Vattenförvaltning vad innebär det? Lisa Lundstedt Vattenvårdsdirektör Bottenvikens vattendistrikt

Transkript

1 Vattenförvaltning vad innebär det? Lisa Lundstedt Vattenvårdsdirektör Bottenvikens vattendistrikt

2 Rent vatten börjar bli en bristvara 2000 kom EU:s medlemsstater överens om: Ramdirektivet för vatten Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Ramdirektivet för vatten Europaparlamentets och Rådets direktiv 2000/60/EG Punkt 1

3 Ramdirektivet har två huvudfokus: Värna ett naturligt växt- och djurliv i våra vatten Säkerställa tillgången på rent vatten för dricksvattenproduktion

4 Målet är att alla Europas vatten ska uppnå god ekologisk och kemisk status senast år 2015 Hög status God status Måttlig status Otillfredsställande status Dålig status Uppgiften för Sverige är att hitta vatten som behöver åtgärdas och se till att de blir åtgärdade För grundvatten gäller att dessa ska uppnå god kvantitativ och kemisk status senast år 2015

5 Grundbult nr 1:Vattenlevande växter och djur ska indikera vad vi har för status

6 Grundbult nr 2: Avrinningsområden

7 Grundbult nr 3: Samverkan är en förutsättning Om detta direktiv ska bli framgångsrikt krävs nära samarbete och samverkan på gemenskapsnivå, medlemsstatsnivå och lokal nivå. Det krävs också information till allmänheten, inbegripet användarna, och att samråd sker med dem samt att de är delaktiga. Ramdirektivet för vatten Punkt 14 (c) Petra Seibert och Uppsala vattencentrum

8 Hur har Sverige valt att ta sig an ramdirektivet för vatten? Vattenförvaltningsförordningen (SFS 2004:660) 5 Vattendistrikt utifrån avrinningsområdens gränser 5 Vattenmyndigheter som hör till 5 länsstyrelser 5 Vattendelegationer som fattar beslut 21 beredningssekretariat en på varje länsstyrelse Havs- och Vattenmyndigheten och SGU tar fram föreskrifter, vägledningar och handböcker

9 Vattenmyndigheternas beslutsdokument Miljökvalitetsnormer (MKN) Anger vilken kvalitet vattnen ska ha och vid vilken tidpunkt normen ska vara uppnådd. Myndigheter och kommuner ansvarar för att normerna följs Åtgärdsprogram (ÅP) Beskriver vad som behöver göras för att miljökvalitetsnormen ska uppnås (där statusen är sämre än god). Riktar sig till myndigheter och kommuner Förvaltningsplan (FP) Beskriver och sammanfattar vattenförvaltningsarbetets olika delar som sedan rapporteras till EU

10 På väg mot besluten Övervakningsprogram Beskriver hur vattnens status ska bedömas Arbetsprogram Beskriver hur arbetet fram till beslut ska läggas upp Översikt av väsentliga frågor Beskriver vilka frågor som är mest prioriterade att arbeta med Förslag till: Miljökvalitetsnormer Åtgärdsprogram Förvaltningsplan Samråd start November 2014 Samråd i 6 månader

11 6-årig vattenförvaltningscykel

12 anlagda Våtmarker Miljöstöd Jordbruk SJV/LST Artportalen Artdata banken LOVA Eko-data LONA Eko-data NV Värdefulla Vatten NV ÖVISS MSB Vic Natur NV Nitratkänsliga Områden SJV Mussel vatten Lst O KUR SMP UTIS EU rapportering Distrikt/VF Miljöreda ÅP underlag HARO / VF KEMKoll EBH Eko-data? VISS Internationella Rapporteringar SoE, HELCOM, OSPAR mm Prio damm Kling Miljöboken SMHI Damm reg TFV VHI SMHI SVAR/SHARK Kalk Eko-data Åtg. i Vatten Eko-data Biotop kart TFV Salt db DGV SGU Alla vattenförekomster Status Bearbetning av data Miljökvalitetsnormer Åtgärder Miljöproblem Påverkan Miljöövervakning Kartor m.m Näringsämnes belastnings modeller Script som genererar automatklassningar på VF à la Norge/Finland Miljödata Portalen NV MÖ metadata Bad platsen SMI SLU/FiV Artportalen mussel IVL SMHI SGU LST Mycket data som samlas in Diffus Försurnings Belastning MATCH SGU kartdata LMV kartdata Vattenföring SMHI kommuner

13 Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam Uppdrag (styrmedelsåtgärder) som riktar sig till myndigheter och kommuner. Dessa ska årligen rapportera till vattenmyndigheterna hur arbetet går. Naturvårdsverket/HaV (nr 2-8) SGU (nr 9-12) Trafikverket (nr 13, 27) Boverket (nr 14) Jordbruksverket (nr 15-17) Kammarkollegiet (nr 18 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (nr 19) Riksantikvarieämbetet (nr 20) Skogsstyrelsen (nr 21) Statens Livsmedelsverk (nr 22) Statistiska Centralbyrån (nr 23) SMHI (nr 24-26) Länsstyrelserna (nr 28-31) Kommunerna (nr 32-37) Många åtgärder handlar om: Föreskrifter/andra styrmedel Strategier Utredningar/kunskapsunderlag Miljöövervakning Rådgivning

14 Vattenmyndigheterna får bara peka på myndigheter och kommuner. Åtgärdsprogrammet innehåller bara s.k styrmedelåtgärder. Hur kan man då kunna förbättra statusen i våra vatten? Tar fram åtgärdsprogram med styrmedelsåtgärder 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter och föroreningsskadade områden som kan ha negativ inverkan på vattenmiljön, prioritera de områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Beaktar MKN och situationen i vattnen i kommunen i sitt arbete med prövning av miljöfarlig verksamhet. Renar sina utsläpp så att skada på närliggande vattenområde inte uppstår.

15 Åtgärdsprogrammen lyfts fram i andra sammanhang: Miljöaktuellt, juni 2013: Kommunernas rapportering till vattenmyndigheterna tas upp när deras miljöarbete bedöms Budgetprop 2014: Myndigheter och kommuner behöver arbeta mer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Arbete pågår med att ta fram Åtgärdsprogram

16 Samverkan på flera nivåer Att nå god status i Sveriges alla vatten innebär att många blir inblandade i arbetet EU Regering HaV SGU NV Centrala myndigheter Finland Norge Vatten myndig heten Länsstyrelserna Bransch organisa tioner Kommuner Vattenråd Lokala organisationer Markägare Företag Allmän heten

17 Former för samarbete i Bottenvikens vattendistrikt Vattendelegationen Länsstyrelsen i Norrbotten Vattenmyndigheten i Bottenviken Länsstyrelsen i Västerbotten Referensgrupp till vattendelegationen Kommunala vattenpolitiker Norrbotten Kommunala vattenpolitiker Västerbotten 13 Vattenråd 29 kommuner

18 Tillsammans värnar vi våra vatten! Lisa Lundstedt Telefon: