talet började man kalka försurade sjöar och vattendrag i Råckstaåns avrinningsområde. I Råckstaåns åtgärdsområde finns ett vattendrag, Flättsjöbäcken, som enligt kiselalgsundersökning inte uppnår god status med avseende försurning Förbättringsbehov I Råckstaåns åtgärdsområde bedöms inga vattenförekomster ha förbättringsbehov däremot bör kalkningen fortgå enligt kalkningsprogrammet för att upprätthålla goda ph värden i de mindre vattnen i området. 18(37)

19 2.2.3 Källor till påverkan Nedfallet av svavel är ca 3 kg/hektar och år (medelvärde), vilket bedöms överskrida den mängd (ca 2,5 kg/hektar och år) för vad skogsmarken tål inom området. Nedfallet av kväveoxider är ca 2,8 kg/hektar och år (medelvärde), vilket är under gränsen (5 kg/hektar och år) för vad skogsmarken tål inom området. Ett förväntat ökat uttag av skogsråvara till biobränsle utgör en viktig faktor som motverkar möjligheten till återhämtning. Skogstillväxt innebär en försurning av marken till följd av upptag av basiska ämnen. I ett naturligt ekosystem återförs dessa när träden dör och förmultnar. När skogen skördas blir förlusten av basiska ämnen permanent Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Kalkningar som berör vattenförekomster planeras per år med ca 3,3 ton kalk. Planerade åtgärder genomförs enligt kalkningsprogrammet. De berörda elva vattenförekomsterna är påverkade av tidigare kalkningar. Kostnaden per år för kalkningen beräknas till totalt ca 4950 kronor för ca 3,3 ton kalk för att uppnå ph-mål enligt kalkningsprogrammet (tabell 3). Berörda huvudmän för kalkningarnas genomförande är kommunerna Flen och Strängnäs. Detaljerad information om utförda och planerade kalkningar finns i den Nationella Kalkdatabasen: Tabell 3. Planerade åtgärder i pågående kalkningsprogramför perioden Åtgärdskategori Antal vattenförekomster Kalk, ton/år Kostnad kr/år Ansvarig myndighet Huvudman Kalkning med båt 1 2, Länsstyrelsen Södermanland Flens kommun Kalkning med flyg 1 0,5 750 Länsstyrelsen Södermanland Strängnäs kommun Summa: 2 3, Föreslagna åtgärder Möjliga åtgärder för att begränsa skogsbrukets påverkan i området är begränsning av uttag av grenar och toppar vid avverkning, askåterföring eller anläggande av vegetationsklädda skyddszoner i anslutning till hyggen. Eventuella försurningsproblem i Flättsjöbäcken bör utredas. 2.3 Miljögifter Tillstånd Samtliga vattenförekomster inom åtgärdsområdet har sänkt kemisk status enbart med avseende på parametern kvicksilver och kvicksilverföreningar. Exklusive kvicksilver så erhåller alla vattenförekomster god kemisk status. Åtgärdsarbetet bör fokuseras på kunskapshöjande aktiviteter såsom övervakning och insamling av dataunderlag. 2.4 Främmande arter Främmande arter finns i form av signalkräfta i vissa vattenförekomster i hela länet. Det går dock inte att avgöra i vilken utsträckning den ekologiska statusen påverkas. Därför får främmande arter ingen påverkan på den ekologiska statusen för någon vattenförekomst. 19(37)

20 2.5 Förändrade habitat genom fysiska förändringar Miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan avser alla typer av fysiska förändringar som är orsakade av människan och som påverkar hydromorfologin och därmed livsmiljöerna i ett vattenområde. Ingrepp i vattenmiljön som sjösänkning, dämning, utdikning och muddring är exempel på den här typen av fysiska förändringar. Fysiska förändringar påverkar de hydrologiska och morfologiska processerna som skapar förutsättningarna för de akvatiska livsmiljöerna. De fysiska förändringarna indelas förändringar avseende konnektivitet, flöde och morfologi, beroende på vilken typ av fysisk påverkan de medför. I kartläggningen av fysisk påverkan har konnektivitet (vandringshinder) prioriterats, eftersom mer data funnits tillgängligt. Kartläggningen avseende flöde och morfologi bygger främst på modellerad data respektive GIS-analyser och har därför en något lägre tillförlitlighet. Omfattningen av påverkan fångas ofta väl i analyserna men graden av påverkan är mer osäker. Vid klassificeringen har de hydrologiska och morfologiska parametrarna fått ett begränsat inflytande vid bedömningen av ekologisk status och inte ensamma påverkat utfallet. Detta medför att miljöproblemen kopplade till förändringar i flöde och morfologi är underskattade liksom behovet av åtgärder. 20(37)

