Samrådsmöte i Uppsala 6 mars 2013

Transkript

1 Samrådsmöte i Uppsala 6 mars 2013

2 Agenda för mötet Inledning, Anki Bystedt, länsråd på Länsstyrelsen i Uppsala län Dagens tema och upplägg, moderator Anders Esselin ) Kort introduktion till vattenförvaltningen och presentation av samrådsdokumenten - Mats Wallin, Vattenvårdsdirektör Frågor och diskussion Kaffe/te + enklare förtäring Vattenplanering och tillväxt går det ihop? Lena Tilly, vattenresursexpert på Tyréns och ledamot i Vattendelegationen Prioriterade frågor och utmaningar på länsnivå, Lennart Nordvarg, chef för Naturmiljöenheten på Länsstyrelsen i Uppsala län Frågor och diskussion Öppen frågestund Slut på mötet

3 Så här lämnar du synpunkter Skriftligt! Webbenkät E-post Vanlig post Webbenkäten finns på Där finns också mer information om samrådet.

4 Vad ska jag tycka till om? Hittar ni den information och det underlag ni behöver för att kunna vara delaktiga i vattenförvaltningen? Har vattenmyndigheterna gjort rätt prioriteringar? Saknas någon viktig fråga?

5 Frågor till samrådsinstanserna

6 Vattenförvaltning = Sveriges genomförande av EU:s ramdirektiv för vatten från år 2000 Förordning om vattenförvaltning vattendistrikt 2004 Följer havsbassänger En länsstyrelse i varje vattendistrikt utgör vattenmyndighet

7 Organisation i Sverige Havs- och vattenmyndigheten (HaV) sedan juli 2011 Beredningssekretariat Jenny Caruso

8 Inlandsvatten Grundvatten Kustvatten Helhetssyn Alla typer av vatten Vattnets värde (Ekonomi+Miljönytta) Vattnets naturliga gränser Övergripande Mål: God status Ingen försämring Möjlig tidsfrist: 2021 eller 2027

9 Vattenförvaltningscykeln + MKB

10 Så fungerar styrmedelsåtgärder Bedömning av kostnadseffektivitet för olika åtgärder

11 Samrådsperioder

12 Disposition på samrådsdokumentet (AP/ÖVF) Inledning Svensk vattenförvaltning i fokus Arbetsprogram med tidtabell Väsentliga frågor inför arbetet med förvaltningsplanen Distriktet Nationellt Sammanställning över de väsentliga frågorna

13 Särskilda utmaningar i Norra Östersjöns vattendistrikt Övergödning Miljögifter och metaller Fysisk påverkan Försurning Främmande arter Klimatförändringar Exploatering Dricksvattenförsörjningen måste säkras Översvämningar

14 Miljöproblem i distriktet per delområde Försurning Övergödning Miljögifter Fysisk påverkan

15 Särskilda utmaningar i distriktet Övergödning 50% av alla sjöar och vattendrag samt 95% av alla kustvatten påverkade av övergödning Läckage från jordbruksmark största källan följt av utsläpp från avloppsreningsverk, industrier, enskilda avlopp och dagvatten Effekterna av åtgärder små stor tidsfördröjning och mycket näring ackumulerad i sediment Åtgärdstakten behöver öka! behov av nya åtgärder

16 Exempel på åtgärder övergödning Strukturkalkning Tvåstegsdike i Svärtaån

17 Exempel på åtgärder övergödning (och miljögifter, och metaller) Dagvattenränna Dagvattendam, Kungsängen, Uppsala

18 Särskilda utmaningar i Norra Östersjöns vattendistrikt Miljögifter och metaller Förorenad mark riskklassning och sanering Prioriterat: PAH:er, kvicksilver, bly, kadmium, koppar, krom & dioxiner Gruvdrift ökad produktion och nyetablering Större hamnar (TBT) Utsläpp och bräddning från avloppsreningsverk och dagvatten Användning av växtskyddsmedel Läkemedelsrester

19 Exempel på åtgärder miljögifter och metaller Sanering av förorenad mark Uppströmsarbete innan reningsverk t.ex. för läkemedel

20 Särskilda utmaningar i Norra Östersjöns vattendistrikt Fysisk påverkan Dammar och kraftverk, utdikning, uträtning, muddring, etc Fysisk påverkan ofta största hindret uppnå god ekologisk status Förbättra kunskapsunderlag och planer för tillsyn och prövning Banbrytande domar om gammal hävd i Västmanland Restaureringsplaner för hela vattensystem Frivilliga överenskommelser med vattenkraftbolag Sänkta sjöar föremål för undantag? Arbetet med kraftigt modifierade och konstgjorda vatten behöver utvecklas

21 Exempel på åtgärder fysisk påverkan Fiskväg i Kalltuna, Hedströmmen Vägtrumma utan nivåskillnad

22 Särskilda utmaningar i distriktet Främmande arter Ökad global handel, ökad internationell fartygstrafik, varmare klimat innebär ökad risk för introduktion 23 främmande arter i Mälaren förslag till övervakningsprogram Vandrarmussla Sjögull Vattenpest Signalkräfta

23 Särskilda utmaningar i Norra Östersjöns vattendistrikt Klimatförändringar Översvämning, torka, havsnivåhöjning (Mälaren) Ökat läckage från förorenad mark och jordbruksmark Ökad bräddning av dagvatten Brunifiering av ytvattentäkter (t.ex. Mälaren)

24 Särskilda utmaningar i distriktet Dricksvattenförsörjning Kommunerna behöver inrätta vattenskyddsområden Kommunerna behöver tillse att vattentäkter som inte är kommunala har god kemisk status och god kvantitativ status och ett långsiktigt skydd. Förebygga, förebygga, förebygga

25 Åtgärd 34 Inrättande av vattenskyddsområden med föreskrifter för kommunala dricksvattentäkter Fanns i 30 av distriktets kommuner 2011 (45%). Prognos för slutet av år 2012 är att åtgärden inte är påbörjad i 8, pågående i 22 och färdigställd i 17 av distriktets kommuner

26 Särskilda utmaningar i distriktet Översvämningar Stockholm, Uppsala och Örebro utpekade av MSB som områden med betydande översvämningsrisk enligt Översvämningsdirektivet Vattenmyndigheten samordnar rapportering av översvämningsriskkartor 2013 och riskhanteringsplaner Pilotprojekt för Arboga stad och Arbogaån. Utredningar för Mälaren och Slussen i Stockholm (Mälaren om 100 år söt eller salt?)

27 Exempel på åtgärder översvämningar Översvämningsriskkarta del av Mälaren

28 Samverkan Under 2013 utveckla strategi och kommunikationsplan för samverkan Utveckla samarbetet med vattenorganisationer Vattenorganisationernas dag? Sektorsvisa referensgrupper Mälarkonferensen och Mälarens vvf plattformar för samverkan i distriktet Länsstyrelsernas vattenverkstäder med kommunerna

29 Många olika vattenorganisationer i distriktet Vattenråd Kommunal samverkan Vattenförbund Vattenvårdsförbund

30 Övervakning Den vattenrelaterade övervakningen behöver utvecklas och förbättras för att tillgodose vattenförvaltningens behov Långsiktig plan klar mars/april 2013

31 Övervakning Samordning mellan olika övervakningsprogram och aktörer

32 Övervakningens täckning i Norra Östersjöns vattendistrikt

33 Kartläggning och analys Arbetet med kraftigt modifierade och konstgjorda vatten behöver utvecklas Hamnar Vattenkraftverk/dammar Rätning av vattendrag

34 Kartläggning och analys Ekonomisk analys som stöd för riskbedömning och vattenanvändningens ekonomiska betydelse

35 Miljökvalitetsnormer Stöd och vägledning måste tas fram så att miljökvalitetsnormerna kan tillämpas på ett korrekt och enhetligt sätt Nytt juridiskt instrument vägledning och praxis har efterfrågats Hänvisningar till underlag och beskrivningar av hur klassificeringar har gjorts måste förbättras för att underlätta tillämpningen av miljökvalitetsnormerna Tydligare beskrivningar i databasen VISS

36 Åtgärdsprogram Skapa en tydlig koppling mellan styrmedelsåtgärder och fysiska åtgärder för att visa att åtgärdsprogrammet är genomförbart Mer konkret ÅP

37 Åtgärdsprogram Förbättrad styrmedelsanalys för att få till rätt åtgärd med rätt medel på rätt plats Vilka styrmedel funderar idag, vilka behöver nyttjas bättre osv Förbättrade beskrivningar och uppskattningar av åtgärders kostnader, effektivitet och miljönytta

38 Lämna synpunkter innan 1 juni!

39 Frågor?

40

41 Reservbilder

42 Samråd 1 dec juni 2013 Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor Behovsbedömning, omfattning och detaljeringsgrad av MKB Kan laddas ner från

43 Vattenförvaltning - historik EU:s ramdirektivet för vatten 2000 Förordning om vattenförvaltning 2004 Föreskrifter och handböcker SGU och Naturvårdsverket Beslut förvaltningsplan, åtgärdsprogram, miljökvalitetsnormer 2009 Havs- och vattenmyndigheten 2011

44 Samverkan på flera nivåer Länsstyrelser EU Styrande/ Vägledande Kunskapsförmedlande Utförande ÅP 2009 HaV Regering SGU NV MSB Centrala myndigheter mfl SMHI RAÄ JV BoV Branschorganisationer Vattenråd Kommuner Företag Markägare

45 Samråd under vattenförvaltningscykeln Arbetsprogram med tidtabell (3 år innan fastställande av FP) Preliminär översikt av väsentliga frågor för vattenförvaltningen (2 år innan fastställande av FP) Förslag till FP, ÅP, MKN (1 år innan fastställande av FP)

46 Vattenförvaltningens beslutsdokument Förvaltningsplan (FP) Sammanfattning, övergripande, rapportering till EU Miljökvalitetsnormer (MKN) Anger vilken kvalitet vattnet ska ha och när normen ska vara uppnådd Myndigheter och kommuner ansvarar för att MKN följs (exv. vid tillståndsprövning och fysisk planering)

47 Vattenförvaltningens beslutsdokument Åtgärdsprogram (ÅP) + miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Åtgärder som behöver genomföras för att MKN ska följas Kommuner och myndigheter ska följa ÅP

48 Väsentliga frågor inför arbetet med förvaltningsplanen Gemensamma (nationella) frågor och distriktsfrågor Gemensamma: Viktiga arbetsmoment/uppgifter/frågor som behöver lösas Gemensamt mellan de 5 vattenmyndigheterna Distriktsfrågor: Miljöproblem i distriktet Övriga utmaningar som påverkar vattenförvaltningen

49 Arbetsprogram med tidtabell Arbetsmomenten i vattenförvaltningscykeln Hur och när jag kan påverka Samrådsperioder Annan samverkan Andra förordningar m.m. som påverkar vattenförvaltningen

50 Åtgärdsprogram Bättra koppla vattenförvaltningens åtgärdsprogram till svenskt övergripande och långsiktigt miljöarbete för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten Ökad möjlighet till synergieffekter Vattenfrågor måste komma in mer i exempelvis fysisk planering

51 Övervakning Utveckling av gruppering av vattenförekomster och modeller för att få en heltäckande övervakning Övervakning som en naturlig del av uppföljning av åtgärder Övervakning vid olyckor och översvämningar för att följa effekter i vattenmiljöer

52 Övervakning Dataflödet från provtagning till datavärdar behöver säkras för ett bättre kartläggnings- och åtgärdsarbete Styrmedel och lagar behöver utvecklas för att förbättra övervakningen och underlag för kartläggnings- och åtgärdsarbetet Tryggad finansiering för att få en långsiktigt förbättrad övervakning

53 Kartläggning och analys Vattenförekomstindelningen justeras för att bättre möta vattenförvaltningens krav och behov Mer enhetliga vattenförekomster med avseende på tillstånd och påverkan Kompletteringar med skyddade områden VF VF VF

54 Kartläggning och analys Bedömningsgrunder och vägledning behöver utvecklas för att förbättra säkerheten i statusklassificeringar Jämförelser med andra länder Övriga justeringar

55 Kartläggning och analys Klassificeringar och bedömningar från föregående förvaltningscykel verifieras genom förbättrat underlag och utvecklade analysmetoder Nya mätningar Förfinade modeller

56 Miljökvalitetsnormer Underlag för statusklassificeringar och bedömning av åtgärders nytta behöver förbättras så att väl definierade miljökvalitetsnormer kan fastställas Statusklassificeringar verifieras med data och med förfinade modeller Metoder för hur MKN ska tas fram förbättras

57 Ny förvaltningsplan och rapportering Vattenmyndigheten behöver i samverkan med berörda ta fram en sammanfattande, framtidsinriktad och användbar förvaltningsplan Mer framtidsinriktad än förra FP Ev. underlag på avrinningsområdesnivå Rapporteringen till EU behöver effektiviseras genom utökad samordning mellan ansvariga myndigheter

58 Miljöbedömning Enligt miljöbalken: planer och program som upprättas av myndigheter och krävs enligt lag eller annan författning ska miljöbedömas om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan Åtgärdsprogramet utgör ett sådant program Miljöbedömningen utmynnar i en Miljökonsekvensbeskrivning (mkb)

59 Samråd miljöbedömning av Åtgärdsprogrammet Samtidigt som samråd om AP/ÖVF sker samråd i förhållande till miljöbedömningen: Inhämtande av yttrande över behovsbedömningen, enligt 6 mkb-förordningen Samråd om mkb-dokumentets omfattning och detaljeringsgrad, enligt 6 kap 13 2 st miljöbalken

60 Tidplan för mkb:ens genomförande

61 Vi önskar synpunkter på Är miljökonsekvensbeskrivningens omfattning och detaljeringsgrad på en bra nivå? Jämför gärna med bestämmelserna i 6 kap miljöbalken om syfte och innehåll. Lämna yttranden på behovsbedömningen. Se även 4 och 6 förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Har vi tagit med rätt planer och program? Har vi gjort avgränsningarna till dessa planer och program på en bra nivå?

62 Ekologisk status

63 Fosforkällor inom Mälarens avrinningsområde Åtgärdspotential Foto: Stina Olofsson Jordbruksmark Enskilda avlopp Källa: PLC5 (2006)

64 Kvävekällor inom Mälarens avrinningsområde Åtgärdspotential 1 % 2 % Jordbruksmark Kommunala avloppsreningsverk 2 % 2 % 2 % 3 % 1 3 % 2 2 % 1 5 % 3 7 % 1 % Hygge Jordbruk Myr Skog Vatten Öppen Dagvatten EnskAvlopp IndustriAB KarvAB KarvCU Källa: PLC5 (2006)

65 Exempel på åtgärder främmande arter Förebyggande åtgärder viktigast Bekämpning av etablerade främmande arter ofta mycket svårt Bekämpning av sjögull

66 Särskilda utmaningar i Norra Östersjöns vattendistrikt Försurning Bergslagsområdet i NV delarna av distriktet samt delar av Södermanland mest drabbade. Nedfallet av försurande svavel halverat sedan slutet av 1980-talet Svag tendens till förbättring i sjöar och vattendrag Sjöfart största nationella källan Skogsbrukets ökade uttag av GROT och biobränsle ökar markförsurning Kalkningen behöver bedrivas i de känsligaste områdena många år framöver

67 Exempel på åtgärder försurning Våtmarkskalkning med flyg Askåterföring Kalkning med doserare

68 Särskilda utmaningar i distriktet Exploatering Norra Östersjöns vattendistrikt det mest tätbefolkade och med störst befolkningsökning Mer mark behöver tas i anspråk vilket leder till ökad påverkan på vattenmiljön Strandnära miljöer värdefulla habitat för både homo sapiens och många djur och växter

69 Särskilda utmaningar i distriktet Exploatering Ökade avlopps- och dagvattenutsläpp leder till ökad belastning av näringsämnen och miljögifter. Vattenfrågorna behöver bättre integreras i samhällsplaneringen för att säkerställa dricksvattnet och avloppslösningarna.