Åtgärdsprogram för Sävaåns och Hågaåns åtgärdsområden samt Ekolns, Gorrans, Lårstavikens, Skofjärdens och Stora Ullfjärdens närområden

Transkript

1 Åtgärdsprogram för Sävaåns och Hågaåns åtgärdsområden samt Ekolns, Gorrans, Lårstavikens, Skofjärdens och Stora Ullfjärdens närområden -samrådsmaterial Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 1(40)

2 Utgiven av: Ansvarigt distrikt: Foto: Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 2(40)

3 Förord Denna bilaga är en del av åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt och omfattar ett av distriktets 84 åtgärdsområden. Innehållet baserar sig dels på utdrag ur VISS, dels på länsstyrelsernas detaljerade åtgärdsområdesunderlag och analyser genomförda av vattenmyndigheterna. Syftet är att tydliggöra vilka åtgärder som myndigheter och kommuner behöver vidta för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska följas i Ekoln, Gorran, Lårstaviken, Skofjärden, Stora Ullfjärden och dess närområden samt vilka fysiska åtgärder som behöver genomföras. Osäkerheten i de fysiska åtgärdernas uppskattade effekter och kostnader kan vara betydande på den lokala skalan eftersom de analyser som de stödjer sig på ibland utgår ifrån information från en grövre geografisk skala. Om det finns information som stödjer andra, mer kostnadseffektiva åtgärder, kan dessa ersätta de fysiska åtgärder som föreslås här. Enligt miljöbalken (5 kap. 6 om Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning) ska ett åtgärdsprogram innehålla: uppgifter om de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna, när åtgärderna behöver vara genomförda, uppgifter om hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och mellan olika åtgärder, samt uppgifter om den förbättring som var och en av åtgärdena bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs. Myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs och ska inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt detta åtgärdsprogram. 3(40)

4 Sammanfattning Ekoln, Gorran, Lårstaviken, Skofjärden och Stora Ullfjärden utgör den nordligaste delen av Mälaren. Ett stort antal diken och mindre vattendrag mynnar i dessa Mälarbassänger. Hågaån är, näst efter med Fyrisån, det största tillflödet till Ekoln och Sävaån är det största tillflödet till Lårstaviken näst efter Örsundaån. Gorran tar dels emot vatten från Stora och Lilla Ullfjärden, dels från det omkringliggande jordbrukslandskapet. Ekoln, Gorran, Lårstaviken, Skofjärden och Stora Ullfjärden har samtliga måttlig status. Det dominerande miljöproblemet är övergödning. Hågaån har övergripande måttlig ekologisk status. Den är påverkad av övergödning och kraftigt påverkad av fysiska ingrepp, vilket bland annat ger utslag på kvalitetsfaktorn fisk som har måttlig status. Flera vandringshinder gör att ån har dålig status med avseende på konnektivitet. Större delen av Sävaån har inte god ekologisk status. Den måttliga eller sämre statusen orsakas framför allt av övergödning, av begränsade vandringsmöjligheter för vattenlevande organismer samt av biotopförstöring. Den vattenförekomst som ligger längst uppströms i Sävaån har god ekologisk status. Bredsjön har otillfredsställande status och resterande delar av ån nedströms Bredsjön har måttlig ekologisk status. Stora och Lilla Ullfjärden är Natura 2000-områden. Bevarandemålet för fjärdarna överensstämmer helt med miljökvalitetsnormen god ekologisk status. De har små avrinningsområden och liten påverkan från omgivande verksamheter. För att nå god ekologisk status med avseende på övergödning krävs framför allt strukturkalkning, anläggande av skyddszoner och minskat fosforläckage vid spridning av stallgödsel. Att åtgärda enskilda avlopp till normal skyddsnivå är även det prioriterat. När det gäller fysisk påverkan i Hågaån och Sävaåns avrinningsområden krävs åtgärder i form av anläggande av ekologiskt funktionella kantzoner längs vattendragen och biotopvård av rensade och rätade vattendrag. För miljöproblemet konnektivitet föreslås anläggande av fiskvägar eller utrivning av dammar som utgör vandringshinder för fisk. Samtliga grundvattenförekomster har god kemisk och kvantitativ status. Fyra förekomster riskerar dock att inte uppnå god kemisk status De parametrar som ligger till grund för riskbedömningen i dessa förekomster utgörs av sulfat, konduktivitet, klorid och nitrat. För att följa miljökvalitetsnormerna behöver senast 2018 framför allt: För miljöproblemet övergödning: 6400 hektar åkermark strukturkalkas, 17 hektar anpassade skyddszoner anläggas och 8 hektar fosfordammar för att minska utsläpp av fosfor från jordbruk. Kommunerna i Uppsala, Enköping, Håbo, Knivsta, Sigtuna och Upplands-Bro behöver bedriva nödvändig tillsyn och Länsstyrelserna i Uppsala och Stockholms län bedriva tillsynsvägledning samt rådgivning till jordbruksföretag så att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning. Jordbruksverket behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning, och Kommunerna i Uppsala, Enköping, Håbo, Knivsta, Sigtuna och Upplands-Bro behöver bedriva nödvändig tillsyn och prövning så att 1200 enskilda avlopp uppnår minst normal skyddsnivå. Havs- och vattenmyndigheten behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärder för enskilda avlopp genomförs i tillräcklig omfattning, och 4(40)

5 För miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan: Länsstyrelserna i Uppsala och Stockholms län behöver bedriva nödvändig tillsyn och prövning så att rensade eller rätade vattendrag restaureras. Havs- och Vattenmyndigheten behöver ta fram styrmedel för att ekologiskt funktionella kantzoner anläggs i skogs och jordbruksmark. Naturvårdsverket behöver utveckla en nationell strategi för hantering av markavvattningar och Länsstyrelserna i Uppsala och Stockholms län behöver bedriva nödvändig tillsyn och prövning av vandringshinder. Otillräcklig dricksvattenskydd: Kommunerna i Uppsala, Enköping, Håbo, Knivsta, Sigtuna och Upplands-Bro behöver revidera befintliga vattenskyddsområden som är fastställda enligt gamla vattenlagen så att de har ett fullgott skydd enligt gällande lagstiftning Länsstyrelserna i Uppsala och Stockholms län inom sin tillsynsvägledning till kommunerna ge råd och stöd i arbetet med att inrätta och tillsyna vattenskyddsområden. 5(40)

