Sangisälvens- och Keräsjokis vattenråd. Lappträsk Sofia Perä

Transkript

1 Sangisälvens- och Keräsjokis vattenråd Lappträsk Sofia Perä 1

2 Samråd - allmänna synpunkter Alltifrån: Bra inriktning men alltför urvattnat skärp upp kraven och öka tempot med att uppnå god status Till: Det går inte att ta ställning till materialet, skjut upp besluten och gör om jobbet Allmänna synpunkter De flesta: delar Vattendirektivets syfte och mål Men många anser att: Vi har redan bra vattenförhållanden Det är någon annan som ska göra åtgärder Det är någon annan som ska betala För elenergi är så viktigt + klimatet För livsmedel behöver vi staten har investerat Reningsverken är redan optimerade Åtgärderna är inte kostnadseffektiva För ambitiöst För dyrt Påverkar negativt 2

3 Hantering av remissvar Vattenmyndigheten: Hantering av synpunkter på nationell och distriktsnivå Beredningssekretariatet: Hantering av synpunkter på vattenförekomstnivå och specifikt vattenrådens synpunkter Remissvar sammanställs i Särskild sammanställning till 22 december Excelfil med detaljerade synpunkter och svar, hur den ska distribueras ännu oklart. Sorterad per vattenråd. Remissynpunkter; från Sangisälvens och Keräsjoki vattenrådsområde - VRO 2 Förslaget att riva Lombendammen i Lombälven saknar helt förankring i verkligheten. Vi efterlyser en miljökonsekvensbeskrivning, för att utreda vilken miljöpåverkan både på fisket, vattenmiljön för fågellivet, samt boende miljön för invånarna i byn Lomben det innebär att riva dammen. 3

4 Remissynpunkter; länsstyrelsen svar Ifall dammen kommer att rivas kommer alla de krav som ställs av miljöbalken att följas inklusive en miljökonsekvensbeskrivning och eventuell dom. I dagsläget har vi över 600 hindrande dammar som ska åtgärdas och varje damm måste granskas var och en för sig innan beslut tas. Remissynpunkter; från Sangisälvens och Keräsjoki vattenrådsområde - VRO 2 Läckage från gammal soptipp 300m N järnvägsviadukten väg 398 i Lappträsk rinner ut i Linkabäcken 4

5 Remissynpunkter; länsstyrelsen svar Gamla soptippar är kommunalt ansvar. Kommunen ska ha inventerat alla nedlagda soptippar. Ifall det skett provtagning där så är det kommunen som gjort det. I nästa cykel måste vi undersöka såna här ställen för att avgöra ifall påverkan av tippen drar ner statusen i vattendraget. Remissynpunkter; från Sangisälvens och Keräsjoki vattenrådsområde - VRO 2 Lappträsk: Övergödning samt ej fungerande damm Förslag till åtgärd: Bygg om dammen/muddra sjön 5

6 Remissynpunkter; länsstyrelsen svar Lappträsket har sänkt status p.g.a. övergödningsproblem. Planerade åtgärder är fortsatt utredning. Dammen i utloppet har inte bedömts som ett vandringshinder. Det är möjligt att den måste besökas ytterligare en gång under lågvattenperioden för en ny bedömningen. Remissynpunkter; från Sangisälvens och Keräsjoki vattenrådsområde - VRO 2 Felaktigt anlagd vägtrumma i Hällfors under väg 398, vandringshinder i kanske den bästa reproduktionsplatsen efter Sangisälv. 6

7 Remissynpunkter; länsstyrelsen svar Länsstyrelsen har tittat på trumman vid två tillfällen ( och ). Inuti trumman finns ett litet fall men trumman bedöms inte som vandringshinder för öring. Därför ändras inte omklassningen av vattendraget. Remissynpunkter; från Sangisälvens och Keräsjoki vattenrådsområde - VRO 2 Hindrande vägtrumma vid utlopp från sjön Leipijärvi, vandringshinder längre ned i Väärtioja (SE ) bäverdamm. Förslag till åtgärd: Bygg om/alternativt ändra klassning, god kvalitet badsjö. 7

8 Remissynpunkter; länsstyrelsen svar Enligt fotona är trumman ett partiellt hinder för fisk. I dagsläget kan vi inte göra undantag för denna typen av miljöproblem. Klassningen kommer dock att ändras till måttlig eftersom vandringshinder i sjöutlopp sämst kan ge måttlig status för sjön. Även om vattenkvaliteten är bra i sjön kan den ekologiska statusen vara störd p.g.a. vägtrumman. Bäverdammar betraktas som naturliga, inga åtgärder är planerade med dessa. Remissynpunkter; från Sangisälvens och Keräsjoki vattenrådsområde - VRO 2 Storträsket/Lillträsket väster Sangijärvi; Övergödning från avlopp 8

9 Remissynpunkter; länsstyrelsen svar Har måttlig status p.g.a. övergödning. Länsstyrelsen har gjort en utökad provtagning (vattenkemi vintern 2007, växtplankton och vattenkemi sommaren 2008) och sjön har bedömts vara fortsatt måttlig. Nästa steg i åtgärdsprogrammet är källanalys som beräknas kosta runt kronor. Remissynpunkter; från Sangisälvens och Keräsjoki vattenrådsområde - VRO 2 Vandringshinder i Storträsket 9

10 Remissynpunkter; länsstyrelsen svar I utloppet från Storträsket finns en stentröskel som inte bedöms som vandringshinder utifrån de bilder som skickats av vattenrådets ordförande. Remissynpunkter; från Sangisälvens och Keräsjoki vattenrådsområde - VRO 2 Kvarnbäcken väster Sangis; felaktigt anlagd vägtrumma under E4. Ny påverkan med byggnation av Haparanda banan?? 10

11 Remissynpunkter; länsstyrelsen svar Är bedömd som vandringshinder vilket drar ner statusen i Kvarnbäcken till otillfredsställande. Vägtrumman finns med i åtgärdsprogrammet. Eventuell påverkan av järnväg har inte tagits med i klassningen. Remissynpunkter; från Sangisälvens och Keräsjoki vattenrådsområde - VRO 2 Igenväxning av vattenspegel i Korpikå Länsstyrelsens svar: I dagsläget är inte näringsproblematiken utredd i Korpikån. Är på lista för vidare utredning (verifiering av status och eventuell källfördelningsanalys). 11

12 Remissynpunkter; från Sangisälvens och Keräsjoki vattenrådsområde - VRO 2 Bodträsket; vandringshinder utlopp Länsstyrelsen svar: Skicka in bilder så kan vi kolla på hindret. Har skickat fråga till Lennart. Remissynpunkter; från Sangisälvens och Keräsjoki vattenrådsområde - VRO 2 Raitajärvi; hög kvicksilverhalt Länsstyrelsen svar: Det har inte skett någon provtagning av kvicksilver i sjön. Sjön får undersökas vid nästa provtagning av kvicksilver. Vad har orsakat den höga halten? 12

13 Remissynpunkter; från Sangisälvens och Keräsjoki vattenrådsområde - VRO 2 Miekojärvi; övergödningsproblem Länsstyrelsen svar: Har måttlig status p.g.a. övergödning. Länsstyrelsen har gjort en utökad provtagning (växtplankton och vattenkemi sommaren 2008). Har bedömts vara fortsatt måttlig. Nästa steg i åtgärdsprogrammet är källanalys som beräknas kosta runt kronor. Remissynpunkter; från Sangisälvens och Keräsjoki vattenrådsområde - VRO 2 Tjärasbäcken; bäverdammar, nästan torrlagd sommartid Länsstyrelsen svar: Bäverdammar anses vara naturliga. Inga åtgärder föreslås. 13

14 Remissynpunkter; från Kalix Norra Centerpartiavdelning Att riva dammar som tömmer en hel sjö (Lombträsket) eller som förstör vattenytorna (varpen) i Korpikå eller sänker vattennivån ytterligare i en redan grund sjö (Storträsket) är orimliga förslag. Dels med hänsyn till vad som sagts ovan om skydd för landskapsbilden, dels med hänsyn till fågellivet och den biologiska mångfalden i övrigt. Kanske är dessa förslag tillkomna av misstag utan besök på platsen. I alla händelser måste dessa förlag tas bort ur åtgärdsprogrammet. Remissynpunkter; länsstyrelsen svar Länsstyrelsen har varit och inventerat dessa dammar. Vi anser att det går att åtgärda dessa dammar, antingen ta bort dem eller bygga någon typ av omlöp. Om de inte tas bort hotas det ekologiska systemet i och med att artificiella hinder finns och hindrar fiskars vandring vidare upp i vattensystem. För att behålla vattenspegeln i sjöarna kan man göra en lång fors vid utloppet (tröskla upp). Då behålls vattenytan och fiskar kan vandra vidare. 14

15 Remissynpunkter; från Kalix Norra Centerpartiavdelning I många små bäckar, som t ex Myrbergsträskbäcken (i orten benämnd Kvarnbäcken), har förekomsten av bäckforell minskat. Detta beror inte på föroreningar eller vandtingshinder utan på förekomsten av mink. Att minska förekomsten av mink skulle vara det mest kostnadseffektiva sättet att gynna förekomsten av fisk i många åar och bäckar. Remissynpunkter; länsstyrelsen svar Främmande arter så som mink kan vara förödande för ett ekosystem. I vår klassificering tar vi delvis hänsyn till främmande arter (dock endast fisk). Problemet med biologiska miljöproblem är att de är så svåra att få bukt med. 15

16 Remissynpunkter; ASSARGENERATOR Företaget anser att åtgärder för fiskförbättringar inte skall kopplas samman med åtgärder i syfte att förbättra vattenkvaliten. På sidan 11 i ÅP för Sangisån anföres att kostnaden för en trappa eller omlöp samt smoltavledare, laxyngelavledare, för kraftverket i Taipale beräknas kosta kr, vilket anses vara bortkastade pengar. Sangisån har inget lax hundra år bakåt i tiden. Harren vandrar på våren då medelvattenföringen är god, vilket medför att inte heller för denna fiskart kan kraftverket i Taipale anses vara ett "hinder". Även flottledsåterställningen som finns föreslagen för ca 6 miljoner skall ses som bortkastade resurser enligt bolaget som grundar sitt påstående på bifogad artikel. Remissynpunkter; länsstyrelsen svar Syftet med vattendirektivet är att förbättra eller upprätthålla god ekologisk status i vatten såväl som att ha god vattenkvalitet. Fisk har visat sig vara en bra indikator på hur ekologin är i vattnen. Naturligtvis ska andra djur och även växter tas med i begreppet ekologi. Eftersom allt hänger ihop kan fisk visa på ifall den övriga ekologin är god. Dessutom är fisk en väl undersökt art där vi ha relativt mycket data. I Baltic Salmon Rivers (1999) som utgivits av IBSFC (international Baltic Sea Fishery Comission) och HELCOM uppskattas den potentiella reproduktionsområdena för lax i Sangisälven uppgå till 6,1 ha (inklusive 2,8 ha ovanför kraftverket) och den potentiella produktionen av smolt till st. I dagsläget finns mycket riktigt ingen vandrade lax men det finns potential för havsvandrande öring ifall den kan etableras i systemet. Att sätta in en trappa eller omlöp och även en smoltavledare öppnar upp till fina repoduktionsområden uppströms kraftverket vilket ökar det ekologiska värdet i Sangisälven. Att utföra flottledsåtgärder har visats sig ge stora vinster ekologisk där man måste kombinera att lägga tillbaka sten med att återskapa lekbottnar. Att helt ta bort åtgärder från Sangisälven vore mycket olyckligt när det är en fin älv med potential. 16

17 Remissynpunkter; från Kalix Norra Centerpartiavdelning Kraftverket i Taipale kom till innan skyddet för de opåverkade älvarna stärktes. Kraftverket måste få finnas kvar och därför måste eventuella åtgärder för att öppna för vandring av fisk finansieras så att verkets existens inte hotas. Intresset att utnyttja vattenkraft i små vattendrag kan komma att öka i framtiden och då skall givetvis fiskeintresset vägas in och lösas. Att utnyttja kraften i vattendrag är inget nytt, därom vittnar alla kvarnplatser som funnits i dessa. Remissynpunkter; länsstyrelsen svar I dagsläget är det vattenkraftbolaget som ska stå för kostnaderna för att göra åtgärder som förbättrar ekologin. Allt detta måste föregås av utredningar och omprövning i domstol enligt gällande lagstiftning. I övrigt, se svar till Assargenerator. 17

