UNDERLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM Sangisälvens och Keräsjokis vattenrådsområde - VRO2
|
|
- Linnéa Gunnarsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 UNDERLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM Sangisälvens och Keräsjokis vattenrådsområde - VRO
2
3 Åtgärdsprogram för Sangisälvens- och Keräsjokis VRO 2 Underlagsmaterial till Åtgärdsprogram för Bottenvikens vattendistrikt Version Sidan 1
4 Läsanvisning Detta dokument utgör underlag till det fastställda åtgärdsprogrammet för Bottenvikens vattendistrikt. Det innehåller en sammanfattande beskrivning och fördjupad information för de vatten som ingår i. Kapitel 1 ger en beskrivning av områdets vatten, påverkan utifrån olika miljöproblem och en sammanfattning av nödvändiga åtgärder. I kapitel 2 finns sammanfattande beskrivningar och tabeller över ekologisk och kemisk status i vattenrådsområdet samt de som är i riskzonen att inte nå god status till Statusen beskriver vattnets nuvarande tillstånd samtidigt som det utgör grund för fastställda miljökvalitetsnormer. Åtgärdsprogrammet syftar till att ge en plan för åtgärder i vatten som riskerar att inte uppnå god status. Kapitel 3 ger en sammanställning av fastställda miljökvalitetsnormer i vattenrådsområdet, dessa finns även i tillhörande bilaga 1. Kapitel 4 beskriver vilka miljöproblem som orsakar att statusen inte kunnat fastställas som god. I Kapitel 5 finns en tabell som anger antal som omfattas av åtgärdsprogrammet i. I bilaga 1 listas alla som omfattas av åtgärdsprogrammet. Där finns information om status och vilka åtgärder som planeras. I beskrivningarna av åtgärder finns i första hand de åtgärder som är nya och som ingår i distriktets åtgärdsprogram. Då flertalet åtgärder syftar till att förbättra kunskapsläget har även möjliga framtida åtgärder tagits med för att förtydliga åtgärdernas effekt och den stegvisa planen i na. Kartor som visar ekologisk och kemisk status, samt risk och gällande miljökvalitetsnormer finns i bilaga 2. Se vattenkartan ( eller databasen VISS ( för information på vattenförekomstnivå. Sidan 2
5 1. Beskrivning av vattenrådsområdet utgörs av tre mindre kustnära avrinningsområden mellan Torne och Kalix älvar. Sangisälvens avrinningsområde är utpekat som värdefullt för fisk och fiske. Källträsket och Mjöträsket öster om Sangis och Pikkabäcken är utpekade som värdefulla vatten med avseende på naturmiljön. Förekomst av utter har dokumenterats inom både Keräsjoki och Sangisälvens avrinningsområden. Inom området finns Moån som är ett av Norrbottens få limniska naturreservat. Sangisälvens- och Keräsjoki vattenrådsområde är ett område med många och långa flottledsrensade vattendrag. Endast korta sträckor är restaurerade vilket innebär att mycket finns kvar att göra gällande fysiska miljöproblem i vattenrådsområdet. Området är näringsrikt vilket i kombination med markanvändning lokalt ger övergödningsproblem. Försurning utgör inget större problem förutom i en del kustnära områden som har problem med sulfidlerjordar vilket kan ge lokala försurningsproblem. Verifiering, undersökning och övervakning ses som nödvändiga åtgärder där relativt små kostnader kan visa hur väl modellresultatet fallit ut. Resultaten ger även ett bra dataunderlag vilket vattenmyndigheten ser som mycket värdefullt i det fortsatta arbetet. I vattenrådsområdet finns 114 varav 27 är sjöar och 72 vattendrag och 15 grundvatten. För en utförligare beskrivning av vattenrådsområdet, se rapport Från Torneälven till Öreälven på Vattenmyndighetens hemsida: ( ktet/avrinningsomraden.htm). 2. Tillståndet i vattenrådsområdet Vattenförekomsternas status har bedömts utifrån resultat från påverkansanalys (modeller) och data från miljöövervakning. Klassningarna har så långt det varit möjligt baserats på nationella bedömningsgrunder och vid behov kompletterats med expertbedömningar. Vattenförekomsternas nuvarande status har legat till grund för fastställande av miljökvalitetsnormer för varje förekomst. 2.1 Ekologisk status sjöar och vattendrag I vattenrådsområdet är det 58 som riskerar att inte uppnå god ekologisk status varav 37 har bedömts ha måttlig eller sämre status i dagsläget. Tabell 1 visar den nuvarande statusen för i vattenrådsområdet. Tabell 2 visar de som riskerar att inte nå god status fram till För att se ekologisk status i kartformat, se bilaga 2a, för karta med som riskerar att inte uppnå god ekologisk status se bilaga 2b. Sidan 3
6 Tabell 1. Ekologisk status i. Sjöar Vattendrag Totalt Hög 0 0, ,0 God 20 74, , ,6 Måttlig 6 22, , ,2 Otillfredsställande 1 3, , ,1 Dålig 0 0,0 0 0,0 0 0,0 Totalt Tabell 2. Vattenförekomster i som riskerar att inte uppnå god ekologisk status till Sjöar Vattendrag Totalt Ingen risk 20 74, ,2 41 Risk 7 25, , Kemisk status sjöar och vattendrag Samtliga i distriktet uppnår inte god kemisk status med avseende på kvicksilver som en följd av naturligt höga bakgrundshalter, historisk belastning och långväga luftburna föroreningar. Därför redovisas kemisk status med och utan bedömning av kvicksilver (tabell 3). Inga av de andra prioriterade ämnena bedöms utgöra något problem inom vattenrådsområdet i dagsläget. Karta 2c och 2d (bilagor) visar nuvarande kemisk status för området, samt vilka vatten som riskerar att ej nå god kemisk status Tabell 3. Kemisk status för, med och utan bedömningen av kvicksilver. Kemisk status Kemisk status Prioriterade ämnen Prioriterade ämnen Samtliga ämnen Utan kvicksilver Uppnår ej god Uppnår ej god Sjöar ,0 Vattendrag ,0 Totalt ,0 Sidan 4