6 Åtgärdsprogram för Sävaåns och Hågaåns åtgärdsområden samt Ekolns, Gorrans, Lårstavikens, Skofjärdens och Stora Ullfjärdens närområden -samrådsmaterial... 1 Förord... 3 Sammanfattning Beskrivning av åtgärdsområdet Status och miljöproblem Miljökvalitetsnormer Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten Övergödning Försurning Miljögifter Främmande arter Förändrade habitat genom fysiska förändringar Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten Näringsämnen Miljögifter Klorid Förändrade grundvattennivåer Övriga miljöproblem Otillräckligt dricksvattenskydd Nulägesbeskrivning Åtgärder Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Natura 2000-områden Nitratkänsliga områden Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig (40)

7 1 Beskrivning av åtgärdsområdet Åtgärdsområdet är ett större sammanfattningsområde för Hågaåns och Sävaåns åtgärdsområden samt Ekoln, Gorran, Lårstaviken, Skofjärden och Stora Ullfjärdens närområden. Området är beläget i norra delen av Mälaren inom Norra Östersjöns vattendistrikt (figur 1). Håbo, Knivsta, Sigtuna, Enköpings, Uppsala och Upplands-Bro kommuner berörs av ett eller flera av närområdena eller åtgärdsområdena. Det finns 26 vattenförekomster i området varav 12 grundvattenförekomster, fem vattendrag och sju sjöar eller delar av Mälaren (figur 2). Hågaån rinner upp i skogsområdena nordväst om Vänge. Den rinner sedan genom jordbruksmark, passerar utkanten av Uppsala och mynnar i Ekoln. I Hågaåns nedersta del i Hågadalen och Nåsten finns en hel del hästhagar och stall med cirka 250 hästar. Detta ökar sannolikt näringsläckaget till Hågaån. Ån är kraftigt påverkad av fysiska ingrepp. Sävaån har sin källa i trakten av Järlåsa. Ån rinner huvudsakligen genom jordbrukslandskap och den har flera vandringshinder. Ekoln, Gorran, Lårstaviken, Skofjärden och Stora Ullfjärden utgör den nordligaste delen av Mälaren. Ett stort antal smådiken och mindre vattendrag mynnar i dessa Mälarbassänger. I Stora Ullfjärdens närområde ingår även vattenförekomsten Lilla Ullfjärden. Hågaån är, tillsammans med Fyrisån, det största tillflödet till Ekoln. På samma sätt är Sävaån, efter Örsundaån, det största tillflödet till Lårstaviken. Stora Ullfjärden mynnar i Gorran. Uppsalaåsen sträcker sig genom åtgärdsområdet från norr till söder. Samtliga tolv grundvattenförekomster finns i sand och -grusavlagringar efter senaste istiden. I norra delen av Sävaåns avrinningsområde finns det en relativt liten rullstensås, Järlaåsen. Där återfinns fyra grundvattenförekomster. 7(40)

8 Figur 1. Översikt av området, dess plats i distriktet, kommuner, tätorter och markanvändning 8(40)

9 Figur 2. Ytvattenförekomsternas ID-beteckningar (EUCD). 9(40)

10 1.1 Status och miljöproblem Ytvatten Ekologisk status och miljöproblem Av de totalt 12 ytvattenförekomsterna är sju stycken sjöar och fem är vattendragssträckor. Endast en vattenförekomst uppnår god ekologisk status, övriga har måttlig eller sämre status, figur 3. Den måttliga eller sämre statusen orsakas framför allt av övergödning, begränsade vandringsmöjligheter för vattenlevande organismer och biotopförstöring. Markanvändning, markavvattningar, punktutsläpp och vandringshinder utgör allvarliga miljöproblem i samtliga vattendragsförekomster. Hågaån utgör en sammanhängande vattenförekomst som har måttlig ekologisk status. De största miljöproblemen är övergödning och fysisk påverkan i form av kontinuitetsförändringar och morfologiska förändringar. Sävaån består av fem vattenförekomster, fyra vattendragssträckor och en sjö. En vattenförekomst har god ekologisk status, den som ligger längst uppströms i Sävaån. Bredsjön har otillfredsställande status och hela Sävaån nedströms Bredsjön har måttlig ekologisk status. Övergödning och hydromorfologisk påverkan, bland annat flera vandringshinder, är de huvudsakliga miljöproblemen i Sävaån. Mälarförekomsterna har samtliga måttlig ekologisk status förutom Lilla Ullfjärden inom Stora Ullfjärdens närområde som har otillfredsställande status. Den måttliga statusen orsakas av övergödning i samtliga Mälarbassänger inom åtgärdsområdet. 10(40)

11 Figur 3. Ytvattenförekomster och deras ekologiska status. Kemisk status och miljöproblem Samtliga ytvattenförekomster inom åtgärdsområdet har klassificerats att inte uppnå god kemisk status på grund av kvicksilver. Detta är en expertbedömning baserad på en nationell utförd analys. Kemis status bestäms av om en uppmätt halt av ett prioriterat ämne överskrider sitt gränsvärde. I avsaknad av mätdata sätts ett ämnes status till god. Detta medför att väldigt många vattenförekomster får god status utan några haltmätningar som styrker detta. Exklusive kvicksilver uppnår alla vattenförekomster god kemisk status. 11(40)

12 1.1.2 Grundvatten Kemisk status Samtliga 12 grundvattenförekomster inom åtgärdsområdet har god kemisk status (figur 3). Fyra riskerar dock att inte uppnå god status 2021 (figur 4). Förekomsterna Vänge och Södra Vänge i Hågaåns avrinningsområde löper risk att inte uppnå god status 2021 med avseende på sulfat och konduktivitet, I förekomsten Vänge kan även klorid ge risk att god status inte uppnås Uppmätta värden överskrider halten som utgör utgångspunkt för att vända trend. Grundvattenförekomsten Järlaåsen-Norrbo riskerar att inte uppnå god status med avseende på sulfat och konduktivitet. För denna förekomst finns dock få mätvärden, varför bedömningen är osäker. Grundvattenförekomsten Granby är belägen i Skofjärden i Mälaren. Den löper risk att inte uppnå god status 2021 med avseende på klorid, konduktivitet och natrium, vilka uppvisar ökande trender. Nitrathalterna överskrider dessutom halten som utgör utgångspunkt för att vända trend. Grundvattenförekomsten Uppsalaåsen-Uppsala, vilken tangerar Ekolns närområde men som huvudsakligen ligger inom Fyrisåns åtgärdsområde, har otillfredsställande kemisk status. Denna grundvattenförekomst beskrivs i Åtgärdsprogram för Fyrisåns åtgärdsområde. Kvantitativ status Samtliga tolv grundvattenförekomster i detta åtgärdsområde bedöms ha god kvantitativ status och ingen risk föreligger att de inte har god status även Kända undersökningar av grundvattennivåerna saknas för samtliga grundvattenmagasin men det finns i dagsläget inga indikationer på kvantitetsproblem i åtgärdsområdet. 12(40)

13 Figur 4. Grundvattenförekomster som riskerar att inte uppnå god kemisk status Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Dricksvatten Enligt vattendirektivets artikel 7 ska vattenförekomster som används för uttag, eller reserverats för framtida uttag, av mer än tio kubikmeter per dag i snitt eller som förser fler än 50 personer med dricksvatten skyddas för att garantera tillgången på vatten av god kvalitet. Inom åtgärdsområdet finns sex områden som omfattas av dricksvattenskyddet. Avloppskänsligt vatten fosfor EU:s medlemsstater ska enligt rådets direktiv 91/271/EEG om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (det så kallade avloppsdirektivet) ange områden som är känsliga för utsläpp av 13(40)

14 avloppsvatten. Hela Sverige bedöms vara avloppskänsligt med avseende på fosfor och alla tätbebyggelser behöver rena sitt avloppsvatten från fosfor. Enligt direktivets artikel 2.4 framgår att en tätort är ett område där befolkningen är så koncentrerad att spillvatten från tätbebyggelse kan insamlas och ledas till ett avloppsreningsverk eller ett slutligt avloppsställe. Begreppet motsvaras av uttrycket större sammanhang i paragraf 6 i lagen om allmänna vattentjänster. Nitratkänsligt område Hela Mälarens avrinningsområde är utpekat som nitratkänsligt område. Generellt är det fosformängden, 22 kilogram totalfosfor per hektar och år, som reglerar gödselmängden som får spridas. Inom de utpekade områdena får inte mer kväve spridas än vad grödan behöver för att utnyttja växtplatsen. Vidare begränsas både tiden och sättet för spridning av gödsel inom de utpekade områdena. Natura 2000 Natura 2000 är ett nätverk inom EU som ska skydda och bevara den biologiska mångfalden. Värdefulla naturtyper och arter ska upprätthållas i så kallad gynnsam bevarandestatus. Ett område kan antingen vara utpekat enligt habitatdirektivet eller enlig fågeldirektivet. Stora och Lilla Ullfjärden omfattas av Natura De är två sammanbundna vikar i Mälaren som är relativt näringsfattiga jämfört med resten av sjön. Floran är typisk för mesotrofa vatten och i Stora Ullfjärden finns tre populationer av småsvalting, vilken är rödlistad som starkt hotad (EN). I Lilla Ullfjärden finns också flera kräftdjur och alger som betraktas som glacialrelikter. Badvattendirektivet Badvattendirektivet innebär att badplatser med fler än 200 badande i snitt per dag under sommarsäsongen ska registreras årligen. Dessutom ska vattenkvaliteten övervakas enligt Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om badvatten (NFS 2008:8). För varje badplats ska det finnas en kontrollplan för kvalitetskontroll, en badvattenprofil med beskrivning av badplatsen, föroreningskällor, risken för blomning av cyanobakterier, risk för utbredning av makroalger/alger och placering av kontrollpunkter. I åtgärdsområdenas avrinningsområden omfattas fem bad av badvattendirektivet. 1.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är juridiskt bindande kvalitetskrav. Enligt förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön är det grundläggande målet för alla vattenförekomster att de ska uppnå god ekologisk och kemisk status till För alla vatten gäller dessutom ickeförsämringskravet vilket innebär att tillståndet i vattenförekomsten inte får försämras. Ickeförsämringskravet gäller per kvalitetsfaktor. Miljökvalitetsnormen formuleras på olika sätt beroende på vilken typ av vattenförekomst de berör. För ytvatten finns miljökvalitetsnormer för kemisk och ekologisk status, medan det för grundvatten finns miljökvalitetsnormer för kemisk och kvantitativ status. Begreppet miljökvalitetsnorm anger den högsta tillåtna halt av ett ämne eller högsta nivå av en störning, som får förekomma. I vattenförvaltningen används uttrycket på detta sätt för kemisk status och de prioriterade ämnen som ligger till grund för den kemiska statusen. När det gäller ekologisk status används begreppet också för den miljökvalitet (god eller hög status) som ska uppnås i vattenförekomsterna. Observera att det i skrivande stund fortfarande pågår kvalitetssäkring av statistiken över MKN. För uppdaterad information om vilka miljökvalitetsnormer som har föreslagits för respektive vattenförekomst hänvisas till VISS samt den tabell med MKN för samtliga vattenförekomster i vattendistriktet, som finns tillgänglig på Vattenmyndighetens webbplats 14(40)

15 1.2.1 Ytvatten En av vattenförekomsterna i Sävaåns åtgärdsområde har miljökvalitetsnormen god ekologisk status 2015 på grund av att den redan idag har god ekologisk status. Övriga vattenförekomster har tidsundantag till 2021, alltså miljökvalitetsnormen god ekologisk status Skälen till detta är orimliga kostnader, bristande lagstiftning och bristande offentlig finansiering samt tekniskt omöjligt att uppnå god status tidigare. Samtliga vattenförekomster inom åtgärdsområdet har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015 med undantag för kvicksilver och kvicksilverföreningar. Typen av undantag är mindre strängt krav utan specificering av gränsvärde med skälet att det bedöms vara tekniskt omöjligt att åtgärda det övergripande problemet med för höga kvicksilverhalter. Identifierade punktutsläpp av kvicksilver som bidrar till sänkt kemisk status ska dock åtgärdas så fort det går. Tabell 1. Miljökvalitetsnormer a för ekologisk status för de vattenförekomster som inte uppnår god eller hög status 2015 inom åtgärdsområdet Namn Vatten ID Miljökvalitets- Orsak Lilla Ullfjärden Mälaren-Stora Ullfjärden Mälaren- Skofjärden Mälaren- Gorran Mälaren- Lårstaviken Mälaren-Ekoln Sävaån Hågaån Bredsjön Bredsjöbäcken Sävaån SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE norm God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 Övergödning (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) a Kvalitetssäkring av miljökvalitetsnormerna pågår och tabellen kan komma att bytas ut under november 2014 när normerna uppdaterats. 15(40)