18 Remissynpunkter; från Korpikå by Idag är byborna mycket bekymrade över ert beslut att dammen vid bron i Korpikå ska rivas. Vi hoppas vi på en god dialog med er i framtiden för att alla parter ska bli nöjda. Remissynpunkter; länsstyrelsen svar Ett vandringshinder som kapar av möjlighet för fisk att vandra utarmar beståndet genetiskt och kan i framtiden medföra problem för fiskbestånden. Ifall dammen kommer att rivas kommer alla de krav som ställs av miljöbalken att följas inklusive en miljökonsekvensbeskrivning och eventuell dom för att kunna riva dammen. I ett sånt förfarande kommer alla berörda att höras och Länsstyrelsen vill självklart ha ett bra samarbete med berörda personer. 18

19 Remissynpunkter; från Korpikå by De flesta vattnen i anslutning till Korpikå Å är restaurerade vad gäller flottledsrensning. Vår gemensamma åsikt är att dagens vattennivå på Korpikå Å ska bibehållas, gäller vattennivån uppströms Korpikå Bro. Denna nivå bör hållas för att upprätthålla vattennivån i dricksvattenbrunnarna. Alltså det behövs ett mottryck för att kunna upprätthålla en bra nivå i brunnarna. Allt enligt en gammal utredning som är gjord av Lantbruksnämnden för ett antal år sedan. Sedan så har vattenspegeln ett stort kulturellt och estetiskt värde för både bybor och förbipasserande. Samt att fiskbeståndet lever vidare. Idag har Korpikå Å gott om fisk bl.a. brax, id, abborre, lake, gädda, forell och mört. Alltså älven har ett stort fiskebestånd vilket motsäger den dåliga ekologiska statusen. Remissynpunkter; länsstyrelsen svar Vid arbetet med att ta ut flottledspåverkade vatten har länsstyrelsen använt flottningsarkivet uppgifter samt de uppgifter som finns om flottledsrestaurering. Dessvärre har vi inga uppgifter om att det skett restaurering i Korpikån. Dessa uppgifter tar Länsstyrelsen tacksamt emot för att eventuellt kunna ändra statusen i Korpikån i nästa vattenförvaltningscykel. 19

20 Remissynpunkter; från Studieförbundet Vuxenskolan-"vattnets väg" Synpunkt: Meiokojärvi: utgrävd slåttermyr?? Undantag???? Länsstyrelsens svar: Lite svårt att förstå synpunkten men Miekojärvi har måttlig status p.g.a. näringsämnen då det vid flera tillfällen varit problem med övergödning i sjön. Den har fått tidsfrist för att vi ska kunna utreda övergödningsproblematiken mer. Remissynpunkter; från Studieförbundet Vuxenskolan-"vattnets väg" Synpunkt: Sangisälven-Raitajärvi: Hög naturlig mineralhalt, undantag Länsstyrelsens svar: Lite svårt att förstå synpunkten men RAITAJÄRVI (SE ) har god ekologisk status. Vad ska undantaget omfatta? 20

21 Förändringar efter samråd VRO 2 Hg gränsen sänkt till 0,02 mg/kg fiskmuskel SFÄ endast uppmätta värden Icke försämringskravet MKN endast på statusnivå ej parameternivå VRO-delarna ej med i beslutet utan utgör underlag (Definitionen av KMV) Ekologisk status - undantag enbart på statusnivå, inte per miljöproblem. Hela kvalitetskravet anges i en kolumn i de MKN-tabeller som utgör själva besluten (se bilaga). I VISS redovisas motiven för undantag för respektive vattenförekomst på miljöproblemnivå, För kemisk status (både yt- och grundvatten) föreskrivs undantag på kvalitetsfaktornivå (dvs. för respektive ämne som föranleder undantaget). Undantag kan innebära både mindre stränga krav (restriktivt) och tidsfrist. Mindre strängt krav avseende kvicksilver (kemisk ytvattenstatus) tillämpas generellt över riket. Undantag anges i två separata kolumner i MKN tabellen, en för tidsfrist och en för mindre stränga krav. 21

22 Förändringar efter samråd VRO 2 Riskbedömning Vattenförekomster med risk för att inte uppnå god ekologisk status till 2015 Samtliga vattenförekomster med miljöproblem samt tidigare flottleder Ekologisk status sammanvägning Biologiska faktorer väger tyngst men finns inget annat används fysikaliskt kemiska faktorer och ibland endast modellerade värden Sammanvägd klassning av modellresultat och expertbedömning Näringsbelastning Försurning Kontinuitet Morfologi Förorenande ämnen Främmande arter Vattenuttag Flödesförändringar Sämst avgör! Kompletterande provtagning i 22

23 Miljökvalitetsnormer Efter samråd Kemisk status Miljökvalitetsnormen för kemisk status = God kemisk status till 2015 Undantag Tidsfrist till 2021 för de vattenförekomster som har bedömts till Uppnår ej god kemisk status. Miljökvalitetsnormer Vattnens status får inte försämras Status idag Hög status God status Måttlig status Otillfredsställande status Dålig status KMV MKN Hög status God status God status God potential Undantag: Tidsfrist 2021 Sänkt kvalitetskrav 23

24 Ekologisk statusklassning och miljökvalitetsnormer i VRO 2 Ekologisk status Hög God Måttlig Otillfreds. Dålig Sjöar 0 (0) 20 (20) 6 (6) 1 (1) 0 (0) Vattendrag 0 (0) 42 (43) 17 (16) 13 (13) 0 (0) Totalt 0 (0) 62 (63) 23 (22) 14 (14) 0 (0) Miljökvalitetsnormer (MKN) Hög God 2015 God 2021 Sjöar 0 (2) 20 (19) 7(6) Vattendrag 0 (4) 42 (16) 30 (50) Totalt 0 (8) 62 (35) 37 (56) Inom parantes = före samråd Damm i Littiäisjoki 24

25 Åtgärdsprogram Åtgärdsprogrammet ger förslag på åtgärder som behöver genomföras för att uppnå miljökvalitetsnormerna Åtgärdsförslagen omfattar förändringar i juridiska styrmedel finns i huvuddokumentet Konkreta åtgärdsförslag finns i VRO-underlag Knutna till vattenförekomst Åtgärdsprogram förändringar efter samråd VRO-dokumentet underlag och inte del av beslut, ska dock tryckas, senast till slutet av januari 2010 Större konkretisering av åtgärder och mer detaljerade kostnader har tagits fram: kostnader för pågående och nya åtgärder Framgår om åtgärder har eller saknar finansiering Kostnader summeras i huvuddokument (till beslutet) och framgår på vattenförekomstnivå i VRO-underlag Exempel åtgärder (miljöproblemen övergödning, miljögifter och fysisk påverkan): Verifiering, undersökning/efterbehandling av förorenad mark, källfördelningsanalys, kemikalieutredning, strandexploateringsstudie, utredning ekologisk potential och behov av sänkt kvalitetskrav 25

26 VRO-delarna i Bottenviken: Ska uppdateras Förtydligas med förväntad miljöeffekt på vattenförekomstnivå, i första hand blir det beskrivning i ord (ökad kunskap, öppnad vandringsväg, minskad belastning, återskapad areal habitat etc) men också ett försök till beräkning, ex km öppnad vandringsväg för vandringshinder, återvunnen areal för flottledsrestaurering. Ev ska åtgärderna delas upp i steg 1 och 2 steg 1 är oftast ytterligare utredning steg 2 är eventuella åtgärder som kan komma ut av utredningen så att man får en bild av hela vägen mot god status. (möjligen endast i Bottenviken) Vad händer nästa förvaltningscykel? Omsätta miljökvalitetsnormerna och åtgärdsprogrammen i praktiken Miljöövervakningsprogram enligt vattenförvaltningen ska vara klara 2012 Reda ut kvarstående oklarheter och brister i statusbedömningarna KMV, undantag för sänkt kvalitetskrav, bedömning av särskilt förorenande ämnen och prioriterade ämnen, bristfälliga bedömningsgrunder m.m Vattenrådens roll? 26

27 Arbetsformer, samordning och samverkan Kartläggning och analys Klimat, översvämningsproblematik och vattenförvaltning Övervakning Åtgärder program och genomförande Dataunderlag och datahantering Rapportering till EU Vattenförvaltningen tar nästa steg Tack för er uppmärksamhet! Tack för uppmärksamheten! 27