Samrådsmöte 18 mars 2013, kl

Transkript

1 Samrådsmöte 18 mars 2013, kl City Konferens, Örebro Minnesanteckningar Deltagare: 16 personer Vattenmyndigheten: Mats Wallin, Malin Andersson, Sara Frödin Nyman Länsstyrelsen Örebro: Peder Eriksson, Marie Jonsson, Daniel Bergendahl, Ernst Witter, Maria Rydstedt Dagens tema och upplägg (moderator Anders Esselin) Moderator Anders Esselin inleder med information om mötet och hur det kommer att gå till. Syfte att ta reda på vad NI tycker och ge en större förståelse för vattenförvaltningen. Kort introduktion till vattenförvaltningen var är vi och vart är vi på väg? (Mats Wallin, Vattenmyndigheten) Mats berättar om vattenförvaltningen i Sverige, organisation osv. Beredningssekretariat, vattendelegationerna, Havs- och vattenmyndigheten m.fl. 6-års cykler. Hur styrmedelsåtgärderna är tänkta att leda till fysiska åtgärder osv. Åtgärdsbiblioteket och VISS. Lite om det nya åtgärdsprogrammet och att det är tänkt att blir mer detaljerat. Presentation av samrådsdokumenten prioriterade frågor för distrikt och nationellt (Mats Wallin, Vattenmyndigheten) Särskilda utmaningar i Norra Östersjöns vattendistrikt uppdelat per miljöproblem. Miljöproblemet Övergödning: syns lite förbättring, möjligen efter de stora ARV byggdes, tidsfördörjning, mycket ackumulerat i sediment Åtgärder Övergödning: strukturkalkning (bättre struktur på tunga lerjordar), tvåstegsdikning. I åtgärdsbiblioteket: skyddszoner (SLU har räknat på hela landet), stallgödselhantering, kalkfilter, plöjningsfri odling, tillsyn enskilda avlopp, LOD, vacuumtoalett, avloppsrådgivning på kommunen, tillsynsvägledning, målgruppsanpassad information m.m. Miljöproblemet Miljögifter/metaller: förorenad mark, gruvdrift, större hamnar (TBT), bräddning avloppsreningsverk, växtskyddsmedel, läkemedelsrester (NV får upprätta mätprogram) (brist på mätdata). Försök att modellera sig fram till risker för vattenförekomster pågår. Åtgärder Miljögifter: sanering förorenad mark, svårt med PPP för t.ex. läkemedel Miljöproblemet Fysisk påverkan: behövs bättre underlag för att kunna prioritera objekt, banbrytande domar i U-län om gammal hävd kan bli prejudicerande, frivilliga förhandlingar med vattenkraftbolag (t.ex. Hedströmmen i Västmanland), Vägtrummor (Trafikverket inventerar med avseende på översvämningsproblematiken). Miljöproblemet Försurning: nytt är att pengar från HaV kommer samlat för vattenförvaltningen och kalkningsverksamheten. Klimatförändringar: ökad humushalt, ökat läckage från förorenad mark och jordbruksmark, Mälaren har blivit brunare. Drickvattenförsörjning: kommunerna ska upprätta vattenskyddsområden.

