Instruktion finansieringsuppgiften

Transkript

1 Instruktion finansieringsuppgiften Er uppgift är att finansiera åtgärdsprogrammets övergödningsåtgärder. Varje deltagare har fått en femhundring, en hundring och en 50-lapp. Ni ska på baksidan kryssa i vem som ska finansiera de föreslagna övergödningsåtgärderna i ÅP. Pengarna samlas in i en låda som skickas runt.

2 Samrådsmöte om vattenförvaltningen

3

4 Fosfor reduktionsbehov Problem med konnektivitet

5 Förvaltningsplan Miljökvalitetsnormer Åtgärdsprogram inkl. MKB

6 Alla synpunkter är av värde för oss Viktigt att vara delaktig i samrådet Finns den information och det underlag ni behöver för att kunna vara delaktiga i vattenförvaltningen? Saknas någon viktig fråga?

7 Så här lämnar du synpunkter: Elektroniskt e-post Per post Synpunkter via VISS

8 Vad händer med synpunkter som lämnas in? Efter avslutad samrådsperiod publiceras en sammanställning över yttranden på vår hemsida:

9 Tillsammans värnar vi våra vatten Internationellt och nationellt- var står Sverige? Varför jobbar vi med Vattenförvaltning? Lägesbeskrivning, utmaningar och framtidsperspektiv (nationellt och regionalt) Vad ska de tryckta produkterna leda till? Vattenförvaltning i praktiken Målgruppens roll och möjlighet att påverka

10 Samråd under vattenförvaltningscykeln

11 Regional handlingsplan för klimatanpassning Är en plattform för samverkan kring och utgångspunkt för det fortsatta lokala och regionala klimatanpassningsarbetet. Den vägleder Länsstyrelsen, kommunerna och övriga berörda aktörer i arbetet med att klimatanpassa Västra Götalands län. Handlingsplanen beskriver prioriterade områden och åtgärder som är viktiga att arbeta vidare med. Några av åtgärderna i handlingsplanen: Utbildning och information för politiker och tjänstemän i länets kommuner för att förmedla kunskaps och planeringsunderlag om klimatanpassning Skapa korta komprimerade versioner med checklistor och goda exempel som kommuner kan använda i klimatanpassningsarbetet Vattenråd bör användas som ett forum för diskussion av klimatanpassningsåtgärder i länets vattendrag

12 Översvämningsdirektivet I Sverige infört som förordning (2009:956) om översvämningsrisker MSB leder arbetet på nationell nivå. Länsstyrelserna har ansvaret på regional nivå I Västra Götalands län: Göteborg och Lidköping berörda. Länsstyrelsen arbetar med att ta fram riskhanteringsplaner för Göteborg och Lidköping

13 Samråd Riskhanteringsplaner enligt översvämningsförordningen Samråd under mars-april 2015 Länk till samrådsunderlag kommer att finnas på Länsstyrelsens hemsida Samrådsmöten ska hållas med berörda aktörer för information och diskussion av riskhanteringsplanerna Synpunkter på samrådet skickas in skriftligen till Länsstyrelsen i Västra Götalands län Riskhanteringsplanerna ska vara färdiga för rapportering till MSB i början av 2016

14

15

16 Mer information om varje vatten finns i VISS

17 Det här önskar vi få svar på om miljökvalitetsnormer

18 Det här önskar vi få svar på om Förvaltningsplan Vad ska göras Vattenförvaltning mellan Bilagor

19 Vattenförvaltningens åtgärdsprogram

20 Åtgärdsprogrammets syfte och mål Åtgärdsprogrammets syfte är att vara det verktyg som behövs för att miljökvalitetsnormen (MKN) skall kunna följas i varje vattenförekomst. Åtgärdsprogrammets mål är att : visa på vad som behöver uppnås samt beskriva hur (både fysiska åtgärder och styrmedel) detta kan ske och definiera vem som är ansvarig och när åtgärderna ska vara genomförda för att MKN skall följas Dessutom ska åtgärdsprogrammets konsekvenser analyseras.

21 Olika delar i arbetet med att ta fram ett åtgärdsprogram Status 2009 (Otillfredsställande) Status 2015 (Måttlig) MKN = God status Status <God Planerade och genomförda åtgärder Ny åtgärd 1 Ny åtgärd 2 Ny åtgärd 3 God status ÅP 2009 Förbättringsbehov ÅP 2015

22 Ett bra underlag viktigt! Genomförda, pågående och planerade åtgärder Klassning Återrapportering Möjliga fysiska åtgärder ÅP Dialog Påverkansanalys Styrmedelsanalys

23 Klassning Hur mår våra vatten? Preliminär ekologisk status maj 2014 Preliminär kemisk status maj 2014 exkl. Hg Preliminär kemisk grundvattenstatus maj 2014

