Sammanställning av synpunkter från samråd om Arbetsprogram med tidplan

Transkript

1 Sammanställning av synpunkter från samråd om Arbetsprogram med tidplan Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon (10) Hemsida

2 Utgiven av: Författare: Upplaga: Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt Jenny Caruso Endast digital Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon (10) Hemsida

3 Förord Den 30 april avslutades samrådet om Arbetsprogram med tidplan för Norra Östersjöns vattendistrikt inför arbetet med förvaltningsplan Det är det första samrådet som Vattenmyndigheten genomför inför beslut om reviderad förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer år I samrådsdokumentet redovisades vilka arbetsmoment som ska genomföras under kommande åren, när de genomförs, vilka som är ansvariga, när samråd anordnas med mera. Syftet med samrådet har varit att underlätta för olika aktörer att delta i vattenförvaltningsarbetet under denna förvaltningscykel. Vi tackar alla som har deltagit och hoppas på ett stort engagemang i det fortsatta arbetet! Västerås,

4 Innehållsförteckning Sammanställning av synpunkter från samråd om Arbetsprogram med tidplan... 5 Sammanfattning... 5 Bakgrund... 5 Deltagande i samrådet... 6 Inkomna samrådssynpunkter och hur de har beaktats... 6 Är det tydligt vilka arbetsmomenten är?... 7 Är det tydligt hur just du berörs av vattenförvaltningen?... 7 Är det tydligt hur och när det går att delta?... 7 Är det tydligt hur synpunkterna från samrådet kommer att tas om hand?... 8 Generella synpunkter på samråd över Arbetsprogram med tidplan... 8 Övriga synpunkter... 8 Bilaga 1 Instanser som har svarat... 10

5 Sammanställning av synpunkter från samråd om Arbetsprogram med tidplan Sammanfattning Samrådet om Arbetsprogram med tidplan pågick från 1 november 2017 till 30 april I samrådsdokumentet beskrevs de viktigaste arbetsmomenten inom vattenförvaltningen under de kommande åren, när de genomförs och vem som är ansvarig. Där redovisades också olika möjligheter att delta och lämna synpunkter på arbetet: genom att delta i samråd, engagera sig i vattenråd, kontakta Vattenmyndigheten och länsstyrelsernas beredningssekretariat med mera. Knappt 40 instanser har lämnat skriftliga svar på samrådet. Merparten tycker att samrådsdokumentet ger en bra och övergripande beskrivning av vilka arbetsmomenten är, hur olika aktörer berörs samt hur och när det går att delta i vattenförvaltningsarbetet. Flera samrådsinstanser har framfört synpunkter som inte direkt kopplar till innehållet i samrådsdokumentet. Synpunkterna rör bland annat utformning av åtgärdsprogrammet och tillämpning av undantag i samband med fastställande av miljökvalitetsnormer för vatten. Vattenmyndigheten kommer att lyfta denna typ av frågor under kommande samråd under förvaltningscykeln. Bakgrund Vattenmyndigheten ska senast i december 2021 besluta om en reviderad förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt. Senast tre år före den period som förvaltningsplanen avser, ska Vattenmyndigheten upprätta en tidtabell och en arbetsplan för utarbetandet av planen samt en redogörelse för vilka samråd som planeras 1. Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt genomförde samråd över Arbetsprogram med tidplan under perioden 1 november april Samtidigt pågick också de fem regionala vattenmyndigheternas gemensamma samråd över Miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för vissa miljögifter. Samrådet kungjordes 1 november 2017 i alla större dagstidningar inom vattendistriktet. Information om samrådet har spridits via vattenmyndigheternas nyhetsbrev, länsstyrelsernas och vattenmyndigheternas webbplatser samt på möten där aktörer som berörs av samrådet har deltagit. Information skickades också ut via e-post till samtliga kommuner och länsstyrelser i vattendistriktet samt en rad bransch- och intresseorganisationer, nationella myndigheter, vattenråd, departement, med flera. Samrådsdokumenten har funnits tillgängliga i digital form på vattenmyndigheternas webbplats under hela samrådsperioden. Tryckta versioner av Arbetsprogrammet skickades ut till cirka 150 mottagare, enligt sändlista i missivet för Norra Östersjöns samrådsutskick. Materialet har också funnits tillgängligt i tryckt form hos samtliga länsstyrelser och kommuner. 1 I enlighet med 5 kap. 3 vattenförvaltningsförordningen.

6 Deltagande i samrådet Samrådssynpunkter har kunnat lämnas dels via e-post eller vanlig post och dels via en webbenkät som funnits tillgänglig på vattenmyndigheternas webbplats. Inga separata samrådsmöten har anordnats för Arbetsprogram med tidplan. Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt har fått svar från 39 instanser (bilaga 1, Instanser som har svarat). Samrådssvar har kommit in från: 9 nationella myndigheter 2 länsstyrelser 21 kommuner 4 vattenorganisationer (vattenråd m.fl.) 3 övriga instanser (branschorganisationer med flera) Bilaga 1 innehåller en förteckning över alla aktörer som har lämnat skriftliga svar på samrådet. Samtliga svar finns diarieförda hos Länsstyrelsen Västmanland. Vill du ta del av de svar som har kommit in kan du begära ut dem från vårt diarium. Inkomna samrådssynpunkter och hur de har beaktats Vattenmyndigheten har i denna samrådsredogörelse sammanställt de synpunkter som kommit in rörande Arbetsprogram med tidplan 2 för Norra Östersjöns vattendistrikt. Baserat på det primära syftet med samrådet hade Vattenmyndigheten angett nedanstående frågor som vi särskilt ville ha svar på under samrådet: Är det tydligt vilka arbetsmomenten är och när de kommer att genomföras under denna förvaltningscykel? Är det tydligt hur just du berörs av vattenförvaltningen? Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna förvaltningscykel? Är det tydligt hur synpunkterna från samrådet kommer att tas om hand under denna förvaltningscykel? Inkomna synpunkter redovisas under rubrik för respektive fråga. Under rubriken Generella synpunkter på samråd över Arbetsprogram med tidplan redovisas övergripande synpunkter på samrådsmaterialet. Under rubriken Övriga synpunkter redovisas översiktligt sådana synpunkter som inte direkt knyter an till samrådsdokumentet utan handlar om vattenförvaltningsarbetet i stort. Under varje rubrik har Vattenmyndigheten kortfattat kommenterat de inkomna synpunkterna. 2 I enlighet med 5 kap. 4 förordning (2004:660) om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön (vattenförvaltningsförordningen) samt 5 kap. 4 miljöbalken och 6 kap. 16 miljöbalken.

7 Är det tydligt vilka arbetsmomenten är? Merparten av samrådsinstanserna har svarat att det tydligt framgår vilka arbetsmomenten är och när de ska genomföras. En instans menar att det framgår på ett övergripande plan men att det är oklart när det kommer ner på mer detaljerad nivå, exempelvis när enskilda åtgärder ska genomföras. Kommentar: I samrådsdokumentet redovisas bara en övergripande tidsplan för vattenförvaltningsarbetet, och när större arbetsmoment genomförs. Många aktörer kan ha behov av mer detaljerade beskrivningar av vad som ska göras och när. Mer information om vattenförvaltningsarbetet under denna förvaltningscykel och vad som är aktuellt för tillfället finns på Vattenmyndigheternas webbplats. När det gäller åtgärderna i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram framgår det i formuleringen av respektive åtgärd när den behöver vara genomförd. Detta gäller dock endast de administrativa åtgärderna riktade till myndigheter och kommuner. Vattenmyndigheten kan inte på samma sätt tidsätta när fysiska åtgärder behöver genomföras. Är det tydligt hur just du berörs av vattenförvaltningen? Merparten av instanserna anser att det framgår hur de berörs av vattenförvaltningen. En kommun pekar på att ansvarsfördelningen inom kommunens organisation i vissa fall är oklar. En annan instans menar att det är oklart exakt vad som faller på enskilda aktörer i åtgärdsgenomförandet. En kommun poängterar vikten av att i det framtida arbetet tänka på att olika aktörer har olika behov. Man menar att vattenmyndigheten behöver anpassa information och stödmaterial så att det passar både små och stora kommuner. Kommentar: Vattenmyndigheten har noterat att det finns ett stort behov av information, stöd och plattformar för erfarenhetsutbyte hos kommuner och andra aktörer. För att öka takten på åtgärdsarbetet och erbjuda arenor för erfarenhetsutbyte har Vattenmyndigheten varit med och startat EU-projektet LIFE IP Rich Waters samt har nära samverkan med projektet Mälaren en sjö för miljoner som Mälarens vattenvårdsförbund driver. Genom workshops, seminarier och andra aktiviteter inom projekten har deltagarna möjlighet att öka sin kompetens inom vattenområdet och utbyta erfarenheter kring arbetssätt, lämpliga åtgärder med mera. En effekt med projekten är förhoppningsvis att mindre resursstarka kommuner får stöd genom erfarenhetsutbyte och möjliggörande av samarbeten. Är det tydligt hur och när det går att delta? Merparten av instanserna anser att det på ett övergripande plan är tydligt hur och när det går att delta. Ett par instanser menar att det är oklart i vilken omfattning aktörer som företagare och enskilda intresserade är medvetna om vad vattenförvaltningen är, vilka samråd som ska hållas och så vidare. Kommentar: Vattenmyndigheten arbetar för att involvera berörda aktörer i vattenförvaltningen. I praktiken är det möjligt att nå ut direkt till varje enskild verksamhetsutövare eller privatperson. Vi försöker sprida information om vårt arbete och tillgängliggöra samrådsmaterial via flera olika kanaler. För att nå

