Samrådsredogörelse för Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor i Bottenvikens vattendistrikt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samrådsredogörelse för Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor i Bottenvikens vattendistrikt"

Transkript

1 MISSIV 1 (35) Samrådsredogörelse för Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor i Bottenvikens vattendistrikt Under perioden 1 december 2012 till 1 juni 2013 genomfördes samråd för Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor inför arbetet med förvaltningsplan Vi har anordnat ett flertal samrådsmöten och fått in många synpunkter på vilka frågor som behöver prioriteras i arbetet med att revidera förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer. I samrådsredogörelsen finns en sammanställning av inkomna synpunkter samt vårt bemötande av dem. Vi har anordnat ett flertal samrådsmöten och fått in många synpunkter på vilka frågor som behöver prioriteras i arbetet med att revidera förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer. I samrådsredogörelsen finns en sammanställning av inkomna synpunkter samt vårt bemötande av dem. Lisa Lundstedt Vattenvårdsdirektör POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST INTERNET LULEÅ Stationsgatan norrbotten@lansstyrelsen.se

2 2 (35) Sammanfattning Inom ramen för arbetet med vattenförvaltning har länsstyrelsen i Norrbottens län, tillika vattenmyndighet i Bottenvikens vattendistrikt tagit fram samrådsdokumentet Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor inför arbetet med förvaltningsplan för samråd under 6 månader från 1 december 2012 till 1 juni Kungörelser gjordes i riksoch lokal press den 1 december I samrådsdokumentet redovisas de viktigaste arbetsmomenten under innevarande förvaltningscykel samt när samråd hålls under perioden. Vidare redovisas de arbetsmoment som Vattenmyndigheten bedömer vara väsentliga frågor för vattenförvaltningen inför framtagandet av kommande förvaltningsplan, åtgärdsprogram, miljökvalitetsnormer och miljökonsekvensbeskrivning. Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt har mottagit 42 svar på samrådet. Alla hade möjlighet att svara per mail, per post eller genom webbenkät. De synpunkter som inkommit kommer att vägas in i det fortsatta arbetet med att utarbeta förvaltningsplan, åtgärdsprogram, miljökvalitetsnormer och MKB. Exakt hur de synpunkter som kommit in ska tas omhand avgörs under det närmaste årets arbete med att ta fram åtgärdsprogram, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram. I Förvaltningsplanen kommer Vattenmyndigheten att sammanfatta synpunkter från samtliga samråd under förvaltningscykeln, och hur dessa har påverkat arbetet. Hur samrådet bedrivits Samrådsmöten har annonserats på vattenmyndigheternas och länsstyrelsernas webbplatser. I samband med möten inom distriktets vattenråd har vattenmyndigheten informerat om det pågående samrådet. Samrådsmaterialet har funnits tillgängligt på vattenmyndigheternas webbplats under hela samrådsperioden. Samrådsmaterialet skickades till kommuner, myndigheter, länsstyrelser, vattenråd och vattenorganisationer vid samrådets start, totalt drygt 157 mottagare. Det har även delats ut vid samrådsmöten samt vid andra möten och konferenser som Vattenmyndigheten har deltagit i under samrådsperioden. Materialet har också funnits tillgängligt hos samtliga länsstyrelser och kommuner inom vattendistriktet. I distriktet anordnades sammanlagt 17 samrådsmöten i samarbete med distriktets vattenråd. Annonsering för samrådsmötena skedde där dessa bedömdes nå ut till en bredare allmänhet såsom i de större dagstidningarna på respektive ort eller annat lämpligt annonseringsblad. Information om mötena

3 3 (35) skickades även med e-post till berörda vattenrådsmedlemmar, referensgrupper, kommuner samt en rad intresseorganisationer. Samrådsmöten i distriktet Tornedalens vattenparlament (VPO 1) Övertorneå 5 maj 2013 Sangis älvs och Keräsjoki vattenråd (VRO 2) Lappträsk 13 mars 2013 Kalix och Töreälvs vattenråd (VRO 3) Överkalix 14 feb 2013 Råneå och Luleälvens vattenråd (VRO 4) Gällivare 7 mars 2013 Fyrkantens vattenråd (VRO 5) Alvik 15 februari 2013 Fyrkantens vattenråd (VRO 5) Alvik 5 mars 2013 Piteälvens vattenråd (VRO 6) Älvsbyn 22 april 2013 Åby Byske Kåge vattenråd (VRO 7) Björkdal 30 Jan 2013 Åby Byske Kåge vattenråd (VRO 7) Skellefteå 3 mars 2013 Skellefteälvens vattenråd (VRO 8) Malå 14 februari 2013 Skellefteälvens vattenråd (VRO 8) Norsjö 8 april 2013 Mellanbygden (VRO 9) Bureå 14 mars 2013 Umeå och Vindelälven (VRO 10) Granö 19 feb 2013 Umeå och Vindelälven (VRO 10) Lycksele 4 april 2013 Södra Västerbottens vattenråd (VRO 11) Lycksele 4 april 2013 Norra Bottenvikens kustvattenråd (VRO 12) Kalix 5 dec 2012 Södra Bottenvikens kustvattenråd (VRO13) Skellefteå 14 maj 2013

4 4 (35) Synpunkter och kommentarer i sammandrag Arbetsprogram med tidtabell Är det tydligt hur och när det går att delta och Är det tydligt vilka arbetsmomenten är och när de kommer att genomföras under denna förvaltningscykel? De flesta samrådsinstanser anser att det är tydligt hur och när det går att delta och tycka till om vattenförvaltningsarbetet under innevarande förvaltningscykel. Alla som svarat på frågan om tydlighet i deltagande svarar att samrådshandlingarna är välstrukturerade och lättlästa och att man ser en utveckling som resulterat i bättre förståelse och något ökad tydlighet kring vattenförvaltningsarbetet. Några yttranden från vattenrådsrepresentanter ser tydlighet i var man kan söka svar på frågor och har också nära samarbete med länsstyrelsen och kommuner men samtidigt menar man att informationen i samrådet kan vara svårare att ta till sig för allmänheten. Kommentar Vattenmyndigheten arbetar vidare med att anpassa information om arbetet så att en bredare grupp kan ta till sig information om vattenmyndigheternas arbete. Är det tydligt vilka arbetsmomenten är och när de kommer att genomföras under denna förvaltningscykel? De flesta samrådsinstanser anser att det framgår vilka arbetsmomenten är och när de genomförs. Några samrådsinstanser efterlyser dock en tydligare redovisning av arbetsmomenten, gärna i form av en tabell eller illustration. De flesta svarar att det skulle kunna förbättras genom att varje vattenmyndighet publicerar en tidslinje över pågående och kommande förvaltningscykel på sin hemsida med hållpunkter för olika delmoment. För varje delmoment ska det tydligt framgå hur man kan påverka som organisation eller privatperson. Statskraft och Skellefteå kommun svarar att det är otydligt hur ramdirektivet för vatten kan kopplas till alla övriga planer, program samt EU-direktiv. Här efterfrågas illustrationer och beskrivningar hur dessa bör eller kan kopplas ihop för att skapa en tydligare målbild och ett effektivare arbetssätt. Riksantikvarieämbetet tycker att vattencykeln är alltför rigid och att statusklassning och beslut om miljökvalitetsnormer ska kunna ske fortlöpande inom förvaltningsperioden. Åtgärdsprogram ska följas upp fortlöpande inom förvaltningsperioden och revideras vid behov. Man svarar också att de

5 5 (35) lagreglerade konsekvens- och miljöbedömningsprocesserna skulle kunna användas som stödprocesser för arbetet med normer och åtgärder. Kommentar Vattenmyndigheterna arbetar för att förtydliga sina arbetsmoment och tiden för de olika momenten. För att tydliggöra detta har flertalet olika illustrationer tagits fram. Förslaget om att hålla uppdaterade tidslinjer över pågående och kommande hållpunkter i förvaltningscykeln kommer att beaktas samt hur ramdirektivet kopplas till andra EU-direktiv. Frågan om en mer adaptiv vattencykel med möjlighet att uppdatera normer under förvaltningsperioden har diskuterats. Detta aktualiseras framförallt i olika ärenden där ny kunskap kan stödja ett förbättrat underlag för normerna. Det finns ingen plan att uppdatera åtgärdsprogrammen oftare än var sjätte år, dessa kommer även fortsättningsvis att uppdateras vart sjätte år, och arbetet med genomförandet följs upp årligen. Däremot kan underlagen till åtgärdsprogrammen finnas som ett underlag för regionala åtgärdsplaner hos länsstyrelserna vilka ges möjlighet till revidering under en förvaltningscykel. När det gäller miljökvalitetsnormerna kan det i vissa fall finnas behov av omprövning och vattenmyndigheterna kommer att se över principerna för ändring av miljökvalitetsnormer under pågående vattencykel.

6 6 (35) Särskilda utmaningar i Bottenvikens vattendistrikt Ger nedanstående beskrivning en rättvisande bild av vattendistriktets utmaningar? De allra flesta tycker att dokumentet ger en bra beskrivning av distriktets utmaningar. Naturskyddsföreningen i Västerbotten ser positivt på målsättningen om en samordnad vattenförvaltning, samt att Vattenmyndigheten trycker på utvecklad och bättre samordnad lagstiftning och utveckling av ekonomiska styrmedel. Några framför att den 6-åriga förvaltningscykeln fungerar bra men önskar att detta skulle kunna kompletteras med ett perspektiv på år för olika beskrivningar. Många uttrycker att vissa delar kunde vara mer utvecklade samtidigt som en beskrivning av de olika miljöproblemens omfattning och utbredning önskas på både regional och lokal nivå. De flesta som efterfrågar en mer utvecklad beskrivning ser bland annat behov av att utveckla delarna för fysisk påverkan där påverkan från skogsbruk, dammar och dikningar beskrivs mer utförligt. Södra kustvattenrådet saknar också beskrivningar av vad fysisk påverkan kan handla om för kustvatten. Sportfiskarna tycker att samrådsmaterialet och kvantifieringen av problemområdena skulle kunna utvecklas för att tydliggöra åtgärdsbehovet. Kommentar Vattenmyndighetens 6-åriga förvaltningscykel är under de olika momenten inriktad på olika delar av arbetet men att mer långsiktighet behöver tas med i bedömning av utveckling klimatförändringar och utlakning av miljögifter. Vattenmyndigheterna tar med sig synpunkterna om samrådsmaterialets omfattning och detaljeringsgrad i nästa samråd med översikt av väsentliga frågor med arbetsprogram och tidtabell. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) kom ut med nya bedömningsgrunder för hydromorfologiska kvalitetsfaktorer i kustvatten efter att detta samråd avslutats (HVMFS 2013:19), vilket ger nya förutsättningar för bedömning av fysisk påverkan i kustvatten. Fördjupade och mer omfattande beskrivningar av exempelvis olika påverkanskällor för fysisk påverkan kommer att utvecklas i kommande förvaltningsplan.

