Nybro kommuns synpunkter på delsamråd Åtgärdsprogram och MKN och delsamråd Arbetsprogram och Översikt över väsentliga frågor

Transkript

1 27 mars Bilagor Bilaga 1 Nybro kommuns synpunkter på delsamråd Åtgärdsprogram och MKN och delsamråd Arbetsprogram och Översikt över väsentliga frågor Mellan den 1 november 2017 och den 30 april 2018 kan du vara med och tycka till om hur vattenmyndigheterna ska arbeta med vattenförvaltning. Sammanställning av frågor gällande reviderande av åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer: nt/fragor-ap-mkn-miljogifter.pdf Sammanställning av frågor gällande nya åtgärdsprogrammet: Delsamråd 1 Åtgärdsprogram och MKN Avsnitt 1 Uppgiftslämnare Namn Linda Olsson och Magnus Sjögren Namn på organisation Nybro kommun E-post linda.olsson@nybro.se Typ av organisation (kryssval):* Branschorganisation, Enskilt företag, Ideell organisation, Kommun, Privatperson, Statlig myndighet, Vattenorganisation (vattenråd, vattenvårdsförbund), Övriga Har du deltagit på något samrådsmöte under detta samråd?* Avsnitt 2 Förslag till Åtgärdsprogram för nya prioriterade ämnen i ytvatten och PFAS i grundvatten Med åtgärder avses i det här avsnittet de styrmedel som myndigheter och kommuner behöver genomföra och som, direkt eller indirekt, leder till att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. 1a) Framgår det av samrådsmaterialet (åtgärdsprogram inklusive bilagor) hur åtgärdsprogrammet är framtaget samt dess övergripande syfte? 1b) Vad saknas eller behöver ändras? Svårt att bedöma behovet av åtgärder innan prover är tagna. 2a) Framgår det hur miljökvalitetsnormerna (MKN) för de nya prioriterade ämnena för ytvatten samt PFAS (summa 11) för grundvatten är satta?

2 2 2b) Vad saknas eller behöver ändras? 3a) Är de åtgärder som föreslås i åtgärdsprogrammet tillräckliga för att följa MKN eller anser du att det saknas åtgärder? 3b) Beskriv vilka åtgärder som du anser saknas och vilken åtgärdsmyndighet som bör genomföra dem. Vet ej 4a) Har du förbättringsförslag eller andra synpunkter på åtgärderna i åtgärdsprogrammet? 4b) Välj den åtgärd eller de åtgärder som du vill lämna synpunkter på. Lista över samtliga åtgärder ni vill kommentera. Åtgärderna är benämnda med Myndighet X, exempelvis Boverket 1, Länsstyrelserna 4 och Kommunerna 8. 4c) Skriv din synpunkt. 4d) Finns det fler åtgärder som du har synpunkter på? (om kan du välja fler åtgärder) 5a) Framgår det hur de samhällsekonomiska konsekvenserna av åtgärdsprogrammet är beräknade, vilka skäl som ligger bakom gjorda val av olika alternativ och eventuella osäkerheter i samband med dessa uppskattningar? 5b) Vad saknas eller behöver ändras? 6a) Innehåller miljökonsekvensbeskrivningen en tillräcklig beskrivning av den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma från åtgärdsprogrammet? 6b) Vad saknas eller behöver ändras? 7a) Innehåller MKB:n tillräcklig information om hur bedömningen gjorts, vilka skäl som ligger bakom gjorda val av olika alternativ och eventuella osäkerheter i samband med framtagandet av MKB:n? 7b) Vad saknas eller behöver ändras? 8) Här har du eller din organisation möjlighet att lämna övriga synpunkter på avsnitt 2, Förslag till Åtgärdsprogram för nya prioriterade ämnen i ytvatten och PFAS i grundvatten. Det är svårt att bedöma behovet av åtgärder innan provtagningen är genomförd. Avsnitt 3 Underlagsrapport till reviderade miljökvalitetsnormer för koppar och zink a) Framgår det hur miljökvalitetsnormerna (MKN) för koppar och zink är satta? 9b) Vad saknas eller behöver förändras? 10a) Redogör underlagsrapporten för hur beräkningarna gjorts, vilka antaganden som gjorts och eventuella osäkerheter i samband med framtagandet av reviderade miljökvalitetsnormer (MKN)? 10b) Vad saknas eller behöver ändras? 11a) Framgår det av rapporten vad skillnaden blir när man nu övergår från totalhalter till modellerade biotillgängliga halter för koppar och zink?

3 3 11b) Vad saknas eller behöver ändras? 12) Här har du eller din organisation möjlighet att lämna övriga synpunkter på avsnitt 3, Underlagsrapport till reviderade miljökvalitetsnormer för koppar och zink Avsnitt 4 - Föreskrifter om reviderade kvalitetskrav för vattenförekomster i respektive vattendistrikt 13) Framgår det varför undantag satts för vissa vattenförekomster? 14) Här har du eller din organisation möjlighet att lämna övriga synpunkter på avsnitt 4. Delsamråd 2 Arbetsprogram med tidtabell Är det tydligt vilka arbetsmomenten är? Framgår det tydligt arbetsmomenten kommer att genomföras under denna förvaltningscykel? Är det tydligt förklarat hur just du berörs av vattenförvaltningen? Vore bra med förtydligande vilka typer av forum frågan ska lyftas inom kommunen och om bolagen ska vara med. Är det tydligt förklarat hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna förvaltningscykel? Är det tydligt beskrivet hur synpunkterna från samrådet tas om hand under denna förvaltningscykel? Delsamråd 2 Översikt över väsentliga frågor inom vattenförvaltningen Prioriteringar för vattenarbetet Vilka vattenförekomster tycker du eller din organisation att vi ska prioritera för att uppnå god status eller potential till 2027? Ge gärna exempel med geografisk koppling. Prioriteringen behöver göras inom de juridiska förutsättningar som finns idag. De vattendrag som är i anslutning till vattenverken och städer. Ljungbyån och Alsterån i synnerhet Allgunnen-området. Vilken prioriteringsgrund är allra viktigast för dig eller din organisation? Motivera gärna svaret. Dricksvatten. Samtliga vattenskyddsområden, men mycket fokus på Nybroåsen som borde bli riksintresse. Ljungbyån för fria vandringsvägar för fisk och annan fauna och flora. Linnéasjön, Allgunnen och samtliga sjöar och vattendrag som är viktiga för rekreation och turism. Svaren vi får in kommer vi att använda när vi tar fram förslag på miljökvalitetsnormer i vatten. Det är nu nästa åtgärdsprogram förbereds!

4 4 Hur vill du eller din organisation att nästa åtgärdsprogram ska vara när det gäller åtgärder riktade till länsstyrelser respektive kommuner? Bara regionalt anpassat, lika i hela landet eller något däremellan? Motivera gärna! Så lokalt som möjligt med hjälp av Länsstyrelsen i Kalmar - för att kunna göra så bra åtgärder som möjligt. Arbeta över kommungränser med avrinningsområden. Hur vill du eller din organisation att underlaget till nästa åtgärdsprogram ska vara när det gäller åtgärdsförslag i VISS? Välmotiverade möjliga åtgärdsförslag per vattenförekomst i VISS eller mer schablonmässiga beräkningar som ger utrymme för mer lokal åtgärdsplanering? Motivera gärna! Prioritera vilka åtgärder som ger bäst resultat långsiktigt och ekonomiskt. Måste vara exempel som är applicerbart hos oss och inte från storstäderna som har andra resurser. Har du eller din organisation förslag på nya typer av åtgärder och vilka som behöver genomföra dem? Ge gärna förslag! Samla in mer data (LST) för faktisk status i vattendragen, svårt att motivera åtgärder när vattnet är klassat som god status. Viktigt med åtgärder vid glasbruksdeponierna, övningsfält för räddningstjänst och diffusa utsläpp från dagvatten, skogs- och jordbruksmark och andra deponier. Effektiva åtgärder inom jordbruket Vilka ytterligare incitament och styrmedel anser du eller din organisation behövs för att nödvändiga åtgärder inom jordbrukssektorn ska kunna genomförs i tid? Ge exempel. Skogsbruken saknas, viktiga för att kunna behålla vatten i landskapet och även följa MKN och minska vattendragens brunifiering. Länsstyrelsen behöver se över dikningsverksamheten i kommunen. Ska markavvattningsföretagen ha samma juridiska kraft, vilka intressen ska väga tyngst? Vilka synergier och andra effektiviseringsmöjligheter anser du eller din organisation finns inom befintlig finansiering av åtgärder inom jordbrukssektorn? Ge exempel. Se över miljöstöden. Hur tycker du eller din organisation att åtgärdsinsatser i jordbruket ska prioriteras om finansieringen är begränsad? Ge förslag och motivera gärna ditt förslag. I vilka samverkanssammanhang tycker du eller din organisation att vattenmyndigheternas insats gör störst skillnad? Information. Vandringshinder i distrikten Hur ska vattenmyndigheterna prioritera vilka vattendrag som behöver åtgärdas först, dvs. hur lyfter vi fram rätt vattendrag i både miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram? Motivera gärna ditt svar. Där åtgärder har genomförts nedströms. En mer övergripande översyn från LST med riktade åtgärder som ska vara samordnade i avrinningsområdet. Prioritera vattendrag som historiskt sett har varit viktiga vandringsvägar för fisk.