16 1.2.2 Grundvatten Miljökvalitetsnormen för grundvattenförekomster som uppnår god kvantitativ och kemisk status är satt till god kvantitativ och kemisk grundvattenstatus För grundvattenförekomster med otillfredsställande kemisk status är normen satt till god kemisk grundvattenstatus 2015, med tidsundantag för den parameter som orsakar statusförsämringen. Samtliga 12 grundvattenförekomster i åtgärdsområdet har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015 och god kvantitativ status Kompletterande krav för skyddade områden Stora och Lilla Ullfjärden är utpekade som Natura 2000-områden. Bevarandemålen för dessa överensstämmer helt med miljökvalitetsnormen god ekologisk status. 16(40)

17 2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten 2.1 Övergödning Tillstånd Övergödning är ett miljöproblem i alla utom två vattenförekomster i området (figur 5). Totalt tillförs cirka 14 ton fosfor per år till vattnen i området. Jordbruket står för den övervägande delen av tillförseln av näringsämnen både när det gäller Mälarbassängerna och tillflödena från land. Även enskilda avlopp bidrar till övergödningen. I Hågaån har även hästhållningen i åns nedersta del betydelse. Många rasthagar är små med kraftigt söndertrampad mark, vilket orsakar ökat näringsläckage till Hågaån. 17(40)

18 Figur 5. Vattenförekomster som har miljöproblemet övergödning Förbättringsbehov Förbättringsbehovet i ett större avrinningsområde är svårt att ange generellt. I delområden med hög näringsbelastning behöver åtgärder genomföras men även för vattendragssträckor med liten belastning kan åtgärder behöva ske för att bidra till att fosforhalterna ska minska i avrinningsområdets mynning. Det kan också vara nödvändigt att minska belastningen mer än vad förbättringsbehovet kräver i ett område, för att uppnå målet i ett annat nedströms liggande område. Förbättringsbehovet för fosfor i Sävaån är 600 kilo per år och för Hågaån är motsvarande siffra 180 kilo per år. Ekoln, som tar emot både dagvatten, avloppsvatten och avrinning från jordbruksmark har ett förbättringsbehov på hela 26 procent eller kilo fosfor per år (figur 6). 18(40)

19 Fyrisån, som står för en stor del av fosfortillförseln till Ekoln, har ett åtgärdsbehov på 4500 kilo fosfor per år. När uppströms liggande åtgärdsområden är åtgärdade till god status återstår ett åtgärdsbehov på cirka 4000 kilo i Ekolns närområde som måste åtgärdas för att nå god status i Ekoln. Ekoln påverkar också de nedströms liggande bassängerna Gorran och Skofjärden. Stora och Lilla Ullfjärden påverkas sannolikt av Gorran, vars näringsrika vatten rinner in i fjärdarna när Mälarens vattennivå är hög. Lårstavikens förbättringsbehov täcks av åtgärder i Örsundaån. Åtgärdspotentialen i Lårstavikens närområde är dock stor och billiga åtgärder bör därför genomföras för att minska belastning på Ekoln. Figur 6. Status med avseende på näringsämnen samt hur mycket fosfortillförseln till vatten behöver minska för att nå god status. 19(40)

20 2.1.3 Källor till påverkan Jordbruket är den tydligt dominerande källan till fosfor inom området (figur 7). Jordbruk, enskilda avlopp, dagvatten och enskilda verksamhetsutövare bidrar till att Hågaån, Sävaån och samtliga Mälarbassänger inom området inte uppnår god ekologisk status. Enskilda avlopp Dagvatten Jordbruk Skog Avloppsreningsverk Övrigt Figur 7. Källfördelning för tillflöden av fosfor för området Åtgärder Föreslagna åtgärder I tabell 2 redovisas de åtgärder som är möjliga att genomföra för att nå god ekologisk status. I tabellen framgår även åtgärdspotential samt kostnad och kostnadseffektivitet för åtgärderna. Det är svårt att hitta tillräckligt med åtgärder i Ekolns närområde för att nå god status i Ekoln. Däremot går det att nå större förbättring än vad som krävs i Lårstavikens, Hågaåns och Sävaåns delområden för att även minska belastningen på Ekoln. Förbättringsbehovet uppnås i stort sett med de åtgärder som föreslås i tabell 2. Det är möjligt att strukturkalkning har en större effekt än den som använts i åtgärdsanalysen beräkningarna (ca 30 %) och att förbättringsbehovet därmed kan uppnås. Åtgärderna omfattar enskilda avlopp samt ett antal åtgärder på jordbruksmark. De åtgärder som beräknats kunna leda till de största fosforminskningarna inom jordbruket är strukturkalkning, fosfordammar och anpassade skyddszoner Eftersom de dessutom är de mest kostnadseffektiva åtgärderna bör de genomföras i stor omfattning om de totala kostnaderna ska minimeras. En förutsättning för att Ekoln ska nå god status är också att de åtgärder som föreslås för Fyrisån och Örsundaån genomförs. I Stora Ullfjärdens åtgärdsområde finns små möjligheter till åtgärder. Vattenkvaliteten i Stora och Lilla Ullfjärden påverkas sannolikt i stor utsträckning av Gorran, vars vatten flödar in i fjärdarna då vattenståndet är högt i Mälaren. En åtgärd för Ullfjärdarna skulle kunna vara att reglera sundet 20(40)

21 mellan Gorran och Stora Ullfjärden. Denna åtgärd finns inte med i tabellen och saknar kostnadsberäkning. Tabell 2. Åtgärder för att nå God ekologisk status med avseende på näringsämnen rangordnade efter kostnadseffektivitet Åtgärdskategori Åtgärdsstorlek Enhet storlek Effekt (kgp/år) Kostnad (kr/år) Strukturkalkning Hektar Anpassade skyddszoner på åkermark 580 Antal Våtmark - fosfordamm 8,5 Hektar Minskat fosforläckage vid spridning av stallgödsel Öka P-rening i avloppsreningsverk (ospecificerat) Ökad rening av P till 0,1 mg/l vid avloppsreningsverk Antal ,011 Ton Våtmark för näringsretention 87 Hektar Dagvattendamm 0,78 Hektar Kalkfilterdiken 500 Hektar Tvåstegsdiken Meter 5, Åtgärdande av enskilda avlopp (EA) till normal skyddsnivå Antal Skyddszoner, 0-2 meter 5,2 Hektar 0, Skyddszoner, 2-6 meter 10 Hektar 0, Skyddszoner, 6-10 meter 10 Hektar 0, Skyddszoner, meter 13 Hektar 0, SUMMA Kostnadseffektivitet (kr/kgp år) 2.2 Försurning Sammantaget ger den kalkhaltiga moränen och leran länets sjöar, vattendrag och grundvatten ett effektivt och långsiktigt skydd mot försurning. Försurning är därför inte något miljöproblem i området. 2.3 Miljögifter Tillstånd Om kvicksilver undantas så är statusen god i åtgärdsområdets samtliga vattenförekomster. Tributyltenn (TBT) har dock påträffats i halter över gränsvärdet i sediment i Mälaren-Ekoln. Mätvärdet ligger inte till grund för bedömningen av kemisk status på grund av att 21(40)

