Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser

Transkript

1 Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser För mer information hänvisas till respektive avsnitt i samrådsdokumentet. Arbetsprogram med tidtabell Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna förvaltningscykel? Om inte, motivera. Är det tydligt vilka arbetsmomenten är och när de kommer att genomföras under denna förvaltningscykel? Om inte, motivera. Väsentliga frågor inför arbetet med förvaltningsplanen Särskilda utmaningar i vattendistriktet Ger nedanstående beskrivning en rättvisande bild av vattendistriktets utmaningar? Om inte, motivera. Länsstyrelsen instämmer i att fysisk påverkan på vattenmiljöer är ett av de största miljöproblemen i länet. Det skulle dock kunna framgå tydligare att påverkan från markavvattning och bristande kantzoner i jord- och skogsbruk samt från rensningar för flottningsändamål inte enbart ger ökad översvämningsrisk utan att sådana ingrepp också kan påverka den biologiska mångfalden i vattenmiljöer negativt. När det gäller kvicksilver, och metoder för att komma till rätta med kvicksilverproblemen, bör skogsbrukets effekter på vattenmiljöer nämnas. Huvuddelen av kvicksilver i mark binds till organiskt material. Större delen av all transport av kvicksilver, från marken till omgivande vattendrag sker som lösta humuskomplex. Körskador, markberedning och brist på skyddsridåer i skogsbruket ökar spridningen av kvicksilver till omgivande sjöar och vattendrag. Dioxin bör nämnas som ett problem under avsnittet om miljögifter. Uppmätta halter av dioxin i strömming sjunker visserligen men är fortfarande för höga, speciellt utanför Gävleborgs kust. När det gäller dioxinförorening i Gävleborgs län så finns det en hel del områden, speciellt i länets kustvatten, där gränsvärdet för sediment överskrids idag. Det kommer eventuellt att påverka den ekologiska statusen i flertalet vattenförekomster. Det är bra att Vattenmyndigheten lyfter fram även samhällsplaneringens roll i vattenförvaltningen. Samverkan

2 Vilka frågor, utöver de väsentliga som har prioriterats nedan, tycker ni saknas? Motivera. De väsentliga frågor som presenteras i avsnittet om samverkan täcker in mycket och ger en bra bild av vad som behöver göras när det gäller samverkan. Den prioritering som Vattenmyndigheten har gjort är bra och ingen av de angivna frågorna bör prioriteras ned. Fungerar samverkan på nationell, regional och lokal nivå idag? Vad fungerar bra och på vilket sätt kan den förbättras? Samverkan mellan Vattenmyndigheten och Länsstyrelsen fungerar bra idag. Det finns en tät dialog och en gemensam plan för samverkan och kommunikation mellan Vattenmyndigheten och Länsstyrelsernas beredningssekretariat i distriktet. Samverkan med andra Länsstyrelser i gränsområdena (områden som ligger i ett län men i ett annat läns ansvarsområde) fungerar i vissa fall mindre bra. Där behöver samerkansformerna på alla nivåer i vattenförvaltningsarbetet utvecklas så att inte några områden hamnar mellan stolarna och berörda kommuner inte kommer i kläm. I vissa fall kan det vara så att en kommun berörs av två olika vattendistrikt och flera olika Länsstyrelsers ansvarsområden. När det gäller kommunerna behöver beredningssekretariaten prioritera att utveckla samarbetsformerna, både för samverkan mellan kommunerna och beredningssekretariaten och för att skapa nätverk mellan kommunernas handläggare för att få en långsiktig samverkan över kommungränserna. Även samverkan inom kommunerna, mellan de olika verksamheterna, behöver i många fall förbättras. Vattenråden är otroligt viktiga aktörer och deras verksamhet skulle kunna utvecklas mycket mer. T ex skulle ett vattenråd kunna arrangera fler aktiviteter för allmänheten och driva gemensamma projekt. Det skulle även kunna bli tydligare att vattenrådens verksamhet innefattar alla som är intresserade av vattenfrågor, det vill säga att alla som vill ska ha möjlighet att delta i ett vattenråd. En nyckel till att kunna utveckla vattenråden är dock resurser. Idag bygger vattenrådens arbete till stor del på ideella krafter eller att man kan sköta vattenrådsarbetet på arbetstid och då har man inte möjlighet att lägga ner så mycket tid. Om man kunde ha en person anställd i vattenrådet så skulle man ha helt andra möjligheter att agera, arrangera aktiviteter, starta gemensamma projekt, informera osv. För att skapa delaktighet i vattenförvaltningen och stödja lokalt vattenvårdsarbete är det viktigt att det finns en bra samverkan mellan Länsstyrelsens beredningssekretariat och lokala aktörer som t.ex. fiskevårdsföreningar. Övervakning

3 Ingen av dessa frågor bör prioriteras ner. Däremot bör vikten av att utveckla utsläpps- och recipientkontrollen betonas. När det gäller att skapa en bra övervakning (framförallt en operativ sådan) av vattenmiljöer så behöver centrala myndigheter se över föreskrifter och ta fram vägledningar för tillsynsarbetet. Det är också viktigt att Vattenmyndigheterna ges mandat att genomföra sitt uppdrag inom övervakningen. Fungerande dataflöden är en förutsättning för ett effektivt nyttjande av den övervakningsdata som produceras. Ett exempel på detta är utsläpps- och recipientkontrolldata som tas fram i miljötillsynsarbetet. Där finns stora möjligheter att förbättra dataunderlaget i vattenförvaltningen om det skapas bättre dataflöden mellan tillsynsmyndigheter och exempelvis Länsstyrelsernas beredningssekretariat. I detta sammanhang har de nationella datavärdarna en central roll och det är viktigt att det ges utrymme att utveckla formerna för datalagring samt hur data ska kvalitetssäkras och tillgängliggöras. Fungerar övervakning på nationell och regional nivå idag? Vad fungerar bra och på vilket sätt kan den förbättras? Det är viktigt att skapa en helhetssyn på övervakningen i ett avrinningsområdesperspektiv. Det behövs bättre samordning mellan olika övervakningsprogram samt utveckling av undersökningsmetoder och bedömningsgrunder. Det finns ett behov av att föreskrivande myndigheter tar täten i att samordna och effektivisera befintlig övervakning. Att typindela och gruppera vattenförekomster kan vara en framkomlig väg för en bättre övervakning. Är det tydligt hur olika aktörer är ansvariga, delaktiga i och berörs av olika delar i övervakningsarbetet? Saknas någon aktör? Motivera. Kartläggning och analys Är det tydligt hur olika aktörer är ansvariga, delaktiga i och berörs av olika delar i kartläggningsarbetet? Saknas någon aktör? Motivera. Miljökvalitetsnormer

4 Åtgärdsprogram Vattenmyndigheten har fått med de viktigaste frågorna. Länsstyrelsen delar Vattenmyndighetens uppfattning att rättsliga verktyg och resurser är en förutsättning för genomförandet av styrmedelsåtgärder. Det är viktigt att det tas hänsyn till denna fråga vid framtagandet av det nya åtgärdsprogrammet samt att det inom ramen för detta arbete också görs en analys av den praktiska genomförbarheten av åtgärdsprogrammet. Vattenmyndighetens ambition att ta fram ett mer detaljerat och preciserat åtgärdsprogram kommer sannolikt, i jämförelse med nuvarande åtgärdsprogram, att innebära en ambitionshöjning i åtgärdsarbetet. Det innebär också att det kommer att krävas mer arbete av de myndigheter som ansvarar för genomförandet av åtgärdsprogrammet. Det är viktigt att det görs en analys av vilka resurser som kommer att behövas för att genomföra åtgärdsprogrammet. Är det tydligt hur olika aktörer är ansvariga, delaktiga i och berörs av olika delar i arbetet med åtgärdsprogram? Saknas någon aktör? Motivera. Ny förvaltningsplan och rapportering Hur har ni använt Förvaltningsplanen i ert arbete? Vad har ni saknat i Förvaltningsplanen som behövs för att ni bättre ska kunna använda den i ert arbete? Sammanställning av frågor till Behovsbedömning, omfattning och detaljeringsgrad av miljökonsekvensbeskrivningen. Är miljökonsekvensbeskrivningens omfattning och detaljeringsgrad på en bra nivå? (Jämför gärna med bestämmelserna i 6 kap miljöbalken om syfte och innehåll). I avsnitt 1. Miljöbedömning önskas yttranden på behovsbedömningen. (Se även 4 och 6 förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar

5 Frågor i avsnitt 2. Förslaget till åtgärdsprogram (förhållande till andra planer och program) - Har vi tagit med rätt planer och program? Under avsnittet Natur- och kulturmiljö skulle man även kunna ta upp skötselplaner, bevarandeplaner och åtgärdsprogram för hotade arter. När det gäller kulturmiljöprogram så vill Länsstyrelsen särskilt påpeka att det bör förtydligas att det kan finnas målkonflikter mellan bevarandet av kulturmiljöintressen och t.ex. arbetet med att restaurera flottleder. Under avsnittet Fysisk planering och infrastruktur bör även Havsplaner nämnas. - Har vi gjort avgränsningarna på en bra nivå?