7 7 (35) Vilka frågor, utöver de väsentliga som har prioriterats nedan, tycker ni saknas? Naturskyddsföreningen i Västerbotten anser att grundvatten har förenklats till påverkan på dricksvatten men att det även finns ett flertal biologiska effekter, varför grundvatten bör vara en egen punkt i samrådsmaterialet. Tre kommuner och ett par vattenråd tycker att vattenkraftens påverkan på vattendragen borde finnas med som en särskild punkt då detta har en stor betydelse i distriktet. Länsstyrelsen i Norrbotten ser det som angeläget att skapa förutsättningar för samordning med Finland och angående Torneälven där ett internationellt distrikt bör upprättas för en harmoniserad förvaltningsplan, åtgärdsprogram och övervakningsprogram. Samarbetet med Norge om gemensamma vatten borde även det utvecklas. Länsstyrelsen i Norrbotten ser även behovet av en långsiktig finansering av åtgärder, där åtgärdsbehoven i Bottenvikens distrikt skiljer sig jämfört med södra Sverige. Norrbottens län får väldigt liten andel av de nationella åtgärdspengar som finns (ex kalkningsanslag och tidigare LOVA-anslag). Det är även viktigt att säkra en finansiering för uppföljning av åtgärder, eftersom det helt saknas finansieringsmöjligheter för detta i dagsläget. Jokkmokks kommun och Voullerimgruppen har skickat in underlag om att torrfåran nedan Letsimagasinet i Lilla Lule älv bör bli ett pilotprojekt för miljöansvar inom storskalig vattenkraft, kopplat till de stora natur- och kulturvärden som förlorats. Utöver den bedömning av de biologiska värden som kan återskapas handlar detta om att sociala konsekvenser och det ekonomiska utfallet för lokalsamhället bör värderas. Kommentar Dispositionen i samrådshandlingen är denna gång inte uppbyggd efter vattenkategori eller verksamhetssektor och det är därför inte möjligt att ha särskilda kapitel om grundvatten eller vattenkraft. Dessa frågor bärs dock med till kommande förvaltningsplan och åtgärdsprogram. Frågan om grundvattnets påverkan på biologiska effekter behandlas dock under avsnittet Kartläggning och analys. Samarbete med Finland och Norge är viktigt och det pågår om ett samarbete om Torneälvens avrinningsområde i kommande åtgärdsprogram och förvaltningsplan. LOVA-anslaget ska återinföras och Vattenmyndigheten har tidigare tillsammans med länsstyrelserna i Bottenviken och Bottenhavet skickat en skrivelse till HaV om

8 8 (35) anslagsfördelningen. Enligt uppgift är LOVA-förordningen under översyn. Vattenmyndigheten anser att inkomna handlingar om pilotprojektet nedan Letsimagasinet och den redovisning som handlar om konsekvenserna för Vuollerim är av stort intresse. Den påverkan som finns i Jokkmokk och i Vuollerim skulle kunna tjäna som pilotstudie för att i ett nationellt sammanhang bedöma värdet av en betydelsefull biologisk åtgärd som samtidigt innebär en påverkan på produktion av elkraft och i viss mån reglerkapaciteten i vattensystemet. Vattenmyndigheten har dock inga medel till denna typ av projekt. Inom arbetet med att bedöma ekologisk potential hos de kraftigt modifierade vattnen behöver dock denna typ av åtgärd värderas. I nuläget ligger frågan om definition av ekologisk potential hos HaV. Är det någon av de väsentliga frågorna nedan som ni tycker borde få lägre prioritet under denna förvaltningscykel? De allra flesta som tyckt till om prioritering av frågor har lyft att främmande arter inte borde prioriteras då problematiken inte är särskilt stor i distriktet i jämförelse med andra miljöproblem som tas upp. Bland synpunkterna finns även önskemål om förtydliganden, bland annat angående vilken tyngd skogsbruk och jordbruk kommer att ha i jämförelse med andra miljöproblem i det kommande arbetet. Länsstyrelsen i Västerbotten anser att man saknar en strategi för distriktets sulfidjordsproblematik. Likaså ser man att det för distriktets beskrivning saknas en nyanserad bild av miljögifter och gruvverksamhetens utbredning i distriktet. Kommentar Även om frågan om främmande arter idag inte är prioriterad i distriktet så är detta en del i bedömningen och behöver därför tas med i alla vattendistrikt. Vattenmyndigheten arbetar för att få fram bättre metoder där man kan arbeta med skogsbruk och jordbruk i distriktet men för dessa näringar behövs i första hand mer kunskap om dess påverkan lokalt samt mätningar för effektuppföljningar innan frågan kan ges en sådan tyngd att förslag till åtgärder och arbetsätt kan lyftas in i vattenmyndighetens olika arbetsmoment. Sulfidjordsproblematiken i distriktet har i första hand handlat om att få fram och kartlägga problemets omfattning och utbredning i distriktet. Vattenmyndigheten tar med sig

9 9 (35) synpunkterna om prioriteringar och förtydliganden i det kommande arbetet med åtgärdsprogram och förvaltningsplan.

10 10 (35) Samverkan Vilka frågor, utöver de väsentliga som har prioriterats nedan, tycker ni saknas? På regional nivå påpekas flera gånger frågan om Vattenrådens tillgång till databaser och uppgifter om vattenförekomster inom sitt geografiska område och att vattenråden måste få tillgång till dessa utan hinder och kostnader. Vidare berörs finansieringen av vattenrådens verksamhet och bristen på resurser för vattenråden att kunna arbeta på ett drivande sätt, framförallt vad gäller åtgärdsarbetet inom vattenrådsområdet. Flera av samrådsinstanserna betonar behovet av ett bättre samarbete med kommunerna och en mer riktad information mot dessa, inte minst i beaktande av kommunernas viktiga roll för tillsyn och åtgärder. På nationell nivå lyfts framförallt frågan om den ökad nationell samverkan med andra myndigheter, till exempel vad gäller översvämningsdirektivet och havsmiljöförvaltningen, en förenklad och mer målgruppsanpassad tillgång till data och underlag för nationella aktörer och en större samverkan mellan myndigheter och större privata verksamhetsutövare och deras intresseorganisationer. Kommentar Vattenmyndigheterna bedriver ett löpande utvecklingsarbete av VISS för att öka användbarheten och transparensen. Havs och vattenmyndigheten kommer att under att bedriva ett utvecklingsarbete kring databasen Åtgärder i vatten och där bjuda in flera aktörer som berörs av eller bedriver ett aktivt arbete med vattenfrågor, bland annat Trafikverket och Skogsstyrelsen. Länsstyrelsen i Västerbotten har samlat större delar av befintliga inventeringar i en databas med viss tillgänglighet för allmänheten, bland annat vattenråden. Frågan om ökad tillgänglighet för just vattenråden har behandlats vid möten mellan vattenråden och länsstyrelsen. Frågan om kartor till vattenråden har särskilt diskuterats inom Bottenvikens vattendistrikt. Vid det kommande samrådet 2014 kommer särskild vikt att läggas vid framförallt vattenrådens och kommunernas tillgång till aktuellt kartmaterial.

11 11 (35) Är det någon av de väsentliga frågorna nedan som ni tycker borde få lägre prioritet under denna förvaltningscykel? En majoritet av samråden anser att de frågor som tagits upp i underlaget även fortsättningsvis bör vara prioriterade. En synpunkt som berör samverkan är dock att inte lägga ner stora resurser på allmän information till allmänheten utan att arbeta via intresseorganisationer, studieförbund eller liknande. En liknande synpunkt är att också jobba med information mot barn och ungdomar i grund- och gymnasieskolor. En generell uppfattning som kan tolkas utifrån samrådsyttrandena är att den information som lämnas av vattenmyndigheten bör vara mindre allmänt hållen och mer målgruppsinriktad för att nå fram. Kommentar Vattenmyndigheten bör i samband med planerade informationsinsatser se över utformningen av dessa i enlighet med inkomna synpunkter. Vattenmyndigheten har dock, bland annat i detta samråd, genomfört informationsmöten och annonsering i samverkan med vattenråden för att via vattenrådens nätverk riktat nå intresserade personer och organisationer. En utvärdering av detta bör ske tillsammans med vattenråden. Fungerar samverkan på nationell regional och lokal nivå idag? Vad fungerar bra och på vilket sätt kan den förbättras? Regionalt uppges den samverkan som i dagsläget sker mellan vattenråden och länsstyrelserna fungera bra. Åter igen betonas dock behovet av en förbättrad tillgång för vattenråden till i första hand länsstyrelsernas information och databaser inom sitt område, samt en förenkling av användandet av VISS. Flera samrådsyttranden berör svårigheten att nå en ökad medverkan i vattenråden från allmänheten, men också från kommuner och regionala myndigheter som Skogsstyrelsen och Trafikverket, något som även dessa myndigheter nämner som en svårighet i sina yttranden. Problemet uppges främst vara att resursmässigt att medverka i många lokala organisationer. En generell synpunkt är återigen att de resurser som vattenråden har är för små för att kunna agera effektivt inom sina ofta stora geografiska områden och att detta och bristen på faktiska åtgärder kopplade till vattenförvaltningsarbetet riskerar att försvaga vattenrådens roll. Flera samrådsyttranden betonar att vattenmyndigheten på ett tydligare sätt måste

12 12 (35) arbeta för att vattenråden skall kunna fungera och utvecklas som tänkt, och att detta kräver ökade resurser. Från kommunalt håll finns en tydlig önskan om ökat informationsutbyte mellan vattenmyndigheten/länsstyrelserna och kommunerna och en ökad medverkan vid olika kommunala sammanhang för att stödja vattenarbetet inom kommunen. Även andra organisationer, däribland Havs och vattenmyndigheten, lyfter fram behovet av en ökad samverkan med kommunerna. På nationell/regional nivå betonas behovet av en likriktning av den information som lämnas ut från olika vattenmyndigheterna och att nationellt samförstånd och beslut även når ut på regional och lokal nivå. Vidare betonas att en samverkan mellan Vattenmyndigheten och sektorsmyndigheterna bör vara en naturlig del av arbetet med information och kunskapsspridning. Kommentar Vattenmyndigheten anser att behovet av en fortsatt diskussion kring vattenrådens roll och verksamhet är uppenbar, särskilt då förutsättningarna för en väsentligt ökad finansiering av dessas verksamhet förefaller liten i dagsläget. Det är för trovärdigheten i förhållandet till vattenråden och dess medlemmar viktigt att en fortsatt finansiering säkerställs men också att den roll som vattenråden kan spela i dagsläget klargörs. De önskemål som framförts om ökad tillgång till underlag, kartor m.m. bör ha avklarats innan samrådet 2014 påbörjas. Vattenmyndigheten i Bottenviken har genom samarbetet med vattenpolitikerna, de politiker som inom varje kommun getts ett särskilt ansvar för vattenfrågor, påbörjat ett utökat samarbete med kommunerna i distriktet. Detta samarbeta kommer att utökas ytterligare, bland annat utformat utifrån behov och åtgärder som föreslås av denna grupp. Ett utökat samarbete mellan sektorsmyndigheter och vattenmyndigheten bör diskuteras på regional nivå. Vattenmyndigheten har tidigare lyft frågan till Skogsstyrelsen och internt inom länsstyrelsen och får ta upp frågan igen. Vattenmyndigheten kommer också att lyfta frågan med Trafikverket där ett samarbete om åtgärder redan förekommer. Vattenmyndigheten framhåller att stöd till och samverkan med vattenråden, såväl ekonomiskt som vad gäller underlag till vattenrådens fortsatta arbete, samt information till och samverkan med kommunerna är särskilt viktigt att arbeta med inom vattendistriktet.

13 13 (35) Övervakning Vilka frågor, utöver de väsentliga som har prioriterats nedan, tycker ni saknas? Generellt anser samrådsinstanserna att de viktigaste frågorna för att förbättra vattenövervakningen har lyfts i samrådsdokumentet. Flera samrådsinstanser efterlyser dock tydligare beskrivningar av de olika aktörernas roll i övervakningen. Några anser att Vattenmyndigheten behöver bli bättre på att kommunicera och informera om roller och ansvar, resultat av olika utvärderingar och analyser och de övervakningsprogram som Vattenmyndigheten rapporterar till EU. Älvsbyns kommun och Naturskyddsföreningen i Västerbotten tycker att kvicksilverfrågan bör få större prioritet i övervakningen. Statkraft Sverige efterlyser metoder för att fastställa källfördelning för påverkan. Skellefteå kommun och länsstyrelsen i Norrbotten trycker på vikten av leverans av recipientdata och data från miljökonsekvensbeskrivningar till nationella datavärdar och/eller Svenska MiljörapporteringsPortalen (SMP). Skogsstyrelsen menar att övervakning av skogslandskapets mindre skogsvatten behöver utvecklas. Kommentar Vattenmyndigheten instämmer i påståendet om att rollfördelningen är otydlig i och med att det är många olika aktörer som verkar inom den svenska miljöövervakningen. Möjlighet till att komma till rätta med den splittrade övervakningen har presenterats i vattenmyndigheternas strategi för övervakning av vatten som tags fram under Vattenmyndigheten kommer i sitt eget arbete vara så tydliga som möjligt avseende detta och tar frågan vidare till centrala myndigheter. Vattenmyndigheterna har dock ingen egen övervakning av vatten och noterar också att kvicksilversituationen i miljön är en faktor som behöver följas upp. Det pågår utveckling av metoder och verktyg för att bedöma källor för påverkan, exempelvis för övergödning och påverkan från miljögifter. Det är dock ofta en komplicerad fråga som inte är så enkel att ge ett entydigt svar på. Ofta bör källfördelningen utredas vidare för varje specifikt fall. Vattenmyndigheten verkar för att det tas fram nationella metoder och verktyg för att möjliggöra en enhetlig bedömning av påverkan i landet.

14 14 (35) Vattenmyndigheten instämmer i att övervakning av skogslandskapets mindre skogsvatten behöver utvecklas samt att datatillgång för recipientdata behöver förbättras. Det finns ett stort behov av att revidera vägledningen för recipientkontroll och egenkontroll, vilket har framförts i vattenmyndigheternas strategi för anpassning av övervakning till ramdirektivet för vatten. HaV ansvarar för en sådan revidering med avseende på vatten. Vattenmyndigheternas strategi för övervakning finns på vattenmyndigheternas hemsida ( Är det någon av de väsentliga frågorna nedan som ni tycker borde få lägre prioritet under denna förvaltningscykel? Ingen av samrådsinstanserna har gett synpunkter om att någon fråga bör få lägre prioritet. Fungerar övervakning på nationell, regional nivå idag? Vad fungerar bra och på vilket sätt kan den förbättras? LKAB och Norra Bottenvikens kustvattenråd upplever att övervakningen fungerar bra. De flesta samrådsinstanser har dock synpunkter på att övervakningen inte fungerar tillfredsställande idag eller att de är för dåligt insatta. De flesta instämmer med Vattenmyndigheten att det finns behov av bättre samordning mellan olika aktörer och program och att dataflöden behöver förbättras. Här nämner särskilt icke-myndighetsutövande organisationer att det är svårt att få grepp om vilken övervakning olika aktörer bedriver. Många yttranden omfattar synpunkter på recipientkontrollen. Synpunkter från verksamhetsutövare och branschorganisationer poängterar att recipientkontrollens huvudsakliga syfte är att följa upp en specifik verksamhets påverkan på recipienten eller att tillgodose tillsynens behov och inte att tillgodose vattenförvaltningens krav (26 kap. 19 andra stycket MB och 26 kap. 22 första stycket MB). Man menar att det inte är rimligt att ställa krav på alltför långtgående analyser och styrning av metoder för överensstämmelse med vattendirektivet, till exempel analys av parametrar som inte är relevanta för den specifika verksamheten eller kontroll av hela vattenförekomsten när verksamhetens påverkan endast är begränsad till en liten del. Svenskt Vatten delar inte uppfattningen att anmälningspliktiga verksamheter ska omfattas av recipientkontroll. Jordsbruksverket skriver att

15 15 (35) ifall ett sådant förslag genomförs måste konsekvenserna först utredas och beaktas. Kommuner och länsstyrelserna trycker på vikten av att data från recipientkontroll kan lagras hos datavärd. De flesta anser att bättre vägledning och förtydliganden om roller och ansvar behövs och att där recipientkontroll och ramdirektivet för vatten kan gå hand i hand så är det positivt. HaV trycker på att tillsynsmyndighetens roll är viktig, men att den behöver förtydligas. SMHI anser att dagens övervakning inte är kostnadseffektiv för vattenförvaltningen, bland annat för att den byggts upp utifrån andra syften. Man önskar liksom Vattenmyndigheten länka samman modeller och övervakning på ett bättre sätt. En preliminär slutsats är att kombinera ett antal fasta mätstationer med ett större antal flyttbara mätstationer och modellstöd. SMHI stödjer att PPP ska tillämpas i större utsträckning, för både övervakning och åtgärder. Samtliga instanser som haft synpunkter om Vattenmyndighetens intentioner att använda VISS som metadatabas för övervakning har varit positiva till detta. Länsstyrelsen i Norrbotten anser att oproportionerligt mycket tid går till upphandlingar och administration av regional miljöövervakning i förhållande till den lilla budget som finns på länen och att det finns förbättringspotential för de gemensamma delprogrammen. Man håller i övrigt med Vattenmyndigheten om de största bristerna som finns. Man nämner även brist på både nationella och regionala resurser för övervakning vid oförutsedda händelser, något som blev särskilt tydligt vid flygolyckan i Kebnekaise Övervakning av icke påverkade vatten kan övervakas mindre intensivt, genom att använda modeller, satellitbildsanalys samt genom referensområden i miljöövervakningen genom att i bedömning och utvärdering av resultat gruppera liknande vatten. Generellt håller man med om att uppföljning av åtgärder och deras effekter behövs men att det ofta inte ryms inom åtgärdsprojektens budget och att det behöver utvecklas. Kommentar Utifrån kraven i ramdirektivet för vatten behövs övervakning i såväl opåverkade som påverkade områden för att samla in underlag för tillståndsbeskrivning som för att följa upp åtgärders effekter. Modellering kan i vissa fall vara ett viktigt komplement till traditionell övervakning. Det finns ett behov av att se över lagstiftning och vägledning för recipientkontroll/egenkontroll, likaså behöver ansvar och roller förtydligas. Vattenmyndigheten resonerar vidare kring dessa frågor i strategin för övervakning av vatten.

16 16 (35) Vattenmyndigheten instämmer i att ett fungerande datavärdskap och lättillgänglig data är en viktig del i att få en fungerande övervakning av våra vatten. De nationella datavärdskapen behöver utvecklas så att nationella datavärdar kan ta emot "all" data och göra den tillgänglig på ett enkelt och användarvänligt sätt. Vattenmyndigheten avser att arbeta vidare med utveckling av VISS, bland annat att länka samman datavärdarnas databaser med VISS. Vattenmyndigheterna har tillsammans med länsstyrelserna och datavärdarna även lagt ner att stort arbete på att samla in information om vilken övervakning som utförs i vatten som avsevärt har förbättrat möjligheten att få en överblick av alla insatser som görs. Enligt miljöbalken ska varje verksamhetsutövare ha tillräcklig kunskap och genomföra den egenkontroll som behövs för att visa vilken påverkan verksamheten har för att förvissa sig om att miljökvalitetsnormerna uppfylls. Det finns inga hinder mot att införa krav på recipientkontroll för anmälningspliktiga verksamheter, så länge det bedöms rimligt i förhållande till verksamheternas påverkan på vattenmiljön. I arbetet med att utforma nästa åtgärdsprogram får frågan om även anmälningspliktig verksamhet ska ha krav på recipientkontroll utredas. Finansiering och revidering av den regionala övervakningen av vatten som drivs av länsstyrelserna är främst en fråga för HaV, som är vägledande i det arbetet. Är det tydligt hur olika aktörer är ansvariga, delaktiga i och berörs av olika delar av övervakningsarbetet? Saknas någon aktör? Myndigheten för Samhällskydd och Beredskap och Transportstyrelsen tycker att det är tydligt hur de är ansvariga, delaktiga och hur de berörs av övervakningsarbetet. De flesta instanser har däremot synpunkter på att olika myndigheters, verksamhetsutövares och andra aktörers roller och ansvar behöver förtydligas. Trafikverket ser förbättringspotential, till exempel i ansvar och delaktighet i beredskapsplaner för att följa upp effekter i miljön som en följd av olyckor och incidenter. Flera verksamhetsutövare nämner att det är otydligt och att det saknas samsyn vilka undersökningar och utredningar som förväntas av dem. Det är också otydligt för dem vilken roll olika myndigheter har. Man efterfrågar en övergripande styrning gällande vilka myndigheter som är föreskrivande myndigheter samt på vilket sätt regelverk ska tolkas.