8 verksamhetsutövare och en intresserad allmänhet använder vi framförallt regionala och lokala bransch- och intresseorganisationer. Samråden kungörs också i samtliga större dagstidningar. Är det tydligt hur synpunkterna från samrådet kommer att tas om hand? Merparten av samrådsinstanserna anser att det är tydligt hur samrådssynpunkterna kommer att tas om hand. Två instanser ifrågasätter en detalj i illustrationen som visar processen för hanteringen av synpunkter. Enligt figuren kommer enstaka synpunkter inte att beaktas. Instanserna poängterar att en synpunkt kan vara väldigt viktig även om få eller endast en samrådsinstans har uppmärksammat den. Ett av distriktets vattenråd svarar kopplat till denna fråga att det inte finns någon kommunikation förutom den de själva initierar. De lyfter också att det inte går att se några konkreta resultat i VISS. Kommentar: Vattenmyndigheten håller med om att det även enstaka synpunkter kan få genomslag i vidare arbete om de är relevanta. Illustrationen visar en förenklad bild av hanteringen men borde kanske justeras för att undvika missförstånd. Angående kommunikationsfrågan hänvisar Vattenmyndigheten i första hand till den berörda länsstyrelsen. De har bäst möjlighet att diskutera de bedömningar som ligger i VISS och föreslå hur vattenrådet kan involveras mer i arbetet. Länsstyrelserna har också pågående arbete att uppdatera VISS med genomförda åtgärder. Generella synpunkter på samråd över Arbetsprogram med tidplan En samrådsinstans anser att det är svårt att orientera sig i samrådsmaterialet eftersom det finns många olika dokument och de olika vattendistrikten har olika avgränsningar på sina samråd. En instans lyfter vikten av att kommande samråd under förvaltningscykeln samordnas på ett bra sätt. Kommentar: Vattenmyndigheten förstår att det blir rörigt för aktörer som berörs av flera vattendistrikt när de fem regionala vattenmyndigheterna har olika upplägg för sina samråd. Denna gång var det dessutom flera samråd som pågick parallellt, vilket gjorde det hela än mer komplicerat. Att samråden för Arbetsprogram med tidplan och Översikt över väsentliga frågor lades upp olika den här gången berodde på olika förutsättningar och önskemål inom respektive vattendistrikt. Samrådet om förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer kommer att vara helt samordnat mellan vattendistrikten så att det blir lättare för berörda att överblicka materialet. Övriga synpunkter Utöver de synpunkter som rör frågeställningarna i Arbetsprogram med tidplan har samrådsinstanserna framfört mer generella synpunkter inför kommande arbete under förvaltningscykeln.

9 Flera av kommunerna som svarat trycker på vikten av samverkan mellan vattenmyndigheten och kommunerna. Ett par instanser framför synpunkter som rör databasen VISS. De påpekar vikten av att underlagen i VISS hålls uppdaterade och menar att dessa ofta inte håller den kvalitet som krävs vid en domstolsprövning. En kommun lyfter att det är positivt med de referensgrupper som finns i vattendistriktet. Man efterlyser också stöd och vägledning från Vattenmyndigheten kring vad vattenförsörjningsplaner och vattenplaner bör innehålla. En instans trycker på vikten av samverkan mellan vattenförvaltningen och arbetet inom ramen för översvämningsdirektivet. Vattenförvaltningens åtgärder bör avvägas mot översvämningsrisken och åtgärder för att anpassa samhället till ett förändrat klimat. Flera instanser lyfter vikten av samverkan på lokal nivå. Ett ökat stöd till vattenrådens arbete efterlyses. En instans lyfter också att länsstyrelserna, kommunerna och vattenråden behöver ta ett större ansvar för lokal samverkan och information om vattenfrågor och att de behöver mer resurser för det arbetet. En instans efterlyser en ökad adaptiv förvaltning där bland annat beslut om miljökvalitetsnormer och revideringar av åtgärdsprogrammet kan göras vid behov under förvaltningscykeln. Kommentar: Vattenmyndigheten instämmer i att samverkan är en central del av vattenförvaltningen. De senaste åren har viktiga plattformar för samverkan och erfarenhetsutbyte skapats, bland annat genom projekten LIFE IP Rich Waters och Mälaren en sjö för miljoner. Vi arbetar också vidare med de referensgrupper som finns inom distriktet, för att få in synpunkter på vårt arbete. Se vidare kommentar under rubriken Är det tydligt hur just du berörs av vattenförvaltningen?. När det gäller önskemålet om en mer adaptiv vattenförvaltning är det något som gradvis utvecklas och flexibiliteten ökar de närmaste åren. Under denna förvaltningscykel beslutar vattendelegationerna om reviderade miljökvalitetsnormer för vissa miljögifter redan 2018, bland annat på grund av reviderade bedömningsgrunder. Den 1 januari 2019 träder förändringar i miljöbalken i kraft som innebär att prövningsmyndigheter och kommuner i vissa situationer att kan besluta om undantag från miljökvalitetsnormer för vatten, inom ramen för enskilda prövningar och kommunala beslut. Vattenmyndigheten kommer att ha möjlighet att yttra sig i dessa ärenden och kan överpröva kommuners beslut. Vattenmyndigheterna har också ett pågående regeringsuppdrag att se över om fler vattenförekomster kan klassas som kraftigt modifierade eller om undantag i form av sänkta kvalitetskrav kan tillämpas. Sammantaget innebär det att beslut om reviderade miljökvalitetsnormer kommer att tas successivt av vattendelegationerna fram till Vattenmyndigheten tar till sig dessa synpunkter och flera av dem kommer att belysas tydligare under det kommande samrådet som ska handla om viktiga frågor för vattenförvaltningen i Norra Östersjöns vattendistrikt (Översikt över väsentliga frågor).

10 Bilaga 1 Instanser som har svarat Nedan listas de instanser som skriftligen har besvarat inbjudan till samrådet. Instanser märkta med * har meddelat att de inte lämnar några synpunkter. Boverket Edsviken vattensamverkan Enköpings kommun* Hallstahammars kommun Haninge kommun Havs- och vattenmyndigheten Huddinge kommun Järfälla kommun Kammarkollegiet Knivsta kommun LRF LRF Mälardalen Läkemedelsverket* Länsstyrelsen Stockholm Länsstyrelsen Västmanland* Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Norrtälje kommun Riksantikvarieämbetet Sagåns vattenråd Svartåns vattenråd Sävaåns vattenråd SGU Sigtuna kommun Skogsstyrelsen Smedjebackens kommun Sollentuna kommun Sportfiskarna Stockholms stad Sundbybergs stad Södertälje kommun Trafikverket Täby kommun Upplands Väsby kommun Vingåkers kommun Värmdö kommun Örebro kommun Österåkers kommun Östhammars kommun* Salems kommun