2 Översvämningar: Örebro utpekat som område som ska karteras. Tilläggsuppdrag för Norra Östersjöns vattendistrikt om samordning för riskkartor. Samverkan: kommunikationsplan för distriktet. Ny samverkansform i höst, typ vattendag. Övervakning: pågår en översyn av övervakningsprogrammen. Vattenförvaltningen använder idag data från andra och har ingen egen övervakning. Kartläggning och analys: Kraftigt modifierade vatten (KMV) och konstgjorda vatten exempelvis stora hamnar, dammar, markavvattning väntar på direktiv från Hava- och vattenmyndigheten (HaV). Miljökvalitetsnormer behöver bli praxis i domstolsprocesser. En enkät finns på vattenmyndigheternas hemsida lämna dina synpunkter här! Frågor och diskussion Det framgår inte i våra dokument hur det ser ut i andra länder. Vore intressant att se Sverige i förhållande till andra länder eftersom det är ett EU-direktiv. Hur går det med listan med prioriterade ämnen? Mats om allt går väl klart i maj, Irland har beslutet som ordförande. Hur mycket av brunifieringen beror på skogsbruket? Svar: det har betydelse men kanske inte så mycket. Körskador är det som diskuteras mest just nu. Inom den kommunala sektorn har det diskuterats länge. Det gäller inte alla vatten och skogsbruket kan inte vara ensamt skyldigt. Forskningen ligger efter i frågan. Utvärderar vattenmyndigheten de åtgärder som myndigheterna genomför enligt åtgärdsprogrammet? Svar: Alla myndigheter rapporterar till oss hur arbetet går men vi gör inga mätningar ute i naturen. Borde vara nästa steg. Det finns en ny höjddatabas, kan kommunerna få tillgång till den? Svar: ja men det kostar en del. Information finns på Metrias hemsida. Länsstyrelsen kanske kan hjälpa till om det är något särskilt man behöver. Diskussioner kring att kommunerna har planeringsmonopol för mark och vatten enligt PBL och att det kan leda till konflikter politiskt då kommunen har så många frågor att hantera. Det hänger på kommunernas välvilja. Miljömålsberedningens strategi kanske skulle kunna vara till hjälp men det går för långsamt! Läkemedelsrester är ett allt större problem hur kan man mäta det? Svar: Naturvårdsverket äger den frågan just nu. Alla sådana mätningar är svåra och det är dyrt att ta fram nya analyser. Så har det varit även historiskt med ämnen som vi idag ser som självklara att mäta. Önskemål om att vi skickar ut deltagarlistan till alla. Prioriterade frågor och utmaningar på länsnivå länsstyrelsen Örebro Länsstyrelsen i Örebro län presenterar några av de om råden man jobbar med inom vattenförvaltning. Se även presentation.

3 Prioritering är viktig p.g.a. att länsstyrelsen har så många verksamheter. Länsstyrelsens övervakning ska komplettera kommunernas och vattenrådens. Nytt övervakningsprogram tas fram till 31 mars 2014, lämna gärna synpunkter på det. Mål, normer, planering, behovsutredning vad behöver göras? Vad kan göras nu och vad kan vi göra senare? Övergödning Problemet är koncentrerat till slättområdena där de flesta jordbruken och tätorterna finns. Beräkning av åtgärdsbehov och förslag på kostnadseffektiva åtgärder. Lokala samarbetsprojekt mot övergödning (åtgärdsprojekt): Blackstaån/Tysslingen, Alsen, Tisaren. Samverkan och information är viktigt, bygger på lokalt engagemang (kommunen viktig!), sammanställning av data, arbeta med alla källor. Länsstyrelsen tar gärna emot förslag på hur man kan jobba vidare med detta. Fysisk påverkan Ca 546 dammar, ett av de dammtätaste länen i landet, endast 20 av dessa har en fiskväg. Få vattendrag har inte hydromorfologiska miljöproblem (23 VF) 41 km av länets vattendrag är s.k. torrfåror eller liknande Flottledsrensning underskattat problem, stort problem i Örebro. Rätade och rensade vattendrag också ett stort problem, gynnar inte den biologiska mångfalden med en mer enformig miljö. Exempel på åtgärder är utrivning av dammar och biotopvårdande åtgärder exempelvis flottledsåterställning. Allmänt Erfarenheten ger att föreläggande inte alltid är konstruktivt. Bättre med samverkan om möjligt, frivilliga lösningar. Utmaning att nå målen till 2021 svårt att nå. Bra om vi kan diskutera vidare vad man kan göra Bättre att successivt jobba fram bra lösningar istället för att man i sent skede måste åtgärda. Information finns på hemsidan. Underlag och faktablad. Om vi inte kommer framåt den här vägen kommer vi få hårdare krav framöver med lagstiftning osv. Frågor och diskussion Allt faller tillbaka på resurser, kommer staten skjuta till mer pengar? Svar: Bolagen har också ett ansvar. Den som orsakar en skada ska betala för den. Mycket hänger på det kommande åtgärdsprogrammet och för övergödningsproblemet även jordbruksverkets förmåga att ta fram styrmedel. Finns med i det liggande ÅP.