5 5 Ökad kunskap hos kommunens handläggare tex. trafik då vägtrummor kan utgöra vandringshinder även viktigt hos Trafikverket. Vid anmälan om byte av trumma borde LST kräva att nya trummor ska vara utformade så att de fungerar för vandring på lång sikt. Hur kan vattenmyndigheterna göra underlag och kunskaper tillgängliga på ett bättre sätt för de som berörs? Vilket underlag och vilken kunskap finns i samhället i övrigt som behöver tas in i vattenförvaltningen? Beskriv och motivera! Riktad information till väghållare, dammägare m.fl. hur de ska gå tillväga för att kunna åtgärda vandringshinder och hur man gör det lagligt och vilka typer av bidrag som går att söka. I samband med den informationen är det viktigt ge förslag på andra vattenfördröjande åtgärder som gör att vatten bibehålls i landskapet utan att skapa vandringshinder i huvudfåran/biflöden. Vattenbrist hanteras i kommande åtgärdsprogram Vilka åtgärder anser du eller din organisation krävs för framtida hushållning och återbruk av vatten? Ge oss gärna förslag på viktigt förebyggande arbete eller åtgärder. Omhänderta vatten lokalt. Se över dikningar, skapa reservoardammar. Spola toaletter med regnvatten. Processvatten borde inte få vara tas från dricksvattentäkter. Nya förhållningsregler vid nyanlagda plan-/industriområden som gör att de måste använda sig av vattenhushållande lösningar. Ökat stöd för innovativa lösningar som gör det möjligt för samhället att ställa om till ett vattensparande samhälle. Utveckla hushållningsbestämmelser i miljöbalken. Vattenmyndigheterna borde få mer resurser. VA-bolaget behöver sanera ledningsnätet i högre takt vilket ställer krav på högre taxa. Var behövs särskilda insatser för att hålla kvar vatten på land som infiltrerar ner till grundvattnet? Överallt där vi vill infiltrera vatten framför allt i vattenskyddsområden. Vattnets värde behöver tydliggöras (ej med i sammanställningen till webbformuläret) Vilket fokus anser du eller din organisation är mest betydelsefullt för att bäst beskriva vattnets värde inför arbetet med åtgärdsprogram ? Motivera gärna. Exempel som mindre kommuner kan relatera till och genomföra. Ökad kunskap hos barnen genom studiebesök etc. Synliggöra vattnets värde använda sig mer av vattenråden och ge bidrag riktade till information och studiebesök som bidrar till ökad förståelse och kunskap. Vilka analyser behöver vattenmyndigheterna göra för att motivera både miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram? Motivera gärna. Fortsätta visa på det ekonomiska värdet för ett fungerande vatten både vad det gäller dricksvatten och rekreation genom fortsatta ekosystemtjänstanalyser. Vilken information behöver vattenmyndigheterna ta fram eller sammanställa för att kunna bättre beskriva samhällets nytta av rent vatten och vatten av tillräcklig mängd? Finns informationen redan hos aktörer?

6 6 En likande kampanj som Earth Hour. Mer kunskap behövs om nya miljögifter (ej med i sammanställningen till webbformuläret) Vad tycker du eller din organisation borde göras för att öka kunskapen om miljögifter och dess effekter. Ge gärna förslag. Mer övervakning och ökad information. Bättre rening hos reningsverken exempelvis för läkemedelsrester. Krav på bättre rening vid tillståndsprövning. Bättre tillsyn vid bekämpningsmedelsanvändning. Vilken typ av åtgärder för att förebygga effekter av miljögifter skulle du eller din organisation vilja föreslå till nästa åtgärdsprogram? Undermålig kunskap om var problemen finns, måste börja med att samla prover och information för att kunna säkerställa var problemen är som störst. Därefter kunna sanera rätt område.