7 2.3 Kemisk och kvantitativ status grundvatten I vattenrådsområdet har statusklassificeringen visat att samtliga 15 avgränsade förekomster uppnår god kemisk och kvantitativ status (tabell 4). Tabell 4. Kemisk och kvantitativ status av grundvatten i Sangisälvens- och Keräsjokis vattenrådsområde. Kemisk Kvantitativ status grundvattenstatus Status 2009 God , ,0 Otillfredsställande 0 0,0 0 0,0 Totalt , ,0 Risk 2015 Ingen risk , ,0 Risk 0 0,0 0 0,0 3. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormerna är baserade på statusklassificering som beskriver vattnets nuvarande tillstånd. Normerna talar om att god eller hög status ska uppnås fram till år Där god status inte kan nås på grund av tekniska, ekonomiska eller naturliga förutsättningar har vattenmyndigheten medgett en tidsfrist till 2021 för att uppnå normen. För en vattenförekomst som har bedömts uppnå hög ekologisk status, har miljökvalitetsnormen fastställts till hög ekologisk status. Om vattenförekomstens status har klassificerats som god, måttlig, otillfredsställande eller dålig ekologisk status, har miljökvalitetsnormen fastställts till god ekologisk status (figur 1). För kemisk ytvattenstatus har miljökvalitetsnormerna fastställts till god kemisk status. En sammanställning av miljökvalitetsnormerna i vattenrådsområdet finns i bilaga 1. En karta över miljökvalitetsnormerna i vattenrådsområdet finns i bilaga 2e. Sidan 5
8 Figur 1. Miljökvalitetsnormerna baseras på nuvarande status för varje vattenförekomst. 4. Behovet av åtgärder I har ca 37 % av ytna bedömts ha en ekologisk status som är sämre än god (tabell 1). Dessa vatten måste åtgärdas så att de uppnår uppsatta miljökvalitetsnormer på god status. Detta är dock inte hela åtgärdsbehovet, för ytterligare ca 21 % av ytna bedöms att det finns en risk att nuvarande status kan komma att försämras. Samtliga dessa har fått utpekade miljöproblem (tabell 2). Det sammanlagda åtgärdsbehovet omfattar därför ca 59 % av vattenrådsområdets yt. Bilden för kemisk status är något annorlunda. Här har 100 % av ytna sämre än god status som en följd av kvicksilversituationen i Sverige. Den faktiska åtgärdsinsatsen är dock avsevärt lägre, om man undantar kvicksilver är det inga i vattenrådsområdet som kommer att omfattas av direkta åtgärder (tabell 3). Grundna i vattenrådsområdet har en gynnsam situation, samtliga har god kemisk och god kvantitativ grundvattenstatus och åtgärdsbehovet omfattar endast två för att uppnå krav enligt dricksvattenföreskrifterna. 4.1 Försurning I vattenrådsområdet finns endast en förekomst med potentiellt försurningsproblem (tabell 5). Det kan även finnas områden vid kusten som misstänks vara påverkade av sulfidlera men dessa har inte klassats ner i dagsläget. Troligtvis kommer inga av de misstänkt försurade objekten i området att kräva ytterligare åtgärder i form av exempelvis kalkning. Däremot kan åtgärder för att mildra effekterna av markanvändning bli aktuella i sulfidjordsområdena. Statusen för försurning har enbart klassats ner till måttlig status om det finns risk att vattnet är försurat Det beror på att försurningsläget har modellerats fram och syftet med modellen var att grovt peka ut eventuella riskområden. Bedömningen kan Sidan 6
9 dock förändras framöver då modellutfallet verifieras med data, vilket medger en mer detaljerad klassning. Tabell 5. av na i sjöar och vattendrag som har fått försurning angivet som miljöproblem i VISS i. VF Sjöar 0 0,0 Vattendrag 1 1,4 Totalt 1 Kända åtgärder innefattar en verifiering av statusen i misstänkt försurade områden. Modellresultaten måste verifieras och det görs med studier på vattenkemi och/eller biologisk undersökningar. I vattendrag är undersökning av kiselalger ett exempel på biologiska studier. I tabell 10 finns redovisat antal som omfattas av åtgärder som ingår i åtgärdsprogrammet. Effekterna av åtgärderna är bl.a. att statusbedömningen blir säkrare och att det går att planera eventuella ytterligare åtgärder. 4.2 Övergödning Hela vattenrådsområdet är naturligt näringsrikt och i kombination med jordbruk, fiskodlingar, dikningar och enskilda avlopp kan övergödningseffekter uppstå, exempelvis algblomning i sjöar. Statusen för övergödning har enbart klassats ner till måttlig status om modellering av näringsbelastning (fosfor) har indikerat betydande påverkan för vattenförekomsten. Syftet med modellen var att grovt peka ut eventuella riskområden. Bedömningen kan dock förändras framöver då modellutfallet verifieras med data, vilket medger en mer detaljerad klassning. Kända eller misstänkta problemområden med övergödning har lagts till för hand och även här har statusen klassats som sämst måttlig. De tillagda na tillsammans med tidigare klassningar redovisas i tabell 6. Tabell 6. av na i som har fått övergödning angivet som miljöproblem. Sjöar 4 14,8 Vattendrag 0 0 Totalt 4 Dessa sjöar samt ytterligare två sjöar med kända övergödningsproblem undersöktes 2008 och I undersökningen ingick även en del av Sangisälven som är dikespåverkad och därför får ta emot näringsrikt vatten via omgivande diken, vilket gör Sidan 7
