Internutbildning EG:s ramdirektiv för vatten. Välkomna!

Transkript

1 Internutbildning EG:s ramdirektiv för vatten Välkomna!

2 Avrinningsområdesvis administration Helhetssyn Omfattar: ytvatten (kust, sjö, vattendrag) och grundvatten Presentationsnamn Namn 2

3 MÅL God status (kvalité+ tillgång) Ingen försämring Målet Hållbart utnyttjande god Målet vattenstatus god God vattenstatus God ytvattenstatus grundvattenstatus God God God ekologisk status God kvantitativ ytvattenstatus grundvattenstatus God kemisk status God kemisk status God ekologisk status God kvantitativ status God kemisk status God kemisk status

4 Implementering av EG:s ramdirektiv i Sverige 5 kap MB Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön Vattenförvaltningsförordningen (VFF) Förordning med Länsstyrelseinstruktion Föreskrifter enl VFF ytvatten HaV (NV) 5 st Föreskrifter enl VFF grundvatten SGU 5 st (Handböcker/vägledningar nationella samt EU Guidance dokument 27 st) Presentationsnamn Namn 4

5 Vattenförvaltningens arbete i 6- årscykler Kartläggning - Statusklassning - Påverkansbedömning Rapportering Förvaltningsplan Samverkan! Åtgärdsprogram Normer för ekologisk status och för kemisk status Presentationsnamn Namn Anneli Harlén 5

6 International level European Parliament European Commission National level Riksdagen Government Ministry for Rural Affairs Ministry of the Environment Ministry of defense Ministry of Enterprise Other Ministries SMHI Regional level Swedish Environmental Protection Agency Swedish Agency for Marine and Water Management MSB Geological Survey of Sweden Other central Agencies Courts Water Authorities (5 st) County Administration Boards (21 st ) Local level Operators Municipalities(290 st)

7 Havs och vattenmyndighetens ansvar: - Samordna 5 regionala vattenmyndigheterna - Vägleda genom bla föreskrifter o handböcker - Rapportera till EU - Delta i internationellt samordningsarbete i EU - Genomföra vissa åtgärder i åtgärdsprogram - Delar av övervakning EU Nationellt Regionalt Lokalt Presentationsnamn Namn 7

8 5 vattendistrikt i Sverige Bottenviken, länsstyrelsen i Norrbottens län Västerhavet, länsstyrelsen i Västra Götalands län Bottenhavet, länsstyrelsen i Västernorrlands län Norra Östersjön, länsstyrelsen i Västmanlands län Södra Östersjön, länsstyrelsen Kalmar län Presentationsnamn Namn 8

9 Vad är en vattenförekomst? Vattendragssträcka Sjö kan vara indelad i två vattenförekomster sjöar > 100 ha Kust, en avgränsad bassäng Grundvatten: avgränsad volym grundvatten i ett eller flera grundvattenmagasin Presentationsnamn Namn 9

10 Statusklassning ytvatten (sjöar, vattendrag+kust) Ekologisk status Biologi Kemisk status Prioriterade ämnen, 45 st idag Fysikaliskkemisk N, P, O 2 Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Hydro-morfologi God Sämre än god status Presentationsnamn Namn 10

11 Sammanvägning av kvalitetsfaktorer Sämst styr one out all out Presentationsnamn Namn 11

12 Status- Vad skall vi nå? Målet är att nå minst god ekologisk o kemisk status till 2015 i alla vattenförekomster men möjlighet till undantag finns Presentationsnamn Namn 12

13 Interkaliberering av ekologisk status för ytvatten mellan MS

14 Klassificering Normsättning Åtgärder Risk för försämring

15 Undantag exempel- Tidsfrist MKN: God status 2021 Om de naturliga förutsättningarna gör att återhämtningens tid är så lång att norm inte kan nås till Norm för en försurad sjö skulle kunna vara god men till år 2027 om man ser att utsläppen minskar Presentationsnamn Namn 15

16 Undantag exempel- Mindre stränga krav ex. övergödd vik MKN: Måttlig status 2015 MKN kan få lägre krav än god status om övergödningen orsakas av en viktig pågående verksamhet som är omöjlig eller orimligt dyr att åtgärda. OBS! Undantag gäller bara de faktorer som anses vara påverkad av verksamheten tex lägre krav på bottenfauna Presentationsnamn Namn 16

17 Miljökvalitetsnormer 2 normer för varje vattenförekomst Exempel en ytvattenförekomst Norm: Ekologisk status God status 2021 Norm: Kemisk status God kemisk status med undantag av kvicksilver och kadmium biologiska parametrar, fysikaliskt kemiska parametrar, hydromorfologiska parametrar ska ha god status Presentationsnamn Namn 17

18 Miljöövervakning - ett gemensamt insamlande av ny information Ska beskriva miljötillståndet, effekter av åtgärder och ge underlag för ökad förståelse Indelas i : - Kontrollerande(långsiktiga förändringar+ bedöma påverkan) - Operativ (fastställa status + bedöma förändringar) - Undersökande (orsak till problem okänd, fastställa omfattning+ konsekvenser av oavsiktliga föroreningsincidenter) Utförs av många olika aktörer Presentationsnamn Namn 18

19 Miljöövervakning ett komplicerad samarbete Vattenmyn digheter Vattenvårs förbund Lst-gem Data värdar Kommuner Länsstyr elser VISS Presentationsnamn Namn 19

20 Övervakning Kommissionen betraktar det som att Sverige inte har fullföljt uppdraget vad gäller att utforma övervakningsprogram, då det finns ett antal allvarliga brister. särskilt allvarligt eftersom övervakningen utgör grunden för allt vidare arbete med statusklassning, normsättning och identifiering av åtgärdsbehov Biologiska kvalitetsfaktorer Bottenfauna Växtplankton/Påv äxtalger Hydromorfologi Fysikaliskkemiska Syrgas Näringsämnen (P) Siktdjup Försurning Särskilt förorenande ämnen Fisk Makrofyter Möte Miljödepartementet och HaV Vattenförvaltning 20

21 Sverige behöver komplettera den inledande karakteriseringen för att göra det möjligt att inrätta övervakningsnät som överensstämmer med vattendirektivets krav. Det är viktigt att slutföra detta första steg i processen för genomförande av vattendirektivet för att se till att efterföljande steg genomförs på ett kostnadseffektivt sätt. Bakgrund: Övervakningsnätet (den kontrollerande delen) är inte designat för att använda de bedömningsgrunder som ligger till grund för MKN. Övervakningsnätet togs fram ur gamla program. Klassificeringssystemet med kvalitetsfaktorer, bedömningsgrunder, vattentyper, typspecifika referensvärden har därför inte kunnat tillämpas som det var avsett. Övervakningsnätet (den operativa delen) är inte upprättat utifrån betydande påverkan via påverkansanalys och riskbedömning. Det operativa nätet baseras idag på SRK-program där betydande påverkanskällor saknas t ex väsentliga delar av jordbrukets påverkan, vattenkraften, skogsbruket samt uttag av vatten från yt- och grundvatten.

22 Åtgärdsprogrammets status Ett fastställt program innebär enligt 5 kap. 8 MB skyldigheter för myndigheter och kommuner att inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt programmet. Åtgärderna ska vara vidtagna senast Presentationsnamn Namn 22

23 Åtgärder riktade till kommuner och myndigheter 37/38 listan Många är åtgärder som handlar om: Föreskrifter/andra styrmedel Strategier/planer/prioriteringar Utredningar/kunskapsunderlag Omprövning/tillsyn o prövning Övervakningsprogram Rådgivning Naturvårdsverket o HaV (nr 2-8) SGU (nr 9-12) Banverket (nr 13) Boverket (nr 14) Jordbruksverket (nr 15-17) Kammarkollegiet (nr 18 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (nr 19) Riksantikvarieämbetet (nr 20) Skogsstyrelsen (nr 21) Statens Livsmedelsverk (nr 22) Statistiska Centralbyrån (nr 23) SMHI (nr 24-26) Vägverket (nr 27) Länsstyrelserna (nr 28-31) Kommunerna (nr 32-37) Presentationsnamn Namn 23

24 Exempel på uppdrag 3. Havs- och vattenmyndigheten behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och länsstyrelserna, ta fram underlag för, och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel så att utsläppen av kväve och fosfor från enskilda avlopp reduceras till de ytvattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status på grund av övergödning. 6. Havs- och vattenmyndigheten behöver i samråd med Naturvårdsverket utveckla det nationella systemet med datavärdar så att de omfattar de kvalitetsfaktorer och den påverkansdata som är av betydelse för vattenförvaltningen Presentationsnamn Namn

25 Varför övergripande åtgärdsprogram? Ingen finansiering av konkreta åtgärder Ansvar för genomförande av åtgärder är fördelat på olika myndigheter o vattendelegationerna kan ej fatta beslut om vad som ska utföras av andra s Presentationsnamn Namn 25

26 Rekommendation från EU till Sverige inför nästa Åtgärdsprogram Det finns ingen tydlig koppling mellan statusbedömning och åtgärder och källor till påverkan. ÅTGÄRDER Sverige behöver förbättra sitt åtgärdsprogram så att det blir mer utförligt angående de specifika åtgärder som planeras Presentationsnamn Namn 26

27 Förvaltningsplan- vad är det? Det är ett dokument som redovisar vad som gjorts inom en vattenförvaltningcykel (6 år) och ska innehålla information om: - Distriktet (ex. hur många sjöar, var ligger de, etc) - Tillstånd, påverkan och effekter (statusen på alla vatten, vilka utsläppskällor det finns och vilka problem det ger upphov till tex övergödning) - Skyddade områden - Övervakning - Miljökvalitetsnormer, undantag och kraftigt modifierade vatten - Sammanfattning av åtgärdsprogrammet - Hur samverkan genomförts Presentationsnamn Namn 27

28 Lagring av information VISS-databas Vattenförekomster: ca , Övriga vatten: ca Statusklassning o Riskbedömning Miljökvalitetsnormer Påverkan Miljöproblem Miljöövervakning: aktiva stationer: st, program: 381, mm Åtgärdshantering Register över skyddade områden Länkar till annan vatteninformation Områdesstatistik

29 Hur söker man i VISS? Sök via karta SÖK-knappen Avancerad sök

30 Statusklassning Bedömning av hur vattnet mår Ekologisk status Ekologisk potential Kemisk status Kvantitativ status

31 Presentationsnamn Namn 31

32 Miljöövervakning Övervakningsprogram Nationell miljöövervakning (NMÖ) 17 st program (5 757 st aktiva stationer) Ej med Målobjekt omdrev (KEU) ca 2000 st objekt Regional miljöövervakning (RMÖ) 113 st program (2 943 aktiva stationer) Samordnad recipientkontroll (SRK) 89 st program (2 466 st aktiva stationer) Recipientkontroll (RK) 135 st program (675 aktiva stationer) Kalkeffektuppföljning (KEU) 27 st program (8 170 st aktiva stationer) Badvattendirektivet 1st program (447 st aktiva stationer) Kommunal miljöövervakning (KMÖ) 18 st program (206 st aktiva stationer) Annat 2 st program (7 st aktiva stationer)

33 Utbildningar på You tube En introduktion till vad VISS är och hur du kan söka fram information i VISS. Kursen vänder sig till de användare som inte har arbetat med VISS innan Hur arbetar du med kartan i VISS, tända och släcka lager, rita grafik mm Presentationsnamn Namn 33

34 RAPPORTERING eu/data-and-maps Presentationsnamn Namn 34

35 Vad händer efter rapportering till EU? 170 Förvaltnings planer Annan inform ation Analys Frågor till länderna om oklarheter Ej godkänd rapportering kan leda till vite Presentationsnamn Namn 35

36 TACK för visat intresse! Presentationsnamn Namn 36

37 Kraftigt modifierat vattenär fysiskt förändrade på ett sådant sätt att de inte kan nå kvalitetskravet god ekologisk status om man inte genomför mycket stora förändringar. De förändringarna skulle påverka vårt samhälle. Om ett vatten är påverkat fysiskt av till exempel en kraftverksutbyggnad finns möjlighet för vattenmyndigheten att förklara det som kraftigt modifierat skall uppnå en god ekologisk potential vilket innebär lägre krav för ekologin men inte för kemin Ätraforsdammen. Foto Hans Schibli Konstgjort vatten- Vatten som inte funnits tidigare tex kanal Presentationsnamn Namn 37

38 Sammanvägning av kvalitetsfaktorer Sämst styr one out all out Presentationsnamn Namn 38

39 Presentationsnamn Namn 39

40 Statusklassning grundvatten Kvantitativ status God Sämre än god status Kemisk status Ca 15 st. ämnen bl.a. Nitrat, ammonium, bekämpningsmedel, tungmetaller, klorid God Sämre än god status Presentationsnamn Namn 40

41 Väsentliga frågor Syfte: Försöka reda ut vilka vattenområden och vattenfrågor som är viktigast att jobba med för att uppnå en god vattenstatus. Problem x= litet problem, xx= ganska stort problem, xxx= mycket stort problem) Försurning Övergödning Miljöfrämmande ämnen Främmande arter Vattenbrist Reglering Översvämning Morfologiska förändringar Vandringshinder Bekämningsmedel i grundvatten Saltvatten i grundvatten Nitrat i grundvatten Vår bedömning xxx xx xxx xxx xx xxx x Presentationsnamn Namn 41