Åtgärdsplan. Nävraåns Snärjebäckens Åbyån Surrebäckens Törnebybäckens Avrinningsområden. Foto våtmark i Snärjebäcken

Transkript

1 Åtgärdsplan Nävraåns Snärjebäckens Åbyån Surrebäckens Törnebybäckens Avrinningsområden 2012 Foto våtmark i Snärjebäcken

2 Innehåll 1 Beskrivning av Nävraåns avrinningsområde Beskrivning av Snärjebäckens avrinningsområde Beskrivning av Surrebäcken Törnebybäckens avrinningsområde Potentiella åtgärder Förslag till åtgärder i avrinningsområdet Problematik Uppföljning... 8 Bilaga 1 Generella förlag på områden och möjliga åtgärder Bilaga 2 Förslag från lämpliga områden och åtgärder Bilaga 3 Skogsstyrelsens inventering ut med Snärjebäcken NÄVRAÅN SNÄRJEBÄCKEN SURREBÄCKEN ÅBYÅN TÖRNEBYBÄCKEN

3 Denna åtgärdsplan är tänkt som en inspirations dokument för vattenrådens deltagare eller varför inte för alla som är intresserade av att göra något för vårt vatten eller personer som är intresserade att lära sig mer om avrinningsområdet och åtgärder. I planen hittar du hur läget ser ut just nu samt vilka problem som finns i avrinningsområdena. I bilagorna kan du hitta lite olika typer av inspiration både mycket generella åtgärder för större områden men även specifika åtgärder på specifika platser. Använd detta dokument som ett uppslag, sedan går det inte att basera en åtgärd rakt av på dessa uppgifter. Som ni vet är det många parametrar som spelar in. Men det är viktigt att vara med och påverka alla våra handlingar ger effekter! Både på gott och på ont. Det vatten du hämtar ur bäcken lär dig känna källan. Många bäckar små gör en stor å. svenska ordspråk Bilagorna förändras kontinuerligt beroende på nya kunskaper och tillgång till nya fakta mm. När vattenrådet kommit igång med vattendialogen så kommer även denna information att läggas till som en bilaga. 1 Beskrivning av Nävraåns avrinningsområde Nävraån ligger mitt i mellan Mönsterås och Kalmar kommun. Avrinningsområdet består av flera små bäckar, det finns inga sjöar inom området klassas som ett vattendrag. Avrinningsområdet har klassats med god ekologiskstatus. Avrinningsområdet består till 80 % av skogsmark, 18 % av betes och åkermark. Hela avrinningsområdet omfattar en total yta på 113 km 2. I området finns inga industrier eller andra miljöfarliga verksamheter. I Kåremo finns ett område som länsstyrelsen klassat som förorenad mark. Området är en f.d. mack. I avrinningsområdet finns gråal och flodkräftor. Tabell 1 och 2 visar vattenförekomster och lagstadgat skydd i Nävraån. Tabell 1 Vattenförekomster i Nävraån Kategori Namn EU ID Vattendrag Nävraån SE Tabell 2 Lagstadgat skydd i Nävraån EU ID Namn Skyddade områden SE Nävraån Länsstyrelsen har fastslagit att miljöproblemen i Nävraåns avrinningsområde består av övergödning och miljögifter. Där miljögifter innebär att vi har för höga halter av kvicksilver, detta problem har hela södra Sverige.

4 I bilagagorna finns kartor där problematiken påvisas och där också åtgärder föreslås för de olika avrinningsområdena. 1.1 Kontinuitet och morfologiska förändringar-nävraån Inga vandringshinder eller andra förändringar har konstaterats. 1.2 Kemisk status (exklusive kvicksilver)-nävraån God kemisk status, den hittills utförda kartläggningen har inte påvisa att statusen i vattenförekomsten är försämrad till följd av påverkan från miljögifter. Bedömningen är en expertbedömning och behöver utredas i nästa förvaltningscykel. 1.3 Ekologisk status Nävraån Ut med kuststräckan arbetar kommunen med att ansluta områden till det kommunala avloppsnätet detta tros innebära minskade mängder näringsämne som når Kalmarsund. VM 1 har värderat att det finns risk för övergödning i området men avloppsarbetet antas skapa positiva förutsättningar för att God ekologisk status är nådd 2015 då avrinningsområdet redan idag har god ekologisk status enligt VM. 1 VM = Vattenmyndigheten för södra östersjön

5 2 Beskrivning av Snärjebäckens avrinningsområde Snärjebäckens utgår från Stensjön i Nybro kommun och mynnar i Kalmarsund sydöst om Rockneby, Bockskärskärgård, Kalmar kommun. Snärjebäcken är indelad i 9 vattenförekomster fördelat på 5 vattendrag, 1 sjö och 3 grundvatten (se tabell 2 nedan). Kategori Namn EU ID Sjö Stensjön SE Vattendrag Snärjebäcken: Norrebäcken-Stensjön SE Vattendrag Norrebäcken SE Vattendrag Torsbäcken SE Vattendrag Ryssbyån: Torsbäcken - Norrebäcken SE Vattendrag Ryssbyån: mynningen Bockskärs skärgård - SE Torsbäcken Grundvatten Ås vid Bäckebo-Rockneby, Knivingaryd SE Grundvatten Ås vid Bäckebo-Rockneby, Svensboryd SE Grundvatten Ås vid Bäckebo-Rockneby, Bäckebo SE Kustvatten Bockskärs skärgård SE Tabell 3 sammanställning av samtliga vattenförekomster inom Snärjebäckens avrinningsområde. Norrebäcken är klassad med god ekologisk status medan resterande del av Snärjebäcken är klassad med måttlig ekologisk status. Avrinningsområdet utgör till 74 % skogs, 12 % åkermark och betesmark och <1 % sjöyta. Inom avrinningsområdet ökar bebyggelse och företagsverksamheter. I avrinningsområdet finns 12 kända områden med förorenad mark dessa områden ligger i Rockneby och Läckebys närområde. Stensjön ingår i målområde för kalkning i Kalmar län. I avrinningsområdet finns en sjömad med riksintresse som ingår i den nationella myrplanen. Det finns gott om fisk, fågel, botanisk värde i avrinningsområdet. I två av de övre delarna av Snärjebäcken finns 2 Natura 2000 områden samt 3 grundvattentäkter. Se tabell 4 för resterande lagstadgat skydd för Snärjebäcken. Hela avrinningsområdets omfattar en total yta på 287 km 2 EU-ID Vattenförekomst namn Skyddade områden SE Stensjön Natura 2000 (Art- och habitatdirektivet samt Fågeldirektivet): Smedjevik, Avloppsdirektivet SE Natura 2000 (Art- och habitatdirektivet Snärjebäcken: Norrebäckensamt Fågeldirektivet): Smedjevik, Stensjön SE Norrebäcken SE Torsbäcken SE Ryssbyån: Torsbäcken - Norrebäcken SE Ryssbyån: mynningen Bockskärs skärgård - Torsbäcken SE Ås vid Bäckebo-Rockneby, Dricksvattenförsörjning Artikel 7 i SE Knivingaryd Ås vid Bäckebo-Rockneby, Bäckebo Ramdirektivet Dricksvattenförsörjning Artikel 7 i Ramdirektivet

6 ug/l ug/l SE Bockskärs skärgård Tabell 4 Sammanställning av typ av skydd för Snärjebäckens avrinningsområde Lindö - Natura 2000 SCI Habitatdirektivet Miljöproblem i Snärjebäckens avrinningsområde består av övergödning, försurning och förändringar samt miljögifter. I bilaga 1 finns kartor där problematiken påvisas och där också åtgärder föreslås för de olika avrinningsområdena Figurerna nedan visar flödesviktad nederbörd av totalt kväve och total fosfor beroende av flödet baserat på årsbasis. För total kväve visar trendlinjen en minskning av totalkväve medan trendlinjen visar på en ökning av fosfor från Snärjebäcken. Tot-N flödesviktade årsmedelhalter, Snärjebäcken y = -36,974x Figur 1Total kväve, flödesviktad årsnederbörd, Snärjebäcken Tot-P flödesviktade årsmedelhalter, Snärjebäcken y = 0,251x - 472, Figur 2 Total fosfor, flödesviktad årsnederbörd, Snärjebäcken

7 2.1 Kontinuitet och morfologiska förändringar-snärjebäcken För flera av sträckorna saknas bedömning av de olika parametrarna, generellt krävs mer utredning. Vandringshinder för fisk finns för fyra ställen, samtliga utgörs av dammar. Detta har påverkat klassningen av vattenförekomsterna 2.2 Kemisk status (exklusive kvicksilver)-snärjebäcken God kemisk status för såväl ytvatten som grundvatten Den utförda kartläggningen har inte påvisa att statusen i vattenförekomsten är försämrad till följd av påverkan från miljögifter. Bedömningen är en expertbedömning och behöver utredas i nästa förvaltningscykel. 2.3 Ekologisk status Snärjebäcken I avrinningsområdet finns mycket jordbruksmark med läckage av näringsämne, detta är en risk som VM pekar ut och då speciellt fokus på fosfor som ett problem. Inom de närmsta åren beräknar Kalmar kommun att områden ut med kusten har anslutits till kommunalt VA-nät och att resterande markägare som idag inte har godkända avloppsanläggningar har åtgärdat de brister som påtalats. Torsbäcken har klassningen måttlig ekologisk status detta beror på att bottenfaunan fått låg klassning endast en lokal har utvärderats inventering krävs för att säkerställa om dessa förutsättningar är representativa för hela sträckan. Klassningen beror också på att vandringshinder finns som hindrar fisk att vandra upp i systemet VM antar att sträckan kan uppnå god ekologisk status till Stensjön Är klassad som god ekologisk status men området är försurningskänsligt. Sträckan från mynningen fram till Torsbäcken har idag måttlig ekologisk status. Klassningen baseras på höga halter av gödande ämnen. Samtliga vattenförekomster med undantag av Torsbäcken beräknar VM uppnå God ekologisk till Samtliga tre grundvatten i avrinningsområdet är klassade med god ekologisk status. Generellt är många parametrar inte undersökta eller fastställda därför krävs mer utredning. 3 Beskrivning av Surrebäcken Törnebybäckens avrinningsområde Åbyån, Surrebäcken och Törnebybäcken ingår i samma avrinningsområde. Avrinningsområdet startar i Nybro kommun och mynnar via tre olika mynningar ut i Kalmarsund, Kalmar kommun. Inom detta avrinningsområde bor den största delen av kommunens invånare. Vattendragen rinner genom ett antal tätorter där även Kalmar stad ingår. I området finns ett stort antal kända områden av förorenad mark. Markområdena är koncentrerade till nedre delen av vattendragen med fokus på de tätbebyggda områdena. Vattenförekomster som ingår i avrinningsområdet återfinns i tabell 5 samt lagstadgat skydd för avrinningsområdet återfinns i tabell 6. Kategori Namn EU ID Vattendrag Åbyån SE Vattendrag Surrebäcken SE Vattendrag Törnebybäcken SE Tabell 5 sammanställning av alla vattenförekomster som ingår i avrinningsområdet

8 Åbyån har klassats med Måttlig ekologisk status, Surrebäcken med dålig ekologisk status samt Törnebybäcken med otillräcklig ekologisk status. Avrinningsområdet utgör till 52 % skogs, 24 % åkermark och betesmark. Det finns en variation av riksintressanta områden, botaniska värden, friluftsområde och område med gott om fågel. Inom området finns ett antal naturreservat. Hela avrinningsområdet omfattar en total yta på759 km 2 EU ID Namn Skyddade områden SE Åbyån SE Surrebäcken SE Törnebybäcken Tabell 6 Sammanställning av lagstadgat skydd för avrinningsområdet Miljöproblem i Åbyån, Surrebäcken och Törnebybäckens avrinningsområde består av övergödning, miljögifter, kontinuitet och morfologiska förändringar och detta framför allt i Surrebäcken som har sämst status. I bilaga 1 finns kartor där problematiken påvisas och där också åtgärder föreslås för de olika avrinningsområdena 3.1 Kontinuitet och morfologiska förändringar-surrebäcken, Åbyån och Törnebybäcken Åbyåns status beror på kraftiga förändringar i vattendraget. Vilka åtgärder som krävs för att uppnå god status är idag inte fastställt. Törnebybäckens klassning beror på vandringshinder tidigt i vattendraget. Enligt VM är det idag tekniskt omöjligt att uppnå god ekologisk status 2015 för dessa två vattendrag. Därför har VM utdelat en tidsfrist till Generellt finns idag inga riktlinjer vad, var och hur många åtgärder som krävs för att uppnå målet, detta måste fastställas. Definitivt vandringshinder finns i Törnebybäcken. 3.2 Kemisk status (exklusive kvicksilver)- Surrebäcken, Åbyån och Törnebybäcken God, den hittills utförda kartläggningen har inte påvisa att statusen i vattenförekomsten är försämrad till följd av påverkan från miljögifter. Bedömningen är en expertbedömning och behöver utredas i nästa förvaltningscykel. 3.3 Ekologisk status Surrebäcken, Åbyån och Törnebybäcken Övergödning och speciellt fosfor pekas ut som ett problem och risk i dessa vattendrag. Surrebäcken är det vattendrag som har sämst klassning orsaken är framförallt biologiska kvalitetsfaktorer och näringsämnen. Men VM antar att Surrebäckens dåliga ekologiska status kommer att klassas om till god ekologisk status till Vilka åtgärder som krävs för att uppnå detta är ej fastställda. Inom de närmsta åren beräknar Kalmar kommun arbeta med att ansluta fler fastigheter ut med kusten till det kommunala Va-nätet 4 Potentiella åtgärder Vilka åtgärder, var och hur många åtgärder som krävs för att vattendragen, sjöarna och grundvattentäkterna ska bli omklassade till en bättre status eller för att behålla redan god

9 status är idag inte identifierat och sammanställt. Det enda vi vet är att det inte blir bättre genom att vänta och se. 5 Förslag till åtgärder i avrinningsområdet Gemensamt för flertalet av vattendragen är övergödning och speciellt fosfor som pekas ut som ett problem eller risk. Åtgärder för att fånga upp fosfor bör därför vara en prioriterad åtgärd tillsammans med åtgärder för ökat bestånd av öring, gädda, abborre, mört med flera arter samt skapa fria vandringsvägar för fisk samt biotopvård. Arbetet med att ansluta fastigheter till kommunala VA-nätet är en åtgärd som beräknas vara en mycket avgörande faktor för att minska näringsämnena i vattendragen norr om Kalmar stad och därmed minska övergödningen ut till sunde. 5.1 Åtgärder som vattenrådet kan arbeta med Vattenrådet är en av många intressenter i arbetet runt att förbättra våra vattendrag. Vattenrådet har ingen ekonomi eller mandat för att genomföra eller kräva att åtgärder genomförs men vattenrådet kan: 1. Diskutera, söka idéer och förslag, föra idéerna vidare till andra som kan förvalta dem bättre. 2. Skapa intresse, förståelse, utbilda öka kunskapen om friskt vatten och vad man kan göra för att förbättra vattnets status 3. Inventera och skapa sig en bild av situationen på en mindre lokal eller i ett större perspektiv 4. Söka finansiering för planering och genomföra, mindre åtgärder eller i samverkan med markägare, kommunen eller andra intressenter. Se bilaga 1 där kartor och förslag på åtgärder ges, använd bilagans material som ett uppslag/diskussionsunderlag för att finna de miljömässig bästa lösningarna för våra avrinningsområden. 6 Problematik Under åren har dikningsföretagen haft uppgift att underhålla diken och vattendrag detta går dock sällan ihop med vattenförbättrande åtgärder. För att skapa både förståelse och handlingskompetens bör dikningsföretag, vattenråd, kommuner, Länsstyrelsen med flera intressenter träffas och diskutera för att hitta de bästa lösningarna för att uppehålla åtagande och för att möjliggöra att våra vattendrag mår bra så vi kan fortsätta att njuta av våra vatten som vi gör idag men även i framtiden. 7 Uppföljning Idag finns ingen gemensam recipientkontroll. Kommunerna, Kalmar Vatten, Länsstyrelsen med flera diskuterar just nu hur man kan genomföra gemensamma recipientkontroller.

10 Materialet är en sammanställning från VISS, beskrivning av avrinningsområdena av vattenmyndigheten, samt material sammanställt av Carina Pålsson och Kristina Samuelsson Länsstyrelsen i Kalmar.