10 dessa områden till misstänkt övergödda vatten. De som efter verifieringen bedöms som näringsbelastade måste utredas ytterligare med detaljerad källfördelning av olika påverkansslag (punktkällor, diffus belastning m.m.) innan konkreta åtgärder kan föreslås. Kommunernas planerade inventeringar av enskilda avlopp räknas också som kända åtgärder, samt andra kommunala undersökningar. De möjliga framtida åtgärderna är ytterligare källfördelningsanalyser för de som ännu inte verifierats samt åtgärder som blir aktuella utifrån källfördelningsanalysernas resultat. Det kan vara inventering av och insatser för att minska belastningen från enskilda avlopp, minskat läckage från jordbruksmark samt minskade utsläpp från reningsverk och industrier. I tabell 10 finns redovisat antal som omfattas av åtgärder som ingår i åtgärdsprogrammet. Effekterna av åtgärderna är bl.a. att statusbedömningen blir säkrare och att det går att planera eventuella ytterligare åtgärder. 4.3 Miljögifter I finns inga kända problem med miljögifter, förutom diffus belastning av kvicksilver. Inga förorenade områden eller miljöfarliga verksamheter med risk för spridning av miljögifter har identifierats inom området. Den diffusa belastningen av kvicksilver innebär dock att samtliga yt (99 stycken) inom vattenrådsområdet klassats till att inte uppnå god kemisk status i dagsläget. För kvicksilver har samtliga sjöar och vattendrag inom vattenrådsområdet klassats att de inte uppnår god kemisk status i dagsläget. Av dessa kan ett urval komma att ingå i den kartläggning som planeras på distriktsnivå för kvicksilverbelastningen. Möjliga framtida åtgärder inkluderar att göra studier på vilka källor som bidrar till belastningen, efter att statusen verifierats. Det kan vara undersökningar av utsläpp från pågående verksamheter, dagvattenutsläpp samt belastning via vattendrag. Beroende på vad dessa studier visar kan det bli aktuellt med åtgärder för att minska utsläppen från reningsverk och industrier eller rena dagvatten. I de möjliga kommande åtgärderna ingår även ytterligare studier av förorenade områden, samt beroende på vad de visar eventuellt sanering av dem. 4.4 Främmande arter Inga främmande arter som har betydande negativ påverkan på den ekologiska statusen har identifierats i vattenrådsområdet. Sidan 8
11 4.5 Fysiska förändringar Inom vattenrådsområdet finns 54 antal som har miljöproblem med fysiska förändringar. Statusklassningen för fysiska förändringar bedöms efter parametrarna kontinuitet, flödesförändring och morfologiska förändringar (tabell 7-9). Tabell 7. av na i som har fått kontinuitetsförändringar angivet som miljöproblem. Sjöar 2 7,4 Vattendrag 27 37,5 Totalt 29 Tabell 8. av na i som har fått flödesförändringar angivet som miljöproblem. Sjöar 0 0,0 Vattendrag 0 0,0 Totalt 0 Tabell 9. av na i som har fått morfologiska förändringar angivet som miljöproblem. Sjöar 1 3,7 Vattendrag 33 45,8 Totalt 34 Det finns dammar i området som utgör definitiva eller partiella vandringshinder, ett av dessa är kraftverket i Sangisälven, som är byggd i slutet av 80-talet. Kraftverket Taipale är ett definitivt vandringshinder för bland annat fisk utom vid höga vattenflöden då vatten kan rinna i en gammal vattenfåra som knyter an till Sangisälven och som annars är torrlagd. Uppströms kraftverket är vattnen kraftigt kanaliserade. Förutom Taipale finns det ytterligare tre dammar, Lombendammen, en damm i Korpikån och en damm i Liättiäsjoki, som utgör vandringshinder. Det finns även 19 vägtrummor i om utgör vandringshinder. För dessa föreslås åtgärder som byte av trumma eller förändring av den befintliga. Det finns även 28 fellagda vägtrummor i vattendrag som inte är. Kontinuitetsproblem påverkar även uppströms den som hindret/hindren finns i. Sidan 9
12 9 km av Sangisälven är flottledsrestaurerade, där 230 km kvarstår att återställa samt 88 km i Keräsjoki. Det kan även finnas fler hinder i samma vattenförekomst. Kostnaden för flottledsrestaurering är baserad på tidigare utförda återställningsarbeten i Norrbotten (flottledsrestaurering i Piteälven, startade 2003). I tabell 10 finns redovisat antal som omfattas av åtgärder som ingår i åtgärdsprogrammet. Ifall alla kända vandringshinder åtgärdas kommer ca 180 km vattendragsträcka att bli tillgängligt för fisk och andra djur. Vid biotopåterställningar kommer 0,15 km 2 återvunnen habitatyta att skapas. 