Vattenförvaltning 2015

Transkript

1 Uppdragsspecifikation 1(8) Datum Version P1.0-1 Uppdragsspecifikation

2 2(8) Innehåll 1 Uppdragets/projektets namn Beställare av uppdraget / projektet Bakomliggande motiv Tidsplan och kalkyl för förberedelserna Finansiering Administrativa förutsättningar Effekt- och Projektmål Effektmål Uppdragsmål/Projektmål Projektmålets fokus Beställarens identifierade risker Resurspersoner Övrigt Avgränsningar Referenser... 8

3 3(8) Ändringslogg för dokumentet Version Datum Ändring Signatur Andra version, omarbetad mall JW Tredje version, inför föredragning för JE JW Fjärde version, inför GD-dragning JW Femte version efter GD-dragning JW Sjätte version efter Elisabets kommentarer JW

4 4(8) 1 Uppdragets/projektets namn 2 Beställare av uppdraget / projektet Skogsenhetens chef 3 Bakomliggande motiv Vattenfrågor har på senare år fått ökad uppmärksamhet såväl inom skogsbruket som mer allmänt. Ett skäl till detta är EG:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) 1 som organiserar EU-ländernas vattenförvaltning. Direktivet är genomfört i Sverige bland annat genom förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Direktivet innebär ett nytt regelverk och arbetssätt när det gäller förvaltning av vatten. På vilka sätt och i vilken omfattning det kan påverka skogsbruket behöver analyseras. Målet med den nya vattenförvaltningen är att alla vatten ska ha god eller hög ekologisk och god kemisk status senast den 22 december 2015, eller vid den senare tidpunkt som vattenmyndigheterna har beslutat. Många vattenförekomster bedöms inte uppnå detta mål utan att åtgärder vidtas i dessa för att förbättra statusen. Målet innebär även att statusen i vattenförekomster inte får försämras. Vattenförvaltningen fokuserar på avrinningsområdet och den omfattar all typer av ytvatten och grundvatten. Samverkan är en av grundbultarna i arbetet och alla sektorer i samhället ska vara med och ta sitt ansvar för vattenfrågorna. De två vanligaste orsakerna till att vattenförekomster inte bedöms ha god ekologisk status är fysiska förändringar och övergödning. Miljögifter och försurning är några av de andra problemen som finns med. Majoriteten av vattenförekomsterna bedöms riskera att överskrida gränsvärdet för metylkvicksilver i fisk vilket innebär att de inte uppnår god kemisk status. För att bibehålla eller uppnå god status i vattenförekomsterna har åtgärdsprogram beslutats av vattendelegationerna (vattenmyndigheternas styrelser) inom respektive vattendistrikt. Åtgärdsprogrammen riktar sig till statliga myndigheter och kommuner och de syftar i huvudsak till förändringar i juridiska och ekonomiska styrmedel. För att målet god status ska nås behövs även mer kunskap, rådgivning, övervakning och tillsyn. Åtgärderna är utformade så att de ska kunna genomföras av berörda statliga myndigheter och kommuner inom ramen för befintligt ansvar. Skogsstyrelsen berörs direkt av tre åtgärder i de beslutade åtgärdsprogrammen. De är följande: Skogsstyrelsen behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Fiskeriverket, ta fram underlag och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel för ändamålsenliga skyddszoner och andra skyddsåtgärder intill vattenförekomster så att god kemisk status och god eller hög ekologisk status bibehålls eller uppnås Samtliga myndigheter och kommuner som omfattas av detta åtgärdsprogram behöver den 28 februari varje år rapportera till Vattenmyndigheten vilka åtgärder som genomförts under föregående kalenderår i syfte att säkerställa att miljökvalitetsnormerna som har föreskrivits för vattenförekomster inom myndighetens eller kommunens verksamhetsområde uppnås. Rapportering ska påbörjas år Utveckling av rapporteringen sker i samverkan med Vattenmyndigheten. Naturvårdsverket behöver, efter samråd med Kemikalieinspektionen, Sveriges Geologiska Undersökning, Fiskeriverket, Skogsstyrelsen och Jordbruksverket, förbättra kunskapsunderlaget om de prioriterade ämnenas förekomst och miljöeffekter samt de särskilda förorenande ämnenas 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område.

5 5(8) förekomst och effekt på den ekologiska statusen för att utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel för att minska effekterna av dessa ämnen, särskilt i de vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå god kemisk status eller god ekologisk status. Många vattenmiljöer återfinns i skogslandskapet. Mer är 50 % av landarealen täcks av skogsmark så kontaktytan mellan brukad skogsmark och vatten är därför stor. Det medför att skogsbrukets potential att påverka vattenmiljöer blir stor och vattenfrågan har fått stor uppmärksamhet inom skogssektorn under senare år. Arbetet med den nya vattenförvaltningen sker i cykler om sex år. Det kan ses som en process med särskilda rapporteringstillfällen, samtidigt som arbetet med vattenförvaltning behöver integreras bättre i andra pågående verksamheter. För att detta ska fungera sammanhållet och effektivt inom Skogsstyrelsen behöver förutsättningar skapas så att underlag med tillräcklig kvalitet tas fram, att regelverk tillämpas enhetlig och att gemensamma förhållningssätt ligger till grund för verksamheten. Information och underlag från olika projekt och processer användas i den mån det är relevant, däribland är följande särskilt viktiga: Miljökvalitetsnormer, förvaltningsplaner, åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivningar inom respektive vattendistrikt Skogsstyrelsens Meddelande Vattenförvaltning i skogen 4 Tidsplan och kalkyl för förberedelserna Projektet avser perioden , dvs det återstående delen av den innevarande vattenförvaltningscykeln. En projektplan upprättas för att specificera aktiviteter och leveranser, och den revideras årligen med ledning av prioriteringar och resursbehov inom VP och budgetarbetet. 5 Finansiering Uppdraget finansieras av 1:1-anslaget inom Skogsavdelningen, enligt reviderad projektplan. 6 Administrativa förutsättningar Samtliga kostnader inom projektet redovisas på Vg 400 och projekt , samt 3045* för den delen som utgör utvecklingsprojekt. Följande administrativa rutiner gäller: Inom Skogsavdelningen redovisar medarbetarna tid på sina respektive enheter, förutom i den del som utgörs av UR-projektet vilket redovisas på Skogsenheten. Inlån från distrikt hanteras med överenskommelser med direkt berörda. Kostnader för externa tjänster redovisas på Skogsenheten. Projektledaren ska få erforderlig utbildning i Skogsstyrelsens ekonomi- och redovisningssystem. Redovisning av verksamheten görs inom Skogsavdelningens löpande redovisning.

6 6(8) 7 Effekt- och Projektmål Effektmål Projektet ska bidra till en sammanhållen och effektiv verksamhet med vattenförvaltningen inom Skogsstyrelsen under den innevarande vattenförvaltningscykeln till år Uppdragsmål/Projektmål För uppdraget sätts följande direkta mål: 1. En samlad utredning med förslag till styrmedel för ändamålsenliga skyddszoner enligt åtgärdsprogrammet genomförd. (Klart ) 2. Utveckla system för årlig rapportering till vattenmyndigheterna. 3. Sammanställa förslag till årlig avrapportering till Vattenmyndigheten (28 februari varje år) samt fördjupad redovisning Samverka med Havs- och vattenmiljömyndigheten och andra berörda myndigheter om förbättring av kunskapsunderlaget om de prioriterade ämnenas förekomst och miljöeffekter i enlighet med åtgärdsprogrammet. 5. Utveckla metoder för uppföljning av hänsyn till vattenmiljöer vid skogsbruksåtgärder, i första hand inom ramen för Polytax. (UR-projektet, klart ) 6. Uppföljning av hur Skogsstyrelsen arbetar med vattenförvaltningen påbörjas 2011, och en samlad utvärdering av tillämpningen av vattenpolicyn genomgörs (Klart ) Projektet ska också stödja och medverka till att utveckla och stärka integreringen av vattenförvaltningen i Skogsstyrelsens verksamhet i följande delar: 1. Samverkan i vattenförvaltningsarbetet genom stöd till distrikt/region på lokal och regional nivå och medverkan på nationell nivå inom bland annat vattenråd och referensgrupper samt med andra myndigheter och intressenter. 2. Utveckling av handläggarstödet vad gäller bland annat checklistor, prioriteringsgrunder och GIS-skikt. 3. Medverkan i och stöd till kunskapsutveckling om framförallt förebyggande åtgärder genom effektuppföljning, utvärdering av objektsvisa studier och uppföljning av skogsbrukets intensitet inom hela avrinningsområden. 4. Stöd till kompetensutvecklingsarbetet inom området skogsbruk och vatten, såväl internt som externt. 5. Utveckling av informationsmaterial om hänsyn till vattenmiljöer. 2 Mål ska vara tydliga, utmanande och förankrade samtidigt som de ska vara mätbara, realistiska och accepterade

7 7(8) 7.3 Projektmålets fokus Resultat Kostnad Tid Förväntningstriangeln visar beställarens syn på den inbördes vikten eller prioriteringen mellan färdigtidpunkt, resursutnyttjande och resultat (kvalitet och funktionalitet). Den tjänar som vägledning för projektledaren vid eventuella omprioriteringar och bedömningar. Det finns såväl tydliga tidpunkter för avrapportering som ska hållas samtidigt som resurserna är begränsade, varför fokus dras mot tid och kostnad. 8 Beställarens identifierade risker De viktigaste riskerna för projektet bedöms vara följande: Om personer med nyckelkompetens inom projektet övergår till andra arbetsuppgifter eller slutar sina nuvarande anställningar. Det finns på sina håll i samhället stora förväntningar på att vattenfrågorna ska ges stor betydelse. Det finns risk för att vi inte kan uppfylla de förväntningarna inom ramen för projektet. 9 Resurspersoner Följande är viktiga resurspersoner för projektet; Elisabet Andersson, Jenny Stendahl, Anja Lomander, Gunilla Kock Hansson, Nils Carlborg, Mariana Jussila, Johan Hagström. 10 Övrigt 10.1 Avgränsningar Arbetet med vattenförvaltningen ingår till stor del i genomförandet av lagtillsyn, rådgivning, information, uppföljningar mm inom distriktens verksamhet. Region/distrikt ansvarar även för samverkan på lokal och regional nivå inom vattenförvaltningen i vattenråd och referensgrupper samt för att bidra med underlag till den årliga avrapporteringen till Vattenmyndigheten. Sådana verksamheter ligger därmed utanför detta uppdrag, som istället inriktas på utvecklingsinsatser och initiativ som behövs för att hålla samman och effektivisera verksamheten samt att samverka på nationell nivå.

8 8(8) 11 Referenser Ref.nr. Dokumentnamn, dokumentbeteckning Datum Version Meddelande Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram