Bilaga 1:21 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Transkript

1 Bilaga 1:21 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Sammanställning av förslag till för Mellan Ljungans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Mellan Ljungans åtgärdsområde som berör i första hand Ånge kommun men även Ljusdal, Härjedalen, Berg och Bräcke kommun. Åtgärdsområdet ligger huvudsakligen i Västernorrlands län, men även Jämtlands län och Gävleborgs län berörs. Åtgärdsområdet består av Ljungan med biflöden (exklusive Gimån) mellan Torpshammar och Bursnäs kraftverk, Överturingen, samt grundvattenförekomsterna inom detta område. I åtgärdsområdet finns 24 klassade grundvattenförekomster som samtliga har god status avseende på tillgång. Alla utom två (Östavall och Alby) har även god kemisk status. Åtgärdsområdet består också av 100 sjöar och 150 vattendragsförekomster. Av dessa har 19 sjöar och 65 vattendrag måttlig ekologisk status. Fem vattendrag och två sjöar har otillfredsställande ekologisk status. En vattendragsförekomst uppnår ej god kemisk status. I åtgärdsområdet är de största miljöproblemen fysisk påverkan, miljögifter och försurning. Utifrån tillgängliga dataunderlag beskrivs aktuella miljöproblem med betydande påverkan och med åtgärdsförslag. Om miljösituationen ändras eller om kompletterande undersökningar genomförs och ny data blir tillgänglig, kan åtgärdsbehovet förändras. De som föreslås bedöms vara nödvändiga att genomföra för att miljökvalitetsnormerna skall kunna följas. I flera fall behöver åtgärden föregås av en fördjupad åtgärdsutredning. erna som redovisas för na kan ställas i relation till en beräkning av värdet av ytvattnet inom åtgärdsområdet enligt TEEB ( I deras studier anges värdet för ekosystemsfunktionerna i sjöar och vattendrag ligga på cirka dollar ( kr) per hektar och år. Översatt till åtgärdsområdet Mellan Ljungan med en sammanlagd vattenförekomstyta på cirka (endast sjöar) hektar och ett antaget värde på kr per år och hektar blir ekosystemvärdet av ytvattnet inom åtgärdsområdet minst 176,5 miljoner kronor per år. För övrig information per vattenförekomst i åtgärdsområdet hänvisas till VISS, (Mellan Ljungan).

2 Bild 1: Kartan visar Mellan Ljungans markanvändning samt geografisk placering i Bottenhavets vattendistrikt.

3 Övergödning och syrefattiga förhållanden För att bedöma om en vattenförekomst är övergödd behövs vattenkemiska och biologiska data vilka för flertalet vatten inom åtgärdsområdet. I brist på underlag har därför bedömningen baserats på SMHIs modelleringsverktyg S-HYPE (referens-id i VISS 51734) samt tillgängligt underlag. Resultaten från tillgängligt underlag och S-HYPE har inte pekat ut någon ytvattenförekomst som påverkad av övergödning inom åtgärdsområdet. Eftersom bedömningarna är baserade på modelleringar och begränsade underlag blir tillförlitligheten låg. För att göra en säkrare bedömning av behöver det ske en kvantifiering och verifiering av nuvarande bedömning. För detta krävs ytterligare undersökningar av biologiska- och fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer. Åtgärdsutredning är föreslagen som generell åtgärd inom åtgärdsområdet. Genomförda och planerade Under perioden har miljöersättning för extensiv vallodling utgått till cirka 1580 hektar inom åtgärdsområdet. Försurning Inom åtgärdsområdet finns det i dagsläget tre vattenförekomster vilka har klassats som försurade. De påverkanskällor som bedömts vara betydande är atmosfärisk deposition och diffus påverkan från skogsbruk. Tidigare kalknings är vilande och vattenförekomsterna övervakas för närvarande för att följa upp om de klarar sig utan efter det att effekten från tidigare kalkningar avklingat. Miljögifter i yt- och grundvatten De flesta ytvattenförekomster i åtgärdsområdet saknar mätningar med avseende på miljögifter. Endast två grundvattenförekomster och en vattendragsförekomst har tillräckligt med underlag för att bedöma kemisk status utöver den generella kvicksilverproblematiken. Fem grundvattenförekomster riskerar att få en försämrad status till år Grundvattenförekomsten Östavall har halter av koppar och arsenik över gränsvärdena. Pågående verksamheter samt förorenade områden kan ha en betydande påverkan på vattenförekomsten men källfördelningsanalys och ytterligare utredning krävs. Grundvattenförekomsten Alby (SE ) har halter av arsenik och krom som överskrider gränsvärdena. Betydande påverkan kan antas från pågående verksamhet samt förorenande områden. Källfördelningsanalys och ytterligare utredning krävs. I vattendragsförekomsten Alby tätort (Ljungan) i samma område överskrider halterna av bly, kvicksilver och krom gränsvärden för sediment. Det finns fyra områden med förorenade sediment vilka behöver åtgärdas för att miljökvalitetsnormerna ska följas samt minst tre förorenade områden på land som behöver åtgärdas alternativt utredas närmare för att god kemisk status ska nås i Hemsösundet, Älandsfjärden och Södra sundet. I EG:s ramdirektiv för vatten (2008/105/EG) anges gränsvärdet för kvicksilver, det vill säga den högsta tillåtna halten kvicksilver i biota till 20 mikrogram per kilogram (ug/kg). I Sverige överstiger kvicksilver gränsvärdet i praktiskt taget alla ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag

4 och kustvatten. Den främsta anledningen till att kvicksilverhalterna i vattnet är för höga är långvarigt internationella luftnedfall. Trots Sveriges insatser för att minska utsläppen av kvicksilver kan vi inte förvänta oss några förändringar inom en snar framtid. Kvicksilvret har lagrats in i omgivande mark och läcker nu kontinuerligt till ytvattnet och ackumuleras i fiskar. Vid markanvändning bör som hindrar ökat kvicksilverläckage från omgivande mark vidtas. Åtgärdsförslag Tabell 1: Sammanställning av påverkan och föreslagna s effekt i åtgärdsområdet. Påverkan Åtgärd Storlek [antal, area] Skattad effekt Antal förbättrade vattenförekomster* (kr eller kr/år) Övrig information 2.4 Diffusa Förorenad mark/ gammal industrimark 1.3 Punktkällor - IPPCindustri Utsläppsreduktion miljögifter Efterbehandling av miljögifter/ Fördjupad kartläggning/ Åtgärdsutredning *Antal vattenförekomster där den föreslagna åtgärden ger effekt. 3 st. okänd 3 st. okänd Omfattning och behov av åtgärd behöver utredas Omfattning och behov av åtgärd behöver utredas. Källfördelningsanalys krävs för att ange vilka områden som utgör betydande påverkan. Efterbehandling av miljögifter Åtgärden förväntas minska andelen miljögifter i en ytvattenförekomst (Alby tätort, Ljungan) och två grundvattenförekomster (Alby och Östavall) så att miljökvalitetsnormerna följas. en kan inte uppskattas utan resultat från undersökande övervakning och åtgärdsutredning. Främmande arter I många områden data för främmande arter. I de områden där viss data finns har inte påverkansanalys genomförts och miljöproblemet främmande arter har därför inte varit möjlig att bedömas.

5 Förändrade habitat genom fysiska förändringar Inom åtgärdsområdet finns problem med förändrade habitat genom fysiska förändringar i flertalet vattenförekomster. För att följa miljökvalitetsnormerna i åtgärdsområdets vattenförekomster behöver 84,2 hektar ekologiskt funktionella kantzoner anläggas i 17 vattenförekomster och 42 hektar kantzon inom skogsmark behöver återställas. Dessutom behöver 13 stycken barriärer åtgärdas och tre stycken vägtrummor behöver bytas. Åtgärdsförslag Tabell 2: Sammanställning av påverkan och föreslagna s effekt i åtgärdsområdet. Påverkan 7.1 Andra morfologiska förändringar - Barriärer 7. Annan morfologisk påverkan 7.1 Andra morfologiska förändringar - Barriärer Fysiska förändringar av vattendrag Rensning av vattendrag för flottning Åtgärd Fiskväg/utrivning av vandringshinder Ekologiskt funktionella kantzoner Omläggning/byte av vägtrumma Restaurering av rensade eller rätade vattendrag Storlek [antal, area] 14 st. 84,2 ha 3 st. 42 ha känd areal i 12 vattenförekomster Skattad effekt Antal förbättrade vattenförekomster* 11 st. 17 st. 2 st. *Antal vattenförekomster där den föreslagna åtgärden ger effekt. (kr eller kr/år) okänd Cirka kr kr kr Övrig information avser 42 ha inventerade vattendrag. Det finns dessutom 45 st oinventerade vattenförekomster och för dessa förslag till. Sammanställning av de enligt Åtgärdsprogram som behövs i Mellan Ljungans åtgärdsområde I tabellerna som följer beskrivs kopplingen mellan Åtgärdsprogrammets (här kallade direkta eller indirekta ) och de konkreta som enligt det nuvarande kunskapsunderlaget föreslås i åtgärdsområdet. Tabell 3 visar vilka direkta som behöver vidtas av kommuner och myndigheter på lokal och regional nivå för att se till att de relevanta konkreta na som har föreslagits ovan

6 genomförs. Med direkta menar vi sådana som direkt påverkar verksamhetsutövare eller andra aktörer att vidta förbättrings. Det kan till exempel röra sig om tillsyn, prövningar eller omprövningar av tillstånd och inrättande av vattenskyddsområden. Även som utbildning, rådgivning och information kan vara direkta styrmedels som finns med i tabellen. I tabell 4 redovisas sedan direkta som nationella myndigheter behöver vidta och som kan få betydelse för genomförandet av konkreta i åtgärdsområdet. Det kan här röra sig om nya eller utvecklade föreskrifter eller andra generella styrmedel, vägledningar och nationella riktlinjer eller andra typer av rådgivning och information på nationell nivå. För flera av de miljöproblem som har identifierats i åtgärdsområdet finns det fortfarande osäkerheter om både omfattningen av problemet och behovet av konkreta förbättrings. Det har därför föreslagits att det i första hand ska genomföras verifieringar av vattnets status och/eller utredningar av åtgärdsbehovet. I tabellerna nedan har kopplade till den typen av miljöproblem inte redovisats, eftersom det konkreta åtgärdsbehovet fortfarande är osäkert. I takt med att kunskapsunderlaget förbättras kommer åtgärdsområdessammanställningen att uppdateras med ny information om åtgärdsbehov och förslag på konkreta. I samband med det kommer också tabellerna nedan att kompletteras med information om vilka som behöver vidtas för att åstadkomma de nya föreslagna na. Åtgärdsprogram Bottenhavets vattendistrikt innehåller också ett stort antal som vägledningar, metodutveckling, utarbetande av planer, kunskapsuppbyggnad och liknande, som syftar till att skapa bättre förutsättningar för att genomföra direkta men som inte i sig leder till att konkreta genomförs. Sådana kallar vi indirekta. Målsättningen är att det i tabellerna ska redovisas vilka indirekta i Åtgärdsprogrammet som kan kopplas till respektive direkt åtgärd. Detta har vi dock inte hunnit göra ännu, och den kolumnen i tabellerna nedan är därför fortfarande tom. I takt med att åtgärdsområdessammanställningarna uppdateras, kommer den informationen också att läggas in i tabellerna. Tabell 3: Direkta på lokal och regional nivå Direkta på lokal och regional nivå Ansvarig Exempel på konkreta Miljögifter i yt- och grundvatten Kommunerna, åtgärd 1a Berörd kommun Minskad påverkan från Tillsyn och prövning miljöfarlig verksamhet Kommunerna, åtgärd 1b Berörd kommun Efterbehandling av Tillsyn och prövning förorenade områden Länsstyrelserna, åtgärd 1a Berörd länsstyrelse Minskad påverkan från Tillsyn och prövning miljöfarlig verksamhet Länsstyrelserna, åtgärd 10 Berörd länsstyrelse Efterbehandling av Tillsyn och bidrag förorenade områden Naturvårdsverket, åtgärd 4 Naturvårdsverket Efterbehandling av Bidrag förorenade områden Skogsstyrelsen, åtgärd 8 Skogsstyrelsen Minskat läckage av Vägledning kvicksilver vid skogsbruk Fysisk påverkan Länsstyrelserna, åtgärd 1b och Berörd länsstyrelse Åtgärda vandringshinder, 3 miljöanpassade flöden, Prövning och tillsyn återställa flottningsleder Kommunerna, åtgärd 9 Berörd kommun Byte av vägtrummor och Kopplade indirekta

7 Egna Trafikverket, åtgärd 1 Egna Skogsstyrelsen, åtgärd 1a Tillsyn Skogsstyrelsen, åtgärd 4 Utbildning och rådgivning Trafikverket Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen andra för att motverka vandringshinder vid vägpassager Ekologiskt funktionella kantzoner, övrig miljöhänsyn i skogsbruket Tabell 4: Direkta på nationell nivå Direkta på nationell Ansvarig nivå Miljögifter i yt- och grundvatten Havs- och Havs- och vattenmyndigheten, åtgärd 2 vattenmyndigheten Föreskrifter/styrmedel Naturvårdsverket, åtgärd 3 Föreskrifter/styrmedel Naturvårdsverket Exempel på konkreta Minskad spridning av prioriterade och särskilt förorenande ämnen vid muddring och annan vattenverksamhet Minskade utsläpp av prioriterade och särskilt förorenande ämnen Kopplade indirekta