Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Transkript

1 1(7) Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren i turkos. Arbetsprogram med tidtabell Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera., det är tydligt hur och när det går att delta och tycka till. Materialet är omfattande och den nu gällande förvaltningsplanen likaså. Det finns behov av att diskutera hur materialet ska implementeras i det dagliga arbetet och bli lättillgängligt. Är det tydligt vilka arbetsmomenten är och när de kommer att genomföras under denna förvaltningscykel? Om inte, motivera. Särskilda utmaningar i Västerhavets vattendistrikt Ger nedanstående beskrivning en rättvisande bild av vattendistriktets utmaningar? Om inte, motivera.! Det är dock svårt om ens möjligt att rangordna utmaningarna. Flera av dem hänger dessutom ihop och påverkar varandra. Påverkan på grundvattnets kvalitet finns exempelvis från såväl miljögifter som övergödande ämnen. Fysiskt förändrade vattendrag är, förutom en sämre miljö för fisk och andra organismer, mer känsliga för flödesfluktuationer, erosion och övergödning än naturligare vattendrag. Ett förändrat klimat medför inte bara översvämningar och vattenbrist, som är problem i sig. Översvämning av Helsingborgs och andra städers stora hamnar (förorenad mark) medför stor risk för förorening, brand och andra allvarliga konsekvenser. Här kan effekten av långvariga eller kraftiga regn samverka med en mindre havsnivåhöjning på sätt som är svåra att förutse.~~det faktum att föroreningar förekommer i grundvattnet visar att dagens

2 2(7) skyddsområden inte är tillräckliga. Ett hinder för att uppnå målen för dricksvattenförsörjning (inrätta tillräckliga vattenskyddsområden) är avsaknaden av mer detaljerat kunskapsunderlag (grundvattnets in- och utströmningsområden). VISS ger ett bra stöd, men informationen är ofta alltför övergripande.~~miljönämnden instämmer i att lagstiftningen beträffande vattenverksamhet behöver ses över. Ett viktigt exempel är dikningsföretagen, inom vilka det måste bli möjligt att genomföra vattenvårdande åtgärder, exempelvis återmeandring och restaurering, utan en juridiskt komplicerad omprövningsprocess. ~~Miljönämnden instämmer inte i påståendet att åtgärdsarbetet är i full gång vad gäller fysisk påverkan. Tvärtom behöver åtgärdstakten öka inom alla utmaningsområden. Finansieringen av fysiska åtgärder är osäker och har försämrats, exempelvis genom att LOVA-bidraget har dragits in. ~~Miljökvalitetsnormerna för vatten är svåra att tillämpa inom prövning och planering, trots att viljan finns. Visserligen har vägledningar tagits fram, men fortfarande finns oklarheter i hur arbetet avseende åtgärd 36 i åtgärdsprogrammet ska gå till. En anledning till detta är att miljökvalitetsnormerna omfattar många sammanvägda parametrar som ska uppnås i framtiden. Det blir otydligt och svårt att bedöma vilken sammanlagd påverkan den aktuella verksamheten kommer att ha på lång sikt. Ofta görs denna bedömning för en relativt liten verksamhet/område och den sammanlagda och långsiktiga påverkan för många små verksamheter blir svår att överskåda. Tydliga riktvärden behövs för att kunna avgöra konsekvenserna av en exploatering eller verksamhet på vattnets status. ~~En brist i dagens åtgärdsprogram är att det riktar sig enbart till myndigheter och inte till andra aktörer direkt, exempelvis lantbruksnäringen.~ Motivera. Förekomsten av främmande arter. Exempel på sådana arter i havsmiljön är amerikansk kammanet, amerikansk havsborstmask och sargassosnärja.~~åtgärdstakten för genomförande av fysiska vattenvårdande åtgärder behöver öka och bland annat behöver tillståndsprocessen för vattenverksamhet förenklas. ~

3 3(7) Samverkan Svar: Samverkan över administrativa gränser och mellan olika samhällssektorer, näringar och förvaltningar är en förutsättning för att nå målen. ~~Det är viktigt med kunskapsspridning och att samlas kring och lära känna?sitt? vatten. Men framtida utmaningar kräver inte bara kunskap och samverkan utan också handling. Vattenråden är lämpliga forum för diskussion kring och förankring av åtgärder, men det krävs alltid en drivande kraft, rätt styrmedel och finansiering för att nå resultat. ~~ Fungerar samverkan på nationell, regional och lokal nivå idag? Samverkan på lokal nivå växer fram kontinuerligt; flera vattenråd och vattendragsförbund arbetar också med fysiska åtgärder på ett framgångsrikt sätt. I Helsingborg finns en bra dialog mellan LRF och kommunen, och vattendragsvandringar arrangeras lokalt av Hushållningssällskapet. Många markägare visar också intresse för att anlägga våtmark. Generellt behöver dock samverkan bli mer inriktad på genomförande av fysiska åtgärder. Här är det viktigt med stöd från regionala myndigheter (länsstyrelsen) samt att ekonomiska resurser tillskapas på olika sätt. Även juridiskt behöver åtgärdsarbetet underlättas. Vad fungerar bra och på vilket sätt kan den förbättras? Svar: Samverkan på lokal nivå växer fram kontinuerligt; flera vattenråd och vattendragsförbund arbetar också med fysiska åtgärder på ett framgångsrikt sätt. I Helsingborg finns en bra dialog mellan LRF och kommunen, och vattendragsvandringar arrangeras lokalt a Övervakning Svar: Den övervakning som sker idag är otillräcklig. Detta har resulterat i att vi idag mycket sällan har kunskaper om orsaker till observerade effekter. Stora förändringar av naturmiljön kan till exempel inte med säkerhet konstateras bero på övergödning, klimat, miljögifter, främmande arter eller

4 4(7) människans rovdrift. I detta fall behövs obrutna serier med data av hög kvalitet i kombination med långsiktiga forskningsinsatser. Det är positivt att arbetet med att samordna olika aktörer har startat och att olika data görs tillgängligt via databasen VISS. Vattenmyndigheterna bör i sina respektive distrikt samordna den miljöövervakning som finns. Informationsinsatser och kontakter med de som idag utför till exempel recipientkontrollprogram är viktigt. Fungerar övervakning på nationell, regional och lokal nivå idag? Svar: Den övervakning som sker idag är otillräcklig. Detta har resulterat i att vi idag mycket sällan har kunskaper om orsaker till observerade effekter. Stora förändringar av naturmiljön kan till exempel inte med säkerhet konstateras bero på övergödning, klima Vad fungerar bra och på vilket sätt kan den förbättras? Svar: Det är positivt att arbetet med att samordna olika aktörer har startat och att olika data görs tillgängligt via databasen VISS. Vattenmyndigheterna bör i sina respektive distrikt samordna den miljöövervakning som finns. Informationsinsatser och kontakter Är det tydligt hur olika aktörer är ansvariga, delaktiga i och berörs av olika delar av övervakningsarbetet? Svar: Vattenmyndigheterna bör i sina respektive distrikt samordna den miljöövervakning som finns. Informationsinsatser och kontakter med de som idag utför till exempel recipientkontrollprogram är viktigt. Saknas någon aktör? Motivera. -

5 5(7) Kartläggning och analys Svar: Bedömningsgrunderna borde i större utsträckning relatera till historiska data än vad som nu är fallet. Detta för att relatera bedömningen till hur vattenförekomsterna har sett ut och vad som kan vara möjligt att återskapa. Det borde också förtydligas att Är det tydligt hur olika aktörer är ansvariga, delaktiga i och berörs av olika delar av kartläggningsarbetet? Svar: Stycket är allmänt hållet och därför svårt att bedöma vad det innebär i praktiken och vardagen för oss i kommunerna. Saknas någon aktör? Motivera. - Miljökvalitetsnormer Svar: Vi har i nuläget inga förslag till ytterligare arbetsmoment och frågor som vattenmyndigheterna bör arbeta med för att fastställa och tillämpa miljökvalitetsnormerna. Vi vill inte ange någon av åtgärderna som lägre prioriterad än någon av de övriga. ~~Vi vill dock framhålla vikten av att åtgärdsprogrammet anpassas till förhållandena i respektive vattenförekomst för att säkerställa att det är rätt åtgärder som genomförs

6 6(7) Åtgärdsprogram Svar: Vi har i nuläget inga förslag till ytterligare arbetsmoment och frågor som vattenmyndigheterna bör arbeta med för att utveckla åtgärdsprogrammet.~~ Vi vill inte ange någon av åtgärderna som lägre prioriterad än någon av de övriga. ~~Vi vill dock framhålla vikten av att åtgärdsprogrammet anpassas till förhållandena i respektive vattenförekomst för att säkerställa att det är rätt åtgärder som genomförs Är det tydligt hur olika aktörer är ansvariga, delaktiga i och berörs av olika delar av kartläggningsarbetet? I åtgärdsprogrammet anges endast myndigheter och kommuner som ansvariga för att vidta åtgärder. Det kan ifrågasättas om inte andra aktörer, som har rådighet att vidta åtgärder, bör vara med. I arbetsprogrammet anges att åtgärdsprogrammet i större utsträck Saknas någon aktör? Motivera. - Ny förvaltningsplan och rapportering Hur har ni använt Förvaltningsplanen i ert arbete? Svar: Förvaltningsplanen används bland annat som underlagsmaterial, vi arbetar vidare med åtgärdsprogrammet. Vad har ni saknat i Förvaltningsplanen som behövs för att ni bättre ska kunna använda den i ert arbete? Svar: Den nuvarande Förvaltningsplanen ger ett bra kunskapsunderlag, men materialet är omfattande och det är svårt att hitta det underlag som gäller i vårt ansvarsområde. För att bättre kunna använda det till exempel inför framtagande av tillsynsplaner, lokala miljömål, vattenplaner och liknande, måste materialet blir användarvänligt.

7 Övriga synpunkter Svar: 7(7)