21 Samtliga vattenförekomster i åtgärdsområdet har miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan. Merparten av vattendragen i Råckstaåns åtgärsområde är påverkade av vandringshinder, som tillsammans med påverkan i närområde/svämplan utgör de påverkanskällor som är mest framträdande i åtgärdsområdet med avseende på fysiskpåverkan (figur 8). Figur 8. Vattenförekomster där Förändrade habitat genom fysisk påverkan angivits som miljöproblem Tillstånd Klassificering av ekologisk status sker genom bedömning av biologiska, hydromorfologiska, samt fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer. De hydromorfologiska faktorerna är stöd till de biologiska faktorerna och visar på antropogena förändringar i den akvatiska miljön 21(37)

22 genom påverkan på hydrologiska eller morfologiska förhållanden. Hydromorfologin består i sin tur av de tre kvalitetsfaktorerna konnektivitet, hydrologisk regim och morfologiskt tillstånd. Konnektivitet Konnektivitet är ett mått på möjligheten för vattenlevande organismer eller landlevande organismer, med del av sin livscykel i vatten, att förflytta sig upp- och nedströms i vattendrag eller längs grunda vattenområden i sjöar. Följden av bristande konnektivitet är att fiskar och andra vattenlevande arter inte längre kan röra sig fritt i vattensystemet. Konnektiviteten bedöms utifrån vilka vandringshinder som finns i en vattenförekomst, samt utifrån andel fiskarter med vandringsbehov man hittat i vattenförekomsten, i förhållande till hur många som borde finnas. I Råckstaåns åtgärdsområde finns totalt 21 artificiella vandringshinder enligt de karteringar som gjorts, varav 13 i vattenförekomster. Vandringshindren utgörs huvudsakligen av dammar. 17 av vandringshindrena är registrerade i SMHI:s dammregister. Av alla dammar är sju dammar belägna i Råckstaåns huvudfåra. En av dammarna, Åkers Krutbruk, utgör det första vandringshindret i Råckstaån, den ligger ca 7 km från mynningen till Mälaren. Tätt efter den kommer ytterligare en damm, Forsa. Det kan finnas fler hinder utöver dessa eftersom alla vattendrag inte är fullständigt inventerade. Flättsjöbäcken inventerades år Norr om Kvarngården är vattendraget kulverterat långa bitar och norr om Axby finns vandringshinder i form av skräp 3. Statusklassificeringen i Råckstaåns avrinningsområde visar att samtliga vattendrag har dålig status, med avseende på konnektivitet. När statusen är sämre än dålig innebär det att mer än 95 procent av de fiskarter som förväntas förekomma i vattenförekomsten saknas, enligt de klassgränser som finns i bedömningsgrunderna (bilaga 3, HVMFS 2013:19). Hydrologisk regim Hydrologisk regim i vattendrag beskrivs av det hydrologiska tillstånd en vattenförekomst har med avseende på flödesvolym, flödesdynamik och tillgänglig flödesenergi. Flödesvolymen bestämmer vilken utbredning akvatiska habitat kan ha och därmed var de vattenlevande organismerna kan leva. Flödesdynamiken beskriver hur vattnets flöde varierar över tiden mellan låg-, medel- och högvattenföring. Flödesenergi är ett mått på kraften i det flödande vattnet som påverkar morfologin i vattendraget och skapar olika vattenmiljöer att leva i. Hydrologisk regim beskrivs av de underliggande parametrarna: volymsavvikelse, flödets förändringstakt samt vattenståndets förändringstakt, samt specifik flödesenergi. Statusklassificeringen i Råckstaåns åtgärdsområde visar att alla vattendrag har hög status, med avseende på hydrologisk regim. Detta innebär att flöde och volym avviker mindre än 15 procent från naturliga förhållanden och att vattenståndet inte förändras snabbare än 0,15 m per timme. För sjöar får avvikelsen mellan reglerat och naturligt vattenstånd inte vara större än 0,25 meter om statusen ska betraktas som god. Morfologiskt tillstånd Morfologiskt tillstånd är förenklat en beskrivning av de fysiska förhållanden som råder i en vattenförekomst och hur de avviker i förhållande till ett referenstillstånd med ingen eller mycket lite mänsklig påverkan. De morfologiska förhållandena beskrivs inom vattenområdet, som även innefattar svämplan och närområde. Morfologiskt tillstånd beskrivs av de underliggande parametrarna: vattendragsfårans form, vattendragets/sjöns planform, vattendragsfårans/sjöns bottensubstrat, död ved i vattendraget, strukturer i vattendraget/sjön, vattendragsfårans kanter, vattendragets/sjöns närområde samt svämplanets strukturer och funktion. 3 Biotopkartering av vattendrag i Södermanlands län (37)

23 Sex av vattenförekomsterna i Råckstaåns åtgärdsområde, två sjöar och fyra vattendrag, har klassificerats som sämre än god status med avseende på parametrarna Vattendragets närområde och/eller Svämplanets strukturer och funktion i vattendrag (figur 9). Analyserna visar på måttlig eller tillfredsställande status i dessa vattenförekomster. Vid en status som är lägre än god utgörs mer än 15 procent av närområdet/svämplanet av aktivt brukad mark eller anlagda ytor. För dålig status är mer än 75 procent av närområdet påverkat. För otillfredsställande status är procent påverkat. Figur 9. Status avseende morfologiskt tillstånd i sjöar och vattendrag. 23(37)

24 2.5.2 Förbättringsbehov Konnektivitet Förbättringsbehov med avseende på konnektivitet finns för fyra vattendrag vilka även berör två sjöar i åtgärdsområdet. Totalt är förbättringsbehovet för konnektivitetsproblem i Råckstaåns åtgärdsområde nio stycken vandringshinder som behöver åtgärdas. Flödesförändringar Inga förbättringsbehov med avseende på hydrologisk regim finns i Råckstaåns åtgärdsområde Morfologiska förändringar Förbättringsbehov med avseende morfologiska förändringar finns för fem sjöar i Råckstaåns åtgärdsområde. Förbättringsbehovet har angetts som procent av markanvändning som bör minska i närområdet och/eller svämplan Miljöproblem och källor till påverkan Konnektivitet Vandringshinder är ett stort problem i Råckstaås åtgärdsområde och har identifierats som betydande påverkan och miljöproblem avseende konnektivitet i fem sjöar och tre vattendrag (figur 10). Med vandringshinder avses bland annat dammar och vägtrummor. Flödesförändringar Klassificeringen av hydrologisk regim visar att alla vattendrag har hög status Därmed bedöms inga miljöproblem avseende flödesförändringar föreligga. Modellberäkningarna tar dock inte hänsyn till korttidsregleringar för mindre vattendrag och sjöar, såsom vecko-, dygns- och timreglering, vilket troligen medför att hydrologisk regim får en bättre status än vad det i själva verket är. I de fall bedömningen av hydrologisk regim bygger på modellerad data, som inte verifierats med fält/mätdata, har hydrologin endast fått påverka bedömningen av den ekologiska statusen i begränsad omfattning. Detta inverkar i sin tur på bedömningen av betydande påverkanskällor och omfattningen av miljöproblemet. Osäkerheten i dataunderlag gör att miljöproblemet troligen är underskattat. Aktiv reglering av dammar ger normalt flödesförändringar och påverkar livsmiljöerna i vattenförekomsterna. Morfologiska förändringar Sju av vattenförekomsterna i avrinningsområdet har miljöproblem avseende morfologiska förändringar (figur 10). Detta grundar sig på påverkan i svämplan och närområde. Närmiljön utgörs till ungefär hälften av artificiella markslag. Närmiljön definieras här som området inom 30 meter från åkanten. Som artificiella markslag räknas hyggen, åker, betesmark och tätort/tomtmark. Både aktivt brukad mark och anlagda ytor i närområdet leder till påverkan på både den naturliga flödesregimen och den naturliga sedimentregimen. Påverkan från markavvattningar eller rätningar och rensningar, som i många fall är en betydande påverkanskälla i Norra Östersjöns vattendistrikt, finns inte med i kartläggningen. Därmed är troligen miljöproblemet en underskattat i området. 24(37)

25 Figur 10. Antalet vattenförekomster som har fysiska förändringar Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Inga genomförda åtgärder avseende fysisk påverkan. Föreslagna åtgärder För att följa miljökvalitetsnormerna krävs åtgärder riktade framförallt mot konnektivitetsförändringar och morfologiska förändringar (tabell 4). I båda fallen krävs vidare utredning och prioriteringar av arbetets genomförande och kostnader. Åtgärder riktade mot bristande konnektivitet Inom Råckstaåns åtgärdsområde finns en rad vandringshinder som behöver åtgärdas. I åtgärdsförslagen är antalet vandringshinder per vattendrag angivna. Dessa kommer att bearbetas vidare till ett förslag per vandringshinder och då även innehålla kostnader. Åtgärder riktade mot hydrologisk påverkan Inga åtgärder med avseende på hydrologiska förändringar. Åtgärder riktade mot morfologisk påverkan Morfologiskpåverkan har inom åtgärdsområdet orsakats av markanvändning inom närområdet eller svämplanets närområde. En åtgärdsutredning föreslås för vidare arbete med miljöproblemet och kostnader för potentiella åtgärder och inga åtgärder är i nuläget föreslagna. En möjlig åtgärd för att åtgärda närområde och svämplan som är påverkade av mänsklig verksamhet skulle vara att anlägga ekologiskt funktionella kantzoner. Med kantzoner, avses strandzonen samt det markområde som direkt påverkar vattendraget. Den ekologiska funktionen i vattendragen påverkas bland annat av beskuggning, nedfall av organiskt material och en filtrering av sediment, närsalter, vatten mm. på mark ovanför högvattensnivå som också ingår i kantzonen. Åtgärden innebär förenklat att man skapar en zon med naturlig mark närmast vattendraget. Kantzonenen anpassas till området och kan vara öppen mark, betesmark, bevuxen med buskar eller skog. Generellt gäller att en varierad strandzon förbättrar livsmiljön i vattenförekomsten. 25(37)

26 Tabell 4. Föreslagna åtgärder samt kostnader inom åtgärdsområdet Miljöproblem Åtgärdskategori Antal åtgärder Åtgärdsstorlek Enhet Kostnad (SEK/år) Konnektivitet Fiskväg eller utrivning av vandringshinder 8 Meter SUMMA (37)

27 3 Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten 3.1 Näringsämnen Tillstånd Samtliga grundvattenförekomster inom avrinningsområdet har god kemisk status. Det finns dock stora kunskapsluckor om tillståndet och mer verifierande och kartläggande undersökning behövs. 3.2 Miljögifter Tillstånd Förekomsten SE är potentiellt påverkad från väg och järnväg. Det finns dock stora kunskapsluckor om tillståndet och mer verifierande och kartläggande undersökning behövs Förbättringsbehov Källor till påverkan Potentiellt förorenade områden. Vägar (olycksrisk) Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Föreslagna åtgärder Vägåtgärder. 3.3 Klorid Tillstånd Förekomsten SE är potentiellt påverakad av saltad väg Förbättringsbehov Källor till påverkan Saltad väg Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Föreslagna åtgärder Minskad användning av vägsalt. 27(37)

28 3.4 Förändrade grundvattennivåer Tillstånd Den kvantitativa status är överlag god i regionen som helhet men det råder stor kunskapsbrist, till exempel om påverkan på grundvattenberoende ekosystem och förekomst av relikt havsvatten vid stora uttag. 28(37)

29 4 Otillräckligt dricksvattenskydd Yt- och grundvattenförekomster som ger mer än 10 m 3 i uttag per dag i genomsnitt eller som betjänar mer än 50 personer, eller som är avsedda för sådan framtida användning, är dricksvattenförekomster och skyddade områden enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF), med hänvisning till artikel 7 i EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Syftet är att garantera tillgången på dricksvatten av god kvalitet. 4.1 Nulägesbeskrivning Tabell 5. Befintliga vattenskyddsområden i åtgärdsområdet. Siffrorna i tabellen är inte kvalitetsgranskade och kommer att revideras till beslutsversionen med information från kommuner, speciellt antal allmänna vattentäkter inklusive reservvattentäkter. Kommun Antal allmänna vattentäkter Skydd enligt Miljöbalken Eskilstuna 1 1 Gnesta 2 2 Strängnäs 1 1 Skydd enligt vattenlagen Skydd med lokala föreskrifter Saknar skydd De vattenskyddsområden som inrättades före Miljöbalkens ikraftträdande kan vara i behov av revidering och bör därför ses över. 4.2 Åtgärder Se över de vattenskyddsområden som inrättades med stöd av vattenlagen. Inrätta nya vattenskyddsområden i samråd med berörda kommuner vid behov. 29(37)

30 5 Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning 5.1 Natura 2000-områden Marvikarna räknas till naturtypen oligotrofa mineralfattiga sjöar i slättområden och de arter som ingår enligt habitat- och fågeldirektivet är Nissöga, Fiskgjuse, Storlom och Spillkråka. 5.2 Skyddade arter enligt habitatdirektivet Arten Nissöga har okänd bevarandestatus, och fler inventeringar krävs för att se om åtgärder krävs. 5.3 Nitratkänsliga områden Hela Råckstaåns åtgärdsområde räknas som känsligt område. De viktigaste åtgärderna som tillkommer jämfört med områden som inte omfattas är att: det ställs krav på 6 månaders lagringskapacitet för stallgödsel för jordbruksföretagare med mellan 3 och 10 djurenheter, gödselmedel får inte spridas närmare än 2 meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö och vid lutning större än 10 procent är det också förbjudet att sprida gödselmedel på jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö, gödselmedel får inte spridas på frusen eller snötäckt mark, mellan 1 november till 28 februari får ingen gödsel spridas, från 1 augusti till 31 oktober får stallgödsel bara spridas i växande gröda eller inför höstsådd, 30(37)

31 6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig Den totala kostnaden för att nå god ekologisk status i Råckstaåns avrinningsområde uppgår till 7,5 miljoner kronor (tabell 6). Den övervägande delen av de totala kostnaderna, 7 miljoner kronor handlar om att minska övergödningen i avrinningsområdet. Resterande del av kostnaderna är kopplade till fysisk påverkan och otillräckligt dricksvattenskydd. Tabell 6. Sammanfattning av effekter, kostnader och kostnadseffektivitet Åtgärder för miljöproblem Omfattning (antal vfk) Kostnad (kr/år) a Övergödning Fysisk påverkan Miljögifter 1 - Otillräckligt dricksvattenskydd Försurning 0 0 Miljöproblem i grundvatten 1 - Övrigt Summa a Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4 procent. I tabell 7 visas sambandet mellan de fysiska åtgärderna och de åtgärder som är riktade mot myndigheter och kommuner och som beskrivs i Åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt i kapitlet Åtgärder som ska vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt. Som framgår av tabellen så är de flesta fysiska åtgärderna sammanlänkade med åtgärder riktade till både centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Alla dessa behöver således agera för att den fysiska åtgärden ska genomföras i den omfattning som behövs för att följa miljökvalitetsnormerna. Om Jordbruksverket t.ex. inför en föreskrift för genomförandet av strukturkalkning, åtgärd SJV 3a, så behöver kommunerna genomföra tillsyn, åtgärd KOM 2, för att se till att lagstiftningen följs. Dessutom behöver Jordbruksverket utveckla sin tillsynsvägledning till länsstyrelserna, åtgärd SJV 6 och länsstyrelserna behöver ge kommunerna tillsynsvägledning, åtgärd LST 1.7. I de fall åtgärderna ska leda till att miljökvalitetsnormerna ska följas 2021 ska dessa vara vidtagna senast 22 december Det innebär att om en fysisk åtgärd ska vara på plats före 2019 så behöver det nationella styrmedlet tas fram innan tillsynsvägledning och tillsyn kan genomföras. I de flest fall behöver de nationella styrmedlen därför komma på plats redan under 2016 och tillsynsvägledningen genomföras senast 2017 för att de fysiska åtgärderna ska kunna anläggas i tillräcklig omfattning för att följa miljökvalitetsnormen (37)

32 Tabell 7. Föreslagna fysiska åtgärder, vilka miljöproblem de har effekt på, vilken åtgärd (nr) i åtgärdsprogramet som ska leda till att styrmedel för åtgärderna genomförs, vilket styrmedel som ska leda till de fysiska åtgärderna samt vilka myndigheter som är ansvariga Fysisk åtgärd Åtgärd Styrmedel Ansvarig Genomförd senast Övergödning Strukturkalkning SJV 3a Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 Anpassade skyddszoner KOM 2 Tillsyn Eskilstuna, Flen, 2018 Strängnäs och Gnesta kommun LST 4 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 7 Tillsyn Södermanlands län 2018 SJV 4 Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 SJV 5a Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 SJV 3c Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 KOM 2 Tillsyn Eskilstuna, Flen, 2018 Strängnäs och Gnesta kommun LST 4 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 7 Tillsyn Södermanlands län 2018 SJV 4 Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 SJV 5a Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 Fosfordammar SJV 3j Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 SJV 1 Information Jordbruksverket 2017 KOM 2 Tillsyn Eskilstuna, Flen, 2018 Strängnäs och Gnesta kommun LST 4 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 5a Information Södermanlands län 2016 LST 8d Plan 2016 Anpassad stallgödsling SJV 3f-i Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 KOM 2 Tillsyn Eskilstuna, Flen, 2018 Strängnäs och Gnesta kommun LST 4 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 7 Tillsyn Södermanlands län 2018 SJV 4 Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 SJV 5a Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 Kalkfilterdiken SJV 3b Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 SJV 1 Information Jordbruksverket 2017 KOM 2 Tillsyn Eskilstuna, Flen, 2018 Strängnäs och Gnesta kommun LST 4 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 5a Information Södermanlands län (37)

33 Fysisk åtgärd Åtgärd Styrmedel Ansvarig Genomförd senast LST 8d Plan 2016 Våtmarker SJV 3j Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 Enskilda avlopp till godkänd standard Enskilda avlopp till Hög skyddsnivå SJV 1 Information Jordbruksverket 2017 LST 4 Tillsynsvägledning 2017 Länsstyrelsen i LST 5a Information 2016 Södermanlands län LST 8d Plan 2016 HaV 1 Utvecklas av HaV Havs- och 2016 Vattenmyndigheten KOM 1 Tillsyn och prövning Eskilstuna, Flen, 2018 KOM 8 Plan Strängnäs och Gnesta kommun 2018 LST 2 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 8 Plan Södermanlands län 2016 HaV 1 Utvecklas av HaV Havs- och 2016 Vattenmyndigheten KOM 3 Tillsyn Eskilstuna, Flen, 2018 KOM 1 Tillsyn och prövning Strängnäs och Gnesta kommun 2018 LST 2 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 8 Plan Södermanlands län 2016 KOM 8 Plan Eskilstuna, Flen, 2018 Strängnäs och Gnesta kommun Skyddszoner SJV 3d Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 Försurning Kalkning av sjöar och vattendrag Minskad deposition av försurande ämnen från internationella källor som sjöfart och koleldning Minskad deposition av försurande ämnen från svenska källor Minskad försurning från skogsbruket Miljögifter SJV 1 Information Jordbruksverket 2017 LST 4 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 5a Information Södermanlands län 2016 LST 8d Plan 2016 HAV 3 Statligt bidrag Havs- och Vattenmyndigheten NV 5 Naturvårdsverket 2016 NV 6 Tillsynsvägledning Naturvårdsverket 2018 LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i Södermanlands län 2018 SKS 7 Utvecklas av SKS Skogsstyrelsen (37)

34 Fysisk åtgärd Åtgärd Styrmedel Ansvarig Genomförd senast Utsläppsreduktion av miljögifter Fysisk påverkan Fiskväg/utrivning av vandringshinder Minimitappning/vatten i fiskväg vid vattenkraftverk; Miljöanpassade flöden Omläggning/byte av vägtrumma Ekologiskt funktionella kantzoner Restaurering av rensade eller rätade vattendrag SJV 1 Tillsynsvägledning Jordbuksverket 2017 NV 3 Tillsynsvägledning Naturvårdsverket 2017 SKS 6 Plan Skogsstyrelsen 2016 STEM 1 Vägledning Energimyndigheten 2016 och Havs- och vattenmyndigheten HaV 4 Vägledning Havs- och 2016 vattenmyndigheten KK Vägledning Kammarkollegiet 2016 LST 1 Tillsyn och prövning 2018 LST 3 Tillsyn och prövning 2018 LST 7 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i 2018 LST 8 Tillsyn Södermanlands län 2016 LSt 9 Tillsyn 2016 LST 13 Utveckling 2016 RAÄ/HaV Vägledning Riksantikvarieämbetet; Havs- och vattenmyndigheten 2016 STEM 1 Vägledning Energimyndigheten 2016 och Havs- och vattenmyndigheten HaV 4 Vägledning Havs- och 2016 vattenmyndigheten LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen 2018 LST 3 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen 2018 LST 7 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen 2018 LST 8 Tillsyn Länsstyrelsen 2016 LSt 9 Tillsyn Länsstyrelsen 2016 LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen 2018 LST 7 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen 2018 LST 8 Tillsyn Länsstyrelsen 2016 TRV 1 Administrativ Trafikverket 2018 TRV 2 Vägledning Trafikverket 2016 KOM 9 Administrativ 2018 HaV 6 Administrativ 2016 Hav 4 Vägledning Havs- och 2016 vattenmyndigheten KK Vägledning Kammarkollegiet 2016 LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen 2018 LST 8 Tillsyn Länsstyrelsen 2016 SJV 2 Vägledning Jordbruksverket (37)

35 Fysisk åtgärd Åtgärd Styrmedel Ansvarig Genomförd senast NV 7 Vägledning Naturvårdsverket 2016 SKS 6 Vägledning Skogsstyrelsen 2016 Utläggning av sten, LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen 2018 block och lekgrus HaV 5 Administrativ Havs- och 2016 vattenmyndigheten Flottledsåterställning LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen 2018 Övergripande åtgärder mot fysisk påverkan Dricksvattenskydd LST 8 Tillsyn Länsstyrelsen 2016 LST 13 Utveckling Länsstyrelsen 2016 RAÄ/HaV Vägledning 2016 HaV 5 Administrativ Havs- och vattenmyndigheten 2016 Hav 4 Vägledning Havs- och 2016 vattenmyndigheten KK Vägledning Kammarkollegiet 2016 LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen 2018 LST 7 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen 2018 LST 8 Tillsyn Länsstyrelsen 2016 LST 13 Utveckling Länsstyrelsen 2016 RAÄ/HaV Vägledning Riksantikvarieämbetet; 2016 Havs- och vattenmyndigheten SKS 1 Administrativ Skogsstyrelsen 2016 SKS 2 Utveckling Skogsstyrelsen 2016 SKS 3 Utveckling Skogsstyrelsen 2016 SKS 4 Utveckling/Rådgivning Skogsstyrelsen 2016 Skydd mot BV 1 Vägledning, annat Boverket 2016 saltpåverkan i grundvatten TRV 3 Genomföra åtgärder Trafikverket 2018 LST 11 Tillsyn Länsstyrelsen i 2018 Södermanlands län KOM 7 Initiativ Eskilstuna, Flen, 2018 Strängnäs, Gnesta Vattenskyddsområde LMV 1 Utvecklas av LMV Livsmedelsverket 2016 GL 2 Tillsyn Generalläkaren 2018 HAV 7 Tillsynsvägledning Havs- och vattenmyndigheten LST 12 Tillsyn, initiativ Länsstyrelsen i Södermanlands län KOM 6ac Tillsyn, initiativ Eskilstuna, Flen, Strängnäs, Gnesta Vattenförsörjningsplan LST 11 Tillsyn Länsstyrelsen i Södermanlands län (37)

36 Fysisk åtgärd Åtgärd Styrmedel Ansvarig Genomförd senast BV 1c Vägledning Boverket 2016 LST 12 Initiativ Länsstyrelsen i Södermanlands län 2018 Riskförebyggande TRV 4 Genomföra åtgärder Trafikverket 2018 LST 11 Tillsyn Länsstyrelsen i Södermanlands län KOM 1 Tillsyn, egenkontroll Eskilstuna, Flen, Strängnäs, Gnesta (37)

37 37(37)