17 17 (35) Sportfiskarna skriver att det bör finnas större krav på verksamhetsutövare att utföra recipientkontroll med principen om att förorenaren betalar som grund. Man nämner särskilt lantbruket och markavvattningsföretag som bör vara skyldiga att följa sin verksamhets påverkan på tillståndet i miljön. Naturskyddsföreningen i Västerbotten anser att skogsbrukets, gruvornas och vattenkraftens roll i övervakningen bör lyftas. Skogsstyrelsen önskar få medverka ifall det påbörjas ett arbete med att revidera miljöbalken och egenkontrollförordningen. Kommentar Det är många aktörer som ansvarar för övervakning, och övervakning bedrivs i många olika former och för olika syften. Vattenmyndigheten ska försöka beskriva av vem som övervakar vad och på vilket sätt tydligare i kommande redovisningar. Vattenmyndigheterna har initierat ett projekt om vattenkraftens egenkontroll som drivits av Miljösamverkan Sveriges regi.

18 18 (35) Kartläggning och analys Vilka frågor, utöver de väsentliga som har prioriterats nedan, tycker ni saknas? Kommunikation och transparens i bedömningarna Generellt anses att Vattenmyndigheten tagit upp relevanta och väsentliga frågor. Flera instanser önskar större transparens i bedömningarna och bättre kommunikation. Säkerheten i statusbedömningen har stora brister och det måste öppet och transparent visas hur bedömningar gjorts och vilka underlag som finns. Ett par verksamhetsutövare uttrycker att dialog inte enbart ska ske med vattenråd. Man önskar en tydligare bild av vilken fördjupad kunskap som behövs och hur länsstyrelsen avser att prioritera detta utredningsarbete. Kommentar Vattenmyndigheterna har utvecklat VISS för att öka transparensen i bedömningarna. Nyheter är exempelvis bedömning av tillförlitlighet i statusklassningarna och en möjlighet att visa vilka övervakningsstationer som legat till grund för klassningen. Även referensbiblioteket i VISS är omarbetat för att öka tydligheten. Vattenförekomstindelning Skogsstyrelsen och Skellefteå kommun välkomnar att mindre vatten kan bli egna vattenförekomster, särskilt ifall de är föremål för åtgärder. Skellefteå kommun har erfarenheten av att vatten som utpekats som vattenförekomster får en större tyngd i åtgärdsarbetet. Å andra sidan menar Skellefteå kommun och ett vattenråd att det är administrativt tungt med många vattenförekomster och önskar hopslagningar. HaV anser att hanteringen av mindre vatten bör få lägre prioritet till förmån för kartläggning av Sveriges större vattenförekomster. Kommentar Synpunkter om indelningen av vattenförekomster och deras storlek går isär. HaV, SMHI och vattenmyndigheterna har initierat ett projekt med syfte att se över de grundläggande geometrierna och vattenförekomstindelningen till nästa förvaltningscykel då det blir aktuellt att göra en revision av förekomsterna. En av tankarna i detta projekt är att indelningen ska ske efter tydligare och enhetligare riktlinjer i hela landet.

19 19 (35) Bedömningsgrunder och vägledningar De flesta instämmer med Vattenmyndigheten att bedömningsgrunderna behöver utvecklas. Man trycker på vikten av användarvänlighet och rättssäkerhet det är viktigt att göra rätt bedömningar eftersom de ligger till grund för juridiskt bindande miljökvalitetsnormer. Norra Bottenvikens kustvattenråd saknar ett tydliggörande om att det finns bedömningsgrunder som inte är anpassade till brackvattenmiljön i Bottenviken. Man saknar även verktyg för bedömning av fysisk påverkan i kustvatten. Sveriges Sportfiskeoch Fiskevårdsförbund anser att bedömningsgrunderna för ytvatten bör inkludera stormusslor. Kommentar I Havs och vattenmyndighetens föreskrift om kartläggning och miljökvalitetsnormer för ytvatten (HVMFS 2013:19) finns numera bedömningsgrunder för fysisk påverkan i kustvatten. Vattenmyndigheten menar att ytterligare vägledning behövs för hur dessa ska tillämpas. Vattenmyndigheterna har i arbetet med att ta fram Hjälpreda för Ekologisk status beskrivit hur man kan använda flodpärlmussla som underlag för kvalificerade expertbedömningar. Detta är ett steg på vägen. Särskilt förorenande ämnen Angående bedömning av särskilt förorenande ämnen menar Skogsindustrierna att den föreslagna hanteringen med nationellt framtagna gränsvärden inte är i linje med ramdirektivet för vatten som föreskriver att ämnena ska tas fram relaterat till aktuell situation i respektive vattenförekomst. Man frågar även efter var dessa gränsvärden finns. Boliden Mineral och Svenskt vatten menar att en bättre samordning behövs för att förbättra underlaget för miljögifter. Svenskt vatten betonar även att åtgärder mot läkemedel i första hand ska göras uppströms och att åtgärder enbart bör gälla de läkemedel som EU föreskriver som prioriterade ämnen. Kommentar Erfarenheterna från den förra förvaltningscykeln visar att en hantering av särskilt förorenande ämnen på vattenförekomstnivå inte var praktiskt eller ekonomiskt genomförbar. Därför arbetar Vattenmyndigheten i samverkan med Havs-och Vattenmyndigheten och Naturvårdsverket med att ta fram en lista för nationellt gällande klassgränser för särskilt förorenande ämnen. Dessa ska ligga till grund för klassificeringar i de enskilda vattenförekomsterna, men för naturligt förekommande ämnen ska hänsyn tas till lokala bakgrundshalter. För syntetiska ämnen finns det dock inga naturliga bakgrundshalter och därmed behöver inte hänsyn till sådana tas. I de fall ämnens toxicitet beror av humushalt, ph

20 20 (35) och andra lokala faktorer bör hänsyn till detta tas så långt det är möjligt. Sammantaget kommer klassificeringen därmed att utgå från varje vattenförekomsts lokala förutsättningar och påverkan, men bygga på nationellt gällande klassgränser och ämnen. Är det någon av de väsentliga frågorna nedan som ni tycker borde få lägre prioritet under denna förvaltningscykel? De flesta av instanserna menar att alla frågor som tagits upp i underlaget är prioriterade. Svenskt vatten är kritiska till att Vattenmyndigheten tar upp dagvatten som potentiell källa till föroreningar. Svenskt Vatten påpekar att det är mycket svårt att kartlägga och bedöma föroreningar via dagvatten. Kunskapsbehovet är stort samt att mätningar är orimligt dyra och får ofta göras i forskningsprojekt. Kommentar Dagvatten är trots svårigheterna att bland annat kartlägga och bedöma koncentrationer och mängder av olika föroreningar, en icke försumbar spridningsväg för miljögifter, övergödande ämnen och syretärande ämnen vilket innebär att vattenmyndigheterna i sitt arbete med påverkansanalyser behöver inkludera dagvatten. I annat fall kan det uppstå en omotiverad lucka i helhetsbilden som krävs för att ta fram åtgärdsprogram. Effekten av bristfälliga data är att vattenmyndigheterna är hänvisade till schablonberäkningar. Är det tydligt hur olika aktörer är ansvariga, delaktiga i och berörs av olika delar av kartläggningsarbetet? Saknas någon aktör? Många instanser tycker att ansvarsfördelningen och roller i kartläggningsprocessen inte är tydlig, bland annat på grund av att det är många inblandade och inte så lätt att hålla isär vem som gör vad. En del tycker dock att det är tydligt. Naturskyddsföreningen i Västerbotten anser att särskilt skogsbruket, men även gruvor och vattenkraft bör få större roll i vattenförvaltningsarbetet. Kommentar Vattenmyndigheten är införstådd med att ansvarfördelningen kan vara otydlig då många aktörer är inblandade på olika nivåer. Det är vattenmyndigheternas ambition att tillsammans

21 21 (35) med länsstyrelserna samverka med många olika branscher och aktörer, från lokal till nationell nivå, men instämmer i att arbetet successivt bör utvecklas och konkretiseras. Ekonomisk analys Flera samrådsinstanser trycker på vikten av en bra ekonomisk analys och ser positivt på att den ska utökas under innevarande förvaltningscykel. Flera menar att en samhällsekonomisk analys saknas eller är bristfällig i dagens arbete. Några samrådsinstanser tycker att avsnittet som beskriver den ekonomiska analysen är svårbegripligt och menar att det därför är svårt att bedöma om det är något som behöver prioriteras. Boverket påtalar vikten av att vattenmyndigheterna ökar sin kompetens inom fysisk planering för att förstärka den samhällsekonomiska analysen. Riksantikvarieämbetet påpekar att när det gäller de samhällsekonomiska analyser som ska läggas till grund för bedömningar av kostnadseffektivitet är det angeläget att dessa analyser även omfattar vattenförekomsternas betydelse för kulturmiljön. Skogsindustrierna tycker att branschorganisationer och näringsliv måste involveras i att ta fram statistik för de prognoser om ekonomi och vattenanvändning, som ska utföras av vattenmyndigheterna. LRF ser positivt på vattenmyndighetens planer att utveckla den ekonomiska analysen och har stora förväntningar på kostnads/nyttoanalysen, under förutsättning att den areella produktionen av skog och livsmedel åsätts samhällsekonomisk nytta. Konsekvenserna för olika verksamhetsutövare i form av fysiska begränsningar, skatter och avgifter ska redovisas. Ekonomiska och miljömässiga konsekvenser av olika åtgärder behöver redovisas. Inget sägs om den geografiska skalnivån för analyserna. Det är önskvärt att åtminstone komma ned på ARO-nivå. Kommentar Vid samhällsekonomisk analys är det viktigt att man tar hänsyn till samtliga värden som påverkar, och påverkas av, vattnets kvalitet. De kulturella värdena kopplade till sjöar och vattendrag kan ha stor samhällsnytta men kan också orsaka problem, exempelvis genom att de utgör vandringshinder för vattenlevande organismer. Det är därför viktigt att vi genom en gemensam bedömning kan uppnå samhällets bästa. Kulturmiljövärden ingår i vattenmyndigheternas analyser men exakt hur det kommer att vägas in är inte klart ännu.

22 22 (35) Vattenmyndigheten delar uppfattningen att det är viktigt att involvera branschorganisationer och andra i framtagandet av prognoser över samhällsutvecklingen. I arbetet med den nu gällande förvaltningsplanen, framkom många synpunkter på tillförlitligheten i de prognoser som Vattenmyndigheten gjort. Inför den nya cykeln har vi därför låtit komplettera prognoserna med intervjuer med branschföreträdare och andra myndigheter. Det blir således en mer nyanserad bild av utvecklingstrenderna som används som underlag för bedömningarna. Om prognosverktyget eller om branschföreträdarna har rätt, får vi utvärdera Vattenmyndigheten delar LRF:s syn på att de areella näringarna har ett stort samhällsekonomiskt värde. Den geografiska skalnivån är dock problematisk att hantera i övergripande analyser. Problemet är inte isolerat till den samhällsekonomiska nyttan utan är lika aktuell för uppskattningar av åtgärdskostnader. En våtmark på högproduktiv jordbruksmark medför inte samma kostnad som en våtmark i en lågproduktiv skogsmark. Det finns idag ca svenska avrinningsområden och att göra primärstudier och undersöka förhållandena i alla dessa är kostnadsmässigt orimligt. Det är å andra sidan lika orimligt att bara använda samma värde för hela Sverige. Vattenmyndigheterna försöker att utveckla metoder och har som mål att kunna ta fram relevanta ekonomiska värden på så låg geografisk nivå som möjligt. Generellt kommer vi längre med ekonomisk analys inriktad på övergödning denna cykel. Kraftigt modifierade vatten Många instanser efterfrågar utvecklade och enhetliga metoder för att fastställa kraftigt modifierade och konstgjorda vatten. Det är ännu inte tydligt hur man kommer att arbeta med kraftigt modifierade vatten fram till hösten Jordbruksverket lyfter frågan om hur fysisk påverkan i jordbrukslandskapet ska hanteras i förhållande till kraftigt modifierade vatten. Vattenfall Vattenkraft Ab hänvisar till Norra Östersjöns formulering om utpekande av dessa objekt utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv och frågar sig varför detta resonemang saknas i de andra distrikten. EON ifrågasätter om det skall ankomma på respektive vattenmyndighet att fatta beslut. Det finns enligt EONs uppfattning många skäl som talar för att beslut skall ske på en övergripande nivå där även en politisk avvägning kan göras. Flera instanser konstaterar uppenbara olikheter i tillämpningen av hur kraftigt modifierade vatten utpekats i distrikten och efterfrågar en jämkning och ett enhetligt arbetssätt.

23 23 (35) Kommentar Vattenmyndigheterna delar synpunkten om att det behövs nationella och enhetliga metoder för utpekande av kraftigt modifierade vatten och fastställande av god ekologisk potential. Vattenmyndigheterna för en dialog om dessa behov med HaV, som är föreskrivande och vägledande myndighet i dessa frågor.

24 24 (35) Miljökvalitetsnormer Vilka frågor, utöver de väsentliga som har prioriterats nedan, tycker ni saknas? Många svarar att de saknar vägledning för hur miljökvalitetsnormer för vatten ska tillämpas, detta bedöms som särskilt viktigt då framtagna vägledningar innehåller tveksamma slutsatser och då rättspraxis ännu saknas. Riksantikvarieämbetet tycker att beslut om normer och den statusklassning som ligger till grund för dessa ska kunna uppdateras fortlöpande då ny kunskap/underlag kommer in under pågående förvaltningscykel, detta anses särskilt viktigt då normerna för kemisk status innebär en skärpning sedan Några svarar att det är mycket viktigt att miljökvalitetsnormer generellt beslutas med faktaunderlag från forskning, provtagning eller på annat vetenskapligt sätt. En del av yttrandena handlar också om undantag där man efterfrågar om inte undantag inte bara avseende tid utan också avseende krav måste användas i större utsträckning. Det ökar trovärdigheten att uppnå god status och resurserna kan användas optimalt. Det borde tydligare ha beskrivits dels att målet är god status (god potential) och dels vilka undantag som är möjliga och under vilka förutsättningar. Jernkontoret efterfrågar klara regler för hur vattenmyndigheterna ska hantera undantag i form av sänkta krav, hur fastställs dessa? Vilka grunder ska vattenmyndigheterna basera sig på för att peka ut undantag? Boliden Mineral anser det rimligt med beslut om mindre stränga kvalitetskrav under kommande förvaltningscykel. Andra instanser, både verksamhetsutövare och myndigheter, pekar också på behovet av tydligare vägledning och metoder för undantag. Kommentar Vattenmyndigheterna arbetar med att ta fram underlag och fastställa normer för vattenförekomster. Tillämpningen av normerna är överlämnad till prövning och tillsyn hos myndigheter och kommuner. Ansvaret för att ta fram vägledning av hur normerna ska tillämpas ligger inte inom vattenmyndigheternas ansvarsområde. Däremot välkomnar vattenmyndigheten framtagandet av vägledningsmaterial och till en mer utvecklad praxis i området. Vattenförvaltningen bedrivs i 6-års cykler och en stor arbetsinsats läggs på att ha ett levande dataunderlag. Vattenmyndigheterna verkar för att knyta samman databaser med påverkan och åtgärder och då kunna ha uppgifter som

25 25 (35) uppdateras vid källan. Detta är en mycket omfattande och långsam process men vattenmyndigheterna ser gärna att det går att hitta vägar att hämta information direkt från andra myndigheter där det är möjligt genom öppna data. Det finns redan en datummärkning av när klassningen är gjord i VISS och detta framgår tydligt när man tittar på parametern. Dock framgår inte datumet när man tittar på ett sammanställt material. Detta är främst en fråga för HaV och vattenmyndigheterna att bestämma hur ofta materialet i VISS skall uppdateras av länen. Arbetet med att utveckla och förbättra underlag för undantag pågår under hösten I detta ingår att se över möjligheterna att använda lägre ställda krav för olika miljöproblem och vattenkategorier. Frågan kommer att behöva förankras hos HaV och det är ännu oklart i vilken omfattning och detaljeringsnivå som utvecklingen kommer att landa i. Vattenmyndigheterna kommer att utveckla motiveringarna för undantag, så att det tydligare framgår vilka resonemang som har legat till grund för ställningstagandena för respektive vattenförekomst och påverkanstryck. Metodiken för att fastställa miljökvalitetsnormer kommer att ses över och utvecklas inför nästa förvaltningscykel och behovet av en reglering av försämringsförbudet kommer då att övervägas. Vattenmyndigheterna kommer också att se över behovet av utveckling och förtydligande av föreskrifter och tabeller över miljökvalitetsnormerna för respektive distrikt.

26 26 (35) Åtgärdsprogram Ger beskrivningen en rättvisande bild av vattendistriktets utmaningar? De flesta anser i stort sett att samrådsmaterialet ger en rättvisande bild av distriktets utmaningar men flertalet menar att prioriteringar saknas eller inte beskrivs tillräckligt tydligt. Andra framför kommentarer om att hotet från främmande arter liksom övergödning är överdrivet beskrivet för distriktet. Man anser att fokus bör läggas på vandringshinder, belastning av metaller och miljögifter, "brunifieringen" av vattendrag orsakad av klimatförändringar, torvtäkter, behov av kalkning i Västerbotten. De flesta remissinstanser tycker att beskrivningen är rättvisande där fysisk påverkan på vatten utgör den största utmaningen. Kommentar Samordningsvinster och uppfyllande av flera mål utgör en del av att kunna göra en prioritering av objekt som behöver åtgärdas. De åtgärder som redovisas bland annat i åtgärdsunderlagen har en roll som förslag och som motiverar till att det finns rimliga åtgärder som är tekniskt och ekonomiskt möjliga. Vilka frågor, utöver de väsentliga som vi har prioriterat, tycker ni saknas? Många instämmer i att de frågor som presenteras är de mest väsentliga för framtagande av kommande åtgärdsprogram. Man framför även att det är viktigt att framhålla att verksamheter ska ha tillstånd enligt miljöbalken. Övriga viktiga utmaningar som framförs är exploateringsfrågor, gruvverksamhetens påverkan, kräftpest och dricksvattenförsörjning. Trafikverket påpekar att utsläppsfrågor från sjöfart saknas helt. HaV framför att det tydligare borde ha beskrivits hur åtgärdsprogrammet följer av miljöbalken och att det är myndigheter och kommuner som har genomförandeansvaret, vilket ställer krav på utformningen och begränsar räckvidden av åtgärder. HaV anser också att de grundläggande och kompletterande åtgärderna borde ha beskrivits som en planeringsförutsättning. Många kommuner är tveksamma till att agera huvudman för att genomföra åtgärdsprogrammet. Dessutom påpekas att samverkan och vattenrådens arbete behöver utvecklas i detta arbete. Trafikverket påpekar att det är svårt att uttyda tydliga mål kopplade till vattenförvaltningens åtgärdsprogram. De vill även se hur hänsyn tas till

27 27 (35) effekten av höga flöden på infrastrukturen och dess påverkan på miljömässig status. Kommentar Vattenmyndigheten tar till sig inkomna synpunkter och ska försöka få in mer fokus i de frågor som remissinstanserna framhållit som viktiga. Åtgärdsprogrammet riktas mot myndigheter och kommuner enligt 5 kapitlet i Miljöbalken. Dessa myndigheter skall se till att miljökvalitetsnormerna följs och de har ansvaret för att styrmedel riktas mot verksamhetsutövare så att de kan vidta åtgärder. Detta ska försöka beskrivas tydligare i kommande produkter. De åtgärder som kommer att redovisas i separata åtgärdsunderlag kommer vara förslag på hur miljökvalitetsnormerna kan följas. De åtgärder som föreslås i åtgärdsprogrammet skall i möjligaste mån utgå ifrån en prioritering utifrån vilken åtgärdsinsats som medför störst nytta. Här är vattenrådens prioriteringar viktiga men det är upp till respektive myndighet att slutligen besluta vilka åtgärder som prioriteras. Målen kopplade till styrmedelsåtgärderna i åtgärdsprogrammet kommer beskrivas tydligare i kommande åtgärdsprogram. Upplägget med styrmedelsåtgärder som anger ansvarig myndighet och förbättringsbehov för att uppnå miljökvalitetsnormen samt förslag på åtgärder som leder till att normen följs kommer att öka tydligheten. Höga flöden och klimatpåverkan skall beaktas vid val och prioritering av åtgärder men direkta riktlinjer för hur detta skall ske finns för närvarande inte tillgängliga. Ett samarbete med myndigheten för samhällskydd och beredskap är pågående. Finansiering av åtgärder Samtliga kommuner och många andra remissinstanser påpekar att finansiering av åtgärder beskrivs otydligt. Länsstyrelsen i Norrbotten anser att det är en stor brist att Sverige saknar en nationell prispolitik för finansiering av åtgärdsprogrammet. Flera remissinstanser tycker att principen att förorenaren skall betala (PPP) borde genomföras fullt ut. Många samrådsinsanser berör finansiering av åtgärder i sina samrådssvar och konstaterar att olika typer av finansieringsstöd behöver tillkomma för att öka åtgärdstakten. Flera anser att statligt finansieringsstöd måste skjutas till. I detta sammanhang nämns bland annat LOVA (stöd till lokala vattenvårdsprojekt) som en bra morot i åtgärdsarbetet. Kommentar Vattenmyndigheten instämmer i att olika typer av finansieringsstöd är viktiga för att få en skjuts i åtgärdsarbetet

Samrådssammanställning över synpunkter rörande Arbetsprogram med tidplan

Samrådssammanställning över synpunkter rörande Arbetsprogram med tidplan Samrådssammanställning över synpunkter rörande Arbetsprogram med tidplan Länsstyrelsen Norrbottens län 971 86 Luleå Telefon 010-225 50 00 1(9) Hemsida www.vattenmyndigheterna.se Utgiven av: Vattenmyndigheten

Läs mer

Sammanställning av synpunkter från samråd om Arbetsprogram med tidplan för Bottenhavets vattendistrikt

Sammanställning av synpunkter från samråd om Arbetsprogram med tidplan för Bottenhavets vattendistrikt Sammanställning av synpunkter från samråd om Arbetsprogram med tidplan för Bottenhavets vattendistrikt Länsstyrelsen Västernorrlands län 871 86 Härnösand Telefon 0611-34 90 00 Hemsida www.vattenmyndigheterna.se

Läs mer

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera. 1(6) Samrådssvar från Länsstyrelsen i Kronobergs län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.

Läs mer

Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt 1(7) Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.

Läs mer

Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser

Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser För mer information hänvisas till respektive avsnitt i samrådsdokumentet. Arbetsprogram

Läs mer

Samrådssvar från Örebro kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt

Samrådssvar från Örebro kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt 1(7) Samrådssvar från Örebro kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren i

Läs mer

Generellt anser Länsstyrelsen att det saknas en prioritering mellan de väsentliga frågor som tas upp i arbetsprogrammet.

Generellt anser Länsstyrelsen att det saknas en prioritering mellan de väsentliga frågor som tas upp i arbetsprogrammet. YTTRANDE 1 (6) Miljöenheten Ann-Louise Haglund Direktnr. 023-812 24 Fax nr. 023-813 86 ann-louise.haglund@lansstyrelsen.se Länsstyrelsen Västernorrland, Vattenmyndigheten i Bottenhavets distrikt Yttrande

Läs mer

Sammanställning av synpunkter från samråd om Arbetsprogram med tidplan

Sammanställning av synpunkter från samråd om Arbetsprogram med tidplan Sammanställning av synpunkter från samråd om Arbetsprogram med tidplan Länsstyrelsen Västmanlands län 721 86 Västerås Telefon 010-224 90 00 1(10) Hemsida www.vattenmyndigheterna.se Utgiven av: Författare:

Läs mer

Samrådssvar från Länsstyrelsen i Gotlands län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt

Samrådssvar från Länsstyrelsen i Gotlands län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Länsstyrelsen i Gotlands län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.

Läs mer

Samrådssvar från Mölndals stad gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Samrådssvar från Mölndals stad gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Mölndals stad gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren i turkos.

Läs mer

Vatten ett arv att skydda och förvalta. Lisa Lundstedt vattensamordnare

Vatten ett arv att skydda och förvalta. Lisa Lundstedt vattensamordnare Vatten ett arv att skydda och förvalta Lisa Lundstedt vattensamordnare Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Ramdirektivet för vatten

Läs mer

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera. 1(5) Samrådssvar från Gullspångsälvens vattenvårdsförbund och vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Arbetsprogram med tidplan för Norra Östersjöns vattendistrikt INFÖR ARBETET MED FÖRVALTNINGSPLAN

SAMRÅDSHANDLING. Arbetsprogram med tidplan för Norra Östersjöns vattendistrikt INFÖR ARBETET MED FÖRVALTNINGSPLAN SAMRÅDSHANDLING Arbetsprogram med tidplan för Norra Östersjöns vattendistrikt INFÖR ARBETET MED FÖRVALTNINGSPLAN 2021-2027 Utgiven av: Länsstyrelsen Västmanlands län Diarienummer Ansvarigt distrikt: 537-5159-17

Läs mer

Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren

Läs mer

Samråd inom delområde Motala ström. Onsdag 17 april 2013

Samråd inom delområde Motala ström. Onsdag 17 april 2013 Samråd inom delområde Motala ström Onsdag 17 april 2013 Dagens program 10.00 10.10 Inledning 10.10 11.00 Vattenmyndigheten presenterar samrådets genomförande och samrådshandlingarna 11.00 11.30 Länsstyrelsen

Läs mer

Samrådssvar från Nyköpings kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt

Samrådssvar från Nyköpings kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Nyköpings kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren

Läs mer

Anteckning från möte med styrgruppen i Piteälvens Vattenråd. ABF:s lokaler, Älvsbyn, Kl

Anteckning från möte med styrgruppen i Piteälvens Vattenråd. ABF:s lokaler, Älvsbyn, Kl PITEÄLVEN OCH LILLPITEÄLVEN SAMT ROKÅN OCH JÄVREÅN Anteckning från möte med styrgruppen i Piteälvens Vattenråd. ABF:s lokaler, Älvsbyn, 2013-04-22. Kl. 13.00 Närvarande: Jan Isaksson, Pite Älv Ekonomisk

Läs mer

Vatten ett arv att skydda och förvalta. Lisa Lundstedt vattensamordnare

Vatten ett arv att skydda och förvalta. Lisa Lundstedt vattensamordnare Vatten ett arv att skydda och förvalta Lisa Lundstedt vattensamordnare Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Ramdirektivet för vatten

Läs mer

Samråd inom Smålandskustens delområde. Onsdag 13 mars 2013

Samråd inom Smålandskustens delområde. Onsdag 13 mars 2013 Samråd inom Smålandskustens delområde Onsdag 13 mars 2013 Dagens program Vattenförvaltning EU:s ramdirektiv för vatten år 2000 Gemensamma principer, ramar och mål Övergripande mål: Främja en långsiktigt

Läs mer

SAMRÅD OM DOKUMENTEN FÖRSLAG TILL FÖRVALTNINGSPLAN, FÖRSLAG TILL MILJÖKVALITETSNORMER OCH FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR

SAMRÅD OM DOKUMENTEN FÖRSLAG TILL FÖRVALTNINGSPLAN, FÖRSLAG TILL MILJÖKVALITETSNORMER OCH FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR REMISSYTTRANDE Ert Dnr: 537-34925-2014 537-5346-2014 537-5058-14 537-7197-14 537-9859-2014 Vårt Dnr: 2015_010 2015-04-30 Vattenmyndigheten för Västerhavet Vattenmyndigheten för Södra Östersjön Vattenmyndigheten

Läs mer

Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen

Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen Program 09.30 10.00 Morgonkaffe och macka 10.00 10.15 Tid för bättre vatten 10.15 11.00 Nästan 600 sidor 11.00 11.30 Åtgärder på olika nivåer

Läs mer

Samrådssvar från Halmstad kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Samrådssvar från Halmstad kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Halmstad kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren i turkos.

Läs mer

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden Förslag till Åtgärdsprogram 2016 2021 - innehåll, formuleringar och röda tråden Innehåll Kap 5 Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt Kap 6 Åtgärder per

Läs mer

Vattenförvaltning vad innebär det? Lisa Lundstedt Vattenvårdsdirektör Bottenvikens vattendistrikt

Vattenförvaltning vad innebär det? Lisa Lundstedt Vattenvårdsdirektör Bottenvikens vattendistrikt Vattenförvaltning vad innebär det? Lisa Lundstedt Vattenvårdsdirektör Bottenvikens vattendistrikt Rent vatten börjar bli en bristvara 2000 kom EU:s medlemsstater överens om: Ramdirektivet för vatten Vatten

Läs mer

Vattenförvaltning - påverkansanalys, statusklassificering, riskbedömning och åtgärdsprogram

Vattenförvaltning - påverkansanalys, statusklassificering, riskbedömning och åtgärdsprogram Vattenförvaltning - påverkansanalys, statusklassificering, riskbedömning och åtgärdsprogram Teresia Wällstedt Vattenmyndigheten, Norra Östersjöns vattendistrikt Vad är vattenförvaltning? EUs ramdirektiv

Läs mer

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera. 1(8) Samrådssvar från Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund (Sportfiskarna) gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är

Läs mer

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 2 Jovars, det flyter utgångspunkten är ramdirektivet för vatten som antogs i december 2000!

Läs mer

Nästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet

Nästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet Nästan 600 sidor Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet Samrådsmaterial Förvaltningsplan Miljökvalitetsnormer Åtgärdsprogram Miljökonsekvensbeskrivning Samrådsmaterial Förvaltningsplan

Läs mer

ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT

ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT ÅTGÄRDSPROGRAM 2016-2021 VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT Vattenrådens dag 22 mars 2017 Hanna Tornevall Vattenvårdsdirektör Vattenmyndigheten Västerhavet Förvaltningsplan inklusive miljökvalitetsnormer beslutade

Läs mer

Vattenförvaltningen, åtgärdsprogrammen och vattenplanering vad gör vattenmyndigheten?

Vattenförvaltningen, åtgärdsprogrammen och vattenplanering vad gör vattenmyndigheten? Vattenförvaltningen, åtgärdsprogrammen och vattenplanering vad gör vattenmyndigheten? Mats Wallin Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenförvaltningscykeln 1 Tidplan 2013 Långsiktig

Läs mer

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera. 1(5) Samrådssvar från Länsstyrelsen i Värmland, beredningssekretariatet gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade

Läs mer

Fyrkantens vattensrådsområde

Fyrkantens vattensrådsområde Fyrkantens vattensrådsområde VRO 5 Klöverträsk 2009-03-24 Maria Widmark Vad är målet för våra vatten? - God status - God tillgång - Ingen försämring -Hållbartutnyttjande - Framtida generationer ska få

Läs mer

MISSIV 2013-10-31 573-7691-12-6

MISSIV 2013-10-31 573-7691-12-6 MISSIV Samrådsredogörelse för Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor inför arbetet med förvaltningsplan 2015-2021 i Södra Östersjöns vattendistrikt Under perioden 1 december 2012

Läs mer

Välkomna! Samråd inom vattenförvaltningen 30 november till 30 april: en vägvisare inför beslut 2021

Välkomna! Samråd inom vattenförvaltningen 30 november till 30 april: en vägvisare inför beslut 2021 Välkomna! Samråd inom vattenförvaltningen 30 november till 30 april: en vägvisare inför beslut 2021 Andra samråd som pågår tidslinjer Prioriterade ämnen (1 nov-30 april) Arbetsprogram och tidtabell Översikt

Läs mer

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera. 1(5) Samrådssvar från Vattenrådet - Vänerns sydöstra tillflöden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd

Läs mer

Samrådssvar från Statkraft Sverige AB gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Samrådssvar från Statkraft Sverige AB gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Statkraft Sverige AB gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren

Läs mer

UTKAST (6) Bergvik Skog AB (Bergvik) vill framföra följande synpunkter på dessa samrådsdokument.

UTKAST (6) Bergvik Skog AB (Bergvik) vill framföra följande synpunkter på dessa samrådsdokument. UTKAST 2013-05-29 1(6) Skog Börje Pettersson 023-583 22, 070-307 10 72 borje.pettersson@bergvikskog.se Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikt Dnr. 537-6976-12 Samråd om Arbetsprogram med tidtabell

Läs mer

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 1 (5) Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 Dnr KS 2015-299 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt dnr 537-5346-2014 Yttrande över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer

Läs mer

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför?

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför? Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför? Elisabeth Sahlsten, Kristina Samuelsson och Miriam Liberman Enheten för miljöövervakning Bakgrund I Sverige

Läs mer

Samverkan och samråd

Samverkan och samråd Samverkan och samråd Länsstyrelsens beredningssekretariat samverkat med ett stort antal aktörer under hela förvaltningscykeln Vattenmyndighetens FP ÅP MKN MKB dokument för samråd i 6 månader Samverkan

Läs mer

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera. 1(5) Samrådssvar från Malmö Stad, miljöförvaltningen gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.

Läs mer

förvaltningsplan i Bottenhavets vattendistrikt

förvaltningsplan i Bottenhavets vattendistrikt MISSIV Sida 1 av 27 Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor inför arbetet med förvaltningsplan 2015-2021 i Bottenhavets vattendistrikt Under perioden 1 december 2012 till 1 juni 2013

Läs mer

Nybro kommuns synpunkter på delsamråd Åtgärdsprogram och MKN och delsamråd Arbetsprogram och Översikt över väsentliga frågor

Nybro kommuns synpunkter på delsamråd Åtgärdsprogram och MKN och delsamråd Arbetsprogram och Översikt över väsentliga frågor 27 mars 2018 1 Bilagor Bilaga 1 Nybro kommuns synpunkter på delsamråd Åtgärdsprogram och MKN och delsamråd Arbetsprogram och Översikt över väsentliga frågor Mellan den 1 november 2017 och den 30 april

Läs mer

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo Gjennomföring av tiltak i Sverige Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo 100311 SE WFD-organisation Naturgiven indelning fem havsbassänger huvudavrinningsområden Nationellt samarbete regionalt

Läs mer

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Hur påverkar vattentjänsterna våra vatten och hur kommer åtgärdsprogrammen att påverka vattentjänsterna? Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig

Läs mer

Piteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä

Piteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä Piteälvens vattenrådsområde VRO 6 Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä Vad är målet för våra vatten? - God status - God tillgång - Ingen försämring - Hållbart utnyttjande - Framtida generationer ska få uppleva

Läs mer

Instruktion finansieringsuppgiften

Instruktion finansieringsuppgiften Instruktion finansieringsuppgiften Er uppgiften är att finansiera åtgärdsprogrammets övergödningsåtgärder. Varje deltagare har fått en femhundring, en hundring och en 50-lapp. Ni ska på baksidan kryssa

Läs mer

MKN för vatten. seminarium och workshop. Välkomna! Umeå 14 september 2016

MKN för vatten. seminarium och workshop. Välkomna! Umeå 14 september 2016 MKN för vatten seminarium och workshop Umeå 14 september 2016 Välkomna! Mål med dagen Ta in och sprida kunskap om MKN, att skapa kontaktnät och en arena för erfarenhetsutbyte kring MKN. Förhoppning De

Läs mer

Arbetsprogram & Översikt väsentliga frågor

Arbetsprogram & Översikt väsentliga frågor Arbetsprogram & Översikt väsentliga frågor Kombinerat samråd: 1 dec 2012 1 juni 2013 Skellefteå 30/11 2012 Peter Wihlborg Varför tar vi fram AP/ÖVF? Enligt vattenförvaltningsförordningen: tre år innan

Läs mer

Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen

Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen Program 9.30 10.00 Morgonkaffe och macka 10.00 10.15 Tid för bättre vatten Vattendelegat 10.15 11.15 Nästan 600 sidor Vattenmyndigheten Samarbete

Läs mer

Samrådssvar från Vattenrådet för Bohuskusten gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Samrådssvar från Vattenrådet för Bohuskusten gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt 1(7) Samrådssvar från Vattenrådet för Bohuskusten gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.

Läs mer

Samrådssvar från Länsstyrelsen i Örebro län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt

Samrådssvar från Länsstyrelsen i Örebro län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Länsstyrelsen i Örebro län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.

Läs mer

Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013

Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013 Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013 Vision Tillsammans värnar vi vattnets värden Verksamhetsidé Vi inspirerar till och banar väg för rätt vattenkvalitet Aktuellt inom vattenförvaltningen

Läs mer

Referensgruppsmöte Jord- skog

Referensgruppsmöte Jord- skog Referensgruppsmöte Jord- skog Vad händer inom vattenförvaltningen? Mats Wallin Tillsammans värnar vi vattnets värden! Samrådsperioder Synpunkter på samrådsmötena Vattenskyddsområden. Länsstyrelsen i vissa

Läs mer

Nästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet

Nästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet Program 14.30 15.00 Kaffe 15.00 15.15 Tid för bättre vatten 15.15 15.30 Parallella samråd 15.30 16.15 Nästan 600 sidor 16.25 16.50 Ger åtgärdsprogrammet rätt åtgärder 16.50 17.30 Samråd om vatten, gruppdiskussion

Läs mer

Välkomna! Samråd inom vattenförvaltningen 30 november till 30 april: en vägvisare inför beslut 2021

Välkomna! Samråd inom vattenförvaltningen 30 november till 30 april: en vägvisare inför beslut 2021 Välkomna! Samråd inom vattenförvaltningen 30 november till 30 april: en vägvisare inför beslut 2021 Vattenförvaltningen viktig del av svenskt miljömålsarbete På alla nivåer: Kommunal Regional Nationell

Läs mer

REGERINGENS BESLUT I PRÖVNINGEN AV VATTENFÖRVALTNINGENS FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM

REGERINGENS BESLUT I PRÖVNINGEN AV VATTENFÖRVALTNINGENS FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM REGERINGENS BESLUT I PRÖVNINGEN AV VATTENFÖRVALTNINGENS FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM INNEHÅLL I BESLUTET Regeringen beslutar att vattenmyndigheterna ska fastställa de åtgärdsprogram som ska gälla för 2017-2021.

Läs mer

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta

Läs mer

Hur ska vi förbättra våra vatten? Skellefteå 11 februari 2015

Hur ska vi förbättra våra vatten? Skellefteå 11 februari 2015 Hur ska vi förbättra våra vatten? Skellefteå 11 februari 2015 ÅTGÄRDSPROGRAM Beskriver vad som ska göras för att miljökvalitetsnormen ska följas visar på vad som behöver uppnås och definierar vem som är

Läs mer

Samrådsredogörelse för Västerhavets vattendistrikt

Samrådsredogörelse för Västerhavets vattendistrikt MISSIV Diarienummer 1(19) 2013-10-31 Enligt sändlista Samrådsredogörelse för Västerhavets vattendistrikt Under perioden 1 december 2012 till 1 juni 2013 genomfördes samråd för Arbetsprogram med tidtabell

Läs mer

Först - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning?

Först - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning? ÅTGÄRDSPROGRAM 2016-2021 VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT Josefin Levander Vattenmyndigheten Västerhavet Länsstyrelsen Västra Götalands län Först - vattenförvaltning light Hur mår våra vatten? Vilken miljökvalitetsnorm

Läs mer

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för ytvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning

Läs mer

Viktiga punkter i det fortsatta arbetet! Niklas Holmgren Samråd Alvesta

Viktiga punkter i det fortsatta arbetet! Niklas Holmgren Samråd Alvesta Viktiga punkter i det fortsatta arbetet! Niklas Holmgren 2018-01-24 Samråd Alvesta Samråd som pågår Prioriterade ämnen (1 nov-30 april) Arbetsprogram och tidtabell Översikt väsentliga frågor Västerhavet,

Läs mer

Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org. nr Box 45

Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org. nr Box 45 ARB2000, v2.1, 2014-01-30 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Tekniska förvaltningen Plan- och trafikavdelningen Planeringschef, Mimmi Öberg 0589-871 60, 073-765 71 60 mimmi.oberg@arboga.se Datum 2015-04-08 Yttrande

Läs mer

Vattenförvaltning. Ris och ros från kommissionen och aktuella ytvattenfrågor. Lennart Sorby

Vattenförvaltning. Ris och ros från kommissionen och aktuella ytvattenfrågor. Lennart Sorby Vattenförvaltning Ris och ros från kommissionen och aktuella ytvattenfrågor Lennart Sorby lennart.sorby@havochvatten.se EU:s Blueprint Strategi för att åtgärda vattenproblemen Analys av status och problem

Läs mer

Anteckningar från vattenrådsmöte, Piteälvens vattenråd, Älvsbyn Lokal: ABF:s lokal. Tid:

Anteckningar från vattenrådsmöte, Piteälvens vattenråd, Älvsbyn Lokal: ABF:s lokal. Tid: PITEÄLVENS VATTENRÅD (Piteälven, Lillpiteälven, Rokån och Jävreån) Anteckningar från vattenrådsmöte, Piteälvens vattenråd, Älvsbyn 2013-04-22 Lokal: ABF:s lokal. Tid: 15.00. Närvarande: Se deltagarlista

Läs mer

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten Innehåll Åtgärder krävs på enskilda avlopp för att nå God ekologisk status Avlopp och Kretslopp 2010 Helena Segervall Vattenmyndigheten har tagit fram åtgärdsprogram för att behålla och uppnå God vattenstatus

Läs mer

Perspektiv på nytta och möjligheter med insamlade data. Ragnar Lagergren, Vattenavdelningen

Perspektiv på nytta och möjligheter med insamlade data. Ragnar Lagergren, Vattenavdelningen Perspektiv på nytta och möjligheter med insamlade data Ragnar Lagergren, Vattenavdelningen Bakgrund - Varför bedriver vi SRK-program? Enligt miljöbalken är den som utövar miljöfarlig verksamhet skyldig

Läs mer

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten 1 (7) DATUM DNR 2015-02-24 KS/2015:37 Yttrande Vattenmyndigheten.vastmanland@ lansstyrelsen.se Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Läs mer

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Vattendagarna 2015 Irene Bohman

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Vattendagarna 2015 Irene Bohman Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Vattendagarna 2015 Irene Bohman BAKGRUND Verktyg för att nå vattenrelaterade miljömål. Verktyg för att nå reduktionsbetingen inom BSAP Stora delar av åtgärdsprogrammet

Läs mer

Stockholm stads handlingsplan för god vattenstatus Svar på remiss från kommunstyrelsen

Stockholm stads handlingsplan för god vattenstatus Svar på remiss från kommunstyrelsen Idrottsförvaltningen Sida 1 (5) 2014-05-05 IDN 2014-05-20 Handläggare Elvy Löfvenberg Telefon: 508 26 746 Till Idrottsnämnden Stockholm stads handlingsplan för god vattenstatus Svar på remiss från kommunstyrelsen

Läs mer

Förvaltning av vårt gemensamma arv - vatten

Förvaltning av vårt gemensamma arv - vatten Förvaltning av vårt gemensamma arv - vatten Ekologisk status i kilaåns avrinningsområde Remissvar samråd 2009 Antal remissinstanser via brev, e-post och webbenkäter Bottenviken Bottenhavet Norra Östersjön

Läs mer

Principer för miljökvalitetsnormer och undantag

Principer för miljökvalitetsnormer och undantag Principer för miljökvalitetsnormer och undantag 2016-2021 Ekologisk Vad är god status vattenstatus? Bedöms enligt HaV:s föreskrifter 2013:19 Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Olika kvalitetsfaktorer

Läs mer

SAMRÅDSDOKUMENT. Kalmar Västra Götaland

SAMRÅDSDOKUMENT. Kalmar Västra Götaland SAMRÅDSDOKUMENT Kalmar Västra Götaland Fördjupade utmaningar I slutet av 2016 beslutades om en förvaltningsplan, ett åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Södra Östersjöns respektive Västerhavets

Läs mer

Välkomna! Syftet med dagarna är att:

Välkomna! Syftet med dagarna är att: Välkomna! Syftet med dagarna är att: lära känna varandra och våra olika kunskaper och erfarenheter få en introduktion till svensk vattenförvaltning känna till tidplanen framöver och vattendelegationens

Läs mer

Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021

Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 2015-04-28 SID 1/7 Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 Samlad bedömning Vallentuna kommun har beretts tillfälle att yttra sig över remiss från Vattenmyndigheten i

Läs mer

Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten

Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare: Omslagsbild:

Läs mer

Författningsförslag, implementering av art. 4.1 och art. 4.7 ramdirektivet för vatten (2000/60/EG)

Författningsförslag, implementering av art. 4.1 och art. 4.7 ramdirektivet för vatten (2000/60/EG) Sida 1 (6) Författningsförslag, implementering av art. 4.1 och art. 4.7 ramdirektivet för vatten (2000/60/EG) Miljöbalken (1998:808) 2 kap. 7 Kraven i 2-5 och 6 första stycket gäller i den utsträckning

Läs mer

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan Statusklassning och vattendirektivet i Viskan EU s ramdirektiv för vatten och svensk vattenförvaltning VARFÖR EN NY VATTENFÖRVALTNING? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas,

Läs mer

Enligt sändlista Handläggare

Enligt sändlista Handläggare 1/7 Datum Dnr Mottagare 2011-10-26 2270-11 Enligt sändlista Handläggare Dir tel Kajsa Berggren 010-6986018 Omfördelning av ansvar för genomförande av delar inom vattenmyndigheternas åtgärdsprogram med

Läs mer

- underlag till vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram

- underlag till vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram - underlag till vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Kalmar län Länsstyrelsen Västra

Läs mer

Miljökvalitetsnormer i Sverige

Miljökvalitetsnormer i Sverige Miljökvalitetsnormer i Sverige EU:s vattenlagstiftning Vattenuttag, Fiskvatten-, Musselvatten-, Badvatten- och Dricksvattendirektiv Avloppsvatten Nitrat från jordbruk Dricksvatten IPPC Vattendirektivet

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE. Remissvar angående åtgärdsprogram vattendirektivet

TJÄNSTESKRIVELSE. Remissvar angående åtgärdsprogram vattendirektivet Öckerö 2015-03-30, rev. 2015-04-10 TJÄNSTESKRIVELSE Kommunstyrelsen Handläggare: Anna Skrapste, Lisette Larsson, Susanne Härenstam Ärende: Samråd åtgärdsplaner 2015-2021, vattendirektivet Diarienummer:

Läs mer

Sammanfattning YTTRANDE 1 (7)

Sammanfattning YTTRANDE 1 (7) SVENSK ENERGI Produktion Gun Åhrling-Rundström 08-677 28 12, 073-433 82 45 gun.ahrling-rundstrom@svenskenergi.se Lennart Sandebjer 08 677 26 53, 070 550 77 81 lennart.sandebjer@svenskenergi.se YTTRANDE

Läs mer

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Att gå från byråkrati till handling Kartläggning och analys Identifiera vattenförekomster, bedöma

Läs mer

Förslag på förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021

Förslag på förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 SKRIVELSE 1(5) Lena Ahlgren 2015-04-28 Dnr: 2012-2170.40 Miljö- och hälsoskyddsinspektör Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten 721 86 Västerås Förslag på förvaltningsplan, åtgärdsprogram och

Läs mer

Vattendelegationen Norra Östersjön. Sammanträde 7 december 2017, Västerås

Vattendelegationen Norra Östersjön. Sammanträde 7 december 2017, Västerås Vattendelegationen Norra Östersjön Sammanträde 7 december 2017, Västerås Omvärldsbevakning Utredningar pågående och på gång Miljöövervakningsutredningen Vattenförvaltningsutredningen Övergödningsutredningen

Läs mer

Vattenråden inom Södra Östersjön, sammanställning av årsredovisningar 2014

Vattenråden inom Södra Östersjön, sammanställning av årsredovisningar 2014 Vattenråden inom Södra Östersjön, sammanställning av årsredovisningar 2014 Vattenråden är viktiga för bra vatten Ett vattenråd representerar den lokala samverkan kring frågorna i vattenförvaltningsarbetet.

Läs mer

Myndighetens roll vid tillsyn av egenkontroll utgående från MKN

Myndighetens roll vid tillsyn av egenkontroll utgående från MKN Myndighetens roll vid tillsyn av egenkontroll utgående från MKN Myndigheter som bedriver operativ tillsyn enligt miljöbalken kontrollerar att lagkrav följs, bland annat gällande verksamhetsutövarnas egenkontroll

Läs mer

Underlag till Åtgärdsprogram för nya prioriterade ämnen i ytvatten och PFAS i grundvatten

Underlag till Åtgärdsprogram för nya prioriterade ämnen i ytvatten och PFAS i grundvatten Underlag till Åtgärdsprogram 2018-2021 för nya prioriterade ämnen i ytvatten och PFAS i grundvatten Bilagor A-E för Sveriges fem vattendistrikt Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrlands

Läs mer

Länsstyrelserna, vattenmyndigheterna och

Länsstyrelserna, vattenmyndigheterna och Länsstyrelserna, vattenmyndigheterna och Miljösamverkan Sverige Myndigheternas syn på åtgärdsbetinget i vattendelegationernas beslut 2009 om vattenförvaltningsplaner för genomförande av EU:s ramvattendirektiv

Läs mer

Begäran om prövning av förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt 2015-2021

Begäran om prövning av förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt 2015-2021 Begäran 2015-05-06 Diarienummer 537-34925-2014 Sida 1(6) Regeringen Miljö- och energidepartementet miljodepartementet.registrator @regeringskansliet.se Begäran om prövning av förslag till åtgärdsprogram

Läs mer

Samrådssvar från Södertälje kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt

Samrådssvar från Södertälje kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Södertälje kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen i Uppsala län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen i Uppsala län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2014 1 (5) Återrapportering från Länsstyrelsen i Uppsala län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

Nya åtgärdsprogrammet för vatten, vad innebär det för kommunerna? Mälarens vattenvårdsförbund

Nya åtgärdsprogrammet för vatten, vad innebär det för kommunerna? Mälarens vattenvårdsförbund Nya åtgärdsprogrammet för vatten, vad innebär det för kommunerna? Mälarens vattenvårdsförbund 2016-02-02 SAMRÅDET AVSLUTAT (NOV 2014 APRIL 2015) Stort engagemang 50-tal möten 2000 deltagare Alla yttranden

Läs mer

Justering av vattenförekomster 2011-2015

Justering av vattenförekomster 2011-2015 Justering av 2011-2015 I december 2009 beslutade vattendelegationerna i Sveriges fem vattenmyndigheter om kvalitetskrav (miljökvalitetsnormer) för alla fastställda i landet. En kombination av att det material

Läs mer

Vattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015

Vattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015 Vattenförvaltningens samråd 1 nov 2014 30 april 2015 Förslag till ny förvaltningsplan (FP), nytt åtgärdsprogram (ÅP) och nya miljökvalitetsnormer (MKN) för Norra Östersjöns vattendistrikt för perioden

Läs mer

Svensk vattenförvaltning

Svensk vattenförvaltning Svensk vattenförvaltning Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredraget - Innehåll 1. Vattenförvaltningen - kort introduktion 2. Kartläggning och analys av vatten - VISS Vatten-Informations-System-Sverige

Läs mer

Från observationer till åtgärder utvecklingen under ett halvt sekel Kungsådra

Från observationer till åtgärder utvecklingen under ett halvt sekel Kungsådra Från observationer till åtgärder utvecklingen under ett halvt sekel Kristianstad dec 2010 Dea Carlsson, vattenvårdsdirektör Kungsådra 1442-1983 Den del av strömfåran som enligt lag inte fick stängas eller

Läs mer