4.6 Kraftigt modifierade och konstgjorda vatten Inga kraftigt modifierade vatten har utpekats i vattenrådsområdet. Tillvägagångssättet för utpekandet av kraftigt modifierade vatten beskrivs i förvaltningsplanen. Alla kraftigt modifierade vatten har klassificerats till måttlig ekologisk potential med miljökvalitetsnormen God ekologisk potential Dessa kommer att utredas närmare för att specificera och konsekvensbedöma vilka förbättringsåtgärder som bedöms vara lämpliga att genomföra. För kraftigt modifierade vatten där det även förekommer annan betydande påverkan än den som följer av den fysiska förändringen, till exempel av särskilt förorenande ämnen, ska utredningen av ekologisk potential även innefatta möjliga åtgärder för att minska denna påverkan. Däremot bedöms att åtminstone två vattendragsförekomster behöver utredas vidare med avseende på hydromorfologisk påverkan, väsentlig fysisk förändring och ekologisk status under kommande planeringscykel. Beroende på utfallet av dessa utredningar kan även en del av dessa förekomster komma att förklaras som kraftigt modifierade. 4.6 Vattenuttag och skydd av dricksvatten Vattenrådsområdet har 15 antal grund. I vattenrådsområdet finns totalt två dricksvattentäkter som ligger i grund där det finns behov av en översyn av vattenskyddet. 4.7 Miljöproblem grundvatten I vattenrådsområdet finns inga grund som har några miljöproblem. Sidan 10
13 5. Åtgärder i Sangisälvens- och Keräsjokis vattenrådsområde I tabell 10 redovisas hur många i Sangisälvens- och Keräsjokis vattenrådsområde som omfattas av åtgärdsprogrammet. För de som listas avses endast nya åtgärder (inte påbörjade åtgärder). I Bottenvikens distrikt pågår redan en rad verifieringsinsatser för att undersöka om klassningen av ekologisk status stämmer, men dessa framgår inte av tabellen eftersom de är pågående åtgärder. Åtgärdsprogrammet innehåller till stor del åtgärder som innebär verifiering av ekologisk status (till exempel provtagning av vattenkemi och biologi eller biotopkartering) eller fortsatt utredning av åtgärder. Dessutom ingår även byte av hindrande vägtrummor. Resultatet från undersökningar och utredningar kommer att utgöra grund för förslag på fortsatta åtgärder, som till exempel kan vara källfördelningsanalys för näringsbelastning, utrivning av dammar, anläggning av omlöp för fisk och flottledsåterställning. Tabell 10. Sammanställning av de som ingår i åtgärdsprogrammet inom. är uppdelade per miljöproblem och typ av åtgärd. Kostnaderna för åtgärder finns i huvudåtgärdsprogrammets sammanfattande kostnadsberäkningar, se Åtgärdsprogram Bottenvikens vattendistrikt sid. 86 *Tabellen visar även en del övergripande distriktsåtgärder. Problemområde Försurning Verifiering av ekologisk status 1 Kartläggning av sulfidjordar* Övergödning Verifiering av ekologisk status 1 Källfördelningsanalys Kartläggning av diken och dess effekter* Ökad tillsyn, prövning m.m. till följd av styrmedelsåtgärd* Miljögifter Verifiering av ekologisk och kemisk status Kemikalieutredning vattendirektivsämnen* Kartläggning av sulfidjordar 1) * Främmande arter Verifiering av ekologisk status Fortsatt utredning av åtgärder Fysisk påverkan Fortsatt utredning av åtgärder 4 Åtgärda damm 3 Anlägga omlöp/ Bygga smoltavledare Utbyte av vägtrumma 19 Sidan 11
14 Åtgärder utförs i annat vatten 2) 6 Utredning av behov av minimitappning 3) 1 Flottledsåterställning inklusive utredning 33 av åtgärdsbehov Biotopkartering 33 Omprövningar av vattendomar 4) * Kartläggning av diken och dess effekter * Vattenuttag/Skydd av dricksvatten Bilda/se över vattenskyddsområden 2 Övriga åtgärder Utveckling kommunal planläggning och prövning * 1) Tas upp under Försurning 2) Borttagande av vandringshinder i annan vattenförekomst 3) Ingår i fortsatt utredning av åtgärder 4) En följd av styrmedelsåtgärd nr 18. Metod för beräkning redovisas i bilaga 2. Bilaga 1 Flik 1 Miljökvalitetsnormer i vattenrådsområdet. Flik 2 Yt i vattenrådsområdet som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå god status samt kända (pågående/nya) och möjliga framtida åtgärder. Flik 3 Kraftigt modifierade vatten i vattenrådsområdet. Flik 4 Dricksvattentäkter i vattenrådsområdet med behov av att inrätta vattenskyddsområden. Flik 5 Grund i vattenrådsområdet med andra identifierade miljöproblem. Bilaga 2 Karta 2a: Ekologisk status för. Karta 2b: Risk ekologisk status för. Karta 2c: Kemisk status utan bedömning av kvicksilver för Sangisälvens- och Keräsjokis vattenrådsområde. Karta 2d: Risk kemisk status utan bedömning av kvicksilver för Sangisälvens- och Keräsjokis vattenrådsområde. Karta 2e. Gällande miljökvalitetsnormer i. Se vattenkartan ( eller databasen VISS ( för information på vattenförekomstnivå. Sidan 12
Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning (näringsbelastning) Försurning Fysisk
Sjöar och vattendrag i Bottenvikens vattendistrikt status, miljöproblem och förslag till åtgärder Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning
Läs merPiteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä
Piteälvens vattenrådsområde VRO 6 Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä Vad är målet för våra vatten? - God status - God tillgång - Ingen försämring - Hållbart utnyttjande - Framtida generationer ska få uppleva
Läs merFyrkantens vattensrådsområde
Fyrkantens vattensrådsområde VRO 5 Klöverträsk 2009-03-24 Maria Widmark Vad är målet för våra vatten? - God status - God tillgång - Ingen försämring -Hållbartutnyttjande - Framtida generationer ska få
