Sammanträde med vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt

Transkript

1 PROTOKOLL 1 (7) VATTENMYNDIGHETEN NORRA ÖSTERSJÖN Sammanträde med vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt : 22 mars 2017 Plats: Tyréns, Stockholm Närvarande: Ledamöter: Minoo Akhtarzand, ordförande Petter Ström (justerare) Stefan Löfgren Lena Tilly Cathrin Bergenstråhle (förmiddagen) Annika Israelsson Peder Eriksson Lennart Gladh Lars Nyberg Klas Lundbergh Övriga: Mats Wallin, Vattenmyndighetens kansli Jenny Caruso, Vattenmyndighetens kansli, sekreterare Malin Willför, Vattenmyndighetens kansli Teresia Wällstedt, Vattenmyndighetens kansli 1. Ordförande öppnar mötet Ordföranden hälsade välkomna och förklarade mötet öppnat. 2. Justerare utses Petter Ström utsågs att jämte ordföranden justera protokollet. 3. Godkännande av dagordningen Dagordningen fastställdes. Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post VÄSTERÅS Västra Ringvägen 1 VÄSTERÅS (vx) (fax) vastmanland@lansstyrelsen.se

2 PROTOKOLL 2 (7) 4. Föregående mötes protokoll Protokollet godkändes och lades till handlingarna. 5. Välkomna till Tyréns Lena Tilly välkomnade vattendelegationen till Tyréns och gav kort information om företagets historik och verksamhet. Därefter fick vi en fördjupning i det pågående Mälaren-Slussen projektet som bland annat omfattar ombyggnad av Slussen för ökad avbördningskapacitet. Syftet är bland annat att minska risken för översvämningar. Väldigt brett projekt med många intressen involverade. Projektet ska vara slutfört Rapport om verksamheten nationellt och i distriktet a) Vattenmyndigheternas VP 2017 Vattenmyndigheternas gemensamma verksamhetsplan för 2017 är inte färdigställd ännu men Mats Wallin redovisade de viktigaste projekten/aktiviteterna under året. Utöver planeringen för 2017 har även en långsiktig planering fram till 2021 tagits fram. En stor del av aktiviteterna är gemensamma med de andra vattenmyndigheterna men i Norra Östersjön är bland annat LIFE IP Rich Waters, MER-projektet och samverkan med kommunerna viktiga distriktsaktiviteter. I dessa deltar också länsstyrelserna aktivt. Verksamhetsmålen har kopplats till vattenmyndigheternas vision och verksamhetsidé som togs fram för ett par år sedan. Visionen är formulerad Tillsammans värnar vi vattnets värden. Framfördes synpunkter på att värna är ganska defensivt, kanske dags att göra visionen vassare? b) Aktuellt och på gång Se lägesrapporten under 7a. 7. Vattendelegationens uppdrag a) Lägesrapport beslutsdokument, underlagsrapporter, populärversion av konsekvensanalysen Beslutsdokumenten är formgivna och skickade till tryck, pdf-versioner finns tillgängliga på webben. Tryckta versioner kommer att skickas ut i mindre upplaga till kommuner, länsstyrelser m.fl. För beställning av fler exemplar finns en print on demand -funktion. Underlagsrapporten till konsekvensanalysen håller på att färdigställas. Tidigare låg denna redovisning i själva konsekvensanalysen men nu har den lyfts ut till en egen underlagsrapport. Strukturen har ändrats för att det ska vara lättare att följa.

3 PROTOKOLL 3 (7) Arbetet med att färdigställa underlagsrapporterna till åtgärdsprogrammet har försenats men beräknas kunna slutföras under april. På decembermötet lyfte delegationen att en mer lättillgänglig version av konsekvensanalysen behöver tas fram. I Bottenhavets vattendelegation framfördes också sådant behov medan övriga vattendistrikt inte prioriterar detta. Däremot finns förslag på att ta fram en gemensam populärversion av åtgärdsprogrammet med beskrivning av konsekvensanalysen på ett uppslag. Således är det upp till oss inom distriktet att arbeta vidare med förslag på populärversion av konsekvensanalysen. Diskuterades hur delegationen tänker kring en sådan populärversion: vilken målgrupp ska den riktas till, omfattning, budskap? Viktiga punkter som framkom under diskussionen: Fokusera på nyttan av att genomföra åtgärder Målgrupp: beslutsfattare på framförallt kommunerna Utformas efter hur det ser ut i vattendistriktet - lättare att känna igen sig Förslag att ta fram enklare tryckprodukt och komplettera med information på webben Lägg ner tid på att ta fram något som är användbart, ingen idé att hasta fram något Kansliet tar utifrån synpunkterna fram förslag på utformning av populärversion av konsekvensanalysen och återkommer. b) Regeringsuppdrag om tillämpning av undantag Vattenmyndigheterna har i länsstyrelsernas regleringsbrev för 2017 ett uppdrag att se över om det finns ytterligare vattenförekomster där förutsättningarna är uppfyllda för att tillämpa undantag (tidsfrister/mindre stränga krav) eller förklara som KMV. Samråd ska ske med relevanta myndigheter och uppdraget ska slutredovisas c) Samråd Mats Wallin redovisade tidplanen för de samråd som ska hållas under denna förvaltningscykel. Det första samrådet pågår november 2017 april 2018 och omfattar: Arbetsprogram med tidtabell (AP) Miljögifter (nya prioriterade ämnen, SFÄ: koppar och zink, PFAS i grundvatten) MKN för KMV (samrådet påbörjas 1 feb 2018) Vattenmyndigheterna har påbörjat en gemensam planering för samrådsmöten men det är inte klart ännu. Tanken är att ha ett par nationella samrådsmöten för respektive sakområde (miljögifter och KMV) och att komplettera med distriktsmöten efter behov.

4 PROTOKOLL 4 (7) Arbetsprogram Samråd av AP är ett krav enligt vattenförvaltningsförordningen. AP ska redovisa vad som ska göras när under förvaltningscykeln och när samråd genomförs. Inget krav att hålla samrådsmöten för AP. Vi kommer att hålla en låg ambitionsnivå för detta. Miljögifter Teresia Wällstedt repeterade kort vad samrådet rörande miljögifter kommer att innehålla och gav en lägesrapport för arbetet med att ta fram samrådsunderlagen: klassificeringar, kvalitetssäkring, förslag till åtgärder etc. Vattendelegationerna kommer att få en presentation av underlaget på det nationella mötet i Kalmar och ett första utkast beräknas vara klart till delegationsmötet 14 juni. Till stor del kommer det att handla om att justera befintliga åtgärder men det kan även tillkomma åtgärder för de nya prioriterade ämnena. Kraftigt modifierade vatten (KMV) För de vattenförekomster som har förklarats som KMV arbetas nu avrinningsområdesvisa åtgärdsplaner fram. I arbetet ingår även att definiera MKN för de berörda vattenförekomsterna. Planerna ska samrådas februari april I vårt vattendistrikt är det bara fyra vattenförekomster i Kolbäcksån som förklarats som KMV och därmed omfattas av åtgärdsplan. Diskuterades behovet av samrådsmöten på regional nivå. Även om det bara är Kolbäcksån (Västmanlands och Dalarnas län) som berörs av KMV kanske vi ändå bör anordna möten i övriga län? Viktigt att förklara vilka kriterier som används vid bedömningarna och hur processen att fastställa KMV ser ut. När det gäller KMV kopplat till andra verksamheter än vattenkraft (exv. markavvattning) pågår vägledningsarbete. Inget kommer dock att vara klart inför besluten 2018 utan frågan får hanteras senare. 8. Samverkan med kommunerna hur kan den utvecklas och vilken är delegationens roll? a) Inledning Mats Wallin visade en övergripande bild av hur vattenmyndighetens och länsstyrelsernas samverkan med kommunerna ser ut idag. Det pågår flera bra samarbeten men samtidigt verkar inte alla kommuner vara med på banan. Hur vi kan nå ut till kommunerna med nya åtgärdsprogrammet och vilken kan delegationens roll vara i arbetet? För att diskutera detta hade vi i februari ett möte med en grupp bestående av ledamöter från delegationen samt personal från vattenmyndighetens kansli. Föreslogs då att vi bjuder in

5 PROTOKOLL 5 (7) kommunrepresentanter för att få en bild av hur kommunerna jobbar lokalt, vilket underlag kommunerna behöver från vattenmyndigheterna/länsstyrelserna osv. Vi fick napp från Tyresåns vattenvårdsförbund och Huddinge kommun som kunde komma och informera om sitt arbete. b) Arbete med lokala åtgärdsplaner Tyresåns vattenvårdsförbund och Huddinge kommun Tyresåns vattenvårdsförbund (Michael Wzdulski) Michael Wzdulski, projektledare på Tyresåns vattenvårdsförbund, gav en bild av Tyresåns avrinningsområde: från natur- och kulturvärden till de utmaningar som finns för att förbättra vattenmiljöerna och följa miljökvalitetsnormerna. I Tyresån har man länge arbetat med vattenåtgärder på avrinningsområdesnivå och den första åtgärdsplanen togs fram Michael Wzdulski menade att vattenmyndigheternas underlagsdokument för avrinningsområden utgör ett bra stöd i åtgärdsarbetet. Konstaterades dock att det är nödvändigt att ta fram mer lokala underlag för det konkreta arbetet eftersom effekter, kostnader etc. kan skilja sig mycket från schablonvärdena när man kommer ner på lokal skala. Johanna Pettersson lokala åtgärdsprogram i Huddinge Johanna Pettersson, miljöstrateg i Huddinge kommun, berättade om kommunens arbete med åtgärdsplaner för sjöarna Orlången och Trehörningen. Åtgärdsarbete har bedrivits i kommunen i ca 20 år men i och med åtgärdsplanerna blir arbetet mer strukturerat. Hög belastning av fosfor är det största problemet i båda avrinningsområdena. Många åtgärder handlar om förbättrad hantering av dagvatten (infiltration, anläggande av dammar m.m.). Johanna Pettersson konstaterade att det är svårt att uppskatta effekter och kostnader av åtgärder på ett bra sätt. Hur stor effekt har exempelvis ökad tillsyn? Underlag i VISS har hjälpt till i arbetet men mer detaljerade analyser har krävts. Finansieringen av åtgärdsplanerna sker dels med en årlig summa och dels genom speciella äskanden och ansökningar om bidrag. Medskick till vattenmyndigheten och länsstyrelserna: VISS räcker inte till för åtgärdsplaneringen Snabbare handläggning av anmälningar och ansökningar om vattenverksamhet Bättre kommunikation i vattenförvaltningen Tydlighet i hur man prioriterar olika tillsynsobjekt Bättre samarbete kring tillsyn av förorenande verksamheter Finansiering av åtgärder Sammanställning av olika medel som kan sökas och exempelansökningar

6 PROTOKOLL 6 (7) Peder Eriksson kommenterade att det inte är möjligt att ha en hög detaljeringsgrad för alla vatten i VISS. Bättre att göra mer detaljerade undersökningar där behov finns. Istället för formell hantering och inmatning in i VISS: kontakta handläggare på berörd länsstyrelse och diskutera. Diskuterades också vikten av förebyggande arbete och åtgärder vid källan. Viktigt att ta hänsyn redan vid planering innan byggande, mer gröna ytor exempelvis. Finns dock brister i lagstiftningen som gör att krav inte kan ställas på det sätt som behövs. c) Sammanfattning hur går vi vidare? Diskuterades hur vi ska gå vidare när det gäller samverkan med kommunerna och vad vattendelegationens roll kan vara. Sammanfattade slutsatser: Väldigt olika hur långt kommunerna har kommit och hur mycket stöd de behöver (mindre kommuner behöver generellt mer stöd). Finns redan många nätverk/forum för interkommunal samverkan och samverkan länsstyrelser/kommuner utnyttja dessa i första hand istället för att starta upp nya. Kan finnas behov av specialinsatser för att fånga upp kommuner som inte aktivt deltar i befintliga samverkansfora. De ledamöter som SKL föreslår till delegationen är viktiga länkar till kommunerna. Önskvärt med mer kontinuitet i representationen, viktigt att hitta personer om är engagerade. Viktigt att vi når beslutsfattarna på kommunerna. Vattenmyndighetens kansli fortsätter med sin kartläggning av redan planerade möten och aktiviteter, och funderar på hur vi ska gå vidare med samverkansfrågan. Ett förslag till aktivitet är att den samverkansgrupp som startats upp med representanter från delegationen deltar i möte tillsammans med referensgruppen för kommuner. 9. Kommande möten 2017 Mötesdatum för 2017 är fastställda sedan tidigare enligt följande: 31 maj (nationellt möte, Kalmar) 14 juni (Uppsala) 22 september (Västerås) 7 december (Västerås) Det nationella delegationsmötet hålls i Kalmar och är ett heldagsmöte, varför övernattning troligen blir aktuellt för de flesta. Gemensam mingelmat är planerad kvällen innan mötet, 30 maj.

7 PROTOKOLL 7 (7) 10. Övriga frågor Petter Ström lyfte en fråga angående hur våra åtgärdsprogram och underlag används i myndighetsutövning. Petter menar att skrivningar i åtgärdsprogrammet tas in som skarpa krav i förelägganden riktat mot verksamhetsutövare och uttryckte farhågor kring detta. Han anser att underlagen inte håller måttet för att lyftas in som krav. Annika Israelsson replikerade att det är meningen att åtgärdsprogrammen ska komma till praktisk tillämpning. I det aktuella ärendet är det Miljöprövningsdelegationen på länsstyrelsen i Uppsala som fattat beslut och inför det inhämtat synpunkter från bl.a. länsstyrelsen i Västmanland som har kunskap om de lokala förhållandena i det aktuella ärendet. 11. Mötet avslutas Ordföranden avtackade Lars Nyberg för sitt engagerade arbete och sina insatser i vattendelegationen och önskade honom lycka till i den framtida pensionärstillvaron. Därefter tackade hon Lena Tilly och Tyréns för värdskapet och lunchen, samt delegationen och kansliet för dagens möte. Mötet förklarades därefter avslutat. Justeras: Minoo Akhtarzand (ordf) Petter Ström Vid protokollet: Jenny Caruso Uppföljningspunkter Vad Ansvarig Till när Ta fram förslag till upplägg för populärversion av konsekvensanalysen. VM kansli Juni