24 Västerhavet 2009 och 2014 Ekologisk status Kemisk status exkl Hg God Uppnår ej god Ej klassad

25 Källfördelningar ett underlag för att bedöma betydande påverkan Fosfor Kväve Enskilda avlopp Dagvatten Jordbruk Skog Avloppsreningsverk Industri Övrigt

26 Förbättringsbehov 1144 av 2552 (45 %) ytvattenförekomster i Västerhavets vattendistrikt har sämre än god status med avseende på näringsämnen

27

28 Konsten att hitta rätt åtgärder Kunskapsunderlaget avgör hur väl förbättringsbehovet kan definieras vilket avgör hur detaljerat åtgärden kan definieras. Väl definierad geografisk skala Statusklassificering av god tillförlitlighet Väl definierat förbättringsbehov Kännedom om miljöproblem/effekt i miljön samt påverkanskälla Kunskaper om åtgärdernas kostnad och effekt Kännedom om vattnets värde Riktade styrmedelsåtgärder Detaljerade fysiska åtgärder Detaljerad geografisk koppling

29 Konsten att prioritera vissa åtgärder före andra Kostnadseffektivitet Synergieffekter Samverkansmöjligheter Finansieringsmöjligheter Klimateffekter Hinder

30 Åtgärder i Åtgärdsprogrammet Vidareutveckling av ÅP 2009 Riktas till myndigheter och kommuner ( ÅP myndigheter ) Via övergripande styrmedelsåtgärder leda till lokala fysiska åtgärder Samordnas med övrigt svenskt miljöarbete Samordnas med Havsmiljöförordningen Kunskapsförsörjning ej som styrmedelsåtgärdsförslag

31 Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam Reviderade åtgärder och fler myndigheter Dialog och samverkan Möjlighet att påverka vidare under samrådet

32 Styrmedel (ÅP) Åtgärder (VISS)

33 Ambitionsnivån i åtgärdsprogrammet bestäms av behovet i miljön, värdet av vatten och kostnaderna för att genomföra åtgärder Ambition åtgärder vattenförvaltning God status Måttlig status

34 Tabell x. Omfattning, effekt och kostnad för fysiska åtgärder för fosfor och kväve som behöver genomföras i Västerhavets vattendistrikt för att nå miljökvalitetsnormerna Åtgärd Omfattning Effekt a Effekt b Effekt a Kostnad Kostnadseffektivitet Antal vfk d ton P ton P Ton N Mkr år -1 kr kgp -1 år -1 Strukturkalkning ha 396 3,8 3,8 0 0 Anpassade skyddszoner 920 ha ,0 34, Fosfordammar 450 ha ,4 38, Minskat P-läckage vid 3000 ton ,0 21, spridning av stallgödsel Ökad P-rening i 47 st 23 2,4 2, reningsverk Ökad rening av P till 0,1 6 ton 31 10,1 10, mg/l vid reningsverk P-fällning av bräddat 42 st 30 2,6 2, avloppsvatten Ökad N-rening i 15 st 15 reningsverk Ökad N/P-rening i industri 8 st 8 Kalkfilterdiken ha 257 8,4 6, Dagvattendamm 36 ha 9 1,1 1, Dagvattenåtgärder 2020 ha 6,8 6,8 Tvåstegsdiken 900 km 261 7,4 5, Våtmark för ha ,6 40, näringsretention Omplacering av 4 st 4 utsläppspunkt Skyddszoner ha 266 5,5 4, Enskilda avlopp till normal st ,6 29, skyddsnivå Enskilda avlopp från st 255 2,5 2, normal till hög skyddsnivå Latrintömningsstationer 36 st Summa a Effekten är beräknad för varje enskild åtgärd separat b Marginaleffekten av uppströms åtgärder är beaktad c Uttag från VISS d Antal vattenförekomster

35 Exempel övergödning - Föreskrift strukturkalkning Vägledning Tillsyn Strukturkalkning

36 Exempel övergödning - strukturkalkning Jordbruksverket åtgärd 3 - Jordbruksverket behöver utveckla föreskrifter och/eller styrmedel med syfte att följande åtgärder genomförs i tillräcklig omfattning för att bidra till att miljökvalitetsnormerna för vatten följs: a) strukturkalkning Jordbruksverket åtgärd 5 - Jordbruksverket behöver utveckla sin tillsynsvägledning till länsstyrelser och kommuner så att a) utsläppen av kväve och fosfor från jordbruk och hästhållning reduceras i de vattenförekomster där jordbruk bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs eller riskerar att inte följas,

37 Exempel övergödning - strukturkalkning Länsstyrelserna åtgärd 4 - Länsstyrelserna behöver ge kommunerna tillsynsvägledning så att utsläppen av kväve och fosfor från jordbruk och hästhållning minskas till de vattenförekomster där dessa påverkanskällor bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs eller riskerar att inte följas. Kommunerna åtgärd 2 - Kommunerna behöver bedriva tillsyn så att: a) utsläppen av kväve och fosfor från jordbruk och hästhållning minskas i de vattenförekomster där jordbruk bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs eller riskerar att inte följas,

38 Åtgärder riktade till kommunerna Miljöproblem Miljögifter 1, 2b, 4 Övergödning 2a, 3, 4, 5 Åtgärder i ÅP Område Tillsyn och prövning vid miljöfarlig verksamhet, växtskyddsmedel, avloppsledningsnät och reningsverk Tillsyn av jordbruk, hästhållning, avloppsledningsnät och reningsverk, krav på tillräcklig skyddsnivå för EA, ev. ytterligare åtgärder vid kusten Fysisk påverkan 9 Dricksvattenskydd 6 Övergripande 7, 8 Inventering, planering och genomförande av åtgärder vid kommunala vägpassager Inrätta vattenskyddsområden, tillsyn allmänna och enskilda dricksvattentäckter Utveckla översikts och detaljplaneringen samt vatten och avloppsplaner Där ett åtgärdsbehov finns för att nå normerna!

39 Vad kostar det för Sverige? Miljöproblem Kostnader styrmedel (kr tot) Kostnader fysiska åtgärder (kr/år) Övergödning (exkl. EA) Försurning Miljögifter Främmande arter Fysisk förändring Dricksvattenskydd och grundvattennivåer Klorid i grundvatten 0 0 Totalt kr kr/år

40 Värdet av vatten Samhällsnyttan av Mälarens vatten 127 miljarder kr/år Beräknat samhällsvärde av Säveån utan övergödning 49 miljoner kr/år Svenska betalningsviljan för att minska övergödning i Östersjön 7,5 miljarder kr/år

41 Åtgärder för bättre vattenmiljöer bortkastade pengar eller investering? Vad är dricksvatten av god kvalitet värd? Vad är ett fungerande ekosystem värt? Rätt åtgärder kan både ge arbetstillfällen, skatteintäkter och skapa attraktiva kommuner. Åtgärder kostar pengar och arbetstid, men rätt åtgärder ses som investering i miljö och hälsa. Kortsiktiga besparingar kan ge långsiktiga kostnader.

42 Åtgärder för bättre vattenmiljöer bortkastade pengar eller investering? Åtgärdstakten behöver öka Åtgärder behöver genomföras Det kommer att kosta Vem ska betala? Hur hittar vi finansiering? Gemensamt ansvar

43 Frågor vi gärna vill ha svar på Framgår det vilka fysiska åtgärder i miljön som åtgärderna (styrmedlen) i åtgärdsprogrammet ska leda till? Framgår det vem/vilka som behöver genomföra åtgärderna för att följa miljökvalitetsnormerna? Framgår det vad som behöver göras för att följa miljökvalitetsnormerna? Framgår det hur åtgärderna ska göras för att följa miljökvalitetsnormerna? Framgår det var åtgärderna ska genomföras för att följa miljökvalitetsnormerna? Framgår det när åtgärderna ska genomföras för att följa miljökvalitetsnormerna? Saknas det åtgärder, och i så fall vilka är det och vilken myndighet behöver genomföra dem?

44 Sammanställningar per åtgärdsområden

45 Det här önskar vi få svar på om miljökonsekvensbeskrivningen Beskriver miljökonsekvensbeskrivningen miljökonsekvenserna på ett ändamålsenligt sätt? Finns det något du anser behöver kompletteras, och i så fall vad och varför? Inkomna synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen uppmärksammas vid vattendelegationernas beslut om åtgärdsprogram.

46 Vad har du hört? Diskussion Vilka reflektioner gör du? Vilka frågor behöver vi ställa för att förstå det som sagts?

47 Finansieringsfrågan Stora problem och höga mål! Ska vi tillämpa förorenaren betalar fullt ut? Minskad lönsamhet och export Konflikter med andra politiska mål Ska skattebetalare betala åtgärder för industri? Tillämpa undantag för ekonomiskt orimligt trots att åtgärderna är samhällsekonomiskt lönsamma?

48

49

50 Er åtgärdsfinansieringsfördelning Staten 0% Kommun 0% Annan 3% VA abonnenter 14% Lbp 37% Fastighet enskilda avlopp 36% Lantbrukare 10% Industri? 0%

51 Grov åtgärdsbördefördelning i kronor nationellt

52 Sammanfattning & avslutning Ta chansen att påverka! Alla synpunkter är av värde för oss och våra vatten

53 Tillsammans värnar vi vattnets värden!

54 Tack för idag & vi ser fram emot dina synpunkter!