Läs merPiteälvens VRO- Sjöar och vattendrag
Piteälvens VRO- Sjöar och vattendrag Piteälven, Lill-Piteälven, Rokån och Jävreån Potentiella vattenförekomster 517 vattendrag (flödesordning >3) 247 sjöar >0,5 km2 inkl mindre sjöar om skyddade områden
Läs merBilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Ljungans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Ljungans
Läs merAlterälvens VRO- Sjöar och vattendrag
Alterälvens VRO- Sjöar och vattendrag Alterälven, Aleån och Rosån Potentiella vattenförekomster 50 vattendrag (flödesordning >3) 30 sjöar >0,5 km2 inkl mindre sjöar om skyddade områden eller hotspots,
Läs merKalixälvens VRO- Sjöar och vattendrag
Kalixälvens VRO- Sjöar och vattendrag Potentiella vattenförekomster 490 vattendrag (flödesordning >3) 209 sjöar >0,5 km2 inkl mindre sjöar om skyddade områden eller hotspots, ex belastning från punktkällor
Läs merPrinciper för miljökvalitetsnormer och undantag
Principer för miljökvalitetsnormer och undantag 2016-2021 Ekologisk Vad är god status vattenstatus? Bedöms enligt HaV:s föreskrifter 2013:19 Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Olika kvalitetsfaktorer
Läs merBilaga 1:21 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:21 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Mellan Ljungans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Mellan Ljungans
Läs merRenare marks vårmöte 2010
Renare marks vårmöte 2010 Vad innebär de nya miljökvalitetsnormerna för vatten Helena Segervall Miljökvalitetsnormer Bestämmer om kvalitén på miljön i ett visst avgränsat område, t ex en vattenförekomst
Läs merBilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Bottenhavets internationella gränsvattenområden i Jämtlands län Detta är en sammanställning
Läs merVattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde
Regionalt höstmöte om vattenarbetet Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde Inklusive Luleå kust och skärgård Patrik Olofsson Länsstyrelsen i Norrbotten 2011-09-16 Bra att veta info - Begreppet
Läs merBilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Indalsälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Indalsälvens
Läs merMiljökvalitetsnormer och undantag
Miljökvalitetsnormer och undantag Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig för Vattenmyndigheternas gemensamma arbetsgrupp för Åtgärdsprogram Syfte MKN god status ska uppnås senast 2015,
Läs merStatusklassning och vattendirektivet i Viskan
Statusklassning och vattendirektivet i Viskan EU s ramdirektiv för vatten och svensk vattenförvaltning VARFÖR EN NY VATTENFÖRVALTNING? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas,
Läs merBilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för
Läs merSjöLyftet Hur kan det vara till nytta för vattenförvaltningen?
SjöLyftet Hur kan det vara till nytta för vattenförvaltningen? Fem vattenmyndigheter Samordnar arbetet enligt ramdirektivet för vatten samt ett antal övriga direktiv Naturgiven indelning -Havsbassänger
Läs merFörslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden
Förslag till Åtgärdsprogram 2016 2021 - innehåll, formuleringar och röda tråden Innehåll Kap 5 Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt Kap 6 Åtgärder per
Läs merÅby, Byske och Kåge vattenrådsområde
Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde - Översikt av väsentliga frågor - Ekologisk status i Bottenvikens vattendistrikt Sammanvägd bedömning av Näringsbelastning Försurning
Läs merVattenkvalitet i Tornedalens vattenparlamentsområde
Regionalt höstmöte om vattenarbetet Vattenkvalitet i Tornedalens vattenparlamentsområde Inklusive Haparanda kust och skärgård Patrik Olofsson Länsstyrelsen i Norrbotten 2011-09-21 Bra att veta info - Begreppet
Läs merFörslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten
1 (7) DATUM DNR 2015-02-24 KS/2015:37 Yttrande Vattenmyndigheten.vastmanland@ lansstyrelsen.se Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten
Läs merSamverkan och samråd
Samverkan och samråd Länsstyrelsens beredningssekretariat samverkat med ett stort antal aktörer under hela förvaltningscykeln Vattenmyndighetens FP ÅP MKN MKB dokument för samråd i 6 månader Samverkan
Läs merNya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes Uppsala Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet
Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes 2009 Uppsala 2016-04-07 Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet Miljökvalitetsnormer Generellt Alla vattenförekomster ska uppnå
Läs merGötarpsån: Hären - Töllstorpaån
Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen
Läs merHur ska vi förbättra våra vatten? Skellefteå 11 februari 2015
Hur ska vi förbättra våra vatten? Skellefteå 11 februari 2015 ÅTGÄRDSPROGRAM Beskriver vad som ska göras för att miljökvalitetsnormen ska följas visar på vad som behöver uppnås och definierar vem som är
Läs merFÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM. Tornedalens vattenparlamentsområde - VRO 1. Torneälvens huvudavrinningsområde på den svenska sidan
FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM Tornedalens vattenparlamentsområde - VRO 1 Torneälvens huvudavrinningsområde på den svenska sidan Samrådsmaterial för perioden 1 mars - 1 september 2009 6. Åtgärdsprogram för
Läs merÅTGÄRDSPROGRAM FÖRSLAG TILL. Mellanbygdens vattenrådsområde - VRO 9
FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM Mellanbygdens vattenrådsområde - VRO 9 Mångbyån, Kålabodaån,, Dalkarlsån, Sävarån, Tavleån och Bureälvens huvudavrinningsområden samt kustmynnande vatten belägna mellan huvudavrinningsområden
Läs merStatusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare
Statusklassning i praktiken Vattenvård i verkligheten En vattenvårdares vardag Vattensamordnare 018 19 50 15 gunilla.lindgren@lansstyrelsen.se I konkurrensen om vattnet får statusklassningen stor betydelse
Läs merYttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets
YTTRANDE 1 (8) Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets vattendistrikt (Vattenmyndighetens dnr 537-7197-14) Förutsättningar för yttrandet Eftersom förslaget är mycket omfattande har
Läs merBilaga 1:23 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:23 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Ljusnans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Ljusnans
Läs merBilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för åtgärdsområdet Södra Gästriklands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås
Läs merNorra Bottenvikens kustvattenråd. Samråd Luleå Malin Kronholm Malin Kronholm
Norra Bottenvikens kustvattenråd Samråd 2009 Luleå 2009-11-10 Malin Kronholm 2009-11-10 Malin Kronholm Hantering av remisser Vattenmyndigheten: Hantering av synpunkter på nationell och distriktsnivå Beredningssekretariatet:
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 18. Ickåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-28 2 18. Ickåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merSkellefteälvens vattenrådsområde - Gublijaure -
Skellefteälvens vattenrådsområde - Gublijaure - Skellefteälvens vattenrådsområde - Översikt av väsentliga frågor - Bakgrundskartor från Lantmäteriet Ur GSD ärende nr 106-2004/188-AC samt från SMHI Ekologisk
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 16. Ryssåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 16. Ryssåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merVattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015
Vattenförvaltningens samråd 1 nov 2014 30 april 2015 Förslag till ny förvaltningsplan (FP), nytt åtgärdsprogram (ÅP) och nya miljökvalitetsnormer (MKN) för Norra Östersjöns vattendistrikt för perioden
Läs merAKTUELLT OM VATTENFÖRVALTNING
AKTUELLT OM VATTENFÖRVALTNING Miljökvalitetsnormer och Vattenmyndighetens åtgärdsprogram Karin de Beer Vattenmiljö, Länsstyrelsen Värmland, karin.de.beer@lansstyrelsen.se, 054-19 70 82 Miljökvalitetsnormer
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 14. Våmåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-01 2 14. Våmåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merÅterkopplingsmöte. efter Samråd Umeälven vid Blåviksjön. Foto: ChriStina Strömberg
Återkopplingsmöte efter Samråd 2009 VRO 10 Lycksele 2009-11-24 ChriStina Strömberg och Hans Erik Johansson Umeälven vid Blåviksjön. Foto: ChriStina Strömberg sjöar och Ekologisk status Bedömningen är gjord
Läs merMörrumsån. Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG
Mörrumsån Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG Helgasjön. Foto: Birgitta Sundholm Monica Andersson Arbetsprocess
Läs merBilaga 1:3 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:3 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Övre Ångermanälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås
Läs merMILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt 2009 2015 Rapportnr: 2010:3 ISSN: 1403-624X Titel: Miljökonsekvensbeskrivning Bottenhavets vattendistrikt 2009-2015 Utgivare: Vattenmyndigheten
Läs merInnehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten
Innehåll Åtgärder krävs på enskilda avlopp för att nå God ekologisk status Avlopp och Kretslopp 2010 Helena Segervall Vattenmyndigheten har tagit fram åtgärdsprogram för att behålla och uppnå God vattenstatus
Läs merKort bakgrund om vattenförvaltningen
Kort bakgrund om vattenförvaltningen Varför en särskild vattenförvaltning? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS
Läs merSangisälvens- och Keräsjokis vattenråd. Lappträsk Sofia Perä
Sangisälvens- och Keräsjokis vattenråd Lappträsk 2009-11-11 Sofia Perä 1 Samråd - allmänna synpunkter Alltifrån: Bra inriktning men alltför urvattnat skärp upp kraven och öka tempot med att uppnå god status
Läs merBilaga 1:4 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:4 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Långseleåns åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Långseleåns åtgärdsområde.
Läs merReferensgruppsmöte JordSkog
Referensgruppsmöte JordSkog 2013-06-04 Upplägg - Kort genomgång av vattenförvaltningen och vad som är på gång under 2013-2014 - Ekologisk status - Ekologisk status och åtgärdsunderlag i Köpingsån Johan
Läs merFörst - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning?
ÅTGÄRDSPROGRAM 2016-2021 VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT Josefin Levander Vattenmyndigheten Västerhavet Länsstyrelsen Västra Götalands län Först - vattenförvaltning light Hur mår våra vatten? Vilken miljökvalitetsnorm
Läs merÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT
ÅTGÄRDSPROGRAM 2016-2021 VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT Vattenrådens dag 22 mars 2017 Hanna Tornevall Vattenvårdsdirektör Vattenmyndigheten Västerhavet Förvaltningsplan inklusive miljökvalitetsnormer beslutade
Läs merUnderlag till Åtgärdsprogram för nya prioriterade ämnen i ytvatten och PFAS i grundvatten
Underlag till Åtgärdsprogram 2018-2021 för nya prioriterade ämnen i ytvatten och PFAS i grundvatten Bilagor A-E för Sveriges fem vattendistrikt Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrlands
Läs merBilaga 1:15 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:15 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Mellan Indalsälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för åtgärdsområde
Läs merBilaga 1:44 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
Bilaga 1:44 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Siljans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås för åtgärdsområde
Läs merVattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på
Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta
Läs merMiljökvalitetsnormer och undantag. Mats Wallin, Norra Östersjöns vattendistrikt
Miljökvalitetsnormer och undantag Mats Wallin, Norra Östersjöns vattendistrikt Syftet med vattenförvaltningen God yt- och grundvattenstatus senast 2015. Vatten med sämre status än god och utan utveckling
Läs merKalmar läns författningssamling
Kalmar läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsen i Kalmar läns (Vattenmyndighet i Södra Östersjöns vattendistrikt) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i Södra Östersjöns vattendistrikt
Läs merÅterrapportering av Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
Återrapportering av Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Niklas Holmgren, vattenmyndigheten Södra Östersjön SKL:s miljöchefsnätverksträff 28 september 5 beslut om Förvaltningsplaner Förslag till statens
Läs merÅterkopplingsmöte. efter Samråd Södra Västerbottens Vattenrådsområde. Samrådsmöte VRO 11 Umeå
Återkopplingsmöte efter Samråd 2009 Södra Västerbottens Vattenrådsområde Samrådsmöte VRO 11 Umeå 2009-11-12 Vattenrådets remissvar Revidering av klassningar - som bygger på remissvar - som bygger på nya
Läs merVattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021
Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Hur påverkar vattentjänsterna våra vatten och hur kommer åtgärdsprogrammen att påverka vattentjänsterna? Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig
Läs merVattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS
Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30
Läs merVattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se
Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv Förslag åtgärdsprogram för södra östersjön Just nu pågår samråd inom EU Ramdirektivet för vatten -2021-2027
Läs merVattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter
Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt
Läs merDen praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt
Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Att gå från byråkrati till handling Kartläggning och analys Identifiera vattenförekomster, bedöma
Läs merBilaga 1:2 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:2 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Malgomaj och Kultsjödalens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för åtgärdsområdet
Läs merSamråd inom delområde Motala ström. Onsdag 17 april 2013
Samråd inom delområde Motala ström Onsdag 17 april 2013 Dagens program 10.00 10.10 Inledning 10.10 11.00 Vattenmyndigheten presenterar samrådets genomförande och samrådshandlingarna 11.00 11.30 Länsstyrelsen
Läs merNorrbottens läns författningssamling
Norrbottens läns författningssamling Länsstyrelsen i Norrbottens läns (Vattenmyndigheten för Bottenvikens vattendistrikts) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i Bottenvikens vattendistrikt
Läs merStatusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren
Statusklassning Bohuskusten Anna Dimming Ragnar Lagergren Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV
Läs merUtmaningar i Västra Götalands län hur når vi god status i våra vatten? Johan Andersson & Anna Dimming, Vattenavdelningen
Utmaningar i Västra Götalands län hur når vi god status i våra vatten? Johan Andersson & Anna Dimming, Vattenavdelningen Ekologisk status 2015 Kemisk status 2015 God Ej god Hur ser statusklassningen ut
Läs merBottenhavets vattendistrikt Delområdesrapport Ångermanälven 2009 2015
Bottenhavets vattendistrikt Delområdesrapport Ångermanälven 2009 2015 Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Ångermanälven Innehållsförteckning Kapitel 1 Läsanvisning - delområdesrapport för Bottenhavets
Läs merGjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo
Gjennomföring av tiltak i Sverige Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo 100311 SE WFD-organisation Naturgiven indelning fem havsbassänger huvudavrinningsområden Nationellt samarbete regionalt
Läs merVattenmyndigheternas beslut om åtgärdsprogram och normer - kommunernas roll. Anneli Sedin Västerbottens beredningssekretariat
Vattenmyndigheternas beslut om åtgärdsprogram och normer - kommunernas roll Anneli Sedin Västerbottens beredningssekretariat Föredragets innehåll Kort bakgrund Beslutade miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 17. Limåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 17. Limåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merVattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015
Vattenförvaltningens samråd 1 nov 2014 30 april 2015 Vattenmyndighetens samrådsmöte i Stockholm 3 feb 2014 Foto: Fotoakuten.se Vattenförvaltning = Sveriges genomförande av EU:s ramdirektiv för vatten från
Läs merÅterrapportering från Stockholms stad av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
