Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Transkript

1 Nr. 2009/ Agneta Christensen till Vattenmyndigheten för Västerhavets distrikt via webbenkät Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt Förvaltningsplanen sammanfattar arbetet som har bedrivits inom den första förvaltningscykeln inom vattenförvaltningen. Sammanfattningen omfattar såväl arbetsmetodik som resultat för bland annat statusklassificering av yt- och grundvatten, framtagande av miljökvalitetsnormer, övervakning och åtgärdsprogram samt deltagande i vattenförvaltning. 1. Förslag till förvaltningsplan sammanfattar vattenförvaltningsarbetet på ett rättvisande sätt. alls 2. Det ges i Förslag till förvaltningsplan en tydlig bild av hur arbetsprocessen i den första förvaltningscykeln gått till. alls 3. Det har getts tillräckligt möjligheter att påverka arbetsprocessen som lett fram till Förslag till förvaltningsplan. alls Arbetet har gått extremt fort, vilket gör det svårt att hinna sätta sig in i allt. Förhoppningsvis kommer mer tid till samverkan och att få alla berörda delaktiga. Viktigt att synpunkter vid samråd och i remissvar tas omhand, så att de som lämnat dem ser att de blir hörda och kan påverka. Postadress Besöksadress Telefonnummer Faxnummer E-post Vänerkansliet Hamngatan agneta.christensen@lansstyrelsen.se Länsstyrelsen Mariestad Organisationsnr. Postgiro Bankgiro Webbplats

2 2 (9) Frågor om samrådsdokumentet 4. Förslag till förvaltningsplan är skriven så att det är lätt att förstå vad vattenförvaltningen innebär. alls Enklare text behövs för dem som inte har möjlighet att läsa 154 sidor. 5. Kartorna i Förslag till förvaltningsplan sammanfattar resultatet i respektive avsnitt på ett tydligt sätt. alls 6. Tabeller och figurer i Förslag till förvaltningsplan sammanfattar resultatet i respektive avsnitt på ett tydligt sätt. alls Mycket bra kartor, framför allt de som är på huvudavrinningsområdesnivå. 7. Jag läser helst Förslag till förvaltningsplan på vattenmyndighetens webbsida. alls 8. Är det något eller några kapitel i Förslag till förvaltningsplan som behöver utvecklas ytterligare för att ge en bättre sammanfattande helhetsbild? 1 О 2 О Ja Nej Om Ja möjlighet att kommentera per kapitel: - Förslag till beslut om förvaltningsplan Klimateffekter saknas helt, vilket är mycket olyckligt då exempelvis översvämningar och torrsomrar kan få mycket stora effekter på växt- och djurliv i vattendrag och sjöar. Klimatförändringarna innebär en klar risk att den ekologiska och kemiska statusen kan försämras. Översvämningar kan drabba bebyggelse och bland annat ge läckage av miljögifter och näringsämnen till våra vatten. Torrsomrar kan föra vattenbrist i framför allt jordbrukslandskapets åar. Sannolikt kommer behovet av invallningar och ändrade vattenföringar behövas för att minska risken för översvämningar av bebyggelse. Flera av dessa åtgärder kan om de inte utförs på rätt sätt, innebära att den ekologiska statusen försämras. En sådan intressekonflikt är sannolikt den nya regleringsstrategin för Vä-

3 3 (9) nern, vilken innebär en sjösänkning i el 15 cm. Vi befarar att sjösänkningen minskade vattenståndsvariationer innebär bland annat sämre vattenkvalitet i Vänerns instängda vikar och en ökad igenväxning av vass och buskar på stränderna. Klimateffekterna ökade översvämningsrisker och Vänerns nya regleringsstrategi påverkar bland annat Göta älv, Vänern och Göteborg. Göta älv och Vänerns avrinningsområde utgör tio procent av landets yta och har en stor det av landets befolkning. Vänerns vattenvårdsförbund anser därför att det är rimligt att en förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt innehåller åtminstone en beskrivning av klimatförändringar och översvämningsrisker på Vänern och Göta älv. Förändringarna kan föra att delar av vattendirektivets mål inte nås. Dricksvattenfrågorna bör belysas mer, något som efterfrågas av många kommuner och andra intressenter. - Sammanfattning Sammanfattningen ger en negativ bild av distriktets vatten. Även det som är bra och är värt att bevara och restaurera behöver beskrivas i sammanfattningen. Trots allt finns ju mycket vatten att vara stolt över, något som kommer att bli viktigt att lyfta fram för att motivera intressenterna att genomföra de åtgärder som behövs. - Inledning - Information om Vattenmyndigheten och distriktet Figur sidan 25: Komplettera listan alla huvudavrinningsområdena. Det är väl inte meningen att läsaren ska tro att de viktigaste avrinningsområdena bara är de som mynnar i Västerhavet? För en värmlänning är nog exempelvis Klarälven lika viktig! - Beskrivning av vattendistriktet - Redovisning av register över skyddade områden - Status Påverkansanalys - Miljöproblem Figur sidan 84: I figuren redovisas bara vatten som har problem för stora flödesförändringar. Även sjöar och vattendrag som har för små och onaturliga flöden bör beskrivas, exempelvis Vänern. Kanske går detta att ta upp i kapitlet Övriga vattenkvalitetsproblem? Flertalet av distriktets sjöar och vattendrag är reglerade och flera av dem har alldeles för jämn vattennivå, vilket bland annat bidrar till igenväxning av stränderna.

4 4 (9) Figur sidan 91: Varför är norra Vänern blå? Har det blivit fel? - Övervakning - Ekonomisk analys - Riskbedömning Sammanfattning av åtgärdsprogram - Sammanfattning av miljökvalitetsnormer - Deltagande i vattenförvaltningen - Inför nästa förvaltningscykel Utveckla/beskriv gärna en metod/strategi för hur synpunkter vid samråd och remissvaren ska tas omhand. Vilka tider gäller för synpunkter och hur gör man om man vill påverka något? - Underlagsmaterial 9. Finns det något vi behöver prioritera inför kommande förvaltningscykel? 10. Övriga kommentarer på samrådsdokumentet?

5 5 (9) Frågor till webbenkät Förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt Åtgärdsprogrammet presenteras dels på distriktsnivå och dels underlagsmaterial på huvudavrinningsnivå eller motsvarande. Åtgärdsprogrammet beskriver de åtgärder som behöver vidtas för att distriktets vatten ska uppnå sina miljökvalitetsnormer. Frågor på distriktsnivå 1. Är det tydligt vilka åtgärder som VM föreslår för din myndighet eller organisation? Är åtgärderna väl motiverade och begripliga? Har inte sett så mycket om vattenrådens roll vad gäller åtgärder. Oklart hur vattenråden kan påverka åtgärdsförslagen. Hur kommer synpunkter från vattenråden tas omhand framöver? 2. Är åtgärderna tillräckligt konkreta för att nå miljökvalitetsnormerna? Om inte, hur bör åtgärden förtydligas eller kompletteras? Hur ska åtgärderna finansieras? Bra att råd, föreskrifter och prioriteringar ses över (föreslås i ÅP). Men ÅP saknar förslag på ekonomiska styrel / morötter exempelvis i form av statliga bidrag, skattepolitik och styrning av EU:s stöd. Arbetet att sanera förorenade områden som läcker miljögifter till sjöar och vattendrag behöver påskyndas. Undersökningar i vattendrag genom exempelvis isotopanalyser skulle kunna spåra källorna till utläckage av miljögifter till våra vatten. Saknar åtgärder för att undvika att miljögifter och näringsämnen sprids vid muddring, muddertippning och översvämningar. 3. Tycker du att konsekvensanalysen ger en tydlig bild av de effekter som kan förväntas av att åtgärdsprogrammet genomförs? Om inte, hur kan den förtydligas/kompletteras? Sidan 39 andra stycket: I ÅP står att den vanligaste fysiska påverkan är onaturligt hög variation av vattenståndet på grund av reglering. Ytmässigt stämmer inte detta om Vänern räknas, eftersom för Vänern är problemet snarast är det omvända, för liten vattenståndsvariation. Tabell 18 sidan 87: Håller ej om att den skattade utvecklingen är oförändrad för fysisk påverkan i Vänern, efter kusterna och för en del sjöar. I fysisk påverkan bör rim-

6 6 (9) ligen även exploateringstryck ingå, eftersom ökad bebyggelse, båthamnar, bryggor etc. vid stränder kan minska den biologiska mångfalden och ge en sämre ekologisk status. 4. Finns det åtgärder du anser behöver ändras, eller saknar, och i så fall vilka och varför? Är åtgärderna riktade till rätt statlig myndighet eller kommun? Om inte, vem bör annars ansvara för åtgärden? Vi saknar: Klimateffekter, översvämningsrisker, betydelsen av vattenståndsvariationer Biologisk mångfald Dricksvatten Tillgänglighet till stränderna för människor, växter och djur fysisk påverkan genom exempelvis bryggor och hus. Om strandmiljöer försvinner blir det svårare att uppnå god ekologisk status när växterna och djuren försvinner. Konkreta exempel på hur samhällsplaneringen kan samordnas vattendirektivet. Hur ska översiktsplaneringen bättre planera för sjöar, vattendrag och grundvatten? Saknar åtgärder för att undvika att miljögifter och näringsämnen sprids vid muddring, muddertippning och översvämningar. 5. Kan de åtgärder som föreslås för din myndighet eller organisation påbörjas senast 2012? 6. Övriga kommentarer på samrådsdokumentet? Figur sidan 32: Ta även övergödda vikar i Vänern. Figur sidan 43: ska väl inte vara tvåfärgad Vänern? Samma figur finns i förvaltningsplanen sidan 79. Tabell 10 sidan 56: sjögull finns inte i Vänern vad vi känner till. Frågor på underlagsmaterial på huvudavrinningsområdesnivå eller motsvarande 1. Tycker du att åtgärdsförslagen är relevanta? Om nej, vilka andra åtgärder föreslår du? Synpunkter på underlagsmaterialet Åtgärdsprogram för Vänern: Avsnittet om övergödning är felvinklat. I avsnittet och åtgärdsförslagen får man

7 7 (9) intrycket att hela Vänern behöver åtgärder för att minska fosforbelastningen, något som inte stämmer för Storvänern. Förslag: Dela upp redovisningen i Storvänern för sig och näringsrika vikar och närområden för sig. Storvänern behöver ingen ytterligare fosforreduktion, till skillnad från flera av vikarna och vattendragen till sjön. Som det nu står finns det risk för missförstånd. Däremot behöver kvävehalterna minska i stor sett alla förekomsterna. Vänern Tabell 3, tabell 4 och sidan 17: Sjöråsån, Mariedalsån och Öredalsån tillhör inte Vänerns vattenråd utan ska till Vattenrådet för sydöstra Vänerns tillflöden (f.d. Lidan-Nossans vvf). Kapitlet om miljögifter är rörigt. Bra om det tydligare går att särskilja bedömningar utifrån faktiska mätningar och påverkansanalyser som har gjorts utan mätningar. Kapitlet Främmande arter: Komplettera åtgärderna behov av internationella överenskommelser och åtgärder för sjöfartens barlastvatten. Hamnarna i Vänern internationell sjöfart behöver sannolikt på sikt kunna rena barlastvatten från främmande organismer. Tabell 14 och 15: förklara förkortningarna GV, SJ etc. Bilaga 1. Saknar vattenförekomster at risk. Skriv gärna i tabelltexten att de inte är och var man finner dem. 2. Är kopplingen mellan åtgärderna i underlagsdokumenten och åtgärdslistan tillräckligt tydlig? Om inte, hur bör de tydliggöras. För Vänern saknar vi: Klimateffekter, översvämningsrisker, betydelsen av vattenståndsvariationer, risker den nya regleringsstrategin för att uppnå god ekologisk status i Vänerns vikar. Biologisk mångfald Dricksvatten Tillgänglighet till stränderna för människor, växter och djur fysisk påverkan genom exempelvis bryggor och hus. Om strandmiljöer försvinner blir det svårare att uppnå god ekologisk status när växterna och djuren försvinner. Saknar åtgärder för att undvika att miljögifter och näringsämnen sprids vid muddring, muddertippning och översvämningar.