4 Fråga kring vattendomar. Många dammar har inga tillstånd eller äldre tillstånd i Örebro län. Det på går en utredning, kallad vatten verksamhetsutredningen, om hur man ska kunna skärpa lagen i dessa frågor. Åtgärder skulle varit genomförda feb för ÅP Utvärdering pågår. Möte mellan de 5 landshövdingarna, Havs- och vattenmyndigheten, miljödepartementet om resultat från återrapporteringen (d.v.s. den rapportering som alla myndigheter gör årligen till vattenmyndigheterna om arbetet med respektive uppdrag i åtgärdsprogrammet). Jordbruksverket kommer särskilt att tillfrågas. Ett förarbete har gjorts men jordbruksverket valde att inte publicera detta. Resurserna har minskat vilket är ett problem. Pengar kommer egentligen från alla små källor. Morot i form av LOVA-bidrag e.d. Små gruppdiskussioner - redovisas i storgrupp Upplevde att kommunerna var mer på i början men att det blev negativt kring kostnadsfördelningen osv. Varierar dock mycket mellan kommunerna beroende på nämnd och förvaltning. Hur prioriterar staten den frågan när man inte vill ge kommunerna det de behöver? Sverige har duckat för EU:s kritik av prispolitik och definitionen av vattentjänster. Nu är frågan låst. Sverige kan hamna i domstol såsom Tyskland. Om det blir så kan Sverige behöva byta fot. Det upplevs som svårt att få förståelse för att man måste ta sitt ansvar för det vatten man har utanför fönstret. Beror kanske på att vi har så mycket vatten och inte ser det som ett problem. Dricksvatten viktigt. Symboliskt att ha det högre upp på agendan eftersom det berör och engagerar många. I Örebro län är problemen dock inte kopplade till dricksvatten på samma sätt. Exempelvis regleringen kopplas inte med dricksvatten. Ekologin har fått en stor del i vattendirektivet. En risk att det tolkas in som experternas lekstuga och inte det som berör alla. Att diskutera exempelvis dricksvatten kan kanske vara en väg in? Vore det inte lättare att jobba med en sak i taget? Svar: vi jobbar med alla miljöproblemen men inte med alla frågor inom alla. Det finns en prioritering men vi kan inte lägga en fråga helt åt sidan för att jobba med något annat. Skogen har inte tagits upp så mycket i det här dokumentet? Svar: De norra distrikten (Bottenhavet och Bottenviken) har jobbat mer med detta. Många vatten är skogsvatten så det borde kanske prioriteras mer. Mer samvekan med skogsnäringen. En ökad interaktion mellan jord och vatten har ökat intresset för frågan. Det finns grupper inom Sveriges lantbruksuniversitet som jobbar med det. Goda exempel är bra. Alsen och Tisaren exempelvis. Bra att ha några exempel som man följer över tid så att man kan se framstegen och vara som inspiration för andra. Tanken är också att vattenmyndigheterna nu ska jobba mer med information framöver. Bra med möten med alla intressenter för ex övergödning så att de får mötas och se att alla som bidrar till problemet måste göra något. Det är lätt att en viss sektor känner sig utpekad. Finns det något sätt man kan höja statusen för vattenråden, exempelvis ekonomiskt? Svar: Det kan vara bra att hjälpa dem i form av bidrag i början, att komma igång. Men det är inte så bra att staten håller ett förbund under armarna utan det måste driva sig själv på engagemang och vilja, annars

5 kommer det inte att leva i längden. Det är upp till förbundet att veta varför de själva finns. Man kan t.ex. vara med och starta åtgärdsprojekt. Det tar tid att få igång samarbetet. Diskussion kring om man bör gå via samverkan eller tillsynen för att driva åtgärder kring dammar. Länsstyrelsen vill helst undvika en rättsprocess, hellre samverkan, men ibland går ju inte det.