återrapportering 2014 1 (5) Återrapportering från av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt
Läs merSamråd inom Smålandskustens delområde. Onsdag 13 mars 2013
Samråd inom Smålandskustens delområde Onsdag 13 mars 2013 Dagens program Vattenförvaltning EU:s ramdirektiv för vatten år 2000 Gemensamma principer, ramar och mål Övergripande mål: Främja en långsiktigt
Läs merHornån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F
Hornån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen VattenInformationsSystem
Läs merYttrande angående samrådsmaterialet Bottenvikens vattendistrikt
Vattenmyndigheten för Bottenviken Länsstyrelsen i Norrbottens län 971 86 LULEÅ Yttrande angående samrådsmaterialet Bottenvikens vattendistrikt Bakgrund Piteå kommun har fått Vattenmyndighetens samrådsmaterial
Läs merVattenförvaltning - påverkansanalys, statusklassificering, riskbedömning och åtgärdsprogram
Vattenförvaltning - påverkansanalys, statusklassificering, riskbedömning och åtgärdsprogram Teresia Wällstedt Vattenmyndigheten, Norra Östersjöns vattendistrikt Vad är vattenförvaltning? EUs ramdirektiv
Läs merDelområde Norra Ångermanlands skogsvattendrag... 7
Bilaga 1. Åtgärder per huvudavrinningsområde Innehållsförteckning Delområde Norra Ångermanlands skogsvattendrag... 7 1.1 Vattenförekomsternas status och miljökvalitetsnorm... 8 1.2 Kustavrinningsområde
Läs merBilaga 1:1 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:1 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Vojmån och Vapstälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för åtgärdsområdet
Läs merÖvertorneå kommun - översiktsplan. BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten
Övertorneå kommun - översiktsplan BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten Sammanställd av Mia Sundström, MAF arktiktkontor AB, 2013 Miljökvalitetsnormer Det svenska genomförandet
Läs merÅterrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
1 Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter
Läs merÖverlever vi åtgärdsarbetet? Möte kring Östersjön-Florsjön i Mo bygdegård
Överlever vi åtgärdsarbetet? Möte kring Östersjön-Florsjön i Mo bygdegård 2010-04-13 Samråd 1 mars 1 september Kom i brevlådan i mitten av mars 2009 Resultat av samrådet Möten med ca 1000 personer 147
Läs merBakgrundsinformation vattendirektivet
100 Gammalt mål hur påverkas lantbrukarna? 75 50 25 Nytt mål! Miljömålet BSAP VF Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt Martin Larsson martin.h.larsson@lansstyrelsen.se 0 2005 2010 2015
Läs merÅterrapportering från Helsingborgs stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
2013 1 (5) Återrapportering från Helsingborgs stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt
Läs merÅterrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
1 Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter
Läs merÅtgärdsprogram och Åtgärdshantering i VISS. Vattenrådsdagar Lycksele
Åtgärdsprogram 2015 och Åtgärdshantering i VISS Vattenrådsdagar Lycksele 20140507 Peter Wihlborg Vattensamordnare Vattenmyndigheten i Bottenvikens Vattendistrikt Åtgärdsprogrammets syfte och mål Åtgärdsprogrammets
Läs merÅterrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter
Läs merSamrådsmöte Sveg 18 februari 2015
Samrådsmöte Sveg 18 februari 2015 Alla kan bidra till ett bättre vatten! Bottenhavets status Blå-Hög ekologisk status Grön- God ekologisk status Gul-Måttlig ekologisk status Orangeotillfredsställande
Läs merVad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman
Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Fem distrikt i Sverige med olika karaktäristik Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär
Läs merÅterrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
2013 1 (5) Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt
Läs merMiljö kvalitetsnörmer fö r vatten samt a tga rdsbehöv i Vilhelmina kömmun
Miljö kvalitetsnörmer fö r vatten samt a tga rdsbehöv i Vilhelmina kömmun Miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten är bestämmelser om kvaliteten på miljön, eller status, i en vattenförekomst. Havs- och vattenmyndigheten
Läs merFrågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt
Nr. 2009/022 2009-08-05 Agneta Christensen 0501-60 53 85 till Vattenmyndigheten för Västerhavets distrikt via webbenkät Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt
Läs merFARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR PLANERING, STRATEGI OCH SERVICE
FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR PLANERING, STRATEGI OCH SERVICE TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2009-05-20 Handläggare: Cecilia Rivard Telefon: 08-508 18 048 Till Farsta stadsdelsnämnd 2009-06-11
Läs mer2. Välj avancerad sökning (det enda sökalternativ som fungerar ännu).
Att söka information i VISS, VattenInformationsSystem Sverige VISS är en databas där man samlar information om alla större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten i Sverige. Här finns förutom allmän
Läs merVälkomna! Samråd inom vattenförvaltningen 30 november till 30 april: en vägvisare inför beslut 2021
Välkomna! Samråd inom vattenförvaltningen 30 november till 30 april: en vägvisare inför beslut 2021 Vattenförvaltningen viktig del av svenskt miljömålsarbete På alla nivåer: Kommunal Regional Nationell
Läs merFöreskrifter om miljökvalitetsnormer
Föreskrifter om miljökvalitetsnormer 22 FS 2015:xx Utkom från trycket den xx december 2015 Länsstyrelsen i X läns (Vattenmyndigheten i Y vattendistrikts) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster
Läs merBilaga 1:29 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:29 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag åtgärder för åtgärdsområdet Norra Hälsinglands kustvatten Detta är en sammanställning av de åtgärder
Läs merÅterrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
1 Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter
Läs merLilla Å (Mynningen-Musån)
20120412 Vattenförekomst Lilla Å (MynningenMusån) EU_CD Vattenkategori Distriktsindelning Huvudavrinningsområde Delavrinningsområde Kommuner Övervakningsstationer SE632093131112 Vattendrag 5. Västerhavet
Läs mer