8 8 (9) Frågor till webbenkät Förslag till miljökvalitetsnormer för Västerhavets vattendistrikt Miljökvalitetsnormer presenteras per vattenförekomst och anger de kvalitetskrav som kommer att gälla för varje vattenförekomst inom vattendistriktet, avseende ytvatten och grundvatten. Miljökvalitetsnormerna anges i kvalitetstermer, för vilka det finns föreskrifter från Naturvårdsverket och Sveriges Geologiska Undersökning. Frågor om samrådsdokumentet Generella kommentarer på samrådsdokumentet Är förslaget till beslut om miljökvalitetsnormer tillräckligt tydligt och begripligt? Har du förslag på hur det kan förenklas eller förtydligas? Mycket bra underlagsmaterial för varje huvudavrinningsområde. Bilaga 1 MKN är svår att tyda. Kolumnen miljöproblem bör ses över och utvecklas. Varför tas miljöproblem när statusen är god? Miljögifter är på två ställen (i bilaga 1 tabell 1 och 2) vilket gör det rörigt. Sidan 33-34: Förklara gärna vad ett gränsvärde innebär inte minst ur rättslig synpunkt. Gärna något kort om hur halterna tagits fram sett till miljörisker och/eller hälsorisker? Har Vattenmyndigheten pekat ut konstgjorda och kraftigt modifierade vatten (KV och KMV) på ett riktigt sätt? Om inte, vad behöver ändras och varför? För många vattenförekomster ska god status uppnås 2021, är detta rimligt? De ekonomiska förutsättningarna för att genomföra åtgärderna är inte klarlagda och då går det inte att bedöma rimligheten. Finns det områden där åtgärderna kan antas bli orimliga och där man bör ha mindre stränga kvalitetskrav? Sannolikt. En prioritering av de viktigaste åtgärderna måste ske, liksom att klarlägga de ekonomiska förutsättningarna. Mer detaljerade åtgärdsplaner kan belysa hur rimliga åtgärderna är för varje vattenområde. Frågor om vattenförekomster Finns det något för vattenförekomsten avseende status, kmv, undantag, klassning och norm som du/ni anser behöver ändras? (kan vara flera av alternativen). Sidan 23: Är det rimligt att Natura 2000-områden har ett mål att god bevarandestatus ska nås och att detta ska motsvaras av vattendirektivets måttlig ekologisk status i näringsrika fågelvikar som Dättern, Kilsviken, Kolstrandsviken och Ölmeviken? Är bedömningsgrunderna fel? Om fiskar, fåglar, växter och andra djur har god bevarandestatus bör väl rent logiskt den ekologiska statusen vara god?

9 9 (9) Motivering till ändring Frågor till webbenkät Förslag till miljökonsekvensbeskrivning för Västerhavets vattendistrikt Förslag till miljökonsekvensbeskrivning är en generell och övergripande beskrivning av de miljökonsekvenser som det föreslagna åtgärdsprogrammet väntas få. 1. Beskrivs miljökonsekvenserna på ett korrekt sätt? Finns det något du anser behöver kompletteras/förändras, och i så fall vad och varför? Saknar konsekvenser av hur klimatförändringarna påverkar möjligheten att nå vattendirektivets mål. Mer nederbörd kan exempelvis göra det svårt att nå målen om det uppstår en intressekonflikt mellan åtgärder som hindrar översvämningar av samhällen och återskapande av mer naturliga livsmiljöer för fiskar. Hur ska vattendirektivet och översvämningsdirektivet samordnas?