22 provtagningslokalen inte bedöms representera vattenförekomsten som helhet. Nickel har påträffats i halter över gränsvärdet för vatten i Hågaån. Provtagningsfrekvensen är dock otillräcklig då det enligt bedömningsgrunden krävs upprepade och kontinuerliga provtagningar för att bedömningen ska kunna göras och statusen har därför inte sänkt med avseende på nickel. Samtliga vattenförekomster har sänkt kemisk status med avseende på parametern kvicksilver. Detta beror på att det, i direktiv 2013/39/EU, angivna gränsvärdet för kvicksilver i biota utifrån en nationell analys anses överstigas i samtliga av Sveriges ytvattenförekomster. Detaljerade beskrivningar av statusklassning och miljöövervakning i åtgärdsområdet finns publicerade i VISS. 2.4 Främmande arter Främmande arter är arter som introducerats i våra vatten med människans hjälp. De kan utgöra ett stort hot mot våra inhemska arter om de är konkurrenskraftiga och kallas då invasiva. De kan också sprida sjukdomar som drabbar inhemska arter. I Uppsala län finns flera olika arter som räknas som främmande varav signalkräftan är vanligt förekommande. Den har i stort sett konkurrerat ut den svenska flodkräftan genom spridning av den för flodkräftan dödliga kräftpesten. I Ekoln förekommer vandrarmusslan som lokalt bildar massförekomster på Ekolns steniga bottnar. Ingen främmande art har dock bedömts påverka ekosystemen till den grad att den ekologiska statusen sänkts. För vissa vattenförekomster kan dock ytterligare utredningar krävas för att bedöma påverkan. 2.5 Förändrade habitat genom fysiska förändringar Miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan avser alla typer av fysiska förändringar som är orsakade av människan och som påverkar hydromorfologin och därmed livsmiljöerna i ett vattenområde. Ingrepp i vattenmiljön som sjösänkning, dämning, utdikning och muddring är exempel på den här typen av fysiska förändringar. De fysiska förändringarna indelas förändringar avseende konnektivitet, flöde och morfologi, beroende på vilken typ av fysisk påverkan de medför. I kartläggningen av fysisk påverkan har konnektivitet (vandringshinder) prioriterats, eftersom det finns mer data tillgängligt. Dataunderlag och åtgärder är därför mer genomarbetade för konnektivitet än för flöde och morfologi. Kartläggningen avseende hydrologi och morfologi bygger på modellerad data respektive GIS-analyser och har därför en något lägre tillförlitlighet. Omfattningen av påverkan fångas ofta väl i dessa analyser men graden av påverkan är mer osäker. Morfologiska förändringar i form av markavvattning och intensiv markanvändning i närmiljön finns i både Hågaåns och Sävaåns avrinningsområden (figur 8). Konnektivitetsförändringar i form av vandringshinder finns i Sävaåns avrinningsområde. Flera av vattenförekomsterna i Lårstaviken, Skofjärden, Gorran samt Stora och Lilla Ullfjärden är påverkade av intensiv markanvändning på svämplanet, men ingen av förekomsterna har bedömts ha miljöproblemet fysisk påverkan (figur 8). 22(40)

23 Figur 8. Vattenförekomster där Förändrade habitat genom fysisk påverkan angivits som miljöproblem Tillstånd Konnektivitet Konnektivitet är ett mått på möjligheten för vattenlevande organismer, eller landlevande organismer med del av sin livscykel i vatten, att förflytta sig upp- och nedströms i vattendrag eller längs grunda vattenområden i sjöar. Följden av bristande konnektivitet är att fiskar och andra vattenlevande arter inte längre kan röra sig fritt i vattensystemet. Konnektiviteten bedöms utifrån 23(40)

24 vilka fiskarter med vandringsbehov man hittat i vattenförekomsten i förhållande till vilka arter som kan förväntas leva där. Vattenförekomsten i Hågaåns avrinningsområde har sämre än god status med avseende på konnektivitet. Det finns två vandringshinder, en dammruin vid Kvarnbo och en damm vid Kvarnberg. Ingen av dammarna nyttjas idag av någon verksamhet. De fiskarter som ingick i bedömningen av konnektivitet i Hågaån var id, löja, asp, mört, abborre, gös, gädda, lake, nors, flodnejonöga med flera. I Sävaåns avrinningsområde finns sju vandringshinder enligt de karteringar som gjorts. Majoriteten av dammarna nyttjas inte av någon verksamhet. Två vattenförekomster har sämre än god status med avseende på kvalitetsfaktorn konnektivitet. De fiskarter som ingick i bedömningen är id, löja, asp, mört, abborre, gös, gädda, lake, nors, flodnejonöga med flera. Vissa fiskarter som i övrigt lever i Mälaren bedöms inte vandra så långt. I de övre delarna av Hågaån och Sävaåns vattensystem har därför arter som asp, flodnejonöga, gös och nors inte beaktats då avståndet från Mälaren är för stort. Flera vattenförekomster i Lårstaviken, Skofjärden, Gorran samt Stora och Lilla Ullfjärden är påverkade av intensiv markanvändning på svämplanet. Förekomsterna påverkas även av bristande konnektivitet i tillrinnande vattendrag och status vilket framgår av statusklassificeringen av konnektivitet i sjöar och vattendrag (figur 9). Denna klassificering slår dock inte igenom i bedömningen av miljöproblem. 24(40)

25 Figur 9. Status avseende konnektivitet i sjöar och vattendrag. Hydrologisk regim Statusklassificeringen i åtgärdsområdet visar inga vattenförekomster med sämre än god status avseende hydrologisk regim. Flödesförändringar är således inget problem i området. Parametern specifik flödesenergi har generellt sämre än god status på grund av markavvattningar men detta syns snarare i bedömningen av morfologiskt tillstånd nedan. Morfologiskt tillstånd Morfologiskt tillstånd är en beskrivning av de fysiska förhållanden som råder i en vattenförekomst och hur de avviker i förhållande till ett referenstillstånd med liten eller ingen mänsklig påverkan. Förändrad morfologi innebär att ingrepp skett i vattenförekomsternas i djup, bredd eller läge. 25(40)

26 Morfologin innefattar även markanvändningen i vattenförekomstens omgivning. Till omgivningen räknas närmiljön och svämplanet. Närområdet är markområdet närmast en vattenförekomst, 30 meter från strand- eller vattenlinjen. För närområde anges den mänskliga påverkan som andel aktivt brukad mark och anlagda ytor. Svämplanet är den flacka ytan intill vattendraget eller sjön, vilket bildas genom återkommande översvämningar. För vattenförekomsterna i detta område har de hydromorfologiskaparametrarna vattendragets närområde och svämplanets strukturer och funktion i vattendrag, vattendragsfårans form, och vattendragsfårans kanter bedömts där underlag har funnits tillgängligt. Dessa parametrar har sedan sammansvägts till morfologiskt tillstånd enligt HVMFS 2013:19 (figur 10). Statusklassningen är genomförd utifrån kartor över markavvattningsföretag, flygfoton och den så kallade nationella höjddatabasen. Påverkan från markavvattningar är inte lika stor överallt även om en förekomst omfattas av ett markavvattningsföretag. Vissa förekomster har grävts återkommande med några års mellanrum under en 100-årsperiod medan andra bara enstaka gånger. Analysen ger endast svar på var det har rensats, inte hur pass ofta och i vilken omfattning rensningar skett. Analyserna visar att vattenförekomsten i Hågaåns avrinningsområdet har sämre än god status med avseende på morfologiskt tillstånd. Bedömningen gjordes att den morfologiska påverkan ensamt, eller tillsammans med annan påverkan, sänker den ekologiska statusen. Påverkan utgörs framförallt av markavvattningar och omfattande markanvändning i närområdet. Det sistnämnda beror framförallt på att marken odlas upp hela vägen fram till vattendragen. Hågaåns sträckning mellan Eriksberg och Kvarnbo är relativt opåverkad av grävningar. Här finns även långa sträckor med en kantzon av träd och buskar. För Sävaån visar analyserna att samtliga fyra vattendragsförekomster i avrinningsområdet har sämre än god status med avseende på morfologiskt tillstånd. I tre av dessa förekomster gjordes bedömningen att den morfologiska påverkan ensamt, eller tillsammans med annan påverkan, sänkte den ekologiska statusen. Påverkan utgörs framförall av markavvattningar, vandringshinder och markanvändning i närområdet. 26(40)

27 Figur 10. Status avseende morfologiskt tillstånd i sjöar och vattendrag Förbättringsbehov Förbättringsbehov för vattendrag anges som den totala vattendragslängd som är helt eller delvis stängd för fiskvandring. Förbättringsbehovet för sjöar anges som den yta av en sjö som är helt eller delvis stängd för fiskvandring. Konnektivitet Förbättringsbehovet med avseende på konnektivitet för Hågaån är 25 kilometer. För vattenförekomsterna i Sävaåns avrinningsområde är förbättringsbehovet 27 kilometer. Påverkan från dammar i tillrinnande vattendrag till vattenförekomsterna i Mälaren är inte bedömd. 27(40)

28 Morfologiska förändringar Förbättringsbehovet har angetts till antal hektar som behöver restaureras till följd av bland annat rensningar. I Hågaåns avrinningsområde är totalt är 23 hektar vattendrag i behov av restaureringsåtgärder i form av biotopförbättring. En grov uppskattning är att 100 hektar ekologiskt funktionella kantzoner behöver anläggas. För Sävaåns avrinningsområde behövs biotopförbättringsåtgärder för totalt 25 hektar vattendrag och uppskattningsvis upp till 150 hektar ekologiskt funktionella kantzoner Miljöproblem och källor till påverkan Konnektivitet Vattenförekomsten i Hågaåns avrinningsområde har miljöproblemet konnektivitet. De två vandringshindren i ligger relativt högt upp i vattensystemet. Två vattenförekomster i Sävaåns avrinningsområde har miljöproblemet konnektivitet på grund av sju vandringshinder i form av dammar eller dammruiner (figur 11). Morfologiska förändringar Morfologiska förändringar utgör det största miljöproblemet i Hågaåns och Sävaåns avrinningsområden (figur 11). I Hågaån utgörs påverkan framförallt av markavvattningar och intensiv markanvändning i närmiljön. I Sävaåns avrinningsområde har tre vattendragsförekomster och en sjö miljöproblemet morfologiska förändringar. Påverkan utgörs framförallt av markavvattningar och intensiv markanvändning i närmiljön. Intensiv markanvändning i närområdet är omfattande och orsaken är framförallt att marken odlas upp hela vägen fram till vattendragen och i många fall även ner på flodplanet. Den enda sjöförekomsten, Bredsjön, är påverkad av markanvändning i närmiljön och på svämplanet. Figur 11. Antalet vattenförekomster som har fysiska förändringar i åtgärdsområde. 28(40)

29 2.5.3 Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Det finns planerade åtgärder vid det nedersta vandringshindret i Sävaån för att gynna fiskarten asp. Föreslagna åtgärder För att miljökvalitetsnormerna ska nås behöver åtgärder riktade mot miljöproblemet förändrade habitat genom fysiska påverkan genomföras i majoriteten av förekomsterna. Avseende konnektivitetsförändringar föreslås anläggande av fiskvägar eller utrivning av dammar som utgör vandringshinder för fisk. Avseende morfologiska förändringar behöver framförallt ekologiskt funktionella kantzoner anläggas längs vattendragen samt biotopvård genomföras i rensade och rätade vattendrag (tabell 3). Konnektivitetsförändringar I det flacka Uppsala län är strömsträckor en ovanlig biotop som gjorts ännu ovanligare genom överdämning uppströms dammar och markavvattningar. Ytterligare utredningar krävs för att hitta den lämpligaste åtgärden för respektive damm. Generellt gäller dock att utrivning är den bästa och ofta billigaste lösningen. Några dammar utgör dock lämningar efter gamla tiders bondesamhälle eller bruksmiljöer och kan av kulturhistoriska skäl vara viktiga att bevara. I fall med stora kulturmiljövärden kan därför anläggande av fiskvägar vara ett lämpligare alternativ än utrivning. Det nedersta vandringshindret i Kvarnbo i Hågaån kan ligga på en stenklack som utgör ett naturligt vandringshinder. Därför behöver ytterligare utredningar genomföras för att avgöra om det är relevant att åtgärda vandringshindret. I Sävaåns avrinningsområde behöver sju dammar åtgärdas antingen genom att dammen rivs ut eller genom att en fiskväg anläggs. Fisken asp leker nedströms det nedersta vandringshindret och stora arealer med lekområden finns uppströms de två nedersta vandringshindren. Det är därför av stor vikt att dessa två vandringshinder åtgärdas. Morfologiska förändringar I Hågaån och delar av Sävaåns avrinningsområden är åtgärdsbehovet stort men vilken typ av åtgärd som behövs var behöver utredas ytterligare. Åtgärderna riktas mot att minska påverkan från framför allt markavvattningar och intensiv markanvändning i närmiljön. Behovet sträcker sig från biotopvård och anläggande av skyddande kantzoner av naturligare mark till genomgripande åtgärder som återmenadring. Hågaån är kraftigt påverkad av markavvattningar och flera sjöar har försvunnit. Totalt behöver cirka 20 hektar biotopvård genomföras och dessutom behöver ekologiskt funktionella kantzoner anläggas i Hågaån. Endast en mindre del av Sävaån mellan Årke och Focksta har undgått kraftiga markavvattningar. Totalt behövs uppskattningsvis 25 hektar biotopvård och dessutom behöver ekologiskt funktionella kantzoner anläggas för att nå god ekologisk status i Sävaån. Ingen av Mälarförekomsterna bedöms ha miljöproblemet fysisk påverkan varför inga åtgärdsförslag tagits fram. 29(40)

30 Tabell 3. Föreslagna åtgärder för att nå god ekologisk status samt kostnader Miljöproblem Åtgärdskategori Antal åtgärder Åtgärdsstorlek Enhet Kostnad (kr/år) Konnektivitet Morfologiska förändringar Morfologiska förändringar Fiskväg eller utrivning av vandringshinder Ekologiskt funktionella kantzoner Restaurering av rensade eller rätade vattendrag Meter Hektar Hektar SUMMA (40)

31 3 Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten 3.1 Näringsämnen Tillstånd I Skofjärden finns det en förekomst, Granby, som riskerar att inte uppnå god status 2021 med avseende på nitrat. Förekomsten har ökande trender av klorid, kalium, natrium och nitrat. Fem av 20 nitratanalyser överskrider gränsvärdet för att vända trend (20 mg/l) under perioden varav maxvärdet ligger på 29,8 mg/l. Riktvärdet överskrids inte Förbättringsbehov Inga förbättringsbehov finns framtagna för grundvattenförekomsterna i området Källor till påverkan Påverkanskällor kan vara jordbruksmark och läckage av avlopp och deponier Åtgärder Åtgärder i form av fördjupad kartläggning och åtgärdutredning föreslås för förekomsten Granby. 3.2 Miljögifter Grundvattenförekomsterna i åtgärdsområdet har inga kända problem med miljögifter. 3.3 Klorid Tillstånd Alla grundvattenförekomsterna har god kemisk status med avseende på klorid. I förekomsten Vänge överskrids halten som utgör utgångspunkt för att vända trend för klorid i 14 av 95 prov tagna (medelvärdet 85,6 mg/l, maxvärde 260 mg/l). Riktvärdet överskrids inte Förbättringsbehov Inga beräkningar av förbättringsbehov med avseende på klorid har genomförts för åtgärdsområdet Källor till påverkan Inom området är vägsaltning den troliga påverkanskällan Åtgärder Åtgärder i form av fördjupad kartläggning föreslås för förekomsten Vänge. 3.4 Förändrade grundvattennivåer Grundvattenförekomsterna i åtgärdsområdet har inga kända problem med förändrade grundvattennivåer. 31(40)

32 3.5 Övriga miljöproblem Tillstånd De tre grundvattenförekomsterna som har förhöjda sulfathalter har också förhöjd konduktivet. I Vänge var medelvärdet för sulfat 38,2 mg/l. I Södra Vänge var medelvärdet 50,2 mg/l och i Järlaåsen-Norrbo 15 mg/l. Samtliga förekomster har ett fåtal värden över gränsen för att vända trend. Riktvärdet för sulfat är 100 mg/l och gränsvärdet för att vända trend ligger på 50 mg/l. I samtliga förekomster baseras medelvärdet på ett fåtal analysresultat och bedömningen är därför osäker. Den totala påverkansbedömningen för förekomsterna är ändå att de riskerar att inte uppnå god status Förbättringsbehov Inga förbättringsbehov finns framtagna för grundvattenförekomsterna i området Källor till påverkan Läckage från avlopp, deponier eller mineralgödselmedel kan vara antropogena källor till påverkan. Relikt havsvatten eller gyttjeleror är möjliga naturliga källor till sulfat inom området Åtgärder Fördjupad kartläggning föreslås som åtgärd i grundvattenförekomsterna Vänge, Södra Vänge och Järlåsen-Norrbo. 32(40)

33 4 Otillräckligt dricksvattenskydd Yt- och grundvattenförekomster där vattenuttaget är större än 10 kubikmeter per dag eller som försörjer fler än 50 personer, eller som är avsedda för sådan framtida användning, är dricksvattenförekomster. De är därmed skyddade områden enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF), med hänvisning till artikel 7 i EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Syftet är att garantera tillgången på dricksvatten av god kvalitet. 4.1 Nulägesbeskrivning Samtliga sju allmänna vattentäkter i åtgärdsområdet är skyddade (Tabell 4). Tabell 4. Befintliga vattenskyddsområden i åtgärdsområdet. De vattenskyddsområden som inrättades före Miljöbalkens ikraftträdande kan vara i behov av revidering och bör därför ses över Kommun Antal allmänna vattentäkter Skydd enligt Miljöbalken Skydd enligt vattenlagen Uppsala 4 0 3(Ramstalund,2001, Järlåsa, 2001 och Vänge, 2001), Skydd med lokala föreskrifter Saknar skydd 0 0 Knivsta Sigtuna 2 0 2(Granby, 1965 Bodarna, 1994)???) 0 0 Upplands-Bro 1 0 1(Leran, 1981) 0 0 Håbo 0 0 1(Kivinge, nedlagt) Åtgärder Samtliga vattenskyddsområdena i åtgärdsområdet är fastställda enligt den gamla vattenlagen. Teknisk utveckling och förändrad markanvändning kan bidra till att befintliga skyddsföreskrifter och avgränsningar inte längre är relevanta. Därför föreslås revidering av vattenskyddsområdena, med skyddsföreskrifter enligt Miljöbalken, som en möjlig åtgärd för att säkerställa att vattentäkten i åtgärdsområdet har tillräckligt skydd. 33(40)

34 5 Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning 5.1 Natura 2000-områden Stora och Lilla Ullfjärden är Natura 2000-områden. Bevarandemålet är att bibehålla deras näringsfattiga karaktär. Målet är helt och hållet jämförbart med god ekologisk status, som är den miljökvalitetsnorm som vattenförvaltningen anger. Inom området finns några arter och habitat utpekade enligt habitatdirektivet. Stora och Lilla Ullfjärden tillhör naturtypen 3130, oligo-mesotrofa sjöar med strandpryl, braxengräs eller annuell vegetation på exponerade stränder. De åtgärder som föreslås i bevarandeplanen är bland annat att arealen bibehålls, sjöarnas näringsfattiga karaktär bevaras och att de typiska arterna för naturtypen har livskraftiga bestånd. Bevarandemålet överensstämmer helt med miljökvalitetsnormen god ekologisk status. Småsvalting (1940) finns i Stora och Lilla Ullfjärden. För småsvaltingen är bevarandemålet att populationerna ska vara livskraftiga vilket innebär att antalet individer måste öka och lokaler i Lilla Ullfjärden behöver återkoloniseras genom till exempel utplantering. 5.2 Nitratkänsliga områden Hela åtgärdsområdet utgör nitratkänsligt område. De viktigaste åtgärderna som tillkommer jämfört med områden som inte omfattas är att: det ställs krav på 6 månaders lagringskapacitet för stallgödsel för jordbruksföretagare med mellan 3 och 10 djurenheter, gödselmedel får inte spridas närmare än 2 meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö och vid lutning större än 10 procent är det också förbjudet att sprida gödselmedel på jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö, gödselmedel får inte spridas på frusen eller snötäckt mark, mellan 1 november till 28 februari får ingen gödsel spridas, från 1 augusti till 31 oktober får stallgödsel bara spridas i växande gröda eller inför höstsådd, 34(40)

35 6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig Den totala kostnaden för att nå god ekologisk status i Sävaåns och Hågaåns åtgärdsområden samt Ekolns, Gorrans, Lårstavikens, Skofjärdens och Stora Ullfjärdens närområden uppgår till drygt 11 miljoner kronor (tabell 5). Den övervägande delen av kostnaderna ca nio miljoner kronor (80 procent) handlar om att minska övergödningen i avrinningsområdet. Resterande del av kostnaderna är främst kopplade till fysisk påverkan. Tabell 5. Sammanfattning av effekter, kostnader och kostnadseffektivitet Åtgärder för miljöproblem Omfattning (antal vfk) Kostnad (kr/år) a Övergödning Fysisk påverkan Otillräckligt dricksvattenskydd Summa a Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4%. I tabell 6 visas sambandet mellan de fysiska åtgärderna och de åtgärder som är riktade mot myndigheter och kommuner och som beskrivs i Åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt i kapitlet Åtgärder som ska vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt. Som framgår av tabellen så är de flesta fysiska åtgärderna sammanlänkade med åtgärder riktade till både centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Alla dessa behöver således agera för att den fysiska åtgärden ska genomföras i den omfattning som behövs för att följa miljökvalitetsnormerna. Om Jordbruksverket t.ex. inför en föreskrift för genomförandet av strukturkalkning, åtgärd SJV 3a, så behöver kommunerna genomföra tillsyn, åtgärd KOM 2, för att se till att lagstiftningen följs. Dessutom behöver Jordbruksverket utveckla sin tillsynsvägledning till länsstyrelserna, åtgärd SJV 6 och länsstyrelserna behöver ge kommunerna tillsynsvägledning, åtgärd LST 1.7. I de fall åtgärderna ska leda till att miljökvalitetsnormerna ska följas 2021 ska dessa vara vidtagna senast 22 december Det innebär att om en fysisk åtgärd ska vara på plats före 2019 så behöver det nationella styrmedlet tas fram innan tillsynsvägledning och tillsyn kan genomföras. I de flest fall behöver de nationella styrmedlen därför komma på plats redan under 2016 och tillsynsvägledningen genomföras senast 2017 för att de fysiska åtgärderna ska kunna anläggas i tillräcklig omfattning för att följa miljökvalitetsnormen (40)

36 Tabell 6. Föreslagna fysiska åtgärder, vilka miljöproblem de har effekt på, vilken åtgärd (nr) i åtgärdsprogramet som ska leda till att styrmedel för åtgärderna genomförs, vilket styrmedel som ska leda till de fysiska åtgärderna samt vilka myndigheter som är ansvariga Fysisk åtgärd Åtgärd Styrmedel Ansvarig Genomförd senast Övergödning Strukturkalkning SJV 3a Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 Anpassade skyddszoner KOM 2 Tillsyn Uppsala, Enköping, 2018 Håbo, Knivsta, Sigtuna, Upplands-Bro och Heby kommuner LST 4 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 7 Tillsyn Uppsala och Stockholms län 2018 SJV 4 Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 SJV 5a Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 SJV 3c Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 KOM 2 Tillsyn Uppsala, Enköping, 2018 Håbo, Knivsta, Sigtuna, Upplands-Bro och Heby kommuner LST 4 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 7 Tillsyn Uppsala och Stockholms län 2018 SJV 4 Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 SJV 5a Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 Fosfordammar SJV 3j Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 SJV 1 Information Jordbruksverket 2017 KOM 2 Tillsyn Uppsala, Enköping, 2018 Håbo, Knivsta, Sigtuna, Upplands-Bro och Heby kommuner LST 4 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 5a Information Uppsala och 2016 LST 8d Plan Stockholms län 2016 Anpassad stallgödsling SJV 3f-i Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 KOM 2 Tillsyn Uppsala, Enköping, 2018 Håbo, Knivsta, Sigtuna, Upplands-Bro och Heby kommuner LST 4 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 7 Tillsyn Uppsala och Stockholms län 2018 SJV 4 Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 SJV 5a Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 Ökad rening av P till NV 1 Utvecklas av NV